Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m.

1959-04-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:22, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 195!)

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning, m. m.

I en den 13 februari 1959 dagtecknad proposition, nr 58, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser

rörande riksbankens sedelutgivning,

dels ock medgiva, att riksbanken må för tiden från och med den 1 juli

1959 till och med den 30 juni 1960 vara fritagen från skyldigheten att vid

anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med

rätt dock för riksbanken att, om förhållandena därtill ger anledning, före

utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Berörda lagförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden från och med den 1 juli 1959 till

och med den 30 juni 1960 skola, i stället för vad i 9 § och 11 § första stycket

lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank finnes stadgat, följande

särskilda bestämmelser lända till efterrättelse.

1 §•

Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst sextusenåttahundra

miljoner kronor.

2 §•

Därest så med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövas nödigt

må Konungen, under tid då riksdagen ej håller session, på framställning av

fullmäktige i riksbanken och efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret

medgiva riksbanken att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor. Dylikt av Konungen lämnat medgivande skall,

därest detsamma icke godkännes av riksdagen inom tjugu dagar från början

av nästföljande session, efter utgången av nämnda tid upphöra att gälla.

1 lfihang till riksdagens protokoll 1D59. X samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1959

3 §•

Som riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt

guldmynt och omyntat guld.

I skrivelse den 29 januari 1959 har fullmäktige i riksbanken gjort framställning

rörande fortsatt provisorisk lagstiftning om riksbankens sedelutgivning

ävensom hemställt om fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. över framställningen

har, efter remiss, yttrande avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Beträffande innehållet i bankofullmäktiges skrivelse och riksgäldsfullmäktiges

remissyttrande får utskottet hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen har anfört följande.

Lagen den 2 maj 1958 med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning — vilken gäller i stället för riksbankslagens stadganden i

motsvarande hänseende — innebär, bland annat, att riksbanken må utgiva

sedlar till ett belopp av högst 6 600 miljoner kronor. 1958 års lag har —

liksom föregående lagstiftning på området — provisorisk karaktär och har

tillkommit i avbidan på att en definitiv reglering av sedelutgivningsrätten

kommer till stånd.

Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen äger frågan om den

framtida regleringen av riksbankens sedelutgivningsrätt samband med frågan

om en ny riksbankslagstiftning. De förslag i ämnet, som särskilt tillkallade

sakkunniga framlagt i betänkande år 1955, har — efter remissbehandling

— gjorts till föremål för överarbetning inom riksbanken. Detta arbete

har emellertid ännu icke slutförts. Med hänsyn härtill har riksbanksfullmäktige

hemställt om förlängning av den provisoriska lagstiftningen under

ytterligare ett år. Denna hemställan har tillstyrkts av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Under nu angivna förhållanden tillstyrker även jag att den

särskilda lagstiftningen med bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt

gives fortsatt giltighet för ännu ett år.

Bankofullmäktige har vidare hemställt, att maximibeloppet för sedelutgivningen

måtte höjas från nuvarande 6 600 miljoner kronor till 6 800 miljoner

kronor. Denna höjning har av fullmäktige ansetts erforderlig för att

riksbanken såsom hittills skall kunna hålla en tillräcklig reserv till mötande

av eventuella ökningar i sedelbehovet under innevarande år. Förslaget har

icke föranlett erinran från fullmäktige i riksgäldskontoret. Då ej heller jag

har någon erinran mot detsamma, förordar jag att bestämmelser rörande

riksbankens sedelutgivning under tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1960

meddelas genom en särskild lag, utformad i överensstämmelse med 1958 års

lag i ämnet, dock med den jämkningen att maximibeloppet för sedelutgivningen

höjes till 6 800 miljoner kronor.

Vad slutligen angår guldinlösningsskyldigheten biträder jag bankofullmäktiges

förslag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva, att

riksbanken må för tiden från och med den 1 juli 1959 till och med den

30 juni 1960 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1959

3

banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för banken

alt, om förhållandena därtill ger anledning, före utgången av nämnda

tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Utskottet

Alltsedan år 1939 har riksbankens rätt att utgiva sedlar varit reglerad

genom provisorisk lagstiftning i stället för genom riksbankslagens motsvarande

stadganden. Den nu gällande lagen av år 1958, vars giltighetstid utgår

den 30 juni 1959, har liksom den föregående lagstiftningen på området

tillkommit i avvaktan på en mera definitiv reglering av sedelutgivningsrätten.

Frågan om en mer långsiktig reglering av sedelutgivningsrätten har under

den tid den provisoriska lagstiftningen varit gällande behandlats i 1949 års

riksbankslagskommittés förslag till ny riksbankslag och genom den ytterligare

utredning av hithörande spörsmål, som verkställts av de år 1951 tillkallade

sakkunniga för utredning om reglering av riksbankens sedelutgivningsrätt

på längre sikt. Denna senare utredning har i sitt år 1955 avgivna

betänkande (SOU 1955:43) anslutit sig till den av riksbankslagskommittén

intagna ståndpunkten, att sedeltäckningsbestämmelserna i nuvarande

riksbankslag bör upphävas utan att ersättas med några motsvarande bestämmelser.

De sakkunniga har vidare föreslagit definitivt upphävande av

riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld. De framlagda författningsförslagen

innefattar bl. a. vissa ändringar i § 72 regeringsformen.

Betänkandet har sedermera varit föremål för remissbehandling. Bankofullmäktige

förklarade sig därvid i avgivet yttrande icke vara beredda att taga

ställning till de av de sakkunniga framlagda förslagen, innan en inom riksbanken

påbörjad allmän överarbetning av riksbankslagen slutförts och hela

frågan om ny riksbankslagstiftning kunde prövas i ett sammanhang.

I sin i förevarande proposition omförmälda skrivelse har bankofullmäktige

hänvisat till att frågan om riksbankslagens innehåll och utformning

alltjämt är föremål för överväganden inom riksbanken och att fullmäktige

ännu icke är i tillfälle att framlägga något förslag om riksbankslagens utformning

på nu ifrågavarande och andra punkter.

Med hänsyn härtill vill utskottet icke motsätta sig en förlängning av den

provisoriska lagstiftningen för ytterligare ett år och att i samband därmed

maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från nuvarande 6 600 miljoner

till 6 800 miljoner kronor. Utskottet vill dock erinra om sitt i utlåtande

nr 23 till 1958 års A-riksdag gjorda uttalande om angelägenheten av att en

mera definitiv reglering av sedelutgivningsrätten snarast måtte komma till

stånd. Utskottet vidhåller denna sin uppfattning och vill ånyo understryka

vikten av att frågan blir föremål för skyndsam behandling.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag rörande fortsatt befrielse för

riksbanken från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna

sedlar med guld.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1959

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition,

nr 58.

Stockholm den 2 april 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Mogård, Larsson, Nils

Theoder*, Domö, Strandler*, Larsson, Åke, och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Regnéll*, Andersson i Ronneby,

Eliasson i Sundborn, Persson i Appuna, Adamsson, Setterberg i Vilske-Kleva

och Boija.

* Ej närvarande vid justeringen.

590707 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:243 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående utredning beträffande alkoholen i den officiella representationen. a1 i texten