Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående statens stöd åt hästaveln, in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1959-03-12 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1959:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående statens stöd åt hästaveln, in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

1

. , •'' I

Nr 13

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående

statens stöd åt hästaveln, in. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I en till riksdagen den 30 december 1958 avlåten proposition, nr 45, vilken

hänskjutits till jordbruksutskottet, har Kungl. Maj :t, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att godkänna de förslag till omläggning av statsstödet

åt hästaveln, som angivits i propositionen, samt att i anslutning därtill

medgiva, dels att statens hästavelsfond må avvecklas med utgången av

budgetåret 1958/59 och under fonden den 30 juni 1959 odisponerad behållning

må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln

upptagna anslagsposten Stöd åt hästaveln, dels att statens lånefond

för hästavelns befrämjande må avvecklas med utgången av budgetåret

1958/59 och under fonden den 30 juni 1959 befintlig disponibel kontant

behållning må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande

av husdjursaveln upptagna anslagsposten Stöd åt hästaveln, dels att

av under anslagsposten Stöd åt hästaveln befintlig reservation ett belopp

av 400 000 kr. må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk till statsbidrag

för anordnande av ridhusanläggningar, m. in.

Vidare har Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln

(punkt 23; s. 35—37), föreslagit riksdagen att medgiva, att under

budgetåret 1959/60 må beviljas statlig kreditgaranti för lån avseende vissa

under punkten berörda åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp

av, 1 100 000 kr., samt att till Befrämjande av husdjursaveln för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 183 500 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) 1:337 av herr Sundelin likalydande med 11:408 av herr Ståhl m. fl.,

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl.

Maj:ts äskande i statsverkspropositionen av anslag till befrämjande av

husdjursaveln, anvisa ett reservationsanslag av 1 622 000 kr., innebärande

en minskning i jämförelse med det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget med

560 000 kr.;

b) I: 392 av herr Sundelin och II: 475 av herr Ståhl m. fl., likalydande,

däri motionärerna hemställt, att riksdagen vid behandlingen av propositionen

nr 45 måtte

1 Dihang till riksdagens protokoll 1''Jb''J. JO samt. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

1) besluta att till Befrämjande av husdjursaveln anslå ett reservationsanslag

av 1 833 500 kr. att fördelas enligt i motionerna angivna grunder,

samt

2) medgiva att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln befintlig reser''

vation ett belopp av 200 000 kr. må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk

till statsbidrag för anordnande av ridhusanläggningar m. m.;

c) I: 394 av herr Eskilsson m. fl. likalydande med II: 478 av herr Agerberg

m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta godkänna

Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 45 angående stöd åt hästaveln,

dock med det undantaget att avveckling av statens lånefond för hästavelns

befrämjande och statens hästavelsfond icke skall ske utan att hittills

tillämpade principer för dessa fonders förvaltning, användning och påfyllnad

alltjämt skall gälla;

d) I: 395 av herr Jonasson m. fl. och II: 479 av herr Börjesson m. fl.,

likalydande, i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid behandling av

propositionen nr 45 måtte

1) avslå Kungl. Maj:ts förslag om avveckling av statens hästavelsfond

och lånefonden för befrämjande av hästaveln samt om överförande av behållningarna

från sagda fonder till reservationsanslaget Befrämjande av

husdjursaveln samt jämväl avslå Kungl. Maj:ts förslag om att statsbidrag

för anordnande av ridhusanläggningar m. m. skall utgå från nämnda reservationsanslag,

2) besluta att stödet till befrämjande av hästaveln skall utgå i huvudsak

enligt gällande grunder, dock med de ändringar som i motionerna föreslagits,

3) medgiva att ur statens lånefond för hästavelns befrämjande må under

budgetåret 1959/60 tagas i anspråk lån för ett sammanlagt belopp av

1 700 000 kr., varvid lån även må utgå för ardennerston,

4) medgiva alt bidrag från statens hästavelsfond må utgå även till kallblodsaveln,

till uppfödningspremier och till gemensamhetsbeten för unghästar

i enlighet med vad i motionerna anförts, varvid må beräknas, att

stödet till hästaveln budgetåret 1959/60 skall finansieras till ett belopp av

förslagsvis 900 000 kr. från hästavelsfonden, samt

5) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om prövning av den framtida

utformningen av stödet till hästaveln i enlighet med vad i motionen anförts;

e) II: 477 av herrar Lindström och Jonsson i Strömsund, däri hemställts

att riksdagen måtte besluta,

1) att både anslagsramar och delposter vad gäller stödet åt hästaveln även

i fortsättningen skall fastställas av riksdagen,

2) att den i propositionen föreslagna anslagssumman, 2 000 000 kr., fördelas

med 650 000 kr. till varmblodsaveln och 1 350 000 kr. till kallblodsaveln,

3) att statsbidraget till ridhusbyggnader begränsas till 35 procent av godkända

kostnader och utfylles med statlig lånegaranti, varigenom det för ändamålet

äskade reservationsanslaget kan begränsas till 200 000 kr., samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

3

4) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om fullföljande av den av

lantbruksstyrelsen påbörjade översynen av hästpremieringsförfarandet.

I fråga om de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för yrkandena,

får utskottet hänvisa till motionerna 11:408, 11:475, 11:478, 11:479 och

II: 477.

I. Propositionen nr 45 angående statens stöd åt hästaveln

Inledningsvis har i propositionen redogjorts för tillkallandet av 1957 års

hästavelsutredning och för dess arbete, över det av utredningen den 22 september

1958 avgivna betänkandet har yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen,

domänstyrelsen, skogsstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens jordbruksnämnd,

statskontoret, riksräkenskapsverket, chefen för armén, riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, skogs- och lantbruksakademien,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Hushållningssällskapens

förbund, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, Avelsföreningen för svenska ardennerhästen, Avelsföreningen

för svenska varmblodiga hästen, Föreningen Nordsvenska hästen,

Riksföreningen för ridningens främjade (Ridfrämjandet) samt De svenska

lantliga ryttarföreningarnas centralförbund.

En sammanfattande redovisning av de nuvarande formerna för statsstödet

åt hästaveln har återgivits i propositionen.

1957 års hästavelsutrednings betänkande

I propositionen har givits en närmare redogörelse för innehållet i hästavelsutredningens

betänkande. Sålunda har å s. 7—12 det nuvarande hästbeståndet

redovisats samt å s. 12—17 lämnats en prognos beträffande tillgången

på hästar i lantbruket samt en beräkning av det framtida hästbehovet

ävensom sammanställts en tabell utvisande antalet traktorer och bilar

i jordbruk med 1—3 hästar. Ä s. 17—20 har redogjorts för utredningens

uppfattning om hästuppfödning och avelsarbete. Där har sålunda lämnats

uppgifter om utnyttjandet av de statliga hästavelslånen, förändringarna i

beståndet av hingstar och avelsston, betäckningsfrekvensen samt fölslakten

ävensom om uppfödningskostnaderna och hästpriserna. Vidare har å s.

20—21 lämnats en redogörelse för utredningens mening om behovet av och

tillgången på dragkraft vid avspärrning, mobilisering eller krig.

Av utredningens uttalanden och förslag, som redovisats å s. 21—27, torde

här få återgivas följande.

För att hästbeståndet skall kunna vidmakthållas vid erforderlig nivå och

även motsvara kraven på nöjaktig kvalitet är det enligt utredningens mening

nödvändigt, att avelsverksamheten hålles uppe. Man torde, anser utredningen,

icke f. n. kunna göra den förutsägelsen, att betingelserna för uppföd
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

ningen kommer att utvecklas så, att densamma under de närmaste åren kan

ske i önskvärd omfattning utan stöd från statens sida. Å andra sidan torde

man också kunna uttala att, såvitt nu kan bedömas, någon ökning av stödet

icke är påkallat.

Hästavelsutredningen kommer sålunda till den slutsatsen, att hästaveln

under ännu någon tid bör bispringas med särskilda stödåtgärer samt att stödet

i huvudsak bör ske i samma former som hittills. Förlängningen av stödåtgärderna

bör enligt utredningens mening icke ske för kortare tid än 5 år.

Efter denna tid torde det vara möjligt att klarare överblicka läget beträffande

såväl behovet som tillgången på hästar och man bör då också lättare

kunna bedöma möjligheterna att avveckla stödet.

När det härefter gällt att taga ställning till frågan om den närmare utformningen

av de fortsatta stödåtgärderna har hästavelsutredningen ansett

sig böra utgå från att, eftersom stödet åt hästaveln i sin helhet nu är föremål

för översyn, det är angeläget att även själva konstruktionen av statsstödet

omprövas. För en dylik omprövning uppställer utredningen följande

allmänna riktlinjer.

Den nuvarande uppdelningen av hästavelsstödet i bestående och tillfälligt

stöd bör upphöra, varvid det senare stödet inarbetas i det förra.

Den statliga långivningen med anlitande av statens lånefond för hästavelns

befrämjande bör avvecklas och ersättas med bidrag resp. statlig kreditgaranti.

I sammanhanget kan erinras om att 1945 års riksdagsrevisorer

uttalade sig för prövning av frågan om att ersätta vissa ullåningsfonder

med ett system med statlig lånegaranti.

Enligt utredningens mening kan starkt ifrågasättas om det är behövligt

och rationellt att riksdagen detalj prövar medelsdispositionen under hästavelsanslaget.

Det synes mera ändamålsenligt att riksdagen endast bestämmer,

hur stora belopp som skall avdelas till stöd åt kallblodsaveln resp.

varmblodsaveln. Anslagsbeloppens storlek bör bestämmas efter schematiska

beräkningsgrunder. Ett dylikt förfarande tillämpas vid anvisandet av medel

till idrottens och friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t bör på grundval av

riksdagens beslut fastställa en närmare utformad dispositionsplan, dock

utan att densamma synes behöva bli så detaljerad som nu. Förslag till dispositionsplan

bör uppgöras av lantbruksstyrelsen efter samråd med de av

hästaveln intresserade organisationerna.

Med dessa utgångspunkter framlägger hästavelsutredningen följande olika

förslag till stödåtgärder för hästaveln.

Vid beräknandet av medel under posten till kallblodsaveln bör beloppet

avpassas så att utrymme erhålles för stöd åt hingstföreningar och enskilda

hingsthållare i ungefärligen samma utsträckning som f. n. Hästavelsutredningen

vill dock här föreslå den ändringen i nu gällande bestämmelser att

samma bidrag må utgå till enskilda hingsthållare som till föreningar. Ävenså

bör utrymme lämnas för frisedlar till ett belopp som omräknat i nuvarande

penningvärde motsvarar det stöd av ifrågavarande slag som bestämdes

år 1953. Vid de överläggningar som utredningen haft med jordbruksanslagsutredningen

har denna förklarat sig icke "önska taga ställning till

frågan om denna stödforms lämplighet. Enligt båda utredningarnas uppfattning

torde det icke heller vara ett spörsmål som kräver ställningstagande

av riksdagen. Denna fråga torde efter samråd med intresseorganisatio
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

5

nerna få avgöras av lanlbruksstyrelsen, som bör äga frihet att disponera

tillgängliga medel för annan stödform om så befinnes lämpligt.

Sedan 1952 har ett temporärt stöd till varmblodsaveln utgått ur hästavelsfonden

i form av uppfödnings- och bevaringspremier. Det har ifrågasatts,

om sagda former för stöd av varmblodsaveln alltjämt bör tillämpas. Detta

torde emellertid få avgöras av lantbruksstyrelsen efter vederbörligt samråd.

Emellertid synes det lämpligt att under anslagsposten till stöd åt varmblodsaveln

föra in ett belopp ungefärligen motsvarande det nu utgående temporära

stödet. Beträffande dispositionen av medlen under anslagsposten torde

böra gälla, att denna bl. a. skall inriktas på att i olika avseenden främja

den civila ridsporten. Ett skäl härtill är att man bör göra det möjligt för

ett större antal för hästsporten intresserade ungdomar att ägna sig åt densamma.

I enlighet med vad som närmare beröres i det följande bör till str

det åt varmblodsaveln jämväl hänföras bidrag till uppförande av ridhusbyggnader.

Utlåningen från statens lånefond för hästavelns befrämjande synes böra

upphöra med utgången av innevarande budgetår. Den långivning som för

närvarande sker med anlitande av medel ur fonden till främjande av inköp

av avelsdjur av såväl varmblods- som kallblodsras torde böra ersättas med

ett system med statliga lånegarantier för krediter upptagna på allmänna

lånemarknaden. Dessa garantier bör ej innefatta något subventionsmoment.

Garanti bör kunna beviljas upp till 100 procent av anskaffningskostnaden.

Samma slag av inköpsåtgärder som nu främjas genom långivning ur

fonden bör stödjas med statsgarantier. Ävenså bör statsgarantier lämnas för

i allmän kreditinrättning upptagna lån för anskaffande av hästar för ridhusdrift.

Lånegaranti torde icke böra gälla, därest amorteringstiden för det

i allmän kreditinrättning upptagna lånet överstiger beträffande kallblodiga

avelsdjur 8 år och varmblodiga avelsdjur 5 år. Garantierna torde böra beviljas

av lantbruksstyrelsen efter hörande av vederbörande hushållningssällskap

och intresseorganisation. Garantiram bör årligen fastställas av riksdagen.

Även den med anlitande av förenämnda fond förekommande långivningen

såsom finansiell hjälp till uppförande in. in. av ridhusanläggning torde böra

upphöra den 1 juli 1959. Långivningen synes böra ersättas med bidrag till

täckande av byggnadskostnaderna intill högst 75 procent. Redan de nu utgående

lånen har karaktär av bidrag såtillvida att de är rån le- och arnorteringsfria

så länge vederbörande anläggning består och utnyttjas för sitt ändamål.

Något krav på återbetalning av sådant lån har icke rests sedan denna

stödform infördes år 1947. Bidragen bör beviljas av Kungl. Maj :t samtidigt

som byggnadskostnaderna och anläggningsritningarna godkännes. Förutsättning

för beviljandet av bidragen bör vara att garantier kan lämnas föi

att de med bidragen delvis finansierade anläggningarna får avsedd användning

under rimlig tid, förslagsvis 15 år. Utbetalningen av bidragen bör ske

först sedan vederbörande anläggning slutförts. Vid behov av kredit under

byggnadstiden synes samma förfarande kunna tillämpas som vid uppförande

av sportlokaler. Dessa uppföres som regel med kommunal borgen.

Vad härefter angår frågan om stödets totala omfattning framhåller hästavelsutredningcn,

att denna fråga bör prövas med utgångspunkt från att betydande

belopp årligen inflyter till statsverket av totalisatormedel och från

alt statsmakterna i samband med indragningen av dessa medel till driftbudgeten

år 1947 får anses ha åtagit sig vissa förpliktelser gentemot hästaveln.

1 anslutning härtill föreslår utredningen följande anslagshelopp och

bidragsramar, m. in.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

De förslag som i det föregående redovisats innebär, att medelsanvisning

för stöd åt hästaveln hädanefter endast skall ske under reservationsanslaget

Befrämjande av husdjursaveln och där redovisas å tvenne anslagsposter,

en för varmblodsaveln och en för kallblodsaveln. Under ettvart av de senaste

3 budgetåren har såsom statsstöd till varmblodsaveln genomsnittligt utbetalats

ca 800 000 kronor och till kallblodsaveln i medeltal ca 1 300 000 kronor.

I dessa siffror innefattas sålunda även den medelsanvisning som skett

med anlitande av statens hästavelsfond. Enligt utredningens uppfattning

bör belopp av i huvudsak samma storleksordning även i fortsättningen stå

till förfogande för stöd av nämnda avelsgrenar. Utredningen föreslår, att till

stöd åt hästaveln totalt anvisas ett belopp av 2 000 000 kronor. Av detta belopp

bör 750 000 kronor avse varmblodsaveln och 1 250 000 kronor kallblodsaveln.

I den för varmblodsaveln beräknade summan ingår ej medel för

bidrag till byggande av ridhus.

Den behållning som den 1 juli 1959 kan föreligga å statens hästavelsfond

bör få tagas i anspråk vid bestämmandet av medelsdispositionen för budgetåret

1959/60.

Ramen för lån ur statens lånefond för hästavelns befrämjande till ridhusanläggningar

och för ridhusdrift erforderligt hästmaterial in. m. har under

de senaste 2 åren varit 400 000 kronor. Ramen har helt utnyttjats. I överensstämmelse

med vad i det föregående anförts rörande betydelsen av stöd

åt hästsporten synes det angeläget, att den årliga bidragsramen för de närmaste

budgetåren fastställes till ett något högre belopp. Utredningen föreslår

en bidragsram om 500 000 kronor. För bidragsgivningen synes böra få anlitas

den å fonden den 1 juli 1959 kvarstående behållningen, vilken kan beräknas

till ca 3 000 000 kronor. Fondens behållning nämnda dag torde böra

överföras till reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln samt där

redovisas som reservationsbelopp, avsett endast för bidrag till ridhusanläggningar.

Sedan reservationen uttömts får medelsbehovet till angivna bidragsverksamhet

täckas genom nya medelsanvisningar, bestämda efter de

årliga bidragsramarna. Återbetalningar av tidigare ur fonden beviljade lån

för hästinköp torde böra inflyta å driftbudgetens inkomstsida under posten

Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.

Vad slutligen angår de ramar, som bör gälla för den föreslagna lånegarantigivningen

för hästinköp, torde dessa kunna bestämmas med utgångspunkt

från dem, som enligt nuvarande regler gäller för motsvarande långivning

ur statens lånefond för hästavelns befrämjande. Uppkommande

kostnader för täckande av till följd av statlig kreditgaranti inträffad förlust

torde få bestridas ur den från lånefonden till liästavelsanslaget överförda

reservationen samt, när denna är förbrukad, ur anslaget.

Det bör till sist här åler anmärkas, alt hästavelsutredningen varit enig

med jordbruksanslagsutredningen i sina förslag rörande storleken av och

formerna för statsstödet åt hästaveln.

Yttrandena över hästavelsutredningens betänkande

Av remissinstanserna uttalar statskontoret tveksamhet gentemot hästavelsutredningens

förslag om fortsatt stöd åt hästaveln. Enligt ämbetsverket

kan det ifrågasättas, huruvida särskilda stödåtgärder f. n. tjänar något

ändamål. Sveriges skogsägareförbund anför, att om icke kraftigare stödåt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 ur 1959

7

gärder för hästaveln vidtages än vad utredningen föreslagit, torde en för

skogsbruket redan lokalt påtagbar brist på hästar mycket snart komma att

mera allmänt accentueras. Samtliga övriga remissinstanser tillstyrker däremot

huvudlinjerna i utredningens förslag eller lämnar desamma i stort

sett utan erinran. Beträffande vissa spörsmål föreligger dock olika mening

mot utredningen. Detta gäller framför allt den ifrågasatta avvecklingen av

fonderna och införandet av systemet med statlig lånegaranti på området.

Dessa förslag avstyrkes av omkring hälften av remissinstanserna, varibland

så gott som alla föreningar och organisationer med intressen inom hästavelsverksamheten.

En ingående redogörelse för yttrandena har lämnats i propositionen å

s. 28—41, vartill utskottet får hänvisa.

Lantbruksstyrelsens anslagsskrivelse för budgetåret 1959/60

I propositionen nr 45 lämnas även en redogörelse för av lantbruksstyrelsen

i anslagsskrivelse den 20 augusti 1958 framförda yrkanden rörande statens

stöd till hästaveln under budgetåret 1959/60. Dessa yrkanden avser dels

medelsanvisning under driftbudgetens nionde huvudtitel till det mera bestående

stödet åt hästaveln och till avsättning till statens hästavelsfond, dels

fastställande av låneramar för utlåningen från den under kapitalbudgeten

upptagna statens lånefond för hästavelns befrämjande.

Under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln har lantbruksstyrelsen

hemställt att anslagsposten till stöd åt hästaveln å ena sidan skall

uppräknas med 60 000 kr., varav 50 000 kr. för bidrag till uppfödningspremier

till uppfödare av i kapplöpningar deltagande hästar och 10 000 kr. för

bidrag till täckande av administrationskostnader för Svenska galoppsportens

centralförbund, men å andra sidan skall nedräknas med 200 000 kr.

med hänsyn till möjligheterna till ökat ianspråktagande av under posten förefintlig,

odisponerad reservation. Styrelsens förslag innebär, att anslagsposten

i fråga kan uppföras med ett från 1 138 500 kr. till 998 500 kr. sänkt

belopp.

Lantbruksstyrelsens äskande avseende statens hästavelsfond innefattar

förslag om att fonden skall för nästa budgetår tillföras ett belopp av

1 000 000 kr. Som motiv för sitt förslag anför styrelsen bl. a., att fonden vid

utgången av budgetåret 1958/59 kan beräknas ha minskat med i runt tal

4 100 000 kr.

Vad angår utlåningen under nästa budgetår från statens lånefond för

hästavelns befrämjande innebär styrelsens yrkande att lån skall få utlämnas

till sammanlagt följande högsta belopp för angivna olika låneändamål,

nämligen 250 000 kr. för lån till inköp av varmblodiga avelsston, 225 000 kr.

för lån till inköp av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras, 225 000

kr. för lån till inköp av nordsvenska avelsston, 400 000 kr. för lån till inköp

av avelshingstar av ardennerras samt 600 000 kr. för lån till förvärv av rid
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

husbyggnader och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt hästmaterial

m. in. I förhållande till innevarande budgetår innebär styrelsens förslag

en höjning av ramen för sistberörda slag av lån med 200 000 kr., medan

låneramarna i övrigt bibehålies oförändrade. Motivet för sin framställning

om vidgning av ramen för ridhuslånen anger styrelsen vara att, om den

nuvarande ramen å 400 000 kr. icke skulle höjas, detta skulle komma att

medföra, att styrelsen under nästa budgetår icke kunde upptaga till prövning

nya ansökningar om lån till förevarande ändamål, eftersom beloppet

å 400 000 kr. helt åtgår till lån åt de sammanslutningar, för vilka byggnadskostnaden

redan godkänts och för vilka lån partiellt tillstyrkts eller beviljats.

— Någon förstärkning av lånefondens kapital är ej erforderlig för att

nu berörda utlåning skall kunna ske under budgetåret 1959/60.

Departementschefen

Departementschefen har i propositionen nr 45 anfört följande.

»Såsom framgår av den föregående redogörelsen åtnjuter hästaveln i landet

för närvarande på olika sätt stöd från det allmännas sida. Dessa stödåtgärder

är av 2 slag, nämligen dels sådana, som är av mera bestående

natur, och dels sådana, som avsetts endast skola vara av tillfällig karaktär.

Då den första gruppen stödåtgärder betecknas såsom mera bestående,

innebär detta, att det här är fråga om ett stöd som utgått sedan lång tid tillbaka

och inte heller tidsbegränsats framåt. Ifrågavarande stödåtgärder utgöres

av såväl bidrag som lån till ett flertal särskilt angivna ändamål för

hästavelns främjande. Vilka dessa ändamål är, framgår närmare av den

översikt, som lämnats i det föregående. Bidragen utgick tidigare från ett särskilt

anslag under nionde huvudtiteln men anvisas numera från en delpost

å reservationsanslaget Befrämjande av lmsdjursaveln under samma huvudtitel.

Lånen utbetalas från statens lånefond för hästavelns befrämjande, som

bildats genom sammanslagning av förut tillgängliga specialfonder för låneverksamhet

på hästavelns område. Sin nuvarande principiella utformning

erhöll ifrågavarande stödverksamhet vid 1947 års riksdag i samband med

den då beslutade upplösningen av specialbudgeten för totalisatormedlen.

Vad härefter angår de tillfälliga eller, såsom de plägat benämnas, de särskilda

stödåtgärderna, avser dessa såväl varmblods- som kallblodsaveln. För

varmblodsavelns del tillkom stödet vid 1952 års riksdag (JoU 34; rskr. 262)

och erhöll formen av ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att tills vidare utbetala

vissa uppfödnings- och bevaringspremier. Beslut om särskilda stödåtgärder

jämväl för kallblodsaveln fattades vid påföljande års riksdag (prop.

121; JoU 27; rskr. 334). Stödåtgärderna innefattade här bidrag till hingstliållning

och utställande av s. k. frisedlar. Hingsthållningsbidragen avsågs

för både föreningar och enskilda men bestämdes till avsevärt högre belopp i

förra fallet. I detta sammanhang uttalades, att avsikten med de särskilda

stödåtgärderna var att giva hästaveln en sådan uppmuntran, att denna trots

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

9

dålig lönsamhet skulle kunna uppehållas vid en med hänsyn till landets behov

önskvärd nivå. Hästavelns beträngda läge betraktades dock såsom en

tillfällig krissituation och det beräknades, att den fortgående minskningen

av den svenska häststammen efter några år skulle medföra en bristsituation,

varigenom hästpriserna skulle komma att stiga och lönsamheten åter förbättras.

Stödåtgärderna bedömdes därför vara erforderliga endast under en

begränsad tidsperiod, som bestämdes till 4 år räknat från och med den 1

juli 1953.

Emellertid har det, såsom framgår av det föregående, befunnits nödvändigt

att bibehålla de särskilda stödåtgärderna längre än man ursprungligen

räknat med. Sålunda har Kungl. Maj :t med stöd av förenämnda bemyndigande

förordnat, att uppfödnings- och bevaringspremierna må utgå ända till

och med år 1958. Efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. 135) bär vidare 1957

års riksdag (JoU 26; rskr. 325) förlängt giltighetstiden för det särskilda stödet

åt kallblodsaveln till den 1 juli 1959.

Det bör till sist här nämnas, att kostnaderna för alla nu omförmälda

särskilda stödåtgärder bestrides ur statens hästavelsfond, d. v. s. den fond

som genom tillskott från stuteriväsendets fond inrättades vid avvecklingen

av specialbudgeten för totalisatormedlen i syfte att skapa garanti för att

hästavelns behov skulle kunna tillgodoses i tillräcklig omfattning, även då

det budgetära läget försvårade att erforderliga anslag anvisades för hästaveln.

Samtidigt som i propositionen 1957: 135 föreslogs förlängning av de särskilda

stödåtgärderna för kallblodsaveln angavs, att avsikten var att låta

verkställa utredning beträffande frågan om statens fortsatta medverkan till

hästavelns främjande. Sådan utredning har nu skett genom en särskild utredningsman,

som i anslagsfrågorna samrått med jordbruksanslagsutredningen,

och resultatet har närmare redovisats i det föregående. I stora drag

innebär de slutsatser och förslag, som utredningen kommit till, följande.

Med utgångspunkt från en av jordbrukets utredningsinstitut gjord stickprovsundersökning

angående nuvarande bestånd samt framtida behov av

och tillgång på arbetshästar i lantbruket har utredningen ansett sig kunna

ställa den prognosen, att hästtillgången under de närmaste åren bör kunna

täcka behovet, under förutsättning dock att avelsarbetet hålles uppe. Då

emellertid detta inte kan väntas bli möjligt utan statligt stöd, har utredningen

förordat att dylikt stöd alltjämt skall lämnas hästaveln och att detta bör

ha i huvudsak samma omfattning som hittills. Däremot har utredningen ansett

själva konstruktionen av statsstödet böra omprövas. Sålunda har föreslagits,

att den nuvarande uppdelningen i bestående och tillfälligt stöd skall

upphöra och det senare inarbetas i det förra, att långivningen från statens

lånefond för hästavelns befrämjande skall upphöra och ersättas såvitt angår

ridhusanläggningar med bidrag och i övrigt med statlig kreditgaranti,

att jämväl statens hästavelsfond skall avvecklas samt att i konsekvens med

dessa förslag medelsanvisningen för stöd åt hästaveln hädanefter endast

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

skall ske under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln å en

post avsedd för varmblodsaveln och en för kallblodsaveln. Det har vidare

förutsatts, att riksdagen i fortsättningen ej såsom nu skall detaljpröva medelsdispositionen

utan blott bestämma storleken av nyssnämnda båda anslagsposter.

Dessa har av utredningen upptagits till 750 000 respektive

1 250 000 kronor, motsvarande vad som under senare år i genomsnitt disponerats

för ändamålen. Därvid har dock ej medräknats erforderliga medel

för bidrag till ridhusanläggningar, vartill föreslagits en ram å 500 000 kronor

att till en början utgå från förefintlig behållning å statens lånefond för

hästavelns befrämjande.

Vad utredningen sålunda uttalat och föreslagit, har av det övervägande

flertalet remissmyndigheter tillstyrkts eller i stort sett lämnats utan erinran.

Förslagen om avveckling av de båda fonderna och övergång till statlig kreditgaranti

har dock mött opposition särskilt från organisationer och sammanslutningar

på hästavelns område. Man har ansett, att detta för hästaveln

skulle medföra en påtaglig försämring gentemot nuvarande ordning,

bland annat med tanke på ovissheten om det tillfälliga statsstödets fortbestånd.

Vidare bör nämnas att det i ett par fall ifrågasatts att utredningen

underskattat det framtida behovet av hästar för skogsbrukets del.

Jag torde härefter få övergå till en redogörelse för min egen uppfattning

i frågan.

Det torde vara uppenbart, att avgörande för hur man bör ställa sig till

spörsmålet rörande statens fortsatta medverkan till hästavelns främjande

främst blir en bedömning av tillgången respektive behovet av hästar i framtiden.

Lika klart är, att stor osäkerhet måste vidlåda alla försök att bestämma

dessa faktorer. Hästavelsutredningen har på grundval av förut omförmälda

stickprovsundersökning räknat med en minskning av nuvarande

hästbestånd från omkring 230 000 djur till cirka 90 000 å 100 000 år 1965.

Det framtida behovet har i 3 olika alternativ uppskattats till respektive

115 000, 69 000 och 43 000 hästar. Dessa uppskattningar har lett till prognosen,

att tillgången skulle komma att täcka behovet. Denna slutsats har

emellertid inte blivit oemotsagd. Sålunda framgår av bland annat Sveriges

skogsägareförbunds yttrande att man åtminstone på vissa håll inom skogsnäringen

numera inte är övertygad om att inte skogsbrukets behov av arbetshästar

kan komma att öka. Å andra sidan har skogsstyrelsen inte någon

erinran mot utredningens uppfattning av skogsbrukets behov i förevarande

avseende.

Enligt min mening visar utredningen att ett, låt vara minskat men dock

inte obetydligt, behov av hästar i lantbruket och skogsbruket kommer att

finnas även under den närmaste framtiden. Vidare måste också vederbörlig

hänsyn tagas till att både armén och ridsporten har intresse av att hästaveln

uppehälles i erforderlig omfattning. Det synes möjligt, att tillgången

i och för sig skulle bli tillräcklig för att tillgodose alla dessa behov. Emellertid

är det angeläget att söka trygga att häststammen inte nedgår under

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

11

denna nivå samt att, vilket inte är minst viktigt, hästarnas kvalitet inte försämras.

Såsom utredningen framhållit torde detta inte kunna uppnås utan

fortsatt medverkan från det allmännas sida. Med hänsyn härtill och då, såsom

utredningen jämväl framhållit, den stabilitet man räknat med skulle

inträffa på liästavelns område, inte synes ha uppnåtts ännu, finner jag det

nödvändigt att i det statliga stödet utrymme lämnas för bibehållande tills

vidare ej blott av det mera bestående stödet utan även av de särskilda stödåtgärderna.

Jag har sålunda kommit till den uppfattningen, att hänsynen till såväl

kvantiteten som kvaliteten hos hästbeståndet motiverar statligt stöd åt landets

hästavel jämväl i fortsättningen. Liksom utredningen har jag därvid utgått

från att behovet bör fyllas på grundval av inhemsk avel och att import

endast bör förekomma, då speciella skäl föreligger. Jag delar även utredningens

mening, att stödet i princip bör givas samma omfattning som för

närvarande. Någon ökning därav bland annat i syfte att därigenom giva utrymme

för nya eller ändrade stödformer, som på sina håll ifrågasatts, anser

jag sålunda inte böra övervägas. Av det sagda följer, att jag kan tillstyrka

utredningens förslag att för statsbidrag till hästaveln skall beräknas ett

belopp av 2 000 000 kronor, varav för nästa budgetår 750 000 kronor bör avses

för varmblodsaveln och 1 250 000 kronor för kallblodsaveln. Härutöver

bör på sätt, som närmare utvecklas i det följande, staten alltjämt och i huvudsak

i oförändrad utsträckning medverka till att skapa lånemöjligheter

för inköp av avelsdjur samt ridhästar. Vidare torde staten även i fortsättningen

böra främja tillkomsten av ridhusanläggningar.

Vad härefter angår utredningens förslag om en genomgripande ändring

av stödåtgärdernas tekniska konstruktion, talar enligt min mening starka

skäl för en sådan rationalisering, som detta obestridligen skulle innebära.

Då jag, såsom jag förut anfört, anser, att i det allmänna statsstödet bör ges

utrymme också för fullföljande tills vidare av de särskilda stödåtgärderna,

kan det knappast vara anledning att hålla dessa åtskilda utan bör desamma

inarbetas i det mera bestående stödet. Ej lieller synes del vara behövligt

att riksdagen såsom nu i detalj prövar dispositionen av de medel, som avses

för liästavelns befrämjande, utan blott fördelningen mellan varmblodsoch

kallblodsaveln. Kungl. Maj:t synes emellertid böra erhålla rätt att om

skäl därtill befinnes föreligga göra jämkning i sagda fördelning. Det torde

vidare få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av lantbruksstyrelsen

i samråd med av hästaveln intresserade organisationer, fastställa en dispositionsplan,

som inte bör vara alltför detaljerad.

Genomföres detta förslag, kommer uppenbarligen lantbruksstyrelsen att

i fortsättningen få avsevärt myckel friare händer i sin verksamhet på hästavelns

område. Det synes också lämpligt, att det i stort sett lämnas åt denna

myndighet att — efter det samråd som nyss angivits — inom bestämda gränsser

avgöra, vilka stödåtgärder som med hänsyn till de vid den aktuella

tidpunkten rådande förhållandena bör tillgripas för varmblods- respektive

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

kallblodsaveln. En konsekvens härav blir bland annat, att det saknas anledning

att nu taga ställning till förslaget om likställighet i stödhänseende

mellan hingstföreningar och enskilda hingsthållare. Denna fråga, liksom

andra av samma art, torde alltså på sätt nyss sagts få prövas och avgöras av

lantbruksstyrelsen. Jag vill dock här uttala, att nämnda förslag med hänsyn

till den anslutning det vunnit synes väl värt att noga övervägas.

Vad beträffar statens liästavelsfond, har man betraktat denna och de uttalanden,

som gjordes vid dess tillkomst, såsom en särskild garanti för att

oavsett det budgetära läget medel även i framtiden i tillräcklig omfattning

skall finnas tillgängliga för hästavelns behov. Vid ett genomförande av de

förslag till lortsatt statsstöd åt hästaveln som jag förordat i det föregående

tillföres anslagsposten till hästavelns befrämjande årligen så stora belopp

som anses erforderliga för att stödja hästaveln såväl med avseende på de

mera bestående som de särskilda stödåtgärderna. Det kan, av budgetmässiga

skäl, icke antagas att statens hästavelsfond, om den kvarstår, kommer att

i fortsättningen tillgodoföras större belopp än vad som årligen erfordras

för avelns upprätthållande i önskvärd utsträckning. Även med sådan utlormning

av statsstödet kan detsamma ej förväntas bli större än det ordinarie

driftbudgetanslaget kan beräknas bli med den av mig föreslagna uppläggningen

av stödet. Det måste anses vara till fördel för hästaveln att en

stabilisering sker av de nu extraordinära stödåtgärderna i stället för att

ovisshet skall råda om huruvida det budgetära läget, efter omprövning varje

år, skall medge anslagsanvisning under statens hästavelsfond. På denna

grund ansluter jag mig till utredningsförslaget om en avveckling av nyssnämnda

fond samtidigt med den i det föregående föreslagna omläggningen

i övrigt av statens finansiella bistånd åt hästaveln.

Vad härefter gäller formerna för statens fortsatta understödjande av möjligheterna

att erhålla lån för inköp av avelsdjur och ridhästar har utredningens

förslag härom, såsom framgår av det förut anförda, rönt starkare

invändning. Såvitt angår övergång till kreditgaranti har därvid såsom främsta

argument anförts, att detta system skulle innebära en försämring genom

att den nuvarande räntefriheten vid hästavelslån kommer att upphöra, något

som i hästavelns nuvarande läge inte anses vara lämpligt. Med anledning

av denna invändning vill jag erinra om att statsmakterna på senare

år vid flera tillfällen klart uttalat sig för systemet med statlig kreditgaranti

vid statlig låneverksamhet och även fattat beslut i sådan riktning. Med hänsyn

härtill och till det förhållandet, att det enligt min mening knappast kan

anses motiverat att just på förevarande område bibehålla det subventionsmoment,

som räntefriheten innebär, finner jag mig för min del böra tillstyrka

utredningens förslag.

I fortsättningen bör långivningen för inköp av avelsdjur samt hästar för

ridhusdrift sålunda ske på den allmänna lånemarknaden mot statlig kreditgaranti.

Såsom utredningen anfört, bör riksdagen årligen fastställa ramen

för garantierna. Jag föreslår, att denna ram för nästkommande budgetår

skall bestämmas till 1 100 000 kronor. Vidare bör gälla att garantierna be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

13

viljas av lantbruksstyrelsen, efter hörande av vederbörande hushållningssällskap

och intresseorganisation, samt att garanti skall kunna avse hela

anskaffningskostnaden. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t

att sedermera utfärda närmare bestämmelser i ämnet. Därvid torde även få

prövas den av lantbruksstyrelsen väckta frågan om viss åldersbegränsning

vid garanlilån för inköp av avelsston ävensom spörsmålet om införande av

möjlighet till lån jämväl för inköp av ardennerston.

Förutom till de ändamål som nu berörts utgår sedan länge lån också till

uppförande in. m. av ridhusanläggningar. Såsom förut antytts har utredningen

föreslagit, att dessa lån skall ersättas med bidrag. Mot detta förslag har jag

inte någon erinran. Någon större saklig ändring i förhållande till gällande

regler torde för övrigt detta inte kunna sägas innebära, eftersom de nuvarande

lånen är ränte- och amorteringsfria så länge vederbörande anläggning användes

för sitt ändamål. Liksom beträffande nyssnämnda lån bör för ifrågavarande

bidrag gälla, att riksdagen skall fastställa en årlig ram för verksamheten.

Denna ram har utredningen ansett böra bestämmas till 500 000 kronor

för de närmaste budgetåren. För min del finner jag mig dock för nästa

budgetår inte kunna tillstyrka högre belopp än som stått till förfogande för

ändamålet de senaste åren och föreslår därför en bidragsram å 400 000 kronor.

Bidrag bör kunna lämnas med högst 75 procent av byggnadskostnaderna.

I de fall statsbidrag begränsas till 40 procent av de slutliga byggnadskostnaderna

torde, såsom statskontoret anfört i sitt remissyttrande, några

särskilda villkor för bidragsgivningen ej behöva uppställas. Statsbidraget

för ändamålet i fråga synes böra beviljas av Kungl. Maj :t, som tillika torde

böra äga att meddela de övriga bestämmelser, vilka må befinnas erforderliga.

Vid utfärdandet av dylika bestämmelser bör beaktas även de övriga synpunkter,

som vid ärendets remissbehandling anförts i förevarande hänseende.

Med anledning av statskontorets påpekande att av utredningens förslag

inte framgår om bidrag skall kunna utgå även för att inrätta befintlig byggnad

till ridhus, vill jag uttala, att bidrag uppenbarligen bör kunna lämnas

även i sådant fall.

Vid bifall till mina nu framlagda förslag återstår att behandla de rent

budgettekniska frågorna.

.lag har förut föreslagit, att för varmblods- och kallblodsaveln skall avses

(750 000 -f 1 250 000 =) 2 000 000 kronor för nästa budgetår. Dessa medel

torde böra uppföras såsom olika delposter under reservationsanslaget Befrämjande

av husdjursaveln å den upptagna anslagsposten Stöd åt hästaveln.

Emellertid torde man, i enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört,

kunna räkna med att vid ingången av nyssnämnda budgetår skall föreligga

eu reservation ä sagda anslagspost, uppgående till åtminstone 500 000 kronor.

Posten synes följaktligen icke behöva uppföras med högre belopp än

1 500 000 kronor för budgetåret 1959/60.

Såsom i det föregående anförts bör statens hästavelsfond avvecklas vid

utgången av innevarande budgetår. Å fonden vid nämnda tidpunkt befintlig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

odisponerad behållning, vilken kan beräknas till lägst 1 200 000 kronor, bör

därvid överföras till reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln och

där tillföras anslagsposten Stöd åt hästaveln. Ävenså bör statens lånefond

för hästavelns befrämjande avvecklas den 30 juni 1959. Därvid bör förfaras

så, att av vid nämnda tidpunkt å fonden befintlig kontant behållning ett

belopp motsvarande de på fonden redovisade kapitalmedlen om 300 kronor

återbetalas till riksgäldskontoret, medan återstående kontantbehållning tillgodoföres

förenämnda reservationsanslag och anslagspost. Å lånefonden utestående

fordringar bör upptagas till redovisning på ett särskilt konto under

statsregleringsfonden. Framdeles inflytande amorteringar bör likaledes tillgodoföras

reservationsanslaget.

Från å reservationsanslaget befintlig reservation bör tills vidare få bestridas

förut omförmälda bidrag till uppförande m. m. av ridhusanläggningar.

Därjämte synes lämpligen eventuella förluster på grund av de statliga kreditgarantier,

som jag i det föregående förordat, likaledes få täckas av angivna

medel.

Till frågorna om anvisande av förut omförmälda anslag för budgetåret

1959/60 samt om fastställande av den ram, inom vilken statlig kreditgaranti

för i det föregående angivna ändamål må beviljas under samma budgetår,

avser jag att återkomma i 1959 års statsverksproposition vid anmälan av

nionde huvudtiteln.

I detta sammanhang torde jag slutligen få anmäla, att Kungl. Maj: t dels

den 30 juni 1958 bemyndigat lantbruksstyrelsen att av det för budgetåret

1957/58 anvisade reservationsanslaget Hästavelns befrämjande taga i anspråk

högst 120 000 kronor till utdelande av högst 300 uppfödningspremier

å 400 kronor för exporterade varmblodiga remonter samt för avelsston,

som uttagits av ordförande i hästpremieringsnämnd eller av den av Avelsföreningen

för den varmblodiga hästen i samråd med lantbruksstyrelsen tillsatta

uttagningskommissionen, dels den 30 oktober 1958 — med ändring av

sagda beslut — medgivit, att angivna belopp må disponeras för exporterade

varmblodiga remonter, för varmblodiga remonter, som av arméintendenturförvaltningen

preliminärt inköpts för leverans år 1959, för varmblodiga

hästar, som rekommenderats för arméns behov av stamdraghästar, samt för

varmblodiga avelsston, som uttagits av den av Avelsföreningen för den

varmblodiga hästen i samråd med lantbruksstyrelsen tillsatta uttagningskommissionen

eller av ordförande i hästpremieringsnämnd.»

II. Framställningen i 1959 års statsverksproposition rörande anslagsanvisning

till befrämjande av husdjursaveln

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget för

budgetåret 1959/60 minskas med 140 000 kr. till 1 682 000 kr. enligt följande

beräkning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

15

Anslag ökning

eller

1958/59 minskning

1. Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer.

....................................... 175 000 —

2. Stöd åt hästaveln............................. 1 138 500 —

a) understöd åt hästavelsföreningar m. m.: Svenska

galoppsportens centralförbund................ + 60 000

b) ianspråktagande av större belopp av reservationen

än budgetåret 1958/59................. — 200 000

3. Bidrag till kontrollföreningsverksamheten........ 508 500 —

1 822 000 — 140 000

1 682 000

Under förevarande punkt i statsverkspropositionen har anmälts en av

Värmlands läns hushållningssällskap den 7 februari 1958 ingiven ansökan

om högsta möjliga statsbidrag för inrättande av hästupptagningsanstalt i

Föskefors, Ekshärads kommun. Igångsättningskostnaderna har beräknats

till 200 000—250 000 kr.

Vidare har under punkten anmälts, att lantbruksstyrelsen (skr. 10/10

1958) — med överlämnande av en ansökning från Sveriges fjäderfäavelsförening

om ett med 41 500 kr. till 91 500 kr. förhöjt statsbidrag — erinrat

om att styrelsen i sitt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1959/60

på anförda skäl funnit sig icke f. n. böra föreslå någon höjning av anslaget

för bl. a. ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens motiv

för sina äskanden samt för styrelsens yttrande över angivna ansökning

av Värmlands läns hushållningssällskap — anfört följande.

»Vad först beträffar bidragsgivningen till avelsföreningar och liknande organisationer

torde såsom lantbruksstyrelsen föreslagit härför beräknas oförändrat

175 000 kronor. Även styrelsens förslag om anvisande av ett oförändrat

belopp av 508 500 kronor till kontrollföreningsverksamheten kan jag

biträda.

Vad härefter angår medelsanvisningen till stöd åt hästaveln har i särskild

proposition den 30 december 1958, till vilken jag här får hänvisa, framlagts

förslag rörande statens fortsatta medverkan i detta stöd. Härvid

har jag bland annat uttalat att för budgetåret 1959/60 ett belopp av 2 000 000

kronor bör stå till lantbruksstyrelsens förfogande för främjande av hästaveln,

av vilket belopp 750 000 kronor bör avse varmblodsaveln och 1 250 000

kronor kallblodsaveln. Då av förefintlig reservation å anslaget ett 200 000

kronor större belopp än innevarande budgetår eller 500 000 kronor torde

kunna utnyttjas för det nästkommande budgetåret, erfordras i enlighet härmed

en medelsanvisning för ändamålet av 1 500 000 kronor. Därjämte har

jag i omförmålda proposition förordat, att under sistnämnda budgetår må

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

intill ett belopp av 1 100 000 kronor beviljas statlig kreditgaranti för lån i

allmänna marknaden, avsedda för inköp av avelshästar samt ridhästar.

Den av Värmlands läns hushållningssällskap gjorda ansökan om statsbidrag

till inrättande av en ny hästupptagningsanstalt inom länet kan jag

icke tillstyrka.

Den samlade medelsanvisningen under förevarande anslag bör i enlighet

med vad jag här anfört för budgetåret 1959/60 bestämmas till 2 183 500

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 361 500 kronor.»

III. Utskottet

I propositionen nr 45 har Kungl. Maj :t föreslagit, att det statliga stödet

till hästavelns främjande även i fortsättningen i princip bör givas samma

omfattning som för närvarande. Någon ökning därav i syfte att ge utrymme

för nya eller ändrade stödformer har sålunda icke ansetts böra övervägas.

Däremot har föreslagits en genomgripande ändring av stödåtgärdernas kon*

struktion bland annat på så sätt, att senare års tillfälliga stödåtgärder och

det mera bestående statliga stödet åt hästaveln skall sammanföras. I enlighet

härmed har föreslagits att under reservationsanslaget Befrämjande av

husdjursaveln ett belopp av 2 000 000 kronor får för budgetåret 1959/60 tagas

i anspråk till stöd åt hästaveln, varav 750 000 kronor till varmblodsaveln

och 1 250 000 kronor till kallblodsaveln. Vidare har föreslagits, att den hittillsvarande

låneverksamheten från statens lånefond för hästavelns befrämjande

skall ersättas med statlig kreditgaranti, såvitt avser lån till inköp av

avelsdjur och ridhästar, och med bidrag, såvitt gäller krediter för anordnande

av ridhusanläggningar. Därvid har förordats, att garanti- och bidragsramarna

för nästa budgetår skall bestämmas till 1 100 000 kronor respektive

400 000 kronor. I samband med denna omläggning har Kungl. Maj :t

framlagt förslag om att statens lånefond för hästavelns befrämjande liksom

statens hästavelsfond skall upphöra med utgången av innevarande budgetår

och att de då under fonderna förefintliga behållningarna överföres till den

under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln upptagna anslagsposten

Stöd åt hästaveln. Innebörden av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition

är vidare, att riksdagen i fortsättningen icke —- såsom för närvarande

— i detalj skall pröva dispositionen av de medel, som av riksdagen

anvisas för hästavelns befrämjande, utan blott fördelningen mellan varmblods-

och kallblodsaveln. Kungl. Maj :t föreslås dock erhålla rätt att, om

skäl därtill befinnes föreligga, göra jämkning i sagda fördelning.

I motionerna I: 392 och II: 475, som innebär en precisering av de i motionerna

1:337 och 11:408 framförda yrkandena, har föreslagits, att anslagsposten

till kallblodsaveln skall upptagas med ett 50 000 kronor lägre

belopp än vad som förordats i propositionen nr 45. Vidare har i dessa motioner

yrkats, att stödet till varmblodsaveln skall minskas med 300 000 kro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

17

nor jämfört med vad som föreslagits av Kungl. Maj:t samt att statsbidraget

till anordnande av ridhus skall reduceras med 200 000 kronor eller till hälften

av det i propositionen föreslagna beloppet. Sistnämnda yrkande har

även framställts i motionen II: 477, där jämväl uttalats att statsbidraget till

ridhusbyggnader bör begränsas till 35 procent av de godkända kostnaderna

och kompletteras med statlig lånegaranti. I motionen 11:477 har vidare

hemställts, att anslagsramar och delposter vad gäller stödet åt hästaveln

även i fortsättningen skall fastställas av riksdagen samt att den i propositionen

förordade bidragssumman 2 000 000 kronor skall fördelas med

650 000 kronor till varmblodsaveln och 1 350 000 kronor till kallblodsaveln,

vilket innebär en överflyttning av 100 000 kronor från varmblods- till kallblodsaveln

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. I sistnämnda motion har

slutligen framhållits, att den av lantbruksstyrelsen påbörjade översynen av

hästpremieringsförfarandet snarast möjligt bör fullbordas.

Vad gäller motionerna I: 394 och II: 478 innefattar dessa ett yrkande om

godkännande av Kungl. Maj:ts förslag angående stöd åt hästaveln, dock

med det undantaget att avveckling av statens lånefond för hästavelns befrämjande

och statens hästavelsfond icke skall ske utan att hittills tillämpade

principer för dessa fonders förvaltning, användning och påfyllnad alltjämt

skall gälla. Att stödet till främjande av hästaveln skall utgå i huvudsak

enligt nu gällande grunder har även föreslagits i motionerna I: 395 och II:

479. Härvid har bland annat yrkats att ur statens lånefond för hästavelns

befrämjande må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk lån för ett sammanlagt

belopp av 1 700 000 kronor, varvid lån även måtte utgå för ardennerston,

samt att bidrag från statens hästavelsfond måtte utgå jämväl till

uppfödningspremier inom kallblodsaveln och till gemensamhetsbeten för

unghästar av ardennerras. I sistnämnda motionspar har vidare framhållits

att i förenklande syfte en sammanslagning av statens hästavelsfond och

lånefonden för befrämjande av hästaveln bör vara lämplig. Denna fråga bör

enligt motionärerna upptagas till prövning, varvid även bör kunna övervägas

om ett system med statliga kreditgarantier kan införas som en komplettering

till lånefonden.

Enligt utskottets uppfattning är ett fortsatt statligt stöd — av ungefär

nuvarande omfattning — åt landets hästavel alltjämt väl motiverat och utskottet

biträder Kungl. Maj :ts förslag i fråga om stödets totala storlek.

Skäl talar vidare för att de nu såsom extra-ordinära betecknade stödåtgärderna

samordnas med det mera permanenta stödet. Den av departementschefen

föreslagna fördelningen av stödet mellan varmblods- och kallblodsaveln

— vilken fördelning grundar sig på de under senare år genomsnittligt

utbetalade beloppen och vari Kungl. Maj:t bör kunna göra jämkning

om skäl därtill befinnes föreligga — synes väl avvägd och utskottet kan

alltså icke tillstyrka den fördelning av bidragssumman som föreslagits i motionen

11:477. Utskottet avstyrker följaktligen jämväl det i motionerna I:

392 och 11:475 framförda yrkandet om en minskning av det sammanlagda

2 Bihang till riksdagens protokoll 11)5''.). it) samt. Nr Nr 13

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

stödet till hästaveln. Ej heller kan utskottet biträda den i motionerna I:

395 och II: 479 gjorda hemställan om viss utvidgning av stödet i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag. Däremot synes i anledning av vad som anförts

i sistnämnda motioner samt i motionerna I: 394 och It: 478 den av Kungl.

Maj :t föreslagna avvecklingen av statens lånefond för hästavelns befrämjande

och statens hästavelsfond icke för närvarande böra ske utan bör fonderna

övergångsvis bibehållas. En sådan avveckling skulle nämligen enligt utskottets

uppfattning, bland annat genom bortfallet av räntefria lån, innebära

en icke önskvärd försämring av statsstödet. Utskottet avstyrker i enlighet

härmed Kungl. Maj :ts förslag, såvitt detsamma avser överförande per

den 1 juli 1959 av då under fonderna befintlig behållning till det för stödet

åt hästaveln avsedda, å driftbudgeten upptagna reservationsanslaget. Med

detta ställningstagande avser utskottet bland annat att stödet åt hästaveln

skall för nästa budgetår till ett belopp av 700 000 kronor finansieras med

medel som från hästavelsfonden överföres till omförmälda reservationsanslag

och att långivningen från hästavelslånefonden skall bibehållas tills vidare

såväl beträffande lån för inköp av avelsdjur och ridhästar som lån till

anordnande av ridhusanläggningar. Ramarna för till skilda ändamål meddelade

lån ur sist angivna fond bör enligt utskottets uppfattning vara desamma

under budgetåret 1959/60 som för nu löpande budgetår. I överensstämmelse

med det sagda avstyrker utskottet det i motionerna I: 392 och

11:475 samt 11:477 framförda förslaget om minskning i omfattningen av

det statliga stödet till anordnande av ridhusanläggningar.

I den av Kungl. Maj :t i propositionen nr 45 uttalade meningen, att det icke

synes behövligt att riksdagen skall såsom för närvarande är fallet i detalj

pröva dispositionen av de för hästavelsstödet avsedda medlen, instämmer utskottet

under avstyrkande av vad härutinnan yrkats i motionen II: 477. Det

bör enligt utskottets uppfattning få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag

av lantbruksstyrelsen i samråd med av hästaveln intresserade organisationer,

fastställa en disposilionsplan, som icke hör vara alltför detaljerad.

Det synes vidare lämpligt att, såsom i propositionen anförts, lantbruksstyrelsen

får efter sådant samråd som nyss nämnts inom bestämda gränser

avgöra, vilka stödåtgärder som med hänsyn till de vid den aktuella tidpunkten

rådande förhållandena bör tillgripas för varmblods- respektive kallblodsaveln.

Härigenom uppstår en betydande administrativ förenkling.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna i motionen II: 477 angeläget

att den av lantbruksstyrelsen påbörjade översynen av hästpremieringsförfarandet

snarast möjligt fullbordas. Då emellertid utskottet utgår från

att Kungl. Maj:t följer detta spörsmål, finner utskottet ej någon riksdagens

åtgärd i ärendet erforderlig.

Vad slutligen angår Kungl. Maj :ts förslag i statsverkspropositionen i fråga

om bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer ävensom till

kontrollföreningsverksamheten har utskottet icke något att erinra däremot.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

19

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

A. med bifall till motionerna I: 394 och II: 478 samt I: 395

och II: 479, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj:ls framställningar, såvitt desamma avser

dels att statens hästavelsfond må avvecklas med utgången

av budgetåret 1958/59 och under fonden den 30 juni 1959

odisponerad behållning må tillgodoföras den under reservationsanslaget

Befrämjande av husdjursaveln upptagna anslagsposten

Stöd åt hästaveln,

dels att statens lånefond för hästavelns befrämjande må

avvecklas med utgången av budgetåret 1958/59 och under

fonden den 30 juni 1959 befintlig disponibel kontant behållning

må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande

av husdjursaveln upptagna anslagsposten Stöd åt hästaveln,

dels att under budgetåret 1959/60 må beviljas statlig kreditgaranti

för lån avseende vissa i det föregående berörda

åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp av

1 100 000 kronor;

B. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionen II: 477, såvitt nu är i fråga, godkänna de

förslag till omläggning av formerna i övrigt för och handläggningen

av stödet åt hästaveln, som utskottet angivit i det

föregående;

C. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 337 och II: 408 samt I: 392 och II: 475,

sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, till Befrämjande

av husdjursaveln å riksstaten för budgetåret 1959/60

under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

2 183 500 kronor;

D. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionen II: 477, såvitt nu är i fråga, godkänna vad i propositionen

nr 45 föreslagits i fråga om fördelning på varmblods-

respektive kallblodsaveln av det för budgetåret 1959/

60 utgående stödet åt hästaveln;

E. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 394 och II: 478 liksom ock med avslag å motionerna I: 392

och II: 475, II: 477 ävensom I: 395 och II: 479, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, medgiva, att ur statens lånefond

för hästavelns befrämjande må under budgetåret 1959/60

tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston

250 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk eller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

gudbrandsdalsk ras 225 000 kronor, för inköp av nordsvenska

avelsston 225 000 kronor, för inköp av avelshingstar av ardennerras

400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader

och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt hästmaterial

m. in. 400 000 kronor;

II. att motionerna 1:395 och 11:479, såvitt däri yrkats

att bidrag från statens hästavelsfond må utgå även till uppfödningspremier

inom kallblodsaveln och till gemensamhetsbeten

för unghästar av ardennerras, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:395 och 11:479 ävensom motionen

II: 477, såvitt de ej besvarats i det föregående, icke må någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1959

På jordbruksutskottets vägnar:

HJALMAR GUSTAFSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Nord, Jon Jonsson, Bertil Andersson,

Hjalmar Nilsson, Hermansson, Mossberger*, Johan Persson, Hedström, Ebbe

Ohlsson* och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Andersson i Hyssna,

Jonsson i Strömsund, Sköld, Lindström, Eliasson i Moholm, Svensson i

Vä, Agerberg, Nilsson i Lönsboda och Allmän.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herrar Hjalmar Nilsson och Mossberger, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka Kungl. Maj:ts i propositionen nr 45 framlagda förslag utan

ändringar samt att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande, som å s. 17 börjar med orden »Enligt

utskottets» och å s. 18 slutar med orden »av ridhusanläggningar», bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets----(lika med utskottet)---— Kungl. Maj:ts

förslag. I de två sistnämnda motionerna samt i motionerna I: 394 och II: 478

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

21

har framförts yrkanden av innebörd att den av Kungl. Maj:t föreslagna avvecklingen

av statens lånefond för hästavelns befrämjande och statens hästavelsfond

icke bör ske och att fonderna följaktligen bör bibehållas. Utskottet

vill i anledning härav framhålla att nr statens liästavelsfond utgår bidrag

och ej lån samt att densamma genom anslagsanvisning över driftbudgeten

måste tillföras medel om stödverksamheten skall fortsätta. EU bifall

till förevarande motionsyrkanden skulle beträffande hästavelsfonden innebära

att 700 000 kronor av fondens behållning om beräknat cirka 1 200 000

kronor per den 1 juli 1959 skall överföras till det för stödet åt liästaveln

avsedda, å driftbudgeten upptagna reservationsanslaget. Följaktligen skulle

redan för budgetåret 1960/61 erfordras ett medelstillskott till fonden av

icke betydlig storlek. Det framstår som en budgetteknisk oformlighet att i

framtiden årligen på ett anslag anvisa medel — som får antagas ej bli av

större omfattning än som erfordras vederbörande budgetår — vilka medel

omedelbart måste överföras till ett annat anslag. Det synes utskottet naturligt

att — när nu såsom även motionärerna tillstyrkt stödet till hästaveln

i övriga avseenden samordnas — medelsanvisningen sker under endast ett

anslag.

Beträffande statens häsfavelslånefond är de därifrån utgående lånen till

anordnande av ridhusanläggningar både ränte- och amorteringsfria så länge

vederbörande anläggning utnyttjas för avsett ändamål. Stödet har i detta

fall alltså bidragslcaraktär, och utskottet finner det i likhet med Kungl. Maj:t

ändamålsenligt att stödet till ridhusverksamheten fortsättningsvis även formellt

får bidragsform och utgår från förenämnda reservationsanslag å driftbudgeten.

Härigenom vinnes jämväl en viss administrativ förenkling, bland

annat vid de myndigheter som har att kontinuerligt bevaka statens säkerheter

för utlämnade ridhuslån. Utskottet vill vidare erinra om att statsmakterna

på senare år vid flera tillfällen klart uttalat sig för systemet med statlig

kreditgaranti vid statlig låneverksamliet och även fattat beslut i sådan

riktning. Det synes enligt utskottets mening därför lämpligt att statens stöd

för inköp av avelsdjur samt hästar för ridhusdrift ges formen av statlig

kreditgaranti och att ramen för garantierna i enlighet med Kungl. Majrts

förslag för nästa budgetår bestämmes till 1 100 000 kronor. I motionsyrkandena

om bibehållande av statens häsfavelslånefond har som skäl härför

bland annat framhållits önskvärdheten av att räntefria lån skall utgå till

hästinköp även i fortsättningen. Enligt utskottets uppfattning torde hästuppfödarna

respektive ridhästägarna kunna hära de räntekostnader som

kommer att uppstå vid ett genomförande av Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet

vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att å andra inom jordbrukets

område förefintliga statliga län utgår ränta. Exempelvis löper stödlån

till av skördeskador — till och med av katastrof karaktär — drabbade

jordbrukare med en ränta å mellan 4 och 5,75 procent. Även inom fisket

och skogsbruket med statlig medverkan upptagna lån löper med ränta.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att om lanlbruksstyrelsen skulle

finna skäl föreligga att i vissa fall subventionera hästinköp av här behandlat

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959

slag detta kan, vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag, ske inom den bidragsram

riksdagen fastställer. Likaså vill utskottet framhålla, att Kungl. Maj:ts förslag

innebär att under hästavelslånefonden odisponerad behållning kommer

att under det antal år en sådan kvarstår utnyttjas för den stödform,

nämligen ridhusbidrag, som nu successivt förbrukar fonden.

Mot bakgrunden av det anförda avstyrker utskottet det i motionerna

1:394 och 11:478 samt 1:395 och 11:479 framförda yrkandet om bibehållande

av statens hästavelsfond och statens lånefond för hästavelns befrämjande.

Utskottet avstyrker jämväl det i motionerna I: 392 och II: 475 samt

11:477 framförda förslaget om minskat bidrag till anordnande av ridhusanläggningar.

»

dels ock utskottets hemställan under I.A., I.B. och I.E. bort lyda sålunda,

»A. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 394 och II: 478 samt I: 395 och II: 479,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta

dels att statens hästavelsfond må avvecklas med utgången

av budgetåret 1958/59 och under fonden den 30 juni 1959

odisponerad behållning må tillgodoföras den under reservationsanslaget

Befrämjande av husdjursaveln upptagna anslagsposten

Stöd åt hästaveln,

dels att statens lånefond för hästavelns befrämjande må

avvecklas med utgången av budgetåret 1958/59 och under

fonden den 30 juni 1959 befintlig disponibel kontant behållning

må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande

av husdjursaveln upptagna anslagsposten Stöd

åt hästaveln,

dels att under budgetåret 1959/60 må beviljas statlig kreditgaranti

för lån avseende vissa i det föregående berörda

åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp av

1 100 000 kronor;

B. med bifall till Kungl. Maj:ts framställning ävensom

med avslag å motionen 11:477, såvitt nu är i fråga, godkänna

de förslag till omläggning av formerna i övrigt för

och handläggningen av stödet åt hästaveln, som utskottet

angivit i det föregående;

E. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom

med avslag å motionerna 1:392 och 11:475, 11:477, 1:394

och II: 478 samt I: 395 och II: 479, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, medgiva, att av under anslagsposten Stöd åt

hästaveln befintlig reservation ett belopp av 400 000 kronor

må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk till statsbidrag

för anordnande av ridhusanläggningar, m. m.»

2) av herrar Nord, Johan Persson, Nilsson i Lönsboda och Åhman, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka de förslag till anslagsminskning m. m.,

som framförts i motionerna I: 392 och II: 475, samt att därför

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959 23

dels det stycke i utskottets utlåtande, som å s. 17 börjar med orden »Enligt

utskottets» och å s. 18 slutar med orden »av ridhusanläggningar», bort

ha följande lydelse:

»Enligt utskottets uppfattning är elt fortsatt statligt stöd åt landets liästavel

alltjämt motiverat. Skäl talar vidare för att de nu såsom extra-ordinära

betecknade stödåtgärderna samordnas med det permanenta stödet. Kungl.

Maj :t har som tidigare redovisats föreslagit, att ett belopp av 2 000 000 kronor

bör få tagas i anspråk till stöd åt hästaveln under budgetåret 1059/60, varav

750 000 kronor till varmblodsaveln och 1 250 000 kronor till kallblodsaveln.

Utskottet delar emellertid den i motionerna 1:392 och 11:475 framförda

uppfattningen, att det torde vara möjligt att begränsa stödet åt hästaveln

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet biträder därför det i nyssnämnda

motioner gjorda förslaget att stödet till hästaveln under budgetåret

1959/60 skall utgå med 1 650 000 kronor, vilket är 350 000 kronor mindre

än enligt Kungl. Maj :ts framställning. Utskottet ansluter sig vidare till den

i samma motioner föreslagna fördelningen av stödet mellan kallblods- och

varmblodsaveln. Således synes stödet till kallblodsaveln böra upptagas till

1 200 000 kronor och stödet till varmblodsaveln till 450 000 kronor. Kungl.

Maj :t bör dock — om skäl därtill befinnes föreligga — kunna göra jämkning

i denna fördelning. Utskottets ställningstagande i dessa avseenden innebär

också att utskottet ej kan ansluta sig till motionerna II: 477, I: 394 och II:

478 ävensom I: 395 och II: 479, såvitt dessa motioner berör bidragssummans

storlek och dess fördelning. Däremot synes----(lika med utskottet)

---lån till anordnande av ridhusanläggningar. Ramarna för till skilda

ändamål meddelade lån ur sist angivna fond bör enligt utskottets uppfattning

vara desamma under budgetåret 1959/60 som för nu löpande budgetår,

med det undantaget att lån till förvärv av ridhusbyggnader och för anskaffande

av för ridshusdrift erforderligt hästmaterial m. m. i anledning av

vad som anförts i motionerna I: 392 och II: 475 samt motionen II: 477 bör

hållas inom en ram av 200 000 kronor mot för närvarande 400 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under I. C. och I. E. bort lyda sålunda:

»C. i anledning av Kungl. Maj :ts framställning samt motionerna

1: 337 och II: 408 ävensom med bifall till motionerna

1:392 och 11:475, såvitt nu är i fråga, till Befrämjande

av husdjursaveln å riksstaten för budgetåret 1959/60

under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 833 500 kronor;

E. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

1:394 och 11:478, 1:392 och 11:475 samt 11:477, liksom

ock med avslag å motionerna 1:395 och 11:479, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, medgiva, att ur statens lånefond

för hästavelns befrämjande må under budgetåret 1959/

60 tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston

250 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk eller

gudbrandsdalsk ras 225 000 kronor, för inköp av nord
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 dr 1959

svenska avelsston 225 000 kronor, för inköp av avelshingstar

av ardennerras 400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader

och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt

hästmaterial m. m. 200 000 kronor;»

3) av herrar Jonsson i Strömsund och Lindström, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionen II: 477, såvitt däri yrkats att stödet till anordnande

av ridhusanläggningar skall begränsas till 200 000 kronor per år,

samt att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande som å s. 17 börjar med orden »Enligt

utskottets» och å s. 18 slutar med orden »av ridhusanläggningar», bort

ha följande lydelse:

»Enligt utskottets---(lika med utskottets)--- — lån till anord
nande

av ridhusanläggningar. Beträffande sistnämnda lån finner utskottet

på skäl som anförts i motionen II: 477 ävensom i motionerna I: 392 och II:

475 att utlåningen bör begränsas till 200 000 kronor per år. Utskottet förutsätter

därvid att lån till ridhusbyggnader i allmänhet begränsas till 35

procent av den godkända byggnadskostnaden. I övrigt bör ramarna för till

skilda ändamål meddelade lån ur hästavelslånefonden enligt utskottets uppfattning

vara desamma under budgetåret 1959/60 som för nu löpande budgetår.

»

dels ock utskottets hemställan under I. E. och III. bort lyda sålunda:

»E. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

1:394 och II: 478, I: 392 och II: 475 samt II: 477 liksom ock

med avslag å motionerna 1:395 och 11:479, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, medgiva, att ur statens lånefond

för hästavelns befrämjande må under budgetåret 1959/60

tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston

250 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk eller

gudbrandsdalsk ras 225 000 kronor, för inköp av nordsvenska

avelsston 225 000 kronor, för inköp av avelshingstar av

ardennerras 400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader

och för anskaffande av ridhusdrift erforderligt hästmaterial

m. m. 200 000 kronor;

III. att motionerna 1:395 och 11:479, såvitt de ej besvarats

i det föregående, icke må någon riksdagens åtgärd

föranleda.»

580448 Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:156 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående anslag till bidrag till plantskolekontroll. a1 i texten