Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående änd~ råd lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7
1959-11-19 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1959:65, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående änd~ råd lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959
1
Nr 65
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående änd~
råd lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli
19i7 (nr 576) om statlig inkomstskatt jämte i ämnei
väckta motioner.
I en den 9 oktober 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 164, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I anslutning till de förslag om en allmän varuskatt m. m. som framlagts
i propositionerna nr 162 och 163 föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten
för små och medelstora inkomster. Skattebortfallet beräknas
till 225 milj. kronor per år.
Det lägre skatteuttaget skall enligt förslaget gälla redan vid källskatteuppbörden
år 1960.
Det ovannämnda för fattnings för slag et är av följande lydelse.
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26
juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.1
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.
För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enligt
8 § 1 mom. andra stycket och som varit här i riket bosatt under hela
eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:
1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1956: 243.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 65
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10
procent av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
8 000
men
icke
10 000 kr: 800 kr för
8 000
kr och
15 t
av återstoden
10 000
»
»
12 000
»: 1 100
»
»
10 000
»
»
20 %
12 000
»
16 000
»: 1 500
»
»
12 000
»
»
27 %
16 000
>>
»
20 000
»: 2 580
»
»
16 000
»
»
32 %
»
20 000
30 000
»: 3 860
»
»
20 000
»
»
38 %
30 000
»
40 000
»: 7 660
»
»
30 000
»
»
43 %
»
40 000
»
60 000
» : 11960
»
»
40 000
»
»
48 %
»
60 000
100 000
»: 21 560
»
»
60 000
»
»
54 %
»
»
100 000
»
150 000
»: 43 160
»
»
100 000
»
»
59 %
150 000
kr
: 72 660
»
»
150 000
»
»
65 %
»
För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke
sägs utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
4 000
men
icke
6 000
kr:
400 kr för
4 000 kr och
15 %
av återstoden
6 000
»
8 000
» :
700
»
»
6 000
»
»
21 *
»
8 000
»
10 000
» :
1 120
»
»
8 000
»
»
25 %
»
10 000
»
12 000
» :
1 620
»
»
10 000
»
»
29 %
12 000
»
tf
16 000
» :
2 200
»
»
12 000
»
»
33 %
16 000
»
»
20 000
» :
3 520
»
»
16 000
»
»
37 %
20 000
»
»
30 000
» :
5 000
»
»
20 000
»
»
41 %
»
30 000
»
40 000
» :
9 100
»
»
30 000
»
»
45 %
))
40 000
»
60 000
» :
13 600
»
)>
40 000
»
»
49 %
60 000
»
100 000
» :
23 400
»
»
60 000
»
»
54 %
100 000
»
»
150 000
» :
45 000
»
»
100 000
»
»
59 %
»
150 000
kr
:
74 500
»
»
150 000
»
»
65 %
»
Ändå att---denna inkomstdel.
Med familjestiftelse —--ekonomiska intressen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i
fråga om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år. Vid beräkning av preliminär
A-skatt för år 1960 skola de i denna förordning intagna bestämmelserna
lända till efterrättelse från och med den tidpunkt Konungen förordnar.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 534 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 647 av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts proposition nr 164 med förslag till förordning angående ändrad lydelse
av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt»;
II)
de likalydande motionerna I: 594 av herr Aastrup m. fl. och II: 708 av
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959
herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 164 med förslag till förordning angående ändrad lydelse av
10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt»
;
III) de likalydande motionerna I: 595 av herr Torsten Andersson m. fl.
och II: 709 av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
1) avslå propositionen nr 164,
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en allmän översyn av olika
skatteformers ekonomiska, sociala och administrativa konsekvenser med
avseende på såväl den statliga som den kommunala beskattningen i enlighet
med vad i motionerna anförts;
IV) motionen I: 520 av herr Åman, vari hemställts, »att riksdagen vid behandling
av proposition nr 164 måtte besluta att skatteskalan i den statliga
inkomstskatten från och med den 1 januari 1960 utformas så, att någon
höjning av skattesatsen ej inträder — i förhållande till nuvarande nivå —
i något inkomstskikt, vare sig för makar eller för ensamstående»; ävensom
V) motionen II: 704 av fru Kristensson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen,
därest den antager en förordning om allmän varuskatt, med avslag å
Kungl. Maj :ts proposition nr 164 måtte besluta, att statlig inkomstskatt för
skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret 1959/60
med 94 procent av grundbeloppet».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 520, II: 647, II: 704, II: 708 och II: 709.
Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes
under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Gällande
bestämmelser, s. 4—6.
Departementschefen, s. 6—9.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
Till stöd för avslagsyrkandena i motionerna 1:534 och 11:647
samt 1:594 och 11:708 hänvisar motionärerna till vad som anförts
i motionerna II: 639 resp. II: 651, vilka av utskottet behandlats i betänkande
nr 60.
I motionerna I : 595 och 11:709 anföres följande. Den statsfinansiella
situationen och regeringsförslaget om en allmän varuskatt har ytterligare
aktualiserat behovet av en allmän översyn av skattesystemet. Det
torde inte kunna bestridas, att nuvarande höga marginalbeskattning inverkar
menligt på arbetsvilja, deklarationsmoral och sparande. De justeringar av
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959
skatteskalorna, som föreslås i den föreliggande propositionen, skulle i vissa
lägen medföra höjning av marginalskatten. Avvägningen mellan direkt och
indirekt beskattning och utformningen av beskattningsformerna måste enligt
motionärernas mening göras på sådant sätt, att incitamenten till arbete
och sparande blir så goda som möjligt. En allmän översyn av vår skattepolitik
framstår i detta läge som angelägen och bör snarast verkställas. En dylik
utredning bör i första hand ta sikte på en allmän och objektiv bedömning av
olika skattetypers ekonomiska, konjunkturpolitiska, sociala och administrativa
konsekvenser och ingående pröva hur skattesystemet bör vara utformat
för att på bästa sätt fylla sin funktion i vårt lands ekonomi. Härvid bör även
till ingående granskning upptagas frågan om en bättre balans mellan den
statliga och kommunala beskattningen.
Motionären i motionen 1:520 anför i huvudsak följande. En vägande
anmärkning mot den nuvarande statliga inkomstskattens utformning
är, att marginalskatten redan i normala inkomstlägen uppnått en nivå, som
medför att beskattningen verkar dämpande på intresset att genom extra arbetsprestation
eller ansträngning söka öka arbetsinkomsten. Från bl. a. den
synpunkten kan skäl anföras för en nyinriktning av skatteavvägningen mot
ökad indirekt beskattning, vilket sker genom införande av en allmän varuskatt.
Härigenom undviker man att förstärka nuvarande motsättningar i
skatteförhållandena för olika inkomsttagarkategorier. Förslaget i proposition
nr 164 uppvisar emellertid vissa detaljer, som är synnerligen olyckliga
ur såväl sakliga som psykologiska bedömningsgrunder. I inkomstskikten för
makar ca 23 500—39 500 kr. och ensamstående 14 500—16 000 kr. föreslås
en höjd skattesats (marginalskatt). Någon ökning av skatteuttaget sker ej
totalt sett i ovannämnda inkomstlägen, men marginalskatten ökas. För varje
ökning av inkomsten med 100 kr. skulle ytterligare en krona gå till direkt
skatt i inkomstlägen där stora tjänstemannagrupper befinner sig. Ett framhållande
av att marginalskattehöjningen är obetydlig — en procentenhet —
utgör därvid inget bärande argument, då en marginalskattesänkning måste
anses som en angelägen förändring i skatteskalan. Målsättningen bör vara
att marginalskatten inte ökar i något inkomstskikt. Den ökning i intäktsbortfallet
som härigenom skulle uppstå bör inte förhindra en rimlig utformning
av skatteskalan.
I motionen 11:704 framhålles, att redan den nuvarande skatteskalans
progressivitet måste anses alltför stark och marginalskattesalserna alltför
höga med hänsyn till verkan på inkomstökningar som uppnås på grund
av t. ex. studier och utbildning, befordran och extraarbete. Det bör i detta
sammanhang också påpekas, att den största ökningen under efterkrigstiden
i fråga om den reella skattebelastningen av direkt stats- och kommunalskatt
icke drabbat vare sig de lägsta eller de allra högsta inkomsttagarna utan inkomsttagare
med beskattningsbara inkomster mellan 15 000 och 35 000 kr.
Detta har hos löntagargrupperna med lägre utbildning skapat ett berättigat
missnöje med samhällets inställning till dessa grupper. Det är därför olyck
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959 5
ligt, att de angivna inkomstskikten i stort sett ställs utanför den i propositionen
föreslagna sänkningen av den direkta statsskatten. Landets tjänstemannaorganisationer
har också i ett gemensamt uttalande tagit bestämt avstånd
från den föreslagna progressivitetsskärpningen. En sänkning av den
direkta statsskatten bör ske på så sätt, att progressivitet och marginalskatter
ej ökas. Detta kan ske genom att i stället för den föreslagna omarbetningen
av skatteskalorna sänka uttagningsprocenten. För ungefärligen det belopp
som i propositionen angivits stå till förfogande för sänkning av den direkta
skatten kan uttagningsprocenten sänkas med sex enheter. Motionärerna förordar
därför en sådan sänkning av uttagningsprocenten.
Genom beslut vid innevarande års vårriksdag fastställdes uttagningsprocenten
till 100 för första hälften av kalenderåret 1960. Jämlikt 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt skall samma procenttal tillämpas för senare
hälften av kalenderåret 1960. Genom de nu framlagda propositionerna om
förändringar i beskattningssystemet har emellertid grunden undanryckts
för detta riksdagens tidigare beslut. Lika väl som en omarbetning av skatteskalorna
gällande för kalenderåret 1960 nu kan vidtagas, kan uttagningsprocenten
förändras. Härvid torde beträffande källskattetabellerna i princip
samma förfarande kunna tillämpas som föreslagits i propositionen.
Utskottet
Förslaget i proposition nr 164 om viss lindring i inkomstbeskattningen
för fysiska personer har motiverats såsom en åtgärd i syfte att mildra de
verkningar i ekonomiskt hänseende, som införandet av en allmän varuskatt
skulle få för skattskyldiga med små och medelstora inkomster. Som framgår
av utskottets betänkande nr 60 har utskottet för sin del avstyrkt Kungl.
Maj :ts förslag om införande av en allmän varuskatt. I konsekvens härmed
avstyrker utskottet bifall till förslaget om en ändring av skatteskalorna liksom
motionen I: 520 om viss ändring i propositionsförslaget.
Med sitt ställningstagande i frågan om den allmänna varuskatten saknar
utskottet anledning att närmare gå in på yrkandet i motionen II: 704, som
förutsätter att en sådan skatt införes.
I anledning av yrkandet i motionerna I: 595 och II: 709 om skrivelse till
Kungl. Maj:t med begäran om en allmän översyn av olika skatteformers
ekonomiska, sociala och administrativa konsekvenser med avseende på såväl
den statliga som den kommunala beskattningen vill utskottet erinra om
att utskottet i betänkande nr 60 tillstyrkt förslag om skrivelse till Kungl.
Maj :t med begäran om uppläggning av budgetpolitiken enligt i motionerna
I: 540 och II: 651 angivna riktlinjer i syfte att nå balans i budgeten 1960/61
och därefter möjliggöra lättnader i inkomstbeskattningen. Därvid torde de
frågor, som motionärerna önskar belysta, komma att behandlas. Utskottet
anser sig med hänsyn härtill icke böra förorda ytterligare skrivelse till
Kungl. Maj:t i ämnet.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 534
och 11:647, 1:594 och 11:708 samt 1:595 och 11:709, avslå
Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 164 med förslag
till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
B)
att följande motioner, nämligen
1) motionerna 1:534 och 11:647,
2) motionerna 1:594 och 11:708,
3) motionerna 1:595 och 11:709,
4) motionen I: 520 samt
5) motionen II: 704
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 19 november 1959
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson,
Gustaf Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Möller och Mattsson;
samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt i
Aspabruk, Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson
i Borås och Gustafson i Göteborg.
Reservationer
I) av herrar Ericsson i Kinna, Eriksson, Snygg, Jansson, fröken Ranmark,
herrar Möller, Sundström, Brandt i Aspabruk, Allard och Kärrlander,
vilka
a) ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Förslaget i proposition nr 164 om sänkning av den statliga inkomstskatten
för små och medelstora inkomster har tillkommit i syfte att motverka
den merbelastning för de större löntagargrupperna och med dem jämställda
som skulle följa med den föreslagna skärpta indirekta beskattningen. Utskottet
finner för sin del lämpligt att vid sidan av andra kompensationsåtgärder
en sådan skattesänkning genomföres. Som departementschefen fram
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959
7
hållit bör reduktionen av den statliga inkomstskatten inriktas så, att skattebördan
lättas för de breda lagren, där den ekonomiska bärkraften är begränsad.
Man bör således enligt utskottets mening inte genomföra en proportionellt
lika stor skattesänkning i alla inkomstskikt, vilket skulle bli följden
enligt yrkandet i motionen 11:704. Beträffande större inkomster bör
skatten bli oförändrad, detta så mycket mer som statsfinansiellt utrymme
för en allmän sänkning av inkomstskatten inte föreligger. Visserligen förutsätter
detta —- såsom påpekats i motionen 1:520 — att marginalskatteprocenten
i vissa inkomstskikt höjes med eu enhet. Motionären anser detta
olämpligt ur flera synpunkter och yrkar därför att någon höjning av skattesatsen
inte skall inträda i något inkomstskikt. Ett tillgodoseende av detta
önskemål skulle emellertid få den följden att den största skattelindringen
-— 140 kronor för gifta och 100 kronor för ensamstående — som enligt propositionen
inträffar vid beskattningsbara inkomster å 10 000—16 000 kronor
resp. 6 000—10 000 kronor skulle komma att gälla även i alla högre inkomstlägen.
Därmed skulle man gå utöver det syfte som man velat nå med propositionsförslaget,
nämligen att lätta bördan för de breda lagren. Utskottet som
funnit den i propositionen föreslagna inkomstskattesänkningen väl avvägd
får under hänvisning till det anförda tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.
I anledning av yrkandet i motionerna I: 595 och II: 709 om skrivelse till
Kungl. Maj :t med begäran om en allmän översyn av olika skatteformers
ekonomiska, sociala och administrativa konsekvenser med avseende på såväl
den statliga som den kommunala beskattningen vill utskottet erinra om
följande. Under 1950-talet har flera utredningar vidtagits rörande den allmänna
utformningen av den direkta beskattningen. I samband därmed har
sådana frågor, som motionärerna önskar belysta, tämligen ingående behandlats.
För närvarande pågår översyn av vissa viktiga kommunala beskattningsfrågor,
nämligen frågan om slopande av fastighetsbeskattningen
och om den kommunala skatteutjämningen. Det är knappast troligt att en
ny utredning skulle kunna tillföra diskussionen om hithörande ting något
väsentligt nytt material. Utskottet anser sig därför icke böra förorda en skrivelse
till Kungl. Maj :t i ämnet.
b) ansett att utskottet under punkten A) bort hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 164 samt med avslag å motionerna
I: 534 och II: 647, I: 594 och II: 708 samt I: 595 och II: 709,
antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.
II) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vilka ansett
att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
De i proposition nr 164 föreslagna ändringarna i skatteskalorna vid inkomstbeskattningen
för fysiska personer innebär för de lägre progressions
-
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959
skikten sänkta skattesatser och för de närmast därovan liggande någon ökning
av skattesatserna, så att för skattskyldiga med inkomst överstigande
vissa belopp någon total ändring icke inträder. Förslaget har motiverats såsom
en åtgärd i syfte att mildra omsättningsskattens prisstegrande verkningar
främst för skattskyldiga med små inkomster.
Som framgår av utskottets betänkande nr 60 har utskottet för sin del
avstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om införande av en allmän varuskatt. I konsekvens
härmed avstyrker utskottet bifall till förslaget i proposition nr
164.
Med sitt ställningstagande i fråga om den allmänna varuskatten saknar
utskottet närmare anledning att gå in på yrkandena i motionen I: 520 och
motionen II: 704.
Yrkandet i motionerna I: 595 och II: 709 om skrivelse till Kungl. Maj:t
med begäran om en allmän översyn av olika skatteformers ekonomiska,
sociala och administrativa konsekvenser med avseende på såväl den statliga
som den kommunala beskattningen anser sig utskottet i detta sammanhang
icke böra tillstyrka, enär enligt vad utskottet inhämtat Kungl. Maj :t
har sin uppmärksamhet riktad på frågan.
591640 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättring av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen m. m., såv a1 i texten