Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för en ökning av den svenska bilproduktionen.

1959-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:10, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för en ökning av den svenska bilproduktionen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1959

5

Nr 10

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för en ökning

av den svenska bilproduktionen.

I en inom andra kammaren under nr 26 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottet, har herrar Holmberg och Hagberg föreslagit, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder snarast för en ökning

av svensk bilproduktion antingen genom ett statligt företag i branschen

eller genom samverkan mellan staten och privata företagare samt att därvid

särskilt beaktas behovet av ett bättre differentierat näringsliv i Norrland.

Beträffande motiveringen för yrkandet torde, i den mån redogörelse härför

icke lämnas i det följande, få hänvisas till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande

från kommerskollegium och arbetsmarknadsstyrelsen. Kollegium har vid

sitt utlåtande fogat yttranden från handelskamrarna i Stockholm, Gävle,

Sundsvall och Luleå. Därjämte har Sveriges automobilindustriförening beretts

tillfälle avgiva yttrande i ärendet.

Kommerskollegium anför följande.

De särskilda frågor av sysselsättnings- och lokaliseringspolitisk natur

som göra sig gällande i Norrland utgöra problem av betydande räckvidd,

som uppenbarligen äro förtjänta att uppmärksammas, och det kan också

erinras om att hithörande spörsmål äro föremål för fortlöpande översyn genom

en särskild utredning och från berörda lokala organs sida. Det är emellertid

tacknämligt att frågor avseende Norrlandsproblemen såsom här skett

även blir föremål för en mera allmän debatt och att sålunda olika förslag

till lösning av dessa problem upptagas till diskussion.

Kollegium ställer sig emellertid för sin del tveksam till de förslag som

framlagts i motionen, främst med hänsyn till de följdverkningar en statlig

bilproduktion kan antagas medföra för sysselsättningen inom de företag

inom landet, som redan nu äro verksamma på detta område. Kollegium kan

heller icke dela motionärernas uppfattning att den omständigheten att de

personbilar som försäljas i Sverige till övervägande del består av importerade

vagnar utgör belägg för att det i vårt land funnes marknad för en väsentligt

större inhemsk bilproduktion än den nuvarande. Detta påstående motsäges

bl. a. av att en avsevärd del av de inom landet producerade bilarna

exporteras. Anledning finnes antaga att en statlig bilfabrikation komme att

inverka hämmande på de övriga svenska bilfabrikernas möjligheter att vidmakthålla

sin produktion. Den konkurrens som motionärerna förutsätta

skola genom en statlig bilproduktion riktas mot importen av utländska bilar

kan nämligen antagas komma att i hög grad drabba den nuvarande svenska

bilproduktionen. Det finns nämligen risk för att — såsom kollegium i sitt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1959

yttrande över eu liknande motion till 1956 års riksdag anförde — den svenska

bilindustrien får minskade möjligheter att, bl. a. genom successiv ökning

av Produktionsserierna, hålla produktionskostnaderna nere och att

därigenom dess konkurrensmöjligheter minskas.

Härutöver kan också mot ett projekt av detta slag anföras att en bilfabrikation

är en mycket kapitalkrävande samt dessutom riskfylld investering.

Därest det befinnes önskvärt att genom statligt initiativ skapa ökade

sysselsättningsmöjligheter i Norrland, synes det för övrigt lämpligast att

investeringar i sådant syfte ske i närmare anknytning till de norrländska

naturtillgångarna.

Med hänvisning till det ovan anförda får kollegium i likhet med de hörda

organisationerna avstyrka motionen.

Stockholms handelskammare, som i likhet med övriga handelskamrar avstyrker

motionen, uttalar bl. a. följande.

Handelskammaren håller före att lösningen av sysselsättningsproblemen

i Norrland icke kan och bör sökas genom etablerande av en bilindustri där.

En ny produktion av bilar skulle kräva mycket betydande kapitalinsatser.

Med de relativt begränsade kapitalresurser som vårt land förfogar över

måste investeringarna koncentreras till de mest lönande projekten. I detta

hänseende får Handelskammaren framhålla, att enligt vad kammaren erfarit

länsstyrelsen i Norrbottens län nyligen i skrivelse till Kungl. Maj:t

såsom led i en större åtgärdsplan, syftande till förbättring av försörjningsoch

sysselsättningsläget i länet, föreslagit ökade investeringar för utbyggnad

av skogsvägnätet samt upprustning av vissa länsvägar i Norrbottens

län. Tillgång till ett väl utvecklat vägnät med tillfredsställande bärighet

måste enligt länsstyrelsens uppfattning utgöra en grundförutsättning för

utökade möjligheter att tillvarataga de norrländska i betydande utsträckning

ännu outnyttjade naturtillgångarna av malm, skog och vattenkraft.

Handelskammaren delar länsstyrelsens uppfattning, att dessa produktionsfaktorer

alltjämt utgöra den väsentligaste basen för en fortsatt industriell

expansion och ett rikare differentierat näringsliv i Norrland. Investeringar,

t. ex. i vägbyggen, för att tillvarataga och utnyttja våra naturtillgångar

böra ges hög prioritet.

Norrbottens och Västerbottens handelskammare framhåller följande.

Handelskammaren finner till en början att motionen, oavsett ordalydelsen,

uppenbarligen åsyftar produktion av företrädesvis personbilar. Inom

landet finnes sedan många år två sådana privata företag, vilkas produkter

enligt Handelskammarens förmenande med synnerlig framgång vetat

hävda sig, till en början så gott som uteslutande på den inhemska marknaden

men under senare år i allt större omfattning även utomlands. De avsedda

märkena äro väl utexperimenterade, avprovade och inarbetade, en

sorgfälligt utbyggd serviceorganisation står till märkesförarnas disposition

och produktion och avsättning har, i vart fall beträffande det ena märket,

en även efter internationella mått konkurrenskraftig omfattning. I dagens

läge, när en markant övergång skett från ”många märken — många modeller”

till en alltmera hårt driven koncentration på såväl produktions- och

försäljningssidan som på avsättningssidan synes det uteslutet att med nå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1959

7

gon som helst framgång söka introducera ett nytt märke, synnerligast då

som detta skulle komma att kräva enorma kapitalinvesteringar långt innan

märket över huvud kunde börja serieproduceras.

Vad angår förslaget om att i statlig regi bedriva den avsedda produktionen

synes en sådan lösning icke på något sätt kunna lindra eller upphäva

svårigheterna vid en nyetablering i branschen. Intet talar heller för att

statsmakterna för närvarande äro hågade att den vägen söka råda bot på

sysselsättningssvårighetema inom landet.

Vidkommande slutligen lokaliseringen av den i motionen föreslagna bilproduktionen

till Norrland, antingen helt eller delvis genom s. k. feedingindustrier,

finner Handelskammaren genom vad som ovan anförts frågan

därom besvarad. Andra utvägar torde böra sökas för att bereda befolkningen

utkomstmöjligheter och arbetstillfällen till motverkande av bristerna

inom det norrländska näringslivet. I detta hänseende ha omfattande

och välmotiverade utredningar med förslag framlagts, såsom den s. k. Tornedalsutredningen

och den skrivelse till Konungen, som utarbetats under

ledning av landshövdingen i Norrbottens län. I första hand torde däri föreslagna

åtgärder vara att taga fasta på för Norrbottens vidkommande.

Sveriges automobilindustriförening erinrar om att föreningen 1956 i yttrande

över då föreliggande motioner anförde att den svenska bilindustrien

hävdat sig väl i den rådande konkurrensmarknaden och kunnat utvecklas

starkt, trots att tullskyddet i Sverige var lågt i jämförelse med andra bilproducerande

länders.

Utvecklingen på bilmarknaden sedan detta yttrande avgavs anser föreningen

bestyrka detta påstående. Sålunda har antalet nyregistrerade svenska

personbilar ökat ytterligare. År 1958 registrerades 39 337 svensktillverkade

personbilar eller 33 procent fler än 1955. Dessa bilar utgjorde 27

procent av det totala antalet nyregistrerade personbilar. När det gäller bussar

och lastbilar var andelen svensktillverkade fordon 63 procent respektive

56 procent. För de tyngre lastbilarna med maximilast över fyra ton var

andelen 90 procent.

Även på exportmarknaderna har den svenska bilindustrien hävdat sig väl

och en allt större del av produktionen har inriktats på export. Särskilt stark

har exportökningen varit för personbilarna. År 1955 var denna utförsel obetydlig

och omfattade endast 3 039 personbilar, men har sedan ökat och omfattade

31 641 enheter 1958. Den viktigaste marknaden för de svenska personbilarna

är USA men även andra länder har ökat sina köp från Sverige.

Av den svenska bilproduktionen är en väsentlig del avsedd för export, nämligen

44 procent när det gäller personbilar, 88 procent i fråga om bussar,

42 procent beträffande lastbilar. Följande siffror visar de svenska bilfabrikernas

(Volvo, Scania-Vabis och Saab) produktion av bilar:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Personbilar Bussar Lastbilar

För svenska

marknaden

För export

Summa

För svenska

marknaden

För export

Summa

För svenska

marknaden

För export

Summa

1955

30 509

2 631

33 140

389

1393

1 782

9 356

6 021

15 377

1956

28 836

9 013

37 849

460

1 450

1 910

9 706

7 809

17 515

1957

33 776

18 591

52 367

333

1615

1 948

10 006

7 333

17 339

1958

38 363

30 533

68 896

278

2 136

2 414

11 084

7 916

19 000

I fortsättningen uttalar föreningen, som avstyrker motionen, bl. a.

följande:

Enligt motionärernas förslag skulle antingen ett statligt företag bildas

för biltillverkning eller tillverkningen dirigeras genom samverkan mellan

staten och privata företagare. Om en ny bilfabrik etablerades i Sverige

skulle detta knappast underlätta de svenska bilfabrikernas möjligheter att

bedriva en effektiv och konkurrenskraftig tillverkning. Möjligheterna att

förlänga tillverkningsserien måste ju härigenom bli avsevärt begränsade,

vilket skulle få allvarliga konsekvenser, främst på exportmarknaderna.

Svårigheterna att starta och utveckla en ny bilfabrik är också så betydande

att förslaget redan av denna anledning bör kunna avvisas.

Skulle motionärernas alternativa förslag genomföras skulle detta medföra

att bilföretagens möjligheter att fritt välja sina leverantörer begränsades,

vilket likaledes skulle äventyra industriens konkurrenskraft. Därest

möjligheter att göra inköp från Norrlandsindustrier skulle yppa sig måste

köpen baseras på rent kommersiella bedömanden.

Sammanfattningsvis vill föreningen understryka att den anser det väsentligt,

att konkurrensen på den svenska marknaden mellan svenska och utländska

biltillverkare icke begränsas. Det bör vara en angelägen uppgift

för statsmakterna att föra en sådan allmänekonomisk politik att den svenska

bilindustriens konkurrenskraft på exportmarknaden bevaras. Denna

målsättning får också beaktas vid handelspolitiska överväganden och äger

sin särskilda aktualitet vid bedömningen av frågor om det ekonomiska samarbetet

i Norden och Väst-Europa. Om motionärernas förslag förverkligades

skulle detta enligt föreningens uppfattning ej medverka till att stärka

den svenska bilindustriens konkurrenskraft utan risk skulle i stället föreligga

för att denna försvagades.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som i och för sig finner, att en utbyggnad av

industrien i Norrland är önskvärd, anser, att motionärernas hemställan

väsentligen bör bedömas från andra synpunkter än dem, som styrelsen företräder.

Utskottet. Den svenska biltillverkningen har under senare år uppvisat en

betydande expansion. År 1958 tillverkades cirka 69 000 personbilar jämfört

med 33 000 personbilar 1955. En betydande del avsättes på export; detta

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1959

9

gäller 44 procent i fråga om personbilar, 88 procent beträffande bussar och

42 procent när det gäller lastbilar.

Motionärerna anser att den svenska bilexporten troligen icke kan öka

nämnvärt ytterligare. Därmed anses också de valutamässiga skälen för en

högre grad av svensk självförsörjning i fråga om bilar bli förstärkta.

Motionärerna önskar få till stånd åtgärder för att öka den svenska bilproduktionen,

vilket bör ske antingen genom ett statligt företag i branschen

eller genom samverkan mellan staten och privata företagare.

Liksom 1956, då en motion med liknande syfte behandlades, anser utskottet

nu, att några bärande motiv för riksdagen att hos Kungl. Maj :t begära

särskilda åtgärder i syfte att stärka den svenska bilproduktionen icke föreligger.

Utskottet framhöll vid detta tillfälle, att konkurrensen inom denna

industri var mycket hård och detta omdöme äger alltjämt sin giltighet. Ur

konsumenternas synpunkt bör det vara en fördel att fritt kunna välja mellan

svensktillverkade och importerade bilar. Under förutsättning att vårt

land fortsätter sin liberala handelspolitik torde möjligheterna för en ny

svensk bilproduktion att, i vart fall på kort sikt, nämnvärt påverka vår

valutasituation få bedömas som ringa. Det får också uppmärksammas att

en ny svensk biltillverkning torde innebära en försvagning av de nu existerande

svenska bilindustriernas möjligheter att hävda sig båda på hemmamarknaden

och internationellt.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 26 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Larsson, Nils

Theodor, Domö*, Strandler, Ståhle och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Persson i Appuna, Agerberg,

Adamsson, Setterberg i Vilske-Kleva*, Ågren, Börjesson och Lindahl.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.