Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om slopande av beskattningen av familjebidrag till värnpliktiga.

1959-05-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:52, Betänkande i anledning av väckta motioner om slopande av beskattningen av familjebidrag till värnpliktiga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1959

1

Nr 52

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om slopande av beskattningen av familjebidrag till värnpliktiga.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 160 av herrar Erik Olsson och Olsén samt II: 203 av herr

Nilsson i Östersund, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om en snabbutredning i syfte att upphäva

beskattningen av familjebidrag, utgående till värnpliktiga under militärtjänstgöring

i fredstid, samt anhålla att Kungl. Maj :t måtte framlägga proposition

i ärendet under innevarande års höstriksdag i syfte att möjliggöra

upphävandet av ifrågavarande beskattning fr. o. in. den 1 januari 1960».

Beträffande vad som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionen II: 203.

Bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga finnes i förordningen den

29 mars 1946 om familjebidrag till värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen)

(SFS 1946:99 med ändringar 1947:237, 1951:117, 1952:28,

1953:38, 1954:364, 1956:28 och 1958:440) och familjebidragskungörelsen

samma dag (SFS 1946: 101 med ändringar 1947: 711, 1951: 118, 1952:

58 och 1953: 39).

Familjebidragsförordningen trädde i kraft den 1 april 1946. De tidigare bestämmelserna

fanns i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar, nämligen

krigsfamiljebidragsförordningen och fredsfamiljebidragsförordningen (SFS

521 och 524/1942). Dessa ersatte i sin tur år 1940 utfärdade krigs- och fredsfamiljebidragsförordningar

(SFS 223 och 422/1940).

Förmånerna enligt familjebidragsförfattningarna är familjebidrag och

hemortslön. För tillämpning av bestämmelserna om liemortslön kräves dock

särskilt förordnande av Kungl. Maj:t, och dylikt förordnande har ej meddelats.

Familjebidragsförmånerna fastställes och utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.

Försvarets socialbyrå är tillsynsmyndighet enligt familjebidragsförfattningarna.

Familjebidrag kan utgå i följande former, nämligen familjepenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag, sjukbidrag samt begravningsbidrag.

I princip utgår familjebidrag — oberoende av bidragsformen — efter be
1

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1959

hovsprövning. I regel skall familjebidrag utbetalas kontant men kan också

meddelas in natura.

Under den värnpliktiges militärtjänstgöring måste i första hand uppehälle

och bostad tryggas åt anhörig, som för sin försörjning är beroende av den

värnpliktige. Detta sker i allmänhet genom familjepenning och bostadsbidrag.

Det högsta belopp, varmed familjepenning för dag kan utgå för olika kategorier

av familjemedlemmar, angives i 6 § förordningen. För närvarande

utgår familjepenning för hustru eller annan, som förestår hemmet för värnpliktig

med hemmavarande barn under 16 år, med 6 kronor per dag. För

annan familjemedlem över 16 år utgår 3 kronor 60 öre per dag, och för familjemedlem

under 16 år utgår 2 kronor 40 öre per dag.

Bestämmelserna rörande bostadsbidrag är meddelade i 9—12 §§ förordningen.

Bidraget utgår i princip med belopp, motsvarande den faktiska hyran

för den bostad, den värnpliktige hade vid inryckningen. Under vissa

förutsättningar, varom stadgas i 9 g 2 inom., kan bostadsbidrag också utgå

till värnpliktig, som ej har familjemedlem. Särskilt bostadsbidrag kan beviljas

för uppvärmningskostnader. Härom stadgas i 10 §. Bostadsbidrag kan

även utgå för flyttningskostnader, 11 § 1 inom., och för kostnader för förvaring

under den värnpliktiges militärtjänstgöring av möbler och andra

lösören, 11 § 2 mom.

Näringsbidrag kan utgå för upprätthållande av näring eller rörelse, 14 §

förordningen, eller för alt möjliggöra återupptagande av näring eller rörelse,

som under den värnpliktiges militärtjänstgöring måst nedläggas, 15 §. Bidrag

enligt 14 § är avsett för avlöning av arbetskraft som ersättare för den

värnpliktige. Näringsbidrag för upprätthållande av rörelse, högst 22 kronor

50 öre för dag, utesluter familjepenning och bostadsbidrag, medan näringsbidrag

för nedlagd rörelse, högst 225 kronor för månad, kan utgå vid sidan

av familjepenning och bostadsbidrag.

Sjukbidrag och begravningsbidrag, 18 och 19 §§ förordningen, är avsedda

att täcka de ytterligare behov, som uppkommer i anledning av familjemedlems

sjukdom eller frånfälle.

Frågan om beskattningen av familjebidrag var föremål för riksdagens

prövning senast år 1955 i anledning av väckta motioner i ämnet. Motionerna

avstyrktes av bevillningsutskottet i dess av riksdagen godkända betänkande

nr 26. 1 betänkandet lämnade utskottet en redogörelse bl. a. för vad som

förekommit i samband med införandet år 1940 av den första lagstiftningen

rörande familjebidrag. Utskottet anförde härefter i sitt yttrande bl. a.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår motiverades skatteplikten

för familjebidrag vid förenämnda stadgandes tillkomst år 1940 i första

hand med att bidraget var avsett att utgöra en ersättning för den skattskyldiges

inkomstbortfall. Härjämte framhölls, att i många fall familjebidraget

tillsammans med den värnpliktiges övriga förmåner torde vara nästan lika

stort som den avlöning han åtnjöte i det civila arbetet. Vad näringsbidraget

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1959

3

beträffade erinrades, att om en värnpliktig genom dylikt bidrag sattes i

stånd att i förutvarande omfattning hålla sin rörelse i gång och därmed åtnjuta

samma inkomst av rörelsen som då han själv dreve densamma, kunde

ej rimligen påstås, att billigheten krävde, att näringsbidraget bleve skattefritt.

Vidare syntes det vara i kommunernas intresse att i tider av vikande

konjunkturer skatteunderlaget icke ytterligare minskades genom de militära

inkallelserna. Dessa synpunkter bör enligt utskottets mening alltjämt vara

vägledande vid bedömandet av frågan om familjebidragens behandling i

skattehänseende. Utskottet vill jämväl fästa uppmärksamheten på att källskatteavdrag

icke verkställes på familjebidrag samt att värnpliktig under

vissa förutsättningar kan erhålla anstånd med inbetalningen av skatt. Vidare

må anmärkas, att taxeringsmyndigheterna genom bestämmelserna om avdrag

för nedsatt skatteförmåga har möjlighet att beakta de fall, då sociala

hänsyn kan anses motivera en lindring i beskattningen.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla, att familjebidragens nuvarande

storlek fastställts under den förutsättningen, att bidragen utgör skattepliktig

intäkt. Frågan om införande av skattefrihet för desamma synes med hänsyn

härtill äga visst samband med avvägningen av bidragens storlek. Till

sistnämnda spörsmål ankommer det emellertid icke på utskottet att taga

ställning.

Till stöd för yrkandet i de förevarande motionerna 1:160 och

II: 2 0 3 har inledningsvis erinrats om att familjebidrag under militärtjänstgöring

avser att kompensera det inkomstbortfall som den värnpliktige

får vidkännas under militärutbildningen. I verkligheten är dock bidraget

inte tillräckligt för nödtorftig försörjning av den värnpliktiges familj,

även om det utgår med maximibeloppet. Detta innebär att militärtjänstgöringen

ofta vållar stora ekonomiska bekymmer för den inkallade och hans

familj. Härtill kommer att familjebidraget är beskattningsbar inkomst.

Källskatt dras emellertid inte på bidraget. Värnpliktig, som uppburit bidrag,

kan därför året närmast efter inkallelsen bli påförd kvarskatt för

denna inkomst, vilket vållar ytterligare ekonomiska svårigheter för honom

och familjen kort efter militärtjänstgöringen. Denna kvarskatt kan uppgå

till mellan 400 och 500 kronor för en värnpliktig som under sin rekryttjänstgöring

haft familj att försörja.

Skyldigheten att betala skatt för familjebidrag motiverades vid lagstiftningens

tillkomst år 1040 med alt bidraget skulle utgöra kompensation för

inkomstbortfall. Som ytterligare skäl anfördes att de under kriget mycket

omfattande inkallelserna skulle medföra ett mycket betydande skattebortfall

inte minst för kommunerna om tidigare gällande regler om skattefrihet

för de värnpliktigas förmåner skulle helt bibehållas. Dessa motiveringar

håller inte nu efter 20 år med snabb ekonomisk utveckling. Familjebidragen

är inte längre eu kompensation för inkomstbortfallet utan snarare ett

socialt bidrag för atl skydda den värnpliktiges familj från ren nöd under

inkallelsetiden. Bidragen utgör inte heller någon väsentlig del av vare sig

statens eller kommunernas skatteunderlag, och en ytterligare motivering

som förelåg 1040, nämligen atl en del av familjepenningen var undantagen

från behovsprövning, är sedan många år tillbaka borta, då hela familje
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1959

bidraget numera är behovsprövat och den s. k. grundpenningen avskaffad.

Däremot kan en extra skatteutgift på 400 kr. för en ung familj med av mannens

värnplikttjänstgöring förorsakad svag ekonomi medföra ekonomiska

bekymmer och en känsla av samhällelig orättvisa, som inte befordrar eu

god medborgaranda. Det föreligger alltså inga skäl för men väl emot att i

fortsättningen beskatta familjebidrag till värnpliktiga, varför dessa bidrag

bör i likhet med andra sociala bidrag vara skattefria.

1954 års värnpliktsavlöningsutredning har den 30 december 1958 avlämnat

betänkande med förslag till familjebidragsförordning. Utredningen har

därvid föreslagit att nuvarande former för utgivande av familjebidrag i stort

sett skall bibehållas. Beträffande familjepenningen föreslår utredningen

dels att behovsprövningen i allmänhet skall upphöra och dels att dagsbeloppen

skall utgöra 7 kronor 20 öre för hustru, 4 kronor 30 öre för familjemedlem

över 16 år och 2 kronor 90 öre för familjemedlem under 16 år. Utredningen

förordar även att bostadsbidrag i regel skall utgå utan behovsprövning.

Beträffande frågan om familjebidragens beskattning anför utredningen.

Det skulle ur flera synpunkter vara till fördel om familjebidraget kunde

göras skattefritt. För den, som under värnpliktstjänstgöringen, vid sidan av

ett icke behovsprövat familjebidrag åtnjuter inkomster, stundom av kanske

icke obetydlig storlek, skulle skattefrihet beträffande familjebidraget emellertid

utgöra en ytterligare förmån, som knappast kan anses berättigad. Bibehålies

åter skatteplikten för familjebidrag, sker därigenom en utjämning

av förmånen av icke behovsprövade bidrag olika inkomsttagare emellan. Utredningen

kan med hänsyn till det anförda för sin del icke förorda skattefrihet

i berörda hänseende, i vart fall icke under fredsförhållanden. Det må

i sammanhanget erinras om dels att taxeringsmyndigheterna genom bestämmelserna

om avdrag för nedsatt skatteförmåga har möjlighet att beakta de

fall, då sociala hänsyn kan anses motivera en lindring i beskattningen, dels

att riksdagen så sent som år 1955 avslagit motioner om skattefrihet för

familjebidrag (motionerna 1:109 och 11:152, bevillningsutskottets betänkande

nr 26). Till frågan om beskattning av ifrågavarande förmåner under

krigsförhållanden återkommer utredningen under en senare etapp av sitt

arbete.

Utredningens betänkande har remissbehandlats och är för närvarande föremål

för prövning i försvarsdepartementet.

Utskottet. I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.

Maj :t med begäran om utredning i syfte att fr. o. in. den 1 januari 1960

upphäva beskattningen av familjebidrag till värnpliktiga under militärtjänstgöring

i fredstid.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1954 års värnpliktsavlöningsutredning

nyligen avlämnat betänkande med förslag till ny

familjebidragsförordning. Därvid har utredningen föreslagit ett bibehållande

i stort sett av nuvarande bidragsformer men förordat en övergång till

ett system däri familjepenning och bostadsbidrag i regel utgår utan behovs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år W59

prövning. Vidare föreslår utredningen bl. a. en uppräkning av familjepenningen

med ca 20 procent. I betänkandet bar även beskattningsfrågan uppmärksammats.

Enligt utredningens mening talar dess förslag med i viss

utsträckning icke behovsprövade förmåner för att beskattningen av familjebidragen

bibehålies. Förslaget är för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts

prövning.

Med hänsyn till det nära samband som föreligger mellan avvägningen av

familjebidragen och beskattningen av desamma, bör dessa frågor prövas i

ett sammanhang. Så kan också förväntas ske i anslutning till att Kungl.

Maj:t tar ställning till förenämnda utredningsförslag. På grund härav anser

sig utskottet sakna anledning tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.

Utskottet avstyrker således de förevarande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 160 av herrar Erik Olsson

och Olsén samt II: 203 av herr Nilsson i Östersund om

slopande av beskattningen av familjebidrag till värnpliktiga

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson, Gustaf

Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson

och Yngve Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt

i Aspabruk, Nilsson i Svalöv*, Kollberg*, Vigelsbo, Kärrlander*, Magnusson

i Borås, Wiklund och Christenson i Malmö*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

590888 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.