Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning av de svenska insatserna i Internationella valutafonden och Världsbanken, jämte i ämnet väckta motioner.

1959-04-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning av de svenska insatserna i Internationella valutafonden och Världsbanken, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande nr 30 år 1959

l

Nr 30

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning

av de svenska insatserna i Internationella valutafonden

och Världsbanken, jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 20 mars 1959 dagtecknad proposition, nr 126, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med propositionen bilagda

resolutionstexter, godkänna en höjning av den svenska kvoten i Internationella

valutafonden med 50 procent samt en ökning av den svenska andelen

i Världsbankens grundfond med 100 procent ävensom att lämna riksbanken

garanti för täckning av de eventuella förluster som hänför sig till de

ökade insatserna och vilka fullmäktige i riksbanken icke anser böra belasta

banken,

dels ock bemyndiga riksbanken att tillskjuta det erforderliga kapitalet

samt påtaga sig de förpliktelser som följer med teckning av 1 000 andelar,

var och en med ett nominellt värde av 100 000 dollar, i Världsbankens grundfond.

1 samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två i

anledning av densamma väckta, likalydande motioner, nämligen inom första

kammaren nr 465 av herr Nilsson, Ferdinand, m. fl. och inom andra kammaren

nr 569 av herr Rubbestad m. fl.

I motionerna föreslås, »att riksdagen ville avslå proposition nr 126».

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till motionen

I: 465.

I en den 26 februari 1959 dagtecknad skrivelse har fullmäktige i riksbanken

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens bemyndigande att

godkänna dels en höjning med 50 procent av den svenska kvoten i Valutafonden

(IMF), dels en ökning med 100 procent av den svenska andelen i

Världsbankens (IBRD) grundfond samt en ökning med 11 000 miljoner dollar

av sagda grundfond.

Beträffande innehållet i bankofullmäktiges skrivelse får utskottet hänvisa

till propositionen.

Departementschefen har anförl följande.

Internationella valutafonden och Världsbanken har under senare år fått

en allt större betydelse i sina uppgifter att med olika medel förstärka den

internationella likviditeten. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen

har fondens insatser vid ett flertal tillfällen av akut valutaoro spelat en avI

tlihang till riksdagens protokoll 1D5''J. Nsaml. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1959

görande roll. Banken har å sin sida i utvidgad omfattning bedrivit utlåning

för investeringsändamål åt främst underutvecklade länder, ökningen

av dess verksamhet har varit särskilt markant under redovisningsåret

1957/58 och därefter. Medan fonden och banken fortfarande arbetar med i

stort sett samma resurser som vid sin tillkomst år 1946, har världshandeln

under de senaste tio åren nästan fördubblats och prisnivån i exempelvis Förenta

staterna sedan 1944 gått upp med omkring 50 procent. Som en följd

av denna utveckling kan man räkna med att såväl fonden som banken i

framtiden kommer att ställas inför uppgifter för vilka deras nuvarande

tillgångar befinnes otillräckliga.

Mot denna bakgrund får de beslut ses som fattades i New Delhi i oktober

1958 och som ledde till att konkreta förslag nu lagts fram för ställningstagande

av medlemsländerna. Såsom nämnts förutses en allmän höjning av

Valutafondens resurser med 50 procent och av Världsbankens grundfond

med 100 procent. I samband härmed föreslås vissa ytterligare höjningar och

justeringar, för vilka redogjorts i det föregående. De medför för bankens

del att grundfonden höjes från 10 000 till 21 000 miljoner dollar. Jag vill

i detta sammanhang understryka, att endast kvothöjningen i fonden förutsätter

en ökning av de kontanta inbetalningarna. Vad banken beträffar skall

höjningen inskränka sig till tecknande av nya insatser, vilket medför att

garantibeloppet förstärks och banken sätts i stånd att utvidga sin upplåning.

För egen del ansluter jag mig till den av majoriteten av riksbanksfullmäktige

företrädda uppfattningen och finner det väl motiverat att Sverige

även i fortsättningen lämnar sin fulla medverkan i det internationella samarbete

varom här är fråga. Beträffande Valutafonden har det från svensk

sida hittills inte funnits anledning att utnyttja dess resurser. Det får emellertid

anses vara angeläget ur svensk synpunkt att fondens funktion som

stabiliserande faktor i internationella valutasammanhang och främjare av

världshandelns harmoniska utveckling inte bromsas upp. Världsbankens

uppgift att efter affärsmässiga grunder i växande utsträckning lämna krediter

för produktiva syften åt såväl underutvecklade länder som industrialiserade

men kapitalbehövande länder motiverar även i fortsättningen stöd

från svensk sida.

De finansiella konsekvenserna för Sveriges del av den föreslagna utvidgningen

av Valutafondens resurser blir, att den svenska kvoten höjes från

100 till 150 miljoner dollar. Av höjningen på 50 miljoner dollar skulle riksbanken

inbetala 12,5 miljoner dollar i guld samt avsätta motvärdet i svenskt

myntslag till 37,5 miljoner dollar, det vill säga ca 194 miljoner kronor, till

fondens konto i riksbanken. Den föreslagna ökningen av Världsbankens

kapital innebär att Sveriges andel i grundfonden ökar från 100 till 200 miljoner

dollar, motsvarande omkring 1 034 miljoner kronor. Såsom tidigare

nämnts blir någon ytterligare inbetalning i detta sammanhang ej erforderlig,

då ökningen helt hänför sig till garantibeloppet.

Procedurordningen vid genomförandet av en höjning av insatserna har

fastställts något olika för fonden och banken. Vad beträffar fonden skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 dr 1959

3

godkännandet meddelas i en skriftlig notifikation, varefter inom den fastställda

tiden erforderlig inbetalning skall ske. Beträffande banken har vederbörande

styrelseledamot att rösta för en allmän höjning, av grundkapitalet,

varefter verkställes nyteckning av det ökade kapitalet i banken. De resolutionsförslag,

varom här är fråga och som även inbegriper de ytterligare

höjningar och justeringar som jag tidigare omnämnt, torde såsom bilagor

A och B få fogas till detta protokoll.

Av riksdagen torde böra utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att

godkänna den föreslagna ökningen av de svenska insatserna ävensom för

riksbanken att tillskjuta det erforderliga kapitalet. I likhet med vad som

skedde vid Sveriges anslutning till fonden och banken bör vidare Kungl.

Maj :t bemyndigas att lämna den av riksbanken förutsatta garantien för att

riksbanken skall erhålla ersättning av statsmedel för de eventuella förluster,

som kan uppkomma till följd av ökningen av insatserna.

Utskottet

Den svenska kvoten i Internationella valutafonden uppgår för närvarande

till 100 miljoner dollar, varav 25 procent inbetalats i guld och 75 procent

erlagts i kronor till fondens konto i riksbanken. I Internationella återuppbyggnadsbanken

(Världsbanken) är den svenska andelen likaledes 100 miljoner

dollar. Av detta belopp har 2 procent erlagts i guld och 18 procent i

kronor eller sammanlagt ca 103 miljoner kronor, medan resterande 80 procent

utgör ett garantibelopp som skall inbetalas endast om så är nödvändigt

för att möta bankens förpliktelser. I sammanhanget kan nämnas, att det belopp

som år 1951 ställdes till Världsbankens förfogande på konto i riksbanken

efter successiva svenska medgivanden numera praktiskt taget helt

utnyttjats av Världsbanken i dess låneverksamhet.

Under senare år har Internationella valutafondens och Världsbankens uppgifter

att med olika medel förstärka den internationella likviditeten fått en

allt större betydelse. Vid ett flertal tillfällen av akut valutaoro har sålunda

fondens insatser spelat en avgörande roll. Världsbanken har å sin sida i

allt större omfattning kommit att engagera sig i låneprojekt i medlemsländerna,

främst i underutvecklade länder. Samtidigt med att Internationella

valutafondens och Världsbankens verksamhet utvidgats, världshandeln expanderat

och prisnivån stigit har fondens och bankens resurser bibehållits

i stort sett oförändrade sedan tillkomsten år 1946. Sedan någon tid har därför

på internationellt plan diskussion förts om önskvärdheten av att förstärka

fondens och bankens resurser. Vid det årsmöte med dessa institutioner,

som ägde rum i New Dehli i oktober 1958 med deltagande av representanter

från samtliga 68 medlemsländer fattades beslut, som nu resulterat

i att konkreta förslag lagts fram för ställningstagande av medlemsländerna.

Förslagen innebär eu allmän höjning av Valulfondens resurser med 50 procent

och av Världsbankens grundfond med 100 procent. Endast kvothöjningen

i fonden förutsätter en ökning av de kontanta inbetalningarna, medan

andelsökningen i banken inskränker sig till tecknande av nya insatser. Det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1959

senare medför en förstärkning av garantibeloppet, vilket är av betydelse vid

bankens fortsatta upplåning, vilken till stor del sker i Förenta staterna.

Det förtjänar i sammanhanget nämnas, att Världsbanken, som bedriver sin

utlåning på bankmässiga grunder, under de gångna åren kunnat bygga upp

reservfonder på inemot 400 miljoner dollar och att bankens årliga vinst

numera uppgår till icke oväsentliga belopp.

För Sveriges del skulle konsekvenserna av den föreslagna utvidgningen

av Valutafondens resurser bli, att den svenska kvoten höjes med 50 miljoner

dollar till 150 miljoner dollar. Härav skulle riksbanken inbetala 12,5

miljoner dollar i guld samt avsätta motvärdet i svenskt myntslag till 37,5

miljoner dollar, d. v. s. cirka 194 miljoner kronor, till fondens konto i riksbanken.

Den föreslagna ökningen av Världsbankens kapital innebär för Sveriges

vidkommande, att andelen i grundfonden ökar med 100 miljoner dollar

till 200 miljoner dollar, motsvarande omkring 1 034 miljoner kronor.

Då ökningen helt hänför sig till garantibeloppet, ifrågakommer icke nu någon

ytterligare inbetalning till Världsbanken.

Enligt utskottets mening bör Sverige även i fortsättningen lämna sin fulla

medverkan i det internationella samarbete som sker inom Internationella

valutafonden och Världsbanken. Även om vårt land hittills ej funnit anledning

att utnyttja Valutafondens resurser är det ur svensk synpunkt angeläget,

att fondens funktion som stabiliserande faktor i internationella valutasammanliang

och främjare av världshandelns utveckling inte bromsas

upp. Stöd från svensk sida bör vidare lämnas Världsbanken i dess arbetsuppgift

att efter affärsmässiga grunder i växande utsträckning bedriva utlåning

för investeringsändamål till främst underutvecklade länder. Härav

framgår att utskottet icke kan biträda yrkandet i de likalydande motionerna

1: 465 och II: 569.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med avslag å motionerna 1: 465 och II:

569, må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Stockholm den 28 april 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Mogård, Domö, Strandler,

Larsson, Åke, och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Eliasson i

Sundborn, Adamsson*, Setterberg i Vilske-Kleva, Boija, Bengtsson i Landskrona

och Bengtsson i Göteborg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

590811 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av överenskommelse med Schweiz rörande tullmedgivanden, m. m. jämte i ämne a1 i texten