Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående änd~ råd lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7

1959-11-19 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:65, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående änd~ råd lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959

1

Nr 65

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående änd~

råd lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli

19i7 (nr 576) om statlig inkomstskatt jämte i ämnei

väckta motioner.

I en den 9 oktober 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 164, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående

ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I anslutning till de förslag om en allmän varuskatt m. m. som framlagts

i propositionerna nr 162 och 163 föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten

för små och medelstora inkomster. Skattebortfallet beräknas

till 225 milj. kronor per år.

Det lägre skatteuttaget skall enligt förslaget gälla redan vid källskatteuppbörden

år 1960.

Det ovannämnda för fattnings för slag et är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.1

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enligt

8 § 1 mom. andra stycket och som varit här i riket bosatt under hela

eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1956: 243.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 65

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10

procent av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

8 000

men

icke

10 000 kr: 800 kr för

8 000

kr och

15 t

av återstoden

10 000

»

»

12 000

»: 1 100

»

»

10 000

»

»

20 %

12 000

»

16 000

»: 1 500

»

»

12 000

»

»

27 %

16 000

>>

»

20 000

»: 2 580

»

»

16 000

»

»

32 %

»

20 000

30 000

»: 3 860

»

»

20 000

»

»

38 %

30 000

»

40 000

»: 7 660

»

»

30 000

»

»

43 %

»

40 000

»

60 000

» : 11960

»

»

40 000

»

»

48 %

»

60 000

100 000

»: 21 560

»

»

60 000

»

»

54 %

»

»

100 000

»

150 000

»: 43 160

»

»

100 000

»

»

59 %

150 000

kr

: 72 660

»

»

150 000

»

»

65 %

»

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke

sägs utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

4 000

men

icke

6 000

kr:

400 kr för

4 000 kr och

15 %

av återstoden

6 000

»

8 000

» :

700

»

»

6 000

»

»

21 *

»

8 000

»

10 000

» :

1 120

»

»

8 000

»

»

25 %

»

10 000

»

12 000

» :

1 620

»

»

10 000

»

»

29 %

12 000

»

tf

16 000

» :

2 200

»

»

12 000

»

»

33 %

16 000

»

»

20 000

» :

3 520

»

»

16 000

»

»

37 %

20 000

»

»

30 000

» :

5 000

»

»

20 000

»

»

41 %

»

30 000

»

40 000

» :

9 100

»

»

30 000

»

»

45 %

))

40 000

»

60 000

» :

13 600

»

)>

40 000

»

»

49 %

60 000

»

100 000

» :

23 400

»

»

60 000

»

»

54 %

100 000

»

»

150 000

» :

45 000

»

»

100 000

»

»

59 %

»

150 000

kr

:

74 500

»

»

150 000

»

»

65 %

»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse —--ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år. Vid beräkning av preliminär

A-skatt för år 1960 skola de i denna förordning intagna bestämmelserna

lända till efterrättelse från och med den tidpunkt Konungen förordnar.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 534 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 647 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts proposition nr 164 med förslag till förordning angående ändrad lydelse

av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt»;
II)

de likalydande motionerna I: 594 av herr Aastrup m. fl. och II: 708 av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

proposition nr 164 med förslag till förordning angående ändrad lydelse av

10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt»

;

III) de likalydande motionerna I: 595 av herr Torsten Andersson m. fl.

och II: 709 av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) avslå propositionen nr 164,

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en allmän översyn av olika

skatteformers ekonomiska, sociala och administrativa konsekvenser med

avseende på såväl den statliga som den kommunala beskattningen i enlighet

med vad i motionerna anförts;

IV) motionen I: 520 av herr Åman, vari hemställts, »att riksdagen vid behandling

av proposition nr 164 måtte besluta att skatteskalan i den statliga

inkomstskatten från och med den 1 januari 1960 utformas så, att någon

höjning av skattesatsen ej inträder — i förhållande till nuvarande nivå —

i något inkomstskikt, vare sig för makar eller för ensamstående»; ävensom

V) motionen II: 704 av fru Kristensson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen,

därest den antager en förordning om allmän varuskatt, med avslag å

Kungl. Maj :ts proposition nr 164 måtte besluta, att statlig inkomstskatt för

skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret 1959/60

med 94 procent av grundbeloppet».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 520, II: 647, II: 704, II: 708 och II: 709.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Gällande

bestämmelser, s. 4—6.

Departementschefen, s. 6—9.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Till stöd för avslagsyrkandena i motionerna 1:534 och 11:647

samt 1:594 och 11:708 hänvisar motionärerna till vad som anförts

i motionerna II: 639 resp. II: 651, vilka av utskottet behandlats i betänkande

nr 60.

I motionerna I : 595 och 11:709 anföres följande. Den statsfinansiella

situationen och regeringsförslaget om en allmän varuskatt har ytterligare

aktualiserat behovet av en allmän översyn av skattesystemet. Det

torde inte kunna bestridas, att nuvarande höga marginalbeskattning inverkar

menligt på arbetsvilja, deklarationsmoral och sparande. De justeringar av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959

skatteskalorna, som föreslås i den föreliggande propositionen, skulle i vissa

lägen medföra höjning av marginalskatten. Avvägningen mellan direkt och

indirekt beskattning och utformningen av beskattningsformerna måste enligt

motionärernas mening göras på sådant sätt, att incitamenten till arbete

och sparande blir så goda som möjligt. En allmän översyn av vår skattepolitik

framstår i detta läge som angelägen och bör snarast verkställas. En dylik

utredning bör i första hand ta sikte på en allmän och objektiv bedömning av

olika skattetypers ekonomiska, konjunkturpolitiska, sociala och administrativa

konsekvenser och ingående pröva hur skattesystemet bör vara utformat

för att på bästa sätt fylla sin funktion i vårt lands ekonomi. Härvid bör även

till ingående granskning upptagas frågan om en bättre balans mellan den

statliga och kommunala beskattningen.

Motionären i motionen 1:520 anför i huvudsak följande. En vägande

anmärkning mot den nuvarande statliga inkomstskattens utformning

är, att marginalskatten redan i normala inkomstlägen uppnått en nivå, som

medför att beskattningen verkar dämpande på intresset att genom extra arbetsprestation

eller ansträngning söka öka arbetsinkomsten. Från bl. a. den

synpunkten kan skäl anföras för en nyinriktning av skatteavvägningen mot

ökad indirekt beskattning, vilket sker genom införande av en allmän varuskatt.

Härigenom undviker man att förstärka nuvarande motsättningar i

skatteförhållandena för olika inkomsttagarkategorier. Förslaget i proposition

nr 164 uppvisar emellertid vissa detaljer, som är synnerligen olyckliga

ur såväl sakliga som psykologiska bedömningsgrunder. I inkomstskikten för

makar ca 23 500—39 500 kr. och ensamstående 14 500—16 000 kr. föreslås

en höjd skattesats (marginalskatt). Någon ökning av skatteuttaget sker ej

totalt sett i ovannämnda inkomstlägen, men marginalskatten ökas. För varje

ökning av inkomsten med 100 kr. skulle ytterligare en krona gå till direkt

skatt i inkomstlägen där stora tjänstemannagrupper befinner sig. Ett framhållande

av att marginalskattehöjningen är obetydlig — en procentenhet —

utgör därvid inget bärande argument, då en marginalskattesänkning måste

anses som en angelägen förändring i skatteskalan. Målsättningen bör vara

att marginalskatten inte ökar i något inkomstskikt. Den ökning i intäktsbortfallet

som härigenom skulle uppstå bör inte förhindra en rimlig utformning

av skatteskalan.

I motionen 11:704 framhålles, att redan den nuvarande skatteskalans

progressivitet måste anses alltför stark och marginalskattesalserna alltför

höga med hänsyn till verkan på inkomstökningar som uppnås på grund

av t. ex. studier och utbildning, befordran och extraarbete. Det bör i detta

sammanhang också påpekas, att den största ökningen under efterkrigstiden

i fråga om den reella skattebelastningen av direkt stats- och kommunalskatt

icke drabbat vare sig de lägsta eller de allra högsta inkomsttagarna utan inkomsttagare

med beskattningsbara inkomster mellan 15 000 och 35 000 kr.

Detta har hos löntagargrupperna med lägre utbildning skapat ett berättigat

missnöje med samhällets inställning till dessa grupper. Det är därför olyck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959 5

ligt, att de angivna inkomstskikten i stort sett ställs utanför den i propositionen

föreslagna sänkningen av den direkta statsskatten. Landets tjänstemannaorganisationer

har också i ett gemensamt uttalande tagit bestämt avstånd

från den föreslagna progressivitetsskärpningen. En sänkning av den

direkta statsskatten bör ske på så sätt, att progressivitet och marginalskatter

ej ökas. Detta kan ske genom att i stället för den föreslagna omarbetningen

av skatteskalorna sänka uttagningsprocenten. För ungefärligen det belopp

som i propositionen angivits stå till förfogande för sänkning av den direkta

skatten kan uttagningsprocenten sänkas med sex enheter. Motionärerna förordar

därför en sådan sänkning av uttagningsprocenten.

Genom beslut vid innevarande års vårriksdag fastställdes uttagningsprocenten

till 100 för första hälften av kalenderåret 1960. Jämlikt 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt skall samma procenttal tillämpas för senare

hälften av kalenderåret 1960. Genom de nu framlagda propositionerna om

förändringar i beskattningssystemet har emellertid grunden undanryckts

för detta riksdagens tidigare beslut. Lika väl som en omarbetning av skatteskalorna

gällande för kalenderåret 1960 nu kan vidtagas, kan uttagningsprocenten

förändras. Härvid torde beträffande källskattetabellerna i princip

samma förfarande kunna tillämpas som föreslagits i propositionen.

Utskottet

Förslaget i proposition nr 164 om viss lindring i inkomstbeskattningen

för fysiska personer har motiverats såsom en åtgärd i syfte att mildra de

verkningar i ekonomiskt hänseende, som införandet av en allmän varuskatt

skulle få för skattskyldiga med små och medelstora inkomster. Som framgår

av utskottets betänkande nr 60 har utskottet för sin del avstyrkt Kungl.

Maj :ts förslag om införande av en allmän varuskatt. I konsekvens härmed

avstyrker utskottet bifall till förslaget om en ändring av skatteskalorna liksom

motionen I: 520 om viss ändring i propositionsförslaget.

Med sitt ställningstagande i frågan om den allmänna varuskatten saknar

utskottet anledning att närmare gå in på yrkandet i motionen II: 704, som

förutsätter att en sådan skatt införes.

I anledning av yrkandet i motionerna I: 595 och II: 709 om skrivelse till

Kungl. Maj:t med begäran om en allmän översyn av olika skatteformers

ekonomiska, sociala och administrativa konsekvenser med avseende på såväl

den statliga som den kommunala beskattningen vill utskottet erinra om

att utskottet i betänkande nr 60 tillstyrkt förslag om skrivelse till Kungl.

Maj :t med begäran om uppläggning av budgetpolitiken enligt i motionerna

I: 540 och II: 651 angivna riktlinjer i syfte att nå balans i budgeten 1960/61

och därefter möjliggöra lättnader i inkomstbeskattningen. Därvid torde de

frågor, som motionärerna önskar belysta, komma att behandlas. Utskottet

anser sig med hänsyn härtill icke böra förorda ytterligare skrivelse till

Kungl. Maj:t i ämnet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 534

och 11:647, 1:594 och 11:708 samt 1:595 och 11:709, avslå

Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 164 med förslag

till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
B)

att följande motioner, nämligen

1) motionerna 1:534 och 11:647,

2) motionerna 1:594 och 11:708,

3) motionerna 1:595 och 11:709,

4) motionen I: 520 samt

5) motionen II: 704

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 19 november 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson,

Gustaf Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Möller och Mattsson;

samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt i

Aspabruk, Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson

i Borås och Gustafson i Göteborg.

Reservationer

I) av herrar Ericsson i Kinna, Eriksson, Snygg, Jansson, fröken Ranmark,

herrar Möller, Sundström, Brandt i Aspabruk, Allard och Kärrlander,

vilka

a) ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Förslaget i proposition nr 164 om sänkning av den statliga inkomstskatten

för små och medelstora inkomster har tillkommit i syfte att motverka

den merbelastning för de större löntagargrupperna och med dem jämställda

som skulle följa med den föreslagna skärpta indirekta beskattningen. Utskottet

finner för sin del lämpligt att vid sidan av andra kompensationsåtgärder

en sådan skattesänkning genomföres. Som departementschefen fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959

7

hållit bör reduktionen av den statliga inkomstskatten inriktas så, att skattebördan

lättas för de breda lagren, där den ekonomiska bärkraften är begränsad.

Man bör således enligt utskottets mening inte genomföra en proportionellt

lika stor skattesänkning i alla inkomstskikt, vilket skulle bli följden

enligt yrkandet i motionen 11:704. Beträffande större inkomster bör

skatten bli oförändrad, detta så mycket mer som statsfinansiellt utrymme

för en allmän sänkning av inkomstskatten inte föreligger. Visserligen förutsätter

detta —- såsom påpekats i motionen 1:520 — att marginalskatteprocenten

i vissa inkomstskikt höjes med eu enhet. Motionären anser detta

olämpligt ur flera synpunkter och yrkar därför att någon höjning av skattesatsen

inte skall inträda i något inkomstskikt. Ett tillgodoseende av detta

önskemål skulle emellertid få den följden att den största skattelindringen

-— 140 kronor för gifta och 100 kronor för ensamstående — som enligt propositionen

inträffar vid beskattningsbara inkomster å 10 000—16 000 kronor

resp. 6 000—10 000 kronor skulle komma att gälla även i alla högre inkomstlägen.

Därmed skulle man gå utöver det syfte som man velat nå med propositionsförslaget,

nämligen att lätta bördan för de breda lagren. Utskottet som

funnit den i propositionen föreslagna inkomstskattesänkningen väl avvägd

får under hänvisning till det anförda tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

I anledning av yrkandet i motionerna I: 595 och II: 709 om skrivelse till

Kungl. Maj :t med begäran om en allmän översyn av olika skatteformers

ekonomiska, sociala och administrativa konsekvenser med avseende på såväl

den statliga som den kommunala beskattningen vill utskottet erinra om

följande. Under 1950-talet har flera utredningar vidtagits rörande den allmänna

utformningen av den direkta beskattningen. I samband därmed har

sådana frågor, som motionärerna önskar belysta, tämligen ingående behandlats.

För närvarande pågår översyn av vissa viktiga kommunala beskattningsfrågor,

nämligen frågan om slopande av fastighetsbeskattningen

och om den kommunala skatteutjämningen. Det är knappast troligt att en

ny utredning skulle kunna tillföra diskussionen om hithörande ting något

väsentligt nytt material. Utskottet anser sig därför icke böra förorda en skrivelse

till Kungl. Maj :t i ämnet.

b) ansett att utskottet under punkten A) bort hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 164 samt med avslag å motionerna

I: 534 och II: 647, I: 594 och II: 708 samt I: 595 och II: 709,

antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

II) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vilka ansett

att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

De i proposition nr 164 föreslagna ändringarna i skatteskalorna vid inkomstbeskattningen

för fysiska personer innebär för de lägre progressions
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 65 år 1959

skikten sänkta skattesatser och för de närmast därovan liggande någon ökning

av skattesatserna, så att för skattskyldiga med inkomst överstigande

vissa belopp någon total ändring icke inträder. Förslaget har motiverats såsom

en åtgärd i syfte att mildra omsättningsskattens prisstegrande verkningar

främst för skattskyldiga med små inkomster.

Som framgår av utskottets betänkande nr 60 har utskottet för sin del

avstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om införande av en allmän varuskatt. I konsekvens

härmed avstyrker utskottet bifall till förslaget i proposition nr

164.

Med sitt ställningstagande i fråga om den allmänna varuskatten saknar

utskottet närmare anledning att gå in på yrkandena i motionen I: 520 och

motionen II: 704.

Yrkandet i motionerna I: 595 och II: 709 om skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om en allmän översyn av olika skatteformers ekonomiska,

sociala och administrativa konsekvenser med avseende på såväl den statliga

som den kommunala beskattningen anser sig utskottet i detta sammanhang

icke böra tillstyrka, enär enligt vad utskottet inhämtat Kungl. Maj :t

har sin uppmärksamhet riktad på frågan.

591640 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättring av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen m. m., såv a1 i texten