Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående avdragsrätt vid beskattningen för studieunderstöd samt amortering av studieskuld.

1959-04-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:32, Betänkande i anledning av väckta motioner angående avdragsrätt vid beskattningen för studieunderstöd samt amortering av studieskuld.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1959

1

Nr 32

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående avdragsrätt vid beskattningen för studieunderstöd

samt amortering av studieskuld.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 152 av herr Per-Olof Hanson och II: 206 av herr Helén, har

hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om proposition rörande avdragsrätt vid beskattningen för studieunderstöd

och amorteringar av studieskulder senast till 1960 års riksdag».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 206.

Vid beräkning av inkomsten från särskild förvärvskälla skall enligt 20 §

kommunalskattelagen från förvärvskällans intäkter avräknas alla omkostnader

för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag må därvid icke

ske för den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter.

I praxis har avdrag för studiekostnader icke ansetts kunna medgivas (se

l. ex. RÅ 1936 not. Fi 211).

Enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen äger skattskyldig, som varit här

i riket bosatt under hela beskattningsåret, i hemortskommunen njuta avdrag

för bland annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,

som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla,

dock att avdrag icke må ske för vad som utgått till person, tillhörande givarens

hushåll, och ej heller, där understödet icke utgjort skadestånd, för

vad som utgått till annans undervisning eller uppfostran. I 31 § och 32 §

1 mom. stadgas, att till intäkt av tjänst hänföres periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk intäkt, därest givaren enligt bland annat 46 4j

är berättigad till avdrag därför. Samma bestämmelser med avseende å avdragsrätt

och skattskyldighet för periodiskt understöd gäller jämväl enligt

2 § och 4 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt vid den statliga

beskattningen.

I sitt år 1950 avgivna betänkande nr IV (SOU 1950: 21) framlade 19it års

allmänna skattekommitté förslag angående bl. a. ändrade bestämmelser för

beskattning av periodiskt understöd. I fråga om periodiskt understöd till

undervisning eller uppfostran föreslog kommittén att avdrag skulle medgivas

under förutsättning bl. a. att mottagaren fyllt 17 år och icke tillhörde

givarens hushåll. Vidare föreslog kommittén alt avdrag å 700 kronor skulle

1 Itihang till riksdagens protokoll 1959. 7 saml. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1959

medgivas skattskyldig, som underhållit hemmavarande barn över 16 år

vilket åtnjutit heltidsundervisning vid läroanstalt. Mot dessa förslag reserverade

sig två av kommitténs ledamöter.

År 1951 avgav 1944 års allmänna skattekommitté betänkande nr V (SOU

1951:13) angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende,

vari föreslogs införande av rätt till avdrag under vissa förutsättningar för

amortering av studieskulder. En ledamot av kommittén anförde reservation

mot detta förslag.

Frågan om de periodiska understödens och studiekostnadernas behandling

i beskattningshänseende har vid upprepade tillfällen varit föremål för

riksdagens uppmärksamhet. Vid 1952 års riksdag framställdes i flera motioner

yrkanden om lagstiftningsåtgärder i anledning av ovannämnda kommittéförslag

såvitt anginge frågan om den skatterättsliga behandlingen av

periodiskt understöd och studiekostnader. I andra motioner åter förordades

en översyn av förslagen i dessa delar. I sitt i anledning av nämnda motioner

avgivna betänkande nr 16 anförde 1952 års bevillningsutskott, att utskottet

givetvis icke vore berett att då taga ställning till kommitténs förslag

i berörda delar och de ändringar däri, varom yrkande framställts i

motionerna. Utskottet uttalade emellertid, att reglerna om avdragsrätt för

periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk utbetalning under senare

år blivit föremål för åtskillig kritik, varför utskottet ansåg det angeläget,

att riksdagen bereddes tillfälle att pröva ett förslag till ändrade bestämmelser

i fråga om avdragsrättens utformning. Även frågan om den

skatterättsliga behandlingen av studiekostnader ansåge utskottet vara av den

vikt, att en lösning av densamma icke borde uppskjutas. Utskottet föreslog

därför riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag, om

möjligt till 1953 års riksdag, till ändrade bestämmelser i berörda hänseenden.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Kommittéförslagen blev därefter överlämnade till skattelagssakkunniga

för ytterligare översyn.

Jämväl vid 1953 års riksdag var frågan föremål för behandling i anledning

av väckta motioner. Samma års bevillningsutskott uttalade i sitt av

riksdagen godkända betänkande nr 8, att utskottet ansåg önskvärt att ett

förslag till lösning av frågan om den skatterättsliga behandlingen av periodiskt

understöd in. in. och studiekostnader så snart som möjligt förelädes

riksdagen. Med hänsyn till att föregående års riksdag hemställt därom i

skrivelse till Kungl. Maj :t fann utskottet ej skäl förorda skrivelse till Kungl.

Maj :t i ämnet.

I motioner vid 1955 års riksdag hemställdes om skrivelse till Kungl. Maj :t

med begäran om proposition till 1956 års riksdag med förslag till ändrade

bestämmelser rörande avdrag för studiekostnader och för periodiskt understöd

till studerande. I sitt betänkande nr 41 anförde bevillningsutskottet, att

en omprövning av gällande bestämmelser på dessa områden var synnerligen

önskvärd, särskilt i fråga om regleringen av avdrag för periodiskt un
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1959

derstöd. Utskottet föreslog därför riksdagen att i förnyad skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om förslag — om möjligt till 1956 års riksdag — till ändrade

regler angående den skatterättsliga behandlingen av periodiskt understöd

in. in. och studiekostnader. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Riksdagsskrivelsen överlämnades till skattelagssakkunniga.

I ett den 20 december 1956 avgivet betänkande med förslag till bestämmelser

om avdragsrätt och skatteplikt för periodiskt understöd samt om

avdragsrätt för studieunderstöd, in. in. (stencilerat) har skattelagssakkunniga

föreslagit en genomgripande omdaning av beskattningsreglerna rörande

periodiska understöd. Enligt förslaget skulle de nuvarande avdragsmöjligheterna

för periodiska utbetalningar inskränkas väsentligt. Avdrag

skulle i princip medges endast i fråga om understöd på grund av bindande

förpliktelser eller då behov av understöd förelåg. Å andra sidan bör enligt

de sakkunnigas mening understöd från föräldrar till barn under dessas studietid

i viss omfattning vara avdragsgilla. Rarnen föreslås icke skola beskattas

för dylikt studieunderstöd.

Vid 1956 års riksdag hemställdes i de likalydande motionerna 1:293 av

herr Ohlon in. fl. och II: 224 av herr Ohlin in. fl. att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att utredningen om rätt till avdrag

för periodiskt understöd åt studerande och för amortering av studieskulder

måtte påskyndas, så att förslag kunde föreläggas samma års riksdag.

Bevillningsutskottet uttalade i betänkande nr 24 att en omprövning av

de gällande bestämmelserna på området var synnerligen önskvärd. Utskottet

uttryckte den förhoppningen att det skulle bli möjligt för skattelagssakkunniga

att slutföra utredningen å sådan tid att proposition kunde föreläggas

1957 års riksdag.

Av innehållet i de förevarande motionerna må bär återgivas följande.

Motionärerna framhåller att ehuru riksdagen vid flera tillfällen hemställt

hos Kungl. Maj:t om förslag till lösning av frågan, har något sådant ännu

inte ställts i utsikt. I svar på en interpellation av herr Helén den 25 februari

1958 i andra kammaren anförde finansministern att det statsfinansiella

läget och kommunernas hårt ansträngda ekonomi inte medgav en så pass

kostnadskrävande reform som den de skattelagssakkunniga föreslagit. Frågan

fick tagas upp längre fram, när de ekonomiska förutsättningarna för

en lösning kunde föreligga. Alt på detta sätt ytterligare uppskjuta ett positivt

beslut om avdragsrätt för studieunderstöd betecknar motionärerna som

synnerligen otillfredsställande. Det bör beaktas, att de som främst berörs

av frågan i regel är löntagare, som ingalunda tillhör de högsta inkomstskikten.

Det förtjänar vidare framhållas, att kravet på avdragsrätt för studieunderstöd

är en rättvisefråga, som gäller hur de samlade skattebördorna

skall fördelas; principiellt kan det således inte avvisas med hänvisning till

otillräckliga statsfinansiella resurser. Att de nuvarande bestämmelserna om

periodiska understöd är orättvisa bestrids veterligen inte från något håll.

I de skattelagssakkunnigas betänkande 1956 föreslogs, all studiebidragen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1959

skall vara skattefria hos mottagaren. En dylik anordning nödvändiggör en

stark begränsning av avdragsrätten, och den förutsätter även en noggrann

kontroll, om missbruk skall kunna förebyggas. Som ett huvudskäl för denna

uppläggning av reformen anförde de sakkunniga, att föräldrarna inte

rimligen kan åläggas att göra preliminärskatteavdrag för understöden, och

att indrivningsförfarande i händelse de studerande inte frivilligt erlägger

skatten är meningslöst, då de studerande i allmänhet saknar utmätningsbara

tillgångar. I betraktande av de principiella skäl, som talar emot att understöden

inte beskattas som inkomst hos mottagaren, förtjänar det att övervägas

om inte en annan konstruktion än den de sakkunniga föreslagit är

att föredraga. Då frågan är behandlad i två särskilda utredningar bör det

dock inte kräva alltför lång tid att utarbeta ett definitivt förslag, som lämpar

sig att lägga fram för riksdagen.

Även i frågan om avdrag för studiekostnader i övrigt — d. v. s. avdragsrätt

lör amorteringar av studieskulder — har riksdagen klart uttalat sig för en

skyndsam lösning. Ett förslag härtill föreligger också sedan 1951 från 1944

års skattekommitté, men den överarbetning av förslaget, som utlovats från

de skattelagssakkunniga, har av någon anledning ännu inte avgivits. Den

förhalning, som även denna angelägna rättvisereform blir föremål för, betecknar

motionärerna som helt förkastlig.

Utskottet

Såsom av den föregående framställningen framgår medges i allmänhet avdrag

vid taxeringen för periodiskt understöd. Avdrag erhålles dock inte för

vad som utgått till person, tillhörande givarens hushåll, och regelmässigt ej

heller för vad som utgått till annans undervisning eller uppfostran. Avdragsrätt

föreligger inte heller i fråga om studiekostnader, som den skattskyldige

får vidkännas. Denna åtskillnad vid beskattningen av periodiska understöd

har föranlett åtskillig kritik. Från bevillningsutskottets sida har vid flera

tillfällen uttalats önskemål om en omprövning av bestämmelserna.

Frågan om den skatterättsliga behandlingen av periodiska understöd har

senast behandlats i ett av skattelagssakkunniga den 20 december 1956 avgivet

betänkande, vilket är föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Däri föreslår de

sakkunniga en betydande inskränkning i avdragsrätten för periodiskt understöd.

Enligt förslaget skulle i princip avdrag medges endast i fråga om understöd,

som utgår på grund av bindande förpliktelse eller till den, som på

grund av ålderdom, sjukdom eller nedsatt skatteförmåga är i behov av understöd.

För bidrag till studerande skulle särskilda regler gälla, innebärande

att den som ger sitt barn understöd till barnets studier under vissa

förutsättningar skall erhålla avdrag för det utgivna beloppet, maximerat efter

vissa grunder. Mottagaren skulle icke beskattas för sådant studiennderstöd.

I de förevarande motionerna hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1959

5

Maj :t anhåller att förslag till lagstiftning om avdragsrätt för studieunderstöd

och amorteringar av studieskulder framlägges senast till 1960 års riksdag.

Utskottet får för sin del erinra om att ett genomförande av skattelagssakkunnigas

förslag rörande periodiska understöd och studieunderstöd beräknats

medföra ett skattebortfall för staten och kommunerna på närmare

40 miljoner kronor. Utskottet har icke anledning att i förevarande sammanhang

la ställning till huruvida förslaget bör genomföras eller ej. Med hänsyn

till det statsfinansiella läget har den slutliga prövningen av förslaget fått

anstå. Huruvida det ur statsfinansiell synpunkt är möjligt att genomföra

förslaget vid nästa års riksdag kan utskottet ännu ej bedöma. Enligt utskottets

uppfattning föreligger inte anledning för riksdagen att nu hemställa

hos Kungl. Maj :t om förslag i ämnet till nästa års riksdag.

Skattelagssakkunnigas utredning av frågan om behandlingen i skattehänseende

av studiekostnader i allmänhet, däribland spörsmålet om avdrag för

amorteringar å studieskulder, har ännu icke avslutats. Enligt vad utskottet

inhämtat kommer de sakkunniga inom en nära framtid att avlämna sitt förslag

i ämnet. Självfallet bör förslaget avvaktas innan något ställningstagande

i frågan sker. Även denna fråga torde för övrigt böra bedömas mot bakgrunden

av det statsfinansiella läget. Utskottet finner därför ej anledning

tillstyrka särskild skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 152 av herr Per-Olof

Hanson och II: 206 av herr Helén angående avdragsrätt vid

beskattningen för studieunderstöd samt amortering av studieskuld

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Spelz, Jansson,

Gustaf Elof sson, Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson, Wärnberg och Hellebladh;

samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk,

Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Kärrlander, Wiklund, Stenberg, Eriksson

i Bäckmora och Stiernstedt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1959

Reservation

av herrar Hagberg, Söderquist, Nilsson i Svalöv, Kollberg, Stenberg och

Stiernstedt, vilka under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 152 av herr Per-Olof Hanson och II: 206 av herr Helén ansett att

utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 152 av herr Per-Olof Hanson och II: 206 av herr Helén,

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

proposition rörande avdragsrätt vid beskattningen för studieunderstöd

och amorteringar av studieskulder senast till 1960

års riksdag.

590583 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.