Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utgivande av en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter.

1959-04-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:19, Utlåtande i anledning av väckt motion om utgivande av en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets utlåtande nr 19 år 1959

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckt motion om utgivande av en utförligare

matrikel över riksdagens ledamöter.

I en inom första kammaren under nr 299 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottet, har herr Birger Andersson hemställt, att riksdagen måtte

besluta, att en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter utarbetas och

årligen utgives.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande.

De matriklar, som f. n. utkomma över riksdagsmän, utgöras dels av en

katalog, utarbetad i resp. kammares kansli, och dels av ett särtryck ur Tidens

kalender. Uppgifterna i den förstnämnda äro inskränkta till födelseår,

adresser, medlemskap i utskott o. d. och partitillhörighet samt titel. I den

sistnämnda äro likaledes uppgifterna ytterst kortfattade.

I vår förnämsta periodiskt utkommande biografiska matrikel, »Vem är

det», är endast mellan en tredjedel och hälften av riksdagens ledamöter

medtagna. Förlaget har förklarat sig ej ha för avsikt att utöka förteckningen.

Det måste betecknas som en högst anmärkningsvärd brist, att Sverige

icke har en fylligare matrikel över sina riksdagsmän. Behovet härav är stort

för riksdagen själv, allmänheten, pressen och biblioteken. Nu måste många

gånger ett betydande arbete nedläggas på uppgiften att få fram biografiska

data om riksdagsmännen.

Dylika matriklar torde också finnas i alla mera betydande kulturländer.

Som exempel kan Danmark väljas. »Folketinget 1957», utgiven på föranstaltande

av dess presidium genom folketingets bibliotekarie och redaktören

för Nordisk kontakt, innehåller utförliga biografiska uppgifter om Danmarks

riksdagsmän jämte en del redogörelser om statsskicket, riksdagshuset

m. in. Biografierna innehålla bl. a. redogörelser för olika politiska uppdrag,

uppgifter som nästan alltid äro ytterst svåra att erhålla på ett exakt

sätt annat än direkt från vederbörande riksdagsmän själva. Den danska

matrikeln synes i många avseenden förtjäna beaktande vid uppläggandet av

en motsvarande svensk.

Det torde stå utom allt tvivel, att eu dylik matrikel skulle få en betydande

avsättning, vilken till väsentlig del torde täcka tryckningskostnaderna.

Matrikelns utarbetande torde böra anförtros riksdagsbiblioteket.

Vid behandlingen av en motion i samma syfte vid 1958 års vårriksdag uttalade

bankoutskottet, att man i första hand borde undersöka »om icke motionärens

syfte tills vidare skulle kunna tillgodoses exempelvis genom en

komplettering av den matrikel, som nu på enskilt initiativ utkommer efter

varje andrakammarval». Biksdagen följde utskottet.

Enligt inhämtade upplysningar har ej heller detta förlag någon avsikt

alt göra den existerande förteckningen fylligare.

över motionen har yttranden inhämtats från fullmäktige i riksgälds kontoret

och styrelsen för riksdagsbiblioteket.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951). 8 saml. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1959

Fullmäktige i riksgäldskontoret erinrar om att fullmäktige i remissyttrande

till bankoutskottet den 6 mars 1958 i anledning av två vid 1958 års

A-riksdag väckta motioner med samma syfte som den nu ifrågavarande förordat

utgivning av en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter enligt

av fullmäktige närmare angivna riktlinjer, innefattande bl. a. att utgivningen

skulle ombesörjas på enskilt förlag med visst stöd från riksdagens

sida. Förslaget härom föranledde emellertid icke någon riksdagens åtgärd.

Riksgäldsfullmäktige upplyser, att Tidens förlag på förfrågan från riksgäldskontoret

bekräftat, att förlaget ej har något intresse av att publicera

en mer omfattande matrikel än den som nu står till buds. En dylik matrikel

skulle enligt förlaget bli så dyr att framställa, att försäljningspriset, med

beaktande jämväl av att upplagan beräknas bli ganska begränsad, skulle

komma att verka avskräckande.

Med hänsyn till den ståndpunkt till frågan, som intogs av 1958 års Ariksdag,

har riksgäldsfullmäktige ansett sig icke böra nu förorda någon åtgärd

i motionens syfte.

Stgrelsen för riksdagsbiblioteket anför följande.

Styrelsen tillstyrker motionens syfte och vitsordar värdet av en dylik

publikation samt bekräftar, att motsvarande publikationer utkomma i flertalet

länder. Styrelsen bifogar ett antal exemplar av motsvarande publikationer

i de nordiska grannländerna.

Kostnaderna för tryckningen av biografierna ha på grundval av en offert

beräknats till 13 800 kr. för 1 000 exemplar. Med hänsyn härtill vill styrelsen

framhålla, att utgivningen torde böra begränsas till böi’jan av varje valperiod

för andra kammaren med årliga supplement.

Styrelsen vill understryka vikten av att riksdagsledamöterna uppmanas

att lämna uppgifter om viktigare engagemang i politiska, ekonomiska och

ideella organisationer. Styrelsen vill också framhålla betydelsen av uppgifter

om föräldrar och giftermål, vilket måste höja matrikelns biografiska

värde och ytterligare öka avsättningsmöjligheten.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget vill styrelsen föreslå, att matrikeln

försöksvis utgives efter nyvalen 1960, varefter riksdagen med utgångspunkt

från denna engångsutgift måtte pröva frågan om publikationens fortsatta

utgivande.

Redigeringen bör med fördel i enlighet med motionen anförtros riksdagsbiblioteket.

Då det är svårt att mera exakt beräkna arbetets omfattning, vill

dock styrelsen påpeka, alt någon förstärkning av arbetskraften kan ifrågakomma.

Utskottet. Frågan om utgivningen av eu utförligare matrikel över riksdagens

ledamöter var förra året föremål för riksdagens prövning. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande nr 14 framhöll utskottet, att det icke torde

råda delade meningar om önskvärdheten av att ett fylligare biografiskt material

kunde sammanställas och publiceras rörande riksdagens ledamöter.

Den lösning av frågan som förordats av fullmäktige i riksgäldskontoret ansåg

sig utskottet likväl icke kunna biträda, emedan det pris matrikeln skulle

betinga måste anses för högt för att den skulle få större spridning. Härtill

kom alt riksdagen skulle binda sig för en förhållandevis stor utgift för än
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1959

3

damålet. Enligt utskottets mening borde därför i första hand undersökas

om icke motionärernas syfte tills vidare skulle kunna tillgodoses exempelvis

genom en komplettering av den matrikel som på enskilt initiativ utkommer

efter varje andrakammarval.

Enligt vad som nu blivit upplyst föreligger icke något intresse för en sådan

komplettering från det förlag som utger matrikeln i fråga. Vid sådant

förhållande kan det förtjäna närmare utredas huruvida icke en utförligare

matrikel över riksdagens ledamöter borde utgivas i riksdagens regi. Utskottet

finner därför lämpligt — utan att föregripa den prövning av ärendet som

senare kan komma till stånd — att styrelsen för riksdagsbiblioteket fortsätter

utredningsarbetet rörande förutsättningarna och kostnaderna för sammanställningen

och publiceringen av en dylik matrikel och för utskottet

framlägger de förslag styrelsen finner motiverade. Någon utgivning torde

i vart fall icke böra ifrågakomma förrän efter andrakammarvalet 1960. Härutöver

anser utskottet icke någon åtgärd nu påkallad i anledning av motionen.

Utskottet hemställer,

att motionen I: 299 må anses besvarad genom vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 7 april 1959

På bankoutskottets vägnar:

Iv. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, lloo, Mogård, Domö, Larsson,

Åke, Danmans och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Eliasson i Sundborn, Persson i Appuna,

Adamsson, Setterberg i Vilske-Kleva och Boija.

690644 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.