Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående Nordiska rådets svenska delegations ställning och arbetsformer.

1959-04-28 · 47 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:37, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående Nordiska rådets svenska delegations ställning och arbetsformer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

angående Nordiska rådets svenska delegations

ställning och arbetsformer.

I skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 29 maj 1957 uppdrog

bankoutskottet, i enlighet med vad som förutsatts i utskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 15/1957, åt fullmäktige att föranstalta om utredning

rörande Nordiska rådets svenska delegations ställning inom den riksdagen

underställda förvaltningen.

Sedan fullmäktige i anledning härav den 24 oktober 1957 för verkställande

av den begärda utredningen tillsatt en kommitté, bestående av fullmäktiges

vice ordförande förste vice talmannen Axel Strand, riksgäldsdirektören

Sten Widlund samt delegationens sekreterare docenten Gustaf

Petrén, har kommittén till fullmäktige den 24 juli 1958 överlämnat sitt betänkande

med förslag i ämnet.

Kommitténs förslag innebär i korthet följande.

Delegationen föreslås organiserad såsom ett självständigt verk under

riksdagen. Delegationens arbetsutskott bör i fortsättningen såsom hittills

fungera som dess verkställande organ. I utskottet skall ingå delegationens

ordförande och vice ordförande som självskrivna medlemmar samt därutöver

tre medlemmar valda av delegationen inom denna. Delegationens personalorganisation

föreslås begränsad till ett fåtal fast anställda tjänstemän

under chefskap av en ordinarie befattningshavare — delegationens sekreterare,

tillika chef för kansliet (kanslichef) — tillsatt på förordnande tills

vidare (lgr Br 4). Övriga i personalförteckningen upptagna tjänstemän är

1 registrator i 13 :e lönegraden, 1 biträde i högst 7 :e lönegraden samt 1 expeditionsvakt

i 7 :e lönegraden, samtliga tills vidare med extra ordinarie

anställning. Härtill kommer 1 biträdande sekreterare (halvtidstjänstgöring)

med särskilt arvode samt tillfällig sekreterar- och biträdespersonal i mån

av behov. I sak innebär denna personalorganisation icke någon utökning

av nuvarande personaluppsättning. Kommittén har beträffande delegationen

jämväl uppdragit riktlinjer i fråga om medelsförvaltning och revision

in. in.

Slutligen framlägger kommittén förslag till reglemente för Nordiska rådets

svenska delegation, i vilket såsom första paragraf med viss smärre

jämkning upptagits de nuvarande bestämmelserna angående ordningen för

val av medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet och vilket i övrigt innefattar

de huvudsakliga grunderna för delegationens verksamhet. Detta reglemente

skulle fastställas av riksdagen.

Fullmäktige överlämnade den 14 augusti 1958 kommitténs utredning, vilken

såsom bilaga A torde få fogas till delta utlåtande, och anförde därvid

följande.

1 ISihang till riksdagens protokoll 1959. Ssaml. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

Såsom delegationen framhåller pekar den hittillsvarande utvecklingen av

delegationens verksamhet mot en allt större permanens och regelbundenhet,

vilket kommittén ansett tyda på att verksformen framför övriga av kommittén

diskuterade alternativ skulle utgöra den för delegationen mest ändamålsenliga

organisationen. Ehuru fullmäktige, såsom närmare framgår av

kommitténs inledande redogörelse, i tidigare sammanhang med hänsyn till

då rådande förhållanden uttalat sig emot alt delegationen och dess sekretariat

gåves ställningen av ett självständigt riksdagens verk, har fullmäktige

likväl nu av nämnda skäl och med hänsyn till vad kommittén i övrigt

anfört till stöd för ifrågavarande alternativ funnit sig böra biträda kommitténs

förslag, varvid fullmäktige särskilt beaktat kommitténs uppgift om

att kostnaderna enligt förevarande alternativ icke skulle komma att överstiga

kostnaderna enligt de båda övriga av kommittén diskuterade alternativen.

Fullmäktige är härjämte av den uppfattningen, att om verksformen

nu väljes, detta ej kan utgöra hinder för en omläggning av organisationen

för Nordiska rådets svenska delegation, om ändrade förhållanden så skulle

påkalla, exempelvis genom anordnande av ett centralt kansli för Nordiska

rådet.

Kommitténs förslag till personalorganisation för delegationen samt angående

medelsförvaltning och revision har ej föranlett någon erinran eller

särskilt uttalande från fullmäktiges sida liksom ej heller kommitténs förslag

till reglemente för delegationen. Fullmäktige vill dock understryka angelägenheten

av att delegationen, såsom kommittén också synes ha förutsatt,

i möjligaste mån genom olika åtgärder söker begränsa behovet av

såväl sekreterar- som biträdes- och vaktpersonal.

Över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från delegerade

för riksdagens verk, lönenämnden för riksdagens verk och Nordiska rådets

svenska delegation.

Nordiska rådets svenska delegation hälsar med tillfredsställelse att utredningen

kommit till stånd. Efter att ha tagit närmare del av de förslag som

utredningen framlagt i det remitterade betänkandet, uttalar delegationen

sin anslutning till de allmänna riktlinjer efter vilka dessa utformats. Delegationen

tillstyrker sålunda att den får ställning av ett eget riksdagens verk.

Utredningen visar övertygande, alt delta förslag innebär den mest praktiska

lösningen av delegationens organisationsfråga. I sak torde dess förverkligande

icke komma att medföra några mera genomgripande förändringar

i delegationens nuvarande arbetsformer men skulle möjliggöra mera

rationella anordningar vad angår medel sförvaltningen, personalens ställning

m. in. Vikt bör särskilt tillmätas det förhållandet, att den föreslagna

organisationsformen icke leder till några kostnadsökningar i och för sig.

Vad härefter angår det framlagda förslaget till personalorganisation innebär

detta endast att den nu tillämpade personalstaten fastställes. Blott på

en punkt föreslås en utökning, nämligen vad angår inrättande av en extra

ordinarie biträdestjänst. Delegationen har hittills brukat för månaderna

före och efter rådets årliga session tillfälligt anställa ett biträde och under

årets övriga månader litat till särskild skrivhjälp anställd mot timersättning.

Kostnaderna för den i utredningen föreslagna tjänsten torde komma

att endast i ringa grad överstiga de sammanlagda kostnaderna för de hittills

tillämpade anordningarna. Möjlighet torde finnas att — därest utred
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 ur 1953

3

ningens förslag bifalles och delegationen beslutar sig för afl tillsätta biträdestjänsten

— anställa vederbörande på deltid. Utan egentlig kostnadsökning

skulle då den ur delegationens synpunkt väsentliga fördelen vinnas,

att lämplig vikarie för registratorn vid ledighet för denne alltid finnes att

tillgå. Hittills bar behovet av vikarie icke kunnat tillgodoses på ett tillfredsställande

sätt, vilket försvårat sekretariatets arbete.

Vad slutligen angår de under rubriken medelsförvaltning och revision

framlagda förslagen berör delegationen särskilt frågan om arvode i vissa

fall för delegationens medlemmar (se § 7 förslaget till reglemente för delegationen).

Förslaget innebär att arvode icke skall utgå för deltagande i

delegationens och arbetsutskottets sammanträden, icke heller för deltagande

i rådets sessioner eller därunder hållna sammanträden med andra organ.

Däremot skall enligt förslag ett dagarvode å 30 kronor utgå för deltagande

i andra sammanträden för rådets eller delegationens räkning, d. v. s. i praktiken

sammanträden med rådets presidium eller med särskilda av rådet

tillsatta kommittéer (tre sådana äro för närvarande i verksamhet). Inom delegationen

har uttalats sympati för en annan lösning av arvodesproblemet;

enligt denna skall arvode utgå för sammanträden, oavsett arten av dessa,

dock ej för sammanträden som hållas i Stockholm under riksdagstid. En

regel av sådant innehåll skulle stå i bättre överensstämmelse med vad som

eljest gäller för riksdagsmännen enligt olika stadganden.

Delegationen tillstyrker, att på sätt utredningen föreslagit bestämmelserna

för delegationen samlas i ett av riksdagen antaget reglemente.

Delegerade för riksdagens verk har i huvudsak anfört följande.

Delegerade vilja icke motsätta sig det av kommittén framlagda och av

riksgäldsfullmäktige biträdda förslaget om att delegationen och dess kansli

organiseras som ett självständigt riksdagens verk. Delegerade hava därvid

särskilt fäst sig vid att delegationen med en fastare organisation torde få

ökade möjligheter att på ett effektivt sätt fullfölja sin verksamhet. Delegerade

hava även funnit del vara en fördel, att delegationens kansli kommer

att bli underkastat de fastare normer i fråga om arbetstid in. in., som följer

av egenskapen att vara ett riksdagens verk. fJfr 10 § avlöningsreglementet

för riksdagens verk.) Detsamma kan sägas om den besvärsrätt över vissa

beslut av delegationen, som skulle följa av delegationens ändrade ställning

(jfr § 9 i förslaget till reglemente för delegationen). Delegerade för riksdagens

verk dela för övrigt den av riksgäldsfullmäktige uttalade uppfattningen,

alt om verksformen nu väljes enligt de riktlinjer som föreslagits, detta

icke utgör hinder för eu omläggning av organisationen för delegationen, om

ändrade förhållanden det påkalla. När delegerade alltså i princip icke velat

motsätta sig kommittéförslaget har detta skett under den förutsättningen

att verksformen icke skall tagas till intäkt för en utbyggnad av personalen.

Här liksom på andra områden är det av synnerlig vikt att dubbelarbete eller

annan onödig verksamhet undvikes och att delegationen övervakar att det

icke finnes anstiilld större eller mera kvalificerad personal än som är oundgängligen

nödvändigt för alt fullgöra föreliggande uppgifter.

Kommittén har föreslagit, att delegationens sekreterare och kanslichef

skulle erhålla ordinarie anställning i Hr 4, vilket innebär att tjänsten skulle

till sältas genom förordnande tillsvidare. Såsom motiv för denna till säl t - ningsform har angivits alt tjänsten ej bör vara förenad med pensionsrätt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bnnkontskottets utlåtande nr 37 år 1959

Delegerade för riksdagens verk vilka med anledning därav erinra om atl

1958 års B-riksdag godkänt Kungl. Maj :ts proposition nr B 31 angående

pensionsreglering för statsanställda in. in. (jfr statsutskottets utlåtande nr

B 52), enligt vilken samtliga innehavare av statlig ordinarie tjänst, å vilka

statens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning — sålunda även

Br-tjänster — komma att tillerkännas egenpensions- och familjepensionsrätt

från och med den 1 juli 1959. Det må emellertid i detta sammanhang

nämnas, att pensionsrätt enligt det nya reglementet under vissa villkor

skall tillkomma även innehavare av statlig arvodesbefattning, om anställningen

till sin reella beskaffenhet väsentligen motsvarar lönegradsplacerad

tjänst. Härvid göres dock det undantaget, att reglementet icke skall tillämpas

i fall där vid lönens bestämmande har förutsatts, att statlig pensionsrätt

icke skall vara förenad med anställningen. Huruvida så varit fallet beträffande

den nuvarande sekreteraren hos delegationen framgår ej klart av

betänkandet. Bestämmelser motsvarande dem som i förevarande hänseenden

komma att tillämpas för den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen

kunna förutsättas komma att gälla även för riksdagens verk. Vad angår

löneställningen vilja delegerade med hänsyn till att med tjänsten torde

komma att följa pensionsrätt ifrågasätta, om en placering av tjänsten i så

hög lönegrad som Br 4 är tillräckligt motiverad vid jämförelse med vad

som tillämpas inom statsförvaltningen i övrigt.

Kommittén har föreslagit bibehållande av den hittills provisoriskt tilllämpade

anordningen att anlita en sekreterare i utrikesdepartementet på

halvtid såsom biträdande sekreterare mot arvode. Delegerade finna i och

för sig anordningen ändamålsenlig, men vilja framhålla att vid arvodets

bestämmande bör tillses att ersättningen för arbetet icke kommer att väsentligt

överstiga vad som skulle ha utgått om lönegradsplacerad halvtidstjänst

funnits uppförd å personalförteckningen.1

Vidare bär kommittén föreslagit, att registratorstjänsten i Ae 13, vilken

för närvarande formellt är inrättad vid riksdagens ekonomibyrå, skulle med

bibehållen lönegradsplacering överflyttas till delegationens personalorganisation

samt att tjänstens innehavare därvid skulle få behålla det särskilda

arvode som jämlikt beslut av delegationen utgår för extra arbete med tidningsklippning.

Delegerade för riksdagens verk vilja med anledning därav

framhålla, att det synes principiellt olämpligt att riksdagen skulle godkänna

ett dylikt tilläggsarvode såsom förenat med tjänsten. År det icke möjligt

för delegationen att nu organisera arbetet så att registratorn frigöres från

ifrågavarande arbetsuppgift, i den mån detta är erforderligt för ail registratorn

skall få sedvanlig tjänstetid, kan det kanske bli nödvändigt att tills vidade

låta den nuvarande tjänstinnehavaren behålla arvodet. Men senast när

fråga uppkommer om tjänstens nvbesättande bör en dvlik omorganisation

vara genomförd.

Förslaget om inrättande av en biträdestjänst i högst Ae 7 föranleder ingen

erinran.

Däremot synes det saknas anledning att för närvarande i personalorganisationen

upptaga en expeditionsvaktsljänst. Det synes nämligen tveksamt

om en expeditionsvakt kan bli fullt sysselsatt året om hos delegationen.

Kommittén har själv ansett att den nuvarande anordningen att riksdagens

1 Om tjänstemannen tillhör lönegraden A 23, löneklass 26, erhåller han ersättning för mistad

lön med - = 1 230:- per månad. Därtill skulle enligt förslaget läggas 450 kr., varför ar
vodet

skulle komma att uppgå till 1 680 kronor i månaden, motsvarande 3 360 kronor för hel

tid. Till jämförelse må nämnas, att kanslichefen, om denne skulle bli placerad i Br 4, får uppbära

3 401 kr. och att till en byråchef i Er 1 utgår lön med 3 024 kr. i månaden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

5

ekonomibyrå tillhandahåller delegationen vaktmästare, som avlönas av delegationens

medel, tills vidare kan bibehållas.

Vid ärendets behandling av delegerade har reservation avgivits av herrar

Hagberg och Rubbestad, vilka ansåg att delegerade bort avstyrka de sakkunnigas

förslag angående delegationens ställning och arbetsformer.

Lönenämnden för riksdagens verk har icke funnit skäl föreligga för högre

placering av sekreteraren och kanslichefen än i lönegrad B 1. Därest nuvarande

sekreteraren förordnas å tjänsten bör han — för undvikande av

löneminskning — vid uteslutande tjänstgöring hos Nordiska rådet erhålla

sådant personligt lönetillägg, att hans löneförmåner kommer att uppgå till

lönen i B 4.

Beträffande registratorstjänsten erinrar nämnden om vad nämnden anfört

i sina utlåtanden den 30 mars 1955 och den 7 mars 1957 angående löneställningen

för denna tjänst. Med hänsyn till föreslagen personaluppsättning

för kansliet anser sig nämnden nu icke kunna tillstyrka, att tjänstebil

hänföres till högre lönegrad än A 9. Nuvarande innehavare av tjänsten bör

emellertid på grund härav icke erhålla sänkt lönegradsplacering. Enligt

nämndens mening bör särskilt arvode icke utgå till registratorn.

Övriga förslag till lönegradsplacering av tjänster har icke givit nämnden

anledning till erinran.

Med anledning av de erinringar som framställts mot förslaget återremitterades

ärendet till fullmäktige i riksgäldskontoret, som i skrivelse till bankoutskottet

den 19 februari 195!) anfört följande.

Kommitténs av fullmäktige biträdda förslag angående lönegradsplaceringen

för delegationens sekreterare och kanslichef (Br 4) var baserat på

den förutsättningen, att tjänsten ej skulle vara förenad med pensionsrätt.

Då denna förutsättning nu ej längre är för handen, i det att jämväl innehavare

av Br-tjänst kommer att från och med den 1 juli 195!) tillerkännas

egenpensions- och familjepensionsrätt, finner fullmäktige i likhet med delegerade

och lönenämnden en placering av tjänsten i så hög lönegrad som

Br 4 icke längre tillräckligt motiverad. Däremot har fullmäktige i olikhet

mot lönenämnden funnit skäl föreligga för eu något högre lönegradsplacering

än den vanliga byråchefsgraden B 1. Vid sitt förnyade övervägande av

denna fråga har fullmäktige stannat vid att för sekreteraren och kanslichefen

förorda en lönegradsplacering, motsvarande den för byråchefer i departementen

tillämpade, nämligen lönegraden Br 2. Därest nuvarande sekreteraren

förordnas å tjänsten, bör han, såsom lönenämnden framhållit, för

undvikande av löneminskning erhålla ett personligt lönetillägg, dock endast

så länge han uteslutande tjänstgör hos delegationen. Detta lönetillägg bör

motsvara skillnaden i löneförmåner mellan lönegraderna B 2 och B 4. Han

bör likaledes bibehållas vid nuvarande tjänstebenämning, kanslichef.

Vad härefter angår lönegradsplaceringen av registratorstjänsten vill fullmäktige

erinra om alt lönenämnden i samband med tjänstens inrättande

från och med den 1 juli 1955 förklarade sig icke vilja motsätta sig tjänstens

placering i dåvarande 1!) lönegraden (motsvarande numera 13 lönegraden),

ehuru enligt inom statsförvaltningen allmänt tillämpade normer för

lönegradsplacering eu så hög placering i och för sig icke vore motiverad.

Lönenämnden hade härvid ansett sig böra laga hänsyn till att innehavaren

av den ifrågavarande tjänsten enligt den då rådande organisationen konune

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

att vara den enda befattningshavaren i delegationens kansli utom sekreteraren

och i icke ringa utsträckning komme att bli hänvisad till att arbeta

självständigt. En bidragande orsak till den relativt höga tjänsteplaceringen

torde också ha varit, att man för ifrågavarande befattning önskade förvärva

den person, som dittills fullgjort de ifrågavarande arbetsuppgifterna och

därvid tillerkänts avlöningsförmåner i likhet med extra tjänsteman i (dåvarande)

22 löneklassen. Med hänsyn till i ärendet anförda omständigheter

biträdde jämväl fullmäktige förslaget om inrättande av registratorstjänsten

och dess lönegradsplacering.

Lönenämnden har nu, med hänsyn till den föreslagna personaluppsättningen

för kansliet, ansett sig icke kunna tillstyrka, att registratorstjäusten

hänföres till högre lönegrad än A 9. Vid sin förnyade prövning av denna

fråga har fullmäktige ansett sig icke böra för närvarande förorda någon

ändrad lönegradsplacering för registratorn, som alltså enligt fullmäktiges

mening tills vidare bör bibehållas i 13 :e lönegraden. Frågan om registratorns

tjänsteställning bör emellertid upptagas till omprövning, sedan

ytterligare erfarenhet vunnits om beskaffenheten av de arbetsuppgifter som

kommer att åvila innehavaren av sagda tjänst och senast i samband med

uppkommen ledighet å tjänsten. Beträffande det särskilda arvode, som nu

utgår till registratorn för visst extra arbete med tidningsklippning in. in.,

delar fullmäktige delegerades och lönenämndens uppfattning angående det

principiellt olämpliga i att dylikt tilläggsarvode förenas med tjänsten. Givetvis

är det önskvärt, att arbetet inom delegationens kansli organiseras så

att registratorn om möjligt kan frikopplas från ifrågavarande extra arbetsuppgift,

i den mån den icke kan inrymmas under registratorns normala

arbetstid. Såsom en övergångsanordning torde emellertid arvodet tills vidare

få utgå, dock högst så länge nuvarande registratorn uppehåller tjänsten.

Vad slutligen angår frågan om arvode i vissa fall för delegationens medlemmar

har inom delegationen uttalats sympati för en annan lösning av

denna fråga än den som föreslagits av kommittén, nämligen att arvode

skall utgå för alla sammanträden, oavsett arten av dessa, dock ej för sammanträden,

som hålles i Stockholm under riksdagstid. Då denna fråga har

visst samband med spörsmålet om riksdagsarvodena, som ännu icke slutbehandlats

av konstitutionsutskottet, har fullmäktige ansett sig icke böra i

nu förevarande sammanhang göra något uttalande i frågan.

Nordiska rådets svenska delegation bär i skrivelse till utskottet den 15

april 1959 framfört ytterligare synpunkter på ärendet. Delegationen förordar

bl. a. några smärre ändringar i förslaget till reglemente för Nordiska

rådets svenska delegation.

Enligt 2 § andra stycket reglementsförslaget skall suppleant inträda i delegationen

i stället för våld medlem, som avgått ur denna eller fått förfall,

enligt bestämmelserna i § 12 riksdagsstadgan. Detta stadgande, som utformats

i överensstämmelse med hittills gängse praxis, har befunnits leda till

icke fullt tillfredsställande resultat. De mindre partierna har vanligen endast

en representant från vardera kammaren i delegationen. För varje medlem

finns regelmässigt blott en suppleant. Enligt nyssnämnda regler skall

vid förfall för såväl den ordinarie medlemmen som dennes suppleant i delegationen

inträda annan av samma kammare vald suppleant, vilken då

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

7

kommer att tillhöra annan partigrupp. Naturligare vore i detta läge att en

suppleant tillhörande samma partigrupp som den medlem, vilken skall ersättas,

finge inträda, trots att han valts från den andra kammaren, innan

turen går till suppleanter, valda av samma kammare som den frånvarande

medlemmen men tillhörande andra partigrupper. En ändring i denna riktning

har visat sig praktiskt behövlig. Delegationen har utarbetat förslag till

ny lydelse av § 2 andra stycket i reglementsförslaget i enlighet härmed.

Förslaget är av följande lydelse:

§ 2 andra stycket

Suppleant inträde i delegationen i stället för vald medlem, som avgått ur

denna eller fått förfall, enligt bestämmelserna i § 12 riksdagsstadgan; dock

skall suppleant, vald av annan kammare än medlemmen men tillhörande

samma partigrupp som denne, äga företräde framför suppleant vald av

samma kammare som medlemmen men tillhörande annan partigrupp än

denne.

Redan i sitt år 1958 avgivna remissyttrande tog delegationen upp frågan

om arvode åt medlemmar och suppleanter för deltagande i sammanträde för

rådets eller delegationens räkning. Delegationen uttalade därvid sympati

för en sådan lösning av arvodesproblemet, att arvode skulle utgå för alla

sammanträden för rådets eller delegationens räkning, oavsett arten av dessa,

utom för sammanträden, som hålles i Stockholm under riksdagstid. Arvodesfrågan

ansåg delegationen emellertid böra lösas i samband med det

allmänna spörsmålet om riksdagsmannaarvodena. Detta spörsmål handlägges

för närvarande av konstitutionsutskottet, som dock ännu icke tagit

ställning till hithörande frågor. Något avgörande beräknas utskottet icke

heller komma att träffa inom den närmaste tiden. Delegationen har under

sådana omständigheter ansett sig böra utgå från den lösning, som delegationen

enligt vad nyss sagts tidigare förordat och som i huvudsak överensstämmer

med vad 1957 års riksdagsarvodesutredning föreslagit med avseende

å sammanträden i utrikesnämnden. Arvode bör sålunda utgå för deltagande

i andra sammanträden än sådana, som hålles i Stockholm under

riksdagssession. Dock bör arvode icke uppbäras för deltagande i rådets sessioner.

Arvodet bör lämpligen bestämmas till samma belopp som riksdagsarvodesutredningen

föreslagit för utrikesnämndens del eller till 25 kronor

för sammanträdesdag. Från dessa utgångspunkter har delegationen låtit utarbeta

förslag till ändrad lydelse av § 7 i reglementsförslaget. Förslaget är

av följande lydelse.

§ 7.

För deltagande i sammanträde för rådets eller delegationens räkning äger

medlem eller suppleant uppbära arvode med 25 kronor för sammanträdesdag;

dock ulgår arvode icke för sammanträde, som hålles under rådssession

eller i Stockholm under tid då riksdagssession pågår.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

Härjämte föreslår delegationen en jämkning av § 8 första stycket reglementsförslaget

av innebörd att jämväl suppleant skall automatiskt hänföras

till rese- och traktamentsklass A.

Delegationen har också framfört synpunkter på frågan om lönegradsplaceringen

för sekreteraren och kanslichefen. Delegationen anför därom följande.

Sekreterarsysslan förändrades från och med den 1 juli 1957 till en heltidstjänst,

sedan riksdagen bifallit ett utlåtande av bankoutskottet (1957:

15), vari utskottet förklarat sig icke vilja motsätta sig att den nuvarande

innehavaren av sekreterarposten såsom arvode erhölle ett sådant personligt

arvodestillägg, att hans löneförmåner komme att uppgå till högst den lön

som motsvarade Cr 15 (nuv. Br 4). Från och med nämnda dag har också i

enlighet härmed arvode utgått till sekreteraren med ett belopprnotsvarande

lönen i lönegrad B 4. Den nuvarande sekreteraren innehar eu e. o. pensionsberättigande

tjänst som assessor i Svea hovrätt.

Den av fullmäktige i riksgäldskontoret tillsatta utredningen föreslog på

törevarande punkt, att till grund vid lönegradsplaceringen av tjänsten som

sekreterare och kanslichef borde läggas det arvode, som den nuvarande

sekreteraren tillerkänts, varför tjänsten sålunda borde placeras i lönegrad

4 å löneplan B, d. v. s. — tilläde kommittén — i samma lönegrad som motsvarande

chefstjänsteman hos riksdagens revisorer. Då utredningens förslag

insändes av riksgäldsfullmäktige, funno dessa detta, såvitt anginge hl. a.

personalorganisationen, icke föranleda erinran eller särskilt uttalande från

fullmäktiges sida.

I yttrande över förslaget uttalade lönenämnden för riksdagens verk utan

närmare motivering, att den icke fann skäl föreligga för högre placering av

sekreteraren och kanslichefen än i lönegrad B 1. Delegerade för riksdagens

verk ifrågasatte — med hänsyn till att med tjänsten torde komma att följa

pensionsrätt — om en placering i så hög lönegrad som Br 4 vore tillräckligt

motiverad. Delegationen åter fann för sitt vidkommande utredningens förslag

i denna del icke giva anledning till anmärkning eller uttalande.

Till någon mera ingående värdering av de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna

torde det hittills icke ha blivit tillfälle. De instanser, som haft

att yttra sig, ha därför blivit nödsakade att, i avsaknad av material som

skulle kunna tjäna som underlag för en bedömning, företaga mera godtyckliga

uppskattningar. Då delegationen ansett önskvärt, att bankoutskottet vid

sitt ställningstagande hade tillgång till närmare upplysningar om de tjänsteåligganden,

som åvila den ifrågavarande befattningshavaren, och om andra

omständigheter av beskaffenhet att inverka vid det slutliga avgörandet, har

inom delegationens kansli sammanställts en promemoria i ämnet, vilken

överlämnats till utskottet.

Av vad ovan anförts framgår, att delade meningar föreligga rörande huruvida

tjänsten bör inplaceras i någon av de båda byråchef slönegraderna eller

om den — som hittills antagits — skali vara att betrakta som en avdelningschefsbefattning.

Till dena fråga har delegationen tagit ställning i sitt

tidigare remissyttrande till bankoutskottet. Ett uppskov med det slutliga

avgörandet synes dock delegationen vara att föredraga framför att nu fatta

beslut i oenighetens tecken. Ett anstånd kan vara motiverat även ur den

synpunkten, att utformningen av rådets framtida verksamhet kan komma

att påverkas av marknadsfrågornas utveckling. Därest ett avgörande ställes

på framtiden, förutsätter delegationen, att tjänsten som sekreterare och

kanslichef tills vidare förblir eu arvodesbefattning och att arvodet till befattningshavaren

utgår efter oförändrade grunder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1939

9

Utskottet

Nordiska rådets svenska delegation liar nu varit i verksamhet i nära sju

år. Redan 1957 fann utskottet att en utredning om delegationens ställning

och arbetsformer borde företagas och föranstaltade härom. På grundval av

vad den av fullmäktige i riksgäldskontoret tillsatta kommittén anfört i sin

den 24 juli 1958 redovisade utredning finner utskottet — i likhet med de

hörda remissinstanserna — att Nordiska rådets svenska delegation i fortsättningen

bör organiseras som ett självständigt verk under riksdagen. Även

om små administrativa enheter som regel bör undvikas, är verksformen i

detta fall att föredraga, då härigenom skapas en säker grundval för anslagspetita,

medelsredovisning och revision. Kommittén har övertygande visat att

verksformen även i övriga avseenden är lämpligare än andra tänkbara alternativ

i organisatoriskt avseende. Delegationen torde genom denna fastare

organisation få större möjligheter att effektivt fullfölja sitt arbete. När utskottet

nu förordar verksformen grundar sig detta vidare på den bedömningen

att delegationens arbete fått en varaktig och regelbunden karaktär.

Utskottet vill emellertid samtidigt framhålla, att om ändrade förhållanden

skulle påkalla en annan organisation bör verksformen icke få utgöra hinder

för en omläggning.

Kommitténs förslag till reglemente för Nordiska rådets svenska delegation

med de ändringar däri som förordats av delegationen kan utskottet i huvudsak

biträda. Enligt vad utskottet inhämtat avser konstitutionsutskottet att

föreslå alt nu gällande regler rörande ersättning åt utrikesnämndens ledamöter

skall bibehållas tills vidare i huvudsak oförändrade. Med hänsyn

härtill bör tills vidare icke något arvode utgå till medlemmar av Nordiska rådets

svenska delegation. I § 6 i förslaget till reglemente har upptagits en föreskrift

om att delegationen skulle ha att årligen vid riksdagens början till

riksdagen avgiva berättelse över sin verksamhet och rådets arbete, varjämte

berättelse skulle överlämnas till Konungen. Enligt hittillsvarande praxis har

berättelsen avgivits till Konungen, som sedan överlämnat den till riksdagen.

Utskottet finner att denna ordning bör tills vidare bibehållas. Det torde få

anmärkas, alt den av kommittén förordade lösningen synes förutsätta eu

ändring av riksdagsordningen. Förslaget till reglemente har efter de jämkningar

som utskottet förordat den lydelse som framgår av bilaga B. Reglementet

bör träda i kraft den 1 juli 1959.

Vad angår det av kommittén framlagda förslaget till ändrad lydelse av (i §

instruktionen för bankoutskottet avser utskottet att behandla detta i sitt

memorial angående instruktion för nästkommande riksdags bankoutskott.

Vad kommittén anfört rörande medelsförvaltning och revision har icke givil

anledning till erinran (rån utskottets sida. Utskottet har funnit sig bör i

allt väsentligt godtaga det förslag till budgetuppställning som delegationen

framlagt för fullmäktige i riksgäldskontoret med skrivelse den 5 november

1958 och får i detta avseende hänvisa till sitl utlåtande nr 38.

Beträffande slutligen personalorganisationen har vissa erinringar fram
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

kommit mot kommittéförslaget. I anledning därav och då utvecklingen av

frågan om den nordiska marknaden kan komma att påverka delegationens

arbete finner utskottet, att det bör anstå med en ordinariesättning av befattningen

såsom sekreterare och kanslichef hos delegationen. Befattningen

bör enligt utskottets mening tills vidare vara en arvodestjänst. Utskottet har

icke någon erinran mot att arvodet till den nuvarande innehavaren utgår

efter oförändrade grunder.

Vad som anförts av utredningen beträffande biträdande sekreteraren har

icke givit anledning till erinran från utskottet. Någon ändring i fråga om

registratorsbefattningens lönegradsplacering anser utskottet nu icke böra

ifrågakomma. Befattningen bör sålunda vara placerad i Ae 13. I likhet med

lönenämnden för riksdagens verk är utskottet av den uppfattningen att särskilt

arvode för tidningsurklippning i fortsättningen icke bör utgå till registratorn.

Utskottet anser också, i anslutning till vad fullmäktige i riksgäldskontoret

anfört, att registratorsbefattningens löneställning kan förtjäna

upptagas till omprövning i samband med uppkommen ledighet å tjänsten.

Utskottet biträder kommitténs förslag beträffande biträdes- och vaktpersonal.

Härvid förutsätter utskottet att den nuvarande anordningen att riksdagens

ekonomibyrå tillhandahåller delegationen vaktmästare upphör i och

med att delegationen själv tillsätter tjänsten som expeditionsvakt i lönegrad

Ae 7 vid delegationens kansli. Den nya personalorganisationen bör tillämpas

fr. o. in. den 1 juli 1959.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels antaga reglemente för Nordiska rådets svenska delegation

av den lydelse som härvid fogade Bilaga B utvisar,

dels ock godkänna de grunder i övrigt för delegationens

verksamhet och personalorganisation som ovan angivits.

Stockholm den 28 april 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWEBLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Mogård, Larsson, Åke,

Mannerskantz* och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Eliasson i Sundborn, Persson

i Appuna, Agerberg, Adamsson*, Setterberg i Vilske-Kleva, Boija och Berglund.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 dr 1959

11

Bilaga A

Till Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret

Den 24 oktober 1957 beslöto fullmäktige i riksgäldskontoret att tillsätta

en kommitté med uppdrag att efter utredning rörande Nordiska rådets svenska

delegations ställning inom den riksdagen underställda förvaltningen till

fullmäktige inkomma med förslag i ärendet. Till ledamöter av kommittén

utsågos fullmäktiges vice ordförande förste vice talman Axel Strand, riksgäldsdirektören

Sten Widlund samt delegationens sekreterare docenten Gustaf

Petrén. Strand har fungerat som kommitténs ordförande och Petrén som

dess sekreterare.

Sedan utredningsarbetet nu slutförts, får kommittén härmed till fullmäktige

överlämna utredning angående Nordiska rådets svenska delegations

ställning och arbetsformer jämte

1) förslag till Reglemente för Nordiska rådets svenska delegation (Bilaga

4),

2) förslag till ändrad lydelse av 6 § instruktionen för nästa riksdags

bankoutskott (Bilaga 5) och

3) förslag till tjänste- och personalförteckningar för Nordiska rådets

svenska delegation (Bilaga 6).

Stockholm den 24 juli 1958

AXEL STRAND

STEN WIDLUND

GUSTAF PETRÉN

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 7.95.9

Utredning

angående

Nordiska rådets svenska delegations ställning och arbetsformer

1. Inledning

I sin till riksgäldskontoret ingivna skrivelse den 30 november 1956 med

uppgifter om anslagsbehovet för Nordiska rådets svenska delegation för

budgetåret 1957/58 framställde delegationen vissa önskemål rörande personalorganisationen

vid delegationens expedition. Framställningen överlämnades

av fullmäktige till 1957 års bankoutskott för behandling i samband

med övriga framställningar avseende utgifter under fjortonde huvudtiteln

(Riksdagen och dess verk m. in.).

Över delegationens framställning inhämtade bankoulskottet yttrande från

fullmäktige i riksgäldskontoret och lönenämnden för riksdagens verk; båda

yttrandena äro dagtecknade den 7 mars 1957.

I sitt yttrande erinrade fullmäktige i riksgäldskontoret bl. a. om att fullmäktige

nästföregående år i remissyttrande till bankoutskottet uttalat sig

mot att delegationen och dess sekretariat gåves ställningen av ett självständigt

riksdagens verk. Såvitt fullmäktige kunnat finna, hade några särskilda

omständigheter därefter icke inträffat av beskaffenhet att kunna motivera

en ändrad uppfattning härutinnan.

Även lönenämnden för riksdagens verk erinrade om ett tidigare utlåtande

av den 2 maj 1956 över en i stort sett likartad framställning från delegationen.

I detta utlåtande hade lönenämnden bl. a. anfört, att nämnden för sin

del icke blivit övertygad om att arbetsformerna för Nordiska rådets verksamhet

ännu vunnit sådan stadga, att tiden vore mogen att avgöra frågan

om en fastare organisation av det .svenska sekretariatet. Lönenämnden fann

sig icke heller nu kunna förorda någon fastare organisation utan ansåg, att

delegationens personal borde ha samma anställningsform som tidigare.

I skrivelse den 4 april 1957 till bankoutskottet återupptog delegationen

frågan om personalorganisationen för delegationens kansli. Delegationen anförde

därvid bl. a.:

Delegationen intager en särställning bland myndigheter och organ

under fjortonde huvudtiteln, i det den icke har någon avlöningsstat i egentlig

mening och icke heller eljest är underkastad några särskilda föreskrifter

för sin medelsanvändning, trots att delegationen för närvarande har tre

under hela året permanent verksamma befattningshavare. De för riksdagen

och dess verk i allmänhet gällande reglerna äro sålunda icke omedelbarligen

och formellt tillämpliga å delegationen annat än för visst särskilt fall, utan

denna har ansetts kunna disponera de medel, som anvisas å riksstaten för

dess behov, efter de linjer den själv finner lämpliga.

Under de fem år, delegationen nu varit i verksamhet, ha efter hand en rad

frågor uppkommit delvis av ekonomisk och kameral natur, vilka delegationen

in pleno eller genom ett särskilt inrättat arbetsutskott måst lösa från

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

13

fall till fall. Delegationen bär därvid självfallet genomgående eftersträvat

att följa de principer, som tillämpas av riksdagen och dess verk.

Tiden torde emellertid nu vara inne att söka finna något fastare former

för delegationens verksamhet. Att fatta beslut härom torde icke vara möjligt

utan föregående utredning. Denna torde böra avse bl. a. frågor om delegationens

formella kompetens i olika avseenden, t. ex. beträffande tjänstetillsättningar

och medelsförvaltningen, och om arbetsutskottets ställning

och kompetens samt delegationens möjlighet att delegera beslutanderätt till

detta. Organisationen av kansliet och expeditionen torde vidare böra omfattas

av utredningen och i samband därmed delegationens förhållande till

övriga riksdagsorgan. Härulöver bör utredningen avse bestämmelserna om

ersättning för deltagande i sammanträden och rörande traktamenten och

resekostnadsgottgörelse in. in. En särskild fråga, som kräver beaktande, är

hur revisionen lämpligen bör utformas med avseende å den betydande del

av delegationens anslag, som förbrukas för rådets gemensamma ändamål

och därigenom undandrages en effektiv revision.

Under hänvisning till vad sålunda anförts ville delegationen för sin del

förorda, att det åt fullmäktige i riksgäldskontoret uppdroges att verkställa

en utredning rörande delegationens ställning och arbetsformer.

Bankoutskottet anförde i utlåtande i ämnet, nr 15/1957, att frågan om behovet

av en varaktig omorganisation av delegationens kansli syntes kunna bedömas,

sedan en sådan utredning rörande delegationens ställning och arbetsformer

företagits, varom delegationen hemställt. Utskottet förklarade sig vidare

avse att, därest riksdagen icke hade något att erinra häremot, uppdraga åt

fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta om utredning i detta hänseende.

Sedan utskottets hemställan i nämnda utlåtande nr 15 bifallits av riksdagen,

uppdrog bankoutskottet i skrivelse den 29 maj 1957 åt fullmäktige i

riksgäldskontoret att föranstalta om utredning rörande Nordiska rådets

svenska delegations ställning inom den riksdagen underställda förvaltningen.

I anledning härav tillsatte fullmäktige den 24 oktober 1957 kommittén

och gav den i uppdrag att efter utredning i frågan till fullmäktige inkomma

med förslag i ärendet.

Kommittén har planlagt sitt arbete så, att först spörsmål, som sammanhänga

med delegationens ställning i riksdagsförvaltningen, upptagits till behandling,

varjämte arbetsutskottets organisation och uppgifter berörts. Härefter

har personalbehovet och personalorganisationen för delegationens kansli

blivit föremål för prövning. Slutligen har kommittén behandlat vissa

spörsmål, som avse medelsförvaltning och revision. Sistnämnda frågor påkalla

uppmärksamhet icke minst med hänsyn till de betalningar, som göras

de nordiska länderna emellan.

2. Delegationens ställning m. m.

Gällande ordning

Delegationen grundar sin existens på stadgan den 20 augusti 1952 (nr

(il8) för Nordiska rådet i den lydelse ifrågavarande stadga erhållit genom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

kungl. förordning den 6 juni 1957 (nr 290), vilken trätt i kraft fr. o. m. den

1 januari 1958 (se Bilaga 1). Motsvarande stadgor gälla i Danmark, Finland,

Island och Norge.

Av 2 § nämnda stadga framgår, att Nordiska rådet består av valda medlemmar

och regeringsrepresentanter. Vidare kan av 8 § stadgan utläsas, att

medlemmarna förutsättas skola samlas i nationella delegationer. Enligt

nyssnämnda 2 § har Sveriges riksdag att inom sig utse sexton medlemmar i rådet

jämte erforderligt antal suppleanter för den tid och på det sätt som i Sverige

bestämmes. Tillika föreskrives i samma paragraf, att bland landets valda

medlemmar olika politiska riktningar skola vara företrädda. Regeringsrepresentanter

äger svenska regeringen utse hland sina medlemmar till det

antal, som den önskar. Enligt 3 § stadgan äga regeringsrepresentanter icke

rösträtt i rådet. Rådet samlas enligt 4 § en gång årligen till ordinarie session i

någon av ländernas huvudstäder; dessutom kan extra session hållas.

I den svenska delegationen ingå såväl de av riksdagen valda medlemmarna

som de svenska regeringsrepresentanterna. Nyssnämnda bestämmelse om

att regeringsrepresentanterna sakna rösträtt i rådet har ansetts böra medföra,

att dessa representanter icke heller ha rösträtt i de nationella delegationerna.

På grund härav och då enligt hittillsvarande praxis regeringen plägat

utse sina representanter allenast för den relativt korta tid, under vilken

en session pågår, ha regeringsrepresentanter kommit att icke deltaga i delegationens

arbete annat än under sessionstid.1 Under tiden mellan sessionerna

ha dock regeringsmedlemmar vid olika tillfällen efter särskild inbjudan

deltagit i delegationens överläggningar rörande olika spörsmål.

I stadgan för Nordiska rådet förutsättes, att varje land för sig antager bestämmelser

rörande val av sina medlemmar i rådet. Sådana bestämmelser

finnas för Sveriges vidkommande i den av riksdagens båda kamrar den 20

maj 1953 antagna Ordning för val av medlemmar och suppleanter i Nordiska

rådet, ändrad den 5 mars 1958 (se Bilaga 3). Enligt denna ordning åligger

det vardera kammaren att, med tillämpning av 75 § 1 mom. riksdagsordningen

och riksdagsstadgan, vid varje riksdag inom sex dagar efter riks

dagens öppnande välja åtta medlemmar i rådet jämte åtta suppleanter för

dessa för tiden intill dess val nästa gång äger rum. Vidare föreskrives i ord

ningen att, såframt särskilda skäl därtill föranleda, talmanskonferensen må

bestämma annan tid för valen, så ock vid en och samma riksdag föranstalta

om nya val. Sistnämnda regel om »upplösning» och »nyval» har ännu icke

tillämpats. Valen ha sålunda hittills skett enligt huvudregeln i samband med

utskottsvalen vid riksdagens början.

Med stöd av 12 § stadgan har rådet fastställt eu arbetsordning, vari verksamheten

närmare regleras (beträffande arbetsordningens svenska text, se

Bilaga 2). Enligt § 25 i denna väljer varje delegation ett arbetsutskott med

uppgift att rådslå med rådets presidium och övriga arbetsutskott i frågor,

1 Nordiska rådet har hittills hållit följande sessioner: den första ls/2-21/2 1953 i Köpenhamn, den

andra ®/8-ls/8 1954 i Oslo, den tredje 28/1 -s/2 1955 i Stockholm, den fjärde !!7/1-3/2 1956 i Köpenhamn

och den femte “/»-”/> 1957 i Helsingfors. Den sjätte sessionen kommer att äga rum i Oslo med

början 26/J0 1958.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 37 år 1959

15

som angå organisationen av rådets verksamhet. Ifrågavarande arbetsutskott

ha jämväl vissa uppgifter vid förberedande av val inom rådet (§ 16).

Ett dylikt arbetsutskott utsåg den svenska delegationen redan före arbetsordningens

tillkomst vid sitt första sammanträde den 30 maj 1952. Utskottet

har alltifrån begynnelsen bestått av fem medlemmar, representerande

samtliga fyra i delegationen företrädda riksdagspartier. Redan vid

ifrågavarande sammanträde den 30 maj 1952 fick arbetsutskottet i uppdrag

att deltaga i förberedelserna för rådets session — då avsågs rådets

första session — samt i övrigt oinhänderha delegationens löpande angelägenheter.

På grundval av detta allmänt avfattade mandat har arbetsutskottet

kommit att i verkligheten fungera som delegationens verkställande organ.

Kommittén

Rådet har nu varit i verksamhet i nära sex år. Erfarenheterna under denna

tid giva, enligt kommitténs mening, vid handen, att rådet med all sannolikhet

kommer att fortbestå och att dess verksamhet kommer att successivt

ökas. Den allmänna tendensen mot ökat samarbete över gränserna gör sig

alltmera gällande även i relationerna de nordiska länderna emellan. De resultat,

som under senare år redan uppnåtts inom ramen för nordiskt samarbete,

torde kunna väntas sporra intresset att gå vidare denna väg. Att rådet

fullgör viktiga uppgifter i detta sammanhang och framdeles icke kan

undvaras såsom kontaktorgan mellan de nordiska länderna, har blivit alltmera

uppenbart. Därest de nu pågående undersökningarna om ett närmare

ekonomiskt samarbete mellan de nordiska länderna mynna ut i positiva beslut

i någon form, kan med visshet förutses, att rådets betydelse snabbt kommer

att vidgas. Även om emellertid det planerade samarbetet på det ekonomiska

området icke skulle komma till stånd i den form, varom förslag för

närvarande föreligga, är det tydligt att övriga arbetsuppgifter på skilda fält

- - inom lagstiftning, samfärdsel, undervisning etc. — komma att vara av

den omfattning, att rådet behöver ha tillgång till en fast organisation i Sverige.

Med stöd av dylika allmänna överväganden har kommittén funnit sig böra

utgå från att rådets verksamhet kommer att under överskådlig framtid ha

åtminstone den omfattning som för närvarande och att den snarast kan förmodas

komma att utvidgas.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att delegationen

huvudsakligen är ett parlamentariskt organ. Någon ändring härvidlag är icke

att förutse. Med hänsyn härtill och då det knappast torde komma i fråga att

administrativt föra delegationen in under exempelvis utrikesdepartementet

saknas enligt kommitténs mening anledning att frångå den hittillsvarande

ordningen, enligt vilken kostnaderna för Nordiska rådet och därmed även för

delegationen bestridas med anslag från fjortonde huvudtiteln, d. v. s. från

riksdagens huvudtitel. Delegationen torde sålunda böra kvarstå såsom ett

riksdagens organ i förvaltningsmässigt avseende.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

Då det gäller frågan, vilken ställning delegationen bör erhålla inom riksdagsorganisationen,

har kommittén såsom ett första alternativ prövat den

ordningen att jämställa delegationen med ett riksdagens utskott (Alt. I).

Vid en närmare granskning visar det sig emellertid, att delegationens organisationsform

icke är fullt jämförlig med ett riksdagsutskotts. Arbetet i

riksdagens utskott är begränsat till tid då riksdagssession pågår. Dessa ha

icke egen medelsförvaltning och icke heller permanent anställd personal. Delegationen

däremot är i verksamhet året runt och har att disponera över icke

obetydliga belopp för sitt arbete; den har vidare personal med fast anställning.

Delegationens ställning som en del av Nordiska rådet med vad därav

följer påverkar också den organisatoriska frågan och nödvändiggör, att delegationen

göres relativt fristående i förhållande till det löpande riksdagsarbetet.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter torde det icke låta sig

praktiskt göra att inplacera delegationen i riksdagsorganisationen som likställd

med riksdagens ständiga utskott.

Under sådana förhållanden har kommittén prövat jämväl andra alternativa

lösningar, nämligen att antingen inordna delegationen eller i vart fall dess

personal under något redan befintligt riksdagsorgan (Alt. II) eller ge delegationen

ställning som ett riksdagens verk (Alt. III).

Alt. II har i viss omfattning provisoriskt tillämpats sedan den 1 juli 1955.

Från och med nämnda dag har hos delegationen funnits en extraordinarie

befattning som registrator, vilken enligt beslut av 1955 års riksdag inrättades

å riksdagens ekonomibyrå, dit tjänsten alltså hör i administrativt hänseende

och där den redovisas. Tillsättningen av tjänsten ankommer dock på

delegationen, som har att utöva även övriga vederbörande myndighet enligt

avlöningsreglementet åvilande uppgifter. Ekonomibyrån har sålunda

icke någon befattning med vederbörande tjänstemans arbetsuppgifter eller

arbetsförhållanden i övrigt. Att på liknande sätt under riksdagens ekonomibyrå

inordna andra ordinarie eller extraordinarie tjänster torde emellertid

icke vara en framkomlig väg. Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i sitt

förenämnda yttrande av den 7 mars 1957 till bankoutskottet uttalat, att de

av flera skäl icke ansåge lämpligt att tillskapa en lönegradsplacerad tjänst

för delegationens chefssekreterare vid riksdagens ekonomibyrå, även om en

sådan anordning av särskilda skäl ansetts kunna ifrågakomma beträffande

registratorsbefattningen hos delegationen. Då beslutanderätten beträffande

delegationens personal och verksamhet lämpligen bör ligga hos delegationen

eller dess verkställande organ (arbetsutskottet), måste varje ordning, varigenom

delegationen och dess personal föras in under ett redan existerande

riksdagens verk med helt andra uppgifter, medföra kompetensproblem och

leda till administrativ oformlighet. Detta alternativ kan därför icke förordas.

Vad beträffar det återstående alternativet (Alt. III), vilket som nämnts

innebär att delegationen skulle få ställning som ett riksdagens verk, pekar

den hittillsvarande utvecklingen av delegationens verksamhet mot en allt

större permanens och regelbundenhet, vilket enligt kommitténs mening otvi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

17

velaktigt tyder på att verksformen skulle utgöra den för delegationen mest

ändamålsenliga organisationen. Ehuru som regel små administrativa enheter

torde böra undvikas, har kommittén vid sina överväganden kommit till

den uppfattningen, att verksformen skulle för delegationens vidkommande

ur skilda synpunkter medföra så stora fördelar jämfört med den nuvarande

ordningen, att några mer vägande invändningar icke synas kunna framställas

mot ifrågavarande alternativ. I sådant hänseende vill kommittén

särskilt framhålla, att en organisation av delegationen såsom ett riksdagens

verk skulle medföra en säkrare grundval för anslagspetita, medelsredovisning

och revision. Vidare skulle personalen inordnas under de för riksdagens

verk i övrigt gällande avlönings- och pensionsbestämmelserna. Av betydelse

torde även vara, att riksdagen skulle få större möjligheter att utöva

kontroll över delegationens verksamhet, om denna anpassades efter de för

dess övriga verk gällande fasta normerna. Det är kommittén likväl angeläget

att i detta sammanhang jämväl understryka vikten av att man vid genomförande

av en omorganisation enligt förevarande alternativ söker i möjligaste

mån bevara den smidighet, som hittills eftersträvats, och att alla möjligheter

i övrigt till förenklingar tillvaratagas. Bl. a. synes någon mera vidlyftig

reglering av arbets- och beslutformerna icke vara erforderlig. Det torde

i huvudsak vara till fyllest att bygga vidare på den praxis, som hittills

utvecklat sig, med arbetsutskottet som det administrativt centrala organet.

De olägenheter av ekonomisk och organisatorisk art, som kunna föranledas

av att delegationen blir en relativt liten arbetsenhet, torde i icke ringa grad

kunna undvikas genom att delegationen i så stor utsträckning som är praktiskt

möjligt får begagna sig av de gemensamma anordningar, som riksdagsförvaltningen

(riksdagens ekonomibyrå, riksdagens kanslideputerade och

riksgäldskontoret) kan tillhandahålla för skrivhjälp, korrekturläsning, medelsredovisning

och revision samt andra kamerala ändamål. Motsvarande

frågor ha såvitt angår riksdagens revisorer kunnat lösas. Vissa erfarenheter

torde också kunna hämtas därifrån.

Med hänsyn till det ovan anförda har kommittén stannat för att förorda

Alt. III. Kommittén har härvid särskilt beaktat, att kostnaderna vid detta

alternativ enligt kommitténs uppfattning icke skulle komma att överstiga

kostnaderna enligt de båda övriga här diskuterade alternativen.

I anslutning till vad sålunda förordats har kommittén upprättat ett förslag

till reglemente för Nordiska rådets svenska delegation, vilket avsiktligt

gjorts så kortfattat som möjligt och allenast upptager vissa grundläggande

bestämmelser för delegationen och dess arbetsutskott (Bilaga 4).

Delegationens arbetsutskott bör i fortsättningen liksom hittills fungera

som dess verkställande organ. Dess nuvarande medlemsantal, fem, kan måhända

förefalla väl stort. Då det emellertid synes kommittén önskvärt, att

samtliga i delegationen företrädda partier kunna bliva representerade även

i arbetsutskottet och då suppleanter icke skola utses, torde det nuvarande

medlemsantalet böra bibehållas. I utskottet föreslås sålunda skola ingå de
2

llihatuj till riksdagens prof akol I Watt. S samt. \r >''17

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 195!)

legationens ordförande och vice ordförande som självskrivna medlemmar

samt därutöver tre medlemmar valda av delegationen inom denna. Mandattiden

för arbetsutskottet bör vara densamma som för delegationen. Arbetsutskottet

bör väljas av delegationen årligen i samband med att denna

konstituerar sig. Skulle talmanskonferensen under en och samma riksdag

föranstalta om nya val till delegationen, bör nytt val förrättas även av ordförande,

vice ordförande och övriga medlemmar av arbetsutskottet. För att

utskottet skall vara beslutfört bör erfordras att minst tre medlemmar av utskottet

äro närvarande.

Då det gäller att angiva arbetsutskottets uppgifter, är det lämpligt att utgå

från nuvarande praxis. I princip tillkommer beslutanderätten delegationen

som sådan, men den har i vissa delar delegerats till arbetsutskottet.

Det torde nu vara lämpligt att regler härom intagas i reglementet. Därvid

är det emellertid knappast nödvändigt att i detalj angiva utskottets kompetens.

Detta bör i huvudsak ha till uppgift att ombesörja delegationens löpande

angelägenheter och att handlägga de ärenden, som av delegationen

hänskjutits till utskottet.

På arbetsutskottet bör sålunda främst ankomma att handha förvaltningen

av de för rådets och delegationens verksamhet anvisade anslagen å

fjortonde huvudtiteln i enlighet med de föreskrifter, som riksdagen och delegationen

kunna ha lämnat. Inom denna ram bör utskottet äga disponera

över tillgängliga medel. Även anslagsberäkningarna böra företagas av utskottet.

På detta bör vidare ankomma att anställa erforderlig personal, dock

att delegationen själv bör tillsätta sin sekreterare, tillika chef för delegationens

kansli (kanslichef), samt att i anslutning till vad som gäller inom riksdagens

övriga verk fastställa erforderliga föreskrifter rörande kanslipersonalens

tjänstgöringsförhållanden m. in. Framställningar till myndigheter i

viktigare frågor böra göras av delegationen, dock med möjlighet för utskottet

att i delegationens ställe besluta om brådskande åtgärder ävensom att

eljest företräda delegationen under tid, då riksdagssession icke pågår.

Föredragningen såväl i delegationen som i arbetsutskottet bör ombesörjas

av kanslichefen. Protokoll bör föras hos både delegationen och arbetsutskottet.

Delegationen bör årligen avgiva berättelse till riksdagen över sin verksamhet

och rådets arbete. Liksom hittills varit fallet synas berättelserna

böra remitteras till utrikesutskottet. Med hänsyn till delegationens ställning

bör ett exemplar av berättelsen lämnas till Kungl. Maj :t.

I de avseenden, i vilka beslutanderätten utövats av arbetsutskottet, böra

dettas avgöranden — efter besvär eller annorledes — kunna upptagas till omprövning

av delegationen. Regler härom torde icke erfordras. Vad angår

talan mot delegationens beslut böra de för riksdagens verk i allmänhet tilllämpade

bestämmelserna om möjlighet att anföra besvär hos bankoutskottet

avse jämväl delegationens beslut i motsvarande avseenden. Föreskrift härom

torde böra intagas i reglementet, varjämte viss smärre ändring blir erforderlig

i bankoutskottets instruktion (se Bilaga 5).

Bestämmelser i ovan berörda hänseenden ha på grundval av bär redovisa
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets utlåtande nr 37 år 1959

19

de överväganden intagits i det förenämnda av kommittén uppgjorda förslaget

till reglemente för Nordiska rådets svenska delegation, vilket närmare

behandlas i avsnitt 6. Specialmotivering.

3. Personalorganisationen

Nordiska rådet saknar gemensamt sekretariat. Däremot har enligt 8 §

stadgan för rådet varje lands delegation att anställa sekreterare och annan

personal.1 I paragrafen stadgas vidare, att sekretariatens verksamhet

och inbördes samarbete försiggå under presidiets ledning. Föreskriften tilllämpas

så, att sekreterarna i de fem nationella delegationerna samfällt

fullgöra de sekreteraruppgifter av gemensam natur, som måste lösas för

att rådet skall kunna funktionera.

I praktiken har därvid en viss fördelning av uppgifterna skett mellan

sekretariaten. Vad angår rådets sessioner föreskrives i § 8 arbetsordningen,

att som sekreterare vid sådan session skall fungera sekreteraren hos den delegation,

i vars land sessionen hålles. Presidiet förordnar den personal, som

i övrigt medverkar i sekretariatsgöromålen under en session. Föredragningen

i utskotten under sessionen ombesörjes främst av dels utskottets sekreterare,

dels särskilt anlitade experter. De rådskommittéer, som enligt 7 §

stadgan kunna tillsättas för beredning av särskilda ärenden under tiden

mellan sessionerna, kunna även anställa sekreterare och tillkalla den biträdespersonal,

som erfordras för deras arbete.

Rådets stadga och arbetsordning behandla icke de nationella delegationernas

arbetsformer. Det är emellertid självfallet att envar delegationssekreterare

har att fullgöra sedvanliga sekreteraråligganden inom den egna delegationen,

t. ex. som föredragande och protokollförare i delegation och arbetsutskott

samt som verkställare av delegationens och arbetsutskottets beslut.

a) Svenska delegationens nuvarande personalorganisation

Sekreterarsysslan i den svenska delegationen har från början betraktats

som en chefstjänst och sedan den 1 juli 1957 förutsatts skola vara en heltidstjänst.

Från nyssnämnda tidpunkt har den nuvarande innehavaren av

sekreterarposten såsom arvode tillerkänts de löneförmåner, vilka tillkomma

tjänsteman i lönegraden B 4 enligt avlöningsreglemenet för riksdagens verk.

I delegationens kansli, vilket förestås av sekreteraren, tjänstgöra för närvarande

utom denne två heltidsanställda befattningshavare, nämligen en registrator

och en vaktmästare, samt dessutom viss annan personal.

Registratorstjänsten inrättades fr. o. m. den 1 juli 1955 såsom eu extra ordinarie

befattning i numera lönegrad Ae 13; härjämte utgår jämlikt beslut

av delegationens arbetsutskott den 19 oktober 1955 till den nuvarande innehavaren

av tjänsten särskilt arvode med 150 kronor för månad såsom ersättning

för extra arbete med tidningsklippning. Såsom redan nämnts har tjäns
1

Denna regel torde icke utgöra hinder för ovan föreslagna anordning, enligt vilken delegationen

till arbetsutskottet delegerar rätten att anställa huvuddelen av personalen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

ten formellt inrättats vid riksdagens ekonomibyrå, där den i administrativt

hänseende redovisas.

Någon särskild vaktmästartjänst har icke inrättats hos delegationen.

Emellertid har delegationens behov av vaktmästarhjälp och annat liknande

biträde tillgodosetts genom tillfälligt anlitande av vaktmästare vid riksdagens

ekonomibyrå. Er. o. m. den 1 januari 1957 har en sådan vaktmästare

avdelats för heltidstjänstgöring hos delegationen med uppgift alt där utföra

såväl vaktmästar- som vissa skrivbiträdesgöromål. Den nuvai*ande vaktmästaren

innehar en extra ordinarie befattning placerad i lönegrad Ae 7; kostnaderna

för hans avlönande bestridas av delegationens medel, ehuru tjänstemannen

står kvar på ekonomibyråns personalstat.

Sedan den 1 december 1956 är hos delegationen anställd en biträdande

sekreterare med uppgift att tillhandagå sekreteraren vid fullgörande av

olika löpande göromål. Sysslan är avsedd såsom en halvtidstjänst. Innehavarna

av denna ha varit sekreterare i utrikesdepartementet, som varit placerade

på departementets politiska avdelnings första byrå, där ärenden angående

de nordiska länderna handläggas. Ifrågavarande tjänstemän ha under

sin tjänstgöring hos delegationen åtnjutit halv tjänstledighet från departementet.

Till biträdande sekreteraren utgår för närvarande ett arvode av

1 350 kronor för månad (beloppet beräknat såsom summan av i utrikesdepartementet

avstådda löneförmåner och sedvanligt kommittédagarvode av

15 kronor för dag).

Utöver de nu angivna befattningshavarna erhåller delegationen biträde

av tillfälligt anställd arbetskraft. Huvudsakligen i samband med arbetet före

och efter rådets ordinarie sessioner ha för speciella utredningsuppgifter

anlitats därför lämpliga personer mot särskilt arvode. Under några månader

årligen har delegationen vanligtvis haft hos sig anställt ett kvinnligt skrivbiträde

såsom extra tjänsteman. Vid de tillfällen då rådets årliga session

hålles i Sverige sväller självfallet denna tillfälliga organisation ut till att

omfatta ett flertal personer. Även under tiden mellan sessionerna anlitar

delegationen tillfällig arbetskraft. För speciella utredningsuppgifter, som

icke kunna fullgöras av eljest tillgänglig personal, medverka för ändamålet

lämpliga personer, som därvid uppbära särskilda arvoden. Vid arbetsanhopning

anlitar delegationen timavlönad arbetskraft för skrivarbete och annat

kontorsarbete, icke minst i samband med utgivandet av den stencilerade

publikationen »Nytt från Nordiska rådet».

Såsom tidigare anmärkts, kan delegationen i olika avseenden tillgodogöra

sig biträde av andra under riksdagen lydande organ. Jämlikt beslut av fullmäktige

i riksgäldskontoret den 12 april 1956 har delegationen sålunda förklarats

berättigad att tills vidare i likhet med riksdagsutskotten åtnjuta

kostnadsfri service i fråga om vaktmästar- och skrivhjälp från riksdagens

ekonomibyrå. Vaktmästarfrågan har sedermera lösts på ett i huvudsak annat

sätt. Vad angår skrivhjälp äger delegationen på grund av nyssnämnda beslut

anlita personal å den inom riksdagens ekonomibyrå arbetande skrivbyrån.

För att undvika överbelastning å skrivbyrån begagnar sig dock dele
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

21

gationen, såsom nyss nämnts, då antingen ett större behov av skrivhjälp

under längre tid kan förutses eller en större arbetsinsats kräves under en

relativt kort tidrymd, av möjligheten att anställa eller tillfälligt anlita annan

arbetskraft. Vad gäller lokaler och inventarier har ekonomibyrån lämnat

viss medverkan.

Riksdagens kanslideputerade ha den 7 mars 1956 som sin mening uttalat,

att delegationen för sina av riksdagen avsedda arbetsuppgifter skall äga

under riksdagstid åtnjuta förmånen av korrektuläsning genom de för detta

ändamål anställda tjänstemännen i den utsträckning dessas ordinarie arbetsuppgifter

det medgiver.

Också i fråga om redovisning in. m. av de för Nordiska rådet och delegationen

anvisade anslagen lämnas delegationen biträde, nämligen av ekonomibyrån

och riksgäldskontoret på sätt närmare angives i efterföljande avsnitt.

Som ovan nämnts kan rådets presidium och kommittéer anställa särskild

personal för tillgodoseende av vissa gemensamma ändamål. Denna har, i den

mån den är verksam i Sverige, viss anknytning till delegationens kansli

men är icke hos delegationen anställd.

b) Delegationens kansli åvilande arbetsuppgifter

De arbetsuppgifter, som ankomma på delegationen och dess kansli, ha utvecklats

relativt snabbt. Verksamheten var, som naturligt är, då fråga är om

ett helt nytt arbetsfält, till en början ganska trevande. Under den tid av

nu nära sex år, som delegationen funnits till, har emellertid arbetet kommit

in i bestämda banor. I denna del torde kunna hänvisas till vad delegationen

själv anfört i sin den 30 november 1956 dagtecknade petitaskrivelse avseende

budgetåret 1957/58, där det anmärkes att arbetsuppgifterna kunna

uppdelas i tre grupper.

I första hand har sekretariatet att tillhandagå delegationen med det biträde,

som delegationen är i behov av för egen del. Bland hithörande uppgifter

kunna nämnas följande.

a) Sekretariatsuppgifter i samband med delegationens och arbetsutskottets

sammanträden

b) Biträde åt delegationens medlemmar i frågor av nordisk karaktär

c) Kontakten med svenska departement och andra myndigheter i rådsangelägenheter
d)

Kamerala uppgifter

e) Biljett- och hotellbeslällningar in. fl. slag av reseservice

f) Korrespondensen med övriga nordiska sekretariat

g) Upplysningsverksamhet om rådet inom landet (hållande av föredrag,

medverkan vid kurser in. m.).

Vidare avses delegationens sekretariat skola i nära samverkan med utrikesdepartementet

tjänstgöra som centralt informationsorgan för regering

och riksdag med avseende å nordiska spörsmål. Det förutsättes härvid all

sekretariatet noggrant följer pågående samarbete av nordisk karaktär såväl

inom departementen som i särskilda statliga utredningar. Tillika förutsättes

sekretariatet i riksdagen uppmärksamma frågor, i vilka nordiska synpunkter

göra sig gällande. Det omfattande arkiv rörande olika nordiska frågor, som

samlas hos sekretariatet, bildar grunden för denna verksamhet. För att hålla

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

detta aktuellt erfordras excerpering och arkivering av nordiskt stoff i tidningar

och i officiellt tryck ävensom arkivering av material, som på andra

vägar kan införskaffas.

Slutligen har sekretariatet att ombesörja en råd uppgifter som, i avsaknad

av ett gemensamt nordiskt sekretariat för rådet, måst fördelas mellan

de nationella sekretariaten. Då på grund av olika omständigheter detta gemensamma

arbete måst i huvudsak läggas på de danska och svenska sekretariaten

samt i någon mån på Finlands sekretariat, ha de blivit både omfattande

och arbetskrävande för det svenska sekretariatet.

Bland de gemensamma uppgifter, som efter beslut av rådets presidium

lagts på det svenska sekretariatet, kunna här nämnas:

a) rådets utredande verksamhet vad angår vissa spörsmål, t. ex. gemensam

arbetsmarknad för medicinsk personal, åtskilliga av juridiska niomannautskottets

likställighetsfrågor etc.

b) rådets gemensamma rättsliga spörsmål

c) sekretariatsgöromålen i Sverige för Nordisk Kontakt

d) deltagande i internationellt rättsligt samarbete

e) informationsarbetet inom Norden vad avser utgivande av Meddelande

från Nordiska rådet (numera Nytt från Nordiska rådet).

Av uppgifter, som icke låta sig uppdelas, har på Sverige lagts en väsentlig

del av följande:

a) den sakliga planläggningen av rådets sessioner

b) arbetet i anslutning till presidiemöten, förberedelse av mötena och verkställighet

av deras beslut

c) arkivering och registrering av rådets arbetsmaterial.

Vissa förskjutningar i de gemensamma arbetsuppgifterna ha inträtt, sedan

den ovan återgivna redogörelsen lämnades. Dessa äro emellertid väsentligen

beroende på att visst internt arbete inom rådet slutförts, samtidigt som

nya ärenden upptagits. Dessa förändringar äro icke av beskaffenhet att inverka

vid ett samlat bedömande av personalbehovet.

c) Kommittén

Med hänsyn till de växlande förhållanden, varunder arbetet i rådet bedrives,

är det ett önskemål att icke en alltför stor stab av fasta krafter bindes

i delegationens kansli. Det torde vara mera ändamålsenligt att för olika uppgifter

successivt engagera tillfällig arbetskraft. Om arbetet skall kunna erhålla

nödig stadga, erfordras dock en viss, om än begränsad permanent personal.

Efter närmare överväganden har kommittén ansett sig böra föreslå

en organisation av följande slag.

Sekreterare i delegationen, tillika chef för kansliet

(kanslichef)

De hittillsvarande erfarenheterna ge vid handen, att det såsom chef för

kansliet även framgent bör finnas en högt kvalificerad heltidsanställd

tjänsteman (kanslichef). Denne bör vara den i stadgan för rådet angivne

sekreteraren i den nationella delegationen. Han bör vara föredragande i delegationen

och arbetsutskottet samt leda kansliets arbete ävensom biträda

delegationens medlemmar.

Tjänsten torde böra inrättas som en ordinarie befattning men tillsättas

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankonlskottets utlåtande nr 37 år 1959

23

på förordnande tills vidare. Den bör icke vara förenad med pensionsrätt.

Det förutsättes sålunda, att kanslichefen har annan pensionsgrundande

tjänst. Kanslichefsbefattningen bör tillsättas av delegationen utan ansokningsförfarande.

Till grund vid lönegradsplaceringen bör läggas det arvode,

som den nuvarande sekreteraren tillerkänts. Kanslichefen torde sålunda böra

placeras i lönegrad 4 å löneplan B, d. v. s. i samma lönegrad som motsvarande

chefstjänsteman hos riksdagens revisorer.

Biträdande sekreterare

För att åstadkomma lättnad i kanslichefens arbetsbörda är det önskvärt

att — såsom nu under snart två år prövats — denne till sin hjälp har en biträdande

sekreterare. Den nuvarande anordningen, enligt vilken den sekreterare

i utrikesdepartementet, som inom departementets politiska avdelning

närmast har ansvaret för nordiska angelägenheter, på halvtid tjänstgör hos

delegationen och där sysslar med de uppdrag, som anförtros honom, har

visat sig vara praktiskt ändamålsenlig. Härigenom undgås i icke ringa grad

dubbelarbete, då vederbörande befattningshavare i sitt arbete i utrikesdepartementet

kan tillgodogöra sig de erfarenheter han vunnit av motsvarande

arbete i delegationens kansli och vice versa. Det synes under sådana omständigheter

naturligt att denna redan prövade och såsom lämplig befunna

anordning tills vidare får bestå.

Biträdande sekreteraren förutsättes skola vid ledighet för kanslichefen

uppehålla dennes tjänst, i den mån behov av vikarie prövats föreligga.

Ersättning till biträdande sekreteraren torde böra utgå i form av arvode,

vilket lämpligen kan bestämmas efter nu tillämpade grunder. Därigenom

möjliggöras justeringar, som kunna befinnas erforderliga med hänsyn till

arbetets omfattning.

Registrator

Även i fortsättningen bör finnas en registrator för handhavande i främsta

rummet av löpande rutingöromål inom kansliet. Registratorn bör därvid

även fungera som kanslichefens handsekreterare. Denna tjänsteman omhänderhar

vården av delegationens arkiv och biträder med förekommande kamerala

uppgifter. Betydelsefull är vidare uppgiften som arbetsledare för permanent

och mera tillfällig biträdespersonal.

Någon förändring av tjänstens lönegradsplacering (Ae 13) torde icke böra

ifrågakomma, ej heller beträffande övriga förmåner.

Biträdes- och vaktpersonal m. in.

Arbetsbelastningen inom kansliet har hittills varit ojämn vad angår rent

skrivarbete. Behovet av extra skrivhjälp har därför växlat. Härav föranledda

svårigheter ha i viss mån kunnat bemästras genom att riksdagens skrivbyrå

anlitats för att utjämna toppbelastningen. Tidvis är dock även denna

så starkt ianspråktagen, att erforderlig hjälp därifrån icke kunnat påräknas.

I sådana lägen har registratorn fått utföra del mest angelägna skriv
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

maskinsarbetet, i den män extra arbetskraft icke funnits anställd eller eljest

varit att tillgå. Att denna lösning varit till förfång för registratorns

egentliga kvalificerade uppgifter är uppenbart. Arbetet inom kansliet har

emellertid numera fått en sådan omfattning, att den mest effektiva lösningen

torde vara att ett särskilt biträde fast anställes. Härför talar även det

skälet att det visat sig nödvändigt, för att kansliet skall kunna arbeta kontinuerligt,

att tillgång finnes till en kvalificerad vikarie för registratorn,

som är insatt i kansliarbetet och som omedelbart kan rycka in vid ledighet

för registratorn.Biträdestjänsten torde böra placeras i högst 7 :e lönegraden.

Inom denna ram bör placeringen få bliva beroende av innehavarens kvalifikationer.

Liksom registratorn bör biträdet ha icke-ordinarie anställning.

Under hänvisning till det anförda föreslår kommittén, att delegationen bemyndigas

anställa ett biträde i högst lönegrad Ae 7.

Att härutöver särskild skrivhjälp kan i vissa lägen, t. ex. i samband med

rådets sessioner, behöva anlitas, är ofrånkomligt. I första hand bör därvid

ekonomibyråns skrivbyrå få utnyttjas.

Vaktmästaruppgifterna ha efter hand tilltagit. Skötseln av rådets tryck,

som efter fem sessioner erhållit en avsevärd omfattning, är arbetskrävande.

Distributionen och expedieringen av tidskriften Nordisk Kontakt åvilar vidare

vaktmästaren, vilken uppgift kräver förmåga av självständiga insatser.

Stencilering, budskickning av olika slag inom och utom riksdagen, avhämtning

och lämnande av post m. fl. liknande arbetsuppgifter upptaga i övrigt

arbetstiden. Ett permanent behov av en vaktmästare såsom heltidstjänstgörande

har visat sig föreligga under största delen av året.

Den nuvarande anordningen att ekonomibyrån tillhandahåller delegationen

vaktmästare, som avlönas av rådet, synes kommittén tills vidare kunna

bibehållas. Därest det emellertid framdeles skulle visa sig mera ändamålsenligt

att inrätta en vaktmästartjänst hos delegationen, bör emellertid möjlighet

därtill förefinnas. Delegationen bör därför bemyndigas att inrätta en

tjänst som expeditionsvakt i lönegrad Ae 7 vid delegationens kansli.

Under alla omständigheter bör det ankomma på ekonomibyrån att tillhandahålla

den ytterligare vaktmästarhjälp, som kan erfordras i samband

med ledigheter eller vid arbetsanhopning. Vikariebehovet bör sålunda tillgodoses

genom ekonomibyrån.

I övrigt förutsätter kommittén, att delegationen liksom hittills skall äga

påkalla biträde av de under kanslideputerade lydande korrekturläsarna.

Såsom framgår av det följande, bör vidare riksgäldskontoret vara behjälpligt

med vissa uppgifter av kameral art, t. ex. löneuträkningar, kassaverksamhet

och revision. Även redovisningen av delegationens personal, t. ex.

med avseende å semester, annan ledighet, övertid och sjukersättning, bör

ombesörjas av riksgäldskontoret. Dock bör tjanstematrikeln enligt reglerna

i pensionsreglementet föras hos delegationen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

25

Tillfällig sekreterarhjälp

Vid vissa tillfällen, exempelvis då rådets session skall hållas i Sverige,

måste, såsom ovan antytts, den svenska delegationens sekreterarpersonal

förstärkas. Särskilda regler härom torde dock icke vara erforderliga. Det får

ankomma på arbetsutskottet att i varje särskild situation meddela beslut

om anlitande av den ytterligare sekreterarhjälp, som kan för längre eller kortare

tid erfordras för delegationens behov.

Sammanfattningsvis innebär kommitténs förslag, att delegationen erhåller

följande fasta personalorganisation:

1 Sekreterare och chef för kansliet .............................. Br 4

1 Biträdande sekreterare (halvtidstjänst) ............... särskilt arvode

(ca 1/2 A19—23 + 450 kr/mån

1 Registrator ................................................ Ae 13

+ 150 kr/mån

1 Biträde .............................................. högst Ae 7

1 Expeditionsvakt ............................................. Ae 7

Förslag till tjänste- och personalförteckningar ha av kommittén upprättats

i överensstämmelse med vad ovan förordats (se Bilaga 6).

d) Till delegationen anknuten särskild rådspersonal

I det föregående har det för delegationens egen verksamhet erforderliga

personalbehovet behandlats. Härjämte är till delegationens kansli knuten

den personal, som anställts eller eljest anlitas för särskilda uppgifter av rådets

presidium eller andra rådets organ, särskilt dess kommittéer. Arvodena

till denna personal bestämmas av rådets presidium och belasta posten

gemensamma kostnader. För de i Sverige verksamma förskotteras dock ersättningar

och arvoden av svenska delegationen. Till denna personalgrupp

kunna för närvarande följande hänföras.

Vid sammanträde den 8—9 november 1957 beslöt rådets presidium att

anställa en särskild redaktör för rådets förhandlingar. Till denna arbetskrävande

post utsågs en svensk. Denne har i administrativt avseende kommit

att samverka med den svenska delegationens kansli.

Sysslorna som sekreterare i de av rådet tillsatta kommittéerna ha delvis

ombesörjts av de nationella delegationernas permanenta personal. I den mån

kommittéarbetet blir av större omfattning, måste dock, liksom inom det

statliga kommittéväsendet, särskilda sekreterare utses. Som exempel kan

nämnas, att sedan 1954 en byråchef hos socialstyrelsen mer eller mindre

kontinuerligt fullgjort uppdrag att biträda som sekreterare och utredningsman

åt olika av rådet tillsatta kommittéer för behandling av skilda nordiska

arbetsmarknadsproblem.

Vidare har förekommit, att presidiet för de utredningar, som del enligt

§ 3 arbetsordningen kan ha funnit erforderliga beträffande de till eu session

väckta förslagen, förordnat särskilda utredningsmän. Dessa arbeta då

med en bestämd uppgift under relativt kort tid.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1950

Personal av det slag, som ovan angivits, utses icke av delegationen utan

av rådets egna organ. Arvoden och andra ersättningar bestämmas av presidiet.

Dessa kostnader betraktas som gemensamma och fördelas enligt § 21

arbetsordningen mellan länderna i förhållande till antalet valda medlemmar

i rådet; d. v. s. på Sveriges andel falla 16/69. Denna personal har, i

den mån hithörande befattningshavare äro verksamma för rådet i Sverige,

i administrativt avseende knutits till den svenska delegationens kansli.

Sedan den parlamentariska tidskriften Nordisk Kontakt år 1955 började

utgivas, har huvudredaktionen för denna varit förlagd till Stockholm. Utgivningen

oinbesörjes av en av Nordiska rådet utsedd redaktionskommitté,

vilkens båda svenska medlemmar i realiteten övervaka handluivandet av

tidskriftens löpande administrativa ärenden. Visserligen åtnjuter tidskriften

ett särskilt anslag under fjortonde huvudtiteln, men delegationens kansli

har successivt fått övertaga flertalet av de med tidskriftens utgivande förenade

praktiska bestyren med avseende å distribution, prenumeration in. m.

Den svenska redaktionspersonalen — för närvarande huvudredaktör och

svensk lokalredaktör — intaga i och för sig en självständig ställning i förhållande

till delegationen, i det de äro utsedda av och underställda nyssnämnda

redaktionskommitté, men en nära samverkan mellan de båda redaktörerna

och delegationens kansli förekommer i olika avseenden och har

visat sig praktiskt värdefull. Redaktionens medlemmar ha ansetts i viss utsträckning

äga anlita kansliet för kamerala och expeditionella bestyr av olika

art. Jämväl skrivhjälp kan i viss mån tillhandahållas redaktionen genom

kansliets försorg.

Tidskriftens redaktionskommitté fattar beslut om tidskriftens budget och

bestämmer därvid även arvodena till redaktörerna. Kostnaderna för Nordisk

Kontakt fördelas på annat sätt än vad som gäller för rådets gemensamma

utgifter. På Sveriges andel falla sålunda 40 % av utgifterna för Nordisk

Kontakt (se SOU 1954: 8 s. 11 och 14).

Till revisorer för tidskriften, vilka utses av rådet, ha hittills utsetts medlemmar

av svenska delegationen. Jämväl dessa ha i sitt arbete erhållit biträde

av delegationens kansli.

4. Anslagsposter

I och med att delegationen inordnas i riksdagsförvaltningen som ett eget

verk, torde även gängse budgetprinciper böra tillämpas i fråga om uppställningen

av de för delegationens behov erforderliga anslagsposterna. För närvarande

erhåller delegationen ett klumpanslag (förslagsanslag) under rubriken

Riksdagen, vilket för budgetåret 1958/59 uppgår till 200 000 kronor.

Från detta bestridas kostnaderna bl. a. för löner och arvoden, för reseersättningar

och andra expenser och för rådets gemensamma utgifter. Framdeles

torde delegationen liksom riksdagens övriga verk böra erhålla egen rubrik

under fjortonde huvudtiteln och särskilda anslag upptagas för avlöningar

och omkostnader. Det torde få ankomma på arbetsutskottet att — efter samråd

med riksgäldskontoret — framlägga förslag till ny budgetuppställning

m. in. i samband med att arbetsutskottet inkommer med sina petita för budgetåret

1959/60.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 195!)

il

Anslaget till Nordisk Kontakt torde efter den här föreslagna omorganisationen

böra i budgeten uppföras under den nyss omförmälda rubriken för

delegationen.

5. Medelsförvaltning och revision

a) Bestämmelser rörande avlönings- och omkostnadsanslagens disposition

För närvarande saknas närmare regler om dispositionen av det för Nordiska

rådet under fjortonde huvudtiteln till förfogande ställda anslaget.

Bankoutskottet har beträffande några detaljfrågor i samband med den årliga

budgetbehandlingen gjort vissa uttalanden, men i övrigt har delegationen

och arbetsutskottet ansett sig äga efter eget gottfinnande disponera anvisade

medel, dock att de därvid självfallet funnit sig böra i huvudsak följa

de riktlinjer, som innefattats i de vid anslagets beräknande gjorda uppställningarna.

Så har exempelvis arbetsutskottet utfärdat särskilda reseoch

traktamentsbestämmelser för delegationen, antagna den 3 december

1952 med tillägg den 18 oktober 1954 och ändring den 20 maj 1955 (se Bilaga

7).

I och med att delegationen får ställning av ett riksdagens verk, måste givetvis

de för riksdagen och dess verk i allmänhet gällande bestämmelserna

rörande medelsförvaltning m. in. tillämpas jämväl för delegationen och

dess kansli, om ock med vissa i det följande berörda jämkningar. Sammanfattningsvis

vill kommittén uttala, att följande föreskrifter böra i förevarande

avseende gälla för delegationen och dess kansli:

1. Deltagande i delegationens och rådets sammanträden har vid rådets

tillkomst förutsatts icke skola berättiga delegationens medlemmar och suppleanter

till särskild ersättning. Motsvarande gäller också i fråga om arbetsutskottets

sammanträden. Någon ändring härutinnan föreslås icke. I den

mån medlemmar eller suppleanter däremot deltaga i rådets kommittéer

eller i övrigt av rådet eller dess organ påläggas särskilda arbetsuppgifter

under tid, då rådet ej är samlat till session, synes rimligt att ersättning

utgår i form av arvode. Detta torde lämpligen böra bestämmas till 30 kronor

per sammanträdesdag.

2. Att den hos delegationen anställda personalen efter den föreslagna

omorganisationen blir underkastad avlönings- och pensionsreglementena för

riksdagens verk har redan nämnts, likaså att arvode och ersättning åt tillfällig

arbetskraft bör utgå enligt arbetsutskottets bestämmande, regelmässigt

i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som i motsvarande

fall tillämpas inom riksdagens verk.

3. I den mån delegationen för särskilda utredningsuppdrag tillämpar det

statliga kommittéväsendets arbetsformer, vilket i förekommande fall i regel

synes böra ske, böra också kommittékungörelsens regler om ersättning

vinna tillämpning.

4. Vad angår rese- och traktamentsbestämmelserna torde i huvudsak reglerna

i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes resa, utlandsresereglementet

böra tillämpas. Delegationens medlemmar och supp
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1953

leanter skola därvid hänföras till rese- och traktamentsklass A. Den hos

delegationen anställda lönegradsplacerade personalen följer därvid reglementenas

regler. Beträffande icke lönegradsplacerad personal bestämmer

arbetsutskottet rese- och traktamentsklass.

Medlem eller suppleant bör dock icke äga uppbära reseersättning eller

traktamente för bevistande av sammanträde, som hålles i Stockholm, då

riksdagssession pågår, icke heller för deltagande i annan förrättning eller

eljest för uppdrag i Stockholm under riksdagssession.

Vad angår tillämpningen av bestämmelserna i allmänna resereglementet

och i utlandsresereglementet torde arbetsutskottet böra äga meddela de kompletterande

föreskrifter, som kunna finnas behövliga, t. ex. — som nämnts

—- beträffande reseklasstillhörighet i vissa fall, och besluta om de jämkningar

i reglerna som kunna erfordras, t. ex. beträffande begagnande av

luftfartyg o. d. Särskild föreskrift härom torde dock icke vara erforderlig.

5. Enligt 13 § stadgan för Nordiska rådet skall varje land svara för utgifterna

för sitt deltagande i rådet, varjämte rådet bestämmer hur gemensamma

utgifter skola fördelas. I den av rådet antagna arbetsordningen ha

fördelningsgrunderna, som förut omnämnts, angivits i § 21; där stadgas, att

utgifterna för tryckning och övriga gemensamma utgifter skola fördelas

mellan länderna i förhållande till antalet valda medlemmar i rådet, dock att

varje land självt skall svara för de särskilda utgifter, som föranledas av där

hållna möten. I tillämpningen blir det en sak för rådets presidium att avgöra

vad som är att hänföra till gemensamma utgifter.

Sveriges andel i dessa gemensamma utgifter, om vilka beslut träffats i vederbörlig

ordning av rådet, presidiet eller annat behörigt organ, bör gäldas

utan annan prövning än att utgifterna konstateras vara vederbörligen beslutade

och styrkta (se härom vidare nedan under Formerna för utbetalning).

6. I den mån särskilda föreskrifter icke meddelats av riksdagen eller av

delegationen, bör arbetsutskottet äga disponera de för Nordiska rådet och

den svenska delegationen och dess kansli anvisade medlen för därmed avsedda

ändamål.

7. De för utgivande av tidskriften Nordisk Kontakt anslagna medlen torde

böra stå till arbetsutskottets förfogande med möjlighet för detta att delegera

beslutanderätten beträffande dem till redaktionskommittén för ifrågavarande

tidskrift.

Kommittén har icke ansett erforderligt att föreslå författningsreglering av

vad här ovan under 1)—7) sammanfattningsvis föreslagits utom vad angår

frågan om arvoden samt om reseersättningar och traktamenten till delegationens

medlemmar och suppleanter. Föreskrifter i sådant hänseende föreslås

skola intagas i reglementet för delegationen. Vid bifall härtill böra de

av arbetsutskottet antagna Rese- och traktamentsbestämmelser för Nordiska

rådets svenska delegation upphävas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 195!)

29

b) Formerna för utbetalning

Uppgiften att utanordna de för delegationen anvisade medlen förutsättes

skola av arbetsutskottet anförtros kanslichefen.

För att en utbetalning skall kunna ske, måste den räkning eller motsvarande

aktstycke, som skall ligga till grund för utbetalningen, vara försedd

med attest av kanslichefen. Innan utbetalning av ersättning för resekostnad

och för kostnad för sjukvård sker, skall ifrågavarande räkning granskas

av riksgäldskontorets revisionsbyrå. Utbetalningen verkställes därefter

genom riksgäldskontorets kassa.

Det har visat sig nödvändigt, att delegationen förfogar över vissa kassamedel.

Kontantutlägg måste göras å kansliet, t. ex. för reseförskott, och vidare

för diverse utgifter särskilt under rådssessioner utanför Sverige. För

sådana ändamål bör delegationen erhålla ett förskott från riksgäldskontoret.

Liksom hittills bör detta i huvudsak innestå å en för delegationen upplagd

checkräkning hos riksbanken.

För förskottet bör kanslichefen ansvara. Denne bör därför äga förfoga

över checkräkningen i riksbanken. Den löpande bokföringen beträffande förskottet

bör ombesörjas av registratorn. Redovisning av förskottet torde böra

avgivas kvartalsvis eller oftare om påfyllnad av förskottet erfordras.

Inkomster, som inflyta till delegationen, härröra huvudsakligen antingen

från försäljning av rådstryck eller från inbetalningar av de andra i rådet

deltagande länderna avseende deras andelar i gemensamma kostnader, som

tidigare förskjutits av Sverige. Inkomster av dessa eller annat slag torde

böra uppbäras av delegationen och redovisas till riksgäldskontoret samtidigt

med att förskottet redovisas; större belopp torde dock böra omedelbart inbetalas

till riksgäldskontoret.

För löpande inkomster avseende Nordisk Kontakt har kansliet låtit öppna

särskilt postgirokonto, å vilket för t. ex. prenumeration och försäljning av

lösnummer erhållna medel insättas. Även vad gäller detta postgirokonto torde

redovisning böra avgivas kvartalsvis till riksgäldskontoret.

Kommittén förutsätter, att alla verifikationer över inkomster och utgifter

littereras hos delegationen. För närvarande användas för utgifter, som avse

Nordiska rådet, fyra olika littera, valda med hänsyn till huvudposterna i

delegationens anslagsberäkningar. Under a) upptagas gemensamma kostnader;

under b) förekomma tre undergrupper, en för resekostnader och

traktamenten, en för löner och arvoden samt en för expenser. I och med att i

budgeten specificerade anslag komma att uppföras, torde dessa rubriker böra

följas vid verifikationernas litterering. En littereringsplan bör uppgöras av

delegationen i samråd med riksgäldskontoret.

Särskild uppmärksamhet kräva i detta sammanhang sådana utgifter, vilka

hänföras till gruppen Gemensamma kostnader. Härunder bokföras såväl utbetalningar

till annat land från Sverige av vår andel i gemensamma utgifter,

vilka förskotterats av detta land, som sådana gemensamma utgifter, vilka

fullgjorts av Sverige men till vilka andra länder senare skola bidraga. De

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 195!)

båda slagen av utgifter böra bokföras var för sig. Vad angår utgifter, hörande

till det senare slaget, bör uppläggas särskild bokföring. Avräkning med

övriga nationella delegationer, avseende gemensamma utgifter, kan beräknas

komma att ske åtminstone en gång årligen, troligen kring den 1 oktober.

Krav komma då att framställas från den svenska delegationen till övriga delegationer,

beräknade på grundval av summan av de av den svenska delegationen

förskotterade gemensamma kostnaderna. Varje sådant krav bör vara

försett med attest från riksgäldskontoret om att utgifterna företagits och att

vederbörliga verifikationer förefinnas. Det bör ankomma på delegationens

kansli att tillse, att de debiterade beloppen inflyta till delegationen. I sista

hand bör riksgäldskontorets revisionsbyrå kontrollera, att Sverige återfår

utlagda belopp.

Då i olika sammanhang skulder och tillgodohavanden uppkomma i förhållandet

mellan rådets nationella delegationer, böra i svenska delegationens

kansli uppläggas särskilda reskontra för delegationerna, av vilka det aktuella

läget med avseende å tillgodohavanden och skulder i förhållandet länderna

emellan kan utläsas.

Såsom ovan angivits bör krav, som av annan delegation riktas gentemot

den svenska, avseende Sveriges andel i gemensamma kostnader, vara på motsvarande

sätt försett med attest av det förskotterande landets kassamyndighet

om att utgifterna företagits och att vederbörliga verifikationer finnas.

Vad angår tidskriften Nordisk Kontakt torde motsvarande regler beträffande

de för tidskriften gemensamma kostnaderna böra tillämpas. Det är att

märka, att huvuddelen av kostnaderna för Nordisk Kontakt äro att rubricera

som gemensamma utgifter.

c) Revision m. m.

Den löpande revisionen av delegationens utgifter och inkomster torde

böra ombesörjas av riksgäldskontorets revisionsbyrå i den ordning, som

tillämpas i fråga om riksdagsbiblioteket samt JO- och MO-ämbetena. Särbestämmelser

för Nordiska rådets svenska delegation torde icke vara erforderliga.

Liksom hittills bör det ankomma på riksgäldskontoret att tillhandahålla

riksräkenskapsverket de för budgetredovisningen erforderliga uppgifterna

angående anslagen till delegationen.

6. Specialmotivering

a) Förslag till reglemente för Nordiska rådets svenska delegation (Bilaga i)

I det föregående ha i olika sammanhang framlagts förslag till bestämmelser,

som skola inflyta i reglementet. Härutöver vill kommittén lämna

följande specialmotivering:

§ 1

Till denna paragraf ha överförts de regler, som nu finnas intagna i ordningen

för val av medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet. I de gäl
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 195!)

31

lande bestämmelserna ha föreslagits endast smärre jämkningar av formell

natur.

§ 2

I denna paragraf ha intagits bestämmelser om delegationens sammansättning

samt om regeringsrepresentanternas ställning. De överensstämma med

vad för närvarande härutinnan tillämpas.

§ 3

I analogi med vad som stadgas i 1 § instruktionen för riksdagens revisorer

av stats-, hanko- och riksgäldsverken torde lämpligen ålderspresidenten

kunna betros med att öppna förhandlingarna vid det konstituerande sammanträdet.

Föreskrift härom torde ej vara erforderlig.

Val inom delegationen torde icke behöva förrättas med slutna sedlar, med

mindre någon medlem det påkallar. Föreskrift härom har icke ansetts erforderlig.

§ 4

Liksom för närvarande är fallet torde det, då suppleanter icke skola utses

för arbetsutskottets medlemmar, vara mest praktiskt att vid förfall för sådan

medlem låta arbetsutskottet tillkalla annan vald medlem av delegationen,

tillhörande samma partigrupp som den frånvarande.

§ 5

Det bör ankomma på sekreteraren att föra eller låta föra protokoll i delegation

och arbetsutskott. För protokolljustering har hittills tillämpats den

ordningen, att protokollen föredragas inför delegationen respektive arbetsutskottet

och där justeras. I brådskande fall kan protokoll eller viss del av

protokoll förklaras omedelbart justerat. Någon ändring i denna praxis synes

icke påkallad.

Kommittén har icke i sitt förslag upptagit närmare regler om anställningsformen

för de vid kansliet anställda. Att kanslichefen skall ha ordinarie

anställning följer av vad tidigare sagts. Övrig personal med fast anställning

blir tills vidare extraordinarie.

§ 6

Sedan det numera bestämts, att rådets ordinarie sessioner skola äga rum

kring månadsskiftet oktober/november, torde det vara lämpligt, att delegationens

berättelse omfattar helt kalenderår och att den avgives i januari vid

riksdagens början.

§ 7

Av vad under denna paragraf föreslagits framgår, att arvode kan utgå till

medlem av delegationen eller suppleant i delegationen endast vid deltagande

i andra sammanträden än dels sammanträde med delegationen eller arbets
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

utskottet, dels möten med det till session samlade rådet jämte andra under

rådssessionen hållna sammankomster. Denna bestämmelse avses exempelvis

skola äga tillämpning å medlem eller suppleant, som invalts i rådskommitté.

I den mån andra personer inväljas i rådets kommittéer, vilket undantagsvis

kan förekomma, torde ersättningsfrågan få lösas av arbetsutskottet

från fall till fall.

§ 8

Kommittén har förutsatt, att den praxis, som utbildat sig hos andra statliga

myndigheter vid tillämpningen av de statliga rese- och traktamentsbestämmelserna,

skall i huvudsak vinna tillämpning jämväl för delegationens

del.

§ 9

Ovan har förutsatts, att arbetsutskottets beslut skall kunna omprövas av

delegation. Därom erfordras icke några regler.

Däremot kunna besvärsregler icke undvaras i vad angår delegationens beslut

om tillsättning av tjänster o. d. Här torde en besvärsrätt till bankoutskottet

av samma omfattning, som gäller beträffande beslut av riksgäldsfullmäktige

och styrelsen för riksdagsbiblioteket, böra stadgas. I fråga om

tillsättningsbeslut avseende tjänster, som tillsatts utan ansökningsförfarande,

föreligger icke besvärsrätt för någon.

De allmänna reglerna i lagen den 4 juni 1954 om besvärstid vid talan mot

förvaltande myndighets beslut torde böra äga tillämpning för delegationen.

Kommittén förutsätter, att här framlagda förslag skola kunna slutbehandlas

i sådan tid, att reglementet skall kunna börja tillämpas från och med den

1 januari 1959. I samband härmed bör ordningen för val av medlemmar och

suppleanter i Nordiska rådet upphävas.

b) Förslag till ändrad lydelse av 6 § instruktionen för nästa riksdags bankoutskott

(Bilaga 5)

Möjlighet för bankoutskottet att efter besvär pröva beslut om vägran att

utlämna allmän handling finnes för närvarande stadgad i instruktionen för

bankoutskottet såvitt gäller beslut av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

och av styrelsen för riksdagsbiblioteket; se bankoutskottets

utlåtande 1939:44. Däremot kan sådant beslut av riksdagens kamrar, utskott,

kanslideputerade, riksdagens revisorer, JO och MO icke överklagas;

se konstitutionsutskottets utlåtande 1937:24. Någon anledning att undanhålla

allmänheten möjlighet att hos bankoutskottet överklaga beslut av

Nordiska rådets svenska delegation om vägran att utlämna allmän handling

torde icke föreligga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

33

Bilaga 1

Stadga den 20 augusti 1952 (nr 618) för

Nordiska rådet

(I lydelse enligt Kungl. förordning den 6 juni 1957 (nr 296), som trätt i

kraft den 1 januari 1958)

1 §•

Nordiska rådet är organ för samråd mellan Danmarks folketing, Finlands

riksdag, Islands alting, Norges storting och Sveriges riksdag samt dessa

länders regeringar i spörsmål, som avse samverkan mellan dessa länder

eller några av dem.

2 §•

Rådet består av sextionio valda medlemmar och av regeringsrepresentanter.

För den tid och på det sätt, som i varje land bestämmes, välja Danmarks

folketing, Finlands riksdag, Norges storting och Sveriges riksdag envar inom

sig sexton medlemmar i rådet jämte erforderligt antal suppleanter och

Islands alting inom sig fem medlemmar i rådet jämte erforderligt antal

suppleanter. Bland varje lands valda medlemmar skola olika politiska riktningar

vara företrädda.

Envar regering utser bland sina medlemmar regeringsrepresentanter till

det antal, som den önskar.

3 §•

Regeringsrepresentanterna hava icke rösträtt i rådet.

4 §•

Rådet samlas en gång årligen å tid, som rådet bestämmer (ordinarie session).

Dessutom samlas rådet, när det så beslutar eller när minst två regeringar

eller minst tjugofem valda medlemmar framställa begäran därom

(extra session). Ordinarie session hålles i någon av ländernas huvudstäder

efter rådets bestämmande.

5 §•

För varje ordinarie session och tiden intill nästa ordinarie session väljer

rådet bland de valda medlemmarna en president och fyra vicepresidenter.

Presidenten och vicepresidenterna utgöra rådets presidium.

6 §•

Rådets förhandlingar äro offentliga, därest rådet icke med hänsyn till

ett spörsmåls särskilda art annorlunda beslutar.

7 §•

Vid varje ordinarie session fördelas de valda medlemmarna på fasta utskott

med uppgift att förbereda sakerna. Utskotten kunna efter presidiets

bestämmande i särskilda fall hålla möte mellan sessionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1959. X samt. Nr it

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

För beredning av särskilda saker under tiden mellan sessionerna kunna

kommittéer tillsättas.

8 §•

Varje lands delegation anställer sekreterare och annan personal. Sekretariatens

verksamhet och inbördes samarbete försiggå under presidiets ledning.

9 §•

Envar regering och envar medlem hava rätt att genom skriftlig framställning

till presidiet väcka sak hos rådet. Presidiet låter företaga den utredning,

det finner erforderlig, och utsänder aktstyckena i saken till regeringarna

och medlemmarna i god tid före sessionen.

10 §.

Rådet dryftar spörsmål av gemensamt intresse för länderna och kan antaga

rekommendationer till regeringarna. Till rekommendation skall fogas

uppgift om hur varje medlem röstat.

Rörande spörsmål, som uteslutande angå vissa länder, hava endast medlemmar

från dessa länder rösträtt.

11 §.

Regeringarna böra vid varje ordinarie session lämna rådet meddelanden

om de åtgärder, som vidtagits i anledning av rådets rekommendationer.

12 §.

Rådet fastställer självt sin arbetsordning.

13 §.

Varje land svarar för utgifterna för sitt deltagande i rådet.

Rådet bestämmer hur gemensamma utgifter skola fördelas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

35

Bilaga 2

Arbetsordning för Nordiska rådet

(Antagen av Nordiska rådet den 20 februari 1953 med ändringar den 18

augusti 1954, den 3 februari 1955, den 1 februari 1956 och den 22 februari

1957)

§ 1.

Ordinarie session och extra session, som rådet beslutat, börja på tid som

rådet bestämt enligt 4 § stadgan för Nordiska rådet. Rådet kan dock överlämna

till presidiet att fastställa tid för sessions början. När särskilda omständigheter

giva anledning därtill, kan presidiet, med samtycke av samtliga

delegationer, fastställa annan tid och plats för sessionen än rådet bestämt.

önska minst två regeringar eller minst tjugofem valda medlemmar, att

extra session skall hållas, skola de insända skriftlig begäran därom till presidiet.

Sådan extra session skall, där rådet icke annorlunda bestämt, hållas

på plats och börja på tid, som presidiet fastställer, om möjligt efter samråd

med delegationerna.

Presidiet sörjer för att regeringarna samt de valda medlemmarna och

suppleanterna tre månader före sessions början underrättas om tid och plats

för sessionen. Skall extra session hållas, kan dock sådan underrättelse utsändas

senare, om särskilda förhållanden giva anledning därtill.

Session avslutas, när de saker, som äro uppförda på den i § 9 nämnda

listan, ha slutligt avgjorts eller uppskjutits till en senare session.

§ 2.

Sak, som avses i 9 § stadgan, kan väckas hos rådet av vald medlem genom

medlemsförslag och av regering genom regeringsförslag, ineddelande enligt

11 § stadgan eller berättelse om nordiskt samarbete. Sådana framställningar

skola insändas genom landets sekretariat.

Suppleant i rådet kan gemensamt med vald medlem framlägga medlemsförslag.

^ Medlemsförslag eller regeringsförslag skall innehålla förslag till beslut av

rådet. Regeringsförslag kan dock innehålla allenast anmodan om yttrande.

§ 3.

För att kunna upptagas till behandling vid ordinarie session skall regeringsförslag

eller medlemsförslag hava insänts till ett sekretariat senast två

månader före sessionens början. Presidiet kan dock i särskilt fall förkorta

denna frist till en månad, om erforderlig utredning icke härigenom väsentligt

försvåras. Meddelanden och berättelser, som omförmälas i § 2, skola

insändas till ett sekretariat senast en månad före sessionens början. Regeringsförslag

och medlemsförslag samt de utredningar, presidiet har funnit

erforderliga, ävensom meddelanden och berättelser skola tillställas regeringarna,

medlemmarna och suppleanterna snarast möjligt, dock senast tre veckor

före sessionens början.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoulskottets utlåtande nr 37 år 1959

Beslutar rådet att hålla extra session, fastställes tillika den frist, inom vilken

sak skall väckas för att kunna upptagas vid sessionen. Rådet kan bestämma,

att endast vissa saker skola behandlas vid sådan session.

Vid extra session, som hålles enligt § 1 andra stycket, upptagas endast de

saker, som rådet är sammankallat för att behandla. Alla aktstycken utsändas

snarast möjligt.

Utan hinder av vad i denna paragraf stadgas kan rådet med två tredjedelars

flertal besluta att upptaga sak till behandling.

§ 4.

I uppskjuten sak eller sak, som i överensstämmelse med § 3 väckts hos

rådet före en sessions början genom regeringsförslag eller medlemsförslag,

kan regering eller medlem skriftligen framställa förslag (ändringsförslag)

senast när saken hänvisas till utskott. I anslutning till meddelande eller berättelse

kan förslag (tilläggsförslag) på samma sätt framställas senast sju

dagar före sessionens början. Om möjlighet att senare framställa förslag

stadgas i § 15.

§ 5.

Återkallas regeringsförslag eller medlemsförslag eller ändringsförslag

eller tilläggsförslag, kan medlem av rådet upptaga förslaget vid det möte,

då återkallelsen anmäles.

§ 6.

På grund av anmälningar till sekretariaten, som böra göras senast en

vecka före sessionens början, upprättas medlemslista för sessionen. Medlemslistan

skall godkännas vid sessionens första möte. När det visar sig erforderligt

skall den ändras.

I medlemslistan upptagas i alfabetisk ordning först regeringarnas representanter,

därnäst de valda medlemmarna. I denna ordning intaga medlemmarna

sina platser i sessionssalen.

§ 7.

. Vid första mötet i en session väljas president och vice presidenter; härvid

iakttages att såväl varje land som olika politiska riktningar bliva representerade

i presidiet. Innan sådant val har skett, leder den förutvarande

presidenten förhandlingarna.

Den som vid debatt om en sak fungerar eller har fungerat som president

kan deltaga i beslutet, men icke i debatten.

§ 8.

Som sekreterare fungerar sekreteraren hos den delegation, i vars land

sessionen hålles. I sekretariatsgöromålen medverkar i övrigt den personal,

som presidiet förordnar.

§ 9.

Vid sessionens första möte fastställes saklista. På listan uppföras de saker

som väckts enligt § 3 eller uppskjutits till sessionen; dock kan rådet

underlåta att å listan uppföra meddelande, som det finner icke erfordra

dess behandling vid sessionen. Upptagas senare andra saker, skola också

de uppföras på listan.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

37

§ 10.

Rådet skall vid första mötet i session besluta, vilka fasta utskott soin

skola tillsättas, och välja medlemmar i dessa. Vid valet skall eftersträvas

eu allsidig representation i varje utskott.

Varje utskott väljer bland sina medlemmar en förman och en vice förman.

§ 11.

Rådets möten hållas på den tid, rådet eller presidiet bestämmer.

Under iakttagande av vad rådet kan hava bestämt om sakernas behandling

fastställer presidenten dagordning för varje möte; dock skall det förutvarande

presidiet bestämma dagordningen för första mötet i sessionen.

Spörsmål om arbetets organisation vid pågående session kan upptagas utan

att hava varit uppfört på dagordningen.

Kallelse till möte skall kungöras i rådets lokaler senast kl. 16 dagen före

mötet eller meddelas vid möte senast sagda dag, men kan i trängande fält i

stället meddelas samtliga medlemmar personligen.

§ 12.

Rådet skall snarast möjligt hänvisa de på saklistan upptagna sakerna till

behandling i utskott. Innan sak sålunda hänvisas till utskott, hava rådets

medlemmar rätt att uttala sig om saken. När rådet enhälligt det beslutar,

kan sak dock avgöras utan utskottsbehandling.

Sak, som behandlats i utskott, må upptagas till avgörande i rådet först på

andra dagen efter det att utskottets förslag inkommit till rådet. Rådet kan

dock besluta, att saken skall behandlas tidigare.

Saken skall avgöras vid det möte, då utskottets förslag uppförts på dagordningen,

där icke rådet beslutar att uppskjuta saken till annat möte eller

till senare session.

Spörsmål, som angår allenast rådets arbete, kan avgöras utan utskottsbehandling.

§ 13.

Utskott väljer, i den mån så finnes påkallat, talesman för sak, som har

hänvisats dit. Också mindretal i utskott kan välja talesman.

Utskott kan inbjuda utomstående medlem av rådet, så ock regeringsledamot

som icke är medlem av rådet, att utan rösträtt deltaga i dess överläggningar

i viss sak. Utskott kan också eljest inbjuda person utanför rådet att

lämna upplysningar och uttala sin mening inför utskottet.

Medlem av utskott, som enligt 10 § andra stycket stadgan icke kan deltaga

i beslut i en sak, kan icke heller inom utskott deltaga i beslut i saken.

Falla rösterna lika inom utskott, äger förmannen utslagsröst. Envar utskottsmedlem

har rätt att ställa förslag, som avviker från utskottets förjslag.

Utskotts förslag till beslut jämte därtill hörande reservationer (mindretalsförslag)

tillställas rådet skriftligen.

§ 14.

Under rådets förhandlingar få medlemmarna ordet i den ordning de anmält

sig. Med rådets samtycke kan dock presidenten frångå denna ordningsföljd.

På förslag av presidenten kan rådet för särskild debatt besluta att begränsa

yttrandenas längd. På förslag av presidenten eller av dem valda med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

lemmar kan rådet också med två tredjedelars flertal besluta, att debatten

om en viss sak skall avslutas. Om sådana förslag kan debatt icke äga rum.

§ 15.

Rekommendation kan i sak, som är uppförd på saklistan, beslutas inom

ramen för regeringsförslag eller medlemsförslag eller för ändringsförslag

eller tilläggsförslag och i övrigt i överensstämmelse med förslag, till vars

upptagande rådet samtyckt. Sådant samtycke kräves också, då medlem först

under debatten om saken ställer förslag till rekommendation, som icke föranletts

av vad utskottet hemställt i saken.

Beslut om rekommendation fattas genom votering medelst namnupprop

efter medlemslistan. Vid namnuppropet svaras »ja», »nej» eller »röstar

icke». Rekommendation har antagits, när flere röstat för än mot förslaget.

Föreligga i en sak flera oförenliga förslag till rekommendation, bestämmer

presidenten i vilken ordning voteringen skall företagas. Denna ordning

skall presidenten delgiva rådet såvitt möjligt före debatten, dock senast före

röstningens början.

§ 16.

Val företages, då vald medlem det kräver, genom votering med slutna

röstsedlar. Falla rösterna lika, avgör lotten. Till val enligt § 7 och § 10 första

stycket skola delegationernas arbetsutskott, vilka omförmälas i § 25, framlägga

förslag.

§ 17.

I andra fall än dem, som äro nämnda i § 15 eller § 16, skall avgörande

ske genom öppen votering, då mer än ett förslag har framställts eller då

vald medlem det kräver. Finner presidiet på grund av särskilda skäl ett

avgörande icke erforderligt, kan presidenten dock underlåta att upptaga det

föreliggande spörsmålet till votering.

öppen votering försiggår genom att medlemmarna resa sig. Den skall

visa, huru många av de närvarande som röstat antingen »ja» eller »nej»

eller avhållit sig från att rösta. Falla rösterna lika, har presidenten utslagsröst.

Erfordras vid voteringen mer än en omröstning, skall vad i § 15 tredje

stycket stadgas äga tillämpning.

Om vald medlem kräver det, skall i stället för öppen votering användas

votering med namnupprop efter reglerna i § 15 andra stycket.

§ 18.

Råd och utskott äro beslutsmässiga, när minst hälften av de valda medlemmarna

äro tillstädes. När enligt § 10 andra stycket stadgan allenast medlemmar

från vissa länder deltaga i en saks behandling, äro råd och utskott

beslutsmässiga, när minst hälften av dessa länders valda medlemmar äro

tillstädes.

§ 19.

Vid rådets möten föras genom sekreterarens försorg protokoll, som skola

innehålla stenografiska referat av förhandlingarna. Protokollen skola godkännas

av presidiet.

Sekreteraren sörjer för att protokollen bli tryckta, utom de delar som angå

förhandlingar inom lyckta dörrar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

39

§ 20.

Rekommendation underskrives av presidenten och kontrasigneras av sekreteraren.

Oavsett om förslag till rekommendation antagits eller förkastats,

skall voteringsresultatet meddelas regeringarna.

§ 21.

Utgifter för tryckning och andra gemensamma utgifter, som avses i 13 §

stadgan, skola fördelas mellan länderna i förhållande till antalet valda medlemmar

i rådet. Dock skall varje land svara för de särskilda utgifter, som

föranledas av där hållna möten.

§ 22.

Mellan sessionerna handhaver presidiet rådets löpande angelägenheter.

Presidiet har att till varje ordinarie session avgiva rapport om sin verksamhet

sedan senaste ordinarie session.

Presidiet bestämmer, huru den ledning av sekretariatens verksamhet och

inbördes samarbete, som enligt 8 § stadgan åvilar presidiet, skall utövas.

Den omedelbara ledningen av sekretariatet i varje land ankommer på detta

lands representant i presidiet.

När presidiets medlemmar äro eniga, kan presidiet fatta beslut utan att

hålla möte.

§ 23.

Till medlem i en kommitté kan blott i särskilda fall väljas andra än medlemmar

och suppleanter i rådet. Kommittén skall till ordinarie session avgiva

rapport om sin verksamhet.

§ 24.

Får medlem av presidiet eller av utskott tillfälligt eller varaktigt förfall

mellan sessionerna eller upphör sådan medlem att vara medlem av rådet,

inträder i hans ställe den medlem, som utses av den delegation han tillhör.

Medlem av kommitté eller ersättare för sådan medlem utses under tiden

mellan sessionerna av vederbörande lands delegation.

§ 25.

Varje delegation väljer ett arbetsutskott, som rådslår med presidiet och

övriga arbetsutskott i spörsmål som angå organisationen av rådets verksamhet.

§ 26.

För särskilt tillfälle kan rådet med två tredjedelars flertal besluta avvikelse

från föreskrifterna i denna arbetsordning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

Bilaga 3

Ordning för val av medlemmar och suppleanter

i Nordiska rådet

(Antagen av riksdagen den 20 maj 1953, ändrad den 5 mars 1958)

Å varje riksdag väljer vardera kammaren, med tillämpning av 75 § 1 mom.

riksdagsordningen och riksdagsstadgan, inom sex dagar efter riksdagens

öppnande åtta medlemmar i Nordiska rådet jämte åtta suppleanter för dessa

för tiden intill dess val nästa gång äger rum. Såframt särskilda skäl därtill

föranleda, må talmanskonferensen bestämma annan tid för valen, så ock

vid en och samma riksdag föranstalta om nya val.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

41

Bilaga 4

Förslag

till

Reglemente för Nordiska rådets svenska delegation

§ 1.

Å varje riksdag väljer vardera kammaren, med tillämpning av 75 § 1

mom. riksdagsordningen och §§ 8—11 riksdagsstadgan, inom sex: dagar efter

riksdagens öppnande åtta medlemmar i Nordiska rådet jämte åtta suppleanter

för dessa för tiden intill dess val nästa gång äga rum. Såframt särskilda

skäl därtill föranleda, må talmanskonferensen bestämma annan tid för

valen, så ock vid en och samma riksdag föranstalta om nya val.

§ 2.

De enligt § 1 av riksdagen valda medlemmarna i rådet bilda jämte de till

regeringsrepresentanter i rådet utsedda statsråden Nordiska rådets svenska

delegation.

Suppleant inträder i delegationen i stället för vald medlem, som avgått ur

denna eller fått förfall, enligt bestämmelserna i § 12 riksdagsstadgan.

Regeringsrepresentant saknar rösträtt i delegationen och dess organ.

§ 3.

Så snart riksdagen förrättat val av medlemmar i delegationen, utser denna

vid konstituerande sammanträde för samma tid, som nämnda val gäller,

bland sina valda medlemmar ordförande och vice ordförande samt ett

arbetsutskott.

§ 4.

Arbetsutskottet skall bestå av delegationens ordförande och vice ordförande

samt tre andra medlemmar. Den förstnämnde för ordet jämväl i utskottet.

Vid tillfälligt förfall för medlem av arbetsutskottet må i dennes ställe

tillkallas annan vald medlem av delegationen, tillhörande samma partigrupp

som den frånvarande. Arbetsutskottet är beslutfört, om minst tre medlemmar

äro närvarande. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst.

Arbetsutskottet har att ombesörja delegationens löpande angelägenheter

och handlägga de ärenden, som av delegationen hänskjutits till utskottet.

§ 5.

Delegationen och arbetsutskottet biträdas av en av delegationen utsedd

sekreterare, som tillika är chef för delegationens kansli (kanslichef).

För kansliets tjänstemän skall i fråga om tjänsteförsummclse m. in. vad

som är föreskrivet i §§ 23—26 reglementet för riksdagsbiblioteket äga motsvarande

tillämpning; därvid skall vad som är stadgat om överbibliotekarien

gälla kanslichefen och om styrelsen delegationen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

§ 6.

Delegationen har att årligen vid riksdagens början till riksdagen avgiva

berättelse över sin verksamhet och rådets arbete. Berättelsen skall tillika

överlämnas till Konungen.

§ 7.

För deltagande i sammanträde för rådets eller delegationens räkning äger

medlem eller suppleant uppbära arvode med 30 kronor för sammanträdesdag;

dock utgår arvode icke för sammanträde med delegationen eller arbetsutskottet,

ej heller för sammanträde under rådssession.

§ 8.

Medlem och suppleant äger att, med det undantag som i andra stycket

sägs, för resa, som företages för rådets eller delegationens räkning, åtnjuta

resekostnadsersättning och traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt

bestämmelserna i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes

resa, utlandsresereglementet, därvid medlem skall hänföras till rese- och

traktamentsklass A.

För resa till sammanträde i Stockholm skall under tid, då riksdagen

håller session, reseersättning och traktamente icke utgå.

§ 9.

Över delegationens beslut i ärenden, som röra kansliets tjänstemän eller

innefatta vägran att utlämna allmän handling, må besvär anföras hos riksdagens

bankoutskott. Dessa skola ingivas till delegationen, som har att,

jämte utlåtande däröver, så snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Besvärstiden beräknas beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning,

som tillkännagives genom anslag, från den dag då anslaget skedde.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1959.

Genom reglementet upphäves ordningen den 20 maj 1953 för val av medlemmar

och suppleanter i Nordiska rådet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

43

Bilaga 5

Förslag

till

ändrad lydelse av 6 § instruktionen för nästa riksdags bankoutskott

§ 6

Utan riksdagens — — ■— rättelse förhjälpa.

Det ankommer på utskottet att pröva och avgöra besvär som hos utskottet

anföres över beslut av fullmäktige i riksbanken eller riksgäldskontoret

eller av styrelsen för riksdagsbiblioteket eller av Nordiska rådets svenska

delegation om vägran att utlämna allmän handling.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

Bilaga 6

Förslag

till

tjänsteförteckning för riksdagens verk

Nordiska rådets svenska delegations kansli

Sekreterare och kanslichef .................. Br 4

Förslag

till

Personalförteckning för Nordiska rådets svenska delegations kansli

Tjänsteman å ordinarie stat

1 sekreterare och kanslichef ................ Br 4

Extra ordinarie tjänstemän

1 Registrator ............................. Ae 13

1 Biträde .......................... högst Ae 7

1 Expeditionsvakt......................... Ae 7

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

45

Bilaga 7

Rese- och traktamentsbestämmelser

för Nordiska rådets svenska delegation

(Antagna av delegationens arbetsutskott den 3 december 1952)

1. Vid resa för Nordiska rådets räkning äger medlem av rådets svenska

delegation och suppleant för sådan medlem samt tjänsteman vid delegationens

sekretariat åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt vad

nedan stadgas.

2. Resekostnadsersättning utgår för havda kostnader efter enahanda grunder,

som stadgas i statens allmänna resereglemente. Medlem av delegationen

och suppleant för medlem anses därvid tillhöra reseklass I. Tjänsteman tillhör

den reseklass delegationens arbetsutskott bestämmer.

Om någon tillhörande reseklass I vid färd till och från ort utom Sverige

begagnar luftfartyg, utgår ersättning även för kostnaderna därför.

3. Vid sammanträde i Stockholm under tid då riksdagssession ej pågår

utgår traktamentsersättning till medlem och suppleant, som är boende utom

Stockholm, med 50 kronor och till annan medlem och suppleant med 25

kronor, varvid för fastställande av bostadsort samma bestämmelser, som

gälla för riksdagsarvodet, skola tillämpas.

Vid sammanträde i Sverige å annan ort än Stockholm utgår traktamentsersättning

till den, som är bosatt å orten, med 25 kronor och till annan med

50 kronor.

Vid vistelse utomlands utgår traktamentsersättning med 40 kronor för

dag, vid vistelse i Danmark dock endast med 35 kronor för dag. Härjämte

erhålles ersättning för styrkta kostnader för nattlogi.

För tid, som åtgått för själva färden, utgår traktamentsersättning enligt

enahanda grunder som stadgas i statens allmänna resereglemente.

Tillägg den 18 oktober 1954

Som tillägg till Rese- och traktamentsbestämmelser för Nordiska rådets

svenska delegation skall gälla, dels att vad i Kanslideputerades memorial nr

2 till 1946 års riksdag stadgas om riksdagsledamöternas resor skall äga motsvarande

tillämpning dock att I klass alltid må begagnas, dels att vad i

bestämmelserna stadgats om tjänsteman vid delegationens sekretariat skall

gälla även beträffande expert eller annan.

Ändring den 20 maj 1955

Med ändring av vad som föreskrives i Rese- och traklainentsbestämmelscr

för Nordiska rådets svenska delegation p. 3, tredje och fjärde styckena,

med avseende å traktamentsersättning vid vistelse och resa utomlands skall

vad i sådant hänseende stadgas i Reglemente den 27 november 1953 (nr 666)

angående förrättningar och tjänsteresor utom riket (utlandsresereglemente)

i stället äga tillämpning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

Bilaga B

Förslag

till

Reglemente för Nordiska rådets svenska delegation

§ I
Å

varje riksdag väljer vardera kammaren, med tillämpning av 75 § 1

mom. riksdagsordningen och §§ 8—11 riksdagsstadgan, inom sex dagar efter

riksdagens öppnande åtta medlemmar i Nordiska rådet jämte åtta suppleanter

för dessa för tiden intill dess val nästa gång äga rum. Såframt särskilda

skäl därtill föranleda, må talmanskonferensen bestämma annan tid för

valen, så ock vid en och samma riksdag föranstalta om nya val.

§ 2.

De enligt § 1 av riksdagen valda medlemmarna i rådet bilda jämte de till

regeringsrepresentanter i rådet utsedda statsråden Nordiska rådets svenska

delegation.

Suppleant inträder i delegationen i stället för vald medlem, som avgått

ur denna eller fått förfall, enligt bestämmelserna i § 12 riksdagsstadgan;

dock skall suppleant, vald av annan kammare än medlemmen men tillhörande

samma partigrupp som denne, äga företräde framför suppleant vald

av samma kammare som medlemmen men tillhörande annan partigrupp än

denne.

Regeringsrepresentant saknar rösträtt i delegationen och dess organ.

§ 3.

Så snart riksdagen förrättat val av medlemmar i delegationen, utser denna

vid konstituerande sammanträde för samma tid, som nämnda val gäller,

bland sina valda medlemmar ordförande och vice ordförande samt ett

arbetsutskott.

§ 4.

Arbetsutskottet skall bestå av delegationens ordförande och vice ordförande

samt tre andra medlemmar. Den förstnämnde för ordet jämväl i utskottet.

Vid tillfälligt förfall för medlem av arbetsutskottet må i dennes ställe

tillkallas annan vald medlem av delegationen, tillhörande samma partigrupp

som den frånvarande. Arbetsutskottet är beslutfört, om minst tre medlemmar

äro närvarande. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst.

Arbetsutskottet har att ombesörja delegationens löpande angelägenheter

och handlägga de ärenden, som av delegationen hänskjutits till utskottet.

§ 5.

Delegationen och arbetsutskottet biträdas av en av delegationen utsedd

sekreterare, som tillika är chef för delegationens kansli (kanslichef).

För kansliets tjänstemän skall i fråga om tjänsteförsummelse m. m. vad

som är föreskrivet i §§ 23—26 reglementet för riksdagsbiblioteket äga motsvarande

tillämpning; därvid skall vad som är stadgat om överbibliotekarien

gälla kanslichefen och om styrelsen delegationen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1959

47

§ 6.

Delegationen har att årligen vid riksdagens början till Konungen avgiva

berättelse över sin verksamhet och rådets arbete.

§ 7.

Medlem och suppleant äger att, med det undanlag som i andra stycket

sägs, för resa, som företages för rådets eller delegationens räkning, åtnjuta

resekostnadsersättning och traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt

bestämmelserna i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes

resa, utlandsresereglementet, därvid medlem och suppleant skall hänföras

till rese- och traktamentsklass A.

För resa till sammanträde i Stockholm skall under tid, då riksdagen

håller session, reseersättning och traktamente icke utgå.

§ 8.

Över delegationens beslut i ärenden, som röra kansliets tjänstemän eller

innefatta vägran att utlämna allmän handling, må besvär anföras hos riksdagens

bankoutskott. Dessa skola ingivas till delegationen, som har att,

jämte utlåtande däröver, så snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Besvärstiden beräknas beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning,

som tillkännagives genom anslag, från den dag då anslaget skedde.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1959.

Genom reglementet upphäves ordningen den 20 maj 1953 för val av medlemmar

och suppleanter i Nordiska rådet.

581221 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.