Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lijdelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 19b7
1959-05-25 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1959:54, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lijdelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 19b7
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959
1
Nr 54
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående ändrad
lijdelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli
19b7 (nr 576) om statlig inkomstskatt, m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
I en den 15 inaj 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 159, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sannna dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
2) förordning med bestämmelser om beräkning av preliminär skatt åren
1960 och 1961 för aktiebolag in. fl.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås att den s. k. extra bolagsskatten borttages fr. o. m.
den 1 januari 1960.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 inom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 Senaste lydelse av 10 § 2 mom., se 1955: 300.
I Hihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 54
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
10
2 m o in. Den statliga inkomstskatten
utgör:
a) för svenska aktiebolag, svenska
försäkringsanstalter som icke
äro aktiebolag samt sådana utländska
juridiska personer som ej beskattas
enligt 1 mom.:
femtio procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån
skatten icke skall beräknas enligt
d) här nedan;
b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sambruksföreningar:
fyrtio procent av den beskattningsbara
inkomsten;
c) för sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,
svenska bostadskreditkassan
och bostadskreditföreningar:
trettiotvå procent av den beskattningsbara
inkomsten;
d) för försäkringsanstalter, i den
mån de driva livförsäkringsrörelse:
tio procent av den beskattningsbara
inkomsten; samt
e) för andra skattskyldiga än dem
som avses i 1 mom. eller under a),
b), c) eller d) här ovan:
femton procent av den beskattningsbara
inkomsten.
Vid tillämpningen av bestämmelserna
under a) och d) här ovan
skall iakttagas att, därest försäkringsanstalt
driver jämväl annan
försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,
skatten skall beräknas
enligt bestämmelsen under d) allenast
beträffande den del av anstaltens
beskattningsbara inkomst, som
efter förhållandet mellan den skattepliktiga
nettointäkten av livför
-
§•
2 m o in. Den statliga inkomstskatten
utgör:
a) för svenska aktiebolag, svenska
försäkringsanstalter som icke äro
aktiebolag samt sådana utländska
juridiska personer som ej beskattas
enligt 1 mom.:
fyrtio procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån
skatten icke skall beräknas enligt
c) här nedan;
b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sambruksföreningar
ävensom för sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan
och bostadskreditföreningar:
trettiotvå
procent av den beskattningsbara
inkomsten;
c) för försäkringsanstalter, i den
mån de driva livförsäkringsrörelse:
tio procent av den beskattningsbara
inkomsten; samt
d) för andra skattskyldiga än
dem som avses i 1 mom. eller under
a), b) eller c) här ovan:
femton procent av den beskattningsbara
inkomsten.
Vid tillämpningen av bestämmelserna
under a) och c) här ovan
skall iakttagas att, därest försäkringsanstalt
driver jämväl annan
försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,
skatten skall beräknas enligt
bestämmelsen under c) allenast
beträffande den del av anstaltens
beskattningsbara inkomst, som efter
förhållandet mellan den skattepliktiga
nettointäkten av livförsäk
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959
3
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
säkringsrörelsen och anstaltens sam- ringsrörelsen och anstaltens sammanlagda
skattepliktiga nettointäkt manlagda skattepliktiga nettointäkt
belöper å livförsäkringsrörelsen. belöper å livförsäkringsrörelsen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960 men skall icke äga
tillämpning å skatt på grund av 1960 års taxering eller på grund av eftertaxering
för år 1960 eller tidigare år. 1 samband med ikraftträdandet skall
iakttagas följande.
Har någon på grund av omläggning av räkenskapsår taxerats till inkomstskatt
åren 1957—1960 för beskattningsår som sammanlagt omfattat mindre
än 48 månader, skall skatt på grund av 1961 års taxering uttagas enligt äldre
bestämmelser för den del av den beskattningsbara inkomsten, avrundad
nedåt till helt hundratal kronor, som svarar mot tid som sålunda brister.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om företag, som bildats
efter den 31 december 1955, före år 1961 taxerats för beskattningsår, som
sammanlagt omfattat kortare tid än som förflutit från företagets bildande
till och med utgången av år 1959.
Därest skattskyldig på grund av omläggning av räkenskapsår eller på
grund av att det första räkenskapsåret omfattat annan tid än 12 månader
icke taxeras till inkomstskatt vid 1961 års taxering, skall vad ovan sägs om
beräkning av sådan skatt på grund av nämnda taxering äga motsvarande
tillämpning med avseende å skatt på grund av 1962 års taxering.
Det åligger skattskyldig, som avses i 10 § 2 mom. första stycket a) eller
b) i hittills gällande lydelse, att i allmän självdeklaration, som avlämnas till
ledning för 1961 års taxering, lämna uppgift om de räkenskapsår, för vilka
taxering skett i första instans åren 1957—1960.
Förslag
till
förordning med bestämmelser om beräkning av preliminär skatt åren
1960 och 1961 för aktiebolag m. fl.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
För svenska aktiebolag, svenska försäkringsanslalter som icke äro aktiebolag,
andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon eller familjestiftelser
samt andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar
skall preliminär B-skatt, som eljest skolat beräknas enligt 13 § första stycket
uppbördsförordningen, för åren 1960 och 1961 utgå med belopp motsvarande
den slutliga skatten enligt nästföregående års taxering, minskad med
tjugu procent av den däri ingående statliga inkomstskatten. Därvid skall
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959
dock i den slutliga skatten icke inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt
eller sådan i uppbördsförordningen icke omnämnd skatt eller avgift, vilken
påförts jämlikt bestämmelse i annan författning.
2 §•
Vad i denna förordning stadgas har ej avseende å försäkringsanstalter,
som uteslutande driva livförsäkringsrörelse.
3 §•
Kungl. Maj :t äger utfärda de närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga
för tillämpningen av denna förordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960 men skall äga tillämpning
redan dessförinnan i avseende å åtgärder, som erfordras för förordningens
tillämpning efter ikraftträdandet.
Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen väckta motionen
II: 623 av herr Kollberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i samband
med behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 159 måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och förslag till 1959 års
höstriksdag om likställighet i fråga om skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska
föreningar samt om differentiering av beskattningen mellan större
och mindre företag enligt i motionen angivna riktlinjer».
Vidare har i anledning av propositionen väckts följande motioner, nämligen
I)
de likalydande motionerna 1:514 av herrar Hagberg och Svärd samt
II: 624 av herrar Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vari hemställts,
»att riksdagen måtte
1) uttala, att skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar vid
den statliga beskattningen från och med inkomståret 1961 skall vara 32 %;
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte låta utreda
frågan om samt framlägga förslag till sådana skattebestämmelser för
aktiebolag och ekonomiska föreningar att dubbelbeskattningen undanröjes».
II) motionen II: 625 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen
avslår Kungl. Maj :ts proposition nr 159 samt att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer om skyndsam utredning och förslag till förordning
om beskattning av bolagens förmögenheter.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid
riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,
nämligen
1) de likalydande motionerna I: 290 av herr Bengtson m. fl. och II: 360
av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att den
extra bolagsskatten omedelbart skall avskaffas och att vederbörande ut
-
Bevillningsutskottets betänkande nr Öb är 1959
5
skott måtte få uppdrag att utarbeta förslag till härför erforderliga författningsändringar»
;
2) motionen II: 197 av herrar Hjalmarson och Ohlin, vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta, att den extra bolagsskatten slopas och att således
10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt — i fråga om skatten
för aktiebolag, ekonomiska föreningar in. in. — gives den lydelse som
författningsrummet hade före den genom RF den 3 juni 1955 (nr 300)
vidtagna ändringen, alt gälla den skatt som skall påföras enligt 1960 års
taxering».
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinuan
återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Gällande bestämmelser m. in., s. 5—6.
Departementschefen, s. 6—7.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 514, II: 197, II: 360, II: 623 och II: 625.
I motionen II: 623 framhålles att någon bärande motivering för upprätthållande
av en skillnad i fråga om skattesatserna för ekonomiska föreningar
och aktiebolag inte föreligger. För utdelande mindre aktiebolag och föreningar
bör emellertid tillämpas lägre skattesats än för större aktiebolag
och större ekonomiska föreningar. En sådan differentiering möter icke
några tekniska svårigheter.
Den lösning som närmast erbjuder sig består i eu likformig grundbeskattning,
kombinerad med ett avdragssystem vid fastställande av taxerade
belopp till statlig och kommunal inkomstskatt. Avdrag vid bolags eller
förenings taxering bör sålunda få göras med viss bråkdel av utdelningen
från bolaget och föreningen upp till en viss övre gräns. Det utdelningsbelopp,
på vilket avdraget skall beräknas, kan maximeras till exempelvis 60 000
kronor (6 % av 1 000 000 kronor) och avdraget kan då bestämmas till exempelvis
två tredjedelar av utdelningsbeloppet d. v. s. högst 40 000 kronor. Det
förutsättes att sådant avdrag skall få göras av samtliga bolag och föreningar
utom dotterbolag. Det torde erinras om att beskattning av utdelning jämväl
sker hos mottagaren.
Skattebortfallet genom en dylik reform skulle bli tämligen obetydligt,
enär huvuddelen av utdelningarna kommer från ett begränsat antal större
företag. Bortfallet skulle dessutom delvis komma att kompenseras genom det
högre skatteuttaget från de större ekonomiska föreningarna.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959
Utskottet
I förevarande proposition nr 159 föreslås att den år 1955 beslutade s. k.
extra bolagsskatten avskaffas fr. o. m. ingången av år 1960. Även i de vid
riksdagens början väckta motionerna 1:290 och 11:360 samt 11:197 har
framställts yrkanden om avskaffande av den extra bolagsskatten.
Inom utskottet har enighet rått om att den extra bolagsskatten bör avskaffas
och skatteuttaget alltså återföras till den nivå, som rådde före det
1955 års beslut fattades. Utskottet biträder således huvudyrkandet i propositionen
och motionerna I: 290 och II: 360 samt II: 197. Därmed har utskottet
jämväl tagit ställning till yrkandet i motionen II: 625 om avslag å propositionen.
Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet innebär förslaget i propositionen
att den lägre skattesatsen får tillämpning första gången vid 1961 års
taxering. I fråga om preliminär skatt skall den föreslagna sänkningen gälla
fr. o. m. ingången av år 1960. I motionen II: 197 hemställes att den lägre
skattesatsen tillämpas redan vid 1960 års taxering och i motionerna I: 290
och II: 360 yrkas, att den extra bolagsskatten avskaffas med så snar verkan
som möjligt. Utskottet vill för sin del erinra om att preliminär skatt under
den gångna delen av innevarande år uttagits enligt den högre skattesatsen.
Om den extra bolagsskatten avskaffas med verkan redan vid 1960 års taxering
skulle praktiskt taget hela det skattebortfall, som en dylik åtgärd kan
föranleda, belasta budgetåret 1959/60. En sådan effekt bör i nuvarande
statsfinansiella läge undvikas. Utskottet tillstyrker därför att ändringen träder
i kraft vid den tidpunkt, som föreslagits i propositionen.
Gentemot utformningen av de föreslagna bestämmelserna har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet har vidare att ta ställning till yrkandet i de likalydande motionerna
I: 514 och II: 624 att riksdagen måtte uttala att skattesatsen för aktiebolag
och ekonomiska föreningar från och med år 1961 skall sänkas till 32
procent. Utskottet vill erinra om att bolagsskatten enligt 1958 års taxering inbragte
drygt 1 250 miljoner kronor. En sänkning till 32 procent skulle — därest
företagen ej vid beskattningen redovisar större vinster än tidigare — innebära
att endast omkring 800 miljoner kronor skulle inflyta i skatt. Även om
det är möjligt att skatteunderlaget undergår någon höjning är det uppenbarligen
inte realistiskt att såsom motionärerna räkna med ett skattebortfall av
endast 150 miljoner kronor för helt år. Enligt utskottets mening är det i
nuvarande statsfinansiella läge inte möjligt att utöver vad som följer av vad utskottet
förordat i fråga om den extra bolagsskattens avskaffande genomföra
skattelättnader för nämnda juridiska personer av denna storleksordning.
Utskottet avstyrker därför nämnda motionsyrkande.
I nyssnämnda motioner har jämväl yrkats skrivelse till Ivungl. Maj:t med
begäran om utredning av frågan om undanröjande av dubbelbeskattningen
för delägare i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Utskottet anser i mot
-
Iievillningsutskottcts betänkande nr 54 år t959 7
sats till motionärerna att denna fråga inte genom de ändringar i företagsbeskattningen
som genomfördes år 1955 eller eljest kommit i ett sådant
ändrat läge att den yrkade omläggningen av beskattningssystemet framstår
såsom motiverad. Enligt utskottets uppfattning kan den svenska beskattningen
av företagen och delägarna däri betecknas såsom mycket liberal, vilket
omdöme torde gälla även vid en internationell jämförelse. Utskottet avstyrker
med det anförda även detta yrkande i motionerna I: 514 och II: 624.
I detta sammanhang har utskottet att behandla det i motionen II: 623
framställda yrkandet att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en
skyndsam utredning och förslag till 1959 års höstriksdag om likställighet
i fråga om skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar samt om
viss differentiering av beskattningen mellan större och mindre företag.
I anslutning härtill vill utskottet erinra om att i olika sammanhang förslag
framförts om införande av en enhetlig skattesats för aktiebolag och
ekonomiska föreningar. Utskottet finner inte skäl föreligga för riksdagen
att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag i ämnet.
Slutligen behandlar utskottet yrkandet i motionen II: 625 om utredning
rörande beskattning av aktiebolagens förmögenheter. Då utskottet anser att
beskattningen av förmögenhet liksom hittills i princip bör ske hos de fysiska
personerna, kan utskottet inte biträda nämnda motionsyrkande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts proposition
nr 159 och i anledning av de likalydande motionerna I: 290
av herr Bengtson in. fl. och II: 360 av herr Hedlund in. fl.
om avskaffande av den extra bolagsskatten ävensom motionen
II: 197 av herrar Hjalmarson och Ohlin om slopande av
den extra bolagsskatten måtte antaga
1) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
samt
2) förordning med bestämmelser om beräkning av preliminär
skatt åren 1960 och 1961 för aktiebolag in. fl.,
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:290 av herr Bengtson
in. fl. och II: 360 av herr Hedlund in. fl. om avskaffande av
den extra bolagsskatten,
2) motionen II: 197 av herrar Hjalmarson och Ohlin om
slopande av den extra bolagsskatten,
3) motionen II: 623 av herr Kollberg m. fl.,
4) de likalydande motionerna I: 514 av herrar Hagberg och
Svärd samt II: 624 av herrar Nilsson i Svalöv och Magnusson
i Borås, ävensom
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959
5) motionen II: 625 av herr Hagberg m. fl.
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 25 maj 1959
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
«
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson,
fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson och Bengtson; samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt
i Aspabruk, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i Borås,
Stenberg och Stiernstedt.
Reservationer
I) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Stenberg, vilka under hänvisning
till innehållet i motionen II: 197 av herrar Hjalmarson och Ohlin ansett,
att utskottet bort föreslå att den extra bolagsskatten avskaffas fr. o. in.
1960 års taxering och att utskottet därför bort hemställa,
att riksdagen med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit
och med bifall till motionen II: 197 måtte
1) antaga det i propositionen framlagda förslaget till förordning
angående slopande av extra bolagsskatten med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelsen måtte erhålla följande
lydelse:
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall första gången tillämpas vid 1960 års taxering. Förordningen skall
icke äga tillämpning å skatt på grund av eftertaxering för år 1959 eller tidigare
år. I samband med ikraftträdandet skall iakttagas följande.
Har någon på grund av omläggning av räkenskapsår taxerats till inkomstskatt
åren 1957—1959 för beskattningsår som sammanlagt omfattat mindre
än 36 månader, skall skatt på grund av 1960 års taxering uttagas enligt
äldre bestämmelser för den del av den beskattningsbara inkomsten, avrundad
nedåt till helt hundratal kronor, som svarar mot tid som sålunda brister.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om företag, som bildats
efter den 31 december 1955, före år 1960 taxerats för beskattningsår, som
Bevillningsutskottets betänkande nr år 1959
9
sammanlagt omfattat kortare tid än som förflutit från företagets bildande
till och med utgången av år 1958.
Därest skattskyldig på grund av omläggning av räkenskapsår eller på
grund av att det första räkenskapsåret omfattat annan tid än 12 månader
icke taxeras till inkomstskatt vid 1960 års taxering, skall vad ovan sägs om
beräkning av sådan skatt på grund av nämnda taxering äga motsvarande
tillämpning med avseende å skatt på grund av 1961 års taxering.
Det åliggei skattskyldig, som avses i 10 § 2 mom. första stycket a) eller b)
i hittills gällande lydelse, att i allmän självdeklaration, som avlämnas till
ledning för 1960 års taxering, lämna uppgift om de räkenskapsår, för vilka
taxering skett i första instans åren 1957—1959.
2) antaga följande
Förslag
till
förordning med bestämmelser om beräkning av den preliminära skatten
vissa år för aktiebolag m. fl.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag,
andra juridiska personer än oskifta dödsbon eller familjestiftelser samt andra
svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar må i fråga om
den i hemortskommunen påförda preliminära B-skatt, som förfaller till betalning
under uppbördsterminerna i september och november 1959 samt januari
1960 erlägga preliminär skatt med belopp motsvarande allenast åttio
procent av den i hemortskommunen under uppbördsterminen till betalning
förfallande skatten, avrundat uppåt till helt hundratal kronor.
Vad nu sagts skall ej gälla, då i anledning av jämkning eller preliminär
taxering ny debetsedel utfärdas och den därå upptagna skatten förfaller till
betalning första gången under någon av förenämnda uppbördsterminer. I
sådant fall skall den i den preliminära skatten ingående statliga inkomstskatten
beräknas för annan svensk ekonomisk förening än sambruksförening
till trettiotvå procent av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomsten och för annan i föregående stycke avsedd skattskyldig till fyrtio
procent av motsvarande inkomst. Därvid skall å debetsedeln antecknas att
den skattskyldige är pliktig att, oberoende av bestämmelserna i föregående
stycke, erlägga preliminär skatt med det å debetsedeln angivna beloppet.
2 §•
Det åligger länsstyrelsen eller, i stad med egen uppbördsförvaltning, den
lokala skattemyndigheten att å kreditkort avseende preliminär skatt för i
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959
1 § första stycket angiven skattskyldig verkställa den ändring av debiterat
belopp, som svarar mot vad den skattskyldige har att enligt nämnda stadgande
erlägga såsom preliminär skatt.
3 §•
För skattskyldig, varom i 1 § förmäles, skall preliminär B-skatt, som eljest
skolat beräknas enligt 13 § första stycket uppbördsförordningen, för år
1960 utgå med belopp motsvarande den slutliga skatten enligt 1959 års taxering,
minskad med tjugu procent av den däri ingående statliga inkomstskatten.
Därvid skall dock i den slutliga skatten icke inräknas utskiftningsskatt,
ersättningsskatt eller sådan i uppbördsförordningen icke omnämnd skatt eller
avgift, vilken påförts jämlikt bestämmelse i annan författning.
4 §■
Det åligger lokal skattemyndighet att under senare hälften av augusti
1959 lämna i 1 § första stycket omförmäld skattskyldig skriftlig underrättelse
om bestämmelserna i nämnda stycke.
5 §•
Vad i denna förordning stadgas har ej avseende å försäkringsanstalter,
som uteslutande driva livförsäkringsrörelse.
6 §•
Kungl. Maj:t äger utfärda de närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga
för tillämpningen av denna förordning.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Stenberg, vilka
dels ansett att den del av utskottets yttrande å s. 7, som börjar å rad 8
uppifrån med orden »I detta» och slutar å rad 16 uppifrån med orden »i
ämnet», bort ha följande lydelse:
Alltsedan år 1947 gäller olika skattesatser vid beräkning av statlig inkomstskatt
för å ena sidan aktiebolag och å andra sidan ekonomiska föreningar.
Då skattesatsen för aktiebolag år 1947 höjdes från 32 till 40 procent,
lämnades skattesatsen såvitt rör ekonomiska föreningar oförändrad. Någon
bärande motivering för denna olikhet i beskattningen, som alltjämt består
och enligt propositionen förutsättes skola upprätthållas, har knappast anförts,
och vid upprepade tillfällen har kritik framförts mot den olika behandlingen
av de båda företagsformerna.
Vid sin prövning av samma fråga uttalade 1949 års skatteutredning bl. a.
»Den för oss väsentliga frågan i detta sammanhang har varit, huruvida
den nuvarande skillnaden i skattesats för ekonomiska föreningar och för
11
Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1959
aktiebolag bör bibehållas. Frågan är närmast av principiell natur. Den verksamhet,
som bedrives i de båda företagsformerna, är så likartad att någon
rationell grund för en olika behandling är svår att finna. Tvärtom bör det
vara ett önskemål att den ena företagsformen icke beredes förmåner vid skatteberäkningen
framför den andra.---Enligt vår mening bör därför lik
ställighet
mellan de båda kategorierna nu genomföras, på det sätt att skattesatsen
även för de ekonomiska föreningarna bestämmes till 40 procent.»
(SOU 1951: 51, s. 263)
I motionen II: 623 har framhållits, att olika företag och företagsformer i
skattehänseende liksom i andra hänseenden borde ha möjlighet att konkurrera
på samma villkor.
Utskottet delar denna principiella inställning och anser att frågan bör
bli föremål för en skyndsam utredning varvid verkningarna av de i motionen
berörda spörsmålen bör utredas samt övriga på frågan inverkande omständigheter
närmare belysas.
dels hemställt,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
skyndsam utredning och förslag om likformig beskattning avaktiebolag
och ekonomiska föreningar.
dels ock ansett att utskottet under punkten B 4) bort hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 514 och II: 624 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
utredning angående en sådan omläggning av'' aktiebolags och
ekonomiska föreningars beskattning att dubbelbeskattningens
olägenheter i största möjliga utsträckning undanröjes
samt för riksdagen framlägga de förslag, som härav- kan föranledas.
III) av herrar Hagberg, Magnusson i Borås och Stiernstedt, vilka ansett,
dels att den del av utskottets yttrande, som börjar å s. 6 rad 27 uppifrån
med orden »Utskottet har» och slutar å s. 7 rad 16 uppifrån med orden »i
ämnet», bort ha följande lydelse:
Utskottet, som understryker vikten av en likformig, rationell och konkurrenskraften
underbyggande företagsbeskattning, åberopar de — enligt utskottets
mening — vägande synpunkter härutinnan, som anföres i motiveringarna
till motionerna I: 514 och II: 624. Enligt utskottets mening bör dessa
motioner av riksdagen bifallas. Däremot kan ej utskottet godtaga tanken på
en företagsbeskattning med ett skattefritt bottenavdrag, varom yrkande
framställes i motionen 11:623. En sådan anordning skulle kunna leda till
en av skattemässiga skäl föranledd uppdelning i mindre enheter av företag
med en vinst, som regelmässigt överstiger det belopp, vid vilket maximalt
avdrag erhålles. I delta hänseende hänvisas till vad utskottet anfört : sitt
betänkande nr 22 till innevarande års riksdag. Frågan om en reform av
bestämmelserna om beskattning av utdelad vinst synes utskottet endast kun
-
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1959
na lösas på ett rationellt sätt genom avskaffande av den nuvarande dubbelbeskattningen.
Motionen II: 623 avstyrkes alltså i denna del.
dels ock att utskottet under punkterna B 3) och 4) bort hemställa,
att riksdagen måtte
a) uttala, att skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska
föreningar vid den statliga beskattningen från och med inkomståret
1961 skall vara 32 %;
b) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte låta utreda frågan om samt framlägga förslag till sådana
skattebestämmelser för aktiebolag och ekonomiska föreningar
att dubbelbeskattningen undanröjes; samt
c) besluta, att motionen II: 623, i den mån den ej kan anses
beaktad genom vad ovan under punkterna a) och b)
hemställts, icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd.
Särskilda yttranden
A) av herrar Hagberg, Magnusson i Borås och Stiernstedt, vilka anfört:
Den skärpning av företagsbeskattningen, som mot våra invändningar genomdrevs
1955, förestavades till ingen del av statsfinansiella skäl. Den skulle
alltså ej vidtagas för att öka statens inkomster utan — som det hette —
»för att dämpa efterfrågan och därmed även överkonjunkturen i näringslivet».
Från denna utgångspunkt är det anmärkningsvärt, att den för en normal
konjunktur för höga beskattningen bibehållits även vid påtagligt vikande
efterfrågan och under en tid av oroande konjunkturstörningar. Att skattesatsen
nu av regeringen föreslås sänkt uteslutande därför att en ny belastning
läggs på företagen visar än tydligare bristen på vilja och förmåga att
samordna finanspolitik och konjunkturpolitik.
Huruvida den extra företagsbeskattningen över huvud lett till inkomstökningar
för statsverket är tveksamt. Denna inkomstökning torde i varje fall
för 1959 knappast överstiga 50 miljoner kronor.
Vi hävdar nödvändigheten av en sänkt företagsbeskattning med hänsyn
till de krav på stärkt internationell konkurrenskraft, som utvecklingen ställer
vårt näringsliv inför, samt i syfte att vidga förutsättningarna för snabba
rationaliseringar och en fruktbärande växelverkan mellan företagsamheten
och en fri kapitalmarknad.
Denna ur allmän synpunkt väsentliga skattereform bör enligt vår mening
infogas i ett program för statsfinansiell stabilitet och utformas så, att
entydigt besked om dagen för dess ikraftträdande kan lämnas omedelbart.
Vi hade önskat att den extra bolagsskatten skulle avskaffas med verkan
för inkomståret 1959 och har därom vid riksdagens början motionsledes
framställt yrkande. De siffror för den statsfinansiella situationens utveck
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 5b år 1959
13
ling, som i riksdagens slutskede av regeringen presenterats, visar emellertid
på en sådan skärpning i läget att skärpta åtgärder i syfte att nedbringa statens
utgifter blivit ofrånkomliga. Trots att vi framlagt förslag härom måste
även vi bedöma utsikterna för det närmaste budgetåret såsom så allvarliga,
att ej ens det förhållandevis ringa inkomstbortfall, som den extra bolagsskattens
borttagande från den 1 januari 1959 kan beräknas medföra, torde
låta sig förenas med ett samordnat program för statsfinansiell stabilitet.
Av dessa anledningar bör den lägre skattesatsen gälla från årsskiftet
1959/60.
B) av lierrar Bengtson och Vigelsbo, vilka anfört:
Såsom framhållits i motionerna I: 290 och II: 360 uttalade riksdagen, då
beslutet fattades år 1955, att den extra bolagsskatten borde avskaffas så
snart konjunkturerna inte motiverade skattens bibehållande. Enligt vår
uppfattning företer konjunkturbilden nu vikande tendenser i olika avseenden
såsom större arbetslöshet, minskade investeringar och försämrade exportförhållanden,
vilket motiverar att åtgärder företages som underlättar näringslivets
strävanden till full sysselsättning och ökad produktion. En av de
åtgärder som därvid bör vidtagas är att den extra bolagsskatten avskaffas.
Vi kan icke dela departementschefens uppfattning att avskaffandet av den
extra företagsbeskattningen har något som helst samband med beslutet om
de graderade tilläggspensionerna utan det motiveras helt av konjunkturpolitiska
skäl och av det löfte som riksdagen gav då denna skatt infördes.
C) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Stenberg, vilka anfört:
Vidkommande det i de likalydande motionerna 1:514 och 11:624 framförda
förslaget att riksdagen nu skulle uttala att skattesatsen för aktiebolag
och ekonomiska föreningar vid den statliga beskattningen skulle fastställas
till 32 procent att gälla från och med 1962 års taxering, önskar vi framhålla
att det icke synes möjligt att nu överblicka de statsfinansiella möjligheterna
att genomföra en sådan ändring av skattereglerna. Ett sådant förfarande
skulle också enligt vår mening strida mot av riksdagen tillämpad praxis
rörande utformningen av de regler, som bestämmer skattens höjd.
590890 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.