Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående villkoren för postbefordran av tidningar

1959-05-05 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:39, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående villkoren för postbefordran av tidningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

1

Nr 39

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående villkoren

för postbefordran av tidningar (tidningsförordning)

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 27 februari 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 94, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående villkoren för postbefordran av tidningar (tidningsförordning).

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I fråga om organisationen av postverkets tidningsrörelse föreslås, att nuvarande

postabonnemang avvecklas under en övergångstid fram till utgången

av år 1962 och att tidningsrörelsen i princip baseras på utgivarkorsband.

Den föreslagna tidningsförordningen innefattar en reglering av avgifternas

storlek för femårsperioden 1 januari 1960—31 december 1964. Avgifterna

har beräknats enligt ett nytt system, grundat på principen pris efter

prestation, innebärande bl. a. en zontaxa för transporterna. Efter förhandlingar

mellan kommunikationsdepartementet och representanter för tidningarna

har avgifterna avvägts på sådant sätt, att för postverkets del täckningsprocenten

i relation till de nuvarande merkostnaderna i runda tal ökar

från 50 till 75 %. Postverkets årliga resultat förbättras härigenom med

drygt 15 mkr. I propositionen förutsättes, att postverket efter utgången av

nämnda femårsperiod skall erhålla full täckning för merkostnaderna för

tidningsrörelsen jämte skälig andel av de gemensamma kostnaderna för

poströrelsen.

I fråga om den formella utformningen av tidningsförordningen har en

genomgripande omarbetning verkställts.

Det ovannämnda författnings förslaget är av följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år i959

Förslag

till

Förordning

angående villkoren för postbefordran av tidningar (tidningsförordning)

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Denna förordning äger tillämpning vid postbefordran inom riket av sådan

härstädes tryckt och utgiven periodisk skrift, som äger karaktär av

tidning eller tidskrift.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser angående

förordningens tillämplighet å olika slag av periodiska skrifter. Då

särskilda omständigheter föranleda därtill, äger Kungl. Maj :t medgiva att

förordningen må gälla jämväl periodisk skrift, som tryckes utom riket.

Periodisk skrift, varå denna förordning äger tillämpning, benämnes i det

följande tidning.

2 §•

Tidning som avses skola befordras enligt denna förordning skall vara

införd i den av generalpoststyrelsen årligen utgivna tidningstaxan.

Utkommer tidning i två eller flera editioner med olika pris eller olika

antal nummer eller väsentligen olika innehåll, skall varje sådan edition

vara införd i tidningstaxan. Dylik edition anses såsom särskild tidning.

Vid anmälan av tidning till införande i tidningstaxan för visst år erlägges

en grundavgift av 125 kronor.

3 §•

Tidning må befordras enligt denna förordning antingen såsom utgivarkorsband

eller såsom kommissionärskorsband.

Tidning som utkommer oftare än en gång i veckan må ej sändas som utgivarkorsband

till abonnent, som bor eller vistas å tidningens utgivningsort

och vars post utdelas genom brevbärare inom lokalbrevbäringsområdet;

generalpoststyrelsen dock obetaget att i särskilt fall bestämma annorlunda.

Kommissionärskorsband medgives allenast vid försändning till återförsäljare

eller ombud av tidning som utkommer minst tolv gånger om året;

generalpoststyrelsen dock obetaget att jämväl i annat särskilt fall medgiva

sådan befordran.

4 §•

Vikten för utgivarkorsband eller kommissionärskorsband må ej överstiga

20 kilogram.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

5 §•

Befordringsavgiften för utgivarkorsband och kommissionärskorsband beräknas

på sätt framgår av bilaga 1.

6 §•

Utgivarkorsband eller kommissionärskorsband som blir obeställbart är

postverket icke skyldigt att återbefordra till avsändaren, med mindre denne

för återbefordringen erlägger avgift såsom för korsband i allmänhet, innehållande

trycksaker.

7 §•

Stiger eller sjunker konsumentprisindex med mer än 3 enheter i förhållande

till talet 151, skola i 2 § samt bilaga 1 angivna avgifter med hänsyn

härtill höjas eller sänkas med belopp, som generalpoststyrelsen äger bestämma

under iakttagande av att den sammanlagda höjningen eller sänkningen

skall motsvara det procenttal av postverkets merkostnader för tidningsrörelsen,

beräknade efter kostnadsläget i mars 1958, som indexändringen

utöver 3 enheter utgör i procent av 151. Avgiftsändring må dock

endast ske inom ramen för vad som motsvarar 15 enheters indexändring.

Ändring av avgifterna må ske endast från och med den 1 januari och skall

meddelas tidningsföretagen senast den 15 oktober nästföregående år.

8 §.

Hava generalpoststyrelsen och tidningsföretag överenskommit att postverket

eller företaget skall vidtaga särskild åtgärd för tidningens postbehandling,

äger generalpoststyrelsen vidtaga den jämkning av postavgifterna,

som påkallas av den genom åtgärden uppkommande ökningen eller minskningen

av postverkets kostnader.

9 .§•

Villkoren för befordran av tidningsbilaga i tidningsexemplar såsom utgivarkorsband

och kommissionärskorsband fastställas av Kung], Maj:t.

10 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna förordning utfärdas

av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av generalpoststyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960 och gäller till och

med den 31 december 1964.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 22 april 1932 (nr

75) angående villkoren för postbefordran av tidningar och andra periodiska

skrifter.

Tidning, vars postabonnerade upplaga under första halvåret 1959 i genomsnitt

uppgått till minst 1 000 exemplar, må jämväl efter den nya förord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

ningens ikraftträdande till och med den 31 december 1962 befordras efter

postabonnemang. För sådan befordran gälla de bestämmelser och villkor

som intagits i bilaga 2.

Där anmälan till 1960 års tidningstaxa eller avlämnande till postverket

av abonnentkort för utgivarkorsband, avseende tid efter den nya förordningens

ikraftträdande, sker under år 1959, skall i fråga om avgift gälla vad

som stadgas i nämnda förordning.

Bilaga 1

I. Befordringsavgiften för utgivarkorsband utgör:

a) för varje försändelse eller, om flera försändelser till en och samma utdelningspostanstalt

sammanföras i en bunt eller i ett tidningspaket, för

varje dylik bunt eller paket: 2 öre;

b) för varje tidningsexemplar: 2,5 öre; samt

c) för varje helt eller påbörjat kilogram — dock minst för två kilogram

— av den sammanlagda vikten av på en gång avlämnade försändelser:

1. i fråga om tidning med en postbefordrad upplaga, vars sammanlagda

vikt uppgår till högst 2 000 kilogram per år:

om tidningen utkommer med minst två nummer i veckan: 28,2 öre;

om tidningen utkommer mindre ofta: 32,8 öre;

2. I fråga om tidning med en postbefordrad upplaga, vars sammanlagda

vikt överstiger 2 000 kilogram per år, ett belopp, som efter medeltalet av

transportsträckorna för de postbefordrade tidningsexemplaren beräknas enligt

nedanstående tabeller:

Om tidningen utkommer med minst två nummer i veckan:

Medeltransportavstånd,

km

Avgift,

öre

Medeltransportavstånd,

km

Avgift,

öre

ej över 25 ..

15,2

över

300

men

ej över

325 ......

23,3

över 25 men ei

över 50 ........

16.0

»

325

n

» »

350 ......

23,8

» 50 »

tf

tf

75 ........

16,8

tf

350

>

» »

375 ......

24,3

♦ 75 *

»

tf

100 ........

17,5

tf

375

»

» tf

400 ......

24,8

. 100 »

tf

»

125 ........

18,2

400

»

» t>

425 ......

25,3

» 125 »

»

It

150 ........

18,9

»

425

»

» »

450 ......

25,8

» 150 o

tf

tf

175 ........

19,6

»

450

»

» »

475 ......

26,2

» 175 »

»

tf

200 ........

20,3

»

475

»

» »

500 ......

26,6

» 200 »

»

tf

225 ........

20,9

»

500

»

» tf

525 ......

27,0

» 225 »

tf

tf

250 ........

21,5

»

525

tf

* tf

550 ......

27,4

» 250 »

»

tf

275 ........

22,1

»

550

9

» »

575 ......

27,8

» 275 »

»

tf

300 ........

22,7

över

575

28,2

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

om tidningen utkommer mindre ofta:

Medeltransportavstånd,

km

Avgift,

öre

Medeltransportavstånd,

km

Avgift

öre

ei över 25 ..

14,4

över

300 men

ej över 325 ......

24,0

över 25

men ej

över 50 ........

15.2

»

325

»

»

350 ......

24,8

» 50

»

»

»

75 ........

16,0

»

350

»

>

375 ......

25,6

» 75

»

»

»

100 ........

16,8

>

375

»

it

400 ......

26,4

* 100

it

»

125 ........

17,6

»

400

>

»

425 ......

27,2

* 125

»

»

it

150 ........

18,4

»

425

it

»

450 ......

28,0

» 150

»

it

it

175 ........

19,2

»

450

»

It

475 ......

28,8

» 175

»

»

it

200 ........

20,0

it

475

it

it

500 ......

29,6

» 200

»

it

it

225 ........

20,8

it

500

»

»

525 ......

30,4

» 225

»

it

it

250 ........

21,6

»

525

t

0

550 ......

31,2

» 250

it

it

275 ........

22,4

it

550

»

575 ......

32,0

* 275

it

it

it

300 ........

23,2

över

575

32,8

II. Befordringsavgiften för utgivarkorsband, som avlämnas till postbefordran

utan att vara försett med mottagarens namn och adress, utgör, utöver

de under I angivna avgifterna:

a) för varje abonnentkort som av tidningsföretaget överlämnas till postverket:

20 öre, vari ingår avgift för kortets befordran;

b) för varje tidningspaket: 9,5 öre;

c) för varje tidningsexemplar: 0,3 öre; samt

d) för varje tidningsexemplar, som inslås av postverket, en särskild avgift,

som beräknas på sätt framgår av nedanstående tabeller:

inslagning på dagtid (kl 6—19)

Medelvikt

per nr,

gram

Medeltal exemplar per postanstalt

ej

över 2

över 2

men ej

över 3,5

över 3,5

men ej

över 5

över 5

men ej

över 10

över 10

men ej

över 25

över 25

men ej

över 50

över 50

men ej

över 100

över

100

öre per exemplar

ej över 100 .....

3,2

2,9

2,6

2,2

2,0

1,6

1,3

0,9

över 100 men ej

över 250......

3,6

3,2

3,0

2,3

2,1

1,7

1,4

1,0

över 250........

3,9

3,6

3,3

2,4

2,2

1,8

1,5

1,1

inslagning på nattid (kl 19—6)

Medelvikt

per nr,

gram

Medeltal exemplar per postanstalt

ej

över 2

över 2

men ej

över 3,5

över 3,5

men ej

över 5

över 5

men ej

över 10

över 10

men ej

över 25

över 25

men ej

över 50

över 50

men ej

över 100

över

100

öre per exemplar

ej över 100 .....

3,9

3,5

3,2

2,7

2,4

1,9

1,6

i,i

över 100 incn ej

över 250......

4,3

3,9

3,6

2,8

2,6

2,1

1,7

1,2

över 250........

4,8

4,3

4,0

2,9

2,7

2,2

1,8

1,4

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

III. Befordringsavgiften för kommissionärskorsband utgör:

a) för varje försändelse: 6 öre; samt

b) för varje helt eller påbörjat kilogram — dock för minst två kilogram

— av den sammanlagda vikten av på en gång avlämnade försändelser:

1. i fråga om tidning med en postbefordrad upplaga, vars vikt uppgår till

högst 2 000 kilogram per år, 41,3 öre,

2. i fråga om tidning med en postbefordrad upplaga, vars vikt överstiger

2 000 kilogram per år, ett belopp, som efter medeltalet av transportsträckorna

för de postbefordrade tidningsexemplaren beräknas enligt nedanstående

tabell:

Medeltransportavstånd,

km

Avgift, Medeltransportavstånd,

öre km

Avgift,

öre

ej över

25 ..

13,7

över 25

men

ej

över 50 ........

14,9

» 50

»

15 ........

16,1

* 75

»

»

100 ........

17,3

• 100

»

»

»

125 ........

18,5

* 125

»

*

»

150 ........

19,7

* 150

»

»

It

175 ........

20,9

» 175

»

200 ........

22,1

* 200

»

»

»

225 ........

23,3

* 225

»

»

»

250 ........

24,5

» 250

tf

275 ........

25,7

• 275

»

300 ........

26,9

över 300

men

ej

över

325 ......

28,1

* 325

»

»

350 ......

29,3

» 350

»

»

»

375 ......

30,5

» 375

»

»

400 ......

31,7

* 400

»

>

»

425 ......

32,9

* 425

>

»

»

450 ......

34,1

» 450

*>

»

»

475 ......

35,3

» 475

»

»

»

500 ......

36,5

» 500

»

»

525 ......

37,7

» 525

»

»

»

550 ......

38.9

* 550

över 575

»

)>

»

575 ......

40,1

41,3

Bilaga 2

I. Postavgiften vid postabonnemang utgör, förutom grundavgift i enlighet

med 2 §;

a) för varje i tidningstaxan intagen abonnemangstermin: 100 öre;

b) för varje tidningspaket: 11,5 öre;

c) för varje tidningsexemplar: 3 öre;

d) för varje helt eller påbörjat kilogram av den sammanlagda vikten av

på en gång avlämnade försändelser ett belopp, som beräknas enligt bilaga

1 punkt I c); samt

e) för varje tidningsexemplar, som inslås av postverket, ett belopp, som

beräknas

1. för tidning, vars inslagning under år 1958 ombesörjts av postverket,

enligt nedanstående tabeller:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959 7

inslag ning på dagtid (kl 6—19)

Medelvikt

per nr,

gram

Medeltal exemplar per postanstalt

ej

över 2

över 2

men ej

över 3,5

över 3,5

men ej

över 5

över 5

men ej

över 10

över 10

men ej

över 25

över 25

men ej

över 50

över 50

men ej

över 100

över

100

öre per exemplar

ej över 100.....

2,9

2,6

2,3

1,9

1,7

1,3

1,0

0,6

över 100 men ej

över 250......

3,3

2,9

2,7

2,0

1,8

1,4

1,1

0,7

över 250........

3,6

3,3

3,0

2,1

1,9

1,5

1,2

0,8

inslagning på nattid (kl 19—6)

Medelvikt

per nr,

gram

Medeltal exemplar per postanstalt

ej

över 2

över 2

men ej

över 3,5

över 3,5

men ej

över 5

över 5

men ej

över 10

över 10

men ej

över 25

över 25

men ej

över 50

över 50

men ej

över 100

över

100

öre per exemplar

ej över 100 .....

3,6

3,2

2,9

2,4

2,1

1,6

1,3

0,8

över 100 men ej

över 250......

4,0

3,6

3,3

2,5

2,3

1,8

1,4

0,9

över 250........

4,5

4,0

3,7

2,6

2,4

1,9

1,5

1,1

2. för annan tidning enligt de i bilaga 1 punkt II d) intagna tabellerna.

II. Särskilda bestämmelser

1. Tidning som utkommer oftare än en gång i veckan må ej sändas efter

postabonnemang till person, som bor eller vistas å tidningens utgivningsort

och vars post utdelas genom brevbärare inom lokalbrevbäringsområdet;

generalpoststyrelsen dock obelaget att i särskilt fall annorlunda bestämma.

2. Bestämmelserna i 7—9 §§ tidningsförordningen äro tillämpliga vid befordran

efter postabonnemang.

3. Vid postabonnemang å tidning har abonnenten att för abonnemangstiden

i förskott betala det i tidningstaxan angivna priset.

4. För postabonnerade exemplar av tidning har tidningsföretaget rätt att,

sedan minst ett nummer av tidningen för vederbörande abonnemangstermin

avlämnats till postbefordran, utbekomma honom tillkommande medel, som

influtit för denna termin.

5. Om tidning å vilken postabonnemang skett upphör att utkomma innan

något nummer utkommit för vederbörande abonnemangstermin, äger

abonnent efter anmälan återbekomma erlagt belopp med avdrag för i I a)

angiven avgift. Har postanstalten å utgivningsorten sig bekant, att tidning

å vilken abonnemang mottagits icke kommer att utgivas, och sker fördenskull

icke någon beställning hos tidningsföretaget, må hela det av abonnenten

erlagda beloppet återbetalas till denne.

För den förlust, som i övrigt drabbar abonnent genom upphörande av

tidning å vilken postabonnemang äger rum ikläder sig postverket icke någon

ansvarighet. Dock bar postverket att, i den mån så lämpligen kan ske,

lämna abonnenten biträde för att han må erhålla den ersättning, som i dylikt

fall kan tillkomma honom.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

6. I fråga om tidning, för vilken postavgiften vid inslagning genom postverket

av den postabonnerade upplagan skall beräknas enligt ovan under

I e) 1 intagna tabeller, skall, därest tidningen under tiden J januari 1960—

31 december 1962 övergår att sända ifrågavarande upplaga såsom oadresserade

utgivarkorsband, avgiften vid inslagning härav genom postverket under

angiven tid beräknas enligt nämnda tabeller.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 464 av herr Gei jer m. fl. och II: 540 av

herr Eliasson i Sundborn m. fl., vari hemställts,

A. att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 94;

B. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

översyn av det i propositionen nr 94 framställda förslaget till ny tidningsförordning

genom en på parlamentariska grunder sammansatt utredning,

och att därvid måtte beaktas de i motionerna anförda synpunkterna;

2) motionen I: 463 av herr Axel Johannes Andersson, vari hemställts »att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 94 med förslag

till ny förordning angående villkoren för postbefordran av tidningar

måtte uttala, att den femårsperiod fram till och med 1964, som den föreslagna

nya taxesättningen avser, skall betraktas som en försöksperiod och

att härefter en översyn skall företagas av tidningstaxeförordningen och därmed

sammanhängande problem på grundval av de under försöksperioden

vunna erfarenheterna»;

3) motionen II: 533 av herrar Johansson i Stockholm och Hagberg, vari

hemställts, »att riksdagen måtte avslå proposition nr 94»; samt

4) motionen II: 541 av herr Ståhl, vari hemställts, »att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj:ts proposition nr 94 måtte göra det uttalandet, att

frågor om ändring av postavgifterna i tidningsrörelsen, med undantag för

löpande detalj spörsmål av kommersiell natur, tills vidare må såsom hittills

vara underställda riksdagens prövning och beslut och sålunda icke kunna

fastställas av Kungl. Maj :t eller delegeras till generalpoststyrelsen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i del

följande, hänvisa till motionerna 1:463, 11:533, 11:540 och 11:541.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 27 maj 1955 givna bemyndigande tillkallade

chefen för kommunikationsdepartementet samma dag överdirektören

A. H. Winberg att vara ordförande vid en utredning genom representanter

för postverket och tidningarna rörande en ny tidningsförordning. Utredningen

antog benämningen tidningsförordningsutredningen.

Utredningen har den 10 november 1958 framlagt ett betänkande, kallat

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959 9

Postverkets tidningsrörelse: Organisation och ekonomi (stencilerat; sedermera

tryckt i Postala meddelanden 1959: 1). Betänkandet innefattar dels en

undersökning rörande postverkets kostnader för tidningsrörelsen (en särskild

redogörelse härför finnes tryckt i Postala meddeladen 1958: 4), dels

principförslag i fråga om tidningsrörelsens organisation, avgiftssystemets

konstruktion och avgifternas storlek, dels ock förslag till ny tidningsförordning.

De av utredningen framlagda förslagen har godtagits av generalpoststyrelsen.

Svenska tidningsutgivareföreningen och Föreningen Svensk fackpress

har godtagit förslagen utom vad angår den förordade målsättningen

för avgiftsbestämningen samt storleken av avgifterna för postabonnemang

och utgivarkorsband. Fackförbundspressens samarbetsorganisation har beretts

tillfälle att ta del av utredningens förslag i organisations- och avgiftsfrågorna.

över betänkandet och därvid fogat författningsförslag ävensom den nyssnämnda

särskilda kostnadsredogörelsen har remissyttranden inhämtats från

generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,

statens sakrevision, statens organisationsnämnd, kommerskollegium -— som

hört handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle samt AB

Svenska pressbyrån — ävensom statens pris- och kartellnämnd. Vidare har

följande organ beretts tillfälle att yttra sig, nämligen Postutredningen 1956,

Svenska tidningsutgivareföreningen, Föreningen Svensk fackpress, Fackförbundspressens

samarbetsorganisation,1 Sveriges grossistförbund, Sveriges

industriförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Sveriges

köpmannaförbund,1 Sveriges lantbruksförbund och Kooperativa förbundet.1

I fråga om avgifternas storlek har under ärendets beredning i kommunikationsdepartementet

förhandlingar ägt rum med representanter för Svenska

tidningsutgivareföreningen. överenskommelse har därvid — under förutsättning

av vederbörande huvudmäns godkännande — uppnåtts om avgifterna

för femårsperioden 1960—1964.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Gällande bestämmelser in. in., s. 10—11.

Postverkets kostnader för tidningsrörelsen, s. 11—12.

Tidningsrörelsens organisation, s. 12—19.

Avgiftssystemets konstruktion, s. 19—26.

Avgifternas storlek, s. 26—38.

Befogenhetsfördelningen in. in., s. 38—40.

Departementschefen, s. 41—45.

Författningstextens detaljutformning, s. 46—49.

1 Har avstått från att yttra sig.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I de likalydande motionerna 1:464 och 11:540 uttalas att inga

invändningar rent allmänt torde kunna göras mot departementschefens uppfattning

att statens affärsverk skall drivas efter principer som är godtagbara

från företagsekonomiska synpunkter. Men när det gäller postverkets

befattning med tidningsdistributionen rör man sig på ett särpräglat plan,

där speciell hänsyn måste tas och särskilda synpunkter bör anläggas.

Under det utredningsarbete, som utmynnade i betänkandet »Postverkets

lidningsrörelse: Organisation och ekonomi» av den 10 november 1958, gjordes

från tidningarnas sida gällande, att avvägningen av postavgifterna för

tidningar till följd av statsmakternas inställning till pressen hittills skett

även från andra synpunkter än de rent affärsmässiga. Tidningarna uttryckte

under utredningsarbetet en önskan att en sådan avgiftspolitik även

i fortsättningen måtte tillämpas. Som skäl härför åberopades bland annat

att det på grund av pressens kulturella och politiska betydelse ligger i statens

intresse att genom låga postavgifter underlätta tidningarnas spridning.

Den ekonomiska situationen är bekymmersam för många tidningar, vilket

sedan 1950 lett till tidningsfusioner i 7 fall och nedläggning av 36 tidningar

i landet. Talesmännen för tidningarna underströk att en avsevärd höjning

av postavgifterna skulle påskynda denna utveckling. Från samhällets sida

bör man göra vad som är möjligt för att förhindra en dylik tendens. Särskilt

de små lokalorganen med begränsad spridning och små möjligheter

att genom ökade intäkter kompensera sig för kostnadsökningarna kommer

med den höjning av postavgifterna som nu föreslås i en mycket besvärlig

ekonomisk situation. Många av dessa tidningar lever i dag på existensminimum

och andra lever under den gränsen, vilket betyder, att deras tillvaro

helt är beroende av de årliga ekonomiska tillskott som kan lämnas av partiorganisationer,

fackliga eller enskilda intressenter som står bakom dessa

tidningsorgan.

Detta ökade tryck på våra tidningar får ytterst svåra följder för tidningspressen

och därmed opinionsbildningen i landel. Motionärerna ifrågasätter,

om tidningarna av staten endast kan betraktas som en distributionsvara,

som skall beskattas ur enbart fiskaliska synpunkter. För en demokratisk

stat måste det vara ett livsintresse att bevara en differentierad och

nyanserad press, som är bärare av de olika meningsriktningarna. Likaså

måste det för demokratien vara högst betydelsefullt att kunna bevara de

små provinstidningarna och lokalorganen, som mer än några andra speglar

opinionen ute i bygderna. Provinstidningarna är i dag särskilt värdefulla

som ett komplement till de stora kollektiviserade upplysnings- och propagandamedlen

film, radio och TV.

De höjningar av avgifterna för postverkets befordran av tidningar som

skett sedan 1930-talet har alla betecknats som provisoriska i avvaktan på en

fullständig översyn av tidningsförordningen. Att tidningarna accepterat dessa

kostnadsökningar visar att tidningarna icke undandragit sig att ge sin

del för att fylla statens inkomstbehov. Tidningarna har emellertid byst den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

11

förhoppningen, att då den slutliga prövningen av avgifterna för postbefordran

skulle ske, deras roll i samhället skulle tas i beaktande. Så har nu icke

skett och motionärerna kan därför icke biträda Kungl. Maj:ts förslag. De i

propositionen uppdragna riktlinjerna bör bli föremål för en översyn av en

på parlamentariska grunder sammansatt utredning. Härvid bör hinder icke

föreligga för en prövning av huruvida postverket kan tillföras ökade inkomster

från andra områden av sin verksamhet. Denna utredning torde kunna

arbeta så snabbt att förslag kan föreläggas 1960 års riksdag om slutlig reglering

av kostnaderna för tidningsdistributionen.

Till stöd för yrkandet i motionen 1:463 har erinrats om departementschefens

uttalande i propositionen att — beträffande tiden efter år 1964

—- postverket förutsättes skola erhålla full täckning för sina merkostnader

för tidningsrörelsen jämte skälig andel av de gemensamma kostnaderna för

poströrelsen. Enligt vad som upplysts bar emellertid tidningarnas representanter

vid de förda förhandlingarna icke bundit sig för en sådan målsättning.

Från tidningarnas sida har framhållits att den taxesättning, som föreslagits

för tiden fram t. o. in. år 1964, bör betraktas som en reglering av taxorna

under en försöksperiod och att efter utgången av denna period en översyn

av hela frågekomplexet borde ske med hänsyn till vunna erfarenheter. I och

för sig förefinns starka skäl för en omedelbar, förnyad översyn av tidningsförordningen

under beaktande av den mindre ortspressens speciella villkor

och allmänna betydelse för den demokratiska opinionsbildningen. Därest

propositionen i princip skulle godtagas av riksdagen, bör riksdagen klart uttala,

att den period om fem år, som den nya taxesättningen avser, betraktas

som en försöksperiod samt att härefter en översyn av tidningsförordningen

och därmed sammanhängande problem kommer till stånd, varvid hänsyn

kan tagas till de under försöksperioden vunna erfarenheterna.

Som motivering för avslagsyrkandet i motionen 11:533 framhålles

till en början att propositionen innebär en allvarlig försämring av tidningarnas

möjlighet att nå sina läsare på ett billigt och effektivt sätt. Postverkets

strävan att erhålla täckning för sina kostnader leder då det gäller tidningsdistributionen

till att möjligheterna att sprida tankar och idéer än mera begränsas

av ekonomiska skäl. Den tidningsdöd som sedan flera år härjat i

vårt land kommer att ytterligare utbredas, och inte minst kommer svårigheterna

att drabba många tidningar, som spelat en stor roll för samhällslivet

på sina respektive platser. Utgångspunkten för den till grund för propositionen

liggande utredningen är diskutabel, bl. a. försöket att ålägga tidningarna

att helt betala den prestation som postverket utför. Tidningsdistributionen

är en så stor och så avgörande del av postverkets arbetsuppgifter, att

den faktiskt utgör huvudgrundvalen för postverkets service i form av brevbäringsturer

etc. på vissa orter. Motionärerna anser postverkets uppgift i

fråga om tidningsdistributionen vara en allmän social och kulturell uppgift,

som svårligen kan mätas i tabeller och pengar. Den form för distribution av

tidningar som nu råder bar visat sig vara eu lämplig och smidig form för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

svenska förhållanden. Den merkostnad som enligt förslaget nu skall läggas

å tidningarna innebär under första perioden en höjning med 50 procent.

Denna höjning är i verkligheten 100 procent, då tidningarna nu själva måste

åtaga sig adressering, svara för inkasso och bokföring o. s. v., vilket medför

utgifter för maskininköp och anställande av större personal. Eftersom tidningarna

blir tvingade att höja sina prenumerationsavgifter faller merkostnaderna

direkt på den tidningsköpande allmänheten.

I motionen 11:541 erinras om att i propositionen den tanken framkastas

att beslutanderätten om postavgifterna i fråga om tidningsrörelsen i

framtiden borde fastställas av Kungl. Maj :t eller av generalpoststyrelsen.

Riksdagen skulle således undandragas inflytande på denna fråga. I fortsättningen

meddelas i propositionen, att den sittande postutredningen ännu icke

tagit ställning till denna fråga, medan däremot tidningsförordningsutredningen

uttalat sig för ett bibehållande tills vidare av nuvarande ordning, enligt

vilken postavgifternas konstruktion och storlek i tidningsrörelsen fastställes

av riksdagen. Enighet har dock förelegat därom, att vissa specialavgifter

i framtiden bör fastställas av Kungl. Maj :t eller delegeras till generalpoststyrelsen.

På denna punkt har departementschefen inte uttalat någon mer bestämd

mening. Statsrådet har dock gått med på att låta vissa detaljbestämmelser,

som finns intagna i nu gällande förordning, utgå ur den nya förordningen

och i stället överföra dem till författning, som av Kungl. Maj :t utfärdas i

administrativ ordning.

Även om man vill tolka detta så att riksdagen kommer att få tillfälle att

ta ställning till frågan om riksdagens befattning med den s. k. tidningstaxan,

sedan den sittande postutredningen framlagt förslag, är dock formuleringen

så pass svävande, att man icke kan i den inlägga full garanti därför.

Det synes emellertid vara av verklig vikt, att riksdagen jämväl i fortsättningen

beslutar rörande postens taxor för tidningsbefordran, inte minst därför

att befordringsavgiften nu nått sådan höjd att den spelar betydande roll

för tidningarnas ekonomi. Det intresse, som ägnats föreliggande proposition,

ger vid handen, att denna viktiga taxesättning icke bör undandragas riksdagens

beslutanderätt. Under dessa förhållanden synes det nödvändigt att

riksdagen i samband med propositionens behandling gör ett uttryckligt uttalande,

att beslutanderätten i varje fall tills vidare skall kvarbliva hos riksdagen

och icke överflyttas till Kungl. Maj :t eller kunna delegeras till generalpoststyrelsen

i andra frågor än löpande detalj spörsmål av kommersiell

natur.

Utskottet

Sedan den nu gällande tidningsförordningen utfärdades i början av

1930-talet har avgifterna för postverkets befordran av tidningar höjts fyra

gånger, nämligen åren 1949, 1952, 1953 och 1958. Vid samtliga tillfällen har

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959 13

höjningarna betecknats såsom provisoriska. Orsaken till att endast provisoriska

åtgärder tillgripits har framför allt varit, att det inte förelegat

någon samstämmig uppfattning om storleken av kostnaderna för postverkets

tidningsrörelse.

För att erhålla en grund för avgiftssättning och organisation verkställdes

vid den översyn av tidningsförordningen, som ägt rum genom den år

1955 tillsatta tidningsförordningsutredningen, en undersökning i syfte att

få fram en i görligaste mån ostridig beräkning av kostnaderna för tidningsrörelsen.

Denna utredning har gjorts i form av merkostnadskalkyl, d. v. s.

den har avsett att fastställa de kostnader som skulle bortfalla för postverket

om tidningsrörelsen helt nedlagts. En förutsättning för beräkningarna

har varit, att servicen för kvarstående delar av postverkets rörelse

skulle bibehållas helt oförändrad och endast kostnader, som kunde beräknas

falla bort på relativt kort sikt, har medräknats. Enligt undersökningen

uppgår för närvarande merkostnaderna för tidningsrörelsen till 60 milj.

kronor om året. Då de häremot svarande intäkterna utgör 30 milj. kronor,

täckes endast 50 procent av merkostnaderna. Den årliga bristen utgör således

30 milj. kronor årligen. De i tidningsförordningsutredningen ingående

partsrepresentanterna — postverket och Svenska tidningsutgivareföreningen

— har ansett detta resultat kunna godtagas som ett tillfredsställande

mått på postverkets kostnader för tidningsrörelsen. Även remissinstanserna

har i stort sett godtagit resultatet. Departementschefen förordar

i förevarande proposition att undersökningen lägges till grund för statsmakternas

bedömning av organisation och avgifter i postverkets tidningsrörelse.

I propositionen föreslås på grundval av tidningsförordningsutredningens

betänkande vissa ändringar i fråga om tidningsrörelsens organisation i syfte

att få till stånd en från såväl postverkets som tidningarnas sida önskvärd

modernisering och förenkling. Enligt förslaget skall de nuvarande postabonnemangen

avvecklas under en övergångstid fram till utgången av ar

1962 och tidningsrörelsen i princip baseras på utgivarkorsband, adresserade

eller oadresserade. Organisationsändringen innebär bl. a„ att postverkets

befattning med abonnemangsbokföring och inslagning av tidningar

i princip överföres på tidningarna. Den merbelastning på tidningsverksamheten

som härigenom uppkommer kan grovt uppskattas till 5,3 milj.

kronor, varav 2,8 milj. kronor belöper på abonnemangsbokföringen och 2,5

milj. kronor på inslagningen.

Vidare föreslås i propositionen ett nytt avgiftssystem, grundat på principen

pris efter prestation och innebärande bl. a. en zontaxa för transporterna.

Avgifterna för postverkets tidningsdistribution föreslås nu skola fastställas

för femårsperioden 1 januari 1960—31 december 1964 och förutsättes

skola inlagas i en ny tidningsförordning, gällande under nämnda tid. Avgifterna

har avvägts efter förhandlingar mellan kommunikationsdepartementet

och representanter för tidningarna. Den förordade höjningen av av
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

gifterna jämte kostnaderna på grund av organisationsändringen medför eu

ökning med i genomsnitt 50 procent av kostnaderna för den postbefordrade

upplagan. Beträffande tidningarnas totala omsättning torde det röra

sig om en ökning på 1 å 2 procent. För postverkets del betyder förslagets

genomförande en resultatförbättring om drygt 15 milj. kronor per år, d. v. s.

ungefär hälften av det belopp, som för närvarande brister i merkostnadstäckningen.

Departementschefen förutsätter i propositionen att postverket efter den

nämnda femårsperioden skall erhålla full täckning för merkostnaderna för

tidningsrörelsen jämte skälig andel av de gemensamma kostnaderna för

poströrelsen.

I de föreliggande motionerna I: 464 och II: 540 samt II: 533 yrkas avslag

å förevarande proposition. I de förstnämnda två motionerna hemställes vidare,

att riksdagen hos Kungl. Maj:t hegär översyn av det framlagda förslaget

till ny tidningsförordning genom en på parlamentariska grunder

sammansatt utredning och att därvid måtte beaktas de synpunkter, som

framförts i motionerna. Till stöd för yrkandet anföres i motionerna bl. a.,

att den ekonomiska situationen för många tidningar är bekymmersam, vilket

lett till tidningsfusioner och nedläggande av flera tidningar. En avsevärd

höjning av postavgifterna skulle påskynda denna utveckling. För en

demokratisk stal måste det, framhåller motionärerna, vara ett livsintresse

att bevara en differentierad och nyanserad press, som är bärare av olika

meningsriktningar. Likaså måste det för demokratien vara betydelsefullt

att kunna bevara de små provinstidningarna och lokalorganen, som mer

än några andra speglar opinionen ute i bygderna. Även i motionen 1:463

har uttalats att skäl föreligger för en omedelbar, förnyad översyn av tidningsförordningen,

varvid större hänsyn borde tas till den mindre ortspressens

speciella villkor och allmänna betydelse för den demokratiska opinionsbildningen.

I varje fall bör riksdagen klart uttala, att den period om

fem år, som den nya taxesättningen avser, betraktas som en försöksperiod,

och att härefter en översyn av tidningsförordningen och därmed sammanhängande

problem skall komma till stånd, varvid hänsyn kan tas till de under

försöksperioden vunna erfarenheterna.

Enligt de föreliggande beräkningarna skulle ett underskott årligen uppstå

i postverkets tidningsrörelse som av utredningen uppskattats till ca 30

milj. kronor. Genom det i propositionen föreslagna systemet, som tillkommit

efter förhandlingar med representanter för tidningarna, åsyftas att

minska detta underskott till hälften, varigenom resultatet av tidningsrörelsen

skulle förbättras med 15 milj. kronor per kalenderår. Även utskottet

bär vid sin prövning av frågan funnit att med hänsyn till föreliggande

omständigheter en höjning av nu utgående avgifter i tidningsrörelsen är

motiverad. Denna höjning bör emellertid enligt utskottets åsikt genomföras

såsom ett provisorium medelst en i huvudsak likformig procentuell

uppräkning av avgifterna i den nu gällande tidningsförordningen på sådant

sätt att postverket tillföres ytterligare inkomster å ca 10 milj. kronor av tidningsdistributionen.

Utskottet föreslår att avgifter av sådan storlek tilläm
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

15

pas under åren 1960 och 1961. Det bör därvid understrykas, att denna avvägning

av postavgifterna i tidningsrörelsen av utskottet betraktas såsom

provisorisk och att utskottet sålunda icke tagit ståndpunkt till frågan om

de grunder efter vilka dessa postavgifter framdeles bör avvägas.

Beträffande det motionsvis framförda yrkandet om tillsättande av en parlamentarisk

utredning för prövning av frågan om avgifterna i lidningsrörelsen

får utskottet framhålla följande. Vid sitt ställningstagande till frågan

om taxorna, vilka om utskottets förslag godtages skulle få en giltighetstid

av två år, har utskottet förutsatt att Kungl. Maj:t kommer att med ledning

av de erfarenheter som kan vinnas under denna tid ytterligare pröva frågan

om vilket avgiftssystem, som kan anses skäligt och ändamålsenligt med

hänsyn till tidningarnas intressen och postverkets behov att få täckning för

sina utgifter. Någon anledning torde under sådana omständigheter inte föreligga

för riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa om den av motionärerna

begärda parlamentariska utredningen.

Utskottets förslag till avgifter i tidningsrörelsen innebär att postverket

skulle erhålla 5 milj. kronor mindre i inkomst av tidningsrörelsen än som

beräknats i propositionen. Med hänsyn till önskvärdheten av att upprätthålla

principen om att de af färsdrivande verken så långt möjligt erhåller

full kostnadstäckning för sina prestationer anser utskottet det böra övervägas,

huruvida icke motsvarande belopp kan erhållas genom höjning av

inkomsterna i andra grenar av postens verksamhet. Ett dylikt övervägande

bör emellertid föregås av mer noggranna utredningar än som nu kan företagas

av utskottet. Kungl. Maj:t bör därför vara oförhindrad att vid höstriksdagen

framlägga förslag om höjning i andra avseenden av posttaxorna.

Genom vad utskottet nu föreslagit har ställning tagits till yrkandena i

motionerna 1:464 och 11:540 samt 11:533. Jämväl yrkandet i motionen

I: 463 om visst uttalande från riksdagens sida är därmed besvarat.

Slutligen har utskottet att behandla motionen tf: 541 vari yrkats att riksdagen

nu tar uttryckligt avstånd från den av tidningsförordningsutredningen

framkastade tanken att beslutanderätten rörande postavgifterna i

tidningsrörelsen i framtiden skulle utövas av Kungl. Maj:t eller generalpoststyrelsen.

I anledning härav vill utskottet framhålla att något förslag

i denna riktning inte framlagts. I likhet med andra avgifter fallande under

postbevillningen har riksdagen att fastställa avgifterna i tidningsrörelsen.

Frågan bör enligt utskottets mening mer allsidigt belysas innan en ändring

härvidlag ifrågasättes.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition

nr 94;

B. att riksdagen måtte besluta att befordringsavgifterna

fin- utgivarkorsband och postabonnerade tidningar under

åren 1960 och 1961 skall utgå med de i nedanstående sammanställning

under rubriken utskottets förslag angivna beloppen

:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1959

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgifter

öre

Utskottets

förslag

öre

Utgivarkorsband

i allmänhet

varje */2 kg eller del av Va kg ..............

24

31

kommissionärskors-

dock lägst..................................

96

124

band

varje kg eller del av kg för tidning med minst

6 nr i veckan ............................

28

37

dock lägst..................................

56

74

varje kg eller del av kg för tidning med mindre

än 6 men minst 1 nr i veckan ............

38

50

dock lägst..................................

76

100

Postabonnerade tid- ningar

varje i tidningstaxan intagen abonnemangs- termin....................................

50

70

varje under en vecka utkommande nr av tid- ningen....................................

501

661

dock lägst..................................

1001

132*

varje helt eller påbörjat kg av tidningens sam- manlagda årsvikt..........................

34l

441

sammanlagd avgift för ett postabonnerat tid- ningsexemplar, lägst ......................

80

105

1 Dessa avgifter avser helår och beräknas i förhållande därtill för kortare abonnemangstider.

C. att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 464 av herr Geijer m. fl.

och II: 540 av herr Eliasson i Sundborn m. fl.,

2) motionen 1:463 av herr Axel Johannes Andersson,

3) motionen II: 533 av herrar Johansson i Stockholm och

Hagberg, ävensom

4) motionen II: 541 av herr Ståhl,

måtte, i den män de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Spetz, Jansson,

Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson, Wärnberg, Tage Johansson och Mattsson;

samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Nilsson i Svalöv,

Kollberg, Vigelsbo, Kärrlander, Nilsson i Bästekille, Christenson i Malmö,

Asp, Andersson i Essvik och Forsberg.

590755 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:270 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående villkoren för postbefordran av tidningar a1 i texten