Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959
1959-04-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1959:31, Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959
1
Nr 31
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående fullföljande av påbörjad ombyggnad av värmesystemet
i riksbankshuset i Stockholm
I skrivelse till bankoutskottet den 2 april 1959 har fullmäktige i riksbanken
hemställt, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen medgiva
att i riksdagshuset må anordnas värmecentral gemensam för riksdagsoch
riksbankshusen,
samt att fullmäktige i riksbanken må för nämnda anläggning samt för
fullföljande av påbörjad omläggning av värmesystemet inom riksbankshuset
av riksbankens medel taga i anspråk — utöver förut anvisade 170 000
kronor — ett belopp av ytterligare förslagsvis 520 000 kronor.
I skrivelsen har bankofullmäktige anfört följande.
I skrivelse till bankoutskottet den 4 april 1957 anmälde fullmäktige, att
enligt utredning, som verkställts av Hugo Theorells Ingenjörsbyrå, värmesystemet
i riksbankshuset vore i sådant skick att en snar ombyggnad vore
nödvändig. Ombyggnaden skulle innefatta ett utbyte av ledningar och radiatorer
inom hela fastigheten i samband med övergång från ångvärmesystem
till varmvattensystem. Vidare erfordrades ökad eldningsyta i pannorna
och även utökat lagringsutrymme för oljebränsle. Beträffande själva pannanläggningen
förelågo två alternativ, betecknade A och B. Alternativet A förutsatte
en komplettering av den förefintliga anläggningen inom riksbankshuset,
medan alternativ B avsåg ett utnyttjande av anläggningen i riksdagshuset
för båda byggnaderna, varvid den erforderliga kapaciteten skulle
erhållas genom överflyttning av två av riksbankens oljeeldade pannor, vardera
om 50 m2 eldningsyta, till riksdagshuset. Ingenjörsbyrån hade i utredningen
tillstyrkt ett utförande enligt alternativ B och därvid framhållit, att
merkostnaden — beräknad till 80 000 kronor — snabbt skulle amorteras
genom den personalbesparing, som man kunde göra.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, som i skrivelse den 14 mars 1957 yttrat
sig över förslagen, hade också ställt sig välvilliga till en lösning enligt alternativ
B men framhållit, att det vore erforderligt att den då föreliggande utredningen
kompletterades på vissa punkter innan slutlig ståndpunkt toges.
Den närmare innebörden av såväl utredningens förslag som av riksgäldsfullmäktiges
erinringar redovisas i bankoutskottets utlåtande nr 18 till 1957
års riksdag.
På hemställan av bankofullmäktige och efter tillstyrkan av bankoutskottet
beslöt 1957 års riksdag medgiva, att ett belopp av förslagsvis 170 000
kronor finge tagas i anspråk av riksbankens medel för påbörjande av omBihang
till riksdagens protokoll 1959. 8 samt. Nr 31
2
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959
läggningsarbetena. Det förutsattes härvid, att sådana arbeten skulle igångsättas
inom riksbankshuset, som måste komma till utförande oavsett om
panncentralen bleve förlagd i detta hus eller i riksdagshuset. Uppdrag att
utföra den erforderliga ytterligare utredningen angående panncentralens
förläggning m. m. hade av fullmäktige givits åt förenämnaa ingenjörsbyrå.
Ifrågavarande kompletterande utredning föreligger nu och redovisas i
skrivelse den 12 januari 1959 från ingenjörsbyrån. Byrån har i sin nya utredning
beaktat de i riksgäldsfullmäktiges ovannämnda skrivelse framförda
erinringarna mot det tidigare förslaget. Det har sålunda befunnits möjligt
att, som riksgäldsfullmäktige föreslagit, erhålla erforderlig kapacitet
hos den eventuella gemensamma panncentralen i riksdagshuset genom att
omändra två befintliga 41 m2 pannor, avsedda för eldning med fast bränsle,
till oljeeldning samt att flytta över en av riksbankens 50 m2 oljeeldade pannor
till riksdagshuset. Ingenjörsbyrån har vidare föreslagit, att en oljetank
om 200 m3 skulle förläggas i anslutning till riksdagshusets värmeanläggning.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, som på bankofullmäktiges begäran yttrat
sig över den nu föreliggande utredningen, har i skrivelse den 12 mars
1959 tillstyrkt, att en gemensam värmecentral för riksdags- och riksbankshusen
kommer till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med yttrande
från riksdagens ekonomibyrå.
I yttrandet från riksdagens ekonomibyrå har anförts.
Ekonomibyrån har under hand tagit upp frågan med byggnadsstyrelsen
angående lämpligheten i princip av gemensam värmeanläggning och kan
därvid stödja sig på ett uttalande därifrån att en gemensam värmecentral
för tvenne så närbelägna fastigheter vore ur rationaliseringssynpunkt att
rekommendera.
Beträffande den praktiska utformningen av pannanläggningen biträder
ekonomibyrån ej helt ingenjörsbyråns förslag. Att använda den mindre
16 in2 pannan som komplement till riksbankens värmeförsörjning är nämligen
ur ekonomibyråns synpunkt ej lämpligt, då denna panna liksom hittills
uteslutande bör utnyttjas som varmvattenberedare för riksdagshuset.
Den pannanläggning som sålunda kan stå till riksbankens förfogande i
västra panncentralen skulle då utgöras av 3 st. oljeeldade 41 in2 pannor
samt en 50 m2 överförd från riksbanken. Erforderlig reserv kommer att utgöras
av en handeldad 41 in2 panna samt i nödfall ett utnyttjande av möjligheten
att överföra en del av värmen från pannorna i östra panncentralen.
Theorells ingenjörsbyrå har förklarat att en dylik lösning vore acceptabel.
En oljetankanläggning enligt förslaget torde endast vara motiverad ur
beredskapssynpunkt. Den betydande kostnaden för anläggningen, densammas
drift, uppvärmning och skötsel kan ej tillnärmelsevis förräntas genom
inköp av olja vid lämplig tidpunkt på året. Den föreslagna tankanläggningen
skulle dessutom medföra omläggning av det nyligen i kulvertens mitt
nedlagda avloppsnätet och kan om grundförhållandena över huvud taget
medger ett realiserande utgöra hinder för en eventuell ombyggnad av kul
-
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959
3
verten till garageinfart. En tankanläggning utförd i samband med en ombyggnad
av riksdagshuset torde kunna utföras billigare än om den utföres
separat.
Tillräckligt lagerutrymme för den oljekvantitet som erfordras på grund
av den ökade förbrukningen i samband med överförande av värme till riksbanken
kan erhållas på ett bekvämt sätt genom ianspråktagande av ett inom
värmeanläggningen befintligt utrymme, tidigare använt för koks och ved.
En tank på ca 40 m3 skulle kunna placeras härstädes med utnyttjande av
ej fullt halva ifrågavarande golvyta. Då den hittillsvarande tankanläggningen
rymmer 24 in3 torde en sammanlagd kapacitet av över 60 in3 bli fullt
tillfredsställande tills vidare, varigenom frågan om tankanläggning i kulverten
skulle kunna ställas på framtiden och i varje fall uppskjutas i avvaktan
på en godtagbar lösning och ej utgöra hinder för ett fullföljande av
den övriga delen av projektet. Ett reservlager för koks kan däremot under
tiden med fördel förvaras i kulverten under södra gångbanan. Ekonomibyrån
förutsätter att samtliga byggnadsarbeten, nödvändiga för genomförande
av förslaget, utföres av riksbanken.
Beträffande frågan om oljecisternernas storlek och förläggning anser riksgäldsfullmäktige,
att ytterligare överväganden bör komma till stånd, innan
slutlig ställning tages till de olika förslag, som i detta avseende föreligger.
Bankofullmäktige finna för sin del den föreslagna lösningen med en gemensam
värmecentral för riksdags- och riksbankshusen rationell och på
längre sikt kostnadsbesparande. Minst en eldaretjänst kan indragas, och
enbart lönekostnaderna för en sådan befattningshavare amortera på relativt
kort tid den ökade anläggningskostnaden för den gemensamma centralen.
Vidare skulle inom riksbankshuset frigöras utrymmen, som efter entresolering
beräknas ge en golvyta på cirka 150 m2 och som äro väl behövliga
för utökning av nuvarande förråds- och arkivlokaler. En erforderlig
utökning av kapaciteten hos pannanläggningen i riksdagshuset synes kunna
ske utan att några väsentliga olägenheter därav uppkomma, och de tekniska
arrangemang, som i detta sammanhang påyrkats av riksgäldsfullmäktige
i egenskap av fastighetsförvaltare för riksdagshuset, ha kunnat
tillgodoses. Det återstår emellertid att lösa frågan om oljetankanläggningens
storlek och belägenhet. Denna fråga synes dock efter erforderlig ytterligare
utredning kunna avgöras under arbetets gång, och det torde lämpligen få
ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret och i riksbanken att träffa
överenskommelse om de åtgärder, som därför böra vidtagas. Nämnda fullmäktige
torde också få besluta om fördelningen av kostnaderna för en eventuellt
ny gemensam tankanläggning och för den löpande driften av värmeanläggningen
i dess helhet.
I framställningen till 1957 års bankoutskott beräknades den totala kostnaden
för ombyggnaden av värmeanläggningen enligt det alternativ, som
innefattar gemensam panncentral för riksdags- och riksbankshusen, till
660 000 kronor. Härav beviljade samma års riksdag, såsom i det föregående
nämnts, 170 000 kronor för arbetets påbörjande inom riksbanksfastigheten.
På grundval av de erfarenheter av arbetet, som hittills vunnits, och med
hänsyn till den ökning av arbetslöner in. in., som inträtt sedan den föregående
beräkningen verkställdes, har ny kostnadsberäkning nu utförts. Det
4
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1959
visar sig härvid, att totalkostnaden torde komma att öka med cirka 30 000
kronor, varav på rörarbeten m. m. kommer 10 000 kronor och på byggnadsarbeten
20 000 kronor. För arbetets fullföljande skulle således erfordras ett
belopp av (660 000 + 30 000 — 170 000 =) 520 000 kronor. Härvid har preliminärt
räknats med oljetank av den storlek, som riksdagens ekonomibyrå
föreslagit.
Utskottet
På hemställan av bankofullmäktige och efter tillstyrkan av bankoutskottet
(uti. nr 18/1957) beslöt 1957 års riksdag medgiva, att ett belopp av förslagsvis
170 000 kronor finge tagas i anspråk av riksbankens medel för påbörjande
av en omläggning av värmesystemet inom riksbankshuset i Stockholm.
Härvid förutsattes, att sådana arbeten skulle igångsättas inom riksbankshuset,
som måste komma till utförande oavsett om panncentralen bleve förlagd
i riksbankshuset eller i riksdagshuset. Frågan, huruvida en gemensam
pannanläggning borde anordnas för riksdagshuset och riksbankshuset, var
vid frågans behandling föremål för fortsatt utredning och krävde därför
icke något ställningstagande från riksdagens sida.
Ifrågavarande kompletterande utredning föreligger nu, och förslag till
lösning av frågan om gemensam värmecentral i riksdagshuset har, efter att
yttrande inhämtats av riksgäldsfullmäktige, framlagts av bankofullmäktige.
Den av bankofullmäktige föreslagna och av riksgäldsfullmäktige tillstyrkta
lösningen med en gemensam värmecentral för riksdags- och riksbankshusen
finner utskottet rationell och på längre sikt kostnadsbesparande. Den
erforderliga utökningen av kapaciteten hos pannanläggningen i riksdagshuset
synes också kunna ske utan att några väsentliga olägenheter uppkommer
därav. Frågan om oljetankanläggningens storlek och belägenhet
synes i enlighet med bankofullmäktiges förslag efter erforderliga ytterligare
utredningar kunna avgöras under arbetets gång, och det torde lämpligen
få ankomma på fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret att
träffa överenskommelse om de åtgärder, som därför bör vidtagas. Likaså
bör det få ankomma på fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret att
besluta om fördelningen av kostnaderna för en eventuellt ny gemensam
tankanläggning och för den löpande driften av värmeanläggningen i dess
helhet.
Kostnaderna för fullföljandet av den påbörjade ombyggnaden av värmesystemet
i riksbankshuset i Stockholm beräknas till 520 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att i riksdagshuset anordnas
värmecentral gemensam för riksdags- och riksbankshusen,
samt att fullmäktige i riksbanken må för nämnda anläggning
samt för fullföljande av påbörjad omläggning av vär
-
Bankoutskottets utlåtande nr 31 dr 1959
5
mesystemet inom riksbankshuset av riksbankens medel taga
i anspråk — utöver förut anvisade 170 000 kronor — ett
belopp av ytterligare förslagsvis 520 000 kronor.
Stockholm den 28 april 1959
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Mogård, Strandler, Larsson,
Åke, Mannerskantz* och Danmans;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Eliasson i Sundborn, Persson i
Appuna, Agerberg, Adamsson*, Setterberg i Vilske-Kleva, Boija och Berglund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.