Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m.
1959-04-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1959:22, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 195!)
1
Nr 22
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning, m. m.
I en den 13 februari 1959 dagtecknad proposition, nr 58, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser
rörande riksbankens sedelutgivning,
dels ock medgiva, att riksbanken må för tiden från och med den 1 juli
1959 till och med den 30 juni 1960 vara fritagen från skyldigheten att vid
anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med
rätt dock för riksbanken att, om förhållandena därtill ger anledning, före
utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.
Berörda lagförslag är av följande lydelse:
Förslag
till
Lag
med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning
Härigenom förordnas, att under tiden från och med den 1 juli 1959 till
och med den 30 juni 1960 skola, i stället för vad i 9 § och 11 § första stycket
lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank finnes stadgat, följande
särskilda bestämmelser lända till efterrättelse.
1 §•
Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst sextusenåttahundra
miljoner kronor.
2 §•
Därest så med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövas nödigt
må Konungen, under tid då riksdagen ej håller session, på framställning av
fullmäktige i riksbanken och efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret
medgiva riksbanken att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst
sjuhundra miljoner kronor. Dylikt av Konungen lämnat medgivande skall,
därest detsamma icke godkännes av riksdagen inom tjugu dagar från början
av nästföljande session, efter utgången av nämnda tid upphöra att gälla.
1 lfihang till riksdagens protokoll 1D59. X samt. Nr 22
2
Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1959
3 §•
Som riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt
guldmynt och omyntat guld.
I skrivelse den 29 januari 1959 har fullmäktige i riksbanken gjort framställning
rörande fortsatt provisorisk lagstiftning om riksbankens sedelutgivning
ävensom hemställt om fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. över framställningen
har, efter remiss, yttrande avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Beträffande innehållet i bankofullmäktiges skrivelse och riksgäldsfullmäktiges
remissyttrande får utskottet hänvisa till propositionen.
Föredragande departementschefen har anfört följande.
Lagen den 2 maj 1958 med särskilda bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning — vilken gäller i stället för riksbankslagens stadganden i
motsvarande hänseende — innebär, bland annat, att riksbanken må utgiva
sedlar till ett belopp av högst 6 600 miljoner kronor. 1958 års lag har —
liksom föregående lagstiftning på området — provisorisk karaktär och har
tillkommit i avbidan på att en definitiv reglering av sedelutgivningsrätten
kommer till stånd.
Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen äger frågan om den
framtida regleringen av riksbankens sedelutgivningsrätt samband med frågan
om en ny riksbankslagstiftning. De förslag i ämnet, som särskilt tillkallade
sakkunniga framlagt i betänkande år 1955, har — efter remissbehandling
— gjorts till föremål för överarbetning inom riksbanken. Detta arbete
har emellertid ännu icke slutförts. Med hänsyn härtill har riksbanksfullmäktige
hemställt om förlängning av den provisoriska lagstiftningen under
ytterligare ett år. Denna hemställan har tillstyrkts av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Under nu angivna förhållanden tillstyrker även jag att den
särskilda lagstiftningen med bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt
gives fortsatt giltighet för ännu ett år.
Bankofullmäktige har vidare hemställt, att maximibeloppet för sedelutgivningen
måtte höjas från nuvarande 6 600 miljoner kronor till 6 800 miljoner
kronor. Denna höjning har av fullmäktige ansetts erforderlig för att
riksbanken såsom hittills skall kunna hålla en tillräcklig reserv till mötande
av eventuella ökningar i sedelbehovet under innevarande år. Förslaget har
icke föranlett erinran från fullmäktige i riksgäldskontoret. Då ej heller jag
har någon erinran mot detsamma, förordar jag att bestämmelser rörande
riksbankens sedelutgivning under tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1960
meddelas genom en särskild lag, utformad i överensstämmelse med 1958 års
lag i ämnet, dock med den jämkningen att maximibeloppet för sedelutgivningen
höjes till 6 800 miljoner kronor.
Vad slutligen angår guldinlösningsskyldigheten biträder jag bankofullmäktiges
förslag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva, att
riksbanken må för tiden från och med den 1 juli 1959 till och med den
30 juni 1960 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av
Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1959
3
banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för banken
alt, om förhållandena därtill ger anledning, före utgången av nämnda
tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.
Utskottet
Alltsedan år 1939 har riksbankens rätt att utgiva sedlar varit reglerad
genom provisorisk lagstiftning i stället för genom riksbankslagens motsvarande
stadganden. Den nu gällande lagen av år 1958, vars giltighetstid utgår
den 30 juni 1959, har liksom den föregående lagstiftningen på området
tillkommit i avvaktan på en mera definitiv reglering av sedelutgivningsrätten.
Frågan om en mer långsiktig reglering av sedelutgivningsrätten har under
den tid den provisoriska lagstiftningen varit gällande behandlats i 1949 års
riksbankslagskommittés förslag till ny riksbankslag och genom den ytterligare
utredning av hithörande spörsmål, som verkställts av de år 1951 tillkallade
sakkunniga för utredning om reglering av riksbankens sedelutgivningsrätt
på längre sikt. Denna senare utredning har i sitt år 1955 avgivna
betänkande (SOU 1955:43) anslutit sig till den av riksbankslagskommittén
intagna ståndpunkten, att sedeltäckningsbestämmelserna i nuvarande
riksbankslag bör upphävas utan att ersättas med några motsvarande bestämmelser.
De sakkunniga har vidare föreslagit definitivt upphävande av
riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld. De framlagda författningsförslagen
innefattar bl. a. vissa ändringar i § 72 regeringsformen.
Betänkandet har sedermera varit föremål för remissbehandling. Bankofullmäktige
förklarade sig därvid i avgivet yttrande icke vara beredda att taga
ställning till de av de sakkunniga framlagda förslagen, innan en inom riksbanken
påbörjad allmän överarbetning av riksbankslagen slutförts och hela
frågan om ny riksbankslagstiftning kunde prövas i ett sammanhang.
I sin i förevarande proposition omförmälda skrivelse har bankofullmäktige
hänvisat till att frågan om riksbankslagens innehåll och utformning
alltjämt är föremål för överväganden inom riksbanken och att fullmäktige
ännu icke är i tillfälle att framlägga något förslag om riksbankslagens utformning
på nu ifrågavarande och andra punkter.
Med hänsyn härtill vill utskottet icke motsätta sig en förlängning av den
provisoriska lagstiftningen för ytterligare ett år och att i samband därmed
maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från nuvarande 6 600 miljoner
till 6 800 miljoner kronor. Utskottet vill dock erinra om sitt i utlåtande
nr 23 till 1958 års A-riksdag gjorda uttalande om angelägenheten av att en
mera definitiv reglering av sedelutgivningsrätten snarast måtte komma till
stånd. Utskottet vidhåller denna sin uppfattning och vill ånyo understryka
vikten av att frågan blir föremål för skyndsam behandling.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag rörande fortsatt befrielse för
riksbanken från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna
sedlar med guld.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1959
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition,
nr 58.
Stockholm den 2 april 1959
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Mogård, Larsson, Nils
Theoder*, Domö, Strandler*, Larsson, Åke, och Danmans;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Regnéll*, Andersson i Ronneby,
Eliasson i Sundborn, Persson i Appuna, Adamsson, Setterberg i Vilske-Kleva
och Boija.
* Ej närvarande vid justeringen.
590707 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:243 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående utredning beträffande alkoholen i den officiella representationen. a1 i texten