Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

1959-01-16 · 51 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till

bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1958, får härmed enligt gällande instruktion till

riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Schmidt, Domö, Strandler,

Aspling, Larsson, Åke och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Eliasson i Sundborn,

Persson i Appuna, Agerberg, Hagnell, Bengtsson i Landskrona och Bengtsson

i Göteborg.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 8 sand. Nr 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i

riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1958.

Kreditpolitiken

Under 1958 kännetecknades det ekonomiska läget i Sverige av en tydlig

konjunkturavmattning. Den omedelbara orsaken var utvecklingen av export

och lager. Exporten, som under de föregående åren visat betydande

ökningar, minskade mellan 1957 och 1958, och den kraftiga lageruppbyggnaden

under 1957 upphörde. Däremot fortsatte konsumtion och investeringar

att stiga såväl inom den privata som den offentliga sektorn. Försvagningen

av efterfrågan påverkade kraftigt importen, och importminskningen

medförde att bytesbalansen med utlandet trots tillbakagången i exporten

icke försämrades nämnvärt. Den totala produktionen av varor och tjänster

inom landet steg ytterst obetydligt. Industriproduktionen ökade icke över

1957 års nivå, sysselsättningen inom industrien minskade, och arbetslösheten

lag under hela 1958 på en högre nivå än under 1957.

Konjunkturbilden har emellertid varit starkt splittrad mellan olika

näringsgrenar och branscher samt mellan olika delar av landet. Det har

icke varit klart, huruvida avmattningen var inledningen till en starkare tillbakagång,

eller om den borde ses som en tillfällig stagnation, som snart

skulle efterträdas av en förnyad expansion med risker för en fortsatt

inflatorisk utveckling. Redan med tanke på den rent inhemska situationen

har sålunda i fråga om kreditpolitiken, liksom för den ekonomiska politiken

i övrigt, förelegat ett besvärligt avvägningsproblem. När man bedömer

förutsättningarna för den ekonomiska politiken, måste man emellertid även

ta hänsyn till riskerna för en försämring av betalningsbalansen med utlandet

genom en ökning av importen vid fallande valutaintäkter. Osäkerheten

på utrikessidan har också förstärkts genom det oklara läget i fråga

om det eventuella europeiska frihandelsområdet och den övergång till ökad

konvertibilitet för de västeuropeiska valutorna, som företogs strax före

årsskiftet 1958/59 men som varit väntad sedan någon tid tillbaka.

Utvecklingen under 1958 bedömdes från riksbankens sida på så sätt, att

en uppmjukning av den tidigare starkt restriktiva kreditpolitiken var befogad,

men att omläggningen med hänsyn till riskerna för nya inflations
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

tendenser och en försämring av betalningsbalansen icke fick drivas alltför

långt.

Diskontosänkningen den 2 maj 1958 får ses som ett led i denna anpassning

till ett förändrat konjunkturläge. Riksbankens diskonto sänktes härvid

från 5 till 4V2%. Kreditinstituten sänkte i samband härmed räntesatserna

vid inlåning och de rörliga räntesatserna vid utlåning med i allmänhet likaledes

en halv procentenhet. Räntesatsen vid emission av långa obligationslån

sattes ned en fjärdedels procentenhet, och en lika stor justering vidtogs

i allmänhet i de bundna räntesatserna för intecknings- och kommunlån.

Det tydligaste uttrycket för förändringen i kreditpolitiken torde vara

expansionen av affärsbankernas utlåning, som till alldeles övervägande del

gällt deras s. k. övriga utlåning, medan de efter avlyftningar kvarstående

byggnadskrediternas volym varit i det närmaste oförändrad. Det s. k. utlåningstaket,

som avsåg just den övriga utlåningen, upphävdes i juli 1957,

varvid riksbanken dock förklarade sig ämna även i fortsättningen uppmärksamt

följa långivningens omfattning. Då våren 1958 en kreditexpansion tog

sin början, ansåg sig riksbanken med hänsyn till rådande konjunkturläge

kunna acceptera denna utveckling. Utlåningsökningen har utan tvivel underlättat

den starka uppgången i industriinvesteringarna under 1958. Den

torde även i någon mån kunna ses som ett uttryck för en normalisering av

kreditmarknaden, som medfört att kreditgivningen vid sidan av bankerna

minskat i betydelse.

Genomförandet av bostadsbyggnadsprogrammet synes under 1958 icke

ha hindrats av några finansieringsproblem, trots den ökning av bostadsbyggandet

som varit den kanske mest påtagliga åtgärden från den ekonomiska

politikens sida för att motverka konjunkturavmattningen. Det

faktum, att affärsbankernas utestående byggnadskrediter varit i det närmaste

oförändrade under året, synes icke vara en följd av att det förelegat

några svårigheter att erhålla sådana krediter. En tillfredsställande avlyftning

av byggnadskrediterna har åstadkommits, bl. a. genom en fortsatt

serie obligationsemissioner för bostadsfinansieringsinstituten.

Riksbankens rekommendationer till kreditinstituten har i allt väsentligt

varit oförändrade under året. Den av riksbanken rekommenderade räntesatsen

för vissa bundna lån sänktes i maj 1958 från 5,35 till 5,1 %. De för

affärsbankerna fastställda likviditetskvoterna har under året i stort sett

icke varit en faktor som begränsat kreditgivningen. Affärsbankernas likvida

tillgångar har nämligen fortsatt att öka, varvid kvoterna, med några undantag,

kommit att väsentligt överträffas.

I fortsättningen av fullmäktiges berättelse redogöres för obligationsmarknaden,

riksbankens transaktioner, bankernas in- och utlåning samt, efter

ett avsnitt om betalningsbalansen, för riksbankens utrikesrörelse. I det sistnämnda

avsnittet behandlas besluten i december 1958 om ökad utbytbarhet

för den svenska kronan och Sveriges anslutning till det Europeiska mone
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

5

tära avtalet (EMA). De i detta sammanhang vidtagna förändringarna i valutabestämmelserna,

liksom handhavandet i övrigt under året av valutaregleringen,

redovisas i valutastyrelsens redogörelse till fullmäktige, vilken

bifogas fullmäktiges berättelse som bilaga (se sid. 47).

Besluten om ökad konvertibilitet och ikraftsättandet av det Europeiska

monetära avtalet var en närmast automatisk följd av tidigare överenskommelser

och av ett initiativ, som togs av de stora västeuropeiska länderna. De

innebär inte några alltför genomgripande förändringar i hittillsvarande förhållanden,

eftersom Sverige redan tidigare uppnått en hög grad av de factokonvertibilitet

vid de betalningar som beröres av besluten. Å andra sidan

kan det emellertid hävdas, att de på ett definitivt sätt bekräftar den sedan

länge pågående liberaliseringen av de internationella betalningsförhållandena,

en utveckling som givetvis knutit den svenska ekonomien starkare

till den internationella och som utan tvivel påverkat förutsättningarna för

vår ekonomiska politik.

Obligationsmarknaden

Omedelbart före årsskiftet 1957/58 förelåg ett ökat köpintresse, särskilt

på den sektor av obligationsmarknaden som omfattar äldre lågprocentigt

material, d. v. s. 3 och 3V2% obligationer. Denna ökade efterfrågan medförde

en höjning av kursnivån med någon procentenhet. I mitten av januari

kom en rekyl, resulterande i en kursnedgång på 1 ä 2 %. Bidragande orsak

härtill torde ha varit tillkännagivandet i statsverkspropositionen av det

beräknade stora statliga upplåningsbehovet. Vidare hade upplåningen för

stadshypotekskassan och bostadskreditkassan i mitten av månaden en viss

dämpande effekt. Dessa båda emissioner, som resulterade i teckningar på i

runt tal 150 respektive 75 mkr, följdes av en statlig upplåning i form av

ett 3-årigt 5 % lån, varå vid teckningstidens slut tecknats cirka 255 mkr.

I slutet av januari började en period med stigande obligationskurser, som

varade till månadsskiftet juli—augusti. Riksbanken sålde under årets första

kvartal i kursreglerande syfte obligationer ur sin portfölj, främst äldre lågprocentiga

papper. För att icke därigenom konkurrera med de nyemissioner

på obligationsmarknaden som bedömdes nödvändiga, upphörde riksbanken

senare med dessa försäljningar, som ej heller var av den omfattningen att

de bröt den uppåtriktade kurstrenden. Kurssättningen på obligationsmarknaden

präglades för övrigt under hela året av en ibland starkare, ibland

mindre markerad spekulation i en kommande räntesänkning. Förväntningarna

härom stimulerades gång efter annan genom rapporter om såväl den

internationella som den inhemska konjunkturavmattningen, men även mer

tillfälligtvis av diskontoförändringar eller rykten om sådana i andra länder,

främst Storbritannien.

I slutet av mars emitterade riksgäldskontoret ett 5‘A % lån med 10-årig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

löptid. Lånet fick ett gott mottagande, och det utbjudna beloppet 150 mkr

tecknades snabbt.

Vid diskontosänkningen den 2 maj var kurserna i stort sett redan anpassade

till det nya läget, och sänkningen medförde därför ej några större

förändringar av obligationskur serna. För äldre långa lån blev utslaget mycket

ringa, medan för de senast emitterade 5V4%-lånen en kurshöjning på

mellan 1 och 2 procentenheter inträdde.

Under juni och juli ägde en fortsatt dragning uppåt av obligationskurserna

rum, varefter följde en kortvarig avmattningsperiod kring månadsskiftet

juli—augusti. I augusti utbjöds två nya bostadslån, nämligen ett

12-årigt 5 % lån på 150 mkr för stadshypotekskassan och ett 40-årigt

5 V4 % lån på 40 mkr för bostadskreditkassan, båda med konverteringsrätt

inträdande efter 10 år. Lånen fick ett gott mottagande och fulltecknades

omgående. I slutet av augusti emitterades genom ett bankkonsortium ett

obligationslån för Stockholms stad. Lånet, som var 5-procentigt å 50 mkr,

10-årigt och med amortering på 30-årsbas, övertogs av bankerna i fast

räkning och rönte endast obetydligt intresse i marknaden.

Under september var kurserna återigen vikande för att i oktober bli

föremål för uppjusteringar till ungefär samma nivå som vid slutet av juli,

ett läge som därefter med små avvikelser blev rådande till årets slut. Kursrörelserna

under september och oktober var i kanske än högre grad än

tidigare av spekulativ karaktär.

I oktober upplånade stadshypotekskassan och bostadskreditkassan 150

respektive 40 mkr genom en ytterligare försäljning av obligationer av

samma lån som emitterats i augusti, och i början av november utbjöd

riksgäldskontoret till försäljning två korta obligationslån, som var avsedda

för affärsbankerna och fick ett gott resultat med teckningar om tillsammans

434 mkr.

Kursutvecklingen i stort över året kan illustreras av följande tablå över

köpkurserna vid kvartalsskiftena för några representativa statsobligationer.

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

1957

1958

1958

1958

1958

5V4 % 1957 15/9

—

100

101V2

101V2

101V2

41/* % 1956 20/3

933/4

94V4

95

94V2

95V4

3V*% 1943 15/4

80

8OV2

82

81

82

3 % 1945 1/7

72

723/4

74V4

74

75

Riksgäldskontorets diskonto vid försäljning av skattkammarväxlar, som

vid årets början utgjorde 3,5 respektive 4,o % för 3 och 6 månaders växlar,

sänktes med 0,5% i samband med ränteförändringen i maj. I juli och

oktober skedde ytterligare sänkningar med 0,2 respektive 0,1 %.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Tabell 1. Obligations- och förlagslån, emitterade under år 1958.

7

Låntagare

Obliga-

tions-

datum

Ränte-

fot

(%>

Låne-

belopp

(mkr)

Löp-

tid

(år)

Konver-

terings-

rätt

efter

(år)

Amor-

terings-

tid

Emis-

sions-

kurs

(%)

Emis-

sions-

dag

Obligationslån

Svenska staten...............

21/1

5

255,0

37»

—

—

100

16/1

28/4

5Vi

200,0

10

—

—

100

28/3

premielån

100,0

10

—

—

100

12/4

15/11

4>/a

58,0

47»

—

—

100

24/10

15/11

45/s

376,0

51/»

—

—

100

24/10

Hypoteksinstitut m. m.

Konungariket Sveriges stads-

10/1

hypotekskassa .............

15/3

5‘A

205,0

12

10

—

100

15/9

5

305,0

12

10

—

100

15/8

Svenska bostadskreditkassan .

15/3

51/»

87,3

40

10

1959-98

100

10/1

15/9

574

81,0

40

10

1959-98

100

15/8

Sveriges allmänna hypoteks-

bank ......................

—

574

22,0

5-57»

—

—

—

—

15/6

5

25,0

57»

—

—

—

—

15/10

5

15,0

50

10

1959-2008

99

—

Svenska skeppshypotekskassan

21/4

57»

20,0

10

—

1959-68

100

15/4

Svensk Fartygskredit AB ...

15/12

574

30,0

10

—

1959-68

100

8/12

Kommuner

Göteborgs stad.............

10/2

574

30,0

10

—

1959-68/78

100

10/2

10/11

5

20,0

10

—

1959-68/78

100

4/11

Stockholms stad............

1/6

5

50,0

5

—

—

100

1/6

1/9

5

50,0

10

—

1959-68/88

100

26/8

Kraftverk

Krångede AB ..............

28/3

57»

30,o

25

10

1960-83

100

17/3

AB Kattstrupeforsen .......

2/4

57»

8,0

20

10

1960-78

100

24/3

Yngeredsfors Kraft AB .....

1/8

574

10,0

25

10

1963-83

100

29/7

Holmens Bruks och Fabriks

AB .......................

24/11

574

15,0

20

10

1962-78

100

19/11

Bergeforsens Kraft AB .....

20/12

574

20,0

25

10

1961-83

100

17/12

Utländska låntagare

Trondheims stad ...........

1/2

57»

32,0

18

10

1961-76

99

27/1

Övriga

Uddeholms AB ............

Summa obligationslån

27/6

57»

30,0

2 074,3

20

10

1964-78

100

16/6

Förlagslån

Blåsjöns Kraft AB .........

11/8

574

12,0

15

10

1963-73

100

5/8

Sparbankernas Bank AB ....

15/9

57»

2,0

20

10

—

100

—

Summa obligations-

och förlagslån

2 088,3

Anm. Lånebeloppen avser per den 31/12 1958 placerat belopp. Siffrorna överensstämmer därför

icke alltid med de i texten angivna, som avser de vid emissionstillfällena tecknade beloppen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Riksbankens transaktioner och förändringarna i tillgången

på betalningsmedel

Riksbankens transaktioner resulterade 1958 i en något större ökning av

betalningsmedlen, d. v. s. utelöpande sedlar och affärsbankernas checkräkningar

i riksbanken, än under 1957. Sålunda ökade utelöpande sedlar med

219 mkr och affärsbankernas checkräkningar med 27 mkr eller sammanlagt

246 mkr, mot en sammanlagd ökning på 137 mkr under 1957. Betalningsvolymen

går normalt ned under det första halvåret, varefter en

säsongmässig ökning sker under det andra halvåret. Som framgår av tabell 2

var säsongsvängningen mera utpräglad 1958 än 1957 med en kraftigare

nedgång under årets förra del och en starkare uppgång under den senare.

Riksbankens värdepappersportfölj minskade under 1958 med 505 mkr,

vilket bör ses mot bakgrund av den stora nedgången i insättningar på

bunden räkning i riksbanken. Transaktionerna över de statliga bundna

kontona resulterade under första halvåret i en nettoavsättning om 275 mkr

av s. k. steriliserade medel (d. v. s. medel avsatta å särskilda konton i riksbanken).

275 mkr pensionsmedel och 100 mkr konjunkturpolitiskt betingade

statsinkomster avsattes, och 100 mkr LKAB-medel disponerades. I juli

månad togs 1 000 mkr steriliserade medel i anspråk. Härav överfördes 550

mkr pensionsmedel till folkpensioneringsfonden, och 450 mkr av medel

avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster disponerades

Tabell 2. Riksbankens transaktioner och utvecklingen av tillgången

få betalningsmedel (mkr).

Januari-

—juni

J uli—december

Januari—december

1957

1958

1957

1958

1957

1958

Nettoförändring i riksbankens guld- och

+ 19

— 47

— 106

— 132

— 87

+ 85

Nettoförändring å statliga myndigheters

checkräkningar i riksbanken .......

Nettoresultat av riksbankens köp och

+ 157

+ 138

— 170

— 22

— 13

+ 115

försäljningar av svenska värdepapper

+ 103

— 453

+ 557

— 52

+ 660

— 505

Nettoförändring i riksbankens utlåning

Nettoförändring å bundna räkningar i

— 4

+ 293

+ 73

— 288

+ 69

+ 5

riksbanken .......................

— 492

— 278

— 33

+ 962

— 525

+ 684

Andra transaktioner med marknaden . .

Nettoresultat av riksbankens transak-

— 38

— 63

+ 71

— 75

+ 33

— 138

tioner ...........................

— 255

— tio

+ 392

+ 657

+ 137

+ U6

Utelöpande sedlar ..................

Affärsbankernas checkräkningar hos

— 137

— 326

+ 37 9

+ 546

+ 242

+ 219

riksbanken .......................

— 118

— 84

+ 13

+ 111

— 105

+ 27

Summa ..........................

— 255

— ilo

+ 392

+ 657

+ 137

+ H6

Anm. Plustecken anger ökning av betalningsmedlen utanför riksbanken, minustecken minskning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

9

av riksgäldskontoret för inlösen av skattkammarväxlar hos riksbanken.

Folkpensioneringsfonden placerade emellertid sina 550 mkr i riksgäldskontoret

mot statsskuldförbindelser, och riksgäldskontoret använde omedelbart

likviden för inlösen av skattkammarväxlar i riksbanken. Dessa transaktioner

resulterade alltså i juli månad i en minskning av riksbankens innehav

av skattkammarväxlar med 1 000 mkr.

En sammanfattning av effekterna av de i föregående stycke nämnda

transaktionerna fås om man beräknar förändringen i riksbankens värdepappersportfölj

minskad med förändringarna på de statliga bundna kontona

i riksbanken. Resultatet blir ett nettotillskott till betalningsmedelvolymen

på 220 mkr jämfört med cirka 200 mkr år 1957.

På övriga bundna räkningar minskade under året 1958 insättningarna på

skogskonton med 45 mkr, medan insättningarna på konton för konjunkturutjämning

ökade med 86 mkr.

Affärsbankerna har under 1958 ytterligare minskat sina behållningar på

checkräkning i riksbanken och i stället i allt större utsträckning lånat i riksbanken

för att överbrygga tillfälliga likviditetspåfrestningar, speciellt vid

månadsskiftena. Detta framgår av följande sammanställning som avser

deras genomsnittliga checkräkningsbehållningar och upplåning i riksbanken

vid månadsskiftena åren 1954—58.

Behållning Upplåning

1954 ............. 59 78

1955 ............. 164 101

1956 ............. 168 38

1957 ............. 130 42

1958 ............. 64 131

Den utelöpande sedelmängden ökade under 1958 med 219 mkr jämfört

med en ökning om 242 mkr under 1957. Såsom framgår av tabell 3, där

varje siffra avser den procentuella ökningen i sedelstocken under senast

förflutna 12 månader, inträder en märkbar nedgång i sedelstockens ökningstakt

under senare delen av 1957. Denna utveckling accentuerades under

1958 och ökningen låg kvar vid 1 å 2 % även under hösten. Nedgången i

sedlarnas ökningstakt torde framför allt bero på konjunkturdämpningen.

Vid två rapportdagar under 1958 låg den utelöpande sedelmängden lägre

än ett år tidigare, nämligen den 14 juni och 23 juni. Det är första gången

sedan den 7 april 1948 som detta inträffat. Minskningen för dessa rapportdagar

bör dock ses mot bakgrund av speciella omständigheter, som kan ha

bidragit till att temporärt öka sedelvolymen motsvarande rapportdagar

1957, bl. a. farhågorna för en bankstrejk och de relativt stora retroaktiva

löneutbetalningarna under senare delen av våren. Det kan också nämnas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Tabell 3. Löpande 12-månadersjörändringar i sedelstocken (i procent).

1954

1955

1956

1957

1958

1954,

1955

1956

1957

1958

7/1

6,1

5,5

3,2

5,1

5,1

7/7

5,5

7,1

5,3

7,2

0,5

15/1

6,6

5,4

4,1

5,4

4,2

15/7

5,4

6,6

5,0

6,9

1,2

23/1

6,3

5,7

3,7

4,9

4,8

23/7

4,7

6,0

4,7

5,9

1,7

31/1

6,0

5,3

4,0

5,7

4,0

31/7

4,6

6,1

4,5

6,0

2,1

7/2

5,4

5,5

4,0

5,2

4,2

7/8

4,8

6,0

4,4

5,8

2,2

15/2

4,9

5,3

4,3

5,4

4,0

15/8

5,0

5,6

5,1

5,9

1,9

23/2

5,7

6,1

3,6

5,8

3,0

23/8

4,8

5,2

5,8

5,5

2,1

28/2

5,0

4,6

4,6

6,4

3,2

31/8

4,7

5,6

5,7

5,4

1,9

7/3

5,4

4,2

4,3

6,2

3,2

7/9

4,4

5,1

5,5

5,3

1,7

15/3

4,5

5,3

5,2

5,1

3,7

15/9

4,9

6,1

5,2

5,2

1,6

23/3

4,3

6,2

6,3

4,5

3,2

23/9

5,6

5,5

4,9

4,6

1,7

31/3

3,4

6,7

6,7

3,9

3,3

30/9

5,7

5,3

5,5

4,5

1,3

7/4

2,5

7,9

3,2

5,8

6,0

7/10

5,7

5,4

5,3

4,2

1,1

15/4

7,5

4,1

4,3

7,2

0,7

15/10

5,6

4,7

5,5

4,4

1,9

23/4

5,5

5,9

5,1

6,1

1,1

23/10

5,5

4,4

5,1

4,8

2,7

30/4

4,8

6,2

5,6

4,5

3,3

31/10

5,0

4,1

6,3

5,1

1,6

7/5

5,3

6,0

5,3

3,9

2,7

7/11

6,4

3,8

5,5

4,8

1,2

15/5

3,7

7,4

5,3

4,8

3,0

15/11

5,4

4,7

6,8

4,3

1,2

23/5

4,0

7,5

4,1

6,0

3,3

23/11

4,6

5,6

6,5

4,5

1,0

31/5

5,0

8,1

3,7

6,6

1,1

30/11

5,0

6,1

5,7

4,3

1,8

7/6

5,7

5,7

5,0

7,1

0,5

7/12

5,3

7,8

4,7

4,4

2,0

15/6

3,9

7,7

5,0

7,5

—0,o

15/12

6,2

7,0

5,4

3,5

3,5

23/6

7,4

7,7

4,0

6,5

—0,5

23/12

5,5

4,8

6,6

4,4

3,4

30/6

6,1

7,2

3,8

6,9

1,0

31/12

5,2

4,6

5,3

4,3

3,7

att medan den tredje rapportdagen i juni inföll efter midsommarhelgen

1958, inföll den 1957 före helgen, vilket torde ha bidragit till att öka 1957

års siffra.

Bankernas inlåning och utlåning

Inlåningsökningen i affärsbankerna, som från 1956 till 1957 mer än fördubblades,

har under senaste året stigit ytterligare och uppgick under 12- månadersperioden t. o. m. november 1958 till 1 318 mkr. Till skillnad från

föregående 12-månadersperioder var ökningen på kapitalsamlingsräkningen

något mindre än den totala inlåningsökningen. Skillnaden var emellertid

ringa, och den förskjutning av inlåningen till kapitalsamlingsräkning som

pågått sedan senhösten 1954 har sålunda fortsatt under 1958. Som framgår

av tabell 4 har inlåningen på checkräkning i affärsbankerna fortsatt att

sjunka, och vid utgången av november 1958 hade den nått sin lägsta nivå

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

11

Tabell /+. Förändringar i affärsbankernas inlåning under 12-månadersperioderna

per november 1951—1958 (mkr).

Ställ- ning

ult. nov.

För

ä n

d r

n g

Ställ-

ning

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1958

Checkräkning ......

1 815

+ 310

- 149

+

74

- 18

- 314

+ 18

- 131

- 113

1492

Uppsägningsräkning .

209

+ 17

+ 67

+

72

- 71

+ 104

+ 80

4- 154

+ 44

677

Sparkasseräkning ...

1 60t

+ 80

+ 171

+

57

+ 20

+ 43

+ 168

+ 53

+ 27

2 224

Kapitalsamlings- räkning..........

156

+ 127

+ 132

+ 221

O

CO

CM

-t-

+1 100

+ 666

+1 329

+1197

5159

Depositions- och

kapitalräkning ....

5 194

+ 1 126

- 697

+1 227

+ 875

-1254

- 425

- 348

4- 163

5 860

Summa inlåning

8 979 +1 661

— 475

+1 652

+1 035

- 321

+ 507

+1 056

+1 318

15 412

sedan maj 1944, trots att den totala inlåningen under denna tid i det närmaste

tredubblats.

Under senare år har fördelningen av affärsbankernas krediter mellan

bostadsbyggnadskrediter och annan utlåning tilldragit sig speciellt intresse.

Det s. k. utlåningstaket, som infördes i september 1955 och avskaffades i

juli 1957, avsåg sålunda endast annan utlåning än bostadsbyggnadskrediter.

I följande tablå redovisas dels förändringar i dessa båda former av utlåning,

dels disponerade och avlyftade belopp av bostadsbyggnadskrediter

sedan slutet av november 1953 (i mkr):

Bostadsbyggnadskrediter

Förändring

Disponerade

Avlyftade

Förändring i

utestående

krediter

i

övrig

utlåning

Ställning uti. nov. 1953 ............

_

_

873

9 027

Nov. 1953—nov. 1954 ...........

1349

806

+ 543

+ 716

» 1954— » 1955 ...........

1 239

1 344

— 105

— 184

» 1955— * 1956 ...........

1604

1 206

+ 398

— 290

» 1956— » 1957 ...........

1 601

1 536

+ 65

+ 67

» 1957— » 1958 ...........

1 620

1595

+ 25

+ 750

Ställning uti. nov. 1958 ............

—

—

1 799

9 850

Anm. Korrigering har gjorts för de förändringar i bankstatistiken som inträdde när Inteckningsbanken

upphörde i juni 1955.

Den s. k. övriga utlåningen har under senaste 12-månadersperioden expanderat

synnerligen kraftigt. Det utestående beloppet bostadsbyggnadskrediter

visar däremot en obetydlig ökning, beroende på att avlyftningarna

haft i det närmaste lika stor omfattning som ianspråktagandet av nya

byggnadskrediter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Tabell 5. 12-månadersförändringar i vissa kreditinstituts utlåning,

värdepappersportfölj och inlåning per ultimo november

åren 1950—1958 (mkr).

Post-

Central-

Ultimo

Riks-

Affärs-

84 spar-

Postspar-

giro-

kassor för

Summa

november

banken

bankerna

banker

banken

kon-

jordbruks-

toret

kredit

1. Utlåning till allmänheten.

1950 ........

... +95

+ 1 059

+ 387

+ 89

+ 27

+ 56

+ 1 713

1951 ........

+ 1097

+ 226

+ 190

+ 198

+ 33

+ 1 788

1952 ........

... +66

— 319

+ 425

+ 392

+ 233

+ 47

+ 844

1953 ........

... +10

— 16

+ 450

+ 300

+ 44

+ 80

+ 868

1954 ........

. .. —288

+ 1 259

+ 472

+ 160

— 1

+ 87

+ 1 689

1955 ........

... — 13

— 289

+ 369

+ 371

+ 87

+ 61

+ 586

1956 ........

. .. — 4

+ 108

+ 473

+ 82

+ 10

+ 34

+ 703

1957 ........

. . . — 10

+ 132

+ 603

+ 77

+ 23

+ 71

+ 896

1958 ........

... — 2

+ 775

+ 637

+ 104

+ 4

+ 83

+ 1 601

2. Skattkammarväxlar och svenska obligationer.

1950 . . . .

....... +285

— 79

—

17

+ 8

+ 69

+

1

+ 267

1951 ....

....... —372

+ 754

—

41

— 79

— 51

+

2

+ 213

1952 ....

....... — 71

— 7

+

31

— 52

—156

+

10

— 245

1953 ....

....... — 78

+ 1 480

+

24

— 86

+ 123

+

5

+ 1 468

1954 ....

....... +365

— 219

+

29

— 41

+ 13

+

15

+ 162

1955 . .. .

....... +544

— 55

+

55

— 76

—229

+

8

+ 247

1956 ____

....... +425

+ 252

+

86

+ 94

— 21

+

31

+ 867

1957 ....

....... +158

+ 1 090

+

72

+ 157

+ 232

+

7

+ 1 716

1958 . . . .

....... +111

+ 494

+

86

+ 66

+ 125

—

4

+ 878

3. Summa utlåning och värdepappersportfölj (»total kreditgivning»)

1950 . .. .

....... +380

+ 980

+370

+ 96

+ 96

+ 57

+ 1 979

1951 . .. .

....... —328

+ 1 851

+ 185

+ 111

+ 147

+ 35

+ 2 001

1952 ....

....... — 5

— 326

+ 456

+340

+ 77

+ 57

+ 599

1953 ....

....... — 68

+ 1 464

+ 474

+ 214

+ 167

+ 85

+ 2 336

1954 ....

....... +77

+ 1 040

+ 501

+ 119

+ 12

+ 102

+ 1 851

1955 ____

....... +531

— 344

+ 424

+ 295

—142

+ 69

+ 833

1956 ....

....... +421

+ 360

+ 559

+ 176

— 11

+ 65

+ 1 570

1957 ....

...... +148

+ 1 219

+ 675

+ 234

+ 255

+ 78

+ 2 609

1958 . .. .

....... +109

+ 1 272

+ 723

+ 170

+ 129

+ 79

+ 2 482

4.

Inlåning.

1950 . . . .

....... +100

+ 680

+ 286

+ 73

+ 105

+ 42

+ 1 286

1951 . . . .

....... —105

+ 1 661

+ 256

+ 144

+ 153

+ 52

+ 2 161

1952 ....

....... —124

— 475

+ 469

+307

+ 145

+ 107

+ 429

1953 ____

....... — 38

+ 1 652

+ 456

+ 204

+ 102

+ 62

+ 2 438

1954 ....

....... —105

+ 1 035

+ 441

+ 154

+ 103

+ 89

+ 1 717

1955 . . . .

....... — 7

— 321

+448

+ 160

— 48

+ 77

+ 309

1956 ____

....... +57

+ 507

+ 577

+ 210

+ 116

+ 76

+ 1 548

1957 ....

....... +38

+ 1 056

+ 709

+ 270

+ 105

+ 85

+ 2 263

1958 . . . .

........ +28

+ 1 318

+ 711

+270

+ 110

+ 51

+ 2 488

Anm. Korrigering har gjorts för de förändringar i bankstatistiken som inträdde när Inteckningsbanken

upphörde i juni 1955.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

13

I tabell 5 har sammanställts uppgifter angående lånerörelsen hos vissa

kreditinstitut, här kallade bankerna. Av statistiska skäl har bokförda värden

använts, varigenom de redovisade förändringarna i allmänhet understiger

de verkliga, kassamässiga förändringarna. Eftersom riksbankens värdepappersinnehav

under de senaste åren i hög grad påverkats av de statliga

steriliseringstransaktionerna, har förändringarna i värdepappersportföljen

salderats mot förändringarna på bundna konton för steriliserade statsmedel

och på statliga myndigheters checkräkningar. Som inlåning hos riksbanken

har endast redovisats förändringarna på andra konton än sådana som innehas

av statliga myndigheter och banker, och som utlåning andra lån än

sådana till banker.

Bankernas totala kreditgivning, innefattande såväl utlåning till allmänheten

som förvärv av skattkammarväxlar och svenska obligationer, har

under senaste 12-månadersperioden ökat med 2 482 mkr eller i det närmaste

lika mycket som under året innan, vilket f. ö. visade den hittills

största ökningen.

Fördelningen mellan bankernas placeringar i värdepapper och deras

utlåning till allmänheten har dock under 1958 kastats om. Ökningen i

utlåningen har sålunda i det närmaste fördubblats, medan tillskottet till

värdepappersportföljen begränsats till ungefär hälften av ökningen 1957.

Affärsbankerna har under senaste 12-månadersperioden minskat sitt innehav

av skattkammarväxlar med 298 mkr jämfört med en ökning på 370 mkr

under föregående period. Innehavet av statsobligationer har däremot ökat

med 506 mkr, eller med cirka 65 mkr mera än under föregående 12-månadersperiod.

Medan ökningen i bankernas totala kreditgivning var drygt 100 mkr

lägre under den senaste 12-månadersperioden, var ökningen i inlåningen

drygt 200 mkr större och nådde därmed sin hittills högsta nivå. Jämfört

med föregående period var det endast affärsbankerna som redovisade en

större inlåningsökning. Hos sparbankerna, postsparbanken och på postgiro

stagnerade inlåningsökningen, medan den hos centralkassorna föll till

sin lägsta nivå sedan 1950. Ökningen i inlåningen hos centralkassorna under

det senaste året torde till största delen ha motsvarats av verkställda räntekrediteringar.

Betalningsbalansen

Utrikeshandeln. Enligt beräkningar som utförts i samband med statsverkspropositionen

minskade exporten under 1958 med cirka 5 % till 10 500

mkr. Cirka 2 % kan hänföras till en volymmässig nedgång och resterande

cirka 3 % till en genomsnittlig prisnedgång.

Importen beräknas ha minskat med cirka 6 % till 11 850 mkr, varav

cirka 2 % faller på en volymnedgång och cirka 4 % på en genomsnittlig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

prissänkning. Bytesförhållandet med utlandet, d. v. s. förhållandet mellan

export- och importpriser, har sålunda förbättrats något under 1958.

Handelsbalansens saldo torde alltså komma att visa ett underskott

om cirka 1 350 mkr under 1958, vilket är ungefär 150 mkr lägre än under

1957 men ungefär detsamma som under 1956.

Sjöfartsnettot. Såsom framhölls i föregående berättelse, sjönk fraktsatserna

kraftigt under 1957. Mot slutet av året syntes doek denna fraktnedgång

ha avmattats. Nedgången så som den avspeglar sig i olika fraktindex

fortsatte delvis under de första månaderna av 1958. Från och med

mars månad inträdde en viss stabilisering, som dock bröts i oktober, när

en delvis säsongmässigt betingad höjning i fraktläget inträdde. Kommerskollegii

fraktindex för trampfrakter, som i september låg drygt 9 % under,

septembernivån 1957, var i oktober cirka 5 % lägre än i oktober 1957.

I november låg trampfraktindex t. o. in. cirka 1 % över nivån vid motsvarande

tid föregående år. För tankfraktindex uppgick motsvarande förändringar

till — 13 % i september, — 7 % i oktober och + 6 % i november.

Det gynnsamma intrycket av utvecklingen under de sista månaderna

av 1958 dämpas emellertid, om man beaktar att jämförelsen göres med ett

läge 1957 då frakt nedgången redan hade nått sitt bottenläge. Jämföres de

genomsnittliga indexsiffrorna för januari—november, blir nedgången mellan

1957 och 1958 cirka 20 % för trampfraktindex och cirka 54% för

tankfraktindex.

Den försämrade sjöfartskonjunkturen har även avspeglat sig i fartygsuppläggningarna.

Den 1 december 1958 låg 62 fartyg om sammanlagt

cirka 120 400 bruttoton upplagda på grund av fraktbrist mot 31 stycken

om sammanlagt cirka 59 000 bruttoton vid samma tidpunkt 1957. Den

tonnagemässigt högsta uppläggningssiffran för 1958 och för hela efterkrigstiden

redovisades i maj med närmare 182 000 ton, vilket motsvarade

cirka 6 % av den svenska handelsflottan.

Genom de låga fraktsatserna, fartygsuppläggningarna och den relativt

stora volymminskningen för många varugrupper av betydelse för sjöfarten

har sjöfartsnettot under 1958 sjunkit med cirka 215 mkr till cirka 1 225

mkr. En bidragande orsak till detta har även varit, att kostnaderna ej

visat någon väsentlig tendens att falla.

Övriga löpande betalningar, omfattande bl. a. turism, provisioner, försäkringar,

räntor och utdelningar in. m., beräknas för 1958 ha medfört ett

valutautflöde om cirka 50 mkr eller något mer än under 1957.

Bytesbalansen. Genom de nyss redovisade siffrorna för utrikeshandeln,

sjöfartsnettot och nettot av övriga löpande betalningar kan bytesbalansen

för 1958 förutses resultera i ett underskott om cirka 175 mkr att jämföra

med ett underskott om 95 mkr under 1957.

Kapitaltransaktioner. De statliga kapitaltransaktionerna med utlandet

jämte värdepappershandeln enligt bank- och fondinspektionens statistik

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

15

beräknas ha lett till ett valutautflöde om cirka 25 mkr under 1958 mot 33

mkr under föregående år. Detta förklaras huvudsakligen av ett beräknat

importöverskott i fråga om värdepapper samt smärre ytterligare dragningar

från Internationella återuppbyggnadsbankens sida på bankens

krontillgodohavanden i riksbanken.

Den preliminära betalningsbalansen för 1958 framgår av följande tabell,

som är byggd på nu anförda beräkningar. För jämförelse har de senaste två

årens betalningsbalanser medtagits.

Tabell 6. Betalningsbalansen 1956-

—1958 (mkr).

1956

1957

1958

Prel.

Export f. o. b...............

+ 10 108

+ 11 062

+ 10 500

Import c. i. f................

— 11 506

— 12 567

—

11 850

Handelsbalansens saldo......

— 1 398

— 1505

_

1 350

Sjöfartsnetto ...............

Övriga löpande betalningar

+ 1 215

+ 1440

+

1 2D5

(netto)...................

+ 25

— 30

—

50

Bytesbalansens saldo ........

— 158

— 95

—

175

Kapitaltransaktioner (netto) ..

Statistiska fel och ofullständig-

— 113

— 33

—

25

heter (»förskjutningspost») .

+ 485

+ 201

+

352

Förändring av valutareserven .

+ 214

+ 73

+

152

Anm. Vid beräkningen av de i sjöfartsnettot ingående bruttointäkterna kan användas antingen

den s. k. kvartalsstatistiken, som omfattar under respektive perioder mottagna betalningar,

eller den s. k. årsstatistiken, som omfattar de under året gjorda fraktprestationerna. Den

förra metoden ligger till grund för ovanstående beräkningar. Användes den senare metoden,

erhålles ett sjöfartsnetto för 1957 om -{- 1 405 mkr och därmed ett saldo för bytesbalansen

om —130 mkr.

Statistiska fel och ofullständigheter. Differensen mellan bytesbalansens

saldo och valutareservens förändring har ökat under 1958. Som framgår av

tabellen, kan denna differens till en del hänföras till där redovisade, kända

kapitalrörelser. Återstoden, den s. k. förskjutningsposten, får anses bero dels

på att brister och ofullständigheter förekommer i det statistiska grundmaterial,

som användes vid beräkningen av de olika posterna i betalningsbalansen,

dels på att vissa förhållanden, som är av betydelse för utvecklingen

av de faktiska betalningarna, över huvud taget icke registreras i tillgänglig

statistik.

Vad avser det förstnämnda förhållandet är det ofrånkomligt, att såväl

import- och exportsiffrorna som det material, som ligger till grund för beräkningen

av sjöfartsnettot, liksom all ekonomisk statistik är behäftade

med fel. Dessa fel behöver i och för sig icke vara av större betydelse, än att

man helt kan bortse från dem vid en analys av bytesbalansens enskilda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

poster, men de kan samtidigt vara stora nog för att absolut sett kunna

väsentligt påverka just förskjutningsposten, som ju, även när den är »stor»,

är mycket liten i förhållande till — bara någon procent av — bytesbalansens

totala transaktionsbelopp.

Bland de förhållanden återigen, som påverkar utrikesbetalningarna, men

som på grund av att ifrågavarande statistik över huvud taget icke registrerar

dem icke kommer fram i den beräknade betalningsbalansen, märkes

främst dels den regelrätta s. k. kommersiella kreditgivning, som förekommer

i samband med export och import, dels över huvud taget all övrig bristande

tidsöverensstämmelse mellan varu- och betalningstransaktioner, som normalt

karakteriserar all handel. Bådadera medför att betalningarna för genomförda

varutransaktioner kommer att verkställas vid andra tidpunkter

än dem, då exporten och importen registreras i handelsstatistiken. Nettoresultatet

av denna bristande tidsöverensstämmelse mellan varu- och betalningstransaktioner

kan, om man ser till utfallet för en viss given period,

påverkas och förändras på olika sätt. Det kan t. ex., även vid helt oförändrade

betalningsvanor, redan ske genom förändringar av exportens och

importens storlek. Det kan ske genom tidsförskjutningar av handeln inom

den observerade perioden, som medför att de däremot svarande betalningarna

kommer att, jämfört med tidigare perioder, »onormalt» falla inom

eller utom perioden. Det kan vidare ske genom att själva betalningsvanorna

undergår förändringar, t. ex. genom att kreditvillkor och kreditåtkomlighet

i berörda utbytesländer undergår inbördes förändringar, eller genom att

konjunktur- och konkurrensförhållanden ändras och påverkar säljares

villighet att bevilja och köpares behov att erhålla kredit o. s. v. En väsentlig

anledning till förändringar i relationen mellan varu- och betalningstransaktioner

torde slutligen vara sådana förändringar i utrikeshandelns

sammansättning, som ger ökad eller minskad vikt åt sådana kategorier av

varor, i förbindelse med vilka förskottsbetalningar eller kreditgivning i utrikeshandeln

är vanligare förekommande och mera omfattande än eljest.

Inom riksbanken har tid efter annan försök gjorts att på områden, där

vissa hållpunkter härför funnits, komma fram till åtminstone uppskattningar

av en del av här berörda förhållanden bakom förskjutningsposten.

Det har framför allt gällt sådana i utrikeshandeln ingående stora objekt

som fartyg och försvarsmateriel m. m. Framför allt med hänsyn till risken

för att man på enstaka åtkomliga punkter får fram delresultat, som i realiteten

helt kan vara upphävda av motsatta förhållanden inom den långt

större del av utrikeshandeln, ifråga om vilken ingen motsvarande möjlighet

ens till uppskattningar förelegat, måste sådana försök emellertid alltid

ge ofullständiga resultat och bli så osäkra, att de icke i någon väsentlig

grad kan bidraga till en förklaring av förskjutningspostens variationer. En

full och säker sådan förklaring skulle i själva verket förutsätta en statistik,

som icke blott registrerade de i utrikesutbytet ingående varorna vid dessas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

17

passage över våra gränser utan även för varje utrikeshandelskontrakt och

-leverans insamlade data, som tidsmässigt angav de däremot svarande faktiskt

erlagda betalningarna.

Riksbankens utrikesrörelse

Den totala valutareserven ökade under 12-månadersperioden november

1957—november 1958 med 175 mkr till 2 930 mkr. Under samma period ett

år tidigare var ökningen 119 mkr. Riksbankens guld- och valutareserv ökade

med 79 mkr (f. å. — 52 mkr) till 2 435 mkr och affärsbankernas avista

nettoställning gentemot utlandet med 96 mkr (f. å. + 171 mkr) till en

nettofordran om 495 mkr.

För december månad 1958 föreligger definitiva siffror endast för riksbankens

guld- och valutareserv, vilken ökade med 10 mkr till 2 445 mkr

vid årsskiftet 1958/59. Detta innebär att riksbankens reserv under hela

1958 ökade med 85 mkr att jämföras med en minskning under 1957 om 87

mkr. Affärsbankernas avista nettobehållning gentemot utlandet ökade

under december med preliminärt 50 mkr till en nettofordran om 545 mkr

per ultimo 1958. Ökningen i affärsbankernas valutareserv under hela 1958

skulle sålunda uppgå till 67 mkr. Under 1957 utgjorde ökningen 160 mkr.

På grundval av det sagda kan ökningen i den totala valutareserven preliminärt

beräknas till 152 mkr under 1958 att jämföras med en ökning

under 1957 om 73 mkr. Beträffande valutareservens sammansättning föreligger

uppgifter avseende varje kvartalsskifte. Senast tillgängliga kvartalsuppgifter

hänför sig till september 1958. Förändringarna sedan september

1956 samt ställningen vid slutet av september 1958 framgår av följande

tablå (i mkr).

Förändring

Ställning

ultimo

september 1958

september 1956 —

september 1957

september 1957—

september 1958

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Guld ....................

— 145

—

— 145

— 161

—

— 161

1053

—

1 053

Dollar ...................

+ 317

+ 28

+ 345

+ 170

+ 24

+ 193

1375

234

1609

EPU-valutor .............

- 183

+ 72

— 111

- 6

+ 97

+ 91

19

221

240

Övriga valutor ...........

+ 91

- 25

+ 66

+ 50

— 9

+ 42

0

— 30

— 30

Summa guld och valutor ..

+ 79

+ 75

+ 155

+ 53

+ 112

+ 165

2 447

425

2 872

Anm. Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels

kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna

länderna och dessas valutaområden.

2 — Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 8 samt. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7. Valutareservens för ändring ar 1955—1958 (mkr).

CO

1955

1956

1957

1958

lYlUUitU

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S

a

RB

AB

S:a

65

+

+

102

+

37

65

+

107

+

42

44

+

3

41

34

_

4

— 38

67

69

+

2

1

76

77

55

20

_

75

_

82

+

9

— 73

50

73

122

19

33

52

114

133

_

19

+

10

_

79

— 70

99

101

200

30

144

174

_

61

_

31

_

92

_

23

_

95

— 118

+

15

+

9

+

24

90

37

128

+

7

+

43

+

50

+

61

—

75

— 14

+

72

4

+

68

+

24

+

85

+

109

+

58

_

44

4-

14

+

21

+

24

+ 45

+

85

+

44

+

130

+

18

+

156

+

174

+

36

+

37

+

73

+

59

+

66

+ 125

+

45

8

+

36

18

+

75

+

56

_

56

+

19

_

37

+

45

+

72

+ 117

+

41

+

3

+

43

+

65

16

+

50

_

53

+

122

+

69

+

30

+

30

+ 60

+

39

4

+

35

+

14

+

60

+

74

+

31

+

8

+

38

—

50

+

85

+ 35

57

+

56

1

+

79

_

69

+

10

_

68

+

78

+

10

+

37

—

15

+ 23

4

10

14

+

39

+

89

+

128

+

4

+

79

+

83

+

10

+

50

+ 61

Kvartal

1 ......................

181

+

98

84

84

2

86

+

16

150

134

106

75

- 181

2 ......................

12

96

108

96

96

193

+

4

32

_

29

+

59

_

146

— 87

3 ......................

+

171

+

39

+

209

+

65

+

215

+

280

73

+

178

+

105

+

134

+

168

+ 302

4 ......................

22

+

42

+

20

+

133

+

79

+

212

—

33

+

164

+

131

—

2

+

119

+ 118

44

+

82

+

38

+

18

+

196

+

214

87

+

160

+

73

+

85

+

67

+ 152

Behållning december ......

2 430

121

2 551

2 448

317

2 765

2 360

478

2 838

2 445

545

2 990

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

19

Ett erforderligt antal av medlemsländerna i Organisationen för europeiskt

ekonomiskt samarbete (OEEC), däribland Sverige, beslöt den 27 december

1958 att låta den Europeiska betalningsunionen (EPU) upphöra och i

stället låta det Europeiska monetära avtalet (EMA) träda i kraft fr. o. m.

den 29 december 1958. I samband härmed vidtog flertalet västeuropeiska

länder åtgärder, som i stort sett innebar, att åtminstone sådana utländska

tillgodohavanden i deras valutor, som uppstått vid s. k. löpande betalningar,

gjordes utbytbara mot US-dollar. De förändringar som de svenska valutamyndigheterna

vidtog i valutabestämmelserna framgår av valutastyrelsens

bilagda årsredogörelse till fullmäktige.

Det Europeiska monetära avtalet, som träffades 1955 i syfte att fungera

i en situation, där EPU-länderna övergått till ökad utbytbarhet av sina

valutor, innefattar regler, som gör det möjligt för de deltagande länderna

att erhålla tillfällig kredit och periodiskt reglera sina inbördes fordringar

till på förhand fastställda villkor. Avtalet innehåller även en överenskommelse

om upprättande av en europeisk fond, från vilken länderna efter

prövning skall kunna erhålla kortfristiga krediter. Avtalets huvudsakliga

innehåll är refererat i Kungl. Maj:ts proposition nr 213 år 1955, och

avtalstexten finnes återgiven i propositionens bilaga C.

Enligt artikel 9 i det Europeiska monetära avtalet skall fördragsslutande

part för att begränsa sin valutas fluktuationer fastställa köp- och säljkurser

för guld, US-dollar eller annan valuta samt till var och en av de övriga

fördragsslutande parterna och organisationen anmäla de sålunda fastställda

kurserna. Övriga i avtalet deltagande länder, som fastställt sådana kurser,

har därvid fixerat kurserna för US-dollar. Även fullmäktige i riksbanken

har fastställt kurser för US-dollar, nämligen 5,1715 som köpkurs och 5,1750

som säljkurs. Yttergränserna för de inbördes kursfluktuationerna mellan de

deltagande ländernas valutor angives genom s. k. marginalkurser, vilka

framkommer som ett resultat av dollarkurserna. De av fullmäktige fastställda

kurserna för US-dollar innebär, att riksbankens officiella notering

på denna valuta är oförändrad och att av riksbanken gentemot valutabankerna

noterade marginalkurser för europeiska valutor ävenledes är i huvudsak

oförändrade. Större förändringar inträffade endast i kurssättningen för

franska francs och schweiziska francs.

Vid årsskiftet 1958/59 uppgick riksbankens marginalkurser för de

europeiska huvudvalutorna till följande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Köpkurs

Säljkurs

1 pund sterling ...........

14,5925

100 DM ...................

. . . . 122,257G

124,101

100 danska kronor .........

____ 74,3298

75,4049

100 norska kronor .........

. . . . 71,8203

72,9902

100 franska francs .........

. . .. 1,0397

1,056123

100 belgiska francs ........

. . . . 10,2GG

10,4283

100 schweiziska francs .....

. ... 116,2134

120,489

100 floriner ...............

. . . . 135,02G

137,208

100 lire...................

. . . . 0,82152

0,834005

100 escudos ...............

. . . . 17,82

18,171

100 österrikiska schilling ....

. . . . 19,7385

20,0582

Fram till den 27 december var riksbankens valutakurser oförändrade

med undantag för isländska kronor, vilka riksbanken upphörde att notera

fr. o.m. den 14 juli 1958. Av de i föregående tabell upptagna kurserna

har kurserna för franska francs påverkats av Frankrikes beslut den 27

december att devalvera sin valuta från 420 francs till 493,700 francs per USdollar

och kurserna för schweiziska francs bestämts av de vida kursmarginaler

gent emot dollar, som Schweiz noterar i och med att tidigare EPUfrancs

och s. k. fria schweizerfrancs nu sammanslagits.

Den s. k. EPU-överenskommelsen hade under året förlängts t. o. m. den

30 juni 1959 på i stort sett oförändrade villkor. Såsom tidigare berörts, har

emellertid överenskommelsen upphört att gälla från den 27 december

1958. Avräkningarna under 1958 gentemot EPU, avseende transaktionsperioden

december 1957—november 1958, resulterade för Sveriges del i ett

sammanlagt nettoöverskott om cirka 20 mkr. Sedan hänsyn tagits till

emottagna bilaterala amorteringar, vilka uppgick till cirka 50 mkr under

1958, var Sveriges kredit till EPU efter novemberavräkningen, vilken bokfördes

medio december 1958, cirka 13 mkr. Efter novemberavräkningen

1957 uppgick denna kredit till cirka 59 mkr.

Som omtalades i riksbankens berättelse till bankoutskottet för år 1957,

har Sverige medgivit att Internationella återuppbyggnadsbanken fick utnyttja

den del av Sveriges andel i banken som avsatts på särskilt konto i

riksbanken. Av det ursprungligen avsatta beloppet om 93 mkr kvarstod

vid årsskiftet 1957/58 31 mkr. Under 1958 har banken ytterligare utnyttjat

denna möjlighet, varigenom dess fordran på riksbanken per den 31

december 1958 nedgått till 27 mkr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

21

Riksbankens bokslut

Å sidorna 22—28 har intagits riksbankens bokslut för år 1958.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1958 har guldbehållningen i

likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480

kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»

upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt

nämnda pris. De utländska valutorna upptages i princip till en medelkurs

mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan

det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser

vid handeln med valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska

obligationer per den 31 december 1958 krediterats vinst- och förlustkontot.

Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig

på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1958 har uppgått till ett belopp av

144 667 146 kronor 32 öre.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Utgående

195 7

1

9

5 8

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

483 182 669

82

448 671 643

64

Övervärde å guld .........................

650 989 281

06

604 492 770

48

1053164 414

12

(1 134171 950

88)

Utländska statspapper .....................

882180111

60

962 217 060

—

Utrikes växlar ............................

93 058 311

62

95 800 231

70

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

250 952 740

85

334 217 601

87

Utländska sedlar .........................

669 866

72

807 810

53

1 393 042 704

10

(1 226 861 030

79)

Skattkammarväxlar .......................

3 230 000 000

—

2 940 000 000

-

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 820 102 297

—

1 605 234 445

—

4 545 234 445

_

(5 050102 297

-)

Diskonterade växlar .......................

5 176 280

38

3 285 443

02

Hypotekslån .............................

83 652 463

94

90 628142

—

Avbetalningslån ..........................

53 530 939

78

54 409 779

04

148 323 364

06

(142 359 684

10)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

24 716 601

15

27 231 375

15

Inhemska bankers checker, postremissväxlar

m. m...................................

16 899 247

20

9 792 539

34

Övriga tillgångar ..........................

103 157 193

68

86 646 678

75

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

517 321 000

—

517 321 000

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

8 325 821 047

98

7 890 988 563

70

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

23

balansräkning

1957

19 5 8

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar .........................

5 839 816 386

—

6 058 635 626

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

2 757 998

69

3 875 573

22

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

273 494 601

91

158 075 762

52

» (bankaktiebolag) .............

136 324 407

52

163 587 755

74

» (andra insättare) .............

4 972 527

01

1 445 042

94

323 108 561

20

(414 791536

44)

Depositions- och kapitalräkning ............

475 906

56

475 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel ......

539 976 984

95

89 976 984

95

Särskilda pensioneringsfonden ..............

275 000 000

—

—

—

Investeringskontomedel ....................

56 711 722

18

15 015 572

—

Skogskontomedel .........................

Medel å konton för investering i skogsbruk

15 912 590

89

13 024 806

89

och rörelse .............................

156 331 869

19

242 054 407

26

360 547 677

66

(1 044 409 073

77)

Kursdifferenskonto ........................

373 401 181

82

405 401 285

01

Övriga skulder ............................

43 590 005

94

37 895 892

56

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond ......................

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder ............................

Balanserade vinstmedel

6 767 843

18

6 767 843

18

från föregående år ......................

744 354

87

10 954

08

vinst för året...........................

45 266 599

21

144 667 146

32

286 445 943

58

(187 778 797

26)

Internationella valutafonden................

387 921 271

92

387 885 890

77

Internationella återuppbyggnadsbanken......

31 354 796

14

27 192 113

70

Summa

8 325 821 047

98

7 890 988 563

70

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Vinst- och

Utgifter och förluster

Räntor å inlåningsräkningar ................

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ................................

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, felräkningspenningar1,

kallortstillägg och kompensationstillägg2 ..

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg och

kompensationstillägg2 ....................

Arvode till ombudsmannen i Malmö ........

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

Övertidsersättning, m. m...................

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 35 och 36 §§ avlöningsregle
mentet

................................

Personliga lönetillägg m. m.................

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings
reglementet

............................

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlöningsreglementet

........................

Rörligt tillägg

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner .............

Familjepensioner ..............

Diverse pensioner och understöd

Rörligt tillägg ................

195 7

1

9

5 8

Kronor

Kronor

Kronor

2 229 290

93

1 060 445

30

79 315

86

97 526

37

139 923

81

141187

83

7 680

—

15 420

—

226 919

67

254 134

20

5 363 780

11

5 427 139

90

.

2 026144

64

2 319 803

58

3 600

—

4 320

—

1 505 181

82

1 676 390

57

48 656

44

50 248

78

3 583 582

90

4 050 762

93

11 200

14 400

1056

87

1089

—

14 562

85

18 026

53

3 480

—

11 600

—

30 299

72

45115

53

904 942

15

1222 008

46

10 999161

02

(10 109 524

55''

1 084 259

72

1 090 202

03

367 735

53

371867

91

13 534

90

14101

—

1 103 490

25

1 188 533

29

(2 569 020

40)

2 664 704

23

14 907 835

88

Transport

14 724 310|ö5

Felräkningspenningar utgöra för 1957 Kr. 676: 03.

» 1958 » 680:12.

Kompensationstillägg har utgått endast för tiden 1/1—30/6 1957.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

25

förlusträkning

1957

1

9

5 8

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

439 622

42

241 884

82

Räntor å hypotekslån m. m................

785 712

—

2 289 086

45

Räntor å avbetalningslån ..................

2 711 567

93

3 020 338

75

Inbetalningar å inom linjen förda eller av-

skrivna lånefordringar ...................

2 911

35

2 567

65

5 553 877

67

(3 939 813

70)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

38 247 964

21

31 898 306

02

Inkomst av svenska statspapper och obliga-

tioner, efter nedskrivningar ..............

23 992 548

39

128 459 666

97

Provisioner m. m..........................

57 195

62

62 404

09

Courtage & obligationer ....................

11484

13

10 613

94

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

263 945

88

270 713

73

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

334 603

50

347 312

95

Ersättning för förvaltning av statens bosätt-

ningslånefond ...........................

313 098

—

308 112

—

Ersättning för förvaltning av statens egna-

hemslånefond m. fl. fonder ..............

208 033

—

197 911

—

Köpeskilling för försålda fastigheter ........

525 210

—

—

—

Inkomster av fastigheter ..................

365 764

73

387 658

96

Kassaöverskott ...........................

3 419

48

4 638

44

Diverse .................................

53 701

78

41 267

02

130 090 299

10

(26 129 004

Öl)

/

/

Summa

68 316 782

42

1

167 542 482

79

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Vinst- och

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

Kontorshyror .............................

Rengöring inom fastigheterna ..............

Värme och belysning ......................

Omläggning av riksbankens värmesystem ....

Inventarier och deras underhåll ............

Materialier, tidningar, böcker, m. m.........

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

Vissa beredskapsutgifter ...................

Övriga förvaltningsutgifter .................

Ombyggnadskostnader för Rosenbadsfilialen..

Courtage å obligationer

Kassaförluster .......

Diverse .............

Kostnader för sedeltryckeriet1

Kostnader för pappersbruket1

Summa utgifter och förluster...............

Saldo vinst ..............................

Summa

1957

1

9

5 8

Kronor

Kronor

Kronor

(14 907 835

88)

Transpc

rt

14 724 310

55

570111

76

344 425

49

128 566

41

110 979

51

96134

66

104 549

65

222 998

54

244 883

95

265 337

53

287 878

82

—

—

189 422

75

276 409

02

561 438

57

460 835

20

362 390

83

819 017

20

930 676

10

136 045

27

151 644

02

111 943

04

128 150

55

268 335

85

319156

70

319 793

18

484 006

66

948 298

10

490 874

15

4 710 477

75

(4 623 825

76)

22 044

16

27 651

06

7 428

14

7 156

11

89 049

27

5 741

—

40 548

17

(118 521

57)

1 600 000

_

1 700 000

_

1 800 000

—

1 700 000

—

3 400 000

—

(3 400 000

-)

23 050 183

21

22 875 336

47

45 266 599

21

144 667 146

32

68 316 782

42

167 542 482

79

Jämför § 26 i berättelsen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

27

förlusträkning

1957

19 5 8

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

68 316 782

/

42

Summa ( 68 316 782 42

167 542 482

79

167 542 482

79

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1957 och

1958 års slut

1957

1958

Kronor

Kronor

Tillgångar

155 347

81

152 537

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

20 451 400

20 451 400

1 800 000

_

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

46 647 040

—

46 058 800

—

Summa

69 053 787

81

68 462 737

81

Fastigheten i:

5 910 000

5 910 000

1 500 000

—

1 500 000

—

1 585 000

—

1 585 000

—

365 000

—

365 000

—

375 000

—

375 000

—

410 000

—

410 000

—

290 000

—

290 000

—

226 000

—

226 000

—

200 000

—

200 000

—

300 000

—

300 000

—

500 000

—

500 000

—

387 000

—

387 000

—

273 000

—

273 000

—

520 000

—

520000

—

666 200

—

666 200

—

240 000

—

240 000

—

830 000

—

830 000

—

325 000

—

325 000

—

240 000

—

240 000

—

Tumba:

fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder

4 313 000

671 200

—

4 313 000

671200

-

200 000

—

200 000

—

125 000

—

125 000

—

Summa

20 451400

20 451 400

—

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).

Av likviden härför har 25 % erlagts.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

29

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1958 på riksbankens olika kontor av

utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

Huvudkontoret ..................................

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

Malmö .....................

Falun ......................

Gävle ......................

Halmstad ...................

Härnösand ..................

Jönköping ..................

Kalmar .....................

Karlskrona ..................

Karlstad ....................

Kristianstad .................

Linköping ..................

Luleå.......................

Mariestad...................

Nyköping ...................

Umeå.......................

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

Västerås ....................

Växjö.......................

Örebro......................

Östersund ...................

Summa

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

1078

3 476 509

1250

5 599 316

-

1130

6 703 555

—

313

952 276

—

574

1 545 211

—

262

891 750

—

725

1 941 826

—

478

1 346 666

—

210

597 465

—

257

604 346

—

283

934 096

—

351

1 208 210

—

718

2 314 956

—

1 063

2 868 508

—

190

600 258

—

307

1 021273

—

698

1 983 774

-

2 624

12 628 545

—

258

926 586

--

201

628 075

—

445

1 355 738

—

311

1 020 890

—

402

1 295 204

—

601

1 964 746

-

14 729

54 409 779

-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankontskottets memorial nr 1 år 1959

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1958

på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ..................................

9 796

8 616 323

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

3 053

2 903 954

—

Malmö .....................

4 968

5 018 591

—

Falun ......................

1 270

1371016

—

Gävle ......................

2 216

2 245 267

—

Halmstad ...................

796

826 996

—

Härnösand ..................

2 495

2 490 333

—

Jönköping ..................

1589

1 516 464

—

Kalmar .....................

1180

1 214 140

—

Karlskrona ..................

971

1 050 123

—

Karlstad ....................

1 446

1 383 537

—

Kristianstad.................

1372

1 467 415

—

Linköping ..................

2 252

2 508 821

—

Luleå.......................

2182

2 280 538

—

Mariestad...................

1481

1519 247

—

Nyköping ...................

1165

1 175 509

—

Umeå.......................

2 034

2 116 089

—

Uppsala ....................

1596

1 851 499

—

Visby.......................

227

231 715

—

Vänersborg..................

1697

1 854 010

—

Västerås ....................

1 764

1 770 609

—

Växjö.......................

780

779 892

—

Örebro......................

1 568

1659 218

—

Östersund ...................

766

791 420

—

Summa

48 664

48 642 726

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

31

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1958 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på de

olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ..................................

3 856

43 308 537

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1360

3 649 019

—

Malmö .....................

448

2 693 419

—

Falun ......................

1285

4 212 243

—

Gävle ......................

2 436

6 014 717

—

Halmstad ...................

2 016

8 232133

—

Härnösand ..................

4 537

9 477 686

—

Jönköping ..................

862

3 837 084

—

Kalmar .....................

1 223

4 636 665

—

Karlskrona ..................

1316

5 384 806

—

Karlstad ....................

2 797

8 409 894

—

Kristianstad .................

2 783

11 140 701

—

Linköping ..................

1692

6 928 065

—

Luleå.......................

4 805

10 776 036

—

Mariestad...................

1342

5 242 344

—

Nyköping ...................

1408

7 535 148

—

Umeå.......................

3 688

10 676 782

—

Uppsala ....................

1 776

6 268 370

—

Visby.......................

1 619

4 572 785

—

Vänersborg..................

3 352

11616 252

—

Västerås ....................

789

2 900 561

—

Växjö.......................

1 658

5 519 424

—

Örebro......................

735

1 666 940

—

Östersund ...................

3 394

8 513 952

—

Summa

51 177

193 213 563 |

-1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Den 31 december 1958 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på följande

olika låntyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån ...............................

17 973

91 532 710

—

Bostadsegnahemslån .............................

9 633

39 800 046

—

Uppskovslån ....................................

136

37 323

—

Nybyggnadslån ..................................

12 443

15 214 370

—

Förbättringslån ..................................

4 792

8 392 426

—

1942 års tilläggslån ..............................

—

—

—

Lån till estlandssvenskar..........................

35

182 866

—

Premielån .......................................

3 414

2 035 064

—

Gödselvårdslån ..................................

29

6 891

—

Täckdikningslån .................................

799

374 198

—

Transport

49 254

157 575 894

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ......................................

31

59 529

-

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån............................

1 475

23 438 759

—

Jordbruksegnahemslån..........................

61

827 058

—

Bostadsegnahemslån ...........................

346

11 306 938

—

Uppskovslån ..................................

10

5 385

—

1942 års tilläggslån ............................

—

—

—

Summa

51 177

193 213 563

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihaitg till riksdagens protokoll 1959. 8 samt. Nr 1

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1958 utestående stödlån fördela sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika

kontoren sålunda:

SFS 369/1951

SFS 766/51

SFS 764/52

SFS 723/54

SFS 593/55

SFS 650/57

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret ..

—

—

11

18,7

440

1 509,6

14

46,5

563

2 860,4

596

3 660,7

1 624

8 095,9

Göteborg.......

1

2,0

2

9,3

32

27,6

57

165,0

257

605,4

180

504,8

529

1314,1

Malmö.........

—

—

21

50,8

39

73,3

420

2168,6

141

486,4

27

87,9

648

2 866,9

Falun ..........

—

—

—

—

89

109,2

4

19,5

30

95,9

184

834,3

313

1 058,9

Gävle ..........

—

—

—

—

668

382,8

139

149,3

234

447,4

107

279,6

1 148

1 259,2

Halmstad ......

3

0,9

4

3,0

112

135,4

567

1 763,3

741

2 673,4

396

1121,9

1 823

5 697,9

Härnösand......

—

—

—

—

498

343,9

356

408,9

282

393,2

97

146,3

1233

1 292,2

Jönköping ......

—

—

—

—

928

1170,3

123

293,9

343

948,4

132

489,5

1 526

2 902,1

Kalmar ........

—

—

32

38,6

1 577

2 229,0

1

10,4

858

2 598,5

127

381,1

2 595

5 257,5

Karlskrona .....

—

—

13

7,4

278

235,9

49

79,2

348

727,9

106

253,1

794

1 303,4

Karlstad .......

3

2,0

15

18,4

291

646,3

60

150,3

378

1 459,7

313

1 504,2

1 060

3 781,0

Kristianstad ....

—

—

23

54,4

265

341,4

856

3 142,1

446

1 350,4

133

469,5

1 723

5 357,7

Linköping ......

—

—

42

39,7

1000

2 336,2

7

16,7

1 630

7 334,9

442

1 534,7

3121

11 262,2

Luleå ..........

—

—

—

—

1540

1085,1

6 062

6 896,3

1 420

1 793,4

226

217,4

9 248

9 992,1

Mariestad ......

1

0,3

20

19,4

768

1 240,4

77

133,2

1 598

5 589,3

1 117

3 770,6

3 581

10 753,2

Nyköping ......

—

—

8

3,7

367

950,2

22

79,4

1336

7 741,8

424

2,165,1

2 157

10 940,1

Lmeå ..........

—

—

—

—

2 475

1 965,8

5 311

7 437,2

2 488

3 890,8

1036

1 873,4

11310

15 167,2

Uppsala ........

—

—

5

4,3

245

709,4

20

42,7

441

2 541,4

916

6 391,2

1 627

9 689,1

| Visby ..........

—

—

6

15,7

516

633,1

—

—

174

378,7

44

132,2

740

1 159,7

Vänersborg .....

4

4,4

5

14,8

387

502,3

223

387,7

976

2 894,6

580

1 548,8

2 175

5 352,7

Västenis........

1

2,5

9

39,3

424

1 002,6

18

39,7

483

2 570,3

719

3 968,7

1 654

7 623,0

Växjö ..........

1

0,0

—

—

562

555,4

163

268,4

198

285,5

85

173,1

1009

1 283,0

Örebro .........

—

—

14

21,5

662

1 708,6

48

117,1

295

1 370,0

232

1 329,4

1 251

4 546,6

Östersund ......

—

—

—

—

701

578,7

81

94,0

71

80,5

52

84,7

905

837,9

Summa

14

12,7

230

359,0

14 863

20 472,5

14 678

23 909,3

15 737

51118,2

8 271

32 922,2

53 794

128 793,4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1958 utestående lån fördela sig till antal och belopp på

de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret ..................................

41

169 985

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

11

48 500

—

Malmö .....................

46

163 650

—

Falun ......................

10

47 810

-

Gävle ......................

13

48 700

—

Halmstad ...................

32

117 710

—

Härnösand ..................

15

52 340

—

Jönköping ..................

34

175 375

—

Kalmar .....................

55

290 210

—

Karlskrona ..................

34

156 990

—

Karlstad ....................

24

106 850

—

Kristianstad.................

99

399 505

—

Linköping ..................

95

521190

—

Luleå.......................

5

27 578

—

Mariestad...................

94

453 840

—

Nyköping ...................

43

181 720

—

Umeå.......................

29

91 850

—

Uppsala ....................

81

457 425

-

Visby.......................

29

103 620

—

Vänersborg..................

29

148 650

—

Västerås ....................

13

67 200

—

Växjö.......................

29

111870

—

Örebro......................

25

125 950

—

Östersund ...................

26

83 367

—

Summa

912

4 151 885

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

35

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade

den 24 april 1958, utsågs herrar Axel Rubbestad och Gustaf Kollberg till

fullmäktige för valperioden 1958—1961 (båda omvalda).

Till suppleanter för dem valdes samtidigt

för herr Rubbestad herr Elofsson i Vä (omvald) samt

» » Kollberg » Aastrup (omvald).

Vidare utsåg valmännen till suppleant för herr Persson i Vinberg under

återstående delen av valperioden 1957—1960 ledamoten av riksdagens

andra kammare herr Jonas Sigfrid Jonsson efter herr Fridolf Thapper, vilken

erhållit entledigande från nämnda uppdrag.

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av

fullmäktige år 1959 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar

vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart

Hammarskiöld (omvald).

Sedan herr Hammarskiöld blivit utsedd till ledamot av Internationella

återuppbyggnadsbankens direktion beslöt fullmäktige den 16 oktober 1958

på därom av herr Hammarskiöld gjord framställning att bevilja honom

avsked ur riksbankens tjänst från och med den 1 november 1958. Samtidigt

beslöt fullmäktige att i stället från och med sistnämnda dag till dess nytt

val av fullmäktige år 1959 förrättats utse bankdirektören Sven Joge att

vara suppleant för riksbankschefen (vice riksbankschef).

Fullmäktige uppdrog åt bankdirektören Åke Lundgren att övertaga de

arbetsuppgifter som åvilat herr Joge såsom chef för utländska förhandlingsa

vdel ningen och valutaavdelningen. Bankokommissarien Arne Callans förordnades

att vara bankdirektör med de uppgifter som tillkommit herr Lundgren

som chef för kreditmarknadsavdelningen.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden

till dess nytt val av fullmäktige förrättats år 1959 utsåg fullmäktige den

24 april 1958 herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjälmar

Fkcngren samt f. d. överdirektören Ryno Lundquist, den sistnämnde i

egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga omvalda).

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien

Helge Borggren (för Ekengren) och civilingenjören Gösta

Carlsson (för Lundquist); samtliga omvalda.

§ 3.

Till ledamöter i valutastyrelsen utsåg fullmäktige den 24 april

1958 för tiden till dess nytt fullmäktigeval under år 1959 ägt rum dåvarande

vice riksbankschefen Lennart Hammarskiöld, ordförande, herr Persson

i Vinberg, vice ordförande, och herr Sven Joge samt till personliga suppleanter

för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, direktören

Nils Aastrup och bankdirektören Gunnar Åkermalm (samtliga omvalda).

Sedan herr Hammarskiöld avgått från sin tjänst i riksbanken (se § 1

ovan) har herr Joge i sin egenskap av vice riksbankschef efterträtt honom

såsom ordförande i valutastyrelsen från och med den 1 november 1958.

Vidare har fullmäktige för tiden till dess nytt val av fullmäktige ägt rum

under år 1959 utsett bankdirektören Åke Lundgren till ledamot av valutastyrelsen

varjämte fullmäktige bestämt att herrar Ekengren och Åkermalm

i stället skall vara suppleanter, den förre för herr Joge och den senare

för herr Lundgren.

De av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna av valutastyrelsen och deras

suppleanter är förordnade till och med den 30 juni 1960 (jfr berättelsen

till 1958 års bankoutskott, § 3).

§ 4.

Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1959 utsåg

fullmäktige den 4 december 1958 herrar Persson i Vinberg och Rubbestad

med herr Kollberg som suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren

torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 11 december 1958.

§ 6.

Den organisationskommitté, som fullmäktige tillsatt den 12

september 1957 med herr Hammarskiöld som ordförande (se berättelsen till

1958 års bankoutskott, § 7) har under det gångna året fortsatt sitt arbete.

I december 1958 har kommittén framlagt ett principbetänkande beträffande

riksbankens avdelningskontor. Herr Hammarskiöld har kvarstått som ordförande

i kommittén till dess att betänkandet avgavs. Kommitténs avsikt

är att upptaga övriga till kommittén överlämnade frågor, så snart ställning

tagits till de i betänkandet framlagda förslagen.

§ 7.

Riksbanken har fortsatt betalningsarrangemanget med Banco do Brasil

samt handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959 37

Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Japan,

Jugoslavien, Kina, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Sovjetunionen,

Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken

Tyskland, Ungern samt Österrike, å andra sidan, träffade

betalningsöverenskommelserna.

§ B.

Av riksbankens kontor är numera endast huvudkontoret lokalorgan för

handläggning av ärenden rörande lånegaranti enligt Kungl. kungörelsen den

4 juni 1954 (nr 409) med vissa bestämmelser rörande statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.

§ 9.

Vid utgången av år 1958 kvarstod i riksbanken å investeringskonto

för skog sammanlagt omkring 15 mkr, vilka medel insatts

jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) om investeringskonto för skog.

Å särskilda skogskonton, som avses i Kungl. förordningen den 27

mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto,

innestod i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 13 mkr. Riksbanken

tillämpar sedan den 1 juni 1958 en räntesats av 4V2% för medel

insatta å skogskonto (dessförinnan 5% sedan den 1 augusti 1957).

§ 10.

Vid utgången av år 1958 innestod i riksbanken medel, som insatts jämlikt

Kungl. förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) angående investeringsfonder

för konjunktur utjämning, till ett sammanlagt belopp

av cirka 242 mkr, därav omkring 226 mkr avsåg investeringsfonder för

rörelse och omkring 16 mkr investeringsfonder för skogsbruk.

§ 11.

Till kontot statens budgetutjämningsfonds medel överfördes

under mars månad 1958 ett belopp av 100 mkr av de under budgetåret

1957/58 inflytande statsinkomsterna, varefter å kontot innestod ett

belopp av 640 mkr. Däri ingick ett belopp av cirka 190 mkr, som avsåg

avkastning under budgetåren 1955/56 och 1956/57 av staten tillhöriga

aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB).

Sedan jämlikt beslut av Kungl. Maj:t från kontot utbetalats dels per

den 1 mars 1958 100 mkr, avseende lån å nämnda belopp till LKAB, och

dels per den 31 juli 1958 ett belopp av 450 mkr för avbetalning å statsskulden,

kvarstår i riksbanken å fonden ett belopp av cirka 90 mkr.

§ 12.

De 550 mkr av tillfälliga skatteinkomster, som under budgetåren 1956/57

och 1957/58 avsatts till Fondering för framtida pensions
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

ändamål, har enligt riksdagens beslut överförts till folkpensioneringsfonden

(Rskr 1958 nr 272 och Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen

den 6. 6.1958).

Fullmäktige för folkpensioneringsfonden har den 12 juni 1958 beslutat att

nämnda 550 mkr skall placeras hos riksgäldskontoret mot skuldförbindelse.

Med anledning härav har sagda belopp på framställning av pensionsstyrelsen

per den 1 juli 1958 överförts till riksgäldskontorets checkräkning i

riksbanken.

§ 13.

Jämlikt beslut av fullmäktige den 2 maj 1958 utgör riksbankens officiella

diskonto för växlar på högst 3 månader från och med påföljande dag

lägst 4 V2 %, vilket innebär en sänkning av dessförinnan gällande diskonto

med V2 %.

I anslutning härtill har andra riksbankens utlåningsräntor sänkts (jfr

fullm. prot. d. 8. 5. 1958, § 3).

§ 14.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr,

utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången

av år 1958 sammanlagt 54 409 779 kronor. Däri ingår ett belopp

om 33 424 522 kronor, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen

den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den som

avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30 april

1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått

polisskola samt kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående studielån

med statlig kreditgaranti. Antalet garantilån utgjorde vid samma tidpunkt

4 868, därav vid huvudkontoret 560 och vid avdelningskontoren 4 308, vilket

innebär en ökning under året med 222. Antalet övriga avbetalningslån

har nedgått under året med 1 428.

Räntan å lån från fonden har från och med den 6 maj 1958 utgjort

5 3/i % mot tidigare 6 1U %; för garantilån har dock räntan från och med

den 1 juni 1958, jämlikt Kungl. kungörelse den 16 maj 1958 (nr 211), utgått

med 5 % (tidigare 5 V2 %).

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika

kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 29.

§ 15.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen

hittills såsom kapital anvisat sammanlagt 61 100 500 kronor, varav 56 mkr

överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid årsskiftet 48 642 726

kronor, innebärande en minskning sedan föregående årsskifte av 3 212 293

kronor. Under år 1958 har antalet utestående lån nedgått med 2 688 till

48 664.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

39

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp

hänvisas till sammanställningen å sid. 30.

För lån från fonden skall tillämpas den normalränta, vilken gäller för

det budgetår då lånet beviljats. För innevarande budgetår utgör räntefoten

(normalräntan) 4 V4 %. Tidigare har räntefoten sedan budgetåret

1941/42 varit 4 %.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1958 har utlämnats

lån till ett belopp av sammanlagt 289 165 382 kronor, varav efterskänkts

eller avskrivits ett belopp av sammanlagt 2 859 208 kronor, motsvarande

omkring 1 % av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1957/58 har

riksbanken uppburit 308 112 kronor.

§ 16.

Fonden för skyddsrumslån

budgetåret 1957/58.

har slutredovisats per utgången av

17.

Utlåningen från fonden för hantverks- och småindustrikredit,

vars kapital utgör 998 250 kronor, uppgick vid utgången av år

1958 till följande belopp, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd

lånesumma kr.

Falun .............

......... 12

51 600

Jönköping .........

......... 1

1 000

Linköping .........

......... 16

147 775

Uppsala ...........

......... 25

148 917

Vänersborg.........

......... 9

79 790

Summa 63

429 082

Vid utgången av år 1957 utestod 74 lån å ett sammanlagt belopp av

534 115 kronor. En minskning i utlåningen från fonden har sålunda inträtt

även under sistlidna år.

Räntan å lån från fonden beviljade under budgetåret 1958/59 utgör

4 3/i % (tidigare 4 V2 %).

§ 18.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från

egna hemsorganen och hushållningssällskapen övertagna

lånen fördelade sig per den 31 december 1958 å de olika kontoren

på sätt närmare framgår av sammanställningar å sid. 31 och 32.

Antalet förvaltade lån har under år 1958 nedgått från 56 546 till 51 177

och det utestående lånebeloppet har under samma tid minskat från

209 687 042 kronor till 193 213 563 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1957/58 uppburit

ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 197 911 kronor.

Av till riksbankens förvaltning i samband med lånen överlämnade fondmedel

— vilka ej ingår i riksbankens balansräkning utan redovisas separat

— har till statsverket under år 1958 återlevererats 10 100 000 kronor. Beloppet

fördelar sig med 6 740 000 kronor å egnahemslånefonden, 2 030 000

kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden,

160 000 kronor å täckdikningslånef onden, 20 000 kronor å gödsel vårdslånefonden

samt 1 150 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden.

§ 19.

Vid utgången av år 1958 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare

utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/51, 766/51, 764/52,

723/54, 593/55 och 650/57 till ett sammanlagt belopp av 128 793 366 kronor,

innebärande en ökning under året med 17 248 090 kronor.

Den 16 maj 1958 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelser (n:ris 251—256)

angående ändring i samtliga ovannämnda författningar, innebärande att

riksbanken från och med den 1 juli 1958 helt övertagit förvaltningen av de

utgivna stödlånen. Bland nytillkomna befogenheter för riksbanken ingår att

riksbanken (dess direktion) må, efter att ha inhämtat yttrande från vederbörande

lantbruksnämnd, medgiva befrielse helt eller delvis från återbetalningsskyldighet

för stödlån samt avskrivning av sådana lån.

Närmare bestämmelser för riksbankens handläggning av stödlånen har

efter samråd med lantbruksstyrelsen utfärdats av fullmäktige den 11

december 1958 (cirkulär B nr 886).

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å sid. 33.

§ 20.

Från fonden för supplementär jordbrukskredit, som

inrättades av 1956 års riksdag, har jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 13

december 1957 och den 14 mars 1958 ett sammanlagt belopp av 44 270 520

kronor överförts till fonden för låneunderstöd, att av fullmäktige disponeras

för utlämnande av stödlån enligt Kungl. kungörelsen 650/57 med anledning

av 1957 års skördeskador. Å fonden kvarstår därefter ett belopp av

5 729 480 kronor.

Enligt kungörelsen nr 608/56 skall samma grunder gälla för lån från

fonden i fråga om ränta och övriga villkor som för lån i bankaktiebolag. I

samband med diskontoändringen den 2 maj 1958 sänktes räntesatserna för

ifrågavarande lån från och med den 5 maj 1958.

Vid utgången av år 1958 utestod lån från fonden till ett sammanlagt

belopp av 4 151 885 kronor. Rörande lånens fördelning å de olika kontoren

hänvisas till sammanställning å sid. 34.

Fullmäktige har i skrivelse till Konungen den 19 september 1958 före
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959 41

slagit att inflytande amorteringar å lån från fonden skall inlevereras till

statsverket.

§ 21

Genom lag den 2 maj 1958 (nr 202) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen

från och med den 1 juli samma år med 300 mkr till 6 600

mkr.

Det högsta beloppet av utelöpande sedlar redovisades per den 23 december

1958 och utgjorde 6 265 483 476 kronor, 3,4 % över siffran för motsvarande

dag föregående år.

§ 22.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1957 torde få hänvisas

till bankoutskottets memorial nr 17 år 1958.

§ 23.

Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen

vid sedeltryckeriet och pappersbruket, som redovisas i § 26 — uppgick

per den 31 december 1958 till följande antal (motsvarande antal vid utgången

av år 1957 angives inom parentes).

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp ........

16

(15)

b) » ABp ......

21

(21)

c) » År ........

81

(8)

d) » . Ao ........

3052

(303)

därav bankpersonal .............

183

(182)

biträdespersonal ..........

65

(65)

vaktpersonal m. fl.........

57

(56)

extra ordinarie tjänstemän.............

1503

(120)

därav bankpersonal .............

14

(18)

bankexpeditörspersonal . .. .

194

(19)

biträdespersonal ..........

98

(62)

vaktpersonal m. fl.........

19

(21)

aspiranter ...........................

20

(19)

därav bankaspiranter ...........

8

—

biträdesaspiranter .........

12

(15)

bankvaktmästaraspiranter . .

—

(4)

extra tjänstemän.....................

38

(70)

Summa

558

(556)

1 Därav 1 tjänsteman med vikariatslön och 5 tjänstemän, vilka tillika innehar med lönegradsbeteckningen

Ao betecknad lägre tjänst, som förts över stat.

2 Därav 15 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).

3 Därutöver 33 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats

som ordinarie tjänstemän.

4 Därav IG tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst men som ej redovisats som ordinarie

tjänstemän.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k.

reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning

och i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal tjänstgör

i genomsnitt cirka 180.

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande

(jfr BoU:s uti. nr 35: 1952 resp. nr 27: 1955) äger bestämma antalet kammarskri

vartjänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster

i Ao 7, har för år 1958 fastställt dessa antal till 60, respektive 25.

§ 24.

Beträffande vissa av de lägenheter, som uthyrts till tjänstemän i banken,

har en hyreshöjning skett även för hyresåret 1958/59. För flertalet

lägenheter har hyran härigenom kommit att utgå med belopp, som överensstämmer

med vad vederbörande hyresnämnd föreslagit eller medgivit.

Avsikten är att för de lägenheter, där hyran ännu ej uppgår till sådant

belopp, verkställa ny omreglering per den 1 juli 1959. Såsom omnämnts

i berättelsen till 1958 års bankoutskott, § 27, tillämpas dock allmänt för

direktörsbostäderna en maximering av grundhyran till 3 200 kronor för

år för dem som bebodde lägenheterna när hyresregleringen började genomföras.

Utöver grundhyra utgår generellt hyrestillägg enligt samma grunder som

på allmänna hyresmarknaden samt bränsletillägg.

I övrigt torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll i ärendet den 19 juni

1958, § 9, den 24 juli 1958, § 4, och den 21 augusti 1958, § 1.

§ 25.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har den av

1957 års riksdag (BoU:s uti. 1957: 18) medgivna omläggningen av värmesystemet

nu slutförts i vad avser första etappen. Av praktiska skäl har

även en del mindre arbeten, som hänföra sig till följande etapper, kommit

till utförande. I övrigt har vissa ändrings- och reparationsarbeten företagits,

såsom inredande av sjukrum för herrar, målningsarbeten m. m.

Dessutom har fullmäktige beslutat att fastighetens avloppssystem skall

— i likhet med Riksdagshusets — omläggas och anslutas till stadens avloppsnät

i Kanslihuskajen. Kostnaderna har beräknats till cirka 110 000

kronor.

De av 1956 års riksdag (se BoU:s uti. 1956: 33) medgivna ombyggnadsarbetena

i fastigheten Rosenbad har avslutats under förra delen av

år 1958 och lokalerna har tagits i bruk.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll

uppgått till belopp, som i avrundade tal framgår av nedanstående

sammanställning. De kontor, där kostnaderna understigit 5 000

kronor, har ej medtagits.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

43

Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:

Göteborg ....... 28 000: — Inre reparations- och målningsarbeten; om
läggning

av terrassgolv över banksalen

m. m. samt lagning av fasadputs.

Gävle .......... 6 000: — Vissa yttre reparationer m. m.

Halmstad ....... 28 000: — Reparation av fasader, inmontering av ny

värmepanna samt ombyggnad av arkiv,

m. m.

Härnösand ...... 14 000: — Reparationsarbeten i direktörsbostaden

samt i trappuppgång.

Nyköping....... 18 000:— (senedan)

Örebro ......... 8 000: — Ombyggnad av toaletter och kapprum.

Vid kontoret i Nyköping har de av 1957 års riksdag (se BoU:s uti.

1957: 33) medgivna ombyggnads- och reparationsarbetena för postverkets

räkning avslutats, och lokalerna har tagits i bruk. Kostnaderna för de utförda

arbetena har uppgått till cirka 420 000 kronor. I samband med dessa

arbeten har utförts reparation av gårdsfasad m. m. samt av köket i vaktmästarbostaden,

allt för en kostnad av 18 000 kronor (se ovan).

Det i föregående års berättelse omnämnda depåvalvet i Östersund har

nu färdigställts. Kostnaden har uppgått till cirka 210 000 kronor.

Beslut har fattats om ändrings- och reparationsarbeten i en uthyrd bostadsvåning

i kontorsfastigheten i Halmstad för en beräknad kostnad av

cirka 40 000 kronor, om renovering av samtliga fasader å fastigheten i

Luleå för omkring 55 000 kronor samt om reparation av banksalen m. in.

vid kontoret i Mariestad för cirka 35 000 kronor.

§ 26.

Pappersbruket: Överenskommelse har träffats med Sveriges Arbetsledareförbund

om vissa ändringar i gällande kollektivavtal för förmännen vid

bruket.

Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket till sedelkontoret har

under år 1958 uppgått till 97,4 miljoner sedelenheter, mot 97,i miljoner

sedelenheter föregående år.

Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal

2,8 mkr eller samma belopp som under år 1957.

Den i föregående års berättelse omförmälda anläggningen för upplösning

av pappersutskott har färdigställts och tagits i bruk. Detsamma gäller om

vissa andra maskiner, som i sagda berättelse omnämnts såsom beställda,

nämligen en svarv för mekaniska verkstaden, en beta-komparator till pappersmaskinen

samt en lyfttruck. Kostnaderna har uppgått till cirka 43 000

kronor för den förstnämnda anläggningen samt för den övriga maskin
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Banko utskottets memorial nr 1 år 1959

anskaffningen till respektive 19 300 kronor, 23 000 kronor och 34 600

kronor.

Till grovholländeriet har anskaffats en reservmotor till en kostnad av

omkring 9 300 kronor.

Enligt beslut av fullmäktige har under året uppförts en ny brännoljebehållare

av omkring 500 kbms rymd för en beräknad kostnad av cirka

70 000 kronor, varav omkring 52 000 kronor betalats under året.

För att möjliggöra tillverkning och leverans av sedelpapper i rulle har

fullmäktige medgivit anskaffande av vissa nya maskiner, såsom upprullningsanordningar

m. m., för en sammanlagd kostnad av omkring 280 000

kronor (jfr BoU:s uti. 1957: 19).

Nya telfrar för papperslagring och en ny våg har beställts till en sammanlagd

kostnad av cirka 17 000 kronor. Vidare har beställning gjorts å en

ny 500 kV A helkapslad utomhustransformator i stället för en förbrukad

sådan för en kostnad, inklusive montage, av omkring 15 500 kronor.

Moderniseringen och reparationen av bostadssamhället har fortgått

planenligt; bland annat har två bostadshus försetts med centralvärmeanläggningar

och badrum.

Såsom omnämnts i berättelsen till 1956 års bankoutskott medgav fullmäktige

år 1955 att Tumba bruks kloakvattenledningar skulle få anslutas

till den anläggning för höggradig rening av kloakvatten, som Botkyrka

kommun planerade. Denna anläggning är numera färdig och har tagits i

bruk. Till kommunen har ä conto betalats 100 000 kronor. Brukets egna

kostnader har hittills uppgått till omkring 12 000 kronor, inklusive vad

som belöper å arbetena för avledning av dagvatten.

Vid utgången av år 1958 uppgick antalet anställningshavare vid bruket

till 17 tjänstemän, 6 förmän, 65 manliga och 45 kvinnliga arbetare (därav

5 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Sedeltryckeriet. Under år 1958 levererade sedeltryckeriet till sedelkontoret

omkring 82,l miljoner sedelenheter mot 81,9 miljoner sedelenheter nästföregående

år.

Den av chefen för finansdepartementet den 23 juni 1955 tillsatta delegationen

med uppdrag bland annat att avgiva förslag rörande sedeltryckeriets

förläggning har ännu icke slutfört sitt uppdrag. Samtliga hyresgäster

i tryckeriets bostadslägenheter har numera uppsagts. Två av hyresgästerna

har avflyttat, medan den tredje hyresgästen förklarat sig villig att avflytta

så snart beslut fattats om erforderliga arbeten för lägenheternas omändring

till tjänstelokaler. Att dylikt beslut ännu icke meddelats beror på att man

övervägt olika alternativa lösningar samt att man i det längsta velat avvakta

delegationens förslag i tomtfrågan. Det torde emellertid bli nödvändigt

att med det snaraste igångsätta ändringsarbetena för att bereda plats

för sedeltryckeriets granskningsavdelning, vars nuvarande lokal måste

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

45

friställas för den beställda kombinerade offset- och koppartrycksrotationsmaskinen

(se BoU:s uti. 1957:19). Sistnämnda maskin torde enligt uppgift

bli leveransfärdig under sista kvartalet 1959. Även om ett utnyttjande av

bostadsvåningarna för tryckeriets eget behov kommer att medföra en viss

förbättring i nuvarande svåra lokalförhållanden, kommer det dock jämväl

i fortsättningen att föreligga en utrymmesbrist till dess att tryckeriets

lokalfråga vunnit sin slutliga lösning.

Sedeltryckeriet, som under 1958 erlagt en andra förskottslikvid ä 30 %

för ovan omförmälda rotationsmaskin, har anskaffat en begagnad rundslipmaskin

för en kostnad av cirka 35 000 kronor samt i övrigt under året

inköpt maskiner och inventarier för en sammanlagd kostnad av cirka

60 000 kronor.

10 000-kronesedlar av ny typ har under året tillverkats och levererats

(jfr Kungl. Maj:ts kungörelse den 5 december 1958, nr 582).

Vid utgången av december 1958 uppgick personalen vid sedeltryckeriet

till 25 tjänstemän samt 60 manliga och 18 kvinnliga kollektivavtalsanställda

arbetare. Motsvarande antal vid årsskiftet 1957/58 utgjorde respektive 26,

62 och 20. Därtill kommer städningspersonal samt 7 tillfälligt anställda

timarvodesavlönade äldre arbetare och nattvakter.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader

för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,

som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för

industrierna föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om

resultatet av verksamheten under året.

§ 27.

För riktigheten av de å sid. 22—28 lämnade sifferuppgifterna svarar

bankkamrerarna Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat respektive

kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 28.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1958 verkställts

av herr Persson i Vinberg vid kontoret i Halmstad,

av dåvarande vice riksbankschefen Hammarskiöld och bankokommissarien

Laurén vid kontoret i Malmö,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Härnösand, Luleå,

Umeå, Uppsala och Visby samt tillsammans med bankokommissarien

Laurén vid kontoret i Linköping och tillsammans med bankokommissarien

Borggren vid kontoret i Nyköping,

av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Falun, Jönköping, Kalmar,

Karlstad och Västerås samt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Gävle, Karlskrona,

Kristianstad, Mariestad, Vänersborg, Växjö, Örebro och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets

kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks

och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året ägt rum vid

samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Stockholm den 13 januari 1959.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson

Per åsbrink

Axel Rttbbestad

Gustaf Kollberg

Emil Ahlkvist

Gunnar Svärd

Karin Winberg

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

47

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen, som enligt 6 a § i valutalagen utövar riksbankens beslutanderätt

enligt nämnda lag, får härmed lämna en redogörelse för den hittillsvarande

tillämpningen av valutaförordningen ävensom för hittills under

år 1958 vidtagna ändringar häri. Sedan man på svensk sida biträtt en

överenskommelse att upphöra med den europeiska betalningsunionen

(EPU) och i dess ställe sätta i kraft det europeiska monetära avtalet

(EMA), har valutastyrelsen denna dag beslutat vissa ytterligare ändringar

av valutabestämmelserna. Dessa ändringar ha intagits i slutet av föreliggande

redogörelse, vilken i övrigt i stort sett har det innehåll, som sammanställts

redan före ovannämnda beslut.

Det relativt stabila svenska valutaläget, den bl. a. genom det internationella

ekonomiska samarbetet ökade utbytbarheten av valutorna

och en mera aktiv penning- och kreditpolitik än tidigare har fortlöpande

möjliggjort lättnader i valutaregleringen liksom i regleringen av utrikeshandeln.

Sålunda har varuimporten kunnat frigöras i sådan omfattning,

att den svenska marknaden nu kan sägas vara i det allra närmaste helt

öppen för andra länders export. De på vissa varuområden tillämpade restriktionerna

ha i allmänhet handels- eller näringspolitisk bakgrund och synas

vara av ringa vikt vid en jämförelse med storleken av den totala varuimporten.

Gentemot länderna inom OEEC-området (och till dessa länder

anslutna valutaområden) och dollarområdet, varifrån huvudparten (1957

ca 89 %) av den svenska importen härrör, är importen till övervägande

del frilistad, vilket innebär att varorna kunna införas obegränsat

utan importlicens och betalas genom svensk valutabank, varvid dock vissa

begränsningar gälla för förskottsbetalningar. Av importen 1957 från de

bägge områdena täckte frilistorna enligt tillgänglig statistik 87 % respektive

70 %, vilken senare siffra dock till en mindre del inkluderar faktiskt men ej

formellt frilistade varor. Den mot OEEC-området gällande frilistan tillämpas

även gentemot Finland, Indonesien och Jugoslavien. Viss import från

övriga länder (kaffe från Brasilien, apelsiner och andra citrusfrukter från

Spanien och Israel) är även frilistad. I övrigt lämnas i regel importlicenser

utan begränsning såväl för import från länder utanför OEEC- och dollarområdet

som för import av varor, vilka icke äro frilistade från sistnämnda

område, med undantag dock för varor (främst textilier och vissa jordbruksprodukter),

beträffande vilka importen regleras av näringspolitiska skäl.

Jämsides med liberaliseringen av varuimporten har ransoneringen av

valuta för andra betalningar till utlandet av löpande karaktär successivt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

avvecklats och kan för närvarande sägas vara praktiskt taget helt upphävd.

Under denna rubrik falla sådana poster som ersättning för tjänster,

turistbetalningar samt räntor och annan avkastning på i Sverige investerat

utländskt kapital. Endast i avseende på tilldelning av turistvaluta för

dollarområdet torde de medgivna beloppen icke helt ha svarat mot det

föreliggande behovet. Turistvalutatilldelningen för dollarområdet har hittills

uppgått till 2 500 kronor per person och år, exklusive biljettkostnader,

och därutöver högst 300 dollar för täckande av resekostnader i vederbörande

land. Turistvalutatilldelningen i övrigt utgår vad beträffar de nordiska

länderna och länderna inom pundområdet med i förhållande till

resans ändamål och varaktighet skäliga belopp samt beträffande andra

länder med 5 000 kronor per person och år, varvid i bägge fallen ytterligare

transferering utan begränsning är medgiven av medel för bestridande av

kostnader för resor med utländska trafikmedel. I sammanhanget må även

nämnas att hinder icke möter att resenärer i utlandet använda svenska

sedlar intill det belopp på 1 000 kronor, som högst kan utföras i form av

sedlar. Dessa belopp inräknas ej i resevalutatilldelningen.

Beträffande betalningar till utlandet av kapitalnatur må i detta sammanhang

nämnas, att transferering brukar medgivas av arv i obegränsad utsträckning

och av emigrationsvaluta med 50 000 kronor per person vid

emigration till land inom dollarområdet och med 75 000 kronor per person

vid emigration till andra länder. Överföring av kontraktsenliga amorteringar

på obligationer och förlagsbevis i svenska kronor är generellt medgiven.

Betalningar för svensk export av varor ävensom andra betalningar av

löpande karaktär samt av arv och kontraktsenliga amorteringar till Sverige

äro generellt medgivna.

Ovan har i korthet redogjorts för valutaregleringens tillämpning i vad

avser främst de s.k. löpande betalningarna. Det har synts angeläget att i

möjligaste mån undvika restriktioner på detta område, och läget kan under

året sägas ha varit karakteriserat av en i det närmaste fullständig frihet,

såvitt beror på valutaregleringen, att till utlandet verkställa och från utlandet

mottaga betalningar avseende transaktioner av löpande natur.

Valutaregleringens viktigaste uppgift f. n. och för den tid som kan

överblickas är kontrollen av kapitalrörelserna. Det må i detta sammanhang

erinras om att Internationella valutafondens verksamhet bl. a.

syftar till en frigörelse av de internationella betalningarna. Fondens stadga

innehåller dock föreskrifter härom endast i vad avser löpande betalningar.

Kapitalbetalningarna ha överlämnats till medlemsländernas egen kontroll.

Enligt stadgan kan t. o. m. skyldighet föreskrivas för medlemsland att

i vissa lägen kontrollera utgående kapitalrörelser för att komma i åtnjutande

av fondens resurser. Denna inställning torde främst förklaras av den roll,

som de spekulativa kapitalrörelserna och flyktkapitalet spelat i de då och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959 49

då återkommande valutakriserna, varpå exempel förekommit även under

de senaste åren. De svenska valutamyndigheternas praxis beträffande lämnandet

av tillstånd avseende in- och utförsel av kapital präglas av en

strävan att minska riskerna för plötsliga förändringar i valutareserven till

följd av omplacering av kapital. Samtidigt bär man försökt att i möjligaste

män undvika blockering av utlandsägda tillgodohavanden i Sverige. Det har

nämligen ej ansetts rimligt att ett land i Sveriges ställning i normala fall

använder valutareglering för att binda sådana tillgodohavanden i Sverige

och därigenom tvångsvis förskaffar sig försträckning från utlandets sida.

Tillämpningen av dessa principer leder till en olikhet i behandlingen av å

ena sidan s. k. direkta investeringar, å den andra sidan s. k. portföljinvesteringar.

Vid beträffar först de direkta investeringarna, d. v. s. bildandet av dotterbolag

eller förvärvandet av ett kontrollerande intresse i ett existerande

företag, gäller att framställningar från utländsk sida om tillstånd att göra

sådana investeringar i Sverige som regel bifallas. Likaså medgives som regel

återutförsel av kapitalet vid avveckling av investeringen (jfr även nedan).

Direkta investeringar i utlandet medgivas i seriösa fall undantagslöst

när fråga är om bildandet av bolag för försäljning av svenska produkter

eller när en på svenska halvfabrikat baserad tillverkning visar sig vara

erforderlig på grund av tullhinder eller importrestriktioner i utlandet, som

försvåra avsättning av de färdiga produkterna. Även i övrigt behandlas

investeringsärenden liberalt och tillstånd lämnas i regel till överföringar till

utlandet för investeringar i produktiva företag. Beträffande investeringar

i dollarområdet gäller dock, att det i regel bör kunna göras sannolikt, att

investeringen verkar exportfrämjande eller eljest inbringar valutainkomster

utöver den direkta kapitalavkastningen. Det må i detta sammanhang

nämnas, att genom en överenskommelse inom OEEC medlemsländerna äro

bundna att, såvida icke investeringen bedömes vara skadlig för landet,

medgiva direkta investeringar i de andra medlemsländerna och även att

medgiva utförande av medel, som uppkomma vid avveckling av dylika

investeringar. Från svensk sida har man förbehållit sig att icke medgiva

återutförande av sådana medel vid tidpunkter, då oro råder på valutamarknaden.

Av nedanstående tabell framgå de belopp, till vilka tillstånd för investeringar

i utlandet ha lämnats under åren 1955—58 med fördelning på dollarområdet

och världen i övrigt. Siffror för investeringar i s. k. underutvecklade

länder ha utbrutits (några av dessa länder ingå i dollarområdet).

4 — Hihang till riksdagens protokoll S sand. Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

1955

1956

1957

1958

Summa

1955—1958

Dollarområdet ....................

22,5

29,3

74,1

60,8

186,7

Övriga länder ....................

114,1

106,1

117,2

110,o

447,4

Summa investeringar ..............

136,0

135,4

191,3

170,8

634,1

Härav s. k. underutvecklade länder ..

64,7

CO

O

61,5

91,8

286,4

Anm. Belopp i miljoner kronor.

Beloppen inkludera såväl nyteckning och ökning av aktie- och andelskapital som försträckningar

och vissa längre varukrediter. Transaktionerna ha tagit formen av penningöverföringar, överföring

av apportegendom eller eljest varuutförsel, disposition av utländska fordringar eller andra utländska

tillgodohavanden eller — i ringa omfattning — upplåning i utlandet.

I fråga om portfölj investeringar, d. v. s. värdepappersköp i rent placeringssyfte,

må nämnas, att portfölj investeringar från utlandets sida i

svenska värdepapper som regel icke anses böra medgivas, främst enär i

tider av oro på valutamarknaden en accentuerad återförsäljning till Sverige

av värdepapperen kan komma att utgöra en påfrestning på valutareserven.

Tillstånd för valutautlänning (dock ej person som nyligen emigrerat från

Sverige) att byta svenska värdepapper mot andra svenska värdepapper

lämnas däremot, dock ej byte från obligationer till aktier. Vidare medgiva

valutamyndigheterna försäljning i Sverige från utlandets sida, dock endast

i begränsad omfattning från dollarområdet, av utländska innehav av

svenska värdepapper.

Portföljinvesteringar från svensk sida i utlandet medgivas ej, beroende

dels på knappheten av medel på den svenska kapitalmarknaden, dels på

riskerna för att kapital snabbt och till stora belopp kan komma att överföras

till utlandet i lägen, då farhågor för en försämring av det svenska

penningvärdet eller förväntningar om uppvärdering av utländska valutor

äro för handen. Byten av svenska innehav av utländska värdepapper mot

andra utländska värdepapper medgivas däremot i princip med vissa inskränkningar,

bl. a. som regel ej byte från obligationer till aktier. Under

året har vidare i praxis den inskränkningen vidtagits att man — till

följd av att man på tysk sida återköper i utlandet befintliga innehav av

tyska obligationer — icke tillåter utbyte av tyska obligationer annat än

mot andra tyska obligationer. Mot försäljning i utlandet från svenska innehavares

sida av utländska värdepapper och hemtagande av likviden i vederbörlig

ordning möter ej hinder.

Beträffande den kommersiella kreditgivningen, vilken även och framför

allt vid ändringar i betalnings vanorna kan påverka betalningsbalansen i

betydande utsträckning, må nämnas, att krediter på upp till sex månader

vid export från Sverige äro generellt medgivna. Valutamyndigheterna motsätta

sig emellertid icke lämnandet av längre krediter. Svenska importörer

må ta i anspråk normal kredit från utländska säljare.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

51

På grund av skillnaderna i valutornas internationella användbarhet har

övervakandet av betalningsvägarna varit en relativt viktig uppgift för

valutakontrollen. En särställning i detta avseende intar betalningstrafiken

med de länder, med vilka Sverige har bilaterala handels- och betalningsförhållanden.

Det må anmärkas, att de bilaterala handels- och betalningsförhållandena

bl. a. med Spanien och Brasilien ej upprätthållas för att tillgodose

intressen, som direkt sammanhänga med valutaregleringen, utan

att de ha handelspolitisk bakgrund.

Betalningar till Sverige skola enligt de generella valutabestämmelserna

hemtagas genom svensk valutabank — utan att dock försäljning av valutorna

behöver ske — och tillgodohavanden i utländska valutor kunna ej

disponeras på annat sätt utan tillstånd av valutamyndigheten. Tillstånd

lämnas för ändamål, för vilka valuta eljest tilldelas. För betalningsmedel i

US-dollar, kanadensiska dollar och fria schweiziska francs samt för fordringar

i samma valutor eller eljest gentemot dollarområdet har dock gällt en

strängare regel, i det att hembudsskyldighet förelegat för belopp utöver ett

värde av ca 1 000 kronor.

Administreringen av valutaregleringen handhaves i stor utsträckning av

betalningsställena, d. v. s. valutabankerna, övriga försäljningsställen för

resevaluta (resebyråer m. fl.) samt postverket, vilka lämnats vissa generella

bemyndiganden att utföra betalningar mellan Sverige och utlandet. I stort

sett inrymmas de löpande betalningarna under dessa bemyndiganden; dock

med vissa mindre inskränkningar vad beträffar betalningarna till dollarområdet.

Kapitalärendena däremot äro i regel underkastade riksbankens

prövning. Allmänhetens utländska betalningstransaktioner redovisas till

riksbanken genom betalningsställena i form av särskilda anmälningar.

Generellt medgivna transaktioner, som beträffande Danmark, Finland och

Norge beloppsmässigt icke överstiga 10 000 kronor och beträffande övriga

länder icke överstiga 5 000 kronor, ha emellertid undantagits från redovisningsskyldigheten,

vilket medfört en betydande minskning av antalet anmälningar.

En ytterligare inskränkning av redovisningsskyldigheten avseende

de löpande betalningarna, vilken i och för sig vore önskvärd, synes

svårligen kunna genomföras med hänsyn till de brister i övervakningsmöjligheterna,

som därigenom kunna antagas uppkomma beträffande kontrollen

av kapitalrörelserna.

Under året intill denna dag vidtagna ändringar i tillämpningsbestämmelserna

ha varit av teknisk art eller av i sak relativt mindre betydelsefull

natur. De ha så när som på den tidigare nämnda inskränkningen beträffande

byten av tyska obligationer inneburit förenklingar och lättnader.

Särskilt synes böra omnämnas, att föreskriften om inlämnande av assurerad

eller rekommenderad försändelse i öppet skick vid postbefordran till utlandet

upphävts.

De av valutastyrelsen denna dag fattade, inledningsvis berörda besluten

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

sammanhänga huvudsakligen med kronans ökade utbytbarhet. Denna

ökade utbytbarhet kommer att innebära, att utländska krontillgodohavanden

på de konton, över vilka betalningstrafiken i kronor med utlandet avvecklas,

kunna omvandlas till vilken som helst utländsk valuta, sålunda

även till dollarvaluta. Undantagna från denna utbytbarhet äro tillgodohavanden

som tillhöra någon bosatt i de bilaterala länderna, d. v. s. Brasilien,

Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Spanien, Tjeckoslovakien,

Tyska Östzonen och Ungern. Utbytbarheten medför vidare, att betalningar

från Sverige till det konvertibla området d. v. s. ur svensk valutasynpunkt

alla länder utom de bilaterala kunna verkställas i den betalandes val i

vilken som helst valuta; betalningar till de bilaterala länderna måste även

fortsättningsvis ske i de bilaterala betalningskanalerna. En ökad valfrihet

uppkommer även vad beträffar de valutor, som kunna mottagas vid betalningar

från utlandet. Dylika betalningar kunna ske i vilken valuta som

helst; dock får betalning från någon i det konvertibla området ej ske med

användande av bilateral valuta.

Vissa varor i den svenska importen från dollarområdet ha tidigare

betalats med dollar, som anskaffats på internationella valutamarknader mot

likvid främst i EPU-valutor. I och med att dessa valutor numera ur svensk

synpunkt äro likvärdiga med dollarvaluta, har anordningen avskaffats.

Valutastyrelsen har vidare ansett sig böra besluta om vissa lättnader i

de restriktioner, som tidigare till följd av dollarvalutans särställning gällt

beträffande dollarområdet. Sålunda har turistvalutatilldelningen för resor

till nämnda område höjts så att den nu är densamma som för övriga länder,

med undantag av de nordiska länderna och länderna inom pundområdet.

Vidare har hembudsskyldigheten upphävts och framställning gjorts till

Kungl. Maj:t om upphävande av skyldigheten att avgiva införsel- och

utförseldeklarationer, en skyldighet som hittills under året tillämpats endast

beträffande dollarområdet och därvid för varusändningar till ett värde

överstigande 5 000 kronor.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge Å. Lundgren

Stockholm den 27 december 1958

Ivar Hseggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959

6WO015

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.