Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för utnyttjande av naturtillgångar och arbetskraft i Norrbottens län, m. m.
1959-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1959:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för utnyttjande av naturtillgångar och arbetskraft i Norrbottens län, m. m.
Dokumentets text
A> 13—17
Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1959
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för utnyttjande
av naturtillgångar och arbetskraft i Norrbottens
län, m. m.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 11 i första kammaren av herr Persson, Helmer, och herr öhman
och nr 25 i andra kammaren av herr Hagberg m. fl., har föreslagits, »att riksdagen
beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder för att
allsidigt utnyttja naturtillgångar och arbetskraft i Norrbottens län samt
åstadkomma en samordning av statsföretagens verksamhet för att få till
stånd en så rationell drift som möjligt, ett bättre differentierat näringsliv
och full sysselsättning».
Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen 11:25.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande från
arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län.
Beträffande utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrbottens län anför
arbetsmarknadsstyrelsen följande.
Under en lång följd av år har folkmängden ökat i avsevärt snabbare takt
i Norrbottens län än i hela riket. Mellan 1940 och 1957 ökade sålunda länets
befolkning med 40 000 personer. Denna ökning har ägt rum samtidigt
som länet haft relativt stora flyttningsförluster. Dessa uppgick under 1940- talet till omkring 10 000 personer. Under den hittills gångna delen av 1950- talet har nettoutflyttningen dämpats något. Den uppgick för åren 1951—
1957 till 4 400 personer. För år 1957 redovisas till och med en inflyttningsvinst
av 800 personer.
Näringslivet i länet har under efterkrigstiden kraftigt utbyggts. Expansionen
har främst ägt rum inom gruv- och metallindustrien samt inom
skogsindustrierna.
Trots den förbättring av försörjningsmöjligheterna, som denna utbyggnad
medfört, har näringslivet icke kunnat bereda sysselsättning åt all den arbetskraft,
som funnits tillgänglig. Förutom att denna brist på tillräckliga sysselsättningsmöjligheter
lett till flyttningsförluster har också arbetslösheten
i länet legat på en relativt hög nivå jämfört med förhållandena i hela riket.
Under de senaste åren har arbetslösheten i länet ytterligare stigit. Sålunda
var i mitten av januari i år hos arbetsförmedlingarna anmälda 5 500 arbets1
Bihang till riksdagens protokoll 1959. 8 sand. Nr 13—17
2
Hankoutskottets utlåtande nr 13 år 1959
lösa mot 3 600 och 2 700 vid motsvarande tidpunkt 1958 resp. 1957. De
belopp, som anslagits till beredskapsarbeten och såsom skattelindringsbidrag
samt som utbetalats i form av arbetslöshetsunderstöd, är betydande.
Under åren 1955—1957 beräknades sålunda de nämnda posterna uppgå till
sammanlagt omkring 30 milj. kr. per år.
Det otillfredsställande läget på arbetsmarknaden i länet sammanhänger
bl. a. dels med lägre sysselsättning inom skogsbruket och dels med att den
tidigare omnämnda expansionen inom industrien dämpats. Samtidigt med
denna stagnation inom näringslivet har den naturliga befolkningstillväxten
medfört en kraftig ökning av tillgången på arbetskraft. Denna ökning av antalet
personer i de arbetsföra åldrarna kommer att fortsätta under den
närmaste framtiden. Jämsides därmed torde den fortgående rationaliseringen
inom jordbruk och skogsbruk komma att minska arbetskraftsbehovet
inom dessa näringar.
Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar i fortsättningen att förhållandena i Norrbottens
län länge ägnats uppmärksamhet från det allmännas sida och
att frågan om att på basis av de rika naturtillgångarna utbygga näringslivet
i syfte att förbättra försörjningsmöjligheterna i länet varit föremål för utredningar
såväl genom statsmakternas som genom olika länsorgans försorg.
Sammanfattningsvis anför arbetsmarknadsstyrelsen, att i Norrbottens län
planeras åtgärder av betydande omfattning och pågår utredningar, som i
framtiden kan väntas leda till ytterligare åtgärder för ökat utnyttjande av
naturtillgångar och arbetskraft i länet, varför styrelsen avstyrker bifall till
motionärernas hemställan.
Länsstyrelsen i Norrbottens lön har framhållit följande.
Länsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att särskilda åtgärder erfordras
från statsmakternas sida för att lösa de mycket omfattande och
komplicerade sysselsättningsproblemen inom länet. Länsstyrelsen har ägnat
dessa frågor särskild uppmärksamhet samt tagit åtskilliga initiativ i
syfte att åstadkomma ett bättre försörjningsläge.
Länsstyrelsen vill sålunda framhålla, att Kungl. Maj :t den 26 maj 1954
uppdragit åt länsstyrelsen att i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen utreda
Tornedalens och överkalixbygdens försörjningsmöjligheter medelst där
befintliga naturtillgångar och tillgänglig arbetskraft (Tornedalsutredningen).
I en första del bär redovisats resultatet av vissa grundläggande undersökningar
(SOU 1958:22). Länsstyrelsen avser att i ett särskilt betänkande,
som är under utarbetande, framlägga förslag till direkta åtgärder för att
skapa bättre försörjningsmöjligheter inom utredningsområdet och stimulera
till ökad verksamhet inom näringslivet.
Länsstyrelsen vill vidare erinra om att de utredningar, som med anledning
av länsstyrelsens framställningar verkställts rörande utnyttjandet av
länets skogstillgångar, hittills givit till resultat att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition
föreslagit viss utbyggnad av AB Statens Skogsindustrier
(ASSI). I detta sammanhang må även nämnas den i statsverkspropositionen
tillstyrkta utvidgningen av Norrbottens Järnverk (NJA) i Luleå med ett
varm- och kallvalsverk för tunnplåt.
Länsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 7 juni 1956 framlagt ett
Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1959
3
kostnadsförslag för en inventering av järnmalmsreserverna i länet. Kungl.
Maj :t har i anledning härav i nådigt brev den 30 juni 1958 uppdragit åt
Sveriges Geologiska Undersökning att utföra vissa undersökningsarbeten
inom Gällivare kommun. Länsstyrelsen har sedermera framfört önskemål
om att prospekteringarbetet måtte utsträckas att omfatta jämväl Kaunisvaara-
och Masugnsbyfälten i övre Tornedalen.
Vidare må erinras om de utredningar som för närvarande pågår rörande
förutsättningarna för en mellanriksväg från Sädvaluspen i Arjeplogs kommun
till Graddis i Norge samt om de överläggningar, som förts om en ytterligare
mellanriksväg från Kiruna till Norge.
Länsstyrelsen har slutligen i underdånig skrivelse den 19 december 1958
redogjort för orsakerna till det prekära försör jningsläget och i samband därmed
— på grundval av ovannämnda utredningar och vissa ytterligare undersökningar
— framlagt den s. k. Norrbottensplanen. Denna syftar till att
genom rationell samordning och utnyttjande av länets arbetskrafts- och
råvarutillgångar söka få till stånd en varaktig förbättring av förhållandena.
Som ett första led i förverkligandet av planen har länsstyrelsen i nyssnämnda
skrivelse hemställt om ett särskilt anslag om 13,3 miljoner kronor per år
under tioårsperioden 1959/68 för upprustning av vissa viktiga länsvägar med
utpräglat tung trafik.
Länsstyrelsen kommer givetvis att i samband med pågående utredningar
aktualisera de åtgärder, som kan tänkas lämpliga att genomföra för att förbättra
levnadsbetingelserna för länets befolkning, samt att till statsmakterna
göra de framställningar härom som må anses påkallade.
Under åberopande av vad ovan anförts synes motionärernas hemställan
för närvarande icke böra föranleda någon åtgärd.
Utskottet. Trots den kraftiga utbyggnaden av näringslivet i Norrbottens
län under efterkrigstiden har till följd av den snabba takten i befolkningsökningen
brist på tillräckliga sysselsättningsmöjligheter inom länet förelegat.
Detta bar medfört att även under år som ur konjunktursynpunkt varit
gynnsamma för länet arbetslösheten varit högre än i flertalet andra delar
av landet. Under de senaste åren har arbetslösheten i länet stigit ytterligare
som en följd av bl. a. den internationella konjunkturavmattningen.
Med hänsyn till bristen på tillräckliga sysselsättningsmöjligheter finner
utskottet — i likhet med vad som anfördes i utskottets utlåtande nr B 14 till
förra årets riksdag — det angeläget att olika vägar prövas att förstärka näringslivet
och lösa sysselsättningsproblemen i Norrbottens län. Såsom framgår
av de av arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län
avgivna utlåtandena över motionerna har också speciell uppmärksamhet från
det allmännas sida ägnats förhållandena i länet. Omfattande syselsättningsbefrärnjande
åtgärder har vidtagits och planeras. Vidare pågår utredningar,
som i framtiden kan väntas leda till ytterligare åtgärder för ökat utnyttjande
av naturtillgångar och arbetskraft i länet. Mot bakgrunden av att de
i motionerna berörda frågorna redan är föremål för uppmärksamhet och
att ytterligare sysselsättningsfrämjande åtgärder planeras i skilda samman
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr i3 år 1959
hang finner utskottet i likhet med de hörda myndigheterna något initiativ
från riksdagen nu icke påkallat. Utskottet hemställer därför,
att de likalydande motionerna I: It och II: 25 icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 17 mars 1959
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander*, Larsson, Nils
Theodor, Strandler, Ståhle*, Mannerskantz och Danmans;
från andra kammaren: herrar Sköldin*. Regnéll, Eliasson i Sundborn,
Persson i Appuna, Agerberg*, Adamsson*, Boija och Lindahl.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.