Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående ett statligt försäkringsföretag.

1959-03-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1959:8, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående ett statligt försäkringsföretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1959

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående

ett statligt försäkringsföretag.

I en inom andra kammaren under nr 213 väckt motion, som hänvisats

till bankoutskottets handläggning, föreslår herr Nilsson i Gävle m. fl.,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning och

förslag i syfte att upprätta ett statligt försäkringsföretag vars uppgift skall

vara att i konkurrens med övriga i landet verksamma försäkringsföretag

driva försäkringsverksamhet inom alla försäkringsgrenar som nu är och

kan bli aktuella i framtiden, varvid utredningen även tar sikte på sådana

lagändringar att trafik- och motorfordonsförsäkring för framtiden enbart

bedrives av det statliga försäkringsföretaget.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har yttrande inhämtats från för säkring sinspektionen och

Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Försäkringsinspektionen anför följande.

Särskilt under senare årtionden har en omfattande reformverksamhet förekommit

inom svenskt försäkringsväsende. Denna utveckling, som fått ett

kraftigt incitament genom den 1948—50 antagna lagstiftningen, pågår fortfarande

med oförminskad intensitet. Det allmännas inflytande över försäkringsverksamheten

har i hög grad ökats till följd av dels den nya lagstiftningen

och dels samarbetet mellan riksbanken och försäkringsbolagen.

Det torde icke inebära någon överdrift om man säger, att svenskt försäkringsväsende

nått en kvalitativ standard som är åtminstone lika avancerad

som — och i några fall kanske till och med högre än — i de andra länder,

som vi brukar jämföra oss med. Det utesluter dock icke att försäkringsverksamheten

fortfarande brottas med betydelsefulla problem. En del av dessa

har att göra med behovet av stabilitet i penningvärdet, andra med branschens

egna strukturella förhållanden. Vad de senare beträffar, kan inspektionen

icke ta ställning till frågan om i vad mån en statligt konkurrens på området

skulle ha gynnsamma verkningar. Inspektionen vill emellertid erinra om,

att folkrörelseanslutna företag av olika slag är företrädda inom branschen,

och att dessa — i likhet med flera andra företag — bidragit till en sådan

konkurrens som kan anses effektivitetsbefrämjande. Det kan bl. a. förtjäna

övervägas i vad mån det icke — trots de svårigheter som ligger i försäkringsverksamhetens

komplicerade natur -— skulle vara möjligt att mera allmänt

uppnå en sådan grad av försäkringstagareinflytande, som i och för sig

skulle vara önskvärd, och att därigenom nå de huvudsyften, som motionärerna

har i tankarna.

Inspektionen vill också erinra om alt behovet av fortsatt översyn av försäkringsverksamheten

redan beaktats. Enligt statsrådsprotokollet den 10 januari

1958 erhöll chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, bemyndigande

att tillkalla högst två utredningsmän för alt verkställa översyn

1 Bihang till riksdagens protokoll 1U5U. 8 samt. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottels utlåtande nr 8 år 1959

av lagen om försäkringsrörelse. I direktiven för utredningen anförde statsrådet

Lange bl. a.:

»Lagen om försäkringsrörelse trädde i kraft den 1 januari 1949. Vissa

ändringar i lagen genomfördes den 1 januari 1952. Sedan denna tid har

förhållandena på försäkringsområdet ändrats i viktiga hänseenden. Obligatorisk

sjukförsäkring har genomförts. Frågan om en allmän pensionsförsäkring

har förts fram så långt, att den torde komma att avgöras inom en

nära framtid. Inom sakförsäkringen märkes den mycket starka ansvällningen

av motorfordonsförsäkringen. Organisatoriskt har försäkringsrörelsen''rönt

inflytande av tillkomsten av nya kontorstekniska hjälpmedel, bl. a.

i form av elektroniska och andra databehandlingsmaskiner, som innebär

en betydande omvälvning. Placeringen av försäkringsföretagens fonder, som

tidigare bedömts under beaktande främst av försäkringstagarnas skäliga

anspråk på trygghet, har på senare tid även ställts i samband med kreditpolitiken

och den allmänna ekonomiska politiken, syftande bl. a. till en

stabilisering av penningvärdet.

Den antydda utvecklingen är på flera punkter så genomgripande, att en

modernisering av lagstiftningen på försäkringsområdet är behövlig. De erforderliga

övervägandena härom synes böra företagas i två etapper. Ett slutligt

ställningstagande i lagstiftningsfrågan är nämligen inte möjligt innan

arbetet med den allmänna pensionsförsäkringens ordnande slutförts och pågående

undersökningar — närmast inom kreditmarknadsutredningen och

inom stabiliseringsutredningen — om kapitalplaceringsfrågorna verkställts.

I avvaktan härpå bör utredningsarbetet till en början åsyfta en allmän teknisk

översyn beträffande försäkringsrörelselagen.»

Den översyn av lagen om försäkringsrörelse, som sålunda avsetts som

en första etapp i det ifrågavarande utredningsarbetet, pågår för närvarande

inom en tvåmanskommitté, som antagit namnet 1958 års försäkringssakkunniga.

Åtminstone vissa av de frågeställningar, som upptagits i den remitterade

motionen synes falla inom ramen för de överväganden, som enligt

ovanstående direktiv förutsatts som en senare etapp i berörda utredningsarbete.

Enligt inspektionens bedömande finns det icke anledning att nu föregripa

den sålunda planerade utredningen. Frågan om omfattningen av utredningens

andra etapp synes sålunda lämpligen kunna anstå till dess resultatet

av arbetet under den första utredningsetappen föreligger och det

dessutom blivit möjligt att överblicka de förändringar i vissa av problemställningarna,

som kan komma till stånd på grund av den förestående pensionsreformen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund, som avstyrkt motionen, har uttalat

följande.

Enligt lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse må sådan rörelse endast

drivas av försäkringsaktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag, som

därtill erhållit Konungens tillåtelse (koncession). Förutsättning för koncession

är att den tillämnade rörelsen finnes behövlig och även eljest ägnad

att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet.

Svenskt försäkringsväsende har, särskilt under tiden efter andra världskriget,

undergått en genomgripande omdaning i avseende dels på verksamhetens

anpassning till samhällsutvecklingen och dels dess ändamålsenliga

organisering för att kunna erbjuda försäkringstagarna bästa möjliga tjänster

och effektivt möta den ständigt hårdnande konkurrensen bolagen emellan.

Verksamheten har även — såsom motionärerna framhåller — under

denna tid genomgått en väsentlig utveckling i vad avser rörelsens omfattning,

vilket visar att bolagen väl''förmått tillgodose försäkringstagarnas be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankouiskottels utlåtande nr 8 år 1959

3

hov och intressen och i följd därav mötts av dessas förtroende. Det bör i

detta sammanhang framhållas, att verksamheten är noga reglerad i lag och

underkastad ingående kontroll och tillsyn av kungl. lörsäkringsinspektionen,

som särskilt har att övervaka att försäkringstagarnas intressen blir tillgodosedda.

Detta gäller icke minst den av motionärerna särskilt berörda

trafik- och motorfordonsförsäkringen. Det allmännas inflytande över försäkringsverksamheten

är högst betydande och sannolikt större än i fråga om

någon annan näringsgren i vårt land. De former, i vilka den svenska försäkringsverksamheten

drives, är enligt riksförbundets mening väl ägnade

att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet.

På den svenska marknaden arbetar försäkringsbolag av olika slag — aktiebolag

och ömsesidiga bolag, riksbolag och lokala bolag, bolag med anknytning

till folkrörelser och skilda intressegrupper såsom fackföreningsrörelsen,

kooperationen, nykterhetsrörelsen, jordbruket. I flera sammanhang har

från skilda håll uttalats att det vore önskvärt med en viss koncentration av

försäkringsväsendet till ett mindre antal företagsenheter, vilka i konkurrens

med varandra skulle medverka till en ytterligare rationalisering av

verksamheten. De bolagsfusioner, som under senare år ägt rum eller nu

är under genomförande, visar afl utvecklingen går i denna riktning och

att ett mindre antal företagsenheter -— dock ej så få att inte konkurrensen

kan verka stimulerande på verksamheten — mycket väl kan tillgodose allmänhetens,

näringslivets och samhällets behov av olika slag av försäkringar.

Enligt riksförbundets mening föreligger därför icke något behov av att inrätta

nya försäkringsföretag.

Utskottet. Vissa spörsmål som sammanhänger med försäkringsväsendet

behandlades av utskottet senast i anledning av motioner till 1956 års riksdag.

Utskottet erinrade då, i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 39,

om att en allsidig och förutsättningslös utredning rörande försäkringsväsendet

företagits i anledning av ett initiativ av 1945 års riksdag. De sakkunniga,

vilka antog benämningen 1945 års försäkringsutredning, avgav år 1949 ett

enhälligt principbetänkande. Genom propositionen nr 220 till 1950 års riksdag

underställdes utredningens förslag riksdagen. I sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 26 uttalade första lagutskottet, att vårt försäkringsväsende

i och med att de då föreslagna lagändringarna blivit genomförda givits,

såvitt man kunde bedöma, ändamålsenliga former för sin verksamhet,

därvid tillika både det allmännas intressen och försäkringstagarnas tillgodosetts

på ett rimligt sätt. Med hänsyn härtill kunde första lagutskottet även

instämma i den av departementschefen ultalade meningen, att ytterligare

lagstiftningsåtgärder icke då vore påkallade på detta område och att försäkringsväsendets

målsmän borde beredas tillfälle att ostört inrikta sig på

det praktiska genomförandet av de grundsatser som bär upp den nya lagstiftningen.

Utskottet vill vidare framhålla, att behovet av fortsatt översyn av försäkringsverksamheten

blivit beaktat. Sålunda har statsrådet och chefen för handelsdepartementet

efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 10 januari 1958

tillkallat två utredningsmän för att verkställa översyn av lagen om försäkringsrörelse.

Utredningsarbeteis första etapp avser eu allmän teknisk översyn

beträffande försäkringsrörclsclagcn; detta arbete pågår för närvarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr S år 1959

och beräknas vara avslutat före årets utgång. Avsikten är att härefter skall

följa en andra etapp. I likhet med försäkringsinspektionen anser utskottet,

att omfattningen av denna senare etapp lämpligen kan bedömas när resultatet

av nu pågående utredningsarbete föreligger.

Utskottet anser vid angivna förhållande att skäl icke föreligger för riksdagen

att hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag i syfte att

upprätta ett statligt försäkringsföretag. Utskottet hemställer alltså,

att motionen II: 213 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 5 mars 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård*,

Schmidt, Domö, Strandler och Mattsson; samt

från andra kammaren: herrar Sköldin, Löfgren*, Persson i Appuna,

Adamsson, Setterberg i Vilske-Kleva, Börjesson, Lindahl och Nordgren.

* Ej närvarande vid justeringen.

590480

Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.