Sök i Ratio Lex

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 18 i anledning av väckta motioner om vissa åtgärder till främjande av sparandet m. m.

1959-03-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:35, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 18 i anledning av väckta motioner om vissa åtgärder till främjande av sparandet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 35 år 1959

1

Nr 35

Bevillningsutskottets memorial med föranledande av kamrarnas

skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr

18 i anledning av väckta motioner om vissa åtgärder

till främjande av sparandet m. m.

I betänkande nr 18 i anledning av bl. a. de likalydande motionerna I: 157

av fru Segerstedt-Wiberg och fröken Andersson samt II: 200 av fru Wallerius-Gunne

m. fl. om ändrad lydelse av 39 § kommunalskattelagen hemställde

bevillningsutskottet under punkt 2 att nyssnämnda motioner icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en vid betänkandet fogad, till punkten 2 i utskottets hemställan hänförlig

reservation, nr II, av herr Hagberg m. fl. hade reservanterna — under

åberopande av innehållet i nyssnämnda motioner — hemställt att riksdagen

måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

lag om ändring av kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att till 39 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall fogas ett fjärde moment av nedanstående lydelse.

39 §.

4 mom. Vad i 3 mom. stadgas angående gift skattskyldig skall äga motsvarande

tillämpning å skattskyldig, som under beskattningsåret varit ogift

(varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande

eller av den skattskyldige helt eller delvis underhållet barn, vilket stått under

hans vårdnad och för vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1960.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har kamrarna vid behandlingen

av utskottets förenämnda betänkande stannat i skiljaktiga beslut

såvitt gäller motionerna I: 157 och II: 200. Första kammaren har således

bifallit utskottets hemställan beträffande berörda motioner, medan andra

kammaren bifallit det förslag, som innefattas i den av herr Hagberg in. fl.

avgivna, med II betecknade reservationen.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets memorial nr 35 år 1959

S. k. sparavdrag kan för närvarande medges ensamstående skattskyldig

med högst 300 kronor och gifta skattskyldiga med tillsammans högst 600 kronor.

I motionerna I: 157 och II: 200 har förordats ändring av 39 § kommunalskattelagen,

innebärande att ensamstående skattskyldig med hemmavarande

barn, för vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat, skall likställas

med gift skaltskyldig i fråga om rätten att åtnjuta sparavdrag. Reservationen

innefattar bifall till motionsyrkandet.

Den föreslagna bestämmelsen skulle, om den antas av riksdagen, komma

att äga tillämpning ej endast vid den kommunala beskattningen utan även

vid den statliga inkomstbeskattningen. Enligt 2 § förordningen om statlig

inkomstskatt skall nämligen i fråga om vad som är att hänföra till skattepliktig

inkomst ävensom angående beräkning av inkomst från olika förvärvskällor

gälla vad i vissa bestämmelser i kommunalskattelagen — däribland

39 § — är stadgat.

Kamrarnas skiljaktiga beslut innebär, att första kammaren avslagit motionsyrkandet,

medan däremot andra kammaren bifallit detsamma. Då de

skiljaktiga besluten således är helt motsatta, kan sammanjämkning inte

äga rum.

Utskottet har emellertid tagit under övervägande, huruvida den föreliggande

frågan kan bliva föremål för gemensam omröstning. Vid bedömandet

av detta spörsmål är att märka, att sådan omröstning inte kan ifrågakomma

beträffande kommunala beskattningsfrågor. Däremot skall gemensam omröstning

ske beträffande grunderna för en bevillning, vartill hänföres bl. a.

reglerna om rätt till avdrag vid beräkning av den till statlig inkomstskatt

skattepliktiga inkomsten. Då emellertid den i motionerna föreslagna författningsändringen

gäller en bestämmelse i kommunalskattelagen och gemensam

omröstning icke bör ske beträffande stadganden i denna lag, har

utskottet ansett sig förhindrat att förorda sådan omröstning. Utskottet har

fördenskull — ehuru den ifrågasatta författningsändringen är av betydelse

även för den statliga beskattningen — funnit den föreliggande frågan ha för

innevarande riksdag förfallit, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 19 mars 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Söderquist,

Oscar Carlsson, Wärnberg, Hellebladh, Yngve Nilsson och Mattsson; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk,

Kollberg, Allard, Magnusson i Borås, Nilsson i Bästekille, Christenson i

Malmö, Asp, Andersson i Essvik och Eriksson i Bäckmora.

590548 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.