Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959

1959-04-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:31, Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

angående fullföljande av påbörjad ombyggnad av värmesystemet

i riksbankshuset i Stockholm

I skrivelse till bankoutskottet den 2 april 1959 har fullmäktige i riksbanken

hemställt, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen medgiva

att i riksdagshuset må anordnas värmecentral gemensam för riksdagsoch

riksbankshusen,

samt att fullmäktige i riksbanken må för nämnda anläggning samt för

fullföljande av påbörjad omläggning av värmesystemet inom riksbankshuset

av riksbankens medel taga i anspråk — utöver förut anvisade 170 000

kronor — ett belopp av ytterligare förslagsvis 520 000 kronor.

I skrivelsen har bankofullmäktige anfört följande.

I skrivelse till bankoutskottet den 4 april 1957 anmälde fullmäktige, att

enligt utredning, som verkställts av Hugo Theorells Ingenjörsbyrå, värmesystemet

i riksbankshuset vore i sådant skick att en snar ombyggnad vore

nödvändig. Ombyggnaden skulle innefatta ett utbyte av ledningar och radiatorer

inom hela fastigheten i samband med övergång från ångvärmesystem

till varmvattensystem. Vidare erfordrades ökad eldningsyta i pannorna

och även utökat lagringsutrymme för oljebränsle. Beträffande själva pannanläggningen

förelågo två alternativ, betecknade A och B. Alternativet A förutsatte

en komplettering av den förefintliga anläggningen inom riksbankshuset,

medan alternativ B avsåg ett utnyttjande av anläggningen i riksdagshuset

för båda byggnaderna, varvid den erforderliga kapaciteten skulle

erhållas genom överflyttning av två av riksbankens oljeeldade pannor, vardera

om 50 m2 eldningsyta, till riksdagshuset. Ingenjörsbyrån hade i utredningen

tillstyrkt ett utförande enligt alternativ B och därvid framhållit, att

merkostnaden — beräknad till 80 000 kronor — snabbt skulle amorteras

genom den personalbesparing, som man kunde göra.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som i skrivelse den 14 mars 1957 yttrat

sig över förslagen, hade också ställt sig välvilliga till en lösning enligt alternativ

B men framhållit, att det vore erforderligt att den då föreliggande utredningen

kompletterades på vissa punkter innan slutlig ståndpunkt toges.

Den närmare innebörden av såväl utredningens förslag som av riksgäldsfullmäktiges

erinringar redovisas i bankoutskottets utlåtande nr 18 till 1957

års riksdag.

På hemställan av bankofullmäktige och efter tillstyrkan av bankoutskottet

beslöt 1957 års riksdag medgiva, att ett belopp av förslagsvis 170 000

kronor finge tagas i anspråk av riksbankens medel för påbörjande av omBihang

till riksdagens protokoll 1959. 8 samt. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959

läggningsarbetena. Det förutsattes härvid, att sådana arbeten skulle igångsättas

inom riksbankshuset, som måste komma till utförande oavsett om

panncentralen bleve förlagd i detta hus eller i riksdagshuset. Uppdrag att

utföra den erforderliga ytterligare utredningen angående panncentralens

förläggning m. m. hade av fullmäktige givits åt förenämnaa ingenjörsbyrå.

Ifrågavarande kompletterande utredning föreligger nu och redovisas i

skrivelse den 12 januari 1959 från ingenjörsbyrån. Byrån har i sin nya utredning

beaktat de i riksgäldsfullmäktiges ovannämnda skrivelse framförda

erinringarna mot det tidigare förslaget. Det har sålunda befunnits möjligt

att, som riksgäldsfullmäktige föreslagit, erhålla erforderlig kapacitet

hos den eventuella gemensamma panncentralen i riksdagshuset genom att

omändra två befintliga 41 m2 pannor, avsedda för eldning med fast bränsle,

till oljeeldning samt att flytta över en av riksbankens 50 m2 oljeeldade pannor

till riksdagshuset. Ingenjörsbyrån har vidare föreslagit, att en oljetank

om 200 m3 skulle förläggas i anslutning till riksdagshusets värmeanläggning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som på bankofullmäktiges begäran yttrat

sig över den nu föreliggande utredningen, har i skrivelse den 12 mars

1959 tillstyrkt, att en gemensam värmecentral för riksdags- och riksbankshusen

kommer till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med yttrande

från riksdagens ekonomibyrå.

I yttrandet från riksdagens ekonomibyrå har anförts.

Ekonomibyrån har under hand tagit upp frågan med byggnadsstyrelsen

angående lämpligheten i princip av gemensam värmeanläggning och kan

därvid stödja sig på ett uttalande därifrån att en gemensam värmecentral

för tvenne så närbelägna fastigheter vore ur rationaliseringssynpunkt att

rekommendera.

Beträffande den praktiska utformningen av pannanläggningen biträder

ekonomibyrån ej helt ingenjörsbyråns förslag. Att använda den mindre

16 in2 pannan som komplement till riksbankens värmeförsörjning är nämligen

ur ekonomibyråns synpunkt ej lämpligt, då denna panna liksom hittills

uteslutande bör utnyttjas som varmvattenberedare för riksdagshuset.

Den pannanläggning som sålunda kan stå till riksbankens förfogande i

västra panncentralen skulle då utgöras av 3 st. oljeeldade 41 in2 pannor

samt en 50 m2 överförd från riksbanken. Erforderlig reserv kommer att utgöras

av en handeldad 41 in2 panna samt i nödfall ett utnyttjande av möjligheten

att överföra en del av värmen från pannorna i östra panncentralen.

Theorells ingenjörsbyrå har förklarat att en dylik lösning vore acceptabel.

En oljetankanläggning enligt förslaget torde endast vara motiverad ur

beredskapssynpunkt. Den betydande kostnaden för anläggningen, densammas

drift, uppvärmning och skötsel kan ej tillnärmelsevis förräntas genom

inköp av olja vid lämplig tidpunkt på året. Den föreslagna tankanläggningen

skulle dessutom medföra omläggning av det nyligen i kulvertens mitt

nedlagda avloppsnätet och kan om grundförhållandena över huvud taget

medger ett realiserande utgöra hinder för en eventuell ombyggnad av kul
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959

3

verten till garageinfart. En tankanläggning utförd i samband med en ombyggnad

av riksdagshuset torde kunna utföras billigare än om den utföres

separat.

Tillräckligt lagerutrymme för den oljekvantitet som erfordras på grund

av den ökade förbrukningen i samband med överförande av värme till riksbanken

kan erhållas på ett bekvämt sätt genom ianspråktagande av ett inom

värmeanläggningen befintligt utrymme, tidigare använt för koks och ved.

En tank på ca 40 m3 skulle kunna placeras härstädes med utnyttjande av

ej fullt halva ifrågavarande golvyta. Då den hittillsvarande tankanläggningen

rymmer 24 in3 torde en sammanlagd kapacitet av över 60 in3 bli fullt

tillfredsställande tills vidare, varigenom frågan om tankanläggning i kulverten

skulle kunna ställas på framtiden och i varje fall uppskjutas i avvaktan

på en godtagbar lösning och ej utgöra hinder för ett fullföljande av

den övriga delen av projektet. Ett reservlager för koks kan däremot under

tiden med fördel förvaras i kulverten under södra gångbanan. Ekonomibyrån

förutsätter att samtliga byggnadsarbeten, nödvändiga för genomförande

av förslaget, utföres av riksbanken.

Beträffande frågan om oljecisternernas storlek och förläggning anser riksgäldsfullmäktige,

att ytterligare överväganden bör komma till stånd, innan

slutlig ställning tages till de olika förslag, som i detta avseende föreligger.

Bankofullmäktige finna för sin del den föreslagna lösningen med en gemensam

värmecentral för riksdags- och riksbankshusen rationell och på

längre sikt kostnadsbesparande. Minst en eldaretjänst kan indragas, och

enbart lönekostnaderna för en sådan befattningshavare amortera på relativt

kort tid den ökade anläggningskostnaden för den gemensamma centralen.

Vidare skulle inom riksbankshuset frigöras utrymmen, som efter entresolering

beräknas ge en golvyta på cirka 150 m2 och som äro väl behövliga

för utökning av nuvarande förråds- och arkivlokaler. En erforderlig

utökning av kapaciteten hos pannanläggningen i riksdagshuset synes kunna

ske utan att några väsentliga olägenheter därav uppkomma, och de tekniska

arrangemang, som i detta sammanhang påyrkats av riksgäldsfullmäktige

i egenskap av fastighetsförvaltare för riksdagshuset, ha kunnat

tillgodoses. Det återstår emellertid att lösa frågan om oljetankanläggningens

storlek och belägenhet. Denna fråga synes dock efter erforderlig ytterligare

utredning kunna avgöras under arbetets gång, och det torde lämpligen få

ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret och i riksbanken att träffa

överenskommelse om de åtgärder, som därför böra vidtagas. Nämnda fullmäktige

torde också få besluta om fördelningen av kostnaderna för en eventuellt

ny gemensam tankanläggning och för den löpande driften av värmeanläggningen

i dess helhet.

I framställningen till 1957 års bankoutskott beräknades den totala kostnaden

för ombyggnaden av värmeanläggningen enligt det alternativ, som

innefattar gemensam panncentral för riksdags- och riksbankshusen, till

660 000 kronor. Härav beviljade samma års riksdag, såsom i det föregående

nämnts, 170 000 kronor för arbetets påbörjande inom riksbanksfastigheten.

På grundval av de erfarenheter av arbetet, som hittills vunnits, och med

hänsyn till den ökning av arbetslöner in. in., som inträtt sedan den föregående

beräkningen verkställdes, har ny kostnadsberäkning nu utförts. Det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959

visar sig härvid, att totalkostnaden torde komma att öka med cirka 30 000

kronor, varav på rörarbeten m. m. kommer 10 000 kronor och på byggnadsarbeten

20 000 kronor. För arbetets fullföljande skulle således erfordras ett

belopp av (660 000 + 30 000 — 170 000 =) 520 000 kronor. Härvid har preliminärt

räknats med oljetank av den storlek, som riksdagens ekonomibyrå

föreslagit.

Utskottet

På hemställan av bankofullmäktige och efter tillstyrkan av bankoutskottet

(uti. nr 18/1957) beslöt 1957 års riksdag medgiva, att ett belopp av förslagsvis

170 000 kronor finge tagas i anspråk av riksbankens medel för påbörjande

av en omläggning av värmesystemet inom riksbankshuset i Stockholm.

Härvid förutsattes, att sådana arbeten skulle igångsättas inom riksbankshuset,

som måste komma till utförande oavsett om panncentralen bleve förlagd

i riksbankshuset eller i riksdagshuset. Frågan, huruvida en gemensam

pannanläggning borde anordnas för riksdagshuset och riksbankshuset, var

vid frågans behandling föremål för fortsatt utredning och krävde därför

icke något ställningstagande från riksdagens sida.

Ifrågavarande kompletterande utredning föreligger nu, och förslag till

lösning av frågan om gemensam värmecentral i riksdagshuset har, efter att

yttrande inhämtats av riksgäldsfullmäktige, framlagts av bankofullmäktige.

Den av bankofullmäktige föreslagna och av riksgäldsfullmäktige tillstyrkta

lösningen med en gemensam värmecentral för riksdags- och riksbankshusen

finner utskottet rationell och på längre sikt kostnadsbesparande. Den

erforderliga utökningen av kapaciteten hos pannanläggningen i riksdagshuset

synes också kunna ske utan att några väsentliga olägenheter uppkommer

därav. Frågan om oljetankanläggningens storlek och belägenhet

synes i enlighet med bankofullmäktiges förslag efter erforderliga ytterligare

utredningar kunna avgöras under arbetets gång, och det torde lämpligen

få ankomma på fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret att

träffa överenskommelse om de åtgärder, som därför bör vidtagas. Likaså

bör det få ankomma på fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret att

besluta om fördelningen av kostnaderna för en eventuellt ny gemensam

tankanläggning och för den löpande driften av värmeanläggningen i dess

helhet.

Kostnaderna för fullföljandet av den påbörjade ombyggnaden av värmesystemet

i riksbankshuset i Stockholm beräknas till 520 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att i riksdagshuset anordnas

värmecentral gemensam för riksdags- och riksbankshusen,

samt att fullmäktige i riksbanken må för nämnda anläggning

samt för fullföljande av påbörjad omläggning av vär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 dr 1959

5

mesystemet inom riksbankshuset av riksbankens medel taga

i anspråk — utöver förut anvisade 170 000 kronor — ett

belopp av ytterligare förslagsvis 520 000 kronor.

Stockholm den 28 april 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Mogård, Strandler, Larsson,

Åke, Mannerskantz* och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Eliasson i Sundborn, Persson i

Appuna, Agerberg, Adamsson*, Setterberg i Vilske-Kleva, Boija och Berglund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.