Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser för Aktiebolaget Industrikredits utlåning, m. m.

1959-12-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:47, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser för Aktiebolaget Industrikredits utlåning, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1959

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser

för Aktiebolaget Industrikredits utlåning,

m. m.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 305 i första kammaren av herr Hanson, Per-Olof, m.fl. och nr

373 i andra kammaren av herr Stenberg m. fl., har motionärerna, som förutsatt

att det förslag som nu framlagts från Svenska bankföreningen att förbättra

de mindre företagens tillgång till långfristigt kapital skall från vederbörande

myndigheters sida behandlas med all skyndsamhet, föreslagit, att

riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om sådana förändringar i AB Industrikredils

bolagsordning, att kravet på säkerheter för därifrån utlämnade

lån göres mindre rigoröst särskilt med hänsyn till behovet att tillgodose

även ansökningar om s. k. förtroendekrediter, att AB Industrikredit medges

avsevärt vidgade upplåningsmöjligheter, att möjligheter skapas att tillgodose

även mera långsiktiga kreditbehov inom distributionsledet såsom detaljhandeln,

att den nedlagda utredningen rörande den mindre företagsamhetens

lokalproblem utan dröjsmål återupptages och bringas till fullbordan

och att utredningen även till beaktande upptager de med lokalproblemen

sammanhängande finansieringsproblemen, samt att riksdagen i övrigt måtte

beakta i motionerna anförda synpunkter.

Beträffande motiveringen för denna hemställan torde, i den mån redogörelse

härför icke lämnas i det följande, få hänvisas till motionen II: 373.

över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från fullmäktige i

riksbanken, Svenska bankföreningen, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Svensk industriförening, Svenska företagares riksförbund och

styrelsen för Aktiebolaget Industrikredit.

Fullmäktige i riksbanken har anfört följande:

Svårigheterna för smärre företag att erhålla långfristig kredit beror måhända

i någon mån på att de lån de efterfrågar inte är av sådan storleksordning,

att obligationsemissioner kan förekomma. Kapitalbehoven i ett växande

företag är emellertid ofta mycket stora i förhållande till rörelsen, och proportionen

företag som icke lyckas hävda sig i konkurrensen är relativt stor. Även

i de fall, då säkerheter formellt kan ställas, får långivningen till småföretag

ofta i hög grad karaktären av förtroendekrediter, som ställer stora krav på

kreditvärdighetsbedömningen redan vid en kortfristig utlåning. Just förtroendekaraktären

hos krediterna gör också, att en långfristig form för dem

oftast är svår att uppnå, och man bör icke överskatta möjligheterna att lösa

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 8 samt. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1959

detta problem genom inrättandet av speciella kreditinrättningar med liberala

utlåningsregler. Det torde t. ex. vara helt uteslutet för ett institut av typen

Industrikredit att kunna låna upp pengar på för småindustrien acceptabla

villkor, om institutet i fråga icke kan ställa goda säkerheter för sina långfristiga

revers- eller obligationslån. Och sådana säkerheter kan icke ställas, om

institutets egen långivning, som motionärerna föreslår, skall grundas på låntagarnas

»personliga egenskaper: framåtanda, teknisk och kommersiell begåvn*n§>

gott ekonomiskt förstånd och god moral». En uppmjukning enligt motionärernas

förslag av säkerhetskraven vid AB Industrikredits långivning,

t. ex. för att bereda möjligheter till långfristiga krediter för detaljhandeln!

kan därför sägas med all sannolikhet komma att få till följd, att villkoren

och möjligheterna för institutets upplåning försämras.

I motionerna föreslås vidare, att AB Industrikredit medges avsevärt vidgade

upplåningsmöjligheter. Härvid syftar motionärerna på den övre gräns

för bolagets prioriterade upplåning hos försäkringsinstituten, som riksbanken

medgivit. Begränsningen har tillkommit som ett led i strävandena att

bereda största möjliga utrymme hos försäkringsinstituten för bl. a. bostadsupplåningen.

Såvitt riksbanken har sig bekant torde den för år 1958 medgivna

kreditramen dock ha varit tillräcklig för att bolaget skulle kunna helt tillfredsställa

den efterfrågan på lån som framkommit. För innevarande år har

riksbanken medgivit en ytterligare vidgad kreditram.

På grundval av det anförda avstyrker fullmäktige att motionärernas förslag

i vad de avser AB Industrikredit föranleder någon riksdagens åtgärd.

Mot fullmäktiges beslut har reservation anmälts av herr Kollberg, vilken

anförde:

Med hänsyn till den stora betydelse, som en förbättring av de mindre företagens

tillgång av långfristigt kapital har, anser jag, att fullmäktige bort tillstyrka

motionen i vad den avser översyn av AB Industrikredits utlåningsbestämmelser.

Styrelsen för AB Industrikredit har lämnat följande upplysningar.

Aktiebolaget Industrikredit har under år 1958 utlämnat nya lån till ett

belopp av 10,8 milj. kronor. Denna utlåningssiffra har endast överträffats en

gång, nämligen år 1948. Samtidigt har på tidigare lån återbetalats 6 milj. kronor.

Bolagets nettoutlåning har således under 1958 ökat med 4,8 till 60,4 milj.

kronor. Vad bolagets upplåning beträffar har nya reverslån hos försäkringsbolag

under 1958 upptagits till ett belopp av 9 milj. kronor. Ingen ansökan

om lån i bolaget har under år 1958 avslagits på grund av brist på medel.

Såsom bl. a. av de ifrågavarande motionerna framgår har förslag om skapandet

av ett nytt kreditinstitut, avsett för långfristig finansiering av mindre

och medelstora näringsföretag, utarbetats inom Svenska Bankföreningen och

förelagts Kungl. Maj:t. Det torde få förutsättas att frågan om Aktiebolaget

Industrikredits framtida verksamhetsområde och verksamhetsform prövas i

samband med ställningstagandet till Bankföreningens framställning, då ju

det föreslagna nya institutets arbetsuppgifter i stor utsträckning redan täckas

genom den verksamhet, som bedrives av Aktiebolaget Industrikredit.

Svenska Bankföreningens framställning till Kungl. Maj :t har remitterats till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1959

3

Aktiebolaget Industrikredits styrelse för yttrande. Styrelsen avser att i det

sammanhanget närmare ingå på frågan om Aktiebolaget Industrikredits framtida

verksamhet, varvid även i vart fall vissa av de i motionerna berörda frågorna

torde komma att bli föremål för behandling. Styrelsen anser under

sådana förhållanden att de ifrågavarande motionerna, i den mån de beröra

Aktiebolaget Industrikredit, icke f. n. böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Svenska bankföreningen instämmer i motionärernas uttalande om att de

tånemöjligheter som för närvarande kan erbjudas av AB Industrikredit

måste anses otillräckliga. Detta är en av anledningarna till att affärsbankerna,

såsom omnämnes i motionerna, nyligen gjort framställning till Kungl.

Maj:t om att få bilda ett eget institut för långfristig finansiering av mindre

och medelstora näringsföretag här i riket. Enligt planerna skall detta nya

bolag kunna tillämpa mindre stränga krav på säkerheter än som nu måste

iakttagas av AB Industrikredit, och det skall även i viss utsträckning kunna

lämna rena förtroendekrediter. Det har förutsatts att bolaget därvid skall

samarbeta med bankerna och draga nytta av deras erfarenhet och organisatoriska

resurser. I övrigt må nämnas, att bolagets verksamhet ej skall vara

begränsad till någon viss bransch, utan lånemöjligheter skall stå öppna såväl

för industrier som för företag inom handel, hantverk och servicenäringar.

Bolaget avses vid bildandet skola få ett aktiekapital av 5 000 000 kronor och

skall i övrigt anskaffa medel till sin utlåningsverksamhet genom egen upplåning.

Eftersom syftet med affärsbankernas nyssnämnda initiativ sålunda är

detsamma som motionärerna vill uppnå med sina yrkanden om vidgade utlåningsmöjligheter

för AB Industrikredit, vill det förefalla bankföreningen

som om sistnämnda fråga lämpligen borde få anstå till dess Kungl. Maj:t

fattat ståndpunkt till det av bankerna framlagda förslaget. Innan så skett

torde det nämligen icke vara möjligt att göra en allsidig bedömning av förutsättningarna

för AB Industrikredits fortsatta verksamhet.

Sveriges hantverks- o,ch smdindustriorganisation, Svensk industriförening

och Svenska företagares riksförbund har tillstyrkt motionärernas förslag

och uttalat sitt gillande av i motionerna framförda synpunkter.

Utskottet

Motionärerna framhåller inledningsvis, att de mindre företagen svarar för

en betydande del av landets produktion och att ett centralt problem för

denna näringsgrupp är möjligheten att erhålla långa krediter. De kreditmöjligheter

som står till buds genom statsgaranterade lån, företagarföreningar,

AB Industrikredit och konnnerskollegii utlåningsverksamhet anses

ha varit alltför begränsade till sitt omfång eller ställt så stora krav på säker
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Rankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1959

het att lånemöjligheterna därigenom inskränkts. Vidare understryks att tendensen

mot ökad ekonomisk integration kommer att öka behovet av långa

krediter. Motionärerna hänvisar också till de åtgärder som i Förenta staterna

vidtagits för att främja den mindre företagsamhetens investeringar.

Vidare berörs i motionen frågan om en differentierad skatt med hänsyn till

företagens omslutning.

Mot denna bakgrund föreslås att sådana förändringar skall genomföras i

AB Industrikredits bolagsordning att kravet på säkerheter för därifrån utlämnade

lån göres mindre rigorösa, särskilt med hänsyn till behovet att tillgodose

även ansökningar om s. k. förtroendekrediter samt vidare att AB

Industrikredit skall medges avsevärt vidgade upplåningsmöjligheter.

Motionärerna hemställer också om att möjligheter skall skapas att tillgodose

även mera långsiktiga kreditbehov inom distributionsledet såsom

detaljhandeln samt att den nedlagda utredningen rörande den mindre företagsamhetens

lokalproblem utan dröjsmål återupptages.

Vad till en början angår AB Industrikredits utlåningsverksamhet vill utskottet

framhålla, att — sedan motionerna avlämnats — överläggningar inletts

mellan styrelsen för AB Industrikredit och affärsbankerna om en vidgning

av utlåningen, i samband varmed även kraven på säkerheter etc. kommer

att övervägas. Enligt vad utskottet inhämtat är dessa överläggningar i

det närmaste avslutade, och en framställning i ärendet torde komma att ingivas

till Kungl. Maj:t före årets utgång. Därest det av AB Industrikredit

framlagda förslaget godtages torde härav följa att affärsbankerna kommer

att återtaga sin framställning till Kungl. Maj :t om att få bilda ett eget institut

för långfristig finansiering av mindre och medelstora näringsföretag här

i riket. Något initiativ från riksdagen synes således icke påkallat i anledning

av vad motionen i denna del innehåller.

Utskottet vill erinra om att frågan om behovet av långfristiga krediter

inom distributionsledet behandlades av utskottet i utlåtandet nr 25 till 1958

års A-riksdag i anledning av en inom andra kammaren i ämnet väckt motion.

Utskottet framhöll härvid bl. a. att det kunde förtjäna övervägas att utreda

spörsmålet om detaljhandelns ställning när det gäller statliga stödåtgärder

på kreditområdet men ansåg att förutsättningarna för en sådan utredning

torde vara lättare att bedöma när utredningen för översyn av kreditstödet

åt hantverk och småindustri avslutat sitt arbete. Sistnämnda utredning

har den 31 mars 1959 avlämnat sitt betänkande till statsrådet och

chefen för handelsdepartementet. Enligt vad som upplysts behandlas utredningens

förslag för närvarande i handelsdepartementet, och resultatet av

övervägandena torde komma att redovisas för riksdagen nästa år. I avvaktan

härpå anser utskottet att något initiativ från riksdagens sida icke nu är

påkallat i syfte att skapa särskilda möjligheter för att tillgodose mera långsiktiga

kreditbehov inom distributionsledet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banköutskotteis utlåtande nr 47 år 1959

5

Även frågan om småföretagens lokalfrågor behandlades av 1958 års Ariksdag

(bankoutskottets uti. nr 26). Utskottet framhöll härvid bl. a., att

utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri i viss

utsträckning komme att behandla hithörande frågor. Det ansågs därför föreligga

skäl att i vart fall avvakta resultatet av detta utredningsarbete innan

ytterligare åtgärder vidtoges på detta område. Lokalfrågorna har också erhållit

sin belysning i det av utredningen avlämnade betänkandet och anledning

saknas därför för riksdagen att nu fästa Kungl. Maj .ts uppmärksamhet

på dessa spörsmål.

Vidkommande slutligen frågan om differentierad skatt torde det icke

ankomma på bankoutskottet att ingå på en prövning av denna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 305 och II: 373 — i den mån de icke kan

anses besvarade genom vad utskottet anfört — icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 december 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård, Larsson,

Nils Theodor, Ståhle, Mannerskantz och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Löfgren, Andersson

i Ronneby, Persson i Appuna, Agerberg, Börjesson och Nordgren.

Reservationer

1) av herrar Larsson, Nils Theodor, och Börjesson, som ansett att utskottets

utlåtande bort erhålla följande lydelse:

Såsom i de förevarande motionerna framhålles är näringslivet i många

avseenden beroende av statsmakternas ekonomiska och finanspolitiska åtgärder.

Särskilt gäller detta de mindre företagen, som har begränsade möjligheter

till självfinansiering men samtidigt ofta har större svårigheter än

stora företag att få krediter. Den skärpta konkurrens på utlandsmarknaden,

som kan väntas främst i följd av sex- och sjustatsmarknaderna, och de omställningssvårigheter,

inför vilka särskilt vissa delar av småföretagsamheten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1959

härvid ställes, gör det enligt utskottets mening nödvändigt, att ökad uppmärksamhet

ägnas nämnda problem.

Det är enligt utskottets mening en stor brist, att det inte finns någon form

av långfristig kreditgivning, som kan tillgodose de mindre företagens behov.

I de förevarande motionerna föreslås sådan ändring av det halvstatliga

företaget AB Industrikredits utlåningsbestämmelser, att de mindre företagen

kan beredas ökade möjligheter till långfristiga krediter. Utskottet har

sig bekant, att — sedan affärsbankerna hos Kungl. Maj :t gjort framställning

om att få bilda ett eget institut för långfristig finansiering av mindre och

medelstora företag — överläggningar inletts mellan styrelsen för AB

Industrikredit och affärsbankerna om en vidgning av utlåningen genom AB

Industrikredit. Det är enligt utskottets mening angeläget att dessa strävanden

till förbättrade möjligheter till långfristiga krediter för mindre företag

snarast fullföljes. Härvid bör, såsom framhålles i de förevarande motionerna,

även behovet av långfristiga krediter inom distributionsledet, såsom inom

detaljhandeln, beaktas.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att frågan om långfristig kreditgivning

till hantverk och småindustri tidigare behandlats av riksdagen,

senast av 1958 ars B-riksdag, som hemställde, att frågan skulle få övervägas

av utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri.

Nämnda utredning (SOU 1959: 7) har emellertid inte upptagit frågan till

behandling. Därest det skulle visa sig, att behovet av långfristiga krediter till

mindre företag inte på tillfredsställande sätt kan tillgodoses genom omorganisation

av AB Industrikredit, bör andra former för frågans lösning övervägas.

Särskilt vill utskottet härvid rikta uppmärksamheten på den förändring

av kreditmarknaden, som måste följa med uppbyggandet av fonden för den

obligatoriska tilläggspensioneringen. 1957 års pensionskommitté har i sin

promemoria (SOU 1958:4) framhållit, alt fonderingen av pensionsavgifterna

aktualiserar bl. a. frågan om upprättande av nya hypoteksinstitut, som

till obligationsmarknadens låneformer transformerar kreditefterfrågan från

låntagare, som hit tills inte tagit denna marknads resurser i anspråk, bl. a.

medelstora och mindre industriföretag samt företag inom handel och andra

servicenäringar. Denna fråga borde enligt pensionskommittén snarast prövas.

Utskottet vill understryka angelägenheten av att näringslivet och särskilt

de mindre företagen beredes möjligheter till långfristiga lån från pensionsfonden

i så stor utsträckning som möjligt samt av att denna fråga snarast

upptages till prÖAming.

I de förevarande motionerna föreslås vidare, att den nedlagda utredningen

rörande den mindre företagsamhetens lokalproblem skall återupptagas och

att utredningen till beaktande även skall upptaga de med lokalproblemen

sammanhängande finansieringsproblemen. Då utredningen om översyn av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1959

7

det statliga kreditstödet åt hantverk och småindustri inte upptagit denna

fråga i hela dess sammanhang, delar utskottet motionärernas uppfattning

om att den nedlagda utredningen i någon form bör återupptagas.

Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning om att en differentiering

av beskattningen till förmån för de mindre företagen bör övervägas i

syfte att ge desamma ökade finansieringsmöjligheter. Innevarande år har

motioner i detta syfte— I: 289 och II: 359 —efter utlåtande av bevillningsutskottet

behandlats av riksdagen. Även om det inte ankommer på bankoutskottet

att upptaga nämnda heskattningsfråga till prövning, har utskottet

dock vela ge sin uppfattning till känna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 305 och II: 373

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad utskottet

anfört.

2) av herrar Danmans och Löfgren, som ansett att utskottet bort anföra och

hemställa följande:

Motionärerna framhåller---i riket. (= utskottet)

Utskottet instämmer i de i ovannämnda motioner framförda synpunkterna

beträffande de för AB Industrikredit gällande bestämmelserna för upplåning

och utlåning. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse att överläggningarna

mellan AB Industrikredit och affärsbankerna nu synes kunna

leda till resultat, som i. sak överensstämmer med vad motionärerna har

åsyftat.

Då frågan enligt utskottets mening är av synnerlig vikt anser utskottet

det önskvärt, att riksdagen så snart som möjligt får tillfälle att ta ställning

till de framkomna förslagen. Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj:t

förelägger 1960 års riksdag proposition i ämnet.

Utskottet vill---nästa år. (— utskottet)

Även beträffande spörsmålet om detaljhandelns ställning när det gäller

statliga stödåtgärder på kreditområdet biträder utskottet den uppfattningen

som framförts i den nämnda motionen. Då denna fråga i viss mån torde

sammanhänga med frågan om AB Industrikredits lånebestämmelser och

med de för AB Industrikredit gällande villkoren i övrigt anser utskottet att

förslag bör föreläggas 1960 års riksdag i syfte att skapa möjligheter att tillgodose

även mera långsiktiga kreditbehov inom distributionsledet, såsom

detaljhandeln.

Även frågan---detta område. (= utskottet)

Utskottet anser visserligen att. nedläggandet av den utredning som ägnade

sig speciellt åt lokalfrågorna var en olycklig åtgärd och att denna utredning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1959

borde ha återupptagits. Så har nu inte skett. Efter det motionerna väckts i

början av årets riksdag, har den nämnda utredningen för översyn av kreditstödet

för hantverk och småindustri redovisat sitt betänkande. Den har även

behandlat den mindre industrins lokalproblem, och dess förslag är f. n.

föremål för Kungl. Maj :ts prövning.

I det läge frågan om småföretagens lokalproblem således befinner sig,

vill utskottet inte nu tillstyrka att en ny utredning härom tillsättes, då detta

kan befaras leda till en ytterligare försening av frågan.

Även frågan om det allmännas stöd till lösning av de mindre företagens

lokalproblem sammanhänger med utformningen av AB Industrikredits framtida

långivning och verksamhet.

Utskottet tillmäter denna fråga den största betydelse och utgår ifrån att

utredningens förslag i denna del kommer att leda till positiva åtgärder från

Kungl. Maj :ts sida.

Vidkommande slutligen frågan om differentierad skatt anser utskottet att

denna fråga, som är av betydelse för mindre företag inom handel och industri,

är förtjänt av närmare övervägande. Det torde dock inte ankomma

på bankoutskottet att ingå på en prövning härom.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen med anledning av motionerna I: 305 och

II: 373 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte giva till känna vad

utskottet anfört.

3) av herrar Mannerskantz, Agerberg och Nordgren.

Rydahls Boktryckeri AB, Stockholm 1959

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.