Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om skärpta åtgärder mot skattefusk.

1959-04-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:31, Betänkande i anledning av väckta motioner om skärpta åtgärder mot skattefusk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

1

Nr 31

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om skärpta åtgärder mot skattefusk.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 83 av herr öhman och II: 114 av herr Johansson i Stockholm

m. fl., har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer,

att regeringen ombesörjer en snabb och grundlig översyn i syfte att

åstadkomma en skärpning av gällande skatte- och avdragsbestämmelser för

bolag och enskilda företagare jämte effektiva kontrollåtgärder mot skattefusk,

kompletterade med skärpta straffbestämmelser även för undanhållande

och förstörande av uppgifter, som är nödvändiga för taxeringskontrollen,

och skyndsamt förelägger riksdagen denna utredning jämte förslag, samt

att den pågående utbyggnaden av taxeringsorganisationerna i sin helhet

slutföres till nyåret 1960 och kompletteras genom att till taxeringsmyndigheternas

förfogande ställes en stab av bokföringstekniska experter med speciell

uppgift att granska storbolagens och storföretagens uppgifter om inkomster

och utgifter, avsättningar och avdrag, för jämförelse med de avgivna

deklarationerna».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 114.

I motionerna uttalas den åsikten att skattefusk i väldig omfattning förekommer

i vårt land. Bolagen, storföretagarna och de förmögna har stora

möjligheter att undandra sig beskattning, vilket leder till att löntagarnas

direkta och indirekta skattebörda ökas i motsvarande omfattning. I årets

debatt om olika skattealternativ för att täcka underskottet i driftbudgeten

har förordats en allmän omsättningsskatt med den motiveringen att ett omfattande

skattefusk bedrivits när det gäller den direkta beskattningen. I

stället för att bekämpa denna orättvisa skulle man alltså skärpa den och

vältra över ännu mera av skattebördan på löntagarna genom en beskattning

som är så konstruerad att den hårdast drabbar de sämst ställda löntagargrupperna,

framför allt barnfamiljerna och folkpensionärerna. I stället för

att införa nya konsumtionsskatter bör man enligt motionärernas mening

driva in de skatter, som redan beslutats, genom effektiva åtgärder mot skattefusk.

Motionärerna framhåller vidare, att de nuvarande skattebestämmel
1

Hihang till riksdagens protokoll 1V5V. 7 saml. A!r 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

serna och den bristfälliga, otillräckliga kontrollen erbjuder mängder av

kryphål och möjligheter för bolagen, företagen och vissa yrkesutövare att

undandra sig skatt. De stora koncernerna och bolagen kan använda ett system

av dotterföretag och sidoföretag genom vilka de kan begränsa beskattningen.

Metoderna för skattefusket är också rätt kända. Förmögna bedriver

sedan länge skatteflykt genom pensionsförsäkringar. Vid bolagens och

företagens deklarationer skrives inköp och omkostnader för privatbilar som

utgifter för firmabilar, hushållsutgifter, barnens studiekostnader och dyrbara

utlandsresor på omkostnadskontot, och de fina luncherna och middagarna

avskrives som representation. Tendenserna att glömma en stor del av

inkomsterna är allmänt förekommande och lika vanligt är det med försvunna

verifikationer.

I motionerna åberopas vidare viss statistik rörande resultaten av vidtagna

bokföringsgranskningar. Av 7 399 under ett år granskade skattskyldiga befanns

inte mindre än 6 324 ha deklarerat för litet. Deklarationerna höjdes

med 52,5 miljoner kronor. Undersökningarna omfattade dock bara 2,5 procent

av de skattskyldiga, som borde ha undergått en liknande granskning.

Om man förutsätter samma procent felaktiga deklarationer bland de 97,5

procent som icke undersöktes skulle siffran bli 2 100 miljoner. Detta skulle redan

ge cirka 700 miljoner i skatt till stat och kommun. I andra sammanhang

har räknats med att beloppet för de från taxering undanhållna inkomsterna årligen

utgör 5—6 miljarder, vilket med en genomsnittlig marginalskatt på

30 procent skulle medföra en årlig skatteförlust för stat och kommun på

mer än 11/2 miljard kronor.

Genom att driva in de undanhållna skattebeloppen skulle den summa, som

behövs för att täcka underskottet i driftbudgeten utan att tillgripa omsättningsskatt

erhållas. Om åtgärder mot skattefusket vidtagits i tid skulle

problemet aldrig ha uppstått. År efter år har denna trafik pågått utan att

effektiva åtgärder däremot vidtagits. En utbyggnad av taxeringsorganisationen

pågår visserligen. I årets budget föreslås 50 nya taxeringsassistenter,

som skall ägna sig åt taxeringskontrollen i första instans, och fullt utbyggd

skall organisationen omfatta minst 275 taxeringsassistenter. Utbyggnaden

sker dock i alltför långsamt tempo. Framför allt behöver taxeringsmyndigheterna

få tillgång till högt kvalificerad bokföringsteknisk expertis, som kan

granska storföretagens manipulationer med dotterföretag och fonder, deras

inkomst- och utgiftsuppgifter, avskrivningar och avdrag. En snabb översyn

av bestämmelserna är nödvändig för att täppa till kryphålen och möjligheterna

till obefogade avdrag. Straffbestämmelserna måste skärpas, inte minst

när det gäller undanhållande och förstörande av verifikationer som är nödvändiga

för kontrollen.

Utskottet

I de förevarande motionerna har framställts yrkanden avseende såväl den

materiella beskattningsrättens område som reglerna rörande förfarandet vid

taxering och därmed sammanhängande frågor. Vidare upptas i motionerna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

3

vissa spörsmål rörande taxeringsorganisationen. Syftet med motionsyrkandena

är att få sådana åtgärder genomförda att föreliggande möjligheter till

skattefusk minskar.

1 anslutning till de i motionerna aktualiserade spörsmålen vill utskottet

inledningsvis understryka betydelsen av att skatteflykt i olika former i görligaste

mån stävjas. Årligen undandras stora belopp taxering och ett betydande

antal skattskyldiga kan år efter år opåtalt undgå att betala skatt för

sin verkliga inkomst och förmögenhet. De som fullt ut erlagt skatt för sina

inkomster känner helt naturligt detta som en orättvisa. Att ett effektivt

taxeringsresultat åstadkommes är således inte bara ett ekonomiskt intresse

för stat och kommun utan även ett rättvisekrav från stora medborgargrupper.

Utskottet vill emellertid framhålla, att motionärerna gjort sig skyldiga

till betydande överdrifter och att grund inte torde finnas för att på sätt skett

i motionerna misstänkliggöra näringslivet i dess helhet.

Då det gäller taxeringsorganisationen yrkas i motionerna att den pågående

utbyggnaden av organisationen i sin helhet slutföres till nyåret 1960 och

kompletteras genom att till taxeringsmyndigheternas förfogande ställes en

stab av bokföringstekniska experter med speciell uppgift att granska större

företags uppgifter om inkomster och utgifter, avsättningar och avdrag.

I detta sammanhang får utskottet erinra om, att vid 1956 års riksdag

principbeslut fattades om en betydande förstärkning av den personal, som

är sysselsatt med taxeringsarbete. Bl. a. innebär beslutet att för taxeringen

i förslå instans av rörelseidkare och vissa andra skattskyldiga skall inrättas

en eller flera särskilda nämnder i fögderierna och städerna med egen

uppbördsförvaltning samt att granskningsarbetet i dessa nämnder i första

hand skall ombesörjas av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter,

med hjälp av biträden för rutingöromålen. Antalet taxeringsassistenter vid

fullt utbyggd organisation har beräknats till i runt tal 275. Någon tidtabell

för utbyggnaden fastställdes ej. Det uttalades att den takt, i vilken organisationen

kunde och borde utbyggas, var beroende på flera faktorer. Kravet

på bästa möjliga personval talade för att man gick försiktigt fram. Även lokalfrågan

kunde på många håll vålla svårigheter. Hittills har inrättats 100

assistenttjänster och i årets statsverksproposition har departementschefen

föreslagit, att, ehuru vissa personalsvårigheter kan uppkomma vid en del

länsstyrelser i samband med fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen,

effektiviseringen av taxeringsväsendet i första instans dock måste anses

vara av så väsentlig betydelse alt ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster

bör inrättas fr. o. in. den 1 januari 1960. Förslaget har antagits av riksdagen.

Vidare har i enlighet med förslag i proposition nr 47 till årets riksdag beslutats

atl även i Stockholm skall anställas taxeringsassistenter till ett antal

av 15 under de närmaste två åren. Det slutliga antalet assistenter förutsättes

skola fixeras först sedan eu förnyad utredning verkställts rörande personalbehovet

vid överståthållarämbetets taxeringsavdelning och den lämpliga

organisationsformen för denna.

Taxeringsassistenterna skall under den del av året, då de inte arbetar i

taxeringsnämnderna, företrädesvis ägna sig åt taxeringsrevision.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

I enlighet med de år 1956 Uppdragna riktlinjerna för den ändrade taxeringsorganisationen

har vidare inrättats 25 nya taxeringsrevisortjänster och

även andra förstärkningar av taxeringsrevisionspersonalen vidtagits. Vidare

har inemot 40 tjänstemän i landskanslistkarriären och omkring 35 befattningshavare

i biträdesställning nyanställts i samband med inrättandet av

prövningsnämndskanslierna. Härigenom har arbetskraft frigjorts från taxeringssektionerna

för kontrollarbete. I syfte att ytterligare vidga kontrollverksamheten

har riksskattenämndens kansli utbyggts med en byrå för

taxeringskontroll.

Med hänsyn till rekryteringssvårigheterna torde det knappast vara möjligt

att utan att eftersätta kravet på personalens kvalifikationer tillgodose

motionärernas yrkande, att utbyggnaden av taxeringsorganisationen skall

vara slutförd redan till nyåret 1960. Utskottet vill emellertid uttala den förhoppningen

att organisationen skall kunna utbyggas i samma takt som hittills

så att den är i huvudsak utbyggd under år 1962.

Beträffande yrkandet att en stab av bokföringstekniska experter skall

ställas till förfogande vid taxeringen med speciell uppgift att granska storbolagens

och storföretagens deklarationer, får utskottet erinra om de förstärkningar

av den personal, som skall syssla med taxeringsrevision, som

enligt vad nyss anförts vidtagits. Genom att taxeringsassistenterna i viss utsträckning

kommer att syssla med taxeringsrevision torde den mest kvalificerade

peronalen successivt kunna frigöras för större granskningsuppdrag.

Man bör enligt utskottets mening vinna närmare erfarenheter av hur den

nya organisationen kommer att verka, innan ställning tas till ytterligare utvidgningar.

Enligt motionärernas mening bedrives en omfattande skatteflykt genom

att privata utgifter bokföres såsom omkostnader i rörelse. Som exempel

härpå nämnes att inköps- och årsomkostnader för privatbilar föres som utgifter

för firmabilar, att hushållsutgifter, barns studiekostnader och dyrbara

utlandsresor avdrages via omkostnadskonto samt att luncher och middagar

avdrages som representationskostnad. På detta sätt och genom att utnyttja

kryphål i skattelagstiftningen bereder sig vissa skattskyldiga opåkallade

skatteförmåner. Motionärerna anser att en utredning bör företas i syfte

att åstadkomma en skärpning av gällande skatte- och avdragsbestämmelser

för bolag och enskilda företagare jämte effektiva kontrollåtgärder mot skattefusk,

kompletterade med skärpta straffbestämmelser även för undanhållande

och förstörande av uppgifter, som är nödvändiga för taxeringskontrollen.

Genom 1953 års skatteflyktskommitté pågår f. n. utredning hur skatteflyktsåtgärder

av olika slag, som möjliggöres genom utnyttjande av kryphål

i lagstiftningen, skall förhindras. I detta avseende är således motionärernas

yrkande redan tillgodosett. Då det gäller att komma till rätta med de

företeelser, som närmare beskrivits i motionerna och som således innebär

att intäkter och utgifter inte redovisas på riktigt sätt, torde man i första hand

få lita till en skärpt kontroll. Vid en kontinuerlig granskning av mindre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

5

nogräknade rörelseidkares räkenskaper, vilken förutsatts kunna ske då 1956

års taxeringsorganisation utbyggts helt, torde emellertid angivna förfaranden

lättare kunna upptäckas. Enligt utskottets mening bör man avvakta de

närmare erfarenheterna hur 1956 års taxeringsorganisation, sedan den blivit

fullt utbyggd kommer att fungera. Dessförinnan bör åtgärder av den art motionärerna

förordat inte tillgripas. Utskottet vill i detta sammanhang även

erinra om att särskilda bestämmelser infördes år 1955 i taxeringsförordningen

i syfte att motverka de skattskyldigas eventuella intresse av att förstöra

eller undanhålla räkenskaper eller annat underlag för deklarationsskyldighetens

fullgörande.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de förevarande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 83 av herr Öhman och

II: 114 av herr Johansson i Stockholm m. fl. om skärpta åtgärder

mot skattefusk icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 16 april 1959

På bevillningsutskottets vägnar;

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Jansson, Gustaf

Elofsson, Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson, Anders Johansson, Hellebladh

och Wirmark; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk,

Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Kärrlander, Wiklund, Larsson i Luttra,

Stenberg och Stiernstedt.

590517 Stockholm 1059, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.