Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 1 §§ förordningen den 19 november 1914

1959-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:46, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 1 §§ förordningen den 19 november 1914

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959

1

Nr 46

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad

lydelse av 3 och 1 §§ förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 20 mars 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 132, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 och 7 §§ förordningen den 19 november 1914 (nr

383) angående stämpelavgiften.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Förslag framlägges till vissa ändringar i stämpelförordningen, föranledda

av annan lagstiftning. Härjämte föreslås bl. a. en av kostnadsutvecklingen

betingad höjning av stämpelavgiften å vissa avskrifter.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 och 7 §§ förordningen den 19

november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

Härigenom förordnas, att 3 och 7 §§ förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

1 avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de bär

nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas

om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1958: 197 och av 7 § se 1957: 167.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 saml. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959

Avskrift av vattenbok; se Vattenbok.

» av handling, på grund av vilken lagfart,

inteckning eller annan inskrivning

sökes, varje ark ....................

» annan, varje ark....................

Bevis av justerare.......

» om passertillstånd

» om uppvisning —

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

ö.

ö.

0.

2

—

2

2

—

2

—

2

—

2

—

fritt

fritt

Protokoll, varigenom ämbete eller tjänst tillsättes;

lika med Fullmakt. ,

» angående fullmäktigval, då protokollet

tillställes den valde ................ . fritt

» angående förordnande------ * i

7 §•

Från stämpelavgift---kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

häktad person--- — och behandling;

hälsovårdsnämnder;

innehavare av ----och kommun;

kommuner i ärenden angående bidrag och lån av statsmedel till främjande

av bostadsförsörjningen;

kommuner, vägnämnder--— tjänsten; och

överförmyndare.

Expedition, som---från stämpel.

Frihet från---förvärva jordbruksfastighet.

Under förutsättning av ömsesidighet skall frihet från stämpel äga rum

i fråga om körkort, som utfärdas för främmande makts i Sverige anställda

diplomatiska befattningshavare och lönade konsuler samt, enligt bestämmande

av ministern för utrikes ärendena, deras familjemedlemmar. Uppgifter

om de beskickningar och konsulat, som härvidlag komma i fråga, ävensom

beträffande övriga förhållanden av betydelse för stämpelfrihet, skola

genom utrikesdepartementets försorg fortlöpande lämnas vederbörande körkortsutfärdande

myndigheter.

Konungen äger---utländska hamnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959, dock att bestämmelsen

i 7 § angående stämpelfrihet för hälsovårdsnämnder skall gälla från och

med den 1 januari 1960.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen

I) de likalydande motionerna I: 294 av herr Sundelin och II: 364 av herr

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959

Ståhl m. fl., vari hemställts, »att en skyndsam översyn av stämpel- och expeditionslösenförordningarna

vidtages i syfte att företaga en av penningvärdeförändringen

motiverad uppräkning av expeditions- och andra avgifter»;

ävensom

II) de likalydande motionerna I: 295 av herr Ragnar Bergh samt II: 365

av herrar Fröding och Björkman, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta dels att stämpelavgiften för avskrift av

handling, på grund av vilken lagfart, inteckning eller annan inskrivning

sökes, bestämmes till 2 kronor för varje ark enligt avd. 2 i stämpelförordningen

samt för annan avskrift för varje ark 2 kronor enl. avd. 1—3, dels

ock att expeditionslösen (grundavgiften) för dom som utgives till part i

målet enligt avd. 2 expeditionslösenförordningen skall utgöra: när domen

enligt vad därom är stadgat utfärdas i förenklad form 15 kronor samt i

annat fall första arket 30 kronor och varje av de övriga arken 15 kronor,

samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

författningsändringar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 364 och II: 365.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Ändring i anledning av ny lydelse av 51 § kommunala vallagen, s. 4.

II. Ändring i anledning av kungörelsen om passertillstånd, s. 4—5.

III. Ändring i anslutning till ny hälsovårdsstadga, s. 5.

IV. Ändring av stämpelavgiften å avskrifter, s. 5—6.

V. Ändring beträffande ärenden angående bidrag eller lån av statsmedel

till främjande av bostadsförsörjningen, s. 7—8.

VI. Ändring beträffande stämpelavgiften å körkort för utländska diplomater

m. fl., s. 8—9.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna I: 294 och

II: 3 6 4 anföres följande. Avgifterna enligt förordningarna om stämpelavgift

och expeditionslösen har i flertalet fall varit oförändrade sedan 10 år.

Under denna tid har penningvärdet förändrats så att levnadskostnadsindex

stigit med ca 50 %. Det synes därför befogat att i synnerhet i nuvarande

statsfinansiella läge uttaga en mot penningvärdeförändringen svarande höjning

av dessa avgifter. Att utredning pågår rörande detaljutformning av

stämpel- och expeditionslösenförordningarna får icke hindra att den av

penningvärdeförändringen motiverade höjningen vidtages utan uppskov.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959

I de likalydande motionerna 1:295 och 11:365 framhåller motionärerna

inledningsvis att det med hänsyn till det statsfinansiella läget

synes befogat att söka kompensera åtminstone viss del av de ökade kostnaderna

för häradsrätternas organisation genom en höjning av vissa domstolsavgifter.

Stämpelavgiften för avskrift av handling på grund varav lagfart, inteckning

eller annan inskrivning sökes utgör endast 50 öre per ark. Denna avgift

ligger långt under marknadspriset, ett förhållande som föranlett att

sökandena i alltför stort antal fall finner det vara med sin fördel förenat

att låta avskrifterna utföras genom inskrivningsmyndigheterna i stället för

genom egen försorg. Det har från inskrivningsdomarhåll överslagsvis beräknats

att åtminstone 25 % av alla avskrifter i dessa ärenden måste utföras

genom myndigheternas försorg. Då domsagornas sammanlagda antal

av lagfarts- och inteckningsärenden per år uppgår till omkring 400 000,

varav övervägande delen tarvar 2 avskrifter, torde i varje fall i 50 000 dylika

ärenden per år avskrifterna — eller 100 000 dylika — få verkställas

genom myndigheternas försorg. Därest stämpelavgiften per ark för dessa

avskrifter höjes till 2 kronor, skulle detta följaktligen medföra en ökad inkomst

för slaten på ca 150 000 kronor per år. Om avskriftsfrekvensen efter

en dylik höjning så småningom sjunker, skulle detta f. ö. kompenseras av

minskat arbetskraftsbehov. — En höjning av stämpelavgiften för annan avskrift

hos samtliga myndigheter till den för avd. 4 och 5 nu gällande eller

till 2 kronor per ark torde i sin tur medföra en ökad statsinkomst på lågt

räknat något 10 000-tal kronor per år.

Ytterligare ökade stämpelinkomster för statsverket skulle stå att vinna

genom en måttlig höjning av de i expeditionslösenförordningens 3 § upptagna

grundavgifterna för underrätts dom som utgives till part i målet eller

för dom i förenklad form från nuvarande 10 till 15 kronor samt för första

arket av dom i annan förin från nuvarande 20 till 30 kronor. Även en dylik

höjning synes med nuvarande höga arbetskraftskostnadsläge fullt motiverad

och skulle för övrigt med hänsyn till möjligheterna av fri rättegång

ej komma att drabba de ekonomiskt sämre ställda. Då enbart antalet av

häradsrätternas civildomar enligt senast tryckta offentliga statistik för år

1955 uppgick till 11 173 stycken samt antalet tvistemålsdomar sedan 1955

varit i fortgående stigande, torde en dylik höjning — även med beaktande

av att fri rättegång åtnjutes i ett relativt stort antal fall —■ kunna beräknas

inbringa statsverket åtminstone 50 000 kronor i merinkomst per år.

Åtskilliga andra domstolsavgifter synes i och för sig kunna ökas men torde

en höjning i ytterligare hänseenden böra anstå i avbidan på den pågående

utredningen. De föreslagna höjningarna beräknas medföra ökade statsinkomster

på åtminstone 210 000 kronor per år.

Utskottet

Utskottet behandlar till en början det i propositionen framlagda förslaget

om höjning av stämpelavgiften å vissa avskrifter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959

5

Enligt gällande bestämmelser utgår i allmänhet stämpelavgift och i förekommande

fall lösen å avskrifter, som tillhandaliålles av olika myndigheter.

I fråga om avskrift av handling, på grund av vilken lagfart, inteckning eller

annan inskrivning sökes, utgör stämpelavgiften 50 öre för varje ark. Å

andra avskrifter utgår sådan avgift med en krona per ark eller, om myndigheten

tillhör de under fjärde och femte avdelningarna i stämpelförordningen

angivna d. v. s. överrätter, centrala ämbetsverk, statsdepartement

m. fl., med två kronor per ark. Med hänsyn till att nu utgående avgifter å

avskrifter framstår såsom alltför låga och inte på långt när motsvarar statsverkets

kostnader för arbetets utförande föreslås i propositionen, att stämpelavgiften

å avskrifter i inskrivningsärenden samt å andra avskrifter under

första—tredje avdelningarna i stämpelförordningen höjes till två kronor

per ark eller till samma belopp, som hos myndigheter under fjärde och

femte avdelningarna i förordningen nu utgår för vanliga avskrifter.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de

vid riksdagens början väckta, inbördes likalydande motionerna I: 294 och

II: 364 samt I: 295 och II: 365. I sistnämnda motioner har bl. a. yrkats höjning

av stämpelavgiften å avskrifter till samma belopp, som föreslagits i

propositionen. Vidare har motionärerna hemställt, att expeditionslösen för

underrätts dom, som utgives till part i målet, skall höjas; när domen utfärdas

i förenklad form från nuvarande 10 till 15 kronor samt för första

arket av dom i annan form från nuvarande 20 till 30 kronor. I motionerna

I: 294 och II: 364 har hemställts att en skyndsam översyn av stämpel- och

lösenförordningarna måtte vidtagas i syfte att företaga en av penningvärdeförändringen

motiverad uppräkning av expeditions- och andra avgifter.

Såsom departementschefen framhållit pågår för närvarande en utredning

angående stämpel- och lösenförordningarna. Därvid skall bl. a. prövas frågan

om den lämpligaste storleken av de enligt förordningarna utgående

avgifterna. I såväl motionerna 1:295 och 11:365 som propositionen har

framhållits att sökandena på grund av de låga avgifterna i stor utsträckning

finner det vara ekonomiskt fördelaktigt att låta avskrifterna utföras

genom myndigheternas försorg. Med hänsyn härtill är det beträffande de

vanligaste avskrifterna erforderligt att redan nu höja avgifterna för dessa.

Utskottet, som finner de förordade beloppen väl avvägda, tillstyrker propositionsförslaget.

Andra höjningar av de avgifter, som utgår enligt stämpelförordningen

än de i propositionen föreslagna, synes för närvarande inte

böra ifrågakomma med hänsyn till den pågående utredningen. Beträffande

lösenförordningen ankommer det på Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder,

som kan anses erforderliga. I delta sammanhang vill utskottet understryka

önskvärdheten av att utredningsarbetet bedrives så skyndsamt som omständigheterna

medger. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de

i motionerna framförda yrkandena, i den mån desamma inte tillgodosetts

genom förslaget i propositionen.

Utskottet behandlar härefter de i propositionen framlagda förslagen till

vissa ändringar i stämpelförordningen, som är föranledda av annan lag
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959

stiftning. Sålunda föreslås bestämmelser om stämpelfrihet för protokollsutdrag

angående fullmäktigval samt för bevis om passertillstånd. Vidare

förordas att hälsovårdsnämnd samt kommun i ärenden angående bidrag

och lån av statsmedel till främjande av bostadsförsörjningen skall åtnjuta

befrielse från stämpelavgift. Slutligen har upptagits en föreskrift att under

förutsättning av ömsesidighet frihet från stämpel skall äga rum i fråga

om körkort, som utfärdas för främmande länders härvarande diplomater

m. fl.

De föreslagna ändringarna i fråga om stämpelavgiften förordas skola

träda i kraft den 1 juli innevarande år utom ändringen angående stämpelfrihet

för hälsovårdsnämnder, som föreslås skola gälla från och med den

1 januari 1960, då den nya hälsovårdsstadgan träder i kraft.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

härutinnan och tillstyrker således propositionen även i denna del.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 132 samt i anledning av de likalydande

motionerna 1: 295 av herr Ragnar Bergh samt

II: 365 av herrar Fröding och Björkman, antaga det

vid propositionen fogade förslaget till förordning om ändrad

lydelse av 3 och 7 §§ förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 294 av herr Sundelin och

II: 364 av herr Ståhl m. fl., ävensom

2) de likalydande motionerna I: 295 av herr Ragnar Bergh

samt II: 365 av herrar Fröding och Björkman,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson, Söderquist,

Oscar Carlsson, Bengtson, Tage Johansson, Yngve Nilsson och Mattsson;

samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Nilsson i Svalöv, Kollberg,

Kärrlander, Nilsson i Bästekille, Christenson i Malmö, Asp, Andersson

i Essvik, Forsberg och Antonsson*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

590766 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 14 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelag a1 i texten