Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder i sgfte att stödja den mindre företagsamhetens kontakter med den internationella marknaden.
1959-04-07 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1959:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder i sgfte att stödja den mindre företagsamhetens kontakter med den internationella marknaden.
Dokumentets text
Nr 24—25
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1959
1
Nr 24
Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder
i sgfte att stödja den mindre företagsamhetens
kontakter med den internationella marknaden.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade, likalydande
motioner, nr 86 i första kammaren av herr Sveningsson och nr 116 i andra
kammaren av herrar Darlin och Nordgren, har föreslagits, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta
undersöka möjligheterna att genom kreditgaranti eller på annat sätt stödja
den mindre företagsamheten i vad avser dess behov av kontakter med den
internationella marknaden på mässor och utställningar i utlandet samt
för riksdagen snarast framlägga förslag i frågan.
Motionärerna har i motiveringen för detta yrkande bl. a. framhållit, att
det från olika länders sida vidtagits omfattande ansträngningar för att
hjälpa och stödja exportindustrien i fråga om den sektor av exportfrämjande
åtgärder som täckes av deltagande i mässor och utställningar utomlands.
För svensk exports del skulle en motsvarande effekt kunna nås
genom att skapa garantier för en fond ur vilken företag med för export
lämpade produkter skulle kunna erhålla lån, vilka skulle möjliggöra ett
deltagande i internationella mässor och utställningar. Genom att vid utfärdande
av kreditgaranti för ett dylikt lån eller vid en direkt långivning
uttaga en mindre engångsavgift skulle täckning kunna erhållas för den förlustrisk
som kan föreligga. Lån ur en sådan särskilt upprättad fond skulle
kunna göras amorteringsfritt under förslagsvis två å tre år.
Skapandet av en fond för detta ändamål skulle, framhålles det i fortsättningen,
ytterligare bidraga till att skapa förutsättningar för en ökad
svensk export. I och med utvidgandet av den svenska kronans konvertibiIitet
kommer anspråken på vårt lands valutareserv att öka, varför alla
ansträngningar för att öka den svenska exporten måste vidtagas. En exportökning
innebär hl. a., att det skapas förutsättningar för en förbättrad
sysselsättning.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande
från kommerskollegium, som vid sitt utlåtande fogat yttranden av Stockholms
handelskammare, Skånes handelskammare samt handelskamrarna
i Göteborg och i Gävle. Utskottet har vidare berett tillfälle för Sveriges allmänna
exportförening, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
1—589 so Bihang till riksdagens protokoll 1959. 8 samt Nr 24—25
2 Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1959
Svensk industriförening och Svenska företagares riksförbund att inkomma
med yttrande i ärendet.
Motionerna har avstyrkts av kommerskollegium och de hörda handelskamrarna,
medan övriga remissinstanser uttalat sig positivt beträffande en
undersökning av det slag motionärerna förordat.
Kommerskollegium understryker småföretagsamhetens betydelse för
produktionslivet. Icke minst i ett skede som det nuvarande har ett differentierat
näringsliv med tyngdpunkten väsentligen lagd på de mindre företagsenheterna
visat sig vara en ur sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkt
eftersträvansvärd strukturform. Mot denna bakgrund finns det enligt
kollegium all anledning att uppmärksamma småföretagsamhetens ställning
och att söka klargöra i vad mån särskild hänsyn bör tagas till densamma
vid utformningen av den statliga politiken och om särskilda åtgärder
erfordras för att stödja denna företagarkategori.
Kollegium erinrar om att staten genom åtgärder av olika slag redan
ingripit för att stödja den mindre företagsamheten i skilda hänseenden.
Sålunda lämnas statligt kreditstöd i ett flertal olika former, bl. a. genom
den låneverksamhet, som utövas av företagareföreningarna och genom
kommerskollegii industrilånegarantiverksamhet. Vidare har åt småindustriens
exportbyrå anförtrotts uppgiften att stödja den mindre företagsamhetens
exportansträngningar och inom byråns ram har också vid flera tillfällen
åtgärder vidtagits för att organisera detagande i mässor och utställningar
i utlandet. Även på andra områden har staten både genom
åtgärder av generell natur och genom stödåtgärder, som riktat sig mot
enskilda företag, sökt tillvarataga småföretagsamhetens intressen. I detta
sammanhang erinras också om att ett förverkligande av planerna på en
europeisk marknad kan komma att medföra att större krav än tidigare
kommer att ställas på de mindre företagens kommersiella organisation och
det synes icke osannolikt att i ett sådant läge även ökade statliga insatser
kommer att visa sig erforderliga. Frågan om vilka åtgärder som kan
komma att behöva vidtagas för att stödja småföretagsamhetens exportansträngningar
— vari även ingår frågor om ökat deltagande i utländska
mässor och utställningar och om statligt stöd härför — torde därvid få
upptagas till bedömande i ett sammanhang.
Kollegium framhåller vidare, att statens medverkan för att stödja småföretagsamhetens
exportansträngningar i nuvarande läge torde ha fått en
i stort sett tilllfredsställande utformning genom de olika åtgärder som
redan vidtagits. Sålunda torde småindustriens exportbyrå ha möjligheter
att, i varje fall om dess resurser förstärkes, lämna företagen det bistånd
varav de är i behov för att uppna och vidmakthalla kontakter med utländska
marknader. Exportbyråns strävanden att organisera deltagande
från småindustriens sida i utställningar och mässor i utlandet synes ha
Bankoutskottets utlåtande nr 24 är 1959
3
givit goda resultat, och det kan knappast vara anledning att nu söka skapa
andra former för statens medverkan härvidlag.
I allmänhet torde kostnaderna för de deltagande företagen icke blivit
alltför kännbara, och det torde enligt kollegium finnas anledning räkna
med att företagen även i fortsättningen själva i regel kan bekosta sådant
kollektivt deltagande i utställningar. Skulle emellertid i enstaka fall så
visa sig icke vara förhållandet, anser kollegium att frågan om statligt stöd
för ändamålet i allmänhet bör lösas på annat sätt än genom lån eller
kreditgarantier. Att utifrån synpunkten huruvida ett mässdeltagande kan
komma att bära frukt genom beställningar bedöma kreditärenden av sådant
slag måste nämligen antagas komma att bliva en mycket vansklig
uppgift. En sådan bedömning lämpar sig knappast för ett vanligt kreditförfarande.
Med hänsyn härtill och då kreditformen skulle medföra mycket
arbete och dryga kostnader anser sig kollegium icke kunna förorda att en
särskild form av statligt kreditstöd införes för detta ändamål. Skulle
undantagsvis krediter för dylikt ändamål befinnas erforderliga, torde
frågan få lösas inom ramen för redan befintliga former av kreditstöd till
hantverk och småindustri.
Kollegium hävdar, att det statliga stöd av ekonomisk art, som i övrigt
kan befinnas erforderligt i stället i möjligaste mån bör liksom hittills taga
sikte på åtgärder av generell natur, men uteslutet bör dock icke vara att
även bidrag skall kunna utgå till enskilda småföretag för att, om särskilda
skäl för ett deltagande gör sig gällande, bereda dem möjligheter därtill.
En dylik bidragsgivning torde emellertid böra anknytas till de organ som
redan nu handhar hithörande uppgifter, nämligen exportbyrån och mässberedningen,
varvid givetvis bör tillses att tillräckliga resurser står till förfogande
för en stödverksamhet av detta slag.
Stockholms handelskammare uttalar bl. a. följande.
För en tillverkare, som utan tidigare erfarenhet vill söka sig ut på en
utländsk marknad, kan det säkerligen i vissa fall vara bättre att anlita ett
svenskt exportbus eller eu utländsk importör än att själv söka introducera
sin vara på en mässa eller annorledes. På exempelvis den amerikanska
marknaden torde det i fråga om konsumtionsartiklar vara nödvändigt att
etablera kontakt med importföretag, som behärska distributionskanalerna.
Även om ett mäss- eller utställningsdeltagande skulle ge goda kontakter,
fordras del ett omfattande och sakkunnigt arbete i fortsättningen för att
utnyttja och fullfölja de upprättade förbindelserna.
I fortsättningen framhåller handelskammaren, att ökat stöd från statens
sida framför allt synes påkallat, då det gäller vår kommersiella utlandsrepresentation
hl. a. för alt möjliggöra intensifierade insatser inom
dennas specialområde, nämligen etablerandet av utlandskontakter för
svensk export. Inte minst för den mindre företagsamheten har dessa organ
en betydelsefull förmedlande uppgift att fylla.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1959
Skånes handelskammare har anfört, att statlig kreditgarantigivning
eller statliga lån för mässdeltagande icke vore lämpliga, utan att statens
stöd åt deltagande i mässor liksom hittills borde ha formen av särskilda
anslag för ändamålet och att i Övrigt vanlig kreditgivning borde anlitas.
Enligt handelskammaren i Göteborg är bl. a. en rekommendation till
småindustrien att utbjuda sina produkter genom de svenska exportföretagen
avgjort att föredraga framför åtgärder i syfte att stimulera till eget
deltagande i internationella mässor och utställningar.
Handelskammaren i Gävle uttalar bl. a. följande.
Såvitt handelskammaren kan bedöma, synes den av motionärerna föreslagna
formen av kreditgarantier ur olika synpunkter mindre lämplig. För
närvarande utgår nämligen statligt kreditstöd åt den mindre industrien i sa
många olika former och efter så olika regler, att handelsministern den 1
juni 1956 sett sig föranlåten att hemställa om tillkallandet av en speciell
utredningsman, vilken jämte sex experter skall företaga en översyn och
samordning av det statliga kreditstödet åt hantverk, småindustri och darmed
jämförlig företagsamhet. Enligt vad handelskammaren under hand
inhämtat, är detta utredningsarbete nu slutfört och de sakkunnigas betänkande
för närvarande under tryckning.
Då således riksdagen möjligen redan under höstsessionen får taga ställning
till en samordning av kreditstödet åt småindustrien, finner handelskammaren
det olämpligt att nu fatta beslut om utredning om en ny form av
sådant kreditstöd. Först då utredningsförslaget föreligger kan önskvärdheten
av ytterligare stödåtgärder bedömas.
Något aktuellt behov av den föreslagna kreditgarantien torde enligt handelskammarens
mening ej föreligga då de företagare, som önska få sina produkter
presenterade på utländska mässor, torde ha möjlighet att erhålla
nödvändiga lån härför genom de olika företagarföreningarna i landet.
Sveriges allmänna exportförening har framhållit följande.
Motionärernas förslag torde böra bedömas mot bakgrunden av de åtgärder,
som redan företagits till främjande av å ena sidan småindustriens
export, å andra sidan svenskt deltagande i mässor och utställningar
utomlands.
I förstnämnda hänseende må erinras om den verksamhet, som bedrives
av Småindustriens exportbyrå och Småindustriens exportråd. Dessa institutioner
tillkommo år 1949 och ha till uppgift att verka för främjande av
hantverkets och småindustriens export.
Småindustriens exportbyrå lämnar mindre företag kostnadsfritt råd och
uppplysningar i exportfrågor. En central uppgift för byrån är förmedling
av kontakter mellan tillverkare och handelshus, men den anlitas i stor
utsträckning även av sådana mindre industrier, som önska biträde inför
planerad direktexport. I sin funktion såsom serviceorgan har Småindustriens
exportbyrå ett nära samarbete med lokala företagareföreningar samt
med den mindre industriens centrala organisationer. I utlandet utgöra de
svenska handelskamrarna och handelssekreterarna byråns förnämsta kontaktpunkter.
Småindustriens exportbyrå bedriver sin verksamhet inom
Exportföreningens ram.
Buiikoutskotlets utlåtande nr 24 år 1959
5
Byrån står under ledning av Småindustriens exportråd, vars ledamöter
utses av Kungl. Maj :t och i vilket såväl den aktiva mindre industrien som
staten och Exportföreningen äro representerade. För bestridande av kostnaderna
för byråns och rådets verksamhet anslås varje år ett belopp av det å
tionde huvudtiteln förekommande anslaget för främjande av varutbytet med
främmande länder. För budgetåret 1958/59 uppgick anslaget till 91 000
kronor.
Frågor rörande svenskt deltagande i mässor och utställningar i utlandet
handläggas på det allmänna planet av en sedan år 1955 inom handelsdepartementet
arbetande särskild utställningsberedning. Denna, vars medlemmar
utses av Kungl. Maj :t, inbegriper representanter för såväl näringslivet
som berörda myndigheter och institutioner, bl. a. Exportföreningen.
Ett nära samarbete upprätthålles mellan Utställningsberedningen och
Exportföreningen, och en tjänsteman i föreningen är för närvarande beredningens
sekreterare. Det må framhållas, att Exportföreningen sedan
gammalt ser såsom en av sina uppgifter att medverka vid kollektiva svenska
utställningsframträdanden i utlandet, att organisera svenska informationskontor
vid utländska mässor samt att här hemma tjänstgöra som
informationscentral för svenskt näringsliv i utställningsfrågor.
Såväl Småindustriens exportråd som Exportföreningen ha sedan länge
sin uppmärksamhet fäst på önskvärdheten av att främja den mindre
industriens deltagande i mässor och utställningar utomlands. Såsom exempel
på i samråd vidtagna aktioner på detta område må nämnas Småindustriens
exportbyrås deltagande i Världsutställningen i New York 1957,
varvid ett antal mindre industrier presenterade sina produkter, ävensom
ett samfällt svenskt framträdande i byråns regi på 1958 års mässa i Köln,
med deltagande av 14 företag. Framträdandet på Kölnermässan har upprepats
i år, och ej mindre än 33 företag ha därvid deltagit. De erfarenheter,
som sålunda vunnits, äro avgjort gynnsamma och stimulera till fortsatta
ansträngningar i samma riktning.
Motionärerna vilja tänka sig att en särskild fond tillskapas, ur vilken
företag med för export lämpade produkter skulle kunna erhålla lån, vilka
skulle möjliggöra ett deltagande i internationella mässor och utställningar.
Genom att vid utfärdande av kreditgaranti fiir ett dylikt lån eller vid en
direkt långivning uttaga eu mindre engångsavgift skulle täckning kunna
erhållas för den förlustrisk, som kan föreligga. Lån ur en sådan särskilt upprättad
fond skulle kunna göras amorteringsfritt under förslagsvis två å tre
år. — Exportföreningen finner en dylik uppläggning intressant men möjligen
behäftad med vissa svagheter. Visserligen skulle det fiir ett småindustriföretag
innebära en förmån att få låna medel för deltagande i en
utländsk mässa eller utställning, men detta vore med den föreslagna
konstruktionen närmast eu lättnad fiir stunden. Det må i detta sammanhang
nämnas all det, enligt vad erfarenheten visar, är ytterst vanskligt att
i förväg bedöma effekten av ett deltagande i en mässa eller utställning.
Härtill kommer kostnaderna för den administrativa apparat, som skulle
krävas fiir att förvalta fonden, pröva låneansökningar samt inkräva förfallna
amorteringar.
Ett annat sätt att främja småindustriens deltagande i utländska mässor
och utställningar vore alt intensifiera de ansträngningar i detta syfte, som
inletts i samarbete mellan Exportföreningen och Småindustriens exportråd.
Frågan har varit föremål fiir prövning inom exportrådets arbetsutskott,
6
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1959
som därvid principiellt ansåg, att man borde undvika att tillskapa nya
administrativa former och i stället begagna redan befintliga institutioner.
Utskottet ville sålunda avstyrka inrättandet av en fond, ur vilken småföretagen
skulle kunna låna medel för ifrågavarande syfte. I stället ville
man tänka sig en utbyggnad av den genom Småindustriens exportbyrå
bedrivna mässverksamheten samt särskilda stipendier till småindustrier,
som önskade individuellt deltaga i sådana mässor och utställningar, vilka
ej kunde täckas av byrån.
Till komplettering av ovanstående synpunkter vill Exportföreningen
understryka, att den mycket omfattande serviceverksamheten avseende
svenskt framträdande på mässor och utställningar i skilda delar av världen,
som bedrives i föreningens regi, i stor utsträckning kommer just de mindre
företagen till godo.
Exportföreningen, som i princip instämmer i motionärernas uppfattning
att de mindre företagens deltagande i mässor och utställningar utomlands
bör underlättas, vill förorda/att såväl motionärernas förslag om en särskild
lånefond som den av Småindustriens exportråd framförda tanken om
stipendier för mässdeltagande måtte göras till föremål för utredning.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har intet att erinra
mot att möjligheterna för den föreslagna exportfrämjande åtgärden undersöks,
men organisationen framhåller samtidigt vikten av att en samordning
såvitt möjligt sker av befintliga och blivande exportstimulerande åtgärder.
Svensk industriförening anser motionärernas förslag utgöra ett intressant
uppslag, som är värt att prövas, och att dess realiserande skulle vara av
värde såväl för småindustrien som för samhällsekonomien i stort.
Svenska företagares riksförbund tillstyrker förslaget under framhållande
att åtgärderna i fråga skulle skapa önskvärda förbättrade marknadskontakter.
Utskottet
Motionärerna har — under hänvisning bl. a. till de exportstimulerande
åtgärder som vidtagits i andra länder — föreslagit, att en särskild utredning
skulle tillsättas med uppgift att undersöka möjligheterna att exempelvis
genom kreditgarantier ge den mindre företagsamheten ökade möjligheter
till kontakt med den internationella marknaden på utställningar och
mässor i utlandet.
Medan förslaget i huvudsak vunnit anslutning från de organisationer
som företräder den medelstora och mindre företagsamheten och från
Exportföreningen, har kritiska synpunkter däremot framkommit från kommerskollegium
och samtliga hörda handelskamrar. Härvid har bl. a. anförts,
att statens medverkan för att stödja småföretagsamhetens exportansträngningar
fått en i stort sett tillfredsställande utformning genom de åtgärder
som redan vidtagits. Både svårigheterna vid kreditbedömningen och kostnaderna
för det administrativa arbetet med låneprövningen anses utgöra
skäl som talar mot införandet av ett särskilt statligt kreditstöd, även om
Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1959
7
ett sådant bör kunna lämnas undantagsvis inom ramen för redan befintliga
former av kreditstöd till hantverk och småindustri. Det anses också vara
mest lämpligt att det statliga stödet såsom hittills tar sikte på åtgärder av
generell natur.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det betydelsefulla i att
de mindre och medelstora företagens exportmöjligheter tillvaratages. Det
förefaller sannolikt att den mindre industrien — såsom motionärerna anfört
— ofta själv saknar tillräcklig erfarenhet och erforderliga ekonomiska
resurser för att kunna utnyttja sina exportmöjligheter. Det får emellertid
icke förbises, att omfattande åtgärder redan vidtagits från statsmakternas
sida för att stödja den mindre företagsamheten i detta hänseende. En
redogörelse härför har lämnats i de ovan återgivna remissyttrandena. Utskottet
vill särskilt rikta uppmärksamheten på den verksamhet som bedrives
av småindustriens exportbyrå i samarbete med företagareföreningarna
och den mindre industriens centrala organisationer ävensom på den
inom handelsdepartementet arbetande utställningsberedningen. Exportföreningen
ser också som en uppgift att medverka vid kollektiva svenska
utställningsframträdanden i utlandet. De erfarenheter som inhämtats
genom några aktioner under de senaste åren uppges vara gynnsamma och
stimulera till fortsatta ansträngningar i samma riktning. Ytterligare må
nämnas att det ansetts föreligga möjligheter för mindre företagare att i
viss utsträckning erhålla lån genom företagareföreningarna för att kunna
visa svenska produkter på utländska mässor.
Utskottet biträder vad kommerskollegium anfört om att statens medverkan
för att stödja småföretagsamhetens exportansträngningar erhållit
en i nuvarande läge i stort sett tillfredsställande utformning; det är dock
möjligt att det kan komma att visa sig erforderligt med ökade ekonomiska
insatser på detta område. Utskottet kan därför icke finna att behov föreligger
av en särskild utredning rörande ett statligt kreditgarantisystem för
mässdeltagande utomlands utan anser att stöd bör lämnas i de former och
genom de organ som redan tillskapats för ändamålet. Utskottet vill tillägga
att det under alla omständigheter finns skäl avvakta slutförandet av pågående
utredning för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionerna 1:86 och II: 116 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 april 1959
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
8
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1959
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Schmidt,
Domö, Larsson, Åke, och Mattsson*;
från andra kammaren: herrar Sköldin*, Larsson i Julita, fru Renström-Ingenäs,
herrar Setterberg i Vilske-Kleva, Boija, Johnsson i Skoglösa,
Bengtsson i Landskrona och Nordgren.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.