Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om gränstullsamarbete med annan stat, m. m.

1959-12-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:68, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om gränstullsamarbete med annan stat, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1959

1

Nr 6$

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om gränstullsamarbete

med annan stat, m. m.

I en den 6 november 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 180, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag om gränstullsamarbete

med annan stat;

dels ock godkänna den propositionen bifogade den 28 oktober 1959 avslutade

överenskommelsen mellan Sverige och Norge angående gränstullsamarbete.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Mot bakgrunden av en efter rekommendation av Nordiska rådet tillkommen

överenskommelse med Norge angående gränstullsamarbete —• innebärande

samverkan i fråga om tullkontroll och tullklarering av trafiken med

nämnda land — föreslås en lag om gränstullsamarbete med annan stat. Lagen

upptar de bestämmelser som erfordras för att tull tjänst i viss utsträckning

skall kunna utföras av det ena landets tulltjänstemän på det andra landets

område. Då gränstullsamarbete kan ifrågakomma även med annat land

än Norge, har lagen utformats som en fullmaktslag. Avsikten är, att Kungl.

Maj :t skall kunna, allteftersom överenskommelse om gränstullsamarbete

träffas med ett grannland och godkännes av riksdagen, sätta lagen helt eller

delvis i tillämpning. Tillika föreslås, att riksdagen godkänner överenskommelsen

med Norge. Lagen skall enligt förslaget tillämpas fr. o. m. den 1

januari 1960.

Det ovannämnda författning sfär slag et är av följande lydelse.

Förslag

till

lag om gränstullsamarbete med annan stat

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Konungen må, efter avtal med annan stat, förordna, att för samarbete

i fråga om tullkontroll å och tullklarering av trafik mellan Sverige och den

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 68

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1959

andra staten (gränstullsamarbete) 2—13 §§ denna lag helt eller delvis skola

äga tillämpning.

2 §•

För gränstullsamarbete må, enligt vad Konungen därom förordnar, upprättas

särskild zon inom vilken samarbetet här i riket skall bedrivas (kontrollzon).

Finnes kontrollzon böra upprättas längs rikets gräns mot den

andra staten, skall den vara av samma bredd som motsvarande zon inom

den andra staten, dock högst femton kilometer. Kontrollzon annorstädes

inom riket må omfatta landsvägssträcka, järnvägssträcka med tillhörande

stationsområde, flygplats, farled eller hamnområde.

3 §•

Inom kontrollzon här i riket tillämpas med avseende å tullkontroll och

tullklarering för den andra statens räkning de i den staten gällande bestämmelserna

om tull samt in- och utförsel jämte de bestämmelser i övrigt, vilkas

efterlevnad dess tullväsen har att övervaka. Tvångsmedel, som enligt

den andra statens lagstiftning tulltjänsteman äger anlita, må därvid användas

inom kontrollzonen, dock endast vid undersökning i omedelbart samband

med smugglingsbrott eller försök därtill, varigenom lag eller författning

i den andra staten överträtts.

4 §.

Tullpersonal från den andra staten må inom kontrollzon här i riket utöva

tulltjänst, som omfattas av gränstullsamarbete, under iakttagande av den

stats instruktioner och reglementen, för vilken tulltjänsten bedrives.

5 §.

Inom kontrollzon i den andra staten tillämpas med avseende å tullkontroll

och tullklarering för svenska statens räkning de i Sverige gällande bestämmelserna

om tull samt in- och utförsel jämte de bestämmelser i övrigt,

vilkas efterlevnad det svenska tullverket har att övervaka. Tvångsmedel,

som enligt svensk lagstiftning tulltjänsteman äger anlita, må därvid användas

inom kontrollzonen, dock endast vid undersökning i omedelbart samband

med smugglingsbrott eller försök därtill, varigenom svensk lag eller

författning överträtts.

6 §•

Det åligger svensk tullpersonal att utöva tulltjänst, som omfattas av

gränstullsamarbete, under iakttagande av den stats instruktioner och reglementen,

för vilken tulltjänsten bedrives.

7 §•

Åtgärd, som i anledning av gränstullsamarbete för svensk räkning vidtagits

av myndighet eller personal tillhörande den andra statens tullväsen,

skall anses som om den vidtagits av svensk tullmyndighet eller tullpersonal.

Av tullmyndighet i den andra staten anbragt insegel anses därvid såsom

svensk tullmyndighets insegel.

8 §.

Tulltjänsteman från den andra staten åtnjuter under utövning här i riket

av tulltjänst, som omfattas av gränstullsamarbete, skydd enligt 10 kap.

strafflagen men skall icke vara underkastad i 25 kap. samma lag meddelade

bestämmelser om ämbetsbrott.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1959

3

Har svensk tulltjänsteman genom gärning som avses i 25 kap. 1—5 §§

strafflagen åsidosatt sin tjänsteplikt, då han i anledning av gränstullsamarbete

haft att utöva tulltjänst för den andra staten, skall så anses som

om gärningen begåtts under utövning av svensk tulltjänst.

9 §•

Om svensk tulltjänsteman under utövning av tulltjänst för annan stat i

anledning av gränstullsamarbete åstadkommer skada för vilken han är ansvarig

enligt svenska skadeståndsregler, skall kronan ersätta skadan, kronan

obetaget att av tjänstemannen söka åter vad sålunda utgivits.

10 §.

Egendom som i anledning av smugglingsbrott eller försök därtill tagits

i beslag inom kontrollzon i den andra staten skall, därest gärningen inneburit

sådant brott mot lag eller författning såväl i Sverige som i den andra

staten, som kan föranleda förverkande av egendomen, överlämnas till tulleller

polismyndighet i sistnämnda stat om ej särskilda skäl annat föranleda.

Har beslaget ägt rum inom kontrollzon här i riket, må egendomen överlämnas

till myndighet i den andra staten om särskilda skäl därtill äro.

Har egendom med tillämpning av vad i första stycket sägs överlämnats

till myndighet i den andra staten, skall vad i svensk lag eller författning må

vara stadgat om skyldighet att ersätta värdet av sådan egendom icke äga

tillämpning.

11 §.

Den som i samband med verkställt eller tillämnat gränsöverskridande

gripits på svenskt område inom kontrollzon längs riksgränsen såsom skäligen

misstänkt för brott mot bestämmelse, som avses i 3 §, eller försök till

sådant brott må, om ej särskilda skäl däremot äro, omedelbart föras till

tull- eller polismyndighet i den andra staten, därest

han är okänd och undandrager sig att uppgiva namn och hemvist eller

anledning förekommer, att hans uppgift därom är osann;

han ej äger hemvist i Sverige eller i den andra staten och det skäligen kan

befaras, att han genom att begiva sig till en tredje stat undandrager sig lagföring

eller straff; eller

det i annat fall skäligen kan befaras, att han undandrager sig lagföring

eller straff eller genom undanröjande av bevis eller på annat sätt försvårar

sakens utredning.

Åtgärd, som avses i första stycket, må vidtagas mot den som ej äger hemvist

och medborgarskap i den andra staten endast om den andra staten förbundit

sig dels att icke utan medgivande av Konungen utlämna den misstänkte

till tredje stat, dels ock att ej utan sådant medgivande låta den misstänkte

åtalas eller straffas för annat brott som begåtts före gripandet. Den

andra staten må dock i sådan förbindelse förbehålla sig att låta åtala eller

straffa för annat brott, där

fråga är om överträdelse av tullförfattningar; eller

den misstänkte själv inför domstol samtyckt därtill; eller

han underlåtit att, oaktat hinder ej mött, lämna den andra staten inom en

månad efter rättegång och undergående av straff eller annan påföljd som må

hava ådömts honom för brott, varför han förts till den andra staten; eller

han återvänt till den andra staten, sedan han lämnat denna.

12 §.

Har någon med tillämpning av bestämmelser i den andra staten, motsvarande

staclgandena i 11 §, förts till svensk myndighet må han, därest han

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1959

ej äger hemvist och medborgarskap i Sverige, icke utan vederbörligt medgivande

av myndighet i den andra staten utlämnas till tredje stat, ej heller

utan sådant medgivande åtalas eller straffas för annat brott som begåtts

före gripandet, med mindre

fråga är om överträdelse av tullförfattningar; eller

den misstänkte själv inför domstol samtyckt därtill; eller

han underlåtit att, oaktat hinder ej mött, lämna Sverige inom en månad

efter rättegång och undergående av straff eller annan påföljd som må hava

ådömts honom för brott, varför han förts till Sverige; eller

han återvänt till Sverige, sedan han lämnat landet.

13 §.

Vad som enligt 3—5, 10 och 11 §§ gäller inom kontrollzon skall äga tilllämpning

jämväl utanför sådan zon, när i anledning av smugglingsbrott

eller försök därtill den misstänkte förföljes utanför zonen i omedelbart samband

med gärningen.

14 §.

Konungen meddelar de närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen

av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1960.

I fråga om lydelsen av den propositionen bifogade överenskommelsen mellan

Sverige och Norge angående gränstullsamarbete tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen (s. 5—9).

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda protokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Inledning,

s. 10—13.

Generaltullstyrelsens förslag, s. 13—26.

Remissyttrandena, s. 26—30.

Departementschefen, s. 30—36 och 56.

Detalj motivering till lagförslaget, s. 36—42.

Lagrådets utlåtande, s. 50—55.

Utskottet

Vid Nordiska rådets session i Köpenhamn år 1956 antogs en rekommendation

till Sveriges och Norges regeringar att undersöka möjligheterna att utöva

tull- och passkontroll vid gemensamma tullstationer och/eller med gemensam

personal. Med anledning därav inleddes år 1957 inom ramen för gällande

bestämmelser samarbete mellan svenska och norska tullmyndigheter.

Denna försöksverksamhet har sedermera successivt utvidgats. De goda erfarenheter,

som vunnits av det svensk-norska tullsamarbetet, har resulterat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1959

5

i en överenskommelse den 28 oktober 1959 mellan Sverige och Norge angående

gränstullsamarbete, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1960.

I den förevarande propositionen hemställes att riksdagen godkänner överenskommelsen.

Med hänsyn till att ett slutligt genomförande av gränstullsamarbetet

erfordrar särskild lagstiftning framlägges vidare i propositionen

förslag till lag om gränstullsamarbete med annan stat. Lagen innehåller de

bestämmelser som erfordras för att tulltjänst i viss utsträckning skall kunna

fullgöras av det ena landets tullpersonal på det andra landets område. Enär

framdeles sådant samarbete kan komma att inledas även med annan stat

än Norge, har lagen givits formen av en allmän fullmaktslag. Enligt denna

skall Kungl. Maj :t — allteftersom överenskommelse om gränstullsamarbete

träffas med annan stat och överenskommelsen godkännes av riksdagen —

äga sätta lagens bestämmelser helt eller delvis i tillämpning i förhållande

till denna stat. Lagen har i stort sett utformats i anslutning till överenskommelsen

med Norge, då de frågor, till vilka ställning tagits vid denna

överenskommelse, bedömts uppkomma även när samarbete skall genomföras

med annat land.

Enligt överenskommelsen och fullmaktslagen skall gränstullsamarbetet

omfatta gränsbevakningspersonalens tullstationstjänst och allmänna uppsikt

samt kontrollen och klareringen av järnvägstrafik. Inom vartdera landet

skall upprättas kontrollzoner, inom vilka såväl svenska som norska tulltjänstemän

skall äga tillämpa båda ländernas tullbestämmelser, in- och

utförselbestämmelser samt andra bestämmelser rörande trafiken, vilkas

efterlevnad tullväsendet har att övervaka. Gränsövervakningskungörelsen

den 20 oktober 1944 (nr 728) skall emellertid icke tillämpas såvitt angår det

svensk-norska samarbetet. Bestämmelserna medför för de resande att endast

ett uppehåll för tullkontroll behöver göras i samband med passerandet av

riksgränsen. Vad angår den illegala trafiken innefattar överenskommelsen

en utvidgning av möjligheterna till ingripande i förhållande till vad som nu

gäller. Sålunda kommer den, som lyckats genomföra smuggling ur etldera

landet, att med tillämpning av det landets bestämmelser kunna underkastas

kontroll även efter det riksgränsen passerats. Vidare kan en av tullpersonal

förföljd smugglare inte såsom för närvarande göra sig fri förföljarna enbart

genom att passera riksgränsen. Såväl överenskommelsen som fullmaktslagen

innehåller dessutom bestämmelser om tullpersonalens befogenheter, ämbetsskydd

samt lydnads- och ansvarsförhållanden.

Tidigare har för vårt lands vidkommande samarbete av här ifrågavarande

slag endast förekommit i ringa utsträckning, nämligen med finska och

danska tullmyndigheter beträffande smuggling. Det bör särskilt framhållas

att det planerade svensk-norska gränstullsamarbetet är mera omfattande än

motsvarande samarbete mellan vissa andra europeiska länder. Detta har bl. a.

möjliggjorts genom att under efterkrigstiden de båda ländernas tullagstiftning

successivt utformats mot allt större inbördes likformighet. Såvitt

utskottet kunnat finna medför överenskommelsen betydande förenklingar

i fråga om tullkontroll och tullklarering samtidigt som möjligheterna att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1959

ingripa mot smuggling förbättrats. Slutligen möj liggöres genom överenskommelsen

besparingar beträffande såväl personal som lokaler. Utskottet

tillstyrker således att riksdagen för sin del godkänner överenskommelsen

mellan Sverige och Norge angående gränstullsamarbete.

Det föreliggande lagförslaget har utformats med beaktande av de ändringar

av företrädesvis redaktionell natur, som föreslagits av lagrådet. Vid

sin granskning av fullmaktslagen har utskottet icke funnit anledning till

erinringar utan tillstyrker bifall till propositionen även i denna del.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 180,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

om gränstullsamarbete med annan stat; samt

2) för sin del godkänna överenskommelsen den 28 oktober

1959 mellan Sverige och Norge angående gränstullsamarbete.

Stockholm den 3 december 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz, Gustaf

Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson

och Wärnberg; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström*, Brandt

i Aspabruk, Nilsson i Svalöv*, Allard, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg*,

Wiklund*, Larsson i Luttra och Rydén*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

591717 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 s. 6 i texten