Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

1959-05-25 · 44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:50, Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

1

]\r 50

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1959/60, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1959/60 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1959 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1959: Inkomster å driftbudgeten) har chefen

för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning

finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1959/

60 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid

anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1958 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 24 april 1959 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60, m. m. har Kungl. Maj:t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 150 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta m otionerna

I: 512 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 620 av herr Hjalmarson

m. fl., vari yrkats, att riksdagen -— under uttalande av att en statlig inkomst-

och utgiftspolitik enligt i motionerna 1:511 och 11:619 redovisade

och till sina statsfinansiella konsekvenser belysta riktlinjer borde och bor

föras i syfte att utan skattehöjningar göra det möjligt att täcka statens löpande

utgifter med löpande inkomster — måtte med bifall till proposition

nr 150 besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 §

1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt

för budgetåret 1959/60 med 100 procent av grundbeloppet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid

riksdagens början väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 34 av herr Iuverlöf m. fl. och II: 45 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte igångsätta en utredning med

uppdrag att utarbeta förslag dels rörande införande av förhöjda ortsavdrag

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

för barnfamiljer vid beskattningen, dels i fråga om den lämpliga kombinationen

mellan sådana ortsavdrag och barnbidrag»;

2) de likalydande motionerna I: 55 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 78 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

Lag om upphävande av lagen den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda bestämmelser

om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets utdebitering

av skatt för åren 1958—1965

Härigenom förordnas, att lagen den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda

bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets

utdebitering av skatt för åren 1958—1965 skall upphöra att gälla dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

3) de likalydande motionerna I: 154 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 198 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19b7

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt--— angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enligt

8 § 1 mom. andra eller tredje stycket och som varit här i riket bosatt

under hela eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger:

8 000

men

icke

12 000

kr.:

800

kr. för

8 000 kr. och

14 %

av

återstoden

12 000

»

»

16 000

» :

1 360

»

»

12 000 »

»

18 %

»

»

16 000

»

»

20 000

» :

2 080

»

»

16 000 »

»

23 %

»

»

20 000

»

»

25 000

» :

3 000

»

»

20 000 »

»

28 f

»

»

25 000

»

»

30 000

» :

4 400

»

»

25 000 »

»

33 %

»

»

30 000

»

»

40 000

» :

6 050

»

»

30 000 »

»

38 %

»

»

40 000

»

»

60 000

» :

9 850

»

»

40 000 »

»

43 %

»

»

60 000

»

»

100 000

» :

18 450

»

»

60 000 »

»

48 %

»

»

100 000

»

»

150 000

» :

37 650

»

»

100 000 »

»

53 %

»

»

150 000

»

»

200 000

» :

64 150

»

»

150 000 »

»

58 %

»

»

200 000

» :

93 150

»

»

200 000 »

»

63 %

»

»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

3

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke sägs

utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger:

4 000

men

icke 6 000

kr.:

400

kr.

för

4 000

kr.

och

14 % av återstoden;

6 000

»

»

8 000

» :

680

»

»

6 000

»

»

18 %

»

»

9

8 000

»

»

10 000

» :

1 040

»

»

8 000

»

»

22 %

»

»

9

10 000

»

»

12 000

» :

1 480

»

»

10 000

»

»

26 %

»

»

9

12 000

»

»

16 000

» :

2 000

»

»

12 000

»

»

30 %

»

»

9

16 000

»

»

20 000

» :

3 200

»

»

16 000

»

»

34 %

»

»

9

20 000

»

»

30 000

» :

4 560

»

»

20 000

»

»

38 %

»

»

9

30 000

»

»

40 000

» :

8 360

»

»

30 000

»

»

42 %

»

»

9

40 000

»

»

60 000

» :

12 560

»

»

40 000

»

»

46 %

»

»

9

60 000

»

» 100 000

» :

21 760

»

»

60 000

»

»

50 %

»

»

9

100 000

»

» 150 000

» :

41 760

»

»

100 000

»

»

55 %

»

»

9

150 000

»

» 200 000

» :

69 260

»

»

150 000

»

»

60 %

»

»

9

200 000

» :

99 260

»

»

200 000

»

»

65 /

»

»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse —--ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1961 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1961 eller tidigare år.

4) de likalydande motionerna 1:282 av herr Aastrup m. fl. och 11:353

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

I. antaga följande

Förslag

till

Lag om ändring av lagen den 16 maj 1957 med särskilda bestämmelser om

kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets utdebitering av

skatt för åren 1958—1965

Härigenom förordnas att §§ 1—4 i nämnda lag skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges och betecknas som §§ 2—5 efter tillägg av en ytterligare

paragraf betecknad som § 1 med nedan angiven lydelse.

§ I
Inom

kommun, landstingskommun eller annan samfällighet, som äger

beskattningsrätt, skola för utdebiteringen under åren 1960—1965 gälla nedan

i §§ 2—5 angivna bestämmelser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

§ 2.

Vid fastställande av utgifts- och inkomststat skall kommun, landstingskommun

eller annan samfällighet som äger beskattningsrätt — med undantag

likväl av tingslag — äga att vid beräkning av medelsbehov, som

täckes på annat sätt än genom utdebitering under åren 1960—1965, beräkna

nedan angivna särskilda inkomst.

§ 3.

Vid fastställande av inkomststat för år 1960 äger vederbörande samfällighet

rätt att tillgodoräkna sig såsom särskild av staten tillskjuten inkomst

(bidrag) ett belopp utgörande produkten av den utdebitering, som

fastställts inom samfälligheten för år 1957 och det antal skattekronor och

skatteören som utgör skillnaden mellan å ena sidan det antal skattekronor

och skatteören, som påförts de skattskyldiga vid 1958 års taxering och det

antal skattekronor och skatteören å den andra sidan, som skulle påförts

de skattskyldiga, om vid samma års taxering tillämpats de kommunala

ortsavdrag, vilka genom lagen den 16 maj 1957 om ändring av kommunalskattelagen

(nr 200) fastställts att gälla från och med 1959 års taxering.

§ 4.

Vid fastställande av inkomststat för ettvart av åren 1961 till och med

1965 äger samfälligheten tillgodoräkna sig på ovan i § 2 angivet sätt beräknad,

av staten tillskjuten inkomst med den reducering varom Konungen

äger meddela närmare föreskrifter enligt de grunder, som fastställts av

riksdagen vid antagandet av 1957 års ortsavdragsreform.

§ 5.

Konungen äger i övrigt meddela de närmare föreskrifter, som erfordras

för tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

II. besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med i motionerna angivna

grunder i administrativ ordning utfärda föreskrifter rörande beräkning

av skatteunderlagsgraderade statsbidrag till kommunerna för speciella ändamål

och av kommunala bidrag till vissa statliga utgifter.

5) de likalydande motionerna 1:291 av herr Aastrup in. fl. och 11:361

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta ändringar

i de i motionerna angivna skatteförfattningarna av innebörd att det s. k.

omkostnadsavdraget skall uppföras med i deklarationen redovisat belopp,

dock lägst 100 kronor, att med bibehållande av nuvarande maximisummor

försäkringsavdraget endast får utnyttjas till det belopp som motsvaras av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

5

erlagda premier, samt att avrundning av den beskattningsbara inkomsten

skall ske nedåt till jämna tiotal kronor, samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta förslag till erforderlig författningstext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna I: 34, II: 78, II: 198, II: 353 och II: 361.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1959/60 är bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

Kronor Kronor •

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. in. . . 6 000 000 000

Kupongskatt .......................... 8 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Fondskatt .............................. 14 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 13 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 1 500 000

Arvsskatt och gåvoskatt ..... 90 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 84 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 83 000 000 6 294 500 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 385 000 000

Bensinskatt ............................ 850 000 000 1 235 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 690 000 000

Varuskatt .............................. 320 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.......... 140 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 45 000 000

Skatt å kaffe .......................... 23 000 000

Tobaksskatt .......................... 850 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

............................ 13 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................ 22 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. 1 200 000 000

Omsättningsskatt å vin.................. 90 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 105 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 67 000 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

Statlig nöjesskatt

Energiskatt ....

Kronor Kronor

55 000 000

520 000 000 4 140 000 000

Kronor

Postverket (överskott)

25 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har i statsverkspropositionen lämnats följande sammanfattning

av beräkningarna, varvid endast de poster som på grund av

sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt berörts.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Såsom framgår av tablån utgör

inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. närmare

hälften av budgetens totala inkomster, över titeln redovisas icke endast statlig

inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter utan även en

del andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter

och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen är de betydelsefullaste. Titelns

nettoinkomst framkommer som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter,

som är direkt beroende av utvecklingen av löner och företagsinkomster.

Beräkningarna måste därför baseras på vissa antaganden om

förändringarna av fysiska personers och bolags inkomster.

Inkomst av tjänst m. in., som representerar drygt 4/5 av de fysiska personernas

sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1957

en ökning med 7,9 procent i jämförelse med nästföregående år. Från år

1957 till år 1958 beräknar riksräkenskapsverket, att inkomsterna av tjänst

skall öka med ca 4 procent. Även för övriga förvärvskällor räknas med

någon uppgång under år 1958. För verksamhetsåret 1959 beräknar riksräkenskapsverket,

under förutsättning att sysselsättningen blir ungefär

oförändrad, en viss stegring av lönesumman. Beträffande inkomstutveckiingen

under de första månaderna 1960 förutses ytterligare någon stegring.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt

räknats med någon uppgång under såväl år 1959 som år 1960.

För aktiebolagen steg de sammanlagda taxerade inkomsterna med 10,3

procent från år 1956 till år 1957. Vid bedömningen av utvecklingen av de

taxerade inkomsterna får — framhåller riksräkenskapsverket — de avdragsgilla

avsättningarna till investeringsfonder för konjunkturutjämning

hållas i minnet. Dessa har för år 1957 uppskattats till i runt tal 185 miljoner

kronor, vilket motsvarar drygt 7 procent av aktiebolagens taxerade

inkomster för verksamhetsåret. Även för åren 1958 och 1959 förutses möjligheterna

till avsättningar till investeringsfonder komma att utnyttjas. Med

ledning av vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1958 förväntade

taxeringsresultaten för vissa större bolag har ämbetsverket som

grund för sin beräkning antagit, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt

för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid 1959 års taxering skall

bli något mindre än vid 1958 års taxering. Mellan 1959 och 1960 års taxeringar

har inte räknats med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster.

Riksräkenskapsverket har härvid förutsatt, att de skärpta be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 7

stämmelserna för varulagervärdering kommer att tillämpas först vid 1961

års taxering.

Med utgångspunkt från dessa antaganden om förändringarna av fysiska

personers och bolags inkomster har riksräkenskapsverket beräknat, att

titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. skall komma att uppgå till i

stort sett samma belopp innevarande budgetår som under budgetåret 1957/

58. En fortsatt stegring av uppbörden av preliminär A-skatt uppvägs härvid

av en förutsedd minskning av fyllnadsbetalningarna av preliminär B-skatt.

Enligt föreliggande beräkningar skulle netto 150 miljoner kronor reserveras

på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel

mot 250 miljoner kronor under budgetåret 1957/58.

För budgetåret 1959/60 skulle inkomsterna på titeln skatt å inkomst och

förmögenhet m. m. komma att uppgå till samma belopp som under innevarande

budgetår. Härvid har förutsatts att den statliga inkomstskatten under

hela budgetåret 1959/60 utgår med oförändrad uttagningsprocent. Fn

bland annat på grund av höjd kommunal utdebitering och höjda folkpensionsavgifter

förutsedd uppgång i den preliminära A-skatten uppvägs av

ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och ökade förskott till sjukkassorna

in. m. Av tidigare på budgetutjämningsfonden avsatta kominunalskattemedel

beräknas netto 150 miljoner kronor komma att återföras.

Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Huvudparten av inkomsterna

under posten övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse härrör från

inkomsttitlarna arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt

samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Riksräkenskapsverket

beräknar inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

till 90 miljoner kronor under såväl budgetåret 1958/59 som 1959/60

samt föreslår, att benämningen på titeln ändras till arvsskatt och gåvoskatt

med anledning av kvarlåtenskapsskattens avskaffande från och med 1 januari

1959. Inkomsterna av lotterivinstskatt, som budgetåret 1957/58 uppgick

till drygt 58 miljoner kronor, beräknar ämbetsverket till 80 miljoner

kronor under budgetåret 1958/59 och till 82 miljoner kronor under budgetåret

1959/60. Inkomsterna av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.,

som budgetåret 1957/58 uppgick till drygt 81 miljoner kronor, beräknas

däremot bli i stort sett oförändrade såväl innevarande som nästa budgetår.

Automobilskattemedel. Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna

under titlarna fordonsskatt och bensinskatt framgår av efterföljande sammanställning

(belopp i miljoner kronor).

1957/58

Redovisade

belopp

1958/59

Riksstaten

1958/59

Nu beräk- nade belopp

1959/60

Fordonsskatt....................

334

360

360

385

Bensinskatt.......................

728

750

775

850

Summa automobilskattemedel

1062

1 no

1135

1235

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

En förutsedd fortsatt ökning av motorfordonsbeståndet i ungefär samma

takt som hittills beräknar riksräkenskapsverket skall komma att medföra,

att automobilskattemedlen ökar med 100 miljoner kronor under budgetåret

1959/60 jämfört med innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig 25

miljoner kronor till fordonsskatt och 75 miljoner kronor till bensinskatt.

Tullar och acciser. Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna på

de olika titlarna under denna rubrik har sammanställts i följande tablå

(belopp i miljoner kronor).

1957/58

Redovisade

belopp

1958/59

Riksstaten

1958/59

Nu beräk- nade belopp

1959/60

Tullmedel ......................

652

670

665

690

Varuskatt ......................

250

300

310

320

Omsättningsskatt å motorfordon ..

Regleringsavgift och accis å fett-

148

150

145

140

varor m. m...................

58

57

45

45

Skatt å kaffe....................

21

21

23

23

Tobaksskatt.....................

Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-

744

810

830

850

handelsbolag ..................

Rusdrycksförsäljningsmedel av de-

14

13

13

13

taljhandelsbolag................

Omsättnings- och utskänkningsskatt

30

20

24

22

å spritdrycker.................

1 115

1 200

1 200

1 200

Omsättningsskatt å vin ..........

70

85

85

90

Maltdrycksskatt..................

93

105

105

105

Skatt å läskedrycker ............

48

65

65

67

Statlig nöjesskatt................

55

60

55

55

Energiskatt......................

262

500

500

520

Summa tullar och acciser

3 560

4 056

4 065

4140

ökningen med 505 miljoner kronor från budgetåret 1957/58 till innevarande

budgetår hänför sig främst till de inkomsttitlar, som påverkas av de

höjda skattesatser, som infördes under våren 1958. Det i riksstaten för innevarande

budgetår upptagna beloppet och det nu beräknade utfallet sammanfaller

i stort sett. Under budgetåret 1959/60 väntas inkomsterna av tullar

och acciser komma att öka med sammanlagt 75 miljoner kronor i förhållande

till innevarande budgetår. Av denna ökning hänför sig 25 miljoner

kronor till tullmedel, 10 miljoner kronor till varuskatt och 20 miljoner kronor

till vardera tobaksskatt och energiskatt. Vid beräkning av tullmedlen

har förutsatts, att ikraftträdandet av ny tulltaxa 1 januari 1959 i och för sig

inte skall medföra någon större förändring i tulluppbördens storlek. Vidare

har bortsetts från sådana förändringar i uppbördens storlek, som ett even
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 9

tuellt genomförande av planerna på en nordisk tullunion eller ett europeiskt

frihandelsområde skulle kunna komma att medföra. För omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker har räknats med oförändrade inkomster,

medan inkomsterna av omsättningsskatt å motorfordon väntas minska med

5 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1958/59 och 1959/60 beräknat

postverkets inkomster till 495 respektive 509 miljoner kronor, varav frankoteckensuppbörd

294 respektive 303 miljoner kronor. På grund av räntehöjningarna

de senaste åren och därav föranledda vikande obligationskurser

har styrelsen efter samråd med postsparbanksfullmäktige ansett sig

icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller postsparbanken

vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.

Postverkets driftkostnader under budgetåren 1958/59 och 1959/60 har av

generalpoststyrelsen uppskattats till 480 respektive 492 miljoner kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse

komma att uppgå för budgetåret 1958/59 till 15 miljoner kronor och för

budgetåret 1959/60 till 17 miljoner kronor.

Med anledning av generalpoststyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket

framfört, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas

aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall inte bör ske i större

utsträckning än att viss vinst erhålles från postgirot och postsparbanken

samt erinrat om att departementschefen i 1958 års statsverksproposition

anslutit sig till denna uppfattning. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna

av postverket under budgetåret 1958/59 till 23 miljoner kronor och

för budgetåret 1959/60 till 25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1959/60 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar

av statsinkomsterna under budgetåren 1960/61 och 1961/62. I

promemorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste

verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar,

vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna

sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningslillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,

som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under

hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska

ramen ocli skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som

utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1959,

som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren

1958/59 och 1959/60. För utvecklingen från och med år 1960 har be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

räkningarna baserats på antagandet om att såväl fysiska personers som

bolags inkomster skall stiga med 3 procent årligen.

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

har riksräkenskapsverket framhållit följande.

Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling

har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagningsprocent,

100, under åren 1960 och 1961 som under år 1959 för den

statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskattningen

samt en kommunal utdebitering med 14,25. I övrigt har

bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt

skall liksom nu föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan

utsträckning att en god anpassning av den preliminära skatten till den

slutliga erhålls för bolagens del.

De beräknade förändringarna av statsinkomsterna har sammanfattats i

töljande uppställning, i vilken även medtagits de redovisade beloppen för

budgetåret 1957/58 och de beräknade inkomsterna för budgetåret 1961/62 i

absoluta tal. Beloppen är angivna i miljoner kronor.

Beräknad förändring av statsinkomsterna

1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1961/62

Redovi- Beräk
sade

nade

belopp belopp

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m....... 5 953 +50 ±0 +200 + 400 6 600

Övriga inkomsttitlar...... 6 066 +570 +240 + 260 + 210 7 341

Samtliga inkomster 12 019 + 620 + 240 + 460 + 610 13 941

Nettoavsättning eller nettoåterföring

av kommunal
skattemedel.

............+ 100 + 300 + 75 — 200

Summa + 720 + 540 + 535 + 410

Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett

från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar

fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan

åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna,

även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande

andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden

oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är

ett mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen.

Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade

beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1960/61

och 1961/62 är baserad på det nu beräknade utfallet av motsvarande inkomster

under budgetåren 1958/59 och 1959/60. I den mån denna utgångspunkt

för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer

måste givetvis beräkningarna för 1960/61 och 1961/62 revideras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

11

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat

angives i det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att

företagas längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages

till 6 000 miljoner kronor.

Såsom förutsatts i det föregående i min redogörelse för budgetläget bör

i enlighet med gällande grunder under budgetåret 1959/60 avsättning ske

till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen

bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt

samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare

avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa avsättningar

och återföringar preliminärt beräknas resultera i en nettoåterföring

av 150 miljoner kronor.

Beträffande skogsvårdsavgiften har denna av 1958 års Ariksdag

fastställts att för år 1958 utgå efter promilletalet 1,25. I ett den

9 juli 1958 avgivet betänkande har 1955 års skogsvårdsutredning föreslagit

att detta promilletal skulle sänkas till 0,7. Skogsstyrelsen har även anslutit

sig till detta förslag. Efter vad jag erfarit torde proposition rörande huvuddelen

av skogsvårdsutredningens förslag icke komma att framläggas till

1959 års riksdag. På grund härav är jag icke beredd att nu ompröva gällande

promilletal. Jag hemställer därför i det följande om att skogsvårdsavgiften

för år 1959 fastställes till 1,25 promille, varvid jag beräknar titeln skogsvårdsavgifter

till 13 miljoner kronor.

Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag att benämningen på

inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med anledning

av kvarlåtenskapsskattens avskaffande bör ändras till arvsskatt

och gåvoskatt. Eventuellt inflytande belopp av kvarlåtenskapsskatt

bör fortsättningsvis redovisas under denna titel.

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av lotterivins tskatt

till 82 miljoner kronor. Såsom framgår av vad chefen för handelsdepartementet

anför vid anmälan av anslaget till avsättning till fonden för

idrottens främjande föreslås viss höjning av avgiften vid tippning, vilket

medför att större belopp kommer att utdelas till vinnarna. Jag förordar med

hänsyn härtill att inkomsttiteln lotterivinstskatt uppräknas i förhållande till

riksräkenskapsverkets förslag med 2 miljoner kronor eller till 84 miljoner

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 2 april 1959 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1959/60. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak

anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas uppbörden

av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte

även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,

som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 000

miljoner kronor, vilket överensstämde med riksräkenskapsverkets förslag.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet

för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkomman
-

de budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner

kronor):

1958/59 1959/60

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ............ 10 680 11 250

Kvarstående skatt .................................... 710 470

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare.. 325 320

Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m....... 300 325

Summa inkomster 12 015 12 365

Utgifter

Kommunalskattemedel ................................ 4 250 4 570

Överskjutande skatt .................................. 840 850

Övriga restitutioner.................................... 50 50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare.. 325 320

Förskott m. m. till sjukkassorna........................ 445 550

Omföringar............................................ 30 30

Summa utgifter 5 940 6 370

Nettoinkomst på titeln 6 075 5 995

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr öO år 1959 13

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets

decemberberäkning, där motsvarande uppställning återfinnes

på s. 33. En jämförelse med denna uppställning visar vissa förändringar,

vilkas orsaker komma att beröras i det följande.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1958

gjordes vissa antaganden om löneinkomstens utveckling under åren 1958

och 1959, vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ökning

av lönesumman under 1958 med ca 4 procent. Vid denna beräkning

utnyttjades bl. a. löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och

sysselsättning för industriarbetare. Beträffande inkomstutvecklingen under

år 1959 framhöll riksräkenskapsverket, att man i första hand hade att

ta hänsyn till två kända faktorer, nämligen dels att lönenivån till följd av

löneglidning under 1958 vid ingången av 1959 skulle överstiga den för 1958

genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbetsveckan under

1959. I stort sett ansågs dessa båda faktorer neutralisera varandra. Ämbetsverket

anförde vidare, att trots konjunkturavmattningen torde även under

1959 någon löneglidning uppåt kunna påräknas, vilket under förutsättning av

en i stort sett oförändrad sysselsättning skulle medföra en motsvarande

stegring av lönesumman. Om någon ökning av lönesumman därutöver

kunde komma att bli en följd av 1959 års avtalsrörelse lät sig då icke överblicka.

Riksräkenskapsverket ansåg sig likväl med hänsyn till vad som var

känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna antaga, att denna åtminstone

skulle leda till kompensation för inkomstbortfallet till följd av den minskade

arbetsveckan. Med hänsyn till vad sålunda anförts om inkomstutvecklingen

räknade riksräkenskapsverket med en viss stegring av lönesumman

under 1959, varvid förutsatts ungefär oförändrad sysselsättning.

Sedan numera resultatet av löneavtalet för industriarbetarna är känt,

kan löneutvecklingen under innevarande år bedömas med något större säkerhet

än i december. De antaganden, som då lades till grund för beräkningarna,

synas emellertid i huvudsak alltjämt vara giltiga. Med utgångspunkt

härifrån har riksräkenskapsverket icke funnit anledning att frångå det antagande

om den totala lönesummans utveckling, som gjordes i decemberberäkningen

och som innebar eu uppgång med ca 3 procent.

För de första månaderna under år 1960 räknade riksräkenskapsverket i

sin inkomstberäkning i december med ytterligare någon stegring av lönesumman.

För denna tidsperiod kommer inkomstutvecklingen att påverkas av

såväl fortsalt arbetstidsförkortning som, därest riksdagen antager lag därom,

den allmänna tilläggspensioneringen. För därav berörda grupper kan kostnaden

för dessa båda reformer beräknas motsvara något mera än 4 procent

av nu ulgående lönebelopp. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möjligt

att i nuvarande läge bedöma, på vad sätt den föreslagna tilläggspensioneringen

slutligt kommer att påverka löneutvecklingen ej heller dess inverkan

i stort på samhällsekonomin. I avvaktan på bättre möjlighet att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

bedöma dessa komplicerade frågor har ämbetsverket — som icke håller för

osannolikt att en förbättring av konjunkturen kan inträffa under senare

delen av budgetåret 1959/60 — icke ansett sig böra frångå det i december

1958 gjorda antagandet om inkomstutvecklingen under första delen av år

1960.

Vid sin beräkning i december 1958 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uPP§ifler om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen

i september 1958. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek

under uppbördsterminerna i november 1958 och januari 1959 överensstämma

väl med vad riksräkenskapsverket antog i sin senaste beräkning. Till

följd härav har den preliminära A-skatten antagits inflyta med samma belopp

under uppbördsåret 1959—60 som tidigare antagits.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat

antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1958 och

som sammanlagt innebar någon uppgång under såväl 1959 som 1960. För

ifrågavarande inkomsttagare, vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt,

komma de från och med år 1959 höjda folkpensionsavgifterna att nämnvärt

påverka skatteuppbörden först under uppbördsåret 1961—62.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen, att den sammanlagda

taxerade inkomsten skulle bli något mindre vid 1959 års taxering

än vid 1958 års taxering. Mellan 1959 och 1960 års taxeringar räknades inte

med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster. Ämbetsverket förutsatte

därvid, att de skärpta bestämmelserna för varulagervärdering skulle

komma att tillämpas först vid 1961 års taxering. Riksräkenskapsverket har

icke funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.

Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande delen

fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till samma

belopp som i decemberberäkningen 1958, eller till 500 miljoner kronor för

såväl innevarande budgetår som för budgetåret 1959/60. Liksom vid sin

beräkning i december har riksräkenskapsverket härvid förutsatt, att fyllnadsbetalningar

komma att verkställas under våren 1959 och våren 1960 i

sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna

1959 och 1960 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare

till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande

restantier m. m. visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar

inga eller endast mindre avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.

Vad utgifterna på titeln beträffar ha förskott in. in. till sjukkassorna,

som beräknats på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i

skrivelse den 17 mars 19o9, upptagits till ett 75 miljoner kronor lägre belopp

för budgetåret 1958/59 och ett 50 miljoner kronor lägre belopp för

budgetåret 1959/60 än i decemberberäkningen, som i denna del byggde på

uppgifter, vilka lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 8 november

1958. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingå för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

15

budgetåret 1958/59 41 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen

som överförts till allmänna sjukförsäkringsfonden. För budgetåret

1959/60 ingår ett belopp av 39 miljoner kronor, som av riksförsäkringsanstalten

beräknats skola avsättas till nämnda fond. Riksräkenskapsverket

vill i detta sammanhang påpeka, hur utfallet av hela inkomstskattetiteln

påverkas av titelns sammankoppling med den allmänna sjukförsäkringen

och beräkningen av transaktionerna mellan inkomsttiteln och sjukkassornas

konton. De förbättringar av utfallet av inkomstskattetiteln, som

nu antagas för innevarande och nästkommande budgetår i jämförelse med

decemberberäkningen, äro sålunda till största delen hänförliga till riksförsäkringsanstaltens

ändrade beräkningar av utbetalningarna till sjukkassorna.

För kommunalskattemedel och överskjutande skatt ha smärre ändringar

vidtagits till följd av definitiva uppgifter om den kommunala utdebiteringen

och justeringar i taxeringsresultatet. Övriga restitutioner och omföringar

ha upptagits med samma belopp som i beräkningen i december 1958.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1958/59 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att samma titel

i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60 uppföres med oförändrat

6 000 miljoner kronor.

Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna böra

verkställas under budgetåren 1958/59 och 1959/60, finnes inget skäl till

ändring av de i december 1958 beräknade beloppen. De beräknade avsättningarna

och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts i

nedanstående tablå (miljoner kronor):

1958/59 1959/60

Avsättning................................ 350 250

Återföring................................ 200 400

Netto avsättning resp. nettoåterföring........ 150 — 150

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 90 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den

17 mars 1959 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföras med oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår

likaledes, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret

1959/60 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 84 miljoner

kronor. Därvid höjdes riksräkenskapsverkets förslag med 2 miljoner

kronor med hänsyn till föreslagen höjning av avgiften vid tippning, vilket

skulle medföra, att större belopp kom att utdelas till vinnarna. Under denna

förutsättning och under antagande att det särskilda lotteriet för teater och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

konst kommer att anordnas även under budgetåret 1959/60, beräknar generalpoststyrelsen

i sin förenämnda skrivelse inkomsterna på ifrågavarande

titel till 82 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som för innevarande

år beräknar inkomsterna på titeln till 78 miljoner kronor, föreslår, att de i

riksstaten uppföras med 82 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse

beräknar generalpoststyrelsen ifrågavarande inkomster för innevarande

budgetår till 84 miljoner kronor och förordar att de för budgetåret 1959/60

upptagas med likaledes 84 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att inkomsterna på titeln i enlighet med generalpoststyrelsens förslag i riksstaten

upptagas med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mera

än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen till

385 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 360 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten

vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 332,5 miljoner

kronor, vilket är 7 procent mera än det föregående år debiterade beloppet.

Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med

erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt 14 miljoner

kronor hänförliga till budgetåret 1958/59 beräknas inflyta först under budgetåret

1959/60. Å andra sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år

1958 att drygt 12 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1958 inlevererades

först under innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de

anförda uppgifterna och under antagande, att den vid sidan av huvuddebiteringen

inflytande fordonsskatten kommer att öka i ungefär samma takt

som den ordinarie uppbörden, har riksräkenskapsverket heräknat inkomsterna

på titeln till 360 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Beträffande

utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner ämbetsverket

ingen anledning revidera de i december gjorda antagandena, innebärande

att inkomsterna på titeln skulle öka med 25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten

uppföres med oförändrat 385 miljoner kronor.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 850 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknas inkomsterna på denna inkomsttitel

till 750 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter föreslår

riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i riksstaten uppföres med

825 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 17

Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december

till 690 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 17 mars 1959 har generaltullstyrelsen funnit

sig sakna anledning frångå sin i november 1958 gjorda beräkning, enligt

vilken uppbörden av tullmedel upptagits till 690 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln tullmedel i riksstaten upptages med oförändrat

690 miljoner kronor.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

320 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beiäkningar ge tillsammans ett belopp av 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln

till 305 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med 310 miljoner

kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

uppförd med 140 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 13 mars 1959 beräknat inkomsterna på

denna titel till 135 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket samma dag

upptagit denna skatt till 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

för innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel

till 140 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1959/60

upptagas med likaledes 140 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 45 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på

titeln till 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riksstaten

uppföres med 40 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre

än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1958 denna titel

till 850 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 17 mars 1959 föreslagit

att inkomsttiteln under budgetåret 1959/60 upptages till oförändrat

850 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattat inkomstutfallet

för löpande budgetår till 825 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt

i riksstaten upptages till samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 850 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 1 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,

2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

som i november uppskattade inkomsterna på titeln till 1 180 miljoner kronor,

har även i skrivelse den 13 mars 1959 angivit inkomsterna på titeln

till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknat

inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt till 1 160 miljoner

kronor, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner

kronor, vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen

till 90 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade

beräkning angivit inkomsterna till samma belopp. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 90 miljoner

kronor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 105 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har även i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna

till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande

budgetår beräknat intäkterna på ifrågavarande titel till 105 miljoner kronor,

föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner

kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 67 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har också vid förnyad beräkning angivit

inkomsterna till 67 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

i riksstaten uppföres med 67 miljoner kronor, vilket är samma belopp

som i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

med 55 miljoner kronor. I proposition nr 97 till 1959 års riksdag har

föreslagits vissa lättnader i nöjesbeskattningen. Dessa skulle medföra en

sänkning av statens nöjesskatteintäkter med omkring 5,5 miljoner kronor.

Med hänsyn till den nedåtgående tendensen i nöjesskatteuppbörden föreslår

riksräkenskapsverket, därest förslagen i nämnda proposition bli av riksdagen

antagna, att inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 45

miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

520 miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och

generaltullstyrelsen beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 505

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat intäkterna av energiskatt

för innevarande år till 485 miljoner kronor, föreslår, att titeln i riksstaten

uppföres med 510 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1958 ett belopp av 25 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.

Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen

i oktober 1958 till 17 miljoner kronor. Vid sin beräkning an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 19

såg sig styrelsen med postsparbanksfullmäktige alltjämt icke kunna upp+

taga något belopp såsom vinstmedel från postgirot och postsparbanken.

Riksräkenskapsverket vidhöll sin åsikt, att avskrivning på statsobligationer,

vilka kunna förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje

fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles från

ifrågavarande rörelsegrenar och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens

beräkningar med 8 miljoner kronor. Departementschefen

anslöt sig liksom tidigare år till riksräkenskapsverkets uppfattning i

denna fråga.

I skrivelse den 12 mars 1959 har generalpoststyrelsen bl. a. till följd av

ökade driftskostnader räknat ned postverkets inkomstöverskott under budgetåret

1959/60 till 14 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har fortfarande

icke ansett sig kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot

och postsparbanken. Sedan i proposition nr 94 till 1959 års riksdag

föreslagits nya villkor för postbefordran av tidningar, har riksräkenskapsverket

under hand inhämtat, att ett antagande av förslaget skulle öka posD

verkets överskott med 5 å 6 miljoner kronor för nästkommande budgetår.

I enlighet med departementschefens uttalande i statsverkspropositionen angående

postsparbankens och postgirots avskrivningsbehov och under förutsättning

att den nya tidningsförordningen antages av riksdagen beräknar

riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till ett (8 -j— 6 =)

14 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen och föreslår så-r

lunda, att inkomsttiteln postverket i riksstaten uppföres med 28 miljoner

kronor, vilket är 3 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Departementschefen har anslutit sig till riksräkenskapsverkets förslag till

ändringar i den beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår,

som redovisades i statsverkspropositionen, med följande undantag.

Jag förordar att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. upptages till 5 900 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets

förslag innebär detta en nedräkning med 100 miljoner

kronor, föranledd av att förslag om slopande av den extra bolagsskatten

förutsatts skola föreläggas riksdagen, sedan beslut fattats om genomförande

av en allmän tilläggspensionering.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1959/60 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa

avsättningar och återföringar liksom i statsverkspropositionen beräknas

resultera i en nettoåterföring av 150 miljoner kronor.

Departementschefen

Som motivering för del i propositionen nr 150 framlagda förslaget angående

uttagningsprocenten bar departementschefen anfört bl. a. följande.

.lag torde inledningsvis få beröra utfallet av riksstaten för budgetåret

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

1958/59. I årets statsverksproposition beräknades underskottet på totalbudgeten

för innevarande budgetår komma att uppgå till ca 2,2 miljarder kronor,

vilket var nära 700 miljoner kronor mer än enligt riksstaten. Förnyade beräkningar

har visat, att nämnda underskott nu kan väntas stanna vid ca

1,8 miljard kronor.

Riksräkenskapsverket har i sin approximativa beräkning rörande utfallet

av statsregleringen för budgetåret 1958/59 (bihang A) upptagit inkomsterna

på driftbudgeten till 12 641 miljoner kronor. Ämbetsverket har sedermera

i en den 11 april 1959 överlämnad promemoria redovisat den verkan som

det nya avtalet om statstjänstemännens löner beräknas få för affärsverkens

inleverans av överskottsmedel. Med hänsyn till dessa beräkningar bör förenämnda

belopp nedjusteras till 12 636 miljoner kronor. Detta belopp är detsamma

som redovisades i statsverkspropositionen. Bakom dessa siffror ligger

emellertid vissa förskjutningar i beräkningarna för de olika inkomsttitlarna.

Sålunda har titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppräknats

med 100 miljoner kronor i förhållande till de senast redovisade

kalkylerna, medan inkomsterna av tullmedel, omsättningsskatt å motorfordon,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt av energiskatt

nedräknats med sammanlagt 70 miljoner kronor.

I fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2 till

årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

126 miljoner kronor, varav 45 miljoner kronor avser kostnader för arbetslöshetens

bekämpande, 45 miljoner kronor medel till beredskapsarbeten på

vägar och gator, 25 miljoner kronor kostnader för de statsanställdas lönehöjningar

och 9 miljoner kronor kostnader för den svenska FN-styrkan. De

av arbetsmarknadsskäl betingade anslagsöverskridandena, som redovisades

i statsverkspropositionen och som nu kan beräknas till i runt tal 60 miljoner

kronor liksom merbelastningen på 17 miljoner kronor på anslaget till

skatteersättning till kommunerna, väntas komma att uppvägas av besparingar

på andra anslag. Reservationsmedelsförbrukningen, som tidigare antogs

komma att uppgå till 300 miljoner kronor, beräknas nu till 75 miljoner

kronor. Denna relativt stora skillnad beror till större delen på att behållningarna

på reservationsanslagen under försvarshuvudtiteln, som tidigare

väntades minska, nu beräknas komma att öka med 125 miljoner

kronor.

Beträffande kapitalbudgeten har sedan föregående redovisningstillfälle å

tilläggsstat äskats ytterligare drygt 23 miljoner kronor, varav 17,5 miljoner

kronor avser anslag till statens lånefond för den mindre skeppsfarten och 5

miljoner kronor anslag till fiskerilånefonden. I båda dessa fall bär äskandena

motiverats av arbetsmarknadsskäl. Behållningarna å anslagen under

kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska

med 250 miljoner kronor under 1958/59. Enligt nu gjorda beräkningar antas

anslagsförbrukningen komma att stanna vid 150 miljoner kronor. Det

totala medelsbehovet på kapitalbudgeten för 1958/59 beräknas nu till 1 738

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 21

miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor mindre än de uppskattningar

som redovisades i årets statsverksproposition.

Dispositionen av rörliga krediter kan väntas minska under budgetåret med

170 miljoner kronor, till stor del beroende på att SJ:s behov av dylika rörelsemedel

nedgått till följd av bland annat en omläggning av fraktredovisningen.

Minskningen antogs tidigare bli endast 25 miljoner kronor.

I förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga

riksstaten uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av totalbudgeten

för 1958/59 sammanfattningsvis till följande belopp:

Milj. kr.

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten — 1 552

Inkomstförändringar

Minskad inkomst av tullar ........................ — 15

Minskad inkomst av omsättningsskatt å motorfordon .. •—10

Minskad inkomst av regleringsavgift och accis å fett
varor

m. m.....................................— 17

Merinkomst å tobaksskattetiteln.................... + 15

Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker ............................ — 40

Minskning å energiskattetiteln .................... — 15

Merinkomster av statens affärsverksfonder ........ -j- 24

Minskad inkomst från fonden för statens aktier...... — 48

Övriga inkomstförändringar....................... + 9 — 97

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Fortsatt

prisrabattering av smör .................. — 31

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande..........— 116

Beredskapsarbeten på vägar och gator.............. —120

Byggande av riksvägar, länsvägar och ödebygdsvägar . . — 25

Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka — 15

Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar

...........................................— 5

Täckningsanslag för lönehöjningar ................ — 25

Övriga anslag .................................... — 6 — 343

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten

............................................. -f- 75

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Kredit till Turkiet ................................ — 4

Lånefonden för bostadsbyggande ..................— 50

Räntefria lån till bostadsbyggande..................— 25

Fiskerilånefonden ................................ — 5

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ......— 18

Övriga anslag .................................... — 4 — 106

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

Anslagsöverskridanden och besparingar

Merutgifter å anslaget till bidrag till erkända arbetslös
hetskassor

......................... • — 32

Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa omskolnings
v

kurser —■ 22

Merutgifter å anslaget till skatteersättning till kommu
i

nerna m. m................................... —• 17

Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten

inom det allmänna skolväsendet............ — 10

Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folkskolor

m. .................................... — 25

‘i Merutgifter å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten

m. m. vid yrkesskolor .......................... — 10

Besparingar å anslaget till kapitalmedelsförluster och

ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ...... + 11

Besparingar å anslaget till bostadsrabatter.......... + 43

Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar

...................................... + 21

Merutgifter och besparingar i övrigt (netto).......... + 42

Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten

................................... • • •

Minskad disposition av rörliga krediter ..............

Minskad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassor■,

na tillkommande arbetsgivarbidrag ................

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott

Milj. kr.

+ 1

-f- 25

+ 170

— 4

1831

Sammanställningen visar, att totalbudgetutfallet kan väntas bli i runt tal

280 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Inkomstminskningarna uppgår

härvid till netto 97 miljoner kronor. Tilläggsstaterna har medfört utgiftsökningar

på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt 450 miljoner

kronor. Förbrukningen av anslagsbehållningarna väntas däremot tillsammantagna

bli 100 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fastställandet

av riksstaten och dispositionen av rörliga krediter, som antogs bli

oförändrad, beräknas minska med 170 miljoner kronor.

1 Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1959/60. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens

inkomster till 12 896 miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till 13 495

miljoner kronor. Vidare kalkylerades med en återföring från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel med (netto) 150 miljoner kronor. Jag

redovisade följaktligen ett underskott på driftbudgeten om (12 896 — 13 495

-j- 150 =) 449 miljoner kronor. Behållningarna på driftbudgetens reservationsanslag

beräknades minska med 100 miljoner kronor under det kommande

budgetårél.

■Knligt nu föreliggande beräkningar skulle driftbudgetens inkomster kom
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

ma att uppgå till 12 709 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med

187 miljoner kronor i förhållande till de i statsverkspropositionen redovisade

uppgifterna men en ökning med 73 miljoner kronor i förhållande till det

nu beräknade utfallet för innevarande budgetår. Den angivna inkomstsiffran

bygger på riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken

jag i det följande lämnar en särskild redogörelse, dock med en av mig föreslagen

nedräkning av inkomstskattetiteln.

Riksräkenskapsverkets förnyade beräkning, kompletterad med de uppgifter

ämbetsverket lämnat i den tidigare nämnda promemorian angående

det nya löneavtalets återverkningar på affärsverkens inleverans av överskottsmedel,

utvisar en nettominskning av driftbudgetens inkomster med

87 miljoner kronor i förhållande till riksstatsförslaget. Riksräkenskapsverket

har därvid upptagit inkomstskattetiteln till i jämförelse med statsverkspropositionen

oförändrat belopp, 6 000 miljoner kronor. Avskaffandet från

och med den 1 januari 1960 av den extra bolagsskatten, varom förslag förutsatts

skola föreläggas riksdagen sedan beslut fattats om den allmänna

tilläggspensioneringens genomförande, medför emellertid ett inkomstbortfall

för statsverket, som under budgetåret 1959/60 berör källskatteuppbörden

under två uppbördsterminer och som kan uppskattas till 60 å 70 miljoner

kronor. Med tillämpning av gängse avrundningsregler har jag under inkomstskattetiteln

räknat med 5 900 miljoner kronor. Beträffande den statliga

inkomstskatten för fysiska personer har jag liksom riksräkenskapsverket

räknat med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår

beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen från i stort sett samma

förutsättningar som gällde för den tidigare beräkningen. I förhållande till

denna har dock nedräkningar beträffande bland annat inkomsterna av bensin-,

varu- och energiskatt samt statlig nöjesskatt ansetts erforderliga.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt understryka

de osäkerhetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid

beräkningen av inkomsterna och framför allt beträffande inkomstskattetitein.

Liksom i statsverkspropositionen har räknats med en återföring (netto)

från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel om 150 miljoner

kronor.

Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig

redogörelse. Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till

de i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till kostnader till

följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de statsanställdas löner. De

merutgifter för lönehöjningar som belastar driftbudgetens utgiftssida uppskattas

sålunda till sammanlagt 66 miljoner kronor för det kommande budgetåret.

Vidare har bidragsanslagen till byggnadsarbeten inom skolväsendet

höjts med 26 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades för

ändamålet i statsverkspropositionen. Däremot bar anslaget till reglering av

prisstegringar under försvarshuvudtiteln minskats med 20 miljoner kronor.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till statsverkspro
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

Drift.

Miljoner

1952/53

1953/54

1954/55

Inkomster......................

7 808

7 647

*161

8 535

8 130

*405

8 907

8 619

*288

Utgifter..............................

överskott eller underskott

Avsättning till (—) resp. återföring från (+)

budgetutjämnängsfonden av kommunalskatte- medel (netto) ....................

överskott eller underskott

161

405

288

1 Därav riksstat 12 521, tilläggsstat I och II 344 mkr.

* Reservationsmedelsförändringar inräknade.

* Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande

tabell i föregående års finansplan).

4 Inkl. 65 mkr kända anslagsöverskridanden på förslagsanslag.

positionen innebär en höjning av utgifterna med 78 miljoner kronor från

13 495 till 13 573 miljoner kronor.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har

sammanställts i särskild tabell. Enligt denna understiger inkomsterna utgifterna

med 864 miljoner kronor. Detta belopp skall emellertid reduceras

med 150 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel

som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från budgetutjämningsfonden.

Underskottet uppgår därefter till 714 miljoner kronor.

I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett underskott

på 449 miljoner kronor.

Kapital.

Miljoner

1952/53

1953/54

1954/56

Investeringsanslag................

1 838

1 947

2 102

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel......................

- 818

*1 020

- 914

*1 033

- 1 025

*1 077

Återstående medelsbehov

1 Därav riksstat 2 382 samt tilläggsstat I och II 106 mkr.

• Därav 2 mkr å tilläggsstat II.

* Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

s. 25 Kontrollera mot PDF

budgeten

kronor

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

25

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. 1959

ny be- räkning

enl. stv.

prop.1959

ny be- räkning

10 072

10 691

12 019

12 733

12 636

12 636

12 896

12 709

9 691

10 978

12 120

12 521

12 739

*12 865

13 495

13 573

a381

2- 287

3- 101

212

- 103

- 229

- 599

- 864

— 250

- 100

- 250

- 200

— 150

— 150

+ 150

+ 150

3- 225

3- 571

3- 451

12

- 253

- 379

-449

- 714

Reservationsmedelsminskning ..

Underskott inkl. reservations-

- 150

4- 365

- 75

- 100

- 150

medelsminskning .

- 138

- 618

- 454

- 549

- 864

Vid en bedömning av driftbudgetens sannolika utfall måste hänsyn även

tagas till bland annat nettoförändringen av behållningarna under reservationsanslagen.

Dessa behållningar kan beräknas minska med 150 miljoner

kronor under det kommande budgetåret. Medelsförbrukningen uppskattades

tidigare till 100 miljoner kronor. Underskottet torde dessutom komma att öka

på grund av tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden

på grund av exempelvis sannolika merkostnader för åtgärder i

sysselsättningsfrämjande syfte, eventuella Lönehöjningar år 1960 för de statsanställda

samt merkostnader för arbetstidsförkortningen. I detta sammanhang

kan upplysningsvis nämnas, att under budgetåren 1957/58 och 1958/

budgeten

kronor

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. 1959

ny be- räkning

enl. stv.

prop. 1959

ny be- räkning

2 272

2 046

2 510

2 382

2 464

*2 488

2 731

2 741

— 1 244

- 1 403

— 1 306

- 898

— 898

2— 900

— 970

— 976

31028

3 643

31 204

1484

1566

1 588

1761

1765

Minskning

av anslagsbehållning-

ama.....

175

250

150

25

25

Totalt återstående medelsbehov

för kapitalbudgeten (inkl. för-

ändring

av anslagsbehållning-

ama)...

165»

1816

1788

1786

1790

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

Drift-

budget-

Allmänna

budgeten

Automo-

bilskatte-

Reserva- tion sme-

1950/51 ..........................

saldo

• • +

371

+ 396

budgeten

+ 150

delsför-

ändringar

- 175

1951/52 ..........................

.. + 1 084

+ 929

+ 17

+ 138

1952/53 ..........................

.. +

161

+ 396

- 214

- 21

1953/54..........................

.. +

405

+ 319

- 89

+ 175

1954/55 ..........................

• • +

288

+ 129

+ 83

+ 76

1955/56 ..........................

. . —

225

- 409

+ 205

- 21

1956/57 ..........................

. . —

571

- 632

+ 29

+ 32

1957/58 ..........................

.. —

451

- 557

+ 301

- 195

1958/59 (enligt senaste beräkning)

.. —

454

- 557

+ 178

- 75

1959/60 (enligt det kompletterade

riksstatsförslaget) ........

1 _

864

- 844

+ 130

- 150

1 Exklusive tillkommande utgifter.

59 äskats tilläggsstatsanslag på driftbudgeten med 512 respektive 319 miljoner

kronor för andra utgiftsändamål än löner.

För att ytterligare belysa läget på driftbudgeten lämnas en sammanställning

av driftbudgetsaldon för 1950/51—1959/60 med fördelning på driftbudgetens

allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt reservationsmedelsförändringar.

Sedan statsverkspropositionen avlämnades, kan i fråga om kapitalbudgeten

noteras en ökning av investeringsanslagens summa med netto ca 10 miljoner

kronor. Denna ökning är till huvudsaklig del sammansatt av dels det nytillkomna

anslaget å ca 9 miljoner kronor till förvärv av Stockholm-Roslagens

järnvägar, dels den föreslagna anslagsökningen å ca 12 miljoner kronor i

förhållande till det preliminära beloppet för byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen,

dels ock en minskning å ca 12 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningssiffra av anslagsbehovet för inlösen av aktier

i LKAB.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas

uppgå till 976 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa, efter

den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 741 miljoner

kronor, kvarstår för investeringarnas genomförande ett medelsbehov av

(2 741 — 976 =) 1 765 miljoner kronor, vilket belopp i den investeringsplan

som nu framlägges på sedvanligt sätt redovisas under rubriken Lånemedel.

Till detta belopp skall läggas den beräknade förbrukningen av äldre anslagsmedel,

25 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet för kapitalbudgetens

del kan således anges till 1 790 miljoner kronor. Även till denna beräkning

får givetvis fogas en reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.

Det är mycket vanskligt att nu förutsäga, vilken förändring som myndigheternas

disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret kan undergå under

nästa budgetår. Det torde dock finnas anledning att räkna med en mindre

ökning, uppskattningsvis 50 miljoner kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

27

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1958/59

1959/60

enl. stv.

ny be-

enl. stv.

ny be-

prop. 1959

räkning

prop. 1959

räkning

Överskott (+) eller underskott (—)

på driftbudgeten................

- 253

— 379

— 449

— 714

Reservationsmedelsminskning på

driftbudgeten, m. m.............

- 365

- 75

- 100

— 150

Fondering hos riksgäldskontoret av

sjukkassorna tillkommande arbets-

givarbidrag ....................

O

rt<

+

+ 41

+ 40

+ 39

Avsättning (+) resp. återföring (—)

av kommunalskattemedel (netto)..

+ 150

+ 150

— 150

— 150

Medelsbehov på kapitalbudgeten efter

avdrag för avskrivningar o. dyl...

— 1 566

- 1 588

— 1 761

— 1 765

Minskning av anslagsbehållningar på

kapitalbudgeten ................

— 250

— 150

— 25

— 25

Ökad (—) resp. minskad (+) dispo-

sition av rörliga krediter........

+ 25

+ 170

— 25

— 50

Totalbudgetens underskott

- 2 219

- 1831

- 2 470

2 - 2 815

s Exklusive tillkommande utgifter.

För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter

under innevarande och nästa budgetår har drift- och kapitalbudgeten

på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redovisas i föregående

tabell.

I tabellen har beaktats, att avsättningen till respektive återföringen från

budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte utgör någon kassamässig

utgift eller inkomst för staten.

Som framgår av tabellen skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret

1959/60 ge ett underskott på totalbudgeten om 2 815 miljoner kronor mot

1 831 miljoner kronor för innevarande budgetår. Jag vill i detta sammanhang

erinra om vad jag tidigare anfört beträffande eventuellt tillkommande utgifter

i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden och beträffande

osäkerheten i inkomstberäkningarna och dessas beroende av de antaganden

som gjorts om den samhällsekonomiska utvecklingen. En realistisk bedömning

av utfallet, så långt detta är möjligt med utgångspunkt från i dagsläget

kända tendenser, synes peka på ett totalbudgetunderskott och ett behov av

nyupplåning under nästa budgetår av minst tre miljarder kronor.

För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade underskottet på

totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande

totalbudgetens saldon under budgetåren 1950/51:—1957/58 tillika med de nu

beräknade saldona för budgetåren 1958/59 och. 1959/60.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets

betänkande nr 50 är 1959

Budgetår

Totalbud-

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

getsaldo

1950/51 ..

................ - 324

1955/56 ...............

... - 598

1951/52 ..

................ + 434

1956/57 ...............

... - 762

1952/53 ..

................ - 746

1957/58 ...............

... - 1 135

1953/54 ..

................ - 1 098

1958/59 ...............

... - 1 831

1954/55 ..

................ - 1 085

1959/60 ...............

...1- 2815

1 Exklusive tillkommande utgifter.

I statsverkspropositionen lämnades vissa uppgifter för att utöver det aktuella

budgetförslaget ge material även för en bedömning av den statsfinansiella

utvecklingen på längre sikt. Sålunda refererades en av riksräkenskapsverket

i anslutning till den ordinarie inkomstberäkningen verkställd kalkyl

avseende den statliga inkomstutvecklingen till och med budgetåret 1961/62.

Kalkylen utgick från verkets beräkningar för 1959/60 och därmed från de

antaganden om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling

som låg till grund för dessa. För utvecklingen från och med år 1960 baserades

beräkningarna på antagandet om att såväl fysiska personers som

bolags inkomster skulle stiga med tre procent årligen. Beräkningen utgick

vidare från att gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande

på statens inkomster, skulle förbli oförändrade.

I samband med den förnyade beräkningen av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket med bibehållande av de

nyss refererade schablonmässiga allmänna förutsättningarna även omprövat

kalkylerna över statsinkomsternas utveckling på längre sikt. Enligt

denna revidering skulle de årliga förändringarna kunna sammanfattas på

följande sätt (miljoner kronor):

1959/60— 1960/61—

1960/61 1961/62

Driftbudgetens kassamässiga inkomster........... + 520 -f- 580

Återföring från budgetutjämningsfonden av komrnu
nalskattemedel

................................ -f- 75 — 200

Summa + 595 + 380

Statsinkomsternas årliga ökning vid oförändrade skatteregler kan uppskattas

till i genomsnitt en halv miljard kronor vid den förut antagna stegringstakten

i skatteunderlaget. Härvid har hänsyn inte tagits till det skattebortfall

som kan komma att inträffa i samband med genomförandet av

en allmän tilläggspensionering, bland annat som följd av den extra bolagsskattens

slopande. Å andra sidan får beaktas, att statskassan kan förutsättas

komma att tillföras en viss inkomstförstärkning genom höjda folkpensicnsavgifter.

En procentenhets höjning av denna avgift kan för helår beräknas

ge ett nettotillskott av statsinkomster på ca 200 miljoner kronor.

Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen bör inledningsvis framhållas,

att denna självfallet är beroende av statsmakternas beslut. Man kan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1059

29

följaktligen inte göra en prognos i vanlig mening på detta område. Den följande

redovisningen bör alltså uppfattas som räkneexempel, baserade på

bland annat kända tendenser i utgiftsutvecklingen av närmast automatisk

natur samt i övrigt vissa antaganden om vad som kan anses vara realistiskt

i fråga om svårfrånkomliga anslagsuppräkningar på områden som för närvarande

uppvisar klara brister och eftersläpningar. Det har vidare förutsatts,

att redan fattade beslut skall fullföljas. Mot den bakgrunden kan man, som

jag framhöll senast i årets finansplan, räkna med en »normal» automatisk

årlig utgiftsstegring, bortsett från pris- och lönestegringar, under driftbudgetens

olika departementshuvudtitlar, exklusive försvaret, om minst 300 miljoner

kronor. Denna ökning är ett uttryck för befolkningsmässigt betingade

förändringar, t. ex. det ökande antalet folkpensionärer, samt genomslag av

redan beslutade utbyggnader och reformer på bland annat sådana områden

som forskningen, yrkesundervisningen, det högre och lägre undervisningsväsendet

i övrigt, ungdomsvården, nykterhetsvården, fångvården, sinnessjukvården

samt civilförsvaret. Det torde vara realistiskt att dessutom räkna med

en viss reserv för vad som kan tillkomma utöver rent automatiska utgiftsökningar.

För teknisk fördyring på försvarshuvudtiteln tillkommer ökade utgifter

med ca 70 miljoner kronor per år. Vidare stiger utgifterna för förräntning

av statsskulden, vilka är direkt beroende av storleken av riksgäldskontorets

upplåning samt räntelägets höjd. Som exempel kan nämnas, att dessa utgifter

mellan budgetåren 1958/59 och 1959/60 beräknas stiga med nära 100

miljoner kronor. Vid eventuella förändringar av de statsanställdas löne- och

pensionsförmåner har man att räkna med att varje procents stegring motsvarar

ett belopp av omkring 50 miljoner kronor. Den utlovade successiva

höjningen av folkpensionerna kommer att öka statens direkta kostnader

med betydande belopp. Bland enskilda nya poster kan nämnas utbetalningen

under budgetåret 1960/61 av premier på ca 150 miljoner kronor för premiesparandet

under åren 1955 och 1956.

Även på investeringssidan föreligger mycket starka krav på utbyggnad. I

det sammanhanget kan som exempel pekas på önskemålet om en upprustning

av vägnätet. För affärsverken, som utgör en viktig del av vårt näringsliv,

torde det vara nödvändigt att uppehålla en omfattande investeringsverksamhet

under de närmaste åren. Betydande investeringar kommer att erfordras

för vattenkraftens fortsatta utbyggnad, för atomenergins utnyttjande

och för att på längre sikt förbättra SJ:s driftresultat.

I detta sammanhang kan kanske sägas, alt man som minusposter i beräkningen

borde uppta merutgifterna under innevarande och nästkommande

budgetår för de statliga initiativen i direkt sysselsättningsskapande syfte.

Det är givet, att vissa statsutgifter automatiskt sjunker vid en väsentlig förbättring

av sysselsättningsläget i samband med en konjunkturuppgång.

Detta gäller exempelvis bidraget till arbetslöshetskassorna samt kostnaderna

för omskolning, beredskapsarbeten och vissa industribeställningar. Det kan

emellertid konstateras, att huvuddelen av de igångsatta arbetena är sådana

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

som hållits tillbaka under högkonjunkturen och som hänför sig till områden,

där statliga insatser är nödvändiga även på längre sikt oavsett konjunkturförhållandena.

Man bör vara medveten om att varje reduktion av den

statliga investeringsverksamheten kommer att gå ut över ändamål av hög

angelägenhetsgrad. Samhällsutvecklingen går dessutom i den riktningen att

kraven på kapacitetsökning i stor utsträckning kommer på sådana områden

som traditionellt ingår i den offentliga verksamheten såsom utbildning,

sjukvård, kraftförsörjning och kommunikationer.

Sammanfattningsvis visar de gjorda kalkylerna, att man har anledning

vänta, att totalbudgetsaldona för budgetåren 1960/61 och 1961/62 vid ett

»normalt» konjunkturläge -— utan vare sig depression eller inslag av inflationistisk

inkomst- och prisutveckling — kommer att ge underskott som

är ca en halv till en miljard större än det som förutses för nästa budgetår.

Dessa uppskattningar pekar alltså på ett uppenbart behov av förstärkning

av budgetens inkomstsida. Lika uppenbart är att läget påkallar stark återhållsamhet

med nya utgifter och en fortlöpande omprövning av sådana tidigare

beslutade anslag som vid hård granskning numera kan befinnas

mindre angelägna. Åtgärder i detta syfte är nödvändiga för att öka den ur

samhällsekonomiska synpunkter önskvärda finanspolitiska rörelsefriheten

och för att skapa underlag för en fortsatt progressiv reformverksamhet.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att

detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som

gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår

nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som

skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1959 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §

förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1958.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj:t

i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med

100 procent av grundbeloppet dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1959/60 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga 1

fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens

förslag till beräkning av bevillningarna med undantag av att

i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats sålunda:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

31

Skatt å inkomst och förmögenhet........................ 5 900 000 000

Lotterivinst skatt *..................................... 82 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m............... 84 000 000

Bensinskatt ............................................ 825 000 000

Varuskatt ............................................ 310 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m................. 40 000 000

Statlig nöjesskatt ...................................... 45 000 000

Energiskatt ............................................ 510 000 000

Postverket (överskott) .................................. 20 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd minskning med 166 000 000

kronor.

Utskottets yttrande

I propositionen nr 150 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1959/60

med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100 tillstyrker utskottet, att

samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1959/

60.

Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1959/60

råder enighet inom utskottet om att den bör vara densamma som nu. Utskottet

tillstyrker således att procenttalet fastställes till 100. Härmed är

yrkandet i motionerna 1:512 och 11:620 i denna del tillgodosett. Däremot

finner utskottet skäl inte föreligga för ett uttalande av den innebörd, som

påyrkats i motionerna.

Utskottet behandlar härefter övriga motionsyrkanden och börjar med

motionerna I: 55 och II: 78 samt I: 282 och II: 353. I dessa motioner föreslås

ändring i grunderna för den ersättning till kommunerna, som staten utger

i anledning av 1957 års ortsavdragsreform. Utskottet får i detta sammanhang

erinra om de till statsutskottet hänvisade likalydande motionerna

I: 53 och II: 69. I sistnämnda motioner har yrkats dels att avvecklingen av

skatteersältningen till kommunerna skall ske i den takt riksdagen år 1957

beslutat men med början ett år tidigare än som avsetts, d. v. s. redan fr. o.

m. år 1960, och dels att skatteersättningen skall beräknas med utgångspunkt

från kommunernas för år 1957 fastställda utdebiteringssats i stället

för — såsom nu är fallet — den aktuella utdebiteringen. I enlighet med des
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

sa yrkanden har motionärerna föreslagit att till Skatteersättning till kommunerna

för budgetåret 1959/60 skall anvisas ett förslagsanslag av 543 milj.

kronor. Vid ett bifall till nu berörda motionsyrkanden kan lagen med särskilda

bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets

utdebitering av skatt för åren 1958—1965 upphävas. Yrkande härom

har framställts i de till bevillningsutskottet hänvisade motionerna 1: 55 och

II: 78. Även i de till bevillningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

1:282 och 11:353 har hemställts att skatteersättningen till kommunerna

skall beräknas på grundval av den för år 1957 bestämda utdebiteringssatsen,

vilket skulle medföra att anslaget till Skatteersättning till kommunerna för

nästa budgetår bör uppföras med 580 milj. kronor.

I utlåtande nr 122 har statsutskottet, som inte ifrågasatt någon ändring

av de av 1957 års riksdag beslutade grunderna för statsbidragssystemet till

kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen, hemställt att riksdagen i

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag i statsverkspropositionen måtte till Skatteersättning

till kommunerna m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 610 milj. kronor samt alt de till statsutskottet hänvisade motionerna

i ämnet inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Bevillningsutskottet kan för sin del ansluta sig till den uppfattning, som

från statsutskottets sida framförts beträffande skatteersättningen till kommunerna.

På grund härav avstyrker utskottet de inbördes likalydande motionerna

I: 55 och II: 78 samt I: 282 och II: 353.

Härefter övergår utskottet att behandla motionerna 1:291 och 11:361,

vari yrkats att vissa av de år 1955 införda schablonavdragen skall avskaffas.

En sådan åtgärd skulle enligt motionärernas beräkningar tillföra staten och

kommunerna en årlig inkomstförbättring på 70 resp. 60 milj. kronor. Den

sålunda uppkommande ökningen av det kommunala skatteunderlaget anser

motionärerna böra utnyttjas till en nedsättning av det statliga bidraget till

kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen med ett motsvarande belopp.

Utskottet vill för sin del erinra om att de ifrågavarande avdragen infördes

med det dubbla syftet att genomföra en av rättviseskäl betingad skattesänkning

för de stora grupperna av små inkomsttagare samt att förenkla

taxerings- och deklarationsarbetet. Frågan var föremål för uppmärksamhet

jämväl vid 1958 års A-riksdag. Samma års bevillningsutskott uttalade i sitt

av riksdagen godkända betänkande nr 31 att det ännu var för tidigt att

slutgiltigt bedöma huruvida de första gången vid 1957 års taxering tillämpade

reglerna om schablonavdrag fått åsyftad verkan. Det stod vid lagstiftningens

genomförande klart att vissa svårigheter övergångsvis skulle komma

att uppträda. Att slopa dessa avdrag innan närmare erfarenheter vunnits av

deras tillämpning borde enligt utskottets mening inte komma i fråga.

Fortfarande saknas enligt utskottets mening tillräckliga erfarenheter för

att slutgiltigt bedöma avdragens effekt i förenklingshänseende. Genom att

avskaffa avdragen skulle visserligen statens behov av ökade inkomster i någon

mån kunna tillgodoses. Utskottet anser emellertid inte att åtgärden bör

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

33

tillgripas i sådant syfte. Man kan nämligen inte bortse ifrån att de i motionerna

förordade ändringarna skulle innebära skattehöjningar, som i främsta

rummet drabbar skattskyldiga i de lägre inkomstklasserna. Utskottet finner

sig därför böra avstyrka nämnda motioner.

Beträffande det i motionerna I: 154 och II: 198 framställda yrkandet, att

riksdagen skulle antaga nya skatteskalor med tillämpning först fr. o. m.

ingången av år 1961 får utskottet anföra följande. Ett genomförande av förslaget

skulle åsamka staten ett betydande skattebortfall, vilket för helt

budgetår kan beräknas till 600 ä 625 milj. kronor. Som framhållits i propositionen

nr 150 kan — om särskilda åtgärder inte vidtas — under de

närmast kommande budgetåren betydande underskott befaras uppstå i totalbudgeten.

Dessa uppskattningar pekar som departementschefen uttalat på

ett uppenbart behov av förstärkning av budgetens inkomstsida. Utskottet

kan inte tillstyrka att riksdagen under dylika omständigheter nu skulle fatta

beslut om en framtida sänkning av inkomstskatten för fysiska personer.

Utskottet har vidare i detta sammanhang att ta ställning till de vid riksdagens

början väckta motionerna 1:34 och 11:45 om utredning rörande

barnavdrag vid beskattningen åt barnfamiljer. Motionärerna har utgått ifrån

att barnbidrag alltjämt skulle förekomma men att de i vissa inkomstlägen

skulle ersättas av skatteavdrag för barn. Häremot vill utskottet anmärka att

det synes föga rationellt att vid sidan av varandra ha två olika system för

beaktande av barnfamiljernas särskilda förhållanden. Tvärtom skulle detta

medföra olägenheter i skilda hänseenden, bl. a. genom att källskatteuppbörden

och taxeringsförfarandet komplicerades. Motionärerna har, såvitt utskottet

kunnat finna, inte framfört bärande skäl för den ifrågasatta omläggningen.

Då det nuvarande systemet enligt utskottets mening bör bibehållas

avstyrker utskottet utredningsyrkandet i de nämnda motionerna.

De i propositionen nr 150 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter

för budgetåret 1959/60 utvisar i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

på inkomstsidan en nettominskning med 187 miljoner

kronor och på utgiftssidan en nettoökning med ca 78 miljoner kronor. Driftbudgeten

för budgetåret 1959/60 beräknas lämna ett underskott av 714 miljoner

kronor mot enligt statsverkspropositionen 449 miljoner kronor.

Det i propositionen nr 150 beräknade resultatet för totalbudgeten visar eif

underskott å 2 815 miljoner kronor exklusive tillkommande utgifter mot

2 740 miljoner kronor i statsverkspropositionen. Därvid har beaktats, att avsättningen

till respektive återföringen från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

inte utgör någon kassamässig utgift eller inkomst för staten.

Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen

eu minskning med 166 miljoner kronor. Därvid har inkomsten av

skatt å inkomst och förmögenhet in. in. vid den i propositionen nr 150 före
3

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr SO

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

slagna uttagningsprocenten upptagits med 5 900 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen

6 000 miljoner kronor. Denna skillnad sammanhänger

med det förslag om slopande av den extra bolagsskatten som förutsattes skola

föreläggas riksdagen, sedan beslut fattats om genomförande av en allmän

tilläggspensionering. Utskottet, som i betänkande nr 54 tillstyrkt förslag att

den extra bolagsskatten fr. o. m. ingången av år 1960 avvecklas, finner i anledning

härav inkomsttiteln såsom departementschefen föreslagit böra beräknas

till 5 900 miljoner kronor.

Inkomsttiteln statlig nöjesskatt, som i statsverkspropositionen upptogs

med 55 milj. kronor, har i proposition nr 150 upptagits till ett 10 milj. kronor

lägre belopp. Därvid har räknats med att statens nöjesskatteintäkter vid

bifall till proposition nr 97 rörande ändringar i nöjesskatteförordningen

m. m. skulle minska med omkring 5,5 milj. kronor samt hänsyn tagits till

den av andra orsaker betingade nedåtgående tendensen i nöjesskatteuppbörden.

Emellertid har riksdagen i vissa hänseenden frångått Kungl. Maj :ts

förslag, varigenom en ytterligare inkomstminskning å drygt en miljon kronor

skulle uppkomma. Inkomsttiteln synes det oaktat kunna upptagas till 45

milj. kronor.

För inkomsttiteln postverket har i proposition nr 150 föreslagits ett belopp

av 20 milj. kronor. Därvid har räknats med att de i proposition nr 94

föreslagna nya villkoren för postbefordran av tidningar skulle öka postverkets

överskott med 5 å 6 milj. kronor för nästkommande budgetår. Riksdagen

har emellertid med avslag å nämnda proposition beslutat en höjning av

tidningsavgifterna, som för helt år skulle medföra ett 5 milj. kronor lägre

överskott än enligt Kungl. Maj :ts förslag. Med hänsyn härtill bör inkomstposten

upptagas till allenast 17 milj. kronor för kommande budgetår.

Mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna i övrigt

har utskottet icke något att erinra.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte —■ i anledning av Kungl. Maj :ts

i proposition nr 150 framlagda förslag angående skatteprocenten

— besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60

med 100 procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 34 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 45 av herr Hjalmarson m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 154 av herr Ewerlöf m.

fl. och II: 198 av herr Hjalmarson m. fl.,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

35

3) de likalydande motionerna I: 55 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 78 av herr Hjalmarson m. fl.,

4) de likalydande motionerna 1:282 av herr Aastrup m.

fl. och II: 353 av herr Ohlin in. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 291 av herr Aastrup m.

fl. och II: 361 av herr Ohlin m. fl.; samt

6) de likalydande motionerna I: 512 av herr Ewerlöf m.

fl. och II: 620 av herr Hjalmarson m. fl., i den mån motionerna

icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

anfört och hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1959/60 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.............

Kupongskatt .............

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

..............

Fondskatt ................

Skogsvårdsavgifter ........

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter

................

Arvsskatt och gåvoskatt ....

Lotterivinstskatt ..........

Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

in. in.....

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............

Bensinskatt ..............

Tullar och acciser:

Tullmedel ................

Varuskatt ................

Omsättningsskatt å motorfordon

.................

Begleringsavgift och accis å

fettvaror in. in.........

Skatt å kaffe ............

Tobaksskatt ..............

Rusdrycksförsäl jningsmcdel

av partihandelsbolag.....

Kronor Kronor

5 900 000 000

8 000 000

1 000 000

14 000 000

13 000 000

1 500 000

90 000 000

82 000 000

84 000 000 6 193 500 000

385 000 000

825 000 000 1 210 000 000

690 000 000

310 000 000

140 000 000

40 000 000

23 000 000

850 000 000

13 000 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag . ..

Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker

Omsättningsskatt å vin ....

Maltdrycksskatt ..........

Skatt å läskedrycker ......

Statlig nöjesskatt ........

Energiskatt ..............

Postverket (överskott 1 .......

Kronor Kronor

22 000 000

1 200 000 000

90 000 000

105 000 000

67 000 000

45 000 000

510 000 000 4 105 000 000

, ........... 17 000 000

Stockholm den 25 maj 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson,

fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson och Bengtson;

samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt i

Aspabruk, Nilsson i Svalöv, Kollberg, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i

Borås, Wiklund och Stenberg.

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vilka ansett
a)

att utskottet under punkten A) bort hemställa,

att riksdagen — under uttalande av att en statlig inkomstoch

utgiftspolitik enligt i motionerna 1:511 och 11:619 redovisade

och till sina statsfinansiella konsekvenser belysta

riktlinjer borde och bör föras i syfte att utan skattehöjningar

göra det möjligt att täcka statens löpande utgifter med

löpande inkomster — måtte med bifall till Kungl. Maj :ts i

proposition nr 150 framlagda förslag rörande skatteprocenten

och de likalydande motionerna I: 512 och II: 620 beslu
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

37

ta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i

10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå

i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med 100 procent

av grundbeloppet;

b) att utskottet under punkten Bl) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1: 34 och II: 45 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

att Kungl. Maj:t ville igångsätta en utredning med uppdrag

att utarbeta förslag dels rörande införande av förhöjda ortsavdrag

för barnfamiljer vid beskattningen, dels i fråga om

den lämpliga kombinationen mellan sådana ortsavdrag och

barnbidrag;

c) att utskottet under punkten B 2) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:154 och 11:198 måtte antaga det vid motionerna fogade

förslaget till förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
d)

att utskottet under punkterna B 3) och 4) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 55 och II: 78 samt i anledning av de likalydande motionerna

1:282 och 11:353 måtte antaga det vid förstnämnda

två motioner fogade förslaget till lag om upphävande av lagen

den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda bestämmelser

om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets

utdebitering av skatt för åren 1958—1965;

II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Stenberg, vilka

a) ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I propositionen---(= utskottet s. 31 råd 15 uppifrån—s. 32 rad

11 uppifrån) ---- 580 milj. kronor.

Såsom framhållits i de likalydande motionerna I: 282 och II: 353 prövade

1956 års kommunalskatterevision två olika huvudalternativ för det statliga

kompensationsbidraget. Antingen kunde det lämnas såsom ett av staten

tillskjutet skatteunderlag eller som ett av staten tillskjutet belopp, vars storlek

avvägts med hänsyn till bortfallet i skatteunderlag genom de höjda ortsavdragen

och förutvarande utdebiteringssats. Den sistnämnda bidragsformen

tillämpades vid kompensationsbidraget i samband med 1950 års ortsavdragsreform.

Kommunalskatterevisionen ansåg för sin del att den förstnämnda

bidragsformen var bl. a. ur tekniska synpunkter att föredraga. Samma ståndpunkt

intog Kungl. Maj:t och riksdagen. Men det bör då uppmärksammas

att revisionen utgick från att några nämnvärda kommunala utdebiteringshöjningar

inte skulle komma att inträffa. Vid ärendets behandling år 1957

pekade också statsutskottet i sitt utlåtande på de risker för kostnadsökningar

som var förbundna med statsbidragets konstruktion. Statsutskottet för
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

utsatte härvid uttryckligen att, därest en mera påtaglig ökning av de beräknade

kostnaderna för statsbidraget skulle uppstå till följd av en ökning i

den kommunala utdebiteringen, en omprövning av grunderna för statsbidraget

skulle komma till stånd.

En betydande ökning har inträtt i statsverkets kostnader för kompensationsbidraget.

Kostnadsstegringen uppgår till ca 20 procent eller till mer än

100 milj. kr. Den sammanhänger uppenbarligen med bidragets konstruktion.

Mot bakgrunden av den inträdda kostnadsstegringen för statsverket

och under hänvisning till statsutskottets ovan refererade uttalande delar

utskottet uppfattningen att den förutsatta omprövningen nu bör ske. Härtill

kommer — vilket är den för utskottet viktigaste omständigheten — det

statsfinansiella krisläget, vilket enligt utskottets mening gör det ofrånkomligt

att söka nå besparingar i statsverkets utgifter.

I motionerna I: 53 och II: 69 liksom i motionerna I: 282 och II: 353 har

föreslagits en justering av grunderna för statsbidraget på så sätt att statsbidragets

storlek anknytes till de utdebiteringssatser, som gällde för det kommunala

finansår, då de förutvarande lägre ortsavdragen tillämpades, d. v. s.

för år 1957. Det är som ovan påpekats i princip samma förfarande som tilllämpades

för kompensationsbidraget i samband med 1950 års ortsavdragsreform.

Utskottet vill för sin del tillstyrka att bidraget omlägges på sådant

sätt. Omläggningen bör ske från och med år 1960. För detta år blir statsbidraget

för den enskilda kommunen lika med produkten av den för år 1957

gällande utdebiteringssatsen och det antal skattekronor som bortfallit på

grund av ortsavdragsreformen. Avvecklingen av bidraget skall sedan ske

under den följande femårsperioden enligt den skala som fastställdes vid

1957 års riksdag. Utskottet tillstyrker alltså inte motionsyrkandena om

avkortning av avvecklingsliden.

Utskottet vill vidare tillägga att därest en justering vidtages i vissa av de

år 1955 beslutade schablonavdragen i enlighet med vad utskottet nedan

föreslår, uppkommer en stegring av kommunernas skatteunderlag. Härigenom

kompenseras kommunerna till betydande del för den minskning i skatteersättningsbidraget

som uppkommer vid övergången till de ändrade grunderna

för detta bidrag. Genom justeringen av schablonavdragen kan kommunerna

nämligen beräknas få en ökad skatteinkomst av ca 60 milj. kr.

per år.

Härefter övergår utskottet att behandla motionerna 1:291 och 11:361,

vari förslag framförts om ovan berörda ändringar i de s. k. schablonavdragen.

De föreslagna justeringarna bör ses som en del av ett samlat program för

olika besparings- och budgetförstärkande åtgärder i syfte att stärka det statsfinansiella

läget. Från regeringens sida har såväl i statsverkspropositionen

som i kompletteringspropositionen förordats att en allmän omsättningsskatt

införes i syfte att inbringa ett ökat skattebelopp till staten av storleksordningen

1 000 milj. kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

39

Utskottet delar uppfattningen att statsfinanserna bringats i det läget att

statsmakterna ställes inför nödvändigheten att ompröva förut fattade beslut.

Detta kan gälla såväl beslut rörande utgiftsåtaganden som åtgärder på det

skattepolitiska området. I valet mellan att genomföra en ny skatt av mycket

betydande omfattning och att revidera en skattereform för att därigenom

och med hjälp av olika besparingsåtgärder förbättra budgetläget, föredrager

utskottet för sin del det senare alternativet.

Till det här anförda kommer dessutom att vissa av de ändringar i skattelagstiftningen

som genomfördes i och med 1955 års taxeringsreform inte

har motsvarat det uppgivna syftet, nämligen att leda till en förenkling av

taxeringsförfarandet. Detta gäller i främsta rummet de schabloniserade försäkringsavdragen

men även avrundningen av det s. k. omkostnadsavdraget.

Riksskattenämnden har sålunda i anledning av de gjorda erfarenheterna i

skrivelse till finansdepartementet den 18 oktober 1957 föreslagit att de schabloniserade

försäkringsavdragen måtte avskaffas. Denna »taxeringsreform»

har uppenbarligen försvårat deklarations- och taxeringsarbetet. Det senare

gäller även avrundningen av omkostnadsavdraget till närmast högre 100-tal

kronor. I fråga om försäkringsavdragens schablonbelopp tillkommer vidare

den viktiga omständigheten, att dessa måste motverka syftet med försäkringsavdragen,

nämligen att uppmuntra försäkringssparande!, eftersom dessa

schablonavdrag även tillkommer skattskyldig, som icke haft premier för

försäkring.

Vad slutligen gäller avrundningen av det beskattningsbara beloppet —

till närmast lägre 100-tal kronor —- har detta som motionärerna påpekat

medfört en viss nedbantning av tabellmaterialet för skattedebiteringen.

Utskottet delar emellertid uppfattningen att det torde vara tvivel underkastat

om denna förenkling är värd det inkomstbortfall för det allmänna som

åtgärden medfört (drygt 50 milj. kronor). Med hänsyn till budgetläget tillstyrker

utskottet förslaget att avrundningen slopas och återgång sker till

den förut gällande regeln om avrundning till närmast lägre 10-tal kronor.

Motionärerna har inte föreslagit någon ändring av det s. k. 100-kronorsavdraget

vid inkomst av tjänst. Utskottet har inte heller funnit anledning till

ändring härvidlag. Härigenom bibehålies således den del i 1955 års reform

som särskilt tog sikte på att nå ökad rättvisa och likformighet i skattebördans

verkliga fördelning till förmån för de mindre inkomsttagarna. En förskjutning

av skattebördan, som i främsta rummet drabbar skattskyldiga i

de lägre inkomstklasserna, skulle å andra sidan inträffa, om en allmän omsättningsskatt

införes.

Beträffande det —----(= utskottet s. 33 rad 5 uppifrån — rad 15 uppifrån)

-----fysiska personer.

Utskottet har vidare i detla sammanhang att ta ställning till de vid riksdagens

början väckta motionerna 1:34 och 11:45 om utredning rörande

barnavdrag vid beskattningen åt barnfamiljer. Motionärerna har utgått

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år i959

ifrån att barnbidrag alltjämt skulle förekomma men att de i vissa inkomstlägen

skulle ersättas av skatteavdrag för barn. Utskottet anser det i motionerna

väckta spörsmålet för närvarande sakna aktualitet. Utskottet avstyrker

därför det framförda utredningsyrkandet.

De i propositionen---(= utskottet s. 33 rad 15 nedifrån—rad 10

nedifrån)--— 449 miljoner kronor.

Den statliga upplåningen beräknas i propositionen nr 150 till 2 815 milj.

kr. exklusive tillkommande utgifter mot 2 470 milj. kr. i statsverkspropositionen.

I sagda belopp ingår upplåning för de statliga kapitalinvesteringarnas

finansiering med ca 1 800 milj. kr. samt beräknad reservationsmedelsförbrukning

— med 150 milj. kr. — och återföring från budgetutjämningsfonden

av tidigare avsatta kommunalskattemedel — med likaledes 150

milj. kr. Återstoden av lånebehovet hänför sig i stort sett till det beräknade

underskottet å driftbudgeten.

Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen

en minskning med 166 milj. kronor. Därvid har inkomsten av

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. vid den i propositionen nr 150 föreslagna

uttagningsprocenten upptagits med 5 900 milj. kronor mot i statsverkspropositionen

6 000 milj. kronor. Denna skillnad sammanhänger med

det förslag som Kungl. Maj :t senare framlagt om slopande av den extra bolagsskatten

och som utskottet behandlar i särskilt betänkande. Det i propositionen

beräknade inkomstbortfallet till följd härav anser utskottet överdrivet.

Med hänsyn härtill och med beaktande av att utskottet förordat viss

justering av schablonavdragen vid taxeringen anser utskottet att inkomsttiteln

kan uppföras med 6 000 milj. kronor.

Inkomsttiteln statlig nöjesskatt----(= utskottet s. 34 råd 9 uppifrån

— rad 14 nedifrån)---något att erinra.

b) ansett att utskottet under punkten B 4) bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 282 och II: 353,

dels antaga det vid motionerna fogade förslaget till lag om

ändring av lagen den 16 maj 1957 med särskilda bestämmelser

om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets

utdebitering av skatt för åren 1958—1965;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med ovan

angivna grunder i administrativ ordning utfärda föreskrifter

rörande beräkning av skatteunderlagsgraderade statsbidrag

till kommunerna för speciella ändamål och av kommunala

bidrag till vissa statliga utgifter.

e) ansett att utskottet under punkten B 5) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:291 och II: 361 måtte antaga följande författningsförslag,

nämligen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

41

1) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 33 § 2 inom., 46 § 2 mom., 50 § 2 och 3 mom.

samt 51 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

33 §.

2 mom. Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst, skall anses hava haft

utgifter, som i 1 mom. sägs, till ett belopp av minst 100 kronor.

Vad i första stycket sägs skall icke gälla, om summan av utgifterna uppgår

till eller överstiger summan av intäkterna, ej heller i den mån avdraget

genom tillämpning av nämnda stycke skulle komma att överstiga summan

av intäkterna.

(Se vidare anvisningarna.)

46 §.

2 mom. I hemortskommunen —--allmän sjukförsäkring.

Har skattskyldig---eller avgiften.

Därest skattskyldig---nämnda tid.

Avdrag, som i första stycket 3) här ovan avses, må ej för skattskyldig åtnjutas

till högre belopp än 300 kronor; dock att om skattskyldig under

beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken ifrågavarande

avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 600 kronor.

Avdrag med högst 600 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under

beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild)

och haft hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller delvis

underhållet barn, som stått under hans vårdnad och för vilket rätt till allmänt

barnbidrag förelegat.

50 §.

2 mom. För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller

någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den

beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt

ortsavdrag.

Finnes skattskyldigs---jämkning medgivits.

Om skattskyldigs---ovan sägs.

Skattskyldig, vars---stycket förmäles.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till jämna tiotal kronor och utgör

för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

3 mom. För skattskyldig, som i 2 mom. avses, såvitt angår annan kom
4

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 50

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

mun än hemortskommunen, så ock för annan skattskyldig, utgör den taxerade

inkomsten tillika beskattningsbar inkomst, utom i fall varom nedan i

andra stycket förmäles.

Kan kommunalt---i kommunen.

För annan---beskattningsbar inkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

51 §.

För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del

av beskattningsåret, inträder skatteplikt till kommunal inkomstskatt

i hemortskommunen: då den beräknade beskattningsbara inkomsten där

uppgår till minst 20 kronor;

i annan kommun: då den beräknade beskattningsbara inkomsten där uppgår

till minst 100 kronor.

För annan skattskyldig än i första stycket sägs inträder skatteplikt, då

den beräknade beskattningsbara inkomsten i kommunen uppgår till minst

100 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1960 eller tidigare år.

2) Förslag

till

förordning angående ändrad Ig delse av 9 § 2—4 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 9 § 2—4 mom. förordningen den 26 juli 1947

om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

9 §•

2 mom. För skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under

hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres den beskattningsbara

inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt ortsavdrag.

Finnes skattskyldigs —- — —— jämkning medgivits.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till jämna tiotal kronor och utgör

för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

3 mom. För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses utgör den taxerade

inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.

4 mom. Skatteplikt till statlig inkomstskatt inträder

för fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

43

av beskattningsåret: då den beräknade beskattningsbara inkomsten uppgår

till minst 20 kronor;

för annan skattskyldig: då den beräknade beskattningsbara inkomsten

uppgår till minst 100 kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år.

3) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 26 juli 19h7

(nr 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig

förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

8 §•

Har skattskyldig hemmavarande barn, som icke fyllt 21 år, skall, därest

barnets till statlig inkomstskatt beräknade beskattningsbara inkomst icke

uppgår till minst 20 kronor, den skattskyldige taxeras jämväl för barnets

förmögenhet. I den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet inbegripes i

sådant fall jämväl barnets förmögenhet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år.

4) Förslag

till

förordning anqående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni

1953 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

1 mom. Har lokal —--sådana tabeller.

Skattetabellerna skola —--förmögenhet, samt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959

att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige

än dels ortsavdrag, dels därutöver ett belopp av trehundrafemtio

kronor för skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) här nedan,

och tvåhundra kronor för annan skattskyldig, dels ock, såvitt angår taxeringen

till statlig inkomstskatt, för kommunala utskylder med belopp, motsvarande

för skattekrona och skatteöre det belopp, som enligt 3 mom. legat

till grund vid uträknandet av de i vederbörlig tabell angivna utskylderna.

Tabellerna skola icke upptaga preliminär skatt för belopp, som motsvarar

en till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerad inkomst, understigande

ettusentvåhundra kronor, eller till sådan skatt beskattningsbar inkomst

understigande tjugu kronor. Inkomstbelopp och skattebelopp skola

angivas i helt antal kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960 och skall dessförinnan

tillämpas såvitt angår upprättandet av skattetabeller för inkomståret

1960.

d) ansett att utskottet under punkten C bort hemställa,

att bevillningarna för budgetåret 1959/60 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m............. 6 000 000 000

Kupongskatt---(= ut
skottet

s. 35 rad 18 uppifrån—rad

17 nedifrån) —

.................... 82 000 000

Omsättnings- och expedi
tionsstämpar

m. m..... 84 000 000 6 293 500 000

Automobilskattemedel: — —-

— (= utskottet s. 35 råd

14 nedifrån—s. 36 rad 10

uppifrån).......... 17 000 000

III) beträffande punkten B 5) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och

Magnusson i Borås.

5908 i0 Stockholm. 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:311 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 a1 i texten