Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående startande av en statlig byggnadsämnesindustri i Ådalen.

1959-03-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:17, Utlåtande i anledning av väckt motion angående startande av en statlig byggnadsämnesindustri i Ådalen.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1959

15

Nr 17

Utlåtande i anledning av väckt motion angående startande av en

statlig byggnadsämnesindustri i Ådalen.

I en inom första kammaren under nr 375 väckt, till bankoutskottet hänvisad

motion har herrar öhman och Persson, Helmer, föreslagit, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om skyndsam utredning

och förslag om startande av en statlig byggnadsämnesindustri i Ådalen.

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motionen.

över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Västernorrlands län, som

vid sitt utlåtande fogat yttrande från Västernorrlands läns företagareförening

samt en inom länsarbetsnämnden upprättad PM angående arbetsmarknaden

i Ådalen. Tillfälle har också beretts Sveriges industriförbund

att inkomma med yttrande i ärendet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört följande.

Ådalens näringsliv domineras av trä- och massaindustrien samt skogsbruket.

Den sysselsättningsminskning, som inträffat under senare år, torde

bero på dels rationaliseringar inom industri och skogsbruk, dels störningar

på världsmarknaden. Arbetsmarknaden är således ensidigt inriktad och

ytterst konjunkturkänslig, och för kvinnliga arbetssökande råder där liksom

i övriga ovan berörda orter i länet knapphet på arbetstillfällen.

Kramforsområdet har varit föremål för uppmärksamhet från arbetsmarknadsstyrelsens

sida. I sin utredning 1954 om detta område anförde

styrelsen bl. a. att området behöver ett mera differentierat och stabilt näringsliv

och nya arbetstillfällen i stället för dem, som bortfaller genom

rationaliseringen. Kramfors hade, yttrade styrelsen, naturliga förutsättningar

att bli lokaliseringsplats för industrier av vissa typer. En utveckling

av industrien — främst småindustrien — i den takt, som behövdes

för att minska skadeverkningarna av sysselsättningsminskningen, syntes

icke kunna uppnås utan speciella åtgärder. Det erfordrades ett samarbete

mellan lokala myndigheter och företag samt berörda läns- och riksorgan

för att åstadkomma ett framgångsrikt resultat.

I sin rådgivande lokaliseringsverksamhet har styrelsen sedan lång tid

tillbaka strävat efter att tillföra bl. a. Ådalen nya lämpliga arbetstillfällen.

Kommunerna och länets företagarförening har på olika sätt sökt främja

företagsamheten. Varje tillfälle att utöka och differentiera näringslivet

inom nämnda område måste enligt styrelsens mening tillvaratagas, och utvecklingen

måste följas med uppmärksamhet.

År 1958 beviljade styrelsen statsbidrag till Kramfors stad och Ytterlännäs

kommun för visst projekteringsarbete rörande en sötvattenledning till

massafabriker invid Ångermanälven; detta projekteringsarbete påbörjades

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1959

vintern 1958—1959. Tillkomsten av en sådan industrivattenledning skulle

ge gynnsammare betingelser för massaindustrien och därmed påverka sysselsättningen.

För att tillfälligt förbättra sysselsättningen i Ådalen har styrelsen utlagt

en del statsbeställningar vid mindre industrier i området, varjämte ett antal

arbetslösa placerats i allmänna arbeten eller utbildningskurser.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner icke läget på arbetsmarknaden i Västernorrlands

län motivera tillsättandet av en särskild utredning med det av

motionärerna angivna syftet.

Länsstyrelsen har avstyrkt motionen.

Västernorrlands läns företagareförening anser att det icke föreligger

några skäl för en byggnadsämnesindustri i Ådalen. Föreningen upplyser,

att Västernorrlands län numera har ett väl differentierat näringsliv; som

exempel nämnes att av de 2 600 företagen som finns kan till storindustri

räknas mindre än 100 stycken. Dessa sysselsätter i runt tal 15 000 arbetare.

Småindustrien och hantverket sysselsätter cirka 17 500 personer och till

småindustriföretag kan räknas 1 400 stycken. Det pågår en utbyggnad av

differentierad industri, men utvecklingen hämmas av brist på fackkunnigt

folk. På yrkesutbildningsområdet har tagits många och värdefulla initiativ

under senaste decenniet, och resultatet återspeglas i det stora antalet småföretag,

som etablerats. Man räknar med en ytterligare utbyggnad av yrkesundervisningen,

och denna ger då möjligheter till en snabbare utbyggnad

av nyföretagsamhet.

I anledning av motionärernas yrkande på ett statligt initiativ för att få

till stånd en byggnadsämnesindustri i Ådalen framhåller föreningen, att

de resurser som föreligger på detta område redan torde vara utnyttjade genom

de trähusfabriker, snickerifabriker, boardfabriker m. fl. som finns.

Någon ytterligare avsättning kan svårligen beräknas. Vidare har man

nämnt tillverkning av siporex och strängbetong. De siporexfabriker, som

finns i Gävle och Skelleftehamn, kan inte utnyttjas fullt på grund av avsättningssvårigheter,

och därför anser föreningen det olämpligt att med

statliga medel tillskapa ytterligare konkurrens för dessa företag, vilket

givetvis skulle medföra arbetslöshet därstädes. Strängbetongfabrikation bedrives

redan i Långviksmon inom länet, och detta företag har resurser att

förse hela mellersta Norrland med erforderliga kvantiteter. Härjämte planerar

man att i Härnösand upptaga tillverkning av vissa specialdetaljer

med strängbetong.

Sveriges industriförbund, som avstyrker den föreslagna utredningen, uttalar

bl. a. att startandet av en siporexfabrik i Ådalen i dagens läge icke

är ekonomiskt försvarbart. Om efterfrågan på siporex skulle öka på sådant

sätt att den nuvarande kapaciteten bleve otillräcklig, anser förbundet

det betydligt mindre kostnadskrävande att bygga ut de anläggningar som

redan finns än att uppföra en helt ny fabrik.

s. 17 Kontrollera mot PDF

liankuutskottets utlåtande nr 17 år 1959

17

När det gäller ytong oeh cement upplyser förbundet att för sådan tillverkning

lämpliga råvaror icke finns att tillgå i Ådalen. En ytterligare utbyggnad

av kapaciteten i fråga om platsgjuten betong anses för närvarande

icke motiverad. Om läget i fråga om uppförande av ytterligare en strängbetongfabrik

skulle aktualiseras anses det tveksamt om den i så fall lämpligen

bör förläggas till Ådalen.

Förbundet uttalar avslutningsvis följande.

Som framgår av den här lämnade redogörelsen saknas för närvarande ekonomiska

förutsättningar för att i Ådalen starta tillverkningar av de slag som

motionärerna tänkt sig. Att upptaga sådana tillverkningar enbart för att

öka den totala sysselsättningen kan självfallet icke komma i fråga. Skulle

läget i en framtid bli sådant, att en lönande byggnadsämnesproduktion kan

bedrivas inom området, kan man säkerligen räkna med att den kommer till

stånd på enskilt initiativ.

Utskottet. Motionärerna anser att en utveckling och differentiering av

industrien i Ådalen är nödvändig mot bakgrunden av det utflyttningsöverskott

som förekommit i Västernorrlands län. De pekar särskilt på byggnadsämnesindustrien

och anser att det bör utredas om icke statlig tillverkning

av exempelvis siporex och strängbetong kunde igångsättas.

Av de i remissutlåtandena lämnade upplysningarna framgår att det icke

kan vara motiverat att nu igångsätta en utredning om startande av en

statlig byggnadsämnesindustri i detta distrikt. Utskottet har uppmärksammat,

att både råvaru- och marknadsförhållandena är sådana att förutsättningar,

i vart fall för närvarande, torde saknas alt få den ifrågasatta produktionen

lönsam. Såsom framgår av remissyttrandena kommer länsstyrelsen,

länsarbetsnämnden och länets företagareförening liksom berörda kommuner

alt ägna sysselsättningsförhållandena och näringslivets utveckling i

Ådalen sin oavlåtliga uppmärksamhet. Utskottet kan i likhet med de hörda

myndigheterna och organisationerna icke finna någon åtgärd påkallad från

riksdagen.

Utskottet hemställer,

att motionen 1:375 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 17 mars 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. (i. EWERLÖF

Nunxtrunde:

från f ö r s t a kammaren: herrar Ewerlöf, Uoo, Fahlander*, Larsson, Nils

Theodor, Slåhlc*, Mannerskantz och Danmans;

från and ra kammaren: herrar Sköldm*, Kegnéll, Eliasson i Sundborn,

Persson i Appuna, Agerberg*, Adamsson*, Hoija och Lindahl.

* Kj närvarande vid justeringen.

2 liihany till riksdagens prolokolI 1959. «S sand. Xr 13 17

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.