Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
1959-05-25 · 44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1959:50, Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
1
]\r 50
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1959/60, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1959/60 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1959 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1959: Inkomster å driftbudgeten) har chefen
för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning
finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1959/
60 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid
anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1958 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I en den 24 april 1959 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60, m. m. har Kungl. Maj:t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med 100 procent av grundbeloppet.
Propositionen nr 150 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.
Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta m otionerna
I: 512 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 620 av herr Hjalmarson
m. fl., vari yrkats, att riksdagen -— under uttalande av att en statlig inkomst-
och utgiftspolitik enligt i motionerna 1:511 och 11:619 redovisade
och till sina statsfinansiella konsekvenser belysta riktlinjer borde och bor
föras i syfte att utan skattehöjningar göra det möjligt att täcka statens löpande
utgifter med löpande inkomster — måtte med bifall till proposition
nr 150 besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 §
1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt
för budgetåret 1959/60 med 100 procent av grundbeloppet.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid
riksdagens början väckta motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 34 av herr Iuverlöf m. fl. och II: 45 av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte igångsätta en utredning med
uppdrag att utarbeta förslag dels rörande införande av förhöjda ortsavdrag
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 50
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
för barnfamiljer vid beskattningen, dels i fråga om den lämpliga kombinationen
mellan sådana ortsavdrag och barnbidrag»;
2) de likalydande motionerna I: 55 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 78 av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till
Lag om upphävande av lagen den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda bestämmelser
om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets utdebitering
av skatt för åren 1958—1965
Härigenom förordnas, att lagen den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda
bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets
utdebitering av skatt för åren 1958—1965 skall upphöra att gälla dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.
3) de likalydande motionerna I: 154 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 198 av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19b7
(nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt--— angivna grundbelopp.
För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enligt
8 § 1 mom. andra eller tredje stycket och som varit här i riket bosatt
under hela eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger:
8 000
men
icke
12 000
kr.:
800
kr. för
8 000 kr. och
14 %
av
återstoden
12 000
»
»
16 000
» :
1 360
»
»
12 000 »
»
18 %
»
»
16 000
»
»
20 000
» :
2 080
»
»
16 000 »
»
23 %
»
»
20 000
»
»
25 000
» :
3 000
»
»
20 000 »
»
28 f
»
»
25 000
»
»
30 000
» :
4 400
»
»
25 000 »
»
33 %
»
»
30 000
»
»
40 000
» :
6 050
»
»
30 000 »
»
38 %
»
»
40 000
»
»
60 000
» :
9 850
»
»
40 000 »
»
43 %
»
»
60 000
»
»
100 000
» :
18 450
»
»
60 000 »
»
48 %
»
»
100 000
»
»
150 000
» :
37 650
»
»
100 000 »
»
53 %
»
»
150 000
»
»
200 000
» :
64 150
»
»
150 000 »
»
58 %
»
»
200 000
» :
93 150
»
»
200 000 »
»
63 %
»
»
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
3
För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke sägs
utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger:
4 000
men
icke 6 000
kr.:
400
kr.
för
4 000
kr.
och
14 % av återstoden;
6 000
»
»
8 000
» :
680
»
»
6 000
»
»
18 %
»
»
9
8 000
»
»
10 000
» :
1 040
»
»
8 000
»
»
22 %
»
»
9
10 000
»
»
12 000
» :
1 480
»
»
10 000
»
»
26 %
»
»
9
12 000
»
»
16 000
» :
2 000
»
»
12 000
»
»
30 %
»
»
9
16 000
»
»
20 000
» :
3 200
»
»
16 000
»
»
34 %
»
»
9
20 000
»
»
30 000
» :
4 560
»
»
20 000
»
»
38 %
»
»
9
30 000
»
»
40 000
» :
8 360
»
»
30 000
»
»
42 %
»
»
9
40 000
»
»
60 000
» :
12 560
»
»
40 000
»
»
46 %
»
»
9
60 000
»
» 100 000
» :
21 760
»
»
60 000
»
»
50 %
»
»
9
100 000
»
» 150 000
» :
41 760
»
»
100 000
»
»
55 %
»
»
9
150 000
»
» 200 000
» :
69 260
»
»
150 000
»
»
60 %
»
»
9
200 000
» :
99 260
»
»
200 000
»
»
65 /
»
»
Ändå att---denna inkomstdel.
Med familjestiftelse —--ekonomiska intressen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1961 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1961 eller tidigare år.
4) de likalydande motionerna 1:282 av herr Aastrup m. fl. och 11:353
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
I. antaga följande
Förslag
till
Lag om ändring av lagen den 16 maj 1957 med särskilda bestämmelser om
kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets utdebitering av
skatt för åren 1958—1965
Härigenom förordnas att §§ 1—4 i nämnda lag skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan anges och betecknas som §§ 2—5 efter tillägg av en ytterligare
paragraf betecknad som § 1 med nedan angiven lydelse.
§ I
Inom
kommun, landstingskommun eller annan samfällighet, som äger
beskattningsrätt, skola för utdebiteringen under åren 1960—1965 gälla nedan
i §§ 2—5 angivna bestämmelser.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
§ 2.
Vid fastställande av utgifts- och inkomststat skall kommun, landstingskommun
eller annan samfällighet som äger beskattningsrätt — med undantag
likväl av tingslag — äga att vid beräkning av medelsbehov, som
täckes på annat sätt än genom utdebitering under åren 1960—1965, beräkna
nedan angivna särskilda inkomst.
§ 3.
Vid fastställande av inkomststat för år 1960 äger vederbörande samfällighet
rätt att tillgodoräkna sig såsom särskild av staten tillskjuten inkomst
(bidrag) ett belopp utgörande produkten av den utdebitering, som
fastställts inom samfälligheten för år 1957 och det antal skattekronor och
skatteören som utgör skillnaden mellan å ena sidan det antal skattekronor
och skatteören, som påförts de skattskyldiga vid 1958 års taxering och det
antal skattekronor och skatteören å den andra sidan, som skulle påförts
de skattskyldiga, om vid samma års taxering tillämpats de kommunala
ortsavdrag, vilka genom lagen den 16 maj 1957 om ändring av kommunalskattelagen
(nr 200) fastställts att gälla från och med 1959 års taxering.
§ 4.
Vid fastställande av inkomststat för ettvart av åren 1961 till och med
1965 äger samfälligheten tillgodoräkna sig på ovan i § 2 angivet sätt beräknad,
av staten tillskjuten inkomst med den reducering varom Konungen
äger meddela närmare föreskrifter enligt de grunder, som fastställts av
riksdagen vid antagandet av 1957 års ortsavdragsreform.
§ 5.
Konungen äger i övrigt meddela de närmare föreskrifter, som erfordras
för tillämpningen av denna lag.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
II. besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med i motionerna angivna
grunder i administrativ ordning utfärda föreskrifter rörande beräkning
av skatteunderlagsgraderade statsbidrag till kommunerna för speciella ändamål
och av kommunala bidrag till vissa statliga utgifter.
5) de likalydande motionerna 1:291 av herr Aastrup in. fl. och 11:361
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta ändringar
i de i motionerna angivna skatteförfattningarna av innebörd att det s. k.
omkostnadsavdraget skall uppföras med i deklarationen redovisat belopp,
dock lägst 100 kronor, att med bibehållande av nuvarande maximisummor
försäkringsavdraget endast får utnyttjas till det belopp som motsvaras av
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
5
erlagda premier, samt att avrundning av den beskattningsbara inkomsten
skall ske nedåt till jämna tiotal kronor, samt att vederbörande utskott måtte
utarbeta förslag till erforderlig författningstext».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna I: 34, II: 78, II: 198, II: 353 och II: 361.
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1959/60 är bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:
Kronor Kronor •
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. in. . . 6 000 000 000
Kupongskatt .......................... 8 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000
Fondskatt .............................. 14 000 000
Skogsvårdsavgifter ...................... 13 000 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter........................ 1 500 000
Arvsskatt och gåvoskatt ..... 90 000 000
Lotterivinstskatt ........................ 84 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 83 000 000 6 294 500 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 385 000 000
Bensinskatt ............................ 850 000 000 1 235 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .............................. 690 000 000
Varuskatt .............................. 320 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon.......... 140 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 45 000 000
Skatt å kaffe .......................... 23 000 000
Tobaksskatt .......................... 850 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
............................ 13 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................ 22 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. 1 200 000 000
Omsättningsskatt å vin.................. 90 000 000
Maltdrycksskatt ........................ 105 000 000
Skatt å läskedrycker .................... 67 000 000
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
Statlig nöjesskatt
Energiskatt ....
Kronor Kronor
55 000 000
520 000 000 4 140 000 000
Kronor
Postverket (överskott)
25 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har i statsverkspropositionen lämnats följande sammanfattning
av beräkningarna, varvid endast de poster som på grund av
sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt berörts.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Såsom framgår av tablån utgör
inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. närmare
hälften av budgetens totala inkomster, över titeln redovisas icke endast statlig
inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter utan även en
del andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter
och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen är de betydelsefullaste. Titelns
nettoinkomst framkommer som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter,
som är direkt beroende av utvecklingen av löner och företagsinkomster.
Beräkningarna måste därför baseras på vissa antaganden om
förändringarna av fysiska personers och bolags inkomster.
Inkomst av tjänst m. in., som representerar drygt 4/5 av de fysiska personernas
sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1957
en ökning med 7,9 procent i jämförelse med nästföregående år. Från år
1957 till år 1958 beräknar riksräkenskapsverket, att inkomsterna av tjänst
skall öka med ca 4 procent. Även för övriga förvärvskällor räknas med
någon uppgång under år 1958. För verksamhetsåret 1959 beräknar riksräkenskapsverket,
under förutsättning att sysselsättningen blir ungefär
oförändrad, en viss stegring av lönesumman. Beträffande inkomstutveckiingen
under de första månaderna 1960 förutses ytterligare någon stegring.
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt
räknats med någon uppgång under såväl år 1959 som år 1960.
För aktiebolagen steg de sammanlagda taxerade inkomsterna med 10,3
procent från år 1956 till år 1957. Vid bedömningen av utvecklingen av de
taxerade inkomsterna får — framhåller riksräkenskapsverket — de avdragsgilla
avsättningarna till investeringsfonder för konjunkturutjämning
hållas i minnet. Dessa har för år 1957 uppskattats till i runt tal 185 miljoner
kronor, vilket motsvarar drygt 7 procent av aktiebolagens taxerade
inkomster för verksamhetsåret. Även för åren 1958 och 1959 förutses möjligheterna
till avsättningar till investeringsfonder komma att utnyttjas. Med
ledning av vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1958 förväntade
taxeringsresultaten för vissa större bolag har ämbetsverket som
grund för sin beräkning antagit, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt
för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid 1959 års taxering skall
bli något mindre än vid 1958 års taxering. Mellan 1959 och 1960 års taxeringar
har inte räknats med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster.
Riksräkenskapsverket har härvid förutsatt, att de skärpta be
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 7
stämmelserna för varulagervärdering kommer att tillämpas först vid 1961
års taxering.
Med utgångspunkt från dessa antaganden om förändringarna av fysiska
personers och bolags inkomster har riksräkenskapsverket beräknat, att
titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. skall komma att uppgå till i
stort sett samma belopp innevarande budgetår som under budgetåret 1957/
58. En fortsatt stegring av uppbörden av preliminär A-skatt uppvägs härvid
av en förutsedd minskning av fyllnadsbetalningarna av preliminär B-skatt.
Enligt föreliggande beräkningar skulle netto 150 miljoner kronor reserveras
på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel
mot 250 miljoner kronor under budgetåret 1957/58.
För budgetåret 1959/60 skulle inkomsterna på titeln skatt å inkomst och
förmögenhet m. m. komma att uppgå till samma belopp som under innevarande
budgetår. Härvid har förutsatts att den statliga inkomstskatten under
hela budgetåret 1959/60 utgår med oförändrad uttagningsprocent. Fn
bland annat på grund av höjd kommunal utdebitering och höjda folkpensionsavgifter
förutsedd uppgång i den preliminära A-skatten uppvägs av
ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och ökade förskott till sjukkassorna
in. m. Av tidigare på budgetutjämningsfonden avsatta kominunalskattemedel
beräknas netto 150 miljoner kronor komma att återföras.
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Huvudparten av inkomsterna
under posten övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse härrör från
inkomsttitlarna arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt
samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Riksräkenskapsverket
beräknar inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
till 90 miljoner kronor under såväl budgetåret 1958/59 som 1959/60
samt föreslår, att benämningen på titeln ändras till arvsskatt och gåvoskatt
med anledning av kvarlåtenskapsskattens avskaffande från och med 1 januari
1959. Inkomsterna av lotterivinstskatt, som budgetåret 1957/58 uppgick
till drygt 58 miljoner kronor, beräknar ämbetsverket till 80 miljoner
kronor under budgetåret 1958/59 och till 82 miljoner kronor under budgetåret
1959/60. Inkomsterna av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.,
som budgetåret 1957/58 uppgick till drygt 81 miljoner kronor, beräknas
däremot bli i stort sett oförändrade såväl innevarande som nästa budgetår.
Automobilskattemedel. Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna
under titlarna fordonsskatt och bensinskatt framgår av efterföljande sammanställning
(belopp i miljoner kronor).
1957/58
Redovisade
belopp
1958/59
Riksstaten
1958/59
Nu beräk- nade belopp
1959/60
Fordonsskatt....................
334
360
360
385
Bensinskatt.......................
728
750
775
850
Summa automobilskattemedel
1062
1 no
1135
1235
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
En förutsedd fortsatt ökning av motorfordonsbeståndet i ungefär samma
takt som hittills beräknar riksräkenskapsverket skall komma att medföra,
att automobilskattemedlen ökar med 100 miljoner kronor under budgetåret
1959/60 jämfört med innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig 25
miljoner kronor till fordonsskatt och 75 miljoner kronor till bensinskatt.
Tullar och acciser. Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna på
de olika titlarna under denna rubrik har sammanställts i följande tablå
(belopp i miljoner kronor).
1957/58
Redovisade
belopp
1958/59
Riksstaten
1958/59
Nu beräk- nade belopp
1959/60
Tullmedel ......................
652
670
665
690
Varuskatt ......................
250
300
310
320
Omsättningsskatt å motorfordon ..
Regleringsavgift och accis å fett-
148
150
145
140
varor m. m...................
58
57
45
45
Skatt å kaffe....................
21
21
23
23
Tobaksskatt.....................
Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
744
810
830
850
handelsbolag ..................
Rusdrycksförsäljningsmedel av de-
14
13
13
13
taljhandelsbolag................
Omsättnings- och utskänkningsskatt
30
20
24
22
å spritdrycker.................
1 115
1 200
1 200
1 200
Omsättningsskatt å vin ..........
70
85
85
90
Maltdrycksskatt..................
93
105
105
105
Skatt å läskedrycker ............
48
65
65
67
Statlig nöjesskatt................
55
60
55
55
Energiskatt......................
262
500
500
520
Summa tullar och acciser
3 560
4 056
4 065
4140
ökningen med 505 miljoner kronor från budgetåret 1957/58 till innevarande
budgetår hänför sig främst till de inkomsttitlar, som påverkas av de
höjda skattesatser, som infördes under våren 1958. Det i riksstaten för innevarande
budgetår upptagna beloppet och det nu beräknade utfallet sammanfaller
i stort sett. Under budgetåret 1959/60 väntas inkomsterna av tullar
och acciser komma att öka med sammanlagt 75 miljoner kronor i förhållande
till innevarande budgetår. Av denna ökning hänför sig 25 miljoner
kronor till tullmedel, 10 miljoner kronor till varuskatt och 20 miljoner kronor
till vardera tobaksskatt och energiskatt. Vid beräkning av tullmedlen
har förutsatts, att ikraftträdandet av ny tulltaxa 1 januari 1959 i och för sig
inte skall medföra någon större förändring i tulluppbördens storlek. Vidare
har bortsetts från sådana förändringar i uppbördens storlek, som ett even
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 9
tuellt genomförande av planerna på en nordisk tullunion eller ett europeiskt
frihandelsområde skulle kunna komma att medföra. För omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker har räknats med oförändrade inkomster,
medan inkomsterna av omsättningsskatt å motorfordon väntas minska med
5 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1958/59 och 1959/60 beräknat
postverkets inkomster till 495 respektive 509 miljoner kronor, varav frankoteckensuppbörd
294 respektive 303 miljoner kronor. På grund av räntehöjningarna
de senaste åren och därav föranledda vikande obligationskurser
har styrelsen efter samråd med postsparbanksfullmäktige ansett sig
icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller postsparbanken
vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.
Postverkets driftkostnader under budgetåren 1958/59 och 1959/60 har av
generalpoststyrelsen uppskattats till 480 respektive 492 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse
komma att uppgå för budgetåret 1958/59 till 15 miljoner kronor och för
budgetåret 1959/60 till 17 miljoner kronor.
Med anledning av generalpoststyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket
framfört, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas
aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall inte bör ske i större
utsträckning än att viss vinst erhålles från postgirot och postsparbanken
samt erinrat om att departementschefen i 1958 års statsverksproposition
anslutit sig till denna uppfattning. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna
av postverket under budgetåret 1958/59 till 23 miljoner kronor och
för budgetåret 1959/60 till 25 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt
Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret
1959/60 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar
av statsinkomsterna under budgetåren 1960/61 och 1961/62. I
promemorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste
verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar,
vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna
sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningslillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,
som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under
hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska
ramen ocli skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som
utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1959,
som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren
1958/59 och 1959/60. För utvecklingen från och med år 1960 har be
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
räkningarna baserats på antagandet om att såväl fysiska personers som
bolags inkomster skall stiga med 3 procent årligen.
Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
har riksräkenskapsverket framhållit följande.
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling
har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagningsprocent,
100, under åren 1960 och 1961 som under år 1959 för den
statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskattningen
samt en kommunal utdebitering med 14,25. I övrigt har
bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt
skall liksom nu föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan
utsträckning att en god anpassning av den preliminära skatten till den
slutliga erhålls för bolagens del.
De beräknade förändringarna av statsinkomsterna har sammanfattats i
töljande uppställning, i vilken även medtagits de redovisade beloppen för
budgetåret 1957/58 och de beräknade inkomsterna för budgetåret 1961/62 i
absoluta tal. Beloppen är angivna i miljoner kronor.
Beräknad förändring av statsinkomsterna
1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1961/62
Redovi- Beräk
sade
nade
belopp belopp
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m....... 5 953 +50 ±0 +200 + 400 6 600
Övriga inkomsttitlar...... 6 066 +570 +240 + 260 + 210 7 341
Samtliga inkomster 12 019 + 620 + 240 + 460 + 610 13 941
Nettoavsättning eller nettoåterföring
av kommunal
skattemedel.
............+ 100 + 300 + 75 — 200
Summa + 720 + 540 + 535 + 410
Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett
från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar
fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan
åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna,
även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande
andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden
oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är
ett mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen.
Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade
beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1960/61
och 1961/62 är baserad på det nu beräknade utfallet av motsvarande inkomster
under budgetåren 1958/59 och 1959/60. I den mån denna utgångspunkt
för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer
måste givetvis beräkningarna för 1960/61 och 1961/62 revideras.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
11
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat
angives i det följande.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att
företagas längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages
till 6 000 miljoner kronor.
Såsom förutsatts i det föregående i min redogörelse för budgetläget bör
i enlighet med gällande grunder under budgetåret 1959/60 avsättning ske
till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen
bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt
samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare
avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa avsättningar
och återföringar preliminärt beräknas resultera i en nettoåterföring
av 150 miljoner kronor.
Beträffande skogsvårdsavgiften har denna av 1958 års Ariksdag
fastställts att för år 1958 utgå efter promilletalet 1,25. I ett den
9 juli 1958 avgivet betänkande har 1955 års skogsvårdsutredning föreslagit
att detta promilletal skulle sänkas till 0,7. Skogsstyrelsen har även anslutit
sig till detta förslag. Efter vad jag erfarit torde proposition rörande huvuddelen
av skogsvårdsutredningens förslag icke komma att framläggas till
1959 års riksdag. På grund härav är jag icke beredd att nu ompröva gällande
promilletal. Jag hemställer därför i det följande om att skogsvårdsavgiften
för år 1959 fastställes till 1,25 promille, varvid jag beräknar titeln skogsvårdsavgifter
till 13 miljoner kronor.
Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag att benämningen på
inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med anledning
av kvarlåtenskapsskattens avskaffande bör ändras till arvsskatt
och gåvoskatt. Eventuellt inflytande belopp av kvarlåtenskapsskatt
bör fortsättningsvis redovisas under denna titel.
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av lotterivins tskatt
till 82 miljoner kronor. Såsom framgår av vad chefen för handelsdepartementet
anför vid anmälan av anslaget till avsättning till fonden för
idrottens främjande föreslås viss höjning av avgiften vid tippning, vilket
medför att större belopp kommer att utdelas till vinnarna. Jag förordar med
hänsyn härtill att inkomsttiteln lotterivinstskatt uppräknas i förhållande till
riksräkenskapsverkets förslag med 2 miljoner kronor eller till 84 miljoner
kronor.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
I skrivelse den 2 april 1959 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1959/60. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.
Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak
anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas uppbörden
av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte
även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,
som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 000
miljoner kronor, vilket överensstämde med riksräkenskapsverkets förslag.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,
har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet
för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkomman
-
de budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner
kronor):
1958/59 1959/60
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ............ 10 680 11 250
Kvarstående skatt .................................... 710 470
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare.. 325 320
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m....... 300 325
Summa inkomster 12 015 12 365
Utgifter
Kommunalskattemedel ................................ 4 250 4 570
Överskjutande skatt .................................. 840 850
Övriga restitutioner.................................... 50 50
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare.. 325 320
Förskott m. m. till sjukkassorna........................ 445 550
Omföringar............................................ 30 30
Summa utgifter 5 940 6 370
Nettoinkomst på titeln 6 075 5 995
Bevillningsutskottets betänkande nr öO år 1959 13
Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets
decemberberäkning, där motsvarande uppställning återfinnes
på s. 33. En jämförelse med denna uppställning visar vissa förändringar,
vilkas orsaker komma att beröras i det följande.
Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken
av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1958
gjordes vissa antaganden om löneinkomstens utveckling under åren 1958
och 1959, vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ökning
av lönesumman under 1958 med ca 4 procent. Vid denna beräkning
utnyttjades bl. a. löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och
sysselsättning för industriarbetare. Beträffande inkomstutvecklingen under
år 1959 framhöll riksräkenskapsverket, att man i första hand hade att
ta hänsyn till två kända faktorer, nämligen dels att lönenivån till följd av
löneglidning under 1958 vid ingången av 1959 skulle överstiga den för 1958
genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbetsveckan under
1959. I stort sett ansågs dessa båda faktorer neutralisera varandra. Ämbetsverket
anförde vidare, att trots konjunkturavmattningen torde även under
1959 någon löneglidning uppåt kunna påräknas, vilket under förutsättning av
en i stort sett oförändrad sysselsättning skulle medföra en motsvarande
stegring av lönesumman. Om någon ökning av lönesumman därutöver
kunde komma att bli en följd av 1959 års avtalsrörelse lät sig då icke överblicka.
Riksräkenskapsverket ansåg sig likväl med hänsyn till vad som var
känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna antaga, att denna åtminstone
skulle leda till kompensation för inkomstbortfallet till följd av den minskade
arbetsveckan. Med hänsyn till vad sålunda anförts om inkomstutvecklingen
räknade riksräkenskapsverket med en viss stegring av lönesumman
under 1959, varvid förutsatts ungefär oförändrad sysselsättning.
Sedan numera resultatet av löneavtalet för industriarbetarna är känt,
kan löneutvecklingen under innevarande år bedömas med något större säkerhet
än i december. De antaganden, som då lades till grund för beräkningarna,
synas emellertid i huvudsak alltjämt vara giltiga. Med utgångspunkt
härifrån har riksräkenskapsverket icke funnit anledning att frångå det antagande
om den totala lönesummans utveckling, som gjordes i decemberberäkningen
och som innebar eu uppgång med ca 3 procent.
För de första månaderna under år 1960 räknade riksräkenskapsverket i
sin inkomstberäkning i december med ytterligare någon stegring av lönesumman.
För denna tidsperiod kommer inkomstutvecklingen att påverkas av
såväl fortsalt arbetstidsförkortning som, därest riksdagen antager lag därom,
den allmänna tilläggspensioneringen. För därav berörda grupper kan kostnaden
för dessa båda reformer beräknas motsvara något mera än 4 procent
av nu ulgående lönebelopp. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möjligt
att i nuvarande läge bedöma, på vad sätt den föreslagna tilläggspensioneringen
slutligt kommer att påverka löneutvecklingen ej heller dess inverkan
i stort på samhällsekonomin. I avvaktan på bättre möjlighet att
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
bedöma dessa komplicerade frågor har ämbetsverket — som icke håller för
osannolikt att en förbättring av konjunkturen kan inträffa under senare
delen av budgetåret 1959/60 — icke ansett sig böra frångå det i december
1958 gjorda antagandet om inkomstutvecklingen under första delen av år
1960.
Vid sin beräkning i december 1958 kunde riksräkenskapsverket utnyttja
uPP§ifler om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen
i september 1958. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek
under uppbördsterminerna i november 1958 och januari 1959 överensstämma
väl med vad riksräkenskapsverket antog i sin senaste beräkning. Till
följd härav har den preliminära A-skatten antagits inflyta med samma belopp
under uppbördsåret 1959—60 som tidigare antagits.
Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst
synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat
antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1958 och
som sammanlagt innebar någon uppgång under såväl 1959 som 1960. För
ifrågavarande inkomsttagare, vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt,
komma de från och med år 1959 höjda folkpensionsavgifterna att nämnvärt
påverka skatteuppbörden först under uppbördsåret 1961—62.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen, att den sammanlagda
taxerade inkomsten skulle bli något mindre vid 1959 års taxering
än vid 1958 års taxering. Mellan 1959 och 1960 års taxeringar räknades inte
med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster. Ämbetsverket förutsatte
därvid, att de skärpta bestämmelserna för varulagervärdering skulle
komma att tillämpas först vid 1961 års taxering. Riksräkenskapsverket har
icke funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.
Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande delen
fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till samma
belopp som i decemberberäkningen 1958, eller till 500 miljoner kronor för
såväl innevarande budgetår som för budgetåret 1959/60. Liksom vid sin
beräkning i december har riksräkenskapsverket härvid förutsatt, att fyllnadsbetalningar
komma att verkställas under våren 1959 och våren 1960 i
sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna
1959 och 1960 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.
Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare
till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande
restantier m. m. visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar
inga eller endast mindre avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.
Vad utgifterna på titeln beträffar ha förskott in. in. till sjukkassorna,
som beräknats på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i
skrivelse den 17 mars 19o9, upptagits till ett 75 miljoner kronor lägre belopp
för budgetåret 1958/59 och ett 50 miljoner kronor lägre belopp för
budgetåret 1959/60 än i decemberberäkningen, som i denna del byggde på
uppgifter, vilka lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 8 november
1958. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingå för
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
15
budgetåret 1958/59 41 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen
som överförts till allmänna sjukförsäkringsfonden. För budgetåret
1959/60 ingår ett belopp av 39 miljoner kronor, som av riksförsäkringsanstalten
beräknats skola avsättas till nämnda fond. Riksräkenskapsverket
vill i detta sammanhang påpeka, hur utfallet av hela inkomstskattetiteln
påverkas av titelns sammankoppling med den allmänna sjukförsäkringen
och beräkningen av transaktionerna mellan inkomsttiteln och sjukkassornas
konton. De förbättringar av utfallet av inkomstskattetiteln, som
nu antagas för innevarande och nästkommande budgetår i jämförelse med
decemberberäkningen, äro sålunda till största delen hänförliga till riksförsäkringsanstaltens
ändrade beräkningar av utbetalningarna till sjukkassorna.
För kommunalskattemedel och överskjutande skatt ha smärre ändringar
vidtagits till följd av definitiva uppgifter om den kommunala utdebiteringen
och justeringar i taxeringsresultatet. Övriga restitutioner och omföringar
ha upptagits med samma belopp som i beräkningen i december 1958.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1958/59 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att samma titel
i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60 uppföres med oförändrat
6 000 miljoner kronor.
Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna böra
verkställas under budgetåren 1958/59 och 1959/60, finnes inget skäl till
ändring av de i december 1958 beräknade beloppen. De beräknade avsättningarna
och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts i
nedanstående tablå (miljoner kronor):
1958/59 1959/60
Avsättning................................ 350 250
Återföring................................ 200 400
Netto avsättning resp. nettoåterföring........ 150 — 150
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 90 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den
17 mars 1959 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster
uppföras med oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår
likaledes, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret
1959/60 får kvarstå oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 84 miljoner
kronor. Därvid höjdes riksräkenskapsverkets förslag med 2 miljoner
kronor med hänsyn till föreslagen höjning av avgiften vid tippning, vilket
skulle medföra, att större belopp kom att utdelas till vinnarna. Under denna
förutsättning och under antagande att det särskilda lotteriet för teater och
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
konst kommer att anordnas även under budgetåret 1959/60, beräknar generalpoststyrelsen
i sin förenämnda skrivelse inkomsterna på ifrågavarande
titel till 82 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som för innevarande
år beräknar inkomsterna på titeln till 78 miljoner kronor, föreslår, att de i
riksstaten uppföras med 82 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse
beräknar generalpoststyrelsen ifrågavarande inkomster för innevarande
budgetår till 84 miljoner kronor och förordar att de för budgetåret 1959/60
upptagas med likaledes 84 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att inkomsterna på titeln i enlighet med generalpoststyrelsens förslag i riksstaten
upptagas med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mera
än i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen till
385 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades
samtidigt till 360 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet
och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten
vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 332,5 miljoner
kronor, vilket är 7 procent mera än det föregående år debiterade beloppet.
Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med
erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt 14 miljoner
kronor hänförliga till budgetåret 1958/59 beräknas inflyta först under budgetåret
1959/60. Å andra sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år
1958 att drygt 12 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1958 inlevererades
först under innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de
anförda uppgifterna och under antagande, att den vid sidan av huvuddebiteringen
inflytande fordonsskatten kommer att öka i ungefär samma takt
som den ordinarie uppbörden, har riksräkenskapsverket heräknat inkomsterna
på titeln till 360 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Beträffande
utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner ämbetsverket
ingen anledning revidera de i december gjorda antagandena, innebärande
att inkomsterna på titeln skulle öka med 25 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten
uppföres med oförändrat 385 miljoner kronor.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 850 miljoner kronor.
För innevarande budgetår beräknas inkomsterna på denna inkomsttitel
till 750 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter föreslår
riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i riksstaten uppföres med
825 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 17
Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december
till 690 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
I skrivelse den 17 mars 1959 har generaltullstyrelsen funnit
sig sakna anledning frångå sin i november 1958 gjorda beräkning, enligt
vilken uppbörden av tullmedel upptagits till 690 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln tullmedel i riksstaten upptages med oförändrat
690 miljoner kronor.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
320 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beiäkningar ge tillsammans ett belopp av 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln
till 305 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med 310 miljoner
kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
uppförd med 140 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 13 mars 1959 beräknat inkomsterna på
denna titel till 135 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket samma dag
upptagit denna skatt till 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som
för innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel
till 140 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1959/60
upptagas med likaledes 140 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
upptagits med 45 miljoner kronor, vilket belopp byggde
på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på
titeln till 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riksstaten
uppföres med 40 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre
än i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1958 denna titel
till 850 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.
Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 17 mars 1959 föreslagit
att inkomsttiteln under budgetåret 1959/60 upptages till oförändrat
850 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattat inkomstutfallet
för löpande budgetår till 825 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt
i riksstaten upptages till samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 850 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 1 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,
2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 50
18 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
som i november uppskattade inkomsterna på titeln till 1 180 miljoner kronor,
har även i skrivelse den 13 mars 1959 angivit inkomsterna på titeln
till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknat
inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt till 1 160 miljoner
kronor, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner
kronor, vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen
till 90 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade
beräkning angivit inkomsterna till samma belopp. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 90 miljoner
kronor.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 105 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har även i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna
till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande
budgetår beräknat intäkterna på ifrågavarande titel till 105 miljoner kronor,
föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner
kronor.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 67 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har också vid förnyad beräkning angivit
inkomsterna till 67 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln
i riksstaten uppföres med 67 miljoner kronor, vilket är samma belopp
som i statsverkspropositionen.
Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
med 55 miljoner kronor. I proposition nr 97 till 1959 års riksdag har
föreslagits vissa lättnader i nöjesbeskattningen. Dessa skulle medföra en
sänkning av statens nöjesskatteintäkter med omkring 5,5 miljoner kronor.
Med hänsyn till den nedåtgående tendensen i nöjesskatteuppbörden föreslår
riksräkenskapsverket, därest förslagen i nämnda proposition bli av riksdagen
antagna, att inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 45
miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med
520 miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och
generaltullstyrelsen beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 505
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat intäkterna av energiskatt
för innevarande år till 485 miljoner kronor, föreslår, att titeln i riksstaten
uppföres med 510 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1958 ett belopp av 25 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.
Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen
i oktober 1958 till 17 miljoner kronor. Vid sin beräkning an
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 19
såg sig styrelsen med postsparbanksfullmäktige alltjämt icke kunna upp+
taga något belopp såsom vinstmedel från postgirot och postsparbanken.
Riksräkenskapsverket vidhöll sin åsikt, att avskrivning på statsobligationer,
vilka kunna förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje
fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles från
ifrågavarande rörelsegrenar och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens
beräkningar med 8 miljoner kronor. Departementschefen
anslöt sig liksom tidigare år till riksräkenskapsverkets uppfattning i
denna fråga.
I skrivelse den 12 mars 1959 har generalpoststyrelsen bl. a. till följd av
ökade driftskostnader räknat ned postverkets inkomstöverskott under budgetåret
1959/60 till 14 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har fortfarande
icke ansett sig kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot
och postsparbanken. Sedan i proposition nr 94 till 1959 års riksdag
föreslagits nya villkor för postbefordran av tidningar, har riksräkenskapsverket
under hand inhämtat, att ett antagande av förslaget skulle öka posD
verkets överskott med 5 å 6 miljoner kronor för nästkommande budgetår.
I enlighet med departementschefens uttalande i statsverkspropositionen angående
postsparbankens och postgirots avskrivningsbehov och under förutsättning
att den nya tidningsförordningen antages av riksdagen beräknar
riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till ett (8 -j— 6 =)
14 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen och föreslår så-r
lunda, att inkomsttiteln postverket i riksstaten uppföres med 28 miljoner
kronor, vilket är 3 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Departementschefen har anslutit sig till riksräkenskapsverkets förslag till
ändringar i den beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår,
som redovisades i statsverkspropositionen, med följande undantag.
Jag förordar att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. upptages till 5 900 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets
förslag innebär detta en nedräkning med 100 miljoner
kronor, föranledd av att förslag om slopande av den extra bolagsskatten
förutsatts skola föreläggas riksdagen, sedan beslut fattats om genomförande
av en allmän tilläggspensionering.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1959/60 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa
avsättningar och återföringar liksom i statsverkspropositionen beräknas
resultera i en nettoåterföring av 150 miljoner kronor.
Departementschefen
Som motivering för del i propositionen nr 150 framlagda förslaget angående
uttagningsprocenten bar departementschefen anfört bl. a. följande.
.lag torde inledningsvis få beröra utfallet av riksstaten för budgetåret
20 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
1958/59. I årets statsverksproposition beräknades underskottet på totalbudgeten
för innevarande budgetår komma att uppgå till ca 2,2 miljarder kronor,
vilket var nära 700 miljoner kronor mer än enligt riksstaten. Förnyade beräkningar
har visat, att nämnda underskott nu kan väntas stanna vid ca
1,8 miljard kronor.
Riksräkenskapsverket har i sin approximativa beräkning rörande utfallet
av statsregleringen för budgetåret 1958/59 (bihang A) upptagit inkomsterna
på driftbudgeten till 12 641 miljoner kronor. Ämbetsverket har sedermera
i en den 11 april 1959 överlämnad promemoria redovisat den verkan som
det nya avtalet om statstjänstemännens löner beräknas få för affärsverkens
inleverans av överskottsmedel. Med hänsyn till dessa beräkningar bör förenämnda
belopp nedjusteras till 12 636 miljoner kronor. Detta belopp är detsamma
som redovisades i statsverkspropositionen. Bakom dessa siffror ligger
emellertid vissa förskjutningar i beräkningarna för de olika inkomsttitlarna.
Sålunda har titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppräknats
med 100 miljoner kronor i förhållande till de senast redovisade
kalkylerna, medan inkomsterna av tullmedel, omsättningsskatt å motorfordon,
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt av energiskatt
nedräknats med sammanlagt 70 miljoner kronor.
I fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2 till
årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit
126 miljoner kronor, varav 45 miljoner kronor avser kostnader för arbetslöshetens
bekämpande, 45 miljoner kronor medel till beredskapsarbeten på
vägar och gator, 25 miljoner kronor kostnader för de statsanställdas lönehöjningar
och 9 miljoner kronor kostnader för den svenska FN-styrkan. De
av arbetsmarknadsskäl betingade anslagsöverskridandena, som redovisades
i statsverkspropositionen och som nu kan beräknas till i runt tal 60 miljoner
kronor liksom merbelastningen på 17 miljoner kronor på anslaget till
skatteersättning till kommunerna, väntas komma att uppvägas av besparingar
på andra anslag. Reservationsmedelsförbrukningen, som tidigare antogs
komma att uppgå till 300 miljoner kronor, beräknas nu till 75 miljoner
kronor. Denna relativt stora skillnad beror till större delen på att behållningarna
på reservationsanslagen under försvarshuvudtiteln, som tidigare
väntades minska, nu beräknas komma att öka med 125 miljoner
kronor.
Beträffande kapitalbudgeten har sedan föregående redovisningstillfälle å
tilläggsstat äskats ytterligare drygt 23 miljoner kronor, varav 17,5 miljoner
kronor avser anslag till statens lånefond för den mindre skeppsfarten och 5
miljoner kronor anslag till fiskerilånefonden. I båda dessa fall bär äskandena
motiverats av arbetsmarknadsskäl. Behållningarna å anslagen under
kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska
med 250 miljoner kronor under 1958/59. Enligt nu gjorda beräkningar antas
anslagsförbrukningen komma att stanna vid 150 miljoner kronor. Det
totala medelsbehovet på kapitalbudgeten för 1958/59 beräknas nu till 1 738
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959 21
miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor mindre än de uppskattningar
som redovisades i årets statsverksproposition.
Dispositionen av rörliga krediter kan väntas minska under budgetåret med
170 miljoner kronor, till stor del beroende på att SJ:s behov av dylika rörelsemedel
nedgått till följd av bland annat en omläggning av fraktredovisningen.
Minskningen antogs tidigare bli endast 25 miljoner kronor.
I förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga
riksstaten uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av totalbudgeten
för 1958/59 sammanfattningsvis till följande belopp:
Milj. kr.
Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten — 1 552
Inkomstförändringar
Minskad inkomst av tullar ........................ — 15
Minskad inkomst av omsättningsskatt å motorfordon .. •—10
Minskad inkomst av regleringsavgift och accis å fett
varor
m. m.....................................— 17
Merinkomst å tobaksskattetiteln.................... + 15
Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker ............................ — 40
Minskning å energiskattetiteln .................... — 15
Merinkomster av statens affärsverksfonder ........ -j- 24
Minskad inkomst från fonden för statens aktier...... — 48
Övriga inkomstförändringar....................... + 9 — 97
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Fortsatt
prisrabattering av smör .................. — 31
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande..........— 116
Beredskapsarbeten på vägar och gator.............. —120
Byggande av riksvägar, länsvägar och ödebygdsvägar . . — 25
Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka — 15
Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar
...........................................— 5
Täckningsanslag för lönehöjningar ................ — 25
Övriga anslag .................................... — 6 — 343
Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten
............................................. -f- 75
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Kredit till Turkiet ................................ — 4
Lånefonden för bostadsbyggande ..................— 50
Räntefria lån till bostadsbyggande..................— 25
Fiskerilånefonden ................................ — 5
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ......— 18
Övriga anslag .................................... — 4 — 106
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
Anslagsöverskridanden och besparingar
Merutgifter å anslaget till bidrag till erkända arbetslös
hetskassor
......................... • — 32
Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa omskolnings
v
kurser —■ 22
Merutgifter å anslaget till skatteersättning till kommu
i
nerna m. m................................... —• 17
Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet............ — 10
Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folkskolor
m. .................................... — 25
‘i Merutgifter å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten
m. m. vid yrkesskolor .......................... — 10
Besparingar å anslaget till kapitalmedelsförluster och
ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ...... + 11
Besparingar å anslaget till bostadsrabatter.......... + 43
Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar
...................................... + 21
Merutgifter och besparingar i övrigt (netto).......... + 42
Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten
................................... • • •
Minskad disposition av rörliga krediter ..............
Minskad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassor■,
na tillkommande arbetsgivarbidrag ................
Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott
Milj. kr.
+ 1
-f- 25
+ 170
— 4
1831
Sammanställningen visar, att totalbudgetutfallet kan väntas bli i runt tal
280 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Inkomstminskningarna uppgår
härvid till netto 97 miljoner kronor. Tilläggsstaterna har medfört utgiftsökningar
på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt 450 miljoner
kronor. Förbrukningen av anslagsbehållningarna väntas däremot tillsammantagna
bli 100 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fastställandet
av riksstaten och dispositionen av rörliga krediter, som antogs bli
oförändrad, beräknas minska med 170 miljoner kronor.
1 Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget
för budgetåret 1959/60. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens
inkomster till 12 896 miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till 13 495
miljoner kronor. Vidare kalkylerades med en återföring från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel med (netto) 150 miljoner kronor. Jag
redovisade följaktligen ett underskott på driftbudgeten om (12 896 — 13 495
-j- 150 =) 449 miljoner kronor. Behållningarna på driftbudgetens reservationsanslag
beräknades minska med 100 miljoner kronor under det kommande
budgetårél.
■Knligt nu föreliggande beräkningar skulle driftbudgetens inkomster kom
-
23
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
ma att uppgå till 12 709 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med
187 miljoner kronor i förhållande till de i statsverkspropositionen redovisade
uppgifterna men en ökning med 73 miljoner kronor i förhållande till det
nu beräknade utfallet för innevarande budgetår. Den angivna inkomstsiffran
bygger på riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken
jag i det följande lämnar en särskild redogörelse, dock med en av mig föreslagen
nedräkning av inkomstskattetiteln.
Riksräkenskapsverkets förnyade beräkning, kompletterad med de uppgifter
ämbetsverket lämnat i den tidigare nämnda promemorian angående
det nya löneavtalets återverkningar på affärsverkens inleverans av överskottsmedel,
utvisar en nettominskning av driftbudgetens inkomster med
87 miljoner kronor i förhållande till riksstatsförslaget. Riksräkenskapsverket
har därvid upptagit inkomstskattetiteln till i jämförelse med statsverkspropositionen
oförändrat belopp, 6 000 miljoner kronor. Avskaffandet från
och med den 1 januari 1960 av den extra bolagsskatten, varom förslag förutsatts
skola föreläggas riksdagen sedan beslut fattats om den allmänna
tilläggspensioneringens genomförande, medför emellertid ett inkomstbortfall
för statsverket, som under budgetåret 1959/60 berör källskatteuppbörden
under två uppbördsterminer och som kan uppskattas till 60 å 70 miljoner
kronor. Med tillämpning av gängse avrundningsregler har jag under inkomstskattetiteln
räknat med 5 900 miljoner kronor. Beträffande den statliga
inkomstskatten för fysiska personer har jag liksom riksräkenskapsverket
räknat med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår
beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen från i stort sett samma
förutsättningar som gällde för den tidigare beräkningen. I förhållande till
denna har dock nedräkningar beträffande bland annat inkomsterna av bensin-,
varu- och energiskatt samt statlig nöjesskatt ansetts erforderliga.
Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt understryka
de osäkerhetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid
beräkningen av inkomsterna och framför allt beträffande inkomstskattetitein.
Liksom i statsverkspropositionen har räknats med en återföring (netto)
från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel om 150 miljoner
kronor.
Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig
redogörelse. Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till
de i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till kostnader till
följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de statsanställdas löner. De
merutgifter för lönehöjningar som belastar driftbudgetens utgiftssida uppskattas
sålunda till sammanlagt 66 miljoner kronor för det kommande budgetåret.
Vidare har bidragsanslagen till byggnadsarbeten inom skolväsendet
höjts med 26 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades för
ändamålet i statsverkspropositionen. Däremot bar anslaget till reglering av
prisstegringar under försvarshuvudtiteln minskats med 20 miljoner kronor.
Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till statsverkspro
-
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
Drift.
Miljoner
1952/53
1953/54
1954/55
Inkomster......................
7 808
7 647
*161
8 535
8 130
*405
8 907
8 619
*288
Utgifter..............................
överskott eller underskott
Avsättning till (—) resp. återföring från (+)
budgetutjämnängsfonden av kommunalskatte- medel (netto) ....................
överskott eller underskott
161
405
288
1 Därav riksstat 12 521, tilläggsstat I och II 344 mkr.
* Reservationsmedelsförändringar inräknade.
* Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande
tabell i föregående års finansplan).
4 Inkl. 65 mkr kända anslagsöverskridanden på förslagsanslag.
positionen innebär en höjning av utgifterna med 78 miljoner kronor från
13 495 till 13 573 miljoner kronor.
De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har
sammanställts i särskild tabell. Enligt denna understiger inkomsterna utgifterna
med 864 miljoner kronor. Detta belopp skall emellertid reduceras
med 150 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel
som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från budgetutjämningsfonden.
Underskottet uppgår därefter till 714 miljoner kronor.
I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett underskott
på 449 miljoner kronor.
Kapital.
Miljoner
1952/53
1953/54
1954/56
Investeringsanslag................
1 838
1 947
2 102
Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel......................
- 818
*1 020
- 914
*1 033
- 1 025
*1 077
Återstående medelsbehov
1 Därav riksstat 2 382 samt tilläggsstat I och II 106 mkr.
• Därav 2 mkr å tilläggsstat II.
* Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
budgeten
kronor
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
25
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
enl. riks- staten
enl. stv.
prop. 1959
ny be- räkning
enl. stv.
prop.1959
ny be- räkning
10 072
10 691
12 019
12 733
12 636
12 636
12 896
12 709
9 691
10 978
12 120
12 521
12 739
*12 865
13 495
13 573
a381
2- 287
3- 101
212
- 103
- 229
- 599
- 864
— 250
- 100
- 250
- 200
— 150
— 150
+ 150
+ 150
3- 225
3- 571
3- 451
12
- 253
- 379
-449
- 714
Reservationsmedelsminskning ..
Underskott inkl. reservations-
- 150
4- 365
- 75
- 100
- 150
medelsminskning .
- 138
- 618
- 454
- 549
- 864
Vid en bedömning av driftbudgetens sannolika utfall måste hänsyn även
tagas till bland annat nettoförändringen av behållningarna under reservationsanslagen.
Dessa behållningar kan beräknas minska med 150 miljoner
kronor under det kommande budgetåret. Medelsförbrukningen uppskattades
tidigare till 100 miljoner kronor. Underskottet torde dessutom komma att öka
på grund av tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden
på grund av exempelvis sannolika merkostnader för åtgärder i
sysselsättningsfrämjande syfte, eventuella Lönehöjningar år 1960 för de statsanställda
samt merkostnader för arbetstidsförkortningen. I detta sammanhang
kan upplysningsvis nämnas, att under budgetåren 1957/58 och 1958/
budgeten
kronor
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
enl. riks- staten
enl. stv.
prop. 1959
ny be- räkning
enl. stv.
prop. 1959
ny be- räkning
2 272
2 046
2 510
2 382
2 464
*2 488
2 731
2 741
— 1 244
- 1 403
— 1 306
- 898
— 898
2— 900
— 970
— 976
31028
3 643
31 204
1484
1566
1 588
1761
1765
Minskning
av anslagsbehållning-
ama.....
175
250
150
25
25
Totalt återstående medelsbehov
för kapitalbudgeten (inkl. för-
ändring
av anslagsbehållning-
ama)...
165»
1816
1788
1786
1790
26 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
Drift-
budget-
Allmänna
budgeten
Automo-
bilskatte-
Reserva- tion sme-
1950/51 ..........................
saldo
• • +
371
+ 396
budgeten
+ 150
delsför-
ändringar
- 175
1951/52 ..........................
.. + 1 084
+ 929
+ 17
+ 138
1952/53 ..........................
.. +
161
+ 396
- 214
- 21
1953/54..........................
.. +
405
+ 319
- 89
+ 175
1954/55 ..........................
• • +
288
+ 129
+ 83
+ 76
1955/56 ..........................
. . —
225
- 409
+ 205
- 21
1956/57 ..........................
. . —
571
- 632
+ 29
+ 32
1957/58 ..........................
.. —
451
- 557
+ 301
- 195
1958/59 (enligt senaste beräkning)
.. —
454
- 557
+ 178
- 75
1959/60 (enligt det kompletterade
riksstatsförslaget) ........
1 _
864
- 844
+ 130
- 150
1 Exklusive tillkommande utgifter.
59 äskats tilläggsstatsanslag på driftbudgeten med 512 respektive 319 miljoner
kronor för andra utgiftsändamål än löner.
För att ytterligare belysa läget på driftbudgeten lämnas en sammanställning
av driftbudgetsaldon för 1950/51—1959/60 med fördelning på driftbudgetens
allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt reservationsmedelsförändringar.
Sedan statsverkspropositionen avlämnades, kan i fråga om kapitalbudgeten
noteras en ökning av investeringsanslagens summa med netto ca 10 miljoner
kronor. Denna ökning är till huvudsaklig del sammansatt av dels det nytillkomna
anslaget å ca 9 miljoner kronor till förvärv av Stockholm-Roslagens
järnvägar, dels den föreslagna anslagsökningen å ca 12 miljoner kronor i
förhållande till det preliminära beloppet för byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen,
dels ock en minskning å ca 12 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningssiffra av anslagsbehovet för inlösen av aktier
i LKAB.
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels
såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas
uppgå till 976 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa, efter
den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 741 miljoner
kronor, kvarstår för investeringarnas genomförande ett medelsbehov av
(2 741 — 976 =) 1 765 miljoner kronor, vilket belopp i den investeringsplan
som nu framlägges på sedvanligt sätt redovisas under rubriken Lånemedel.
Till detta belopp skall läggas den beräknade förbrukningen av äldre anslagsmedel,
25 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet för kapitalbudgetens
del kan således anges till 1 790 miljoner kronor. Även till denna beräkning
får givetvis fogas en reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.
Det är mycket vanskligt att nu förutsäga, vilken förändring som myndigheternas
disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret kan undergå under
nästa budgetår. Det torde dock finnas anledning att räkna med en mindre
ökning, uppskattningsvis 50 miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
27
Totalbudgeten
Miljoner kronor
1958/59
1959/60
enl. stv.
ny be-
enl. stv.
ny be-
prop. 1959
räkning
prop. 1959
räkning
Överskott (+) eller underskott (—)
på driftbudgeten................
- 253
— 379
— 449
— 714
Reservationsmedelsminskning på
driftbudgeten, m. m.............
- 365
- 75
- 100
— 150
Fondering hos riksgäldskontoret av
sjukkassorna tillkommande arbets-
givarbidrag ....................
O
rt<
+
+ 41
+ 40
+ 39
Avsättning (+) resp. återföring (—)
av kommunalskattemedel (netto)..
+ 150
+ 150
— 150
— 150
Medelsbehov på kapitalbudgeten efter
avdrag för avskrivningar o. dyl...
— 1 566
- 1 588
— 1 761
— 1 765
Minskning av anslagsbehållningar på
kapitalbudgeten ................
— 250
— 150
— 25
— 25
Ökad (—) resp. minskad (+) dispo-
sition av rörliga krediter........
+ 25
+ 170
— 25
— 50
Totalbudgetens underskott
- 2 219
- 1831
- 2 470
2 - 2 815
s Exklusive tillkommande utgifter.
För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter
under innevarande och nästa budgetår har drift- och kapitalbudgeten
på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redovisas i föregående
tabell.
I tabellen har beaktats, att avsättningen till respektive återföringen från
budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte utgör någon kassamässig
utgift eller inkomst för staten.
Som framgår av tabellen skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret
1959/60 ge ett underskott på totalbudgeten om 2 815 miljoner kronor mot
1 831 miljoner kronor för innevarande budgetår. Jag vill i detta sammanhang
erinra om vad jag tidigare anfört beträffande eventuellt tillkommande utgifter
i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden och beträffande
osäkerheten i inkomstberäkningarna och dessas beroende av de antaganden
som gjorts om den samhällsekonomiska utvecklingen. En realistisk bedömning
av utfallet, så långt detta är möjligt med utgångspunkt från i dagsläget
kända tendenser, synes peka på ett totalbudgetunderskott och ett behov av
nyupplåning under nästa budgetår av minst tre miljarder kronor.
För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade underskottet på
totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande
totalbudgetens saldon under budgetåren 1950/51:—1957/58 tillika med de nu
beräknade saldona för budgetåren 1958/59 och. 1959/60.
28
Bevillningsutskottets
betänkande nr 50 är 1959
Budgetår
Totalbud-
Budgetår
Totalbud-
getsaldo
getsaldo
1950/51 ..
................ - 324
1955/56 ...............
... - 598
1951/52 ..
................ + 434
1956/57 ...............
... - 762
1952/53 ..
................ - 746
1957/58 ...............
... - 1 135
1953/54 ..
................ - 1 098
1958/59 ...............
... - 1 831
1954/55 ..
................ - 1 085
1959/60 ...............
...1- 2815
1 Exklusive tillkommande utgifter.
I statsverkspropositionen lämnades vissa uppgifter för att utöver det aktuella
budgetförslaget ge material även för en bedömning av den statsfinansiella
utvecklingen på längre sikt. Sålunda refererades en av riksräkenskapsverket
i anslutning till den ordinarie inkomstberäkningen verkställd kalkyl
avseende den statliga inkomstutvecklingen till och med budgetåret 1961/62.
Kalkylen utgick från verkets beräkningar för 1959/60 och därmed från de
antaganden om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling
som låg till grund för dessa. För utvecklingen från och med år 1960 baserades
beräkningarna på antagandet om att såväl fysiska personers som
bolags inkomster skulle stiga med tre procent årligen. Beräkningen utgick
vidare från att gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande
på statens inkomster, skulle förbli oförändrade.
I samband med den förnyade beräkningen av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket med bibehållande av de
nyss refererade schablonmässiga allmänna förutsättningarna även omprövat
kalkylerna över statsinkomsternas utveckling på längre sikt. Enligt
denna revidering skulle de årliga förändringarna kunna sammanfattas på
följande sätt (miljoner kronor):
1959/60— 1960/61—
1960/61 1961/62
Driftbudgetens kassamässiga inkomster........... + 520 -f- 580
Återföring från budgetutjämningsfonden av komrnu
nalskattemedel
................................ -f- 75 — 200
Summa + 595 + 380
Statsinkomsternas årliga ökning vid oförändrade skatteregler kan uppskattas
till i genomsnitt en halv miljard kronor vid den förut antagna stegringstakten
i skatteunderlaget. Härvid har hänsyn inte tagits till det skattebortfall
som kan komma att inträffa i samband med genomförandet av
en allmän tilläggspensionering, bland annat som följd av den extra bolagsskattens
slopande. Å andra sidan får beaktas, att statskassan kan förutsättas
komma att tillföras en viss inkomstförstärkning genom höjda folkpensicnsavgifter.
En procentenhets höjning av denna avgift kan för helår beräknas
ge ett nettotillskott av statsinkomster på ca 200 miljoner kronor.
Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen bör inledningsvis framhållas,
att denna självfallet är beroende av statsmakternas beslut. Man kan
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1059
29
följaktligen inte göra en prognos i vanlig mening på detta område. Den följande
redovisningen bör alltså uppfattas som räkneexempel, baserade på
bland annat kända tendenser i utgiftsutvecklingen av närmast automatisk
natur samt i övrigt vissa antaganden om vad som kan anses vara realistiskt
i fråga om svårfrånkomliga anslagsuppräkningar på områden som för närvarande
uppvisar klara brister och eftersläpningar. Det har vidare förutsatts,
att redan fattade beslut skall fullföljas. Mot den bakgrunden kan man, som
jag framhöll senast i årets finansplan, räkna med en »normal» automatisk
årlig utgiftsstegring, bortsett från pris- och lönestegringar, under driftbudgetens
olika departementshuvudtitlar, exklusive försvaret, om minst 300 miljoner
kronor. Denna ökning är ett uttryck för befolkningsmässigt betingade
förändringar, t. ex. det ökande antalet folkpensionärer, samt genomslag av
redan beslutade utbyggnader och reformer på bland annat sådana områden
som forskningen, yrkesundervisningen, det högre och lägre undervisningsväsendet
i övrigt, ungdomsvården, nykterhetsvården, fångvården, sinnessjukvården
samt civilförsvaret. Det torde vara realistiskt att dessutom räkna med
en viss reserv för vad som kan tillkomma utöver rent automatiska utgiftsökningar.
För teknisk fördyring på försvarshuvudtiteln tillkommer ökade utgifter
med ca 70 miljoner kronor per år. Vidare stiger utgifterna för förräntning
av statsskulden, vilka är direkt beroende av storleken av riksgäldskontorets
upplåning samt räntelägets höjd. Som exempel kan nämnas, att dessa utgifter
mellan budgetåren 1958/59 och 1959/60 beräknas stiga med nära 100
miljoner kronor. Vid eventuella förändringar av de statsanställdas löne- och
pensionsförmåner har man att räkna med att varje procents stegring motsvarar
ett belopp av omkring 50 miljoner kronor. Den utlovade successiva
höjningen av folkpensionerna kommer att öka statens direkta kostnader
med betydande belopp. Bland enskilda nya poster kan nämnas utbetalningen
under budgetåret 1960/61 av premier på ca 150 miljoner kronor för premiesparandet
under åren 1955 och 1956.
Även på investeringssidan föreligger mycket starka krav på utbyggnad. I
det sammanhanget kan som exempel pekas på önskemålet om en upprustning
av vägnätet. För affärsverken, som utgör en viktig del av vårt näringsliv,
torde det vara nödvändigt att uppehålla en omfattande investeringsverksamhet
under de närmaste åren. Betydande investeringar kommer att erfordras
för vattenkraftens fortsatta utbyggnad, för atomenergins utnyttjande
och för att på längre sikt förbättra SJ:s driftresultat.
I detta sammanhang kan kanske sägas, alt man som minusposter i beräkningen
borde uppta merutgifterna under innevarande och nästkommande
budgetår för de statliga initiativen i direkt sysselsättningsskapande syfte.
Det är givet, att vissa statsutgifter automatiskt sjunker vid en väsentlig förbättring
av sysselsättningsläget i samband med en konjunkturuppgång.
Detta gäller exempelvis bidraget till arbetslöshetskassorna samt kostnaderna
för omskolning, beredskapsarbeten och vissa industribeställningar. Det kan
emellertid konstateras, att huvuddelen av de igångsatta arbetena är sådana
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
som hållits tillbaka under högkonjunkturen och som hänför sig till områden,
där statliga insatser är nödvändiga även på längre sikt oavsett konjunkturförhållandena.
Man bör vara medveten om att varje reduktion av den
statliga investeringsverksamheten kommer att gå ut över ändamål av hög
angelägenhetsgrad. Samhällsutvecklingen går dessutom i den riktningen att
kraven på kapacitetsökning i stor utsträckning kommer på sådana områden
som traditionellt ingår i den offentliga verksamheten såsom utbildning,
sjukvård, kraftförsörjning och kommunikationer.
Sammanfattningsvis visar de gjorda kalkylerna, att man har anledning
vänta, att totalbudgetsaldona för budgetåren 1960/61 och 1961/62 vid ett
»normalt» konjunkturläge -— utan vare sig depression eller inslag av inflationistisk
inkomst- och prisutveckling — kommer att ge underskott som
är ca en halv till en miljard större än det som förutses för nästa budgetår.
Dessa uppskattningar pekar alltså på ett uppenbart behov av förstärkning
av budgetens inkomstsida. Lika uppenbart är att läget påkallar stark återhållsamhet
med nya utgifter och en fortlöpande omprövning av sådana tidigare
beslutade anslag som vid hård granskning numera kan befinnas
mindre angelägna. Åtgärder i detta syfte är nödvändiga för att öka den ur
samhällsekonomiska synpunkter önskvärda finanspolitiska rörelsefriheten
och för att skapa underlag för en fortsatt progressiv reformverksamhet.
Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att
detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som
gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår
nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som
skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1959 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §
förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1958.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj:t
i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med
100 procent av grundbeloppet dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1959/60 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga 1
fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens
förslag till beräkning av bevillningarna med undantag av att
i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats sålunda:
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
31
Skatt å inkomst och förmögenhet........................ 5 900 000 000
Lotterivinst skatt *..................................... 82 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m............... 84 000 000
Bensinskatt ............................................ 825 000 000
Varuskatt ............................................ 310 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m................. 40 000 000
Statlig nöjesskatt ...................................... 45 000 000
Energiskatt ............................................ 510 000 000
Postverket (överskott) .................................. 20 000 000
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd minskning med 166 000 000
kronor.
Utskottets yttrande
I propositionen nr 150 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1959/60
med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100 tillstyrker utskottet, att
samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1959/
60.
Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1959/60
råder enighet inom utskottet om att den bör vara densamma som nu. Utskottet
tillstyrker således att procenttalet fastställes till 100. Härmed är
yrkandet i motionerna 1:512 och 11:620 i denna del tillgodosett. Däremot
finner utskottet skäl inte föreligga för ett uttalande av den innebörd, som
påyrkats i motionerna.
Utskottet behandlar härefter övriga motionsyrkanden och börjar med
motionerna I: 55 och II: 78 samt I: 282 och II: 353. I dessa motioner föreslås
ändring i grunderna för den ersättning till kommunerna, som staten utger
i anledning av 1957 års ortsavdragsreform. Utskottet får i detta sammanhang
erinra om de till statsutskottet hänvisade likalydande motionerna
I: 53 och II: 69. I sistnämnda motioner har yrkats dels att avvecklingen av
skatteersältningen till kommunerna skall ske i den takt riksdagen år 1957
beslutat men med början ett år tidigare än som avsetts, d. v. s. redan fr. o.
m. år 1960, och dels att skatteersättningen skall beräknas med utgångspunkt
från kommunernas för år 1957 fastställda utdebiteringssats i stället
för — såsom nu är fallet — den aktuella utdebiteringen. I enlighet med des
-
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
sa yrkanden har motionärerna föreslagit att till Skatteersättning till kommunerna
för budgetåret 1959/60 skall anvisas ett förslagsanslag av 543 milj.
kronor. Vid ett bifall till nu berörda motionsyrkanden kan lagen med särskilda
bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets
utdebitering av skatt för åren 1958—1965 upphävas. Yrkande härom
har framställts i de till bevillningsutskottet hänvisade motionerna 1: 55 och
II: 78. Även i de till bevillningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
1:282 och 11:353 har hemställts att skatteersättningen till kommunerna
skall beräknas på grundval av den för år 1957 bestämda utdebiteringssatsen,
vilket skulle medföra att anslaget till Skatteersättning till kommunerna för
nästa budgetår bör uppföras med 580 milj. kronor.
I utlåtande nr 122 har statsutskottet, som inte ifrågasatt någon ändring
av de av 1957 års riksdag beslutade grunderna för statsbidragssystemet till
kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen, hemställt att riksdagen i
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag i statsverkspropositionen måtte till Skatteersättning
till kommunerna m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 610 milj. kronor samt alt de till statsutskottet hänvisade motionerna
i ämnet inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Bevillningsutskottet kan för sin del ansluta sig till den uppfattning, som
från statsutskottets sida framförts beträffande skatteersättningen till kommunerna.
På grund härav avstyrker utskottet de inbördes likalydande motionerna
I: 55 och II: 78 samt I: 282 och II: 353.
Härefter övergår utskottet att behandla motionerna 1:291 och 11:361,
vari yrkats att vissa av de år 1955 införda schablonavdragen skall avskaffas.
En sådan åtgärd skulle enligt motionärernas beräkningar tillföra staten och
kommunerna en årlig inkomstförbättring på 70 resp. 60 milj. kronor. Den
sålunda uppkommande ökningen av det kommunala skatteunderlaget anser
motionärerna böra utnyttjas till en nedsättning av det statliga bidraget till
kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen med ett motsvarande belopp.
Utskottet vill för sin del erinra om att de ifrågavarande avdragen infördes
med det dubbla syftet att genomföra en av rättviseskäl betingad skattesänkning
för de stora grupperna av små inkomsttagare samt att förenkla
taxerings- och deklarationsarbetet. Frågan var föremål för uppmärksamhet
jämväl vid 1958 års A-riksdag. Samma års bevillningsutskott uttalade i sitt
av riksdagen godkända betänkande nr 31 att det ännu var för tidigt att
slutgiltigt bedöma huruvida de första gången vid 1957 års taxering tillämpade
reglerna om schablonavdrag fått åsyftad verkan. Det stod vid lagstiftningens
genomförande klart att vissa svårigheter övergångsvis skulle komma
att uppträda. Att slopa dessa avdrag innan närmare erfarenheter vunnits av
deras tillämpning borde enligt utskottets mening inte komma i fråga.
Fortfarande saknas enligt utskottets mening tillräckliga erfarenheter för
att slutgiltigt bedöma avdragens effekt i förenklingshänseende. Genom att
avskaffa avdragen skulle visserligen statens behov av ökade inkomster i någon
mån kunna tillgodoses. Utskottet anser emellertid inte att åtgärden bör
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
33
tillgripas i sådant syfte. Man kan nämligen inte bortse ifrån att de i motionerna
förordade ändringarna skulle innebära skattehöjningar, som i främsta
rummet drabbar skattskyldiga i de lägre inkomstklasserna. Utskottet finner
sig därför böra avstyrka nämnda motioner.
Beträffande det i motionerna I: 154 och II: 198 framställda yrkandet, att
riksdagen skulle antaga nya skatteskalor med tillämpning först fr. o. m.
ingången av år 1961 får utskottet anföra följande. Ett genomförande av förslaget
skulle åsamka staten ett betydande skattebortfall, vilket för helt
budgetår kan beräknas till 600 ä 625 milj. kronor. Som framhållits i propositionen
nr 150 kan — om särskilda åtgärder inte vidtas — under de
närmast kommande budgetåren betydande underskott befaras uppstå i totalbudgeten.
Dessa uppskattningar pekar som departementschefen uttalat på
ett uppenbart behov av förstärkning av budgetens inkomstsida. Utskottet
kan inte tillstyrka att riksdagen under dylika omständigheter nu skulle fatta
beslut om en framtida sänkning av inkomstskatten för fysiska personer.
Utskottet har vidare i detta sammanhang att ta ställning till de vid riksdagens
början väckta motionerna 1:34 och 11:45 om utredning rörande
barnavdrag vid beskattningen åt barnfamiljer. Motionärerna har utgått ifrån
att barnbidrag alltjämt skulle förekomma men att de i vissa inkomstlägen
skulle ersättas av skatteavdrag för barn. Häremot vill utskottet anmärka att
det synes föga rationellt att vid sidan av varandra ha två olika system för
beaktande av barnfamiljernas särskilda förhållanden. Tvärtom skulle detta
medföra olägenheter i skilda hänseenden, bl. a. genom att källskatteuppbörden
och taxeringsförfarandet komplicerades. Motionärerna har, såvitt utskottet
kunnat finna, inte framfört bärande skäl för den ifrågasatta omläggningen.
Då det nuvarande systemet enligt utskottets mening bör bibehållas
avstyrker utskottet utredningsyrkandet i de nämnda motionerna.
De i propositionen nr 150 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter
för budgetåret 1959/60 utvisar i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
på inkomstsidan en nettominskning med 187 miljoner
kronor och på utgiftssidan en nettoökning med ca 78 miljoner kronor. Driftbudgeten
för budgetåret 1959/60 beräknas lämna ett underskott av 714 miljoner
kronor mot enligt statsverkspropositionen 449 miljoner kronor.
Det i propositionen nr 150 beräknade resultatet för totalbudgeten visar eif
underskott å 2 815 miljoner kronor exklusive tillkommande utgifter mot
2 740 miljoner kronor i statsverkspropositionen. Därvid har beaktats, att avsättningen
till respektive återföringen från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
inte utgör någon kassamässig utgift eller inkomst för staten.
Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen
eu minskning med 166 miljoner kronor. Därvid har inkomsten av
skatt å inkomst och förmögenhet in. in. vid den i propositionen nr 150 före
3
Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr SO
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
slagna uttagningsprocenten upptagits med 5 900 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen
6 000 miljoner kronor. Denna skillnad sammanhänger
med det förslag om slopande av den extra bolagsskatten som förutsattes skola
föreläggas riksdagen, sedan beslut fattats om genomförande av en allmän
tilläggspensionering. Utskottet, som i betänkande nr 54 tillstyrkt förslag att
den extra bolagsskatten fr. o. m. ingången av år 1960 avvecklas, finner i anledning
härav inkomsttiteln såsom departementschefen föreslagit böra beräknas
till 5 900 miljoner kronor.
Inkomsttiteln statlig nöjesskatt, som i statsverkspropositionen upptogs
med 55 milj. kronor, har i proposition nr 150 upptagits till ett 10 milj. kronor
lägre belopp. Därvid har räknats med att statens nöjesskatteintäkter vid
bifall till proposition nr 97 rörande ändringar i nöjesskatteförordningen
m. m. skulle minska med omkring 5,5 milj. kronor samt hänsyn tagits till
den av andra orsaker betingade nedåtgående tendensen i nöjesskatteuppbörden.
Emellertid har riksdagen i vissa hänseenden frångått Kungl. Maj :ts
förslag, varigenom en ytterligare inkomstminskning å drygt en miljon kronor
skulle uppkomma. Inkomsttiteln synes det oaktat kunna upptagas till 45
milj. kronor.
För inkomsttiteln postverket har i proposition nr 150 föreslagits ett belopp
av 20 milj. kronor. Därvid har räknats med att de i proposition nr 94
föreslagna nya villkoren för postbefordran av tidningar skulle öka postverkets
överskott med 5 å 6 milj. kronor för nästkommande budgetår. Riksdagen
har emellertid med avslag å nämnda proposition beslutat en höjning av
tidningsavgifterna, som för helt år skulle medföra ett 5 milj. kronor lägre
överskott än enligt Kungl. Maj :ts förslag. Med hänsyn härtill bör inkomstposten
upptagas till allenast 17 milj. kronor för kommande budgetår.
Mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna i övrigt
har utskottet icke något att erinra.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte —■ i anledning av Kungl. Maj :ts
i proposition nr 150 framlagda förslag angående skatteprocenten
— besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60
med 100 procent av grundbeloppet;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 34 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 45 av herr Hjalmarson m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 154 av herr Ewerlöf m.
fl. och II: 198 av herr Hjalmarson m. fl.,
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
35
3) de likalydande motionerna I: 55 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 78 av herr Hjalmarson m. fl.,
4) de likalydande motionerna 1:282 av herr Aastrup m.
fl. och II: 353 av herr Ohlin in. fl.,
5) de likalydande motionerna I: 291 av herr Aastrup m.
fl. och II: 361 av herr Ohlin m. fl.; samt
6) de likalydande motionerna I: 512 av herr Ewerlöf m.
fl. och II: 620 av herr Hjalmarson m. fl., i den mån motionerna
icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan
anfört och hemställt,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
C) att bevillningarna för budgetåret 1959/60 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m.............
Kupongskatt .............
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
..............
Fondskatt ................
Skogsvårdsavgifter ........
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter
................
Arvsskatt och gåvoskatt ....
Lotterivinstskatt ..........
Omsättnings- och expedi
tionsstämplar
in. in.....
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .............
Bensinskatt ..............
Tullar och acciser:
Tullmedel ................
Varuskatt ................
Omsättningsskatt å motorfordon
.................
Begleringsavgift och accis å
fettvaror in. in.........
Skatt å kaffe ............
Tobaksskatt ..............
Rusdrycksförsäl jningsmcdel
av partihandelsbolag.....
Kronor Kronor
5 900 000 000
8 000 000
1 000 000
14 000 000
13 000 000
1 500 000
90 000 000
82 000 000
84 000 000 6 193 500 000
385 000 000
825 000 000 1 210 000 000
690 000 000
310 000 000
140 000 000
40 000 000
23 000 000
850 000 000
13 000 000
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag . ..
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker
Omsättningsskatt å vin ....
Maltdrycksskatt ..........
Skatt å läskedrycker ......
Statlig nöjesskatt ........
Energiskatt ..............
Postverket (överskott 1 .......
Kronor Kronor
22 000 000
1 200 000 000
90 000 000
105 000 000
67 000 000
45 000 000
510 000 000 4 105 000 000
, ........... 17 000 000
Stockholm den 25 maj 1959
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson,
fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson och Bengtson;
samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt i
Aspabruk, Nilsson i Svalöv, Kollberg, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i
Borås, Wiklund och Stenberg.
Reservationer
I) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vilka ansett
a)
att utskottet under punkten A) bort hemställa,
att riksdagen — under uttalande av att en statlig inkomstoch
utgiftspolitik enligt i motionerna 1:511 och 11:619 redovisade
och till sina statsfinansiella konsekvenser belysta
riktlinjer borde och bör föras i syfte att utan skattehöjningar
göra det möjligt att täcka statens löpande utgifter med
löpande inkomster — måtte med bifall till Kungl. Maj :ts i
proposition nr 150 framlagda förslag rörande skatteprocenten
och de likalydande motionerna I: 512 och II: 620 beslu
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
37
ta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i
10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå
i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med 100 procent
av grundbeloppet;
b) att utskottet under punkten Bl) bort hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1: 34 och II: 45 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj:t ville igångsätta en utredning med uppdrag
att utarbeta förslag dels rörande införande av förhöjda ortsavdrag
för barnfamiljer vid beskattningen, dels i fråga om
den lämpliga kombinationen mellan sådana ortsavdrag och
barnbidrag;
c) att utskottet under punkten B 2) bort hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1:154 och 11:198 måtte antaga det vid motionerna fogade
förslaget till förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
d)
att utskottet under punkterna B 3) och 4) bort hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 55 och II: 78 samt i anledning av de likalydande motionerna
1:282 och 11:353 måtte antaga det vid förstnämnda
två motioner fogade förslaget till lag om upphävande av lagen
den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda bestämmelser
om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets
utdebitering av skatt för åren 1958—1965;
II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Stenberg, vilka
a) ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
I propositionen---(= utskottet s. 31 råd 15 uppifrån—s. 32 rad
11 uppifrån) ---- 580 milj. kronor.
Såsom framhållits i de likalydande motionerna I: 282 och II: 353 prövade
1956 års kommunalskatterevision två olika huvudalternativ för det statliga
kompensationsbidraget. Antingen kunde det lämnas såsom ett av staten
tillskjutet skatteunderlag eller som ett av staten tillskjutet belopp, vars storlek
avvägts med hänsyn till bortfallet i skatteunderlag genom de höjda ortsavdragen
och förutvarande utdebiteringssats. Den sistnämnda bidragsformen
tillämpades vid kompensationsbidraget i samband med 1950 års ortsavdragsreform.
Kommunalskatterevisionen ansåg för sin del att den förstnämnda
bidragsformen var bl. a. ur tekniska synpunkter att föredraga. Samma ståndpunkt
intog Kungl. Maj:t och riksdagen. Men det bör då uppmärksammas
att revisionen utgick från att några nämnvärda kommunala utdebiteringshöjningar
inte skulle komma att inträffa. Vid ärendets behandling år 1957
pekade också statsutskottet i sitt utlåtande på de risker för kostnadsökningar
som var förbundna med statsbidragets konstruktion. Statsutskottet för
-
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
utsatte härvid uttryckligen att, därest en mera påtaglig ökning av de beräknade
kostnaderna för statsbidraget skulle uppstå till följd av en ökning i
den kommunala utdebiteringen, en omprövning av grunderna för statsbidraget
skulle komma till stånd.
En betydande ökning har inträtt i statsverkets kostnader för kompensationsbidraget.
Kostnadsstegringen uppgår till ca 20 procent eller till mer än
100 milj. kr. Den sammanhänger uppenbarligen med bidragets konstruktion.
Mot bakgrunden av den inträdda kostnadsstegringen för statsverket
och under hänvisning till statsutskottets ovan refererade uttalande delar
utskottet uppfattningen att den förutsatta omprövningen nu bör ske. Härtill
kommer — vilket är den för utskottet viktigaste omständigheten — det
statsfinansiella krisläget, vilket enligt utskottets mening gör det ofrånkomligt
att söka nå besparingar i statsverkets utgifter.
I motionerna I: 53 och II: 69 liksom i motionerna I: 282 och II: 353 har
föreslagits en justering av grunderna för statsbidraget på så sätt att statsbidragets
storlek anknytes till de utdebiteringssatser, som gällde för det kommunala
finansår, då de förutvarande lägre ortsavdragen tillämpades, d. v. s.
för år 1957. Det är som ovan påpekats i princip samma förfarande som tilllämpades
för kompensationsbidraget i samband med 1950 års ortsavdragsreform.
Utskottet vill för sin del tillstyrka att bidraget omlägges på sådant
sätt. Omläggningen bör ske från och med år 1960. För detta år blir statsbidraget
för den enskilda kommunen lika med produkten av den för år 1957
gällande utdebiteringssatsen och det antal skattekronor som bortfallit på
grund av ortsavdragsreformen. Avvecklingen av bidraget skall sedan ske
under den följande femårsperioden enligt den skala som fastställdes vid
1957 års riksdag. Utskottet tillstyrker alltså inte motionsyrkandena om
avkortning av avvecklingsliden.
Utskottet vill vidare tillägga att därest en justering vidtages i vissa av de
år 1955 beslutade schablonavdragen i enlighet med vad utskottet nedan
föreslår, uppkommer en stegring av kommunernas skatteunderlag. Härigenom
kompenseras kommunerna till betydande del för den minskning i skatteersättningsbidraget
som uppkommer vid övergången till de ändrade grunderna
för detta bidrag. Genom justeringen av schablonavdragen kan kommunerna
nämligen beräknas få en ökad skatteinkomst av ca 60 milj. kr.
per år.
Härefter övergår utskottet att behandla motionerna 1:291 och 11:361,
vari förslag framförts om ovan berörda ändringar i de s. k. schablonavdragen.
De föreslagna justeringarna bör ses som en del av ett samlat program för
olika besparings- och budgetförstärkande åtgärder i syfte att stärka det statsfinansiella
läget. Från regeringens sida har såväl i statsverkspropositionen
som i kompletteringspropositionen förordats att en allmän omsättningsskatt
införes i syfte att inbringa ett ökat skattebelopp till staten av storleksordningen
1 000 milj. kr.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
39
Utskottet delar uppfattningen att statsfinanserna bringats i det läget att
statsmakterna ställes inför nödvändigheten att ompröva förut fattade beslut.
Detta kan gälla såväl beslut rörande utgiftsåtaganden som åtgärder på det
skattepolitiska området. I valet mellan att genomföra en ny skatt av mycket
betydande omfattning och att revidera en skattereform för att därigenom
och med hjälp av olika besparingsåtgärder förbättra budgetläget, föredrager
utskottet för sin del det senare alternativet.
Till det här anförda kommer dessutom att vissa av de ändringar i skattelagstiftningen
som genomfördes i och med 1955 års taxeringsreform inte
har motsvarat det uppgivna syftet, nämligen att leda till en förenkling av
taxeringsförfarandet. Detta gäller i främsta rummet de schabloniserade försäkringsavdragen
men även avrundningen av det s. k. omkostnadsavdraget.
Riksskattenämnden har sålunda i anledning av de gjorda erfarenheterna i
skrivelse till finansdepartementet den 18 oktober 1957 föreslagit att de schabloniserade
försäkringsavdragen måtte avskaffas. Denna »taxeringsreform»
har uppenbarligen försvårat deklarations- och taxeringsarbetet. Det senare
gäller även avrundningen av omkostnadsavdraget till närmast högre 100-tal
kronor. I fråga om försäkringsavdragens schablonbelopp tillkommer vidare
den viktiga omständigheten, att dessa måste motverka syftet med försäkringsavdragen,
nämligen att uppmuntra försäkringssparande!, eftersom dessa
schablonavdrag även tillkommer skattskyldig, som icke haft premier för
försäkring.
Vad slutligen gäller avrundningen av det beskattningsbara beloppet —
till närmast lägre 100-tal kronor —- har detta som motionärerna påpekat
medfört en viss nedbantning av tabellmaterialet för skattedebiteringen.
Utskottet delar emellertid uppfattningen att det torde vara tvivel underkastat
om denna förenkling är värd det inkomstbortfall för det allmänna som
åtgärden medfört (drygt 50 milj. kronor). Med hänsyn till budgetläget tillstyrker
utskottet förslaget att avrundningen slopas och återgång sker till
den förut gällande regeln om avrundning till närmast lägre 10-tal kronor.
Motionärerna har inte föreslagit någon ändring av det s. k. 100-kronorsavdraget
vid inkomst av tjänst. Utskottet har inte heller funnit anledning till
ändring härvidlag. Härigenom bibehålies således den del i 1955 års reform
som särskilt tog sikte på att nå ökad rättvisa och likformighet i skattebördans
verkliga fördelning till förmån för de mindre inkomsttagarna. En förskjutning
av skattebördan, som i främsta rummet drabbar skattskyldiga i
de lägre inkomstklasserna, skulle å andra sidan inträffa, om en allmän omsättningsskatt
införes.
Beträffande det —----(= utskottet s. 33 rad 5 uppifrån — rad 15 uppifrån)
-----fysiska personer.
Utskottet har vidare i detla sammanhang att ta ställning till de vid riksdagens
början väckta motionerna 1:34 och 11:45 om utredning rörande
barnavdrag vid beskattningen åt barnfamiljer. Motionärerna har utgått
40 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år i959
ifrån att barnbidrag alltjämt skulle förekomma men att de i vissa inkomstlägen
skulle ersättas av skatteavdrag för barn. Utskottet anser det i motionerna
väckta spörsmålet för närvarande sakna aktualitet. Utskottet avstyrker
därför det framförda utredningsyrkandet.
De i propositionen---(= utskottet s. 33 rad 15 nedifrån—rad 10
nedifrån)--— 449 miljoner kronor.
Den statliga upplåningen beräknas i propositionen nr 150 till 2 815 milj.
kr. exklusive tillkommande utgifter mot 2 470 milj. kr. i statsverkspropositionen.
I sagda belopp ingår upplåning för de statliga kapitalinvesteringarnas
finansiering med ca 1 800 milj. kr. samt beräknad reservationsmedelsförbrukning
— med 150 milj. kr. — och återföring från budgetutjämningsfonden
av tidigare avsatta kommunalskattemedel — med likaledes 150
milj. kr. Återstoden av lånebehovet hänför sig i stort sett till det beräknade
underskottet å driftbudgeten.
Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen
en minskning med 166 milj. kronor. Därvid har inkomsten av
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. vid den i propositionen nr 150 föreslagna
uttagningsprocenten upptagits med 5 900 milj. kronor mot i statsverkspropositionen
6 000 milj. kronor. Denna skillnad sammanhänger med
det förslag som Kungl. Maj :t senare framlagt om slopande av den extra bolagsskatten
och som utskottet behandlar i särskilt betänkande. Det i propositionen
beräknade inkomstbortfallet till följd härav anser utskottet överdrivet.
Med hänsyn härtill och med beaktande av att utskottet förordat viss
justering av schablonavdragen vid taxeringen anser utskottet att inkomsttiteln
kan uppföras med 6 000 milj. kronor.
Inkomsttiteln statlig nöjesskatt----(= utskottet s. 34 råd 9 uppifrån
— rad 14 nedifrån)---något att erinra.
b) ansett att utskottet under punkten B 4) bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 282 och II: 353,
dels antaga det vid motionerna fogade förslaget till lag om
ändring av lagen den 16 maj 1957 med särskilda bestämmelser
om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets
utdebitering av skatt för åren 1958—1965;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med ovan
angivna grunder i administrativ ordning utfärda föreskrifter
rörande beräkning av skatteunderlagsgraderade statsbidrag
till kommunerna för speciella ändamål och av kommunala
bidrag till vissa statliga utgifter.
e) ansett att utskottet under punkten B 5) bort hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1:291 och II: 361 måtte antaga följande författningsförslag,
nämligen
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
41
1) Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 33 § 2 inom., 46 § 2 mom., 50 § 2 och 3 mom.
samt 51 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
33 §.
2 mom. Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst, skall anses hava haft
utgifter, som i 1 mom. sägs, till ett belopp av minst 100 kronor.
Vad i första stycket sägs skall icke gälla, om summan av utgifterna uppgår
till eller överstiger summan av intäkterna, ej heller i den mån avdraget
genom tillämpning av nämnda stycke skulle komma att överstiga summan
av intäkterna.
(Se vidare anvisningarna.)
46 §.
2 mom. I hemortskommunen —--allmän sjukförsäkring.
Har skattskyldig---eller avgiften.
Därest skattskyldig---nämnda tid.
Avdrag, som i första stycket 3) här ovan avses, må ej för skattskyldig åtnjutas
till högre belopp än 300 kronor; dock att om skattskyldig under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken ifrågavarande
avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 600 kronor.
Avdrag med högst 600 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under
beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild)
och haft hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller delvis
underhållet barn, som stått under hans vårdnad och för vilket rätt till allmänt
barnbidrag förelegat.
50 §.
2 mom. För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller
någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den
beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt
ortsavdrag.
Finnes skattskyldigs---jämkning medgivits.
Om skattskyldigs---ovan sägs.
Skattskyldig, vars---stycket förmäles.
Vad härefter återstår avrundas nedåt till jämna tiotal kronor och utgör
för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.
3 mom. För skattskyldig, som i 2 mom. avses, såvitt angår annan kom
4
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 50
42
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
mun än hemortskommunen, så ock för annan skattskyldig, utgör den taxerade
inkomsten tillika beskattningsbar inkomst, utom i fall varom nedan i
andra stycket förmäles.
Kan kommunalt---i kommunen.
För annan---beskattningsbar inkomst.
(Se vidare anvisningarna.)
51 §.
För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del
av beskattningsåret, inträder skatteplikt till kommunal inkomstskatt
i hemortskommunen: då den beräknade beskattningsbara inkomsten där
uppgår till minst 20 kronor;
i annan kommun: då den beräknade beskattningsbara inkomsten där uppgår
till minst 100 kronor.
För annan skattskyldig än i första stycket sägs inträder skatteplikt, då
den beräknade beskattningsbara inkomsten i kommunen uppgår till minst
100 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1960 eller tidigare år.
2) Förslag
till
förordning angående ändrad Ig delse av 9 § 2—4 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 9 § 2—4 mom. förordningen den 26 juli 1947
om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
9 §•
2 mom. För skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under
hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres den beskattningsbara
inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt ortsavdrag.
Finnes skattskyldigs —- — —— jämkning medgivits.
Vad härefter återstår avrundas nedåt till jämna tiotal kronor och utgör
för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.
3 mom. För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses utgör den taxerade
inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.
4 mom. Skatteplikt till statlig inkomstskatt inträder
för fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
43
av beskattningsåret: då den beräknade beskattningsbara inkomsten uppgår
till minst 20 kronor;
för annan skattskyldig: då den beräknade beskattningsbara inkomsten
uppgår till minst 100 kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år.
3) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 26 juli 19h7
(nr 577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
8 §•
Har skattskyldig hemmavarande barn, som icke fyllt 21 år, skall, därest
barnets till statlig inkomstskatt beräknade beskattningsbara inkomst icke
uppgår till minst 20 kronor, den skattskyldige taxeras jämväl för barnets
förmögenhet. I den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet inbegripes i
sådant fall jämväl barnets förmögenhet.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år.
4) Förslag
till
förordning anqående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272)
Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni
1953 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
4 §•
1 mom. Har lokal —--sådana tabeller.
Skattetabellerna skola —--förmögenhet, samt
44 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1959
att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige
än dels ortsavdrag, dels därutöver ett belopp av trehundrafemtio
kronor för skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) här nedan,
och tvåhundra kronor för annan skattskyldig, dels ock, såvitt angår taxeringen
till statlig inkomstskatt, för kommunala utskylder med belopp, motsvarande
för skattekrona och skatteöre det belopp, som enligt 3 mom. legat
till grund vid uträknandet av de i vederbörlig tabell angivna utskylderna.
Tabellerna skola icke upptaga preliminär skatt för belopp, som motsvarar
en till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerad inkomst, understigande
ettusentvåhundra kronor, eller till sådan skatt beskattningsbar inkomst
understigande tjugu kronor. Inkomstbelopp och skattebelopp skola
angivas i helt antal kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960 och skall dessförinnan
tillämpas såvitt angår upprättandet av skattetabeller för inkomståret
1960.
d) ansett att utskottet under punkten C bort hemställa,
att bevillningarna för budgetåret 1959/60 måtte beräknas
sålunda:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m............. 6 000 000 000
Kupongskatt---(= ut
skottet
s. 35 rad 18 uppifrån—rad
17 nedifrån) —
.................... 82 000 000
Omsättnings- och expedi
tionsstämpar
m. m..... 84 000 000 6 293 500 000
Automobilskattemedel: — —-
— (= utskottet s. 35 råd
14 nedifrån—s. 36 rad 10
uppifrån).......... 17 000 000
III) beträffande punkten B 5) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och
Magnusson i Borås.
5908 i0 Stockholm. 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:311 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 a1 i texten