Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lijdelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 19b7

1959-05-25 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:54, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lijdelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 19b7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959

1

Nr 54

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändrad

lijdelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli

19b7 (nr 576) om statlig inkomstskatt, m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 15 inaj 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 159, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sannna dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

2) förordning med bestämmelser om beräkning av preliminär skatt åren

1960 och 1961 för aktiebolag in. fl.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås att den s. k. extra bolagsskatten borttages fr. o. m.

den 1 januari 1960.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 inom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av 10 § 2 mom., se 1955: 300.

I Hihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 54

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10

2 m o in. Den statliga inkomstskatten

utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska

försäkringsanstalter som icke

äro aktiebolag samt sådana utländska

juridiska personer som ej beskattas

enligt 1 mom.:

femtio procent av den beskattningsbara

inkomsten, i den mån

skatten icke skall beräknas enligt

d) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska

föreningar än sambruksföreningar:

fyrtio procent av den beskattningsbara

inkomsten;

c) för sparbanker, sparbankernas

säkerhetskassa, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan

och bostadskreditföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara

inkomsten;

d) för försäkringsanstalter, i den

mån de driva livförsäkringsrörelse:

tio procent av den beskattningsbara

inkomsten; samt

e) för andra skattskyldiga än dem

som avses i 1 mom. eller under a),

b), c) eller d) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara

inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna

under a) och d) här ovan

skall iakttagas att, därest försäkringsanstalt

driver jämväl annan

försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,

skatten skall beräknas

enligt bestämmelsen under d) allenast

beträffande den del av anstaltens

beskattningsbara inkomst, som

efter förhållandet mellan den skattepliktiga

nettointäkten av livför
-

§•

2 m o in. Den statliga inkomstskatten

utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska

försäkringsanstalter som icke äro

aktiebolag samt sådana utländska

juridiska personer som ej beskattas

enligt 1 mom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara

inkomsten, i den mån

skatten icke skall beräknas enligt

c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska

föreningar än sambruksföreningar

ävensom för sparbanker, sparbankernas

säkerhetskassa, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan

och bostadskreditföreningar:
trettiotvå

procent av den beskattningsbara

inkomsten;

c) för försäkringsanstalter, i den

mån de driva livförsäkringsrörelse:

tio procent av den beskattningsbara

inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än

dem som avses i 1 mom. eller under

a), b) eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara

inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna

under a) och c) här ovan

skall iakttagas att, därest försäkringsanstalt

driver jämväl annan

försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,

skatten skall beräknas enligt

bestämmelsen under c) allenast

beträffande den del av anstaltens

beskattningsbara inkomst, som efter

förhållandet mellan den skattepliktiga

nettointäkten av livförsäk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

säkringsrörelsen och anstaltens sam- ringsrörelsen och anstaltens sammanlagda

skattepliktiga nettointäkt manlagda skattepliktiga nettointäkt

belöper å livförsäkringsrörelsen. belöper å livförsäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960 men skall icke äga

tillämpning å skatt på grund av 1960 års taxering eller på grund av eftertaxering

för år 1960 eller tidigare år. 1 samband med ikraftträdandet skall

iakttagas följande.

Har någon på grund av omläggning av räkenskapsår taxerats till inkomstskatt

åren 1957—1960 för beskattningsår som sammanlagt omfattat mindre

än 48 månader, skall skatt på grund av 1961 års taxering uttagas enligt äldre

bestämmelser för den del av den beskattningsbara inkomsten, avrundad

nedåt till helt hundratal kronor, som svarar mot tid som sålunda brister.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om företag, som bildats

efter den 31 december 1955, före år 1961 taxerats för beskattningsår, som

sammanlagt omfattat kortare tid än som förflutit från företagets bildande

till och med utgången av år 1959.

Därest skattskyldig på grund av omläggning av räkenskapsår eller på

grund av att det första räkenskapsåret omfattat annan tid än 12 månader

icke taxeras till inkomstskatt vid 1961 års taxering, skall vad ovan sägs om

beräkning av sådan skatt på grund av nämnda taxering äga motsvarande

tillämpning med avseende å skatt på grund av 1962 års taxering.

Det åligger skattskyldig, som avses i 10 § 2 mom. första stycket a) eller

b) i hittills gällande lydelse, att i allmän självdeklaration, som avlämnas till

ledning för 1961 års taxering, lämna uppgift om de räkenskapsår, för vilka

taxering skett i första instans åren 1957—1960.

Förslag

till

förordning med bestämmelser om beräkning av preliminär skatt åren

1960 och 1961 för aktiebolag m. fl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För svenska aktiebolag, svenska försäkringsanslalter som icke äro aktiebolag,

andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon eller familjestiftelser

samt andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar

skall preliminär B-skatt, som eljest skolat beräknas enligt 13 § första stycket

uppbördsförordningen, för åren 1960 och 1961 utgå med belopp motsvarande

den slutliga skatten enligt nästföregående års taxering, minskad med

tjugu procent av den däri ingående statliga inkomstskatten. Därvid skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959

dock i den slutliga skatten icke inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt

eller sådan i uppbördsförordningen icke omnämnd skatt eller avgift, vilken

påförts jämlikt bestämmelse i annan författning.

2 §•

Vad i denna förordning stadgas har ej avseende å försäkringsanstalter,

som uteslutande driva livförsäkringsrörelse.

3 §•

Kungl. Maj :t äger utfärda de närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga

för tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960 men skall äga tillämpning

redan dessförinnan i avseende å åtgärder, som erfordras för förordningens

tillämpning efter ikraftträdandet.

Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen väckta motionen

II: 623 av herr Kollberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i samband

med behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 159 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och förslag till 1959 års

höstriksdag om likställighet i fråga om skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska

föreningar samt om differentiering av beskattningen mellan större

och mindre företag enligt i motionen angivna riktlinjer».

Vidare har i anledning av propositionen väckts följande motioner, nämligen
I)

de likalydande motionerna 1:514 av herrar Hagberg och Svärd samt

II: 624 av herrar Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vari hemställts,

»att riksdagen måtte

1) uttala, att skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar vid

den statliga beskattningen från och med inkomståret 1961 skall vara 32 %;

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte låta utreda

frågan om samt framlägga förslag till sådana skattebestämmelser för

aktiebolag och ekonomiska föreningar att dubbelbeskattningen undanröjes».

II) motionen II: 625 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen

avslår Kungl. Maj :ts proposition nr 159 samt att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställer om skyndsam utredning och förslag till förordning

om beskattning av bolagens förmögenheter.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid

riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen

1) de likalydande motionerna I: 290 av herr Bengtson m. fl. och II: 360

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att den

extra bolagsskatten omedelbart skall avskaffas och att vederbörande ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Öb är 1959

5

skott måtte få uppdrag att utarbeta förslag till härför erforderliga författningsändringar»

;

2) motionen II: 197 av herrar Hjalmarson och Ohlin, vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att den extra bolagsskatten slopas och att således

10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt — i fråga om skatten

för aktiebolag, ekonomiska föreningar in. in. — gives den lydelse som

författningsrummet hade före den genom RF den 3 juni 1955 (nr 300)

vidtagna ändringen, alt gälla den skatt som skall påföras enligt 1960 års

taxering».

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinuan

återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Gällande bestämmelser m. in., s. 5—6.

Departementschefen, s. 6—7.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 514, II: 197, II: 360, II: 623 och II: 625.

I motionen II: 623 framhålles att någon bärande motivering för upprätthållande

av en skillnad i fråga om skattesatserna för ekonomiska föreningar

och aktiebolag inte föreligger. För utdelande mindre aktiebolag och föreningar

bör emellertid tillämpas lägre skattesats än för större aktiebolag

och större ekonomiska föreningar. En sådan differentiering möter icke

några tekniska svårigheter.

Den lösning som närmast erbjuder sig består i eu likformig grundbeskattning,

kombinerad med ett avdragssystem vid fastställande av taxerade

belopp till statlig och kommunal inkomstskatt. Avdrag vid bolags eller

förenings taxering bör sålunda få göras med viss bråkdel av utdelningen

från bolaget och föreningen upp till en viss övre gräns. Det utdelningsbelopp,

på vilket avdraget skall beräknas, kan maximeras till exempelvis 60 000

kronor (6 % av 1 000 000 kronor) och avdraget kan då bestämmas till exempelvis

två tredjedelar av utdelningsbeloppet d. v. s. högst 40 000 kronor. Det

förutsättes att sådant avdrag skall få göras av samtliga bolag och föreningar

utom dotterbolag. Det torde erinras om att beskattning av utdelning jämväl

sker hos mottagaren.

Skattebortfallet genom en dylik reform skulle bli tämligen obetydligt,

enär huvuddelen av utdelningarna kommer från ett begränsat antal större

företag. Bortfallet skulle dessutom delvis komma att kompenseras genom det

högre skatteuttaget från de större ekonomiska föreningarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959

Utskottet

I förevarande proposition nr 159 föreslås att den år 1955 beslutade s. k.

extra bolagsskatten avskaffas fr. o. m. ingången av år 1960. Även i de vid

riksdagens början väckta motionerna 1:290 och 11:360 samt 11:197 har

framställts yrkanden om avskaffande av den extra bolagsskatten.

Inom utskottet har enighet rått om att den extra bolagsskatten bör avskaffas

och skatteuttaget alltså återföras till den nivå, som rådde före det

1955 års beslut fattades. Utskottet biträder således huvudyrkandet i propositionen

och motionerna I: 290 och II: 360 samt II: 197. Därmed har utskottet

jämväl tagit ställning till yrkandet i motionen II: 625 om avslag å propositionen.

Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet innebär förslaget i propositionen

att den lägre skattesatsen får tillämpning första gången vid 1961 års

taxering. I fråga om preliminär skatt skall den föreslagna sänkningen gälla

fr. o. m. ingången av år 1960. I motionen II: 197 hemställes att den lägre

skattesatsen tillämpas redan vid 1960 års taxering och i motionerna I: 290

och II: 360 yrkas, att den extra bolagsskatten avskaffas med så snar verkan

som möjligt. Utskottet vill för sin del erinra om att preliminär skatt under

den gångna delen av innevarande år uttagits enligt den högre skattesatsen.

Om den extra bolagsskatten avskaffas med verkan redan vid 1960 års taxering

skulle praktiskt taget hela det skattebortfall, som en dylik åtgärd kan

föranleda, belasta budgetåret 1959/60. En sådan effekt bör i nuvarande

statsfinansiella läge undvikas. Utskottet tillstyrker därför att ändringen träder

i kraft vid den tidpunkt, som föreslagits i propositionen.

Gentemot utformningen av de föreslagna bestämmelserna har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet har vidare att ta ställning till yrkandet i de likalydande motionerna

I: 514 och II: 624 att riksdagen måtte uttala att skattesatsen för aktiebolag

och ekonomiska föreningar från och med år 1961 skall sänkas till 32

procent. Utskottet vill erinra om att bolagsskatten enligt 1958 års taxering inbragte

drygt 1 250 miljoner kronor. En sänkning till 32 procent skulle — därest

företagen ej vid beskattningen redovisar större vinster än tidigare — innebära

att endast omkring 800 miljoner kronor skulle inflyta i skatt. Även om

det är möjligt att skatteunderlaget undergår någon höjning är det uppenbarligen

inte realistiskt att såsom motionärerna räkna med ett skattebortfall av

endast 150 miljoner kronor för helt år. Enligt utskottets mening är det i

nuvarande statsfinansiella läge inte möjligt att utöver vad som följer av vad utskottet

förordat i fråga om den extra bolagsskattens avskaffande genomföra

skattelättnader för nämnda juridiska personer av denna storleksordning.

Utskottet avstyrker därför nämnda motionsyrkande.

I nyssnämnda motioner har jämväl yrkats skrivelse till Ivungl. Maj:t med

begäran om utredning av frågan om undanröjande av dubbelbeskattningen

för delägare i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Utskottet anser i mot
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Iievillningsutskottcts betänkande nr 54 år t959 7

sats till motionärerna att denna fråga inte genom de ändringar i företagsbeskattningen

som genomfördes år 1955 eller eljest kommit i ett sådant

ändrat läge att den yrkade omläggningen av beskattningssystemet framstår

såsom motiverad. Enligt utskottets uppfattning kan den svenska beskattningen

av företagen och delägarna däri betecknas såsom mycket liberal, vilket

omdöme torde gälla även vid en internationell jämförelse. Utskottet avstyrker

med det anförda även detta yrkande i motionerna I: 514 och II: 624.

I detta sammanhang har utskottet att behandla det i motionen II: 623

framställda yrkandet att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en

skyndsam utredning och förslag till 1959 års höstriksdag om likställighet

i fråga om skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar samt om

viss differentiering av beskattningen mellan större och mindre företag.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om att i olika sammanhang förslag

framförts om införande av en enhetlig skattesats för aktiebolag och

ekonomiska föreningar. Utskottet finner inte skäl föreligga för riksdagen

att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag i ämnet.

Slutligen behandlar utskottet yrkandet i motionen II: 625 om utredning

rörande beskattning av aktiebolagens förmögenheter. Då utskottet anser att

beskattningen av förmögenhet liksom hittills i princip bör ske hos de fysiska

personerna, kan utskottet inte biträda nämnda motionsyrkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts proposition

nr 159 och i anledning av de likalydande motionerna I: 290

av herr Bengtson in. fl. och II: 360 av herr Hedlund in. fl.

om avskaffande av den extra bolagsskatten ävensom motionen

II: 197 av herrar Hjalmarson och Ohlin om slopande av

den extra bolagsskatten måtte antaga

1) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

samt

2) förordning med bestämmelser om beräkning av preliminär

skatt åren 1960 och 1961 för aktiebolag in. fl.,

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:290 av herr Bengtson

in. fl. och II: 360 av herr Hedlund in. fl. om avskaffande av

den extra bolagsskatten,

2) motionen II: 197 av herrar Hjalmarson och Ohlin om

slopande av den extra bolagsskatten,

3) motionen II: 623 av herr Kollberg m. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 514 av herrar Hagberg och

Svärd samt II: 624 av herrar Nilsson i Svalöv och Magnusson

i Borås, ävensom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959

5) motionen II: 625 av herr Hagberg m. fl.

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 25 maj 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

«

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson,

fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt

i Aspabruk, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i Borås,

Stenberg och Stiernstedt.

Reservationer

I) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Stenberg, vilka under hänvisning

till innehållet i motionen II: 197 av herrar Hjalmarson och Ohlin ansett,

att utskottet bort föreslå att den extra bolagsskatten avskaffas fr. o. in.

1960 års taxering och att utskottet därför bort hemställa,

att riksdagen med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit

och med bifall till motionen II: 197 måtte

1) antaga det i propositionen framlagda förslaget till förordning

angående slopande av extra bolagsskatten med den

ändringen att ikraftträdandebestämmelsen måtte erhålla följande

lydelse:

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall första gången tillämpas vid 1960 års taxering. Förordningen skall

icke äga tillämpning å skatt på grund av eftertaxering för år 1959 eller tidigare

år. I samband med ikraftträdandet skall iakttagas följande.

Har någon på grund av omläggning av räkenskapsår taxerats till inkomstskatt

åren 1957—1959 för beskattningsår som sammanlagt omfattat mindre

än 36 månader, skall skatt på grund av 1960 års taxering uttagas enligt

äldre bestämmelser för den del av den beskattningsbara inkomsten, avrundad

nedåt till helt hundratal kronor, som svarar mot tid som sålunda brister.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om företag, som bildats

efter den 31 december 1955, före år 1960 taxerats för beskattningsår, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1959

9

sammanlagt omfattat kortare tid än som förflutit från företagets bildande

till och med utgången av år 1958.

Därest skattskyldig på grund av omläggning av räkenskapsår eller på

grund av att det första räkenskapsåret omfattat annan tid än 12 månader

icke taxeras till inkomstskatt vid 1960 års taxering, skall vad ovan sägs om

beräkning av sådan skatt på grund av nämnda taxering äga motsvarande

tillämpning med avseende å skatt på grund av 1961 års taxering.

Det åliggei skattskyldig, som avses i 10 § 2 mom. första stycket a) eller b)

i hittills gällande lydelse, att i allmän självdeklaration, som avlämnas till

ledning för 1960 års taxering, lämna uppgift om de räkenskapsår, för vilka

taxering skett i första instans åren 1957—1959.

2) antaga följande

Förslag

till

förordning med bestämmelser om beräkning av den preliminära skatten

vissa år för aktiebolag m. fl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag,

andra juridiska personer än oskifta dödsbon eller familjestiftelser samt andra

svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar må i fråga om

den i hemortskommunen påförda preliminära B-skatt, som förfaller till betalning

under uppbördsterminerna i september och november 1959 samt januari

1960 erlägga preliminär skatt med belopp motsvarande allenast åttio

procent av den i hemortskommunen under uppbördsterminen till betalning

förfallande skatten, avrundat uppåt till helt hundratal kronor.

Vad nu sagts skall ej gälla, då i anledning av jämkning eller preliminär

taxering ny debetsedel utfärdas och den därå upptagna skatten förfaller till

betalning första gången under någon av förenämnda uppbördsterminer. I

sådant fall skall den i den preliminära skatten ingående statliga inkomstskatten

beräknas för annan svensk ekonomisk förening än sambruksförening

till trettiotvå procent av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomsten och för annan i föregående stycke avsedd skattskyldig till fyrtio

procent av motsvarande inkomst. Därvid skall å debetsedeln antecknas att

den skattskyldige är pliktig att, oberoende av bestämmelserna i föregående

stycke, erlägga preliminär skatt med det å debetsedeln angivna beloppet.

2 §•

Det åligger länsstyrelsen eller, i stad med egen uppbördsförvaltning, den

lokala skattemyndigheten att å kreditkort avseende preliminär skatt för i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959

1 § första stycket angiven skattskyldig verkställa den ändring av debiterat

belopp, som svarar mot vad den skattskyldige har att enligt nämnda stadgande

erlägga såsom preliminär skatt.

3 §•

För skattskyldig, varom i 1 § förmäles, skall preliminär B-skatt, som eljest

skolat beräknas enligt 13 § första stycket uppbördsförordningen, för år

1960 utgå med belopp motsvarande den slutliga skatten enligt 1959 års taxering,

minskad med tjugu procent av den däri ingående statliga inkomstskatten.

Därvid skall dock i den slutliga skatten icke inräknas utskiftningsskatt,

ersättningsskatt eller sådan i uppbördsförordningen icke omnämnd skatt eller

avgift, vilken påförts jämlikt bestämmelse i annan författning.

4 §■

Det åligger lokal skattemyndighet att under senare hälften av augusti

1959 lämna i 1 § första stycket omförmäld skattskyldig skriftlig underrättelse

om bestämmelserna i nämnda stycke.

5 §•

Vad i denna förordning stadgas har ej avseende å försäkringsanstalter,

som uteslutande driva livförsäkringsrörelse.

6 §•

Kungl. Maj:t äger utfärda de närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga

för tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Stenberg, vilka

dels ansett att den del av utskottets yttrande å s. 7, som börjar å rad 8

uppifrån med orden »I detta» och slutar å rad 16 uppifrån med orden »i

ämnet», bort ha följande lydelse:

Alltsedan år 1947 gäller olika skattesatser vid beräkning av statlig inkomstskatt

för å ena sidan aktiebolag och å andra sidan ekonomiska föreningar.

Då skattesatsen för aktiebolag år 1947 höjdes från 32 till 40 procent,

lämnades skattesatsen såvitt rör ekonomiska föreningar oförändrad. Någon

bärande motivering för denna olikhet i beskattningen, som alltjämt består

och enligt propositionen förutsättes skola upprätthållas, har knappast anförts,

och vid upprepade tillfällen har kritik framförts mot den olika behandlingen

av de båda företagsformerna.

Vid sin prövning av samma fråga uttalade 1949 års skatteutredning bl. a.

»Den för oss väsentliga frågan i detta sammanhang har varit, huruvida

den nuvarande skillnaden i skattesats för ekonomiska föreningar och för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1959

aktiebolag bör bibehållas. Frågan är närmast av principiell natur. Den verksamhet,

som bedrives i de båda företagsformerna, är så likartad att någon

rationell grund för en olika behandling är svår att finna. Tvärtom bör det

vara ett önskemål att den ena företagsformen icke beredes förmåner vid skatteberäkningen

framför den andra.---Enligt vår mening bör därför lik
ställighet

mellan de båda kategorierna nu genomföras, på det sätt att skattesatsen

även för de ekonomiska föreningarna bestämmes till 40 procent.»

(SOU 1951: 51, s. 263)

I motionen II: 623 har framhållits, att olika företag och företagsformer i

skattehänseende liksom i andra hänseenden borde ha möjlighet att konkurrera

på samma villkor.

Utskottet delar denna principiella inställning och anser att frågan bör

bli föremål för en skyndsam utredning varvid verkningarna av de i motionen

berörda spörsmålen bör utredas samt övriga på frågan inverkande omständigheter

närmare belysas.

dels hemställt,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

skyndsam utredning och förslag om likformig beskattning avaktiebolag

och ekonomiska föreningar.

dels ock ansett att utskottet under punkten B 4) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 514 och II: 624 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

utredning angående en sådan omläggning av'' aktiebolags och

ekonomiska föreningars beskattning att dubbelbeskattningens

olägenheter i största möjliga utsträckning undanröjes

samt för riksdagen framlägga de förslag, som härav- kan föranledas.

III) av herrar Hagberg, Magnusson i Borås och Stiernstedt, vilka ansett,

dels att den del av utskottets yttrande, som börjar å s. 6 rad 27 uppifrån

med orden »Utskottet har» och slutar å s. 7 rad 16 uppifrån med orden »i

ämnet», bort ha följande lydelse:

Utskottet, som understryker vikten av en likformig, rationell och konkurrenskraften

underbyggande företagsbeskattning, åberopar de — enligt utskottets

mening — vägande synpunkter härutinnan, som anföres i motiveringarna

till motionerna I: 514 och II: 624. Enligt utskottets mening bör dessa

motioner av riksdagen bifallas. Däremot kan ej utskottet godtaga tanken på

en företagsbeskattning med ett skattefritt bottenavdrag, varom yrkande

framställes i motionen 11:623. En sådan anordning skulle kunna leda till

en av skattemässiga skäl föranledd uppdelning i mindre enheter av företag

med en vinst, som regelmässigt överstiger det belopp, vid vilket maximalt

avdrag erhålles. I delta hänseende hänvisas till vad utskottet anfört : sitt

betänkande nr 22 till innevarande års riksdag. Frågan om en reform av

bestämmelserna om beskattning av utdelad vinst synes utskottet endast kun
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959

na lösas på ett rationellt sätt genom avskaffande av den nuvarande dubbelbeskattningen.

Motionen II: 623 avstyrkes alltså i denna del.

dels ock att utskottet under punkterna B 3) och 4) bort hemställa,

att riksdagen måtte

a) uttala, att skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska

föreningar vid den statliga beskattningen från och med inkomståret

1961 skall vara 32 %;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte låta utreda frågan om samt framlägga förslag till sådana

skattebestämmelser för aktiebolag och ekonomiska föreningar

att dubbelbeskattningen undanröjes; samt

c) besluta, att motionen II: 623, i den mån den ej kan anses

beaktad genom vad ovan under punkterna a) och b)

hemställts, icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Särskilda yttranden

A) av herrar Hagberg, Magnusson i Borås och Stiernstedt, vilka anfört:

Den skärpning av företagsbeskattningen, som mot våra invändningar genomdrevs

1955, förestavades till ingen del av statsfinansiella skäl. Den skulle

alltså ej vidtagas för att öka statens inkomster utan — som det hette —

»för att dämpa efterfrågan och därmed även överkonjunkturen i näringslivet».

Från denna utgångspunkt är det anmärkningsvärt, att den för en normal

konjunktur för höga beskattningen bibehållits även vid påtagligt vikande

efterfrågan och under en tid av oroande konjunkturstörningar. Att skattesatsen

nu av regeringen föreslås sänkt uteslutande därför att en ny belastning

läggs på företagen visar än tydligare bristen på vilja och förmåga att

samordna finanspolitik och konjunkturpolitik.

Huruvida den extra företagsbeskattningen över huvud lett till inkomstökningar

för statsverket är tveksamt. Denna inkomstökning torde i varje fall

för 1959 knappast överstiga 50 miljoner kronor.

Vi hävdar nödvändigheten av en sänkt företagsbeskattning med hänsyn

till de krav på stärkt internationell konkurrenskraft, som utvecklingen ställer

vårt näringsliv inför, samt i syfte att vidga förutsättningarna för snabba

rationaliseringar och en fruktbärande växelverkan mellan företagsamheten

och en fri kapitalmarknad.

Denna ur allmän synpunkt väsentliga skattereform bör enligt vår mening

infogas i ett program för statsfinansiell stabilitet och utformas så, att

entydigt besked om dagen för dess ikraftträdande kan lämnas omedelbart.

Vi hade önskat att den extra bolagsskatten skulle avskaffas med verkan

för inkomståret 1959 och har därom vid riksdagens början motionsledes

framställt yrkande. De siffror för den statsfinansiella situationens utveck
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b år 1959

13

ling, som i riksdagens slutskede av regeringen presenterats, visar emellertid

på en sådan skärpning i läget att skärpta åtgärder i syfte att nedbringa statens

utgifter blivit ofrånkomliga. Trots att vi framlagt förslag härom måste

även vi bedöma utsikterna för det närmaste budgetåret såsom så allvarliga,

att ej ens det förhållandevis ringa inkomstbortfall, som den extra bolagsskattens

borttagande från den 1 januari 1959 kan beräknas medföra, torde

låta sig förenas med ett samordnat program för statsfinansiell stabilitet.

Av dessa anledningar bör den lägre skattesatsen gälla från årsskiftet

1959/60.

B) av lierrar Bengtson och Vigelsbo, vilka anfört:

Såsom framhållits i motionerna I: 290 och II: 360 uttalade riksdagen, då

beslutet fattades år 1955, att den extra bolagsskatten borde avskaffas så

snart konjunkturerna inte motiverade skattens bibehållande. Enligt vår

uppfattning företer konjunkturbilden nu vikande tendenser i olika avseenden

såsom större arbetslöshet, minskade investeringar och försämrade exportförhållanden,

vilket motiverar att åtgärder företages som underlättar näringslivets

strävanden till full sysselsättning och ökad produktion. En av de

åtgärder som därvid bör vidtagas är att den extra bolagsskatten avskaffas.

Vi kan icke dela departementschefens uppfattning att avskaffandet av den

extra företagsbeskattningen har något som helst samband med beslutet om

de graderade tilläggspensionerna utan det motiveras helt av konjunkturpolitiska

skäl och av det löfte som riksdagen gav då denna skatt infördes.

C) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Stenberg, vilka anfört:

Vidkommande det i de likalydande motionerna 1:514 och 11:624 framförda

förslaget att riksdagen nu skulle uttala att skattesatsen för aktiebolag

och ekonomiska föreningar vid den statliga beskattningen skulle fastställas

till 32 procent att gälla från och med 1962 års taxering, önskar vi framhålla

att det icke synes möjligt att nu överblicka de statsfinansiella möjligheterna

att genomföra en sådan ändring av skattereglerna. Ett sådant förfarande

skulle också enligt vår mening strida mot av riksdagen tillämpad praxis

rörande utformningen av de regler, som bestämmer skattens höjd.

590890 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.