Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1959-04-16 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:43, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

1

Nr 43

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I eu den 23 januari 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 44, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bifagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars

1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto;

samt

3) förordning om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt av skogsbruk.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås viss omläggning av skogsbeskattningen för att undanröja

de hinder som nuvarande skatteregler visat sig innebära mot frivillig

medverkan i åtgärder för jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering

och för överlåtelse av dispositionsrätten till mark som erfordras för

vägar, elektriska ledningar, vattenuppdämningar m. m.

Vidare föreslås en reglering av beskattningen av s. k. ståndskogslikvider

i samband med laga skifte eller annan jorddelningsförrättning.

De föreslagna reglerna är avsedda att tillämpas fr. o. m. 1959 års taxering.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 mom. samt 35 § 2 och 4 inom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 ävensom punkterna 4 och 5 av anvisningarna

till 22 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, att till anvisningarna till 21 § nämnda lag skall fogas en ny punkt,

1 Senaste lydelse av 22 § 1 mom. se 1958:576, av 35 § 2 mom. se 1952: 377, av 35 § 4 mom.

se 1951: 761, av punkt 4 av anvisningarna till 22 § se 1957: 72 samt av punkt 5 av anvisningarna

till 22 § so 1951: 438.

1 Bihang till riksdagens protokoll 7 sand. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

betecknad 9, av nedan angiven lydelse samt att till anvisningarna till 35 §

samma lag skall fogas en ny punkt, betecknad 6, med den lvdelse nedan

sägs.

(Nuvarande lydelse)

22 §.

1 m o m. Från bruttointäkten —

—- — tillhörande fördelningsledningar.

Har skog — ---tidigare medgi
vits.

Har växande skog avyttrats i samband

med avyttring av marken, må

den skattskyldige efter eget val njuta

avdrag antingen med den del av

köpeskillingen eller den eljest erhållna

valutan för skogen, som belöper

på det för ägaren gällande ingående

virkesförrådet, eller med ett belopp

motsvarande värdet av det för

skogen beräknade minsta producerande

skogskapitalet eller med

skogens för ägaren gällande ingångsvärde.

Hemmavarande barn, — —- -— tillhöra

arbetspersonalen.

Har sambruksförening -— — —

nämnda gottgörelse.

35 §.

2 mom. Till intäkt---tid

(realisationsvinst).

Har egendom,---— jämförligt

fång.

Såsom skattepliktig — — — undantag,

räknas:

a) då fråga är om vinst

genom avyttring av fastighet:
-

b) då fråga är om vinst

genom avyttring av annan

egendom än fastighet:

Vad ovan---å tomträtt.

(Föreslagen lydelse)

22 §.

1 in o m. Från bruttointäkten —

--tillhörande fördelningsledning
ar.

Har skog----tidigare medgi
vits.

Har växande skog avyttrats i samband

med avyttring av marken, må

den skattskyldige efter eget val njuta

avdrag antingen med den del av

köpeskillingen eller den eljest erhållna

valutan för skogen, som belöper på

det för ägaren gällande ingående virkesförrådet,

eller med ett belopp

motsvarande värdet av det för skogen

beräknade minsta producerande

skogskapitalet eller med skogens

för ägaren gällande ingångsvärde.

Avdrag efter vad nu sagts må åtnjutas

jämväl då nyttjanderätt eller servitutsrätt

upplåtits till mark för obegränsad

tid mot engångsersättning

samt skog avverkats å marken eller

växande skog därå avyttrats i samband

med eller med anledning av

upplåtelsen.

Hemmavarande barn, — — — tillhöra

arbetspersonalen.

Har sambruksförening — -— —

nämnda gottgörelse.

35 §.

2 m o m. Till intäkt---tid

(realisationsvinst).

Har egendom,---jämförligt

fång.

Såsom skattepliktig---un
dantag,

räknas:

a) då fråga är om vinst

genom avyttring av fastighet:
-

b) då fråga är om vinst

genom avyttring av annan

egendom än fastighet:

Vad ovan —--- å tomträtt.

Har jordbruksfastighet eller del

därav avyttrats såsom led i åtgärder

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

3

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4 in o in. Vinst, som ---- — mot

engångsersättning.

för jordbrukets eller skogsbrukets

yttre rationalisering och har i samband

därmed inom två år annan jordbruksfastighet

eller del därav förvärvats,

skall, om den sist förvärvade

egendomen därefter avyttrats, frågan

huruvida denna förvärvats genom sådant

fång och varit i den skattskyldiges

ägo under sådan tid, att vinst vid

avyttringen utgör skattepliktig realisationsvinst,

bedömas med hänsyn till

det fång, varigenom den först avyttrade

egendomen förvärvats. Om allenast

en del av den sist avyttrade egendomen

kan anses ha ersatt den först

avyttrade, skall vad nu sagts gälla

nämnda del.

4 m o in. Vinst, som---mot

engångsersättning.

Såsom skattepliktig realisationsvinst

skall ej heller anses vinst, vilken

uppkommit genom sådan avyttring

av fastighet eller fastighetsdel

som utgör led i åtgärder för jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog---gällande in
gångsvärde.

Med skogs -— — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens värde är att an
-

till 21 §.

9. Likvid som avses i 14 kap. 8 §

lagen om delning av jord å landet och

som utgår vid laga skifte eller annan

förrättning enligt nämnda lag eller lagen

om fastighetsbildning i stad skall

anses såsom likvid för växande skog,

som avyttrats i samband med avyttring

av marken.

Skall likvid, som i första stycket

avses, utgöras i naturaförmåner och

överlåter den skattskyldige rätt till

förmånerna mot ersättning i penningar

eller annat, skall vad i första stycket

sägs äga motsvarande tillämpning

i fråga om sådan ersättning.

till 22 §.

4. Har skog---gällande in
gångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens värde är att an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

se vid köp den för fastigheten erlagda

köpeskillingen och vid annat förvärv

det belopp, efter vilket stämpelplikten

med avseende å fastighetsförvärvet

beräknats, eller, därest stämpelplikt

för förvärvet icke förelegat,

det belopp, efter vilket stämpelplikt

skulle enligt eljest gällande grunder

beräknats, om stämpelplikt förelegat.

Skogens för ägaren gällande

ingångsvärde utgör det sålunda

beräknade ingångsvärdet med avdrag

för vad han må hava fått avdraga

vid tidigare taxeringar. Har efter

avverkning av skog eller upplåtelse

av avverkningsrätt den återstående

skogens värde nedgått under det

för ägaren gällande ingångsvärdet,

får avdrag ske med det belopp, varmed

värdet sålunda minskats.

Med ingående----av ingångs
värdet.

Vare sig---ursprungliga in
gångsvärdet.

Är det---samma tid.

Om avdrag--- — av skogen.

Om moderbolag -— — — övertagande

föreningen.

Exempel å — — — ingående

virkesförråd:

A. försäljer--- — erlagda köpe
skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — -— — i ingångsvärde:
B.

försäljer--- 10 000 kronor.

se vid köp den för fastigheten erlagda

köpeskillingen och vid annat förvärv

det belopp, efter vilket stämpelplikten

med avseende å fastighetsförvärvet

beräknats, eller, därest stämpelplikt

för förvärvet icke förelegat,

det belopp, efter vilket stämpelplikt

skulle enligt eljest gällande grunder

beräknats, om stämpelplikt förelegat.

Skogens för ägaren gällande

ingångsvärde utgör det sålunda

beräknade ingångsvärdet med avdrag

för vad han må hava fått avdraga

vid tidigare taxeringar. Har efter

avverkning av skog eller upplåtelse

av avverkningsrätt den återstående

skogens värde nedgått under det

för ägaren gällande ingångsvärdet, får

avdrag ske med det belopp, varmed

värdet sålunda minskats. Har ägare

av fastighet vid jorddelningsförrättning

blivit ålagd att gälda likvid,

som avses i punkt 9 av anvisningarna

till 21 §, och har avverkning av

skog eller upplåtelse av avverkningsrätt

skett inom två år från det lagakraftägandc

beslut om fastställelse

å förrättningen föreligger, skall, i

den mån den skattskyldige så yrkar,

skogens ingångsvärde antagas hava

nedgått med belopp motsvarande rotvärdet

av den skog som avverkningen

eller upplåtelsen omfattat. Avdrag

må därvid dock ske högst med beloppet

av nämnda likvid.

Med ingående---av ingångs
värdet.

Vare sig---ursprungliga in
gångsvärdet.

Är det----samma tid.

Om avdrag---av skogen.

Om moderbolag —- — — övertagande

föreningen.

Exempel å — — — ingående

virkesförråd:

A. försäljer---erlagda köpe
skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — — -— i ingångsvärde:
B.

försäljer —--— 10 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Ingångsvärdet har —--det ur
sprungliga.

5. Har växande---ovan sägs.

Härvid iakttages ---- — valutans

belopp.

Såsom värde--- — omloppstid

18.

Exempel:

1) A. inköper--- 750 kronor.

Samma skogsmark — — — 400

kronor.

2) C. ärver---- skogens för
säljning.

Ingångsvärdet har---det ur
sprungliga.

5. Har växande---ovan sägs.

Härvid iakttages — —- — valutans

belopp.

Är skattskyldig berättigad att åtnjuta

avdrag enligt 22 § 1 mom. tredje

stycket i fall då skog avverkats i

samband med eller med anledning av

upplåtelse för obegränsad tid, skall

såsom köpeskilling eller eljest erhållen

valuta för skogen anses det belopp,

vartill intäkterna genom avverkningen

enligt 21 § skola upptagas,

med avdrag av omkostnaderna för

avverkningen och värdet av den

skattskyldiges egen arbetsinsats vid

denna.

Såsom värde---omloppstid

18.

Exempel:

1) A. inköper--- 750 kronor.

Samma skogsmark — — — 400

kronor.

2) C. ärver — ---skogens för
säljning.

till 35 §.

6. För utredning i fråga huruvida

jordbruksfastighet eller del därav avyttrats

såsom led i åtgärder för jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering

må yttrande infordras

från vederbörande lantbruksnämnd.

Sådant yttrande må jämväl inhämtas,

när fråga uppkommer i vad mån

jordbruksfastighet eller del av sådan

fastighet skall anses hava förvärvats

såsom ersättning för fastighet

eller fastighetsdel, vilkens avyttring

utgjort led i åtgärder som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tilllämpas

första gången vid 1959 års taxering. Äldre bestämmelser skola fortfarande

gälla i fråga om eftertaxering för år 1958 eller tidigare år samt även

eljest beträffande intäkt som åtnjutils före år 1958.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars 1954

(nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 27 mars 1954 om taxering

för av medel, som insatts å skogskonto, skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2 §•

Beträffande viss---egen rö
relse.

Uppskov må ej åtnjutas för högre

belopp än som motsvarar den beräknade

nettointäkten av den förvärvskälla,

varifrån intäkten av skogsbruk

härrör.

(Föreslagen lydelse)

2 §.

Beträffande viss---egen rö
relse.

Har såsom intäkt upptagits likvid,

som avses i punkt 9 av anvisningarna

till 21 § kommunalskattelagen, må

uppskov jämväl erhållas för sådan

intäkt i dess helhet.

Uppskov må dock ej åtnjutas för

högre belopp än som motsvarar den

beräknade nettointäkten av den förvärvskälla,

varifrån intäkten av

skogsbruk härrör.

..^fnna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall tillämpas första gången vid 1959 års taxering. Äldre bestämmelser

skola fortfarande gälla i fråga om eftertaxering för år 1958 eller tidigare år

samt även eljest beträffande intäkt som åtnjutits före år 1958.

Förslag

till

förordning om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt

av skogsbruk

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har skattskyldig såsom led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets

yttre rationalisering avyttrat jordbruksfastighet eller del av sådan fastighet,

skall den skattskyldige på de villkor och i den omfattning som nedan sägs,

i den mån han så yrkar, erhålla uppskov med beskattningen av intäkt, som

erhållits genom avyttring av växande skog i samband med avyttringen av

marken.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959 7

2 §•

Uppskov må endast åtnjutas, om den fasta egendomen avyttrats i samband

med förvärv av sådan egendom av jämförlig art. Avtal om förvärvet skall

hava träffats inom två år efter avyttringen.

3 §.

Uppskov må åtnjutas för intäkt, som i 1 § sägs, minskad med avdrag

enligt 22 § 1 mom. tredje stycket kommunalskattelagen, dock högst för ett

belopp motsvarande det värde, varmed växande skog ingått i värdet av den

förvärvade fasta egendomen.

Medgives uppskov, skall det för ägaren gällande ingångsvärdet och det

för honom gällande ingående virkesförrådet för skogen på den förvärvade

egendomen anses hava nedgått i motsvarande mån.

4 §.

Fråga om uppskov handlägges av prövningsnämnden i det län, där den

avyttrade fasta egendomen är belägen.

Ansökan om uppskov ingives eller insändes till prövningsnämndens

kansli och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året efter

det varunder förvärv enligt 2 § skett. Har ansökan gjorts hos annan prövningsnämnd

än i första stycket sägs, skola handlingarna omedelbart översändas

till kansliet hos den prövningsnämnd som har att pröva ansökningen.

5 §•

För utredning i fråga huruvida avyttring av fast egendom utgjort led i

åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering må yttrande

inhämtas av vederbörande lantbruksnämnd.

6 §•

Om handläggning av ansökan om uppskov enligt denna förordning, så

ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förordningen

skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringsförordningen är stadgat rörande

handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om fullföljd

av talan mot prövningsnämnds beslut rörande taxering.

7 §•

Berör beslut om uppskov åsatt taxering, skall av beslutet betingad^ ändring

i taxeringen vidtagas. Ändringen ankommer på den prövningsnämnd,

som har att taga befattning med taxeringen, eller, om besvär rörande taxeringen

äro föremål för prövning i högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut om uppskov skall i förekommande fall tillställas

den myndighet som har att vidtaga ändringen i taxeringen.

8 §•

Därest i anledning av anförda besvär eller eljest taxeringen för det år,

då den fasta egendomen avyttrats, ändras efter det beslut om uppskov

meddelats, må besvär med yrkande om därav betingad ändring i uppskovsbeslutet

i särskild ordning anföras av den skattskyldige. Besvären skola vara

inkomna inom sex månader från den dag då beslutet om ändring i taxering
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

en. meddelades men må ej företagas till avgörande förrän laga kraftägande

beslut rörande taxeringen föreligger.

9 §•

Konungen äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen utkommit

från trycket i Svensk författningssamling, men skall icke äga tilllämpning

i fråga om intäkt av skogsbruk i samband med sådan avyttring

av fastighet som verkställts före år 1958.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna I: 419 av herrar Eric Carlsson och Jonasson samt II: 502

av herr Eliasson i Sundborn, vari hemställts »att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 44 måtte besluta, att den tid, inom vilken utgivare

av ståndskogslikvid skall äga möjlighet att göra avdrag för värdeminskning

för skog vid avverkning i anslutning till jorddelningsförrättning,

skall utsträckas till tre år; samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

härför erforderlig författningstext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 502.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Under senare år har i olika sammanhang aktualiserats skattefrågor i samband

med ändringar i fastighetsindelningen och vid vissa nyttjanderättsupplåtelser

för obegränsad tid. Fråga har därvid framför allt varit om beskattningen

av inkomst av skogsbruk men även i någon mån om realisationsvinstbeskattningen.

Den år 1943 tillkallade Norrlandskommittén anhöll sålunda i skrivelse

den 17 juni 1948 bl. a. att sådan ändring måtte vidtagas i gällande skatteförfattningar

att skattskyldig, som verkställt byte av skogbärande mark,

befrias från att i anledning av bytet åsättas taxering för inkomst genom avyttring

av skog i samband med avyttring av marken jämlikt 21 § c) kommunalskattelagen,

under förutsättning att markbytet är ägnat att åstadkomma

en lämpligare fastighetsbildning.

I skrivelse den 12 april 1951, nr 108, anhöll riksdagen under åberopande

av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande nr 25 om utredning

rörande bl. a. befrielse från skyldigheten att utgiva inkomstskatt

vid fastighetsbyten, som är önskvärda ur rationaliserings- eller arronderingssynpunkt.

Genom beslut den 27 maj 1955 överlämnades skrivelserna till skattelagssakkunniga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i3 år 1959

9

Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund hemställde i skrivelse den 25 januari 1954 till Kungl. Maj:t

om sådan ändring i skattelagstiftningen, att ersättningar för skog som avverkats

och avyttrats till följd av vattenuppdämning eller framdragande av ledningar

över eller anläggande av väg å skogsmark skulle beskattas såsom intäkt

genom avyttring av skog i samband med avyttring av marken.

Skattelagssakkunniga, som tagit upp de nämnda frågorna till behandling,

bär den 4 december 1957 avlämnat en promemoria angående beskattning

för inkomst av jordbruksfastighet och för realisationsvinst i samband med

1) åtgärder för jordbrukets yttre rationalisering, 2) vissa lantmäteriförrättningar,

3) nyttjanderättsupplåtelser på obegränsad lid mot engångsersättning.

I promemorian framlägges följande författningsförslag, nämligen

förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928,

nr 370,

förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars

1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto,

samt

förslag till förordning om skattefrihet i vissa fall för intäkt genom avyttring

av växande skog i samband med avyttring av marken.

De sakkunnigas författningsförslag har såsom Bihang fogats vid statsrådsprotokollet

i ärendet.

över skattelagssakkunnigas promemoria har efter remiss yttranden avgivits

av kammarrätten, riksskattenämnden, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen,

skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Älvsborgs,

Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska vattenkraftföreningen,

Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund.

Därjämte har Skogsindustriernas samarbetsutskott och Sveriges

skogsägareförbund avgivit ett gemensamt yttrande. Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund instämmer till alla delar i det yttrande som avgivits

av Sveriges lantbrnksförbund, varjämte Sveriges industriförbund såsom

eget yttrande åberopar vad Sveriges skogsägareförbund och Skogsindustriernas

samarbetsutskott anfört i sitt gemensamma yttrande.

Skogsstyrelsen har jämte sitt eget yttrande överlämnat yttranden som på

skogsstyrelsens begäran avgivits av skogsvårdsstyrelserna i länen.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Inledning, s. 9—10,

II. Gällande bestämmelser, s. 10—18,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

III. De aktuella beskattningsfrågornas tidigare behandling, s. 18—28,

IV. Allmänna synpunkter, s. 29—35,

V. Beskattningsfrågor i samband med yttre rationalisering, s. 35—65,

VI. Beskattning av skogsinkomster i samband med nyttjanderättsupplåtelser,

s. 66—76,

VII. Beskattningsfrågor rörande ståndskogslikvider, s. 76—94,

VIII. övriga frågor, s. 94—97.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

Motionärerna framhåller att speciella skäl föreligger till lättnader i fråga

om beskattningen av ståndskogslikvider. Det råder ingen tvekan om att de

nuvarande reglerna utgjort ett hinder för slutförandet av betydelsefulla

jorddelningsförrättningar. Detta har varit särskilt påtagligt inom Kopparbergs

län, där en omfattande skiftesverksamhet pågår. Med hänsyn härtill

är det värdefullt att ändrade beskattningsregler nu föreslås i syfte att underlätta

regleringen av ståndskogslikviderna.

De föreslagna möjligheterna till värdeminskningsavdrag innebär utan tvivel

en förbättring. Dock synes den tid inom vilken utgivaren av ståndskogslikvid

skall äga rätt att göra ifrågavarande avdrag alltför knapp. Det bör

påpekas, att ståndskogslikviderna ibland kan uppgå till mycket stora belopp.

Det kan då uppstå svårigheter för vederbörande att erlägga likviden,

därest avverkningen försvåras till följd av väderleken, minskade inköp

av sågverks- och massaindustrierna eller en betydande nedgång i skogspriserna.

Med hänsyn till såväl dessa omständigheter som angelägenheten

av att skiftesverksamheten kan bedrivas utan alltför betungande kostnader

för den enskilde och utan onödig tidsförlust är det av vikt, att beskattningsreglerna

på allt sätt förbättras. Av dessa skäl bör ifrågavarande rätt till

värdeminskningsavdrag för utgivare av ståndskogslikvid föreligga, om avverkning

av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt skett inom tre år från

det lagakraftägande beslut om fastställelse å förrättningen föreligger.

Utskottet

Under senare tid har från olika håll framförts önskemål om ändringar i

gällande beskattningsregler i syfte att underlätta jordbrukets och skogsbrukets

yttre rationalisering. Ändringar har även påkallats för att åstadkomma

en rättvisare beskattning av intäkt genom skogsavverkning i samband med

att mark tas i anspråk med nyttjanderätt för framdragande av väg eller

kraftledning eller för vattenuppdämning o. dyl.

Den förevarande propositionen får ses mot bakgrunden av vad sålunda

förekommit. De däri framförda förslagen går samtliga ut på att möjliggöra

vissa lättnader i beskattningen. Det är främst två områden som berörs, nämligen

realisationsvinstbeskattningen och skogsbeskattningen. I förstnämnda

hänseende föreslås skattefrihet för realisationsvinst vid avyttring av fastig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1959

11

het i samband med åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering.

För det fall att fastighetsägaren i samband med sådan rationaliseringsåtgärd

förvärvar annan fastighet i den avyttrades ställe, föreslås vidare

regler som i huvudsak kan sägas innebära att förvärvet inte skall anses

som nytt fång vad beträffar realisationsvinstbeskattningen. Vid avyttring av

den nyinköpta fastigheten skall alltså frågan om skatteplikt för realisationsvinst

bedömas med utgångspunkt från tiden för förvärvet av den ursprungliga

fastigheten och från arten av sistnämnda fång.

Gentemot de föreslagna bestämmelserna på detta område har rests principiella

invändningar av innebörd att förslaget medför skatteeftergift för en

begränsad grupp skattskyldiga, nämligen de som deltar i förenämnda rationaliseringsåtgärder.

Det har framhållits att realisationsvinstbeskattningen

även i andra fall kan te sig obilliig och att således andra grupper skattskyldiga

med lika stor rätt skulle kunna kräva liknande skattelättnad.

Enligt utskottets mening är dessa invändningar inte bärande. Såsom departementschefen

framhållit tar den föreslagna lagstiftningen inte sikte på

någon viss kategori fastighetsägare, ntan det avgörande är anledningen till

fastighetsförsäljningen. I likhet med departementschefen anser utskottet att

de föreslagna skattelättnaderna kan motiveras från samma utgångspunkter

som den sedan länge gällande lagstiftningen om skattefrihet för realisationsvinst

vid expropriation eller liknande tvångsförsäljning. Det bör också ihågkommas

att det allmänna gör stora insatser för att direkt främja jordbrukets

och skogsbrukets yttre rationalisering och att det således får anses vara ett

betydande allmänt intresse att undanröja de hinder för denna verksamhet,

som kan föreligga i förhållanden utanför själva verksamheten. Att reglerna

för beskattning av realisationsvinst ofta förhindrar eller fördröjer en frivillig

medverkan från fastighetsägarnas sida i rationaliseringsföretag kan inte

bestridas. Utskottet, som anser det angeläget att rationaliseringssträvandena

i möjligaste mån befrämjas, tillstyrker med hänvisning till det anförda de

föreslagna ändringarna i bestämmelserna rörande beskattning av realisationsvinst.

Vad angår skogsbeskattningen förordas i propositionen ändringar för att

underlätta den yttre rationaliseringen och för att mildra beskattningen av

skogsintäkt i samband med nyttjanderättsupplåtelse för framdragande av

väg, kraftledning el. dyl. eller för vattenuppdämning. Sålunda föreslås bl. a.

alt beskattning av växande skog vid byte av fastigheter i rationaliseringssyfte

skall uppskjutas till dess den inbytta fastigheten försäljes och vidare

åt! inkomst av skogsavverkning i anledning av nyttjanderättsupplåtelse av

nyssnämnt slag i beskattningshänseende skall likställas med intäkt genom

avyttring av växande skog i samband med marken.

Mot den föreslagna lagstiftningen kan invändas alt den innebär eu ytterligare

komplicering av det redan nu mycket svåröverskådliga lagsliftningskomplex,

som bestämmelserna rörande beskattning av inkomst av skogsbruk

utgör. Enligt utskottets mening kan emellertid eu sådan konsekvens

inte undvikas, om man utan dröjsmål vill åstadkomma eu godtagbar lös
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

ning av de beskattningsfrågor som här avses. Från olika håll har framhållits

att eu allmän översyn av reglerna rörande skogsbeskattningen är högeligen

önskvärd och alt de ifrågasatta ändringarna borde anstå i avvaktan

på en sådan översyn. Utskottet delar uppfattningen att lagstiftningen på förevarande

område så snart som möjligt bör göras till föremål för en ingående

och förutsättningslös utredning. På grund av ämnets komplicerade

natur måste emellertid en sådan utredning bli tidsödande. Då en lösning av

de i propositionen behandlade beskattningsfrågorna är både angelägen och

brådskande bl. a. med hänsyn till den pågående stora utbyggnaden för utnyttjande

av vattenkraften, anser sig utskottet böra tillstyrka att — i avvaktan

på en mera genomgripande reform av skogsbeskattningen — en provisorisk

lagstiftning nu genomföres.

Ändringar i skogsbeskattningen föreslås i propositionen även för dem, som

utger eller mottar ståndskogslikvid. Enligt jorddelningslagen kan fastighetsägare

vid vissa förrättningar tilläggas rätt till ståndskogslikvid om han avstår

mark med växande skog utan att i utbyte få mark, varå den växande

skogen uppgår till samma myckenhet eller värde som på det i utbyte lämnade

området. De föreslagna åtgärderna går bl. a. ut på att medge gynnsamma

möjligheter till avdrag för värdeminskning av skog. I fråga om den som

mottar ståndskogslikvid åstadkommes detta enligt förslaget genom en uttrycklig

bestämmelse i kommunalskattelagen att ståndskogslikvid skall likställas

med intäkt av skog som avyttras i samband med marken.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning att ståndskogslikvid

bör hänföras till intäkt av skog i samband med avyttring av marken.

Frågan om värdeminskningsavdrag för den skog, för vilken ståndskogslikviden

utgör ersättning, får härigenom en smidig lösning och vidare erhålles

överensstämmelse med vad som föreslås skola gälla beträffande skogsintäkt

i samband med nyttjanderättsupplåtelse för framdragande av väg o. dyl. Såsom

framhållits i propositionen är med förslaget förenade vissa tillämpningssvårigheter,

främst sammanhängande med beräkningen av avdrag för

skogs värdeminskning. Det kan därför — såsom även förutsättes i propositionen

— bli nödvändigt att vid tillämpningen av de olika avdragsmetoderna

i viss utsträckning godta schablonmässiga beräkningar. Det bör anmärkas

att ståndskogslikvid i allmänhet inte utgör ersättning för värdet av all skog

å det avskilda området utan endast för den del av värdet som inte ersatts

med markområde och därå växande skog. I sådana fall bör beräkning av

värdeminskningsavdrag givetvis ske med utgångspunkt från att det blott är

tillväxten å skog som svarar mot nämnda del som avses skola träffas av

beskattning.

Beträffande fastighetsägare, som ålägges utge ståndskogslikvid, kan ofta

svårigheter föreligga att skaffa härför erforderliga medel. Vill fastighetsägaren

finansiera likviden genom skogsuttag på det område, som förvärvats

mot ståndskogslikvidens erläggande, måste han enligt för närvarande gällande

regler räkna med att skogsintäkten helt eller delvis blir beskattad. Då

detta ansetts otillfredsställande föreslås i propositionen bestämmelser av den

innebörden att fastighetsägaren i angivet fall medges avdrag för värdeminsk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

13

ning av skog intill ståndskogslikvidens belopp. Som villkor skall gälla att

skogsuttaget sker inom två år från det lagakraftägande beslut om fastställelse

av den ifrågavarande förrättningen föreligger.

I de likalydande motionerna I: 419 och II: 502 hemställes att den tid inom

vilken skogsuttaget senast skall ha skett förlänges till tre år.

Enligt jorddelningslagen kan ståndskogslikvid fastställas att utgå på en

gång eller i form av årliga avbetalningar under en tid av högst tio år. Enligt

vad utskottet inhämtat tillämpas i praktiken vanligen det förstnämnda systemet.

Särskilt då likviden uppgår till betydande belopp, förekommer emellertid

uppdelning av densamma på visst antal år. Endast undantagsvis utsträckes

därvid betalningstiden på längre tid än fem år.

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas för att underlätta för

den som ålagts utge ståndskogslikvid att finansiera likviden. Den i propositionen

föreslagna åtgärden finner utskottet väl ägnad att tjäna detta syfte.

I likhet med departementschefen anser utskottet det nödvändigt att som

villkor för de fördelaktiga avdragsreglerna bestämmes viss tid inom vilken

skogsuttag skall ha skett. Huruvida två eller tre år därvid är den lämpligaste

tidrymden kan vara tveksamt. Utan tvivel torde två år vara tillräckligt

för de vanligaste fallen, men med hänsyn till att ståndskogslikvid stundom

kan uppgå till betydande belopp, som skall erläggas med årliga avbetalningar,

vill utskottet inte motsätta sig att tiden utsträckes till tre år. Utskottet

tillstyrker således propositionen med den jämkning som föranledes av motionsyrkandet.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder intet särskilt yttrande

av utskottet och tillstyrkes således. Utskottet har alltså intet att erinra mot

att de föreslagna bestämmelserna, som inte i något avseende medför skärpt

beskattning, ges tillämpning redan från och med innevarande års taxering.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 44 icke kunnat av riksdagen oförändrad

antagas samt med bifall till de likalydande motionerna

I: 419 av herrar Eric Carlsson och Jonasson samt II: 502 av

herr Eliasson i Sundborn — måtte

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370) med den ändring av punkt 4 av anvisningarna till

22 § som framgår av följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

(Kungl. Maj:Is förslag)

(Utskottets förslag)

Anvisningar

till 22 §.

till 22 §.

- gällande in- 4. Har skog — ---gällande in
gångsvärde.

4. Har skog

gångsvärde.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 195!)

(Kungl. Maj.ts förslag)

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens värde är att anse

vid köp den för fastigheten erlagda

köpeskillingen och vid annat förvärv

det belopp, efter vilket stämpelplikten

med avseende å fastighetsförvärvet

beräknats, eller, därest stämpelplikt

för förvärvet icke förelegat,

det belopp, efter vilket stämpelplikt

skulle enligt eljest gällande grunder

beräknats, om stämpelplikt förelegat.

Skogens för ägaren gällande

ingå n g s v ä r d e utgör det sålunda

beräknade ingångsvärdet med avdrag

för vad han må hava fått avdraga

vid tidigare taxeringar. Har efter

avverkning av skog eller upplåtelse

av avverkningsrätt den återstående

skogens värde nedgått under det

för ägaren gällande ingångsvärdet, får

avdrag ske med det belopp, varmed

värdet sålunda minskats. Har ägare

av fastighet vid jorddelningsförrättning

blivit ålagd att gälda likvid,

som avses i punkt 9 av anvisningarna

till 21 §, och har avverkning av

skog eller upplåtelse av avverkningsrätt

skett inom två år från det lagakraftägande

beslut om fastställelse å

förrättningen föreligger, skall, i den

mån den skattskyldige så yrkar, skogens

ingångsvärde antagas hava nedgått

med belopp motsvarande rotvärdet

av den skog som avverkningen

eller upplåtelsen omfattat. Avdrag må

därvid dock ske högst med beloppet

av nämnda likvid.

Med ingående---av ingångs
värdet.

Vare sig----ursprungliga in
gångsvärdet.

Är det------samma lid.

Om avdrag----av skogen.

Om moderbolag — — — övertagande

föreningen.

Exempel å — — — ingående

virkesf örråd:

A. försäljer---erlagda köpe
skillingen.

(Utskottets förslag)

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens värde är att anse

vid köp den för fastigheten erlagda

köpeskillingen och vid annat förvärv

det belopp, efter vilket stämpelplikten

med avseende å fastighetsförvärvet

beräknats, eller, därest stämpelplikt

för förvärvet icke förelegat,

det belopp, efter vilket stämpelplikt

skulle enligt eljest gällande grunder

beräknats, om stämpelplikt förelegat.

Skogens för ägaren gällande

ingångsvärde utgör det sålunda

beräknade ingångsvärdet med avdrag

för vad han må hava fått avdraga

vid tidigare taxeringar. Har efter

avverkning av skog eller upplåtelse

av avverkningsrätt den återstående

skogens värde nedgått under det

för ägaren gällande ingångsvärdet, får

avdrag ske med det belopp, varmed

värdet sålunda minskats. Har ägare

av fastighet vid jorddelningsförrättning

blivit ålagd att gälda likvid,

som avses i punkt 9 av anvisningarna

till 21 §, och har avverkning av

skog eller upplåtelse av avverkningsrätt

skett inom tre år från det lagakraftägande

beslut om fastställelse å

förrättningen föreligger, skall, i den

män den skattskyldige så yrkar, skogens

ingångsvärde antagas hava nedgått

med belopp motsvarande rotvärdet

av den skog som avverkningen

eller upplåtelsen omfattat. Avdrag må

därvid dock ske högst med beloppet

av nämnda likvid.

Med ingående---av ingångs
värdet.

Vare sig---ursprungliga in
gångsvärdet.

Är det---samma tid.

Om avdrag----av skogen.

Om moderbolag — — — övertagande

föreningen.

Exempel å — -— — ingående

virkesf örråd:

A. försäljer---erlagda köpe
skillingen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

15

(Kungl. Maj.ts förslag)

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — — — i ingångsvärde:
B.

försäljer--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har----det ur
sprungliga.

(Utskottets förslag)

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — — — i ingångsvärde:
B.

försäljer--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har---det ur
sprungliga.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den

27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel,

som insatts å skogskonto; samt

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt

av skogsbruk.

Stockholm den 16 april 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg*, Spetz, Jansson, Oscar

Carlsson, Wolgast*, Kronstrand, Wirmark, Mattsson* och Gustaf Henry

Hansson*; samt J

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk

Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo*, Kärrlander, Andersson i Essvik,

Stenberg och Stiernstedt.

Icke närvarit vid justering av betänkandet.

590643 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 12 § A mom. och 86 § 1 mom. rusdrycksförsäljni a1 i texten