Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.
1959-01-29 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1959:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.
Dokumentets text
Nr 2—3
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959
1
Nr 2
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.
Utskottet får härmed avge utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts till riksdagen
den 3 januari 1959 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad propositionen avser
framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Beträffande den närmare utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa
till motsvarande punkter i ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 3 januari 1959 (bilaga 5 s. 13—
25 och bilaga Ils. 49—51).
Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln
F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
l:o) Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Å
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört
ett förslagsanslag av 2 011 000 kr.
Skogs- och lantbruksakademien (skr. 29/8 1958) hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid akademiens trädgårdsskola
å Experimentalfältet å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa
ett särskilt driftkostnadsbidrag å 65 000 kronor avseende läsåret 1958/
59. Förslaget innebär en höjning med 8 000 kronor jämfört med det särskilda
bidrag som utgick för läsåret 1957/58.
Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 29/8 1958) hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte bevilja skolan ett särskilt driftkostnadsbidrag
av 35 000 kr. för läsåret 1958/59. Till stöd härför åberopar skolstyrelsen ett
vid framställningen fogat statförslag för sistnämnda läsår.
Ixintbruksstyrelsen anför, att enligt styrelsens mening båda trädgårdsskolorna,
i avbidan på att ställning tages till trädgårdsskoleutredningens betänkande,
såsom hittills bör få fortsätta sin verksamhet under läsåret 1958/59.
Då skolorna emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande omfatt1
Ilihang till riksdagens protokoll 1951). 10 samt. Nr 2—3
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 195!)
ning utan extra driftkoslnadsbidrag, förordar lantbruksstyrelsen, att de
jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande av sådana bidrag. Styrelsen tillstyrker
sålunda bifall till akademiens framställning om ett extra driftkostnadsbidrag
för läsåret 1958/59 å 65 000 kr., då akademien saknar möjlighet
att själv bestrida ifrågavarande driftunderskott. Det av styrelsen för trädgårdsskolan
i Söråker upprättade förslaget till inkomst- och utgiftsstat för
skolan för läsåret 1958/59 utvisar, att skolans huvudman, Västernorrlands
läns landsting — därest det extra driftkostnadsbidraget skulle utgå med
oförändrat belopp å 30 000 kr. — skulle behöva tillskjuta ett belopp av 71 000
kr. Till jämförelse må enligt lantbruksstyrelsen nämnas, att sistnämnda belopp
med 5 400 kr. överstiger vad landstinget beräknats få tillskjuta för täckande
av driftunderskottet för skolan under budgetåret 1957/58. Vid sådant
förhållande tillstyrker lantbruksstyrelsen skolstyrelsens framställning om
ett extra driftkostnadsbidrag å 35 000 kr.
Departementschefen har — efter närmare redogörelse för akademiens
framställning — anfört följande.
»Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att utöver de till lantbruksakademiens
trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola i Söråker för innevarande
budgetår utgående statliga driftkostnadsbidragen särskilda dylika
bidrag bör — i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens
betänkande — utgå till dessa skolor även för läsåret 1958/59. Däremot kan
jag icke tillstyrka någon höjning av ifrågavarande särskilda bidrag. Dessa
bör sålunda för sistnämnda läsår utgå med oförändrade belopp av 57 000
respektive 30 000 kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas
till att beloppen får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår
anvisats till bidrag till driftkostnader för vissa lantbruksundervisningsanstalter.
»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må medgiva, att av det för budgetåret 1958/
59 anvisade förslagsanslaget till Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader må till ytterligare
bidrag åt i det föregående angivna trädgårdsskolor för sagda
budgetår tagas i anspråk ett belopp av sammanlagt högst
87 000 kronor.
G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område
2:o) 7. Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Ä riksstaten
för budgetåret 1958/59 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag
av 100 000 kr.
Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd hemställer i en
av lantbruksstyrelsen med eget yttrande (skr. 20/8 1958) överlämnad framställning
att till växtförädlingsverksamheten under år 1959 vid institutionen
Balsgård för nästa budgetår anvisas ett statsbidrag av 219 000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 195!)
3
Föreningsstyrelsen anför i framställningen bl. a., att växtförädlingsverksamheten
vid Balsgård under år 1957 fortgått enligt uppgjorda program och
i stort sett i samma omfattning som tidigare. Medan arbetsuppgifterna sålunda
kan genomföras planmässigt, har det tyvärr, trots alla ansträngningar,
visat sig ogörligt att från enskilt håll anskaffa tillräckliga driftsmedel. Trots
att största möjliga sparsamhet iakttagits och att personalen i sin helhet
redan under lång tid måst begränsas till den absolut nödvändiga, uppstod
för kalenderåret 1957 ett driftsunderskott av ca 61 000 kr. För att erhålla
medel för verksamheten har lån mot inteckningar i föreningens fastighet
måst upptagas till ett belopp av 55 000 kr. liksom ett kortfristigt borgenslån
å 20 000 kr. För verksamhetsåret 1958 måste, enligt föreningsstyrelsen, ett
ännu större underskott förutses, för vilket täckning helt saknas.
Efter närmare redogörelse för föreningens framställning har departementschefen
anfört följande.
»Genom beslut den 10 maj 1957 förordnade Kungl. Maj:t, att frågan om
den av Föreningen för växtförädling av fruktträd bedrivna verksamheten
vid Balsgård skulle tagas under övervägande av jordbrukshögskoleutredningen.
Efter att ha undersökt olika möjligheter beträffande den lämpligaste
framtida utformningen av denna verksamhet, hemställde högskoleutredningen
i skrivelse den 16 juni 1958, att frågan måtte göras till föremål
för en särskild utredning. Sedan Kungl. Maj :t lämnat sitt bifall härtill, tillkallade
jag den 18 juni en utredningsman för att verkställa utredning rörande
den organisatoriska utformningen av den fortsatta verksamheten vid
Balsgårdsinstitutionen. I avbidan på utredningsmannens förslag bör föreningen
— i överensstämmelse med 1958 års riksdagsbeslut beträffande
statsstödet till denna under budgetåret 1958/59 — beredas möjlighet att
fortsätta sin verksamhet. Såsom i det föregående redovisats har verksamheten
emellertid under de senaste åren lämnat betydande underskott, vilket
framkallat en likviditetskris med svårigheter för föreningen alt, bland annat,
utbetala löner till den fast anställda personalen. Till största delen har underskotten
under åren 1957 och 1958 måst täckas genom upplåning dels i form
av ett inteckningslån å 55 000 kronor, dels i form av ett kortfristigt borgenslån
å 20 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit har borgenslånet numera
inlösts, medan inteckningslånet kvarstår. Från föreningen har uppgivits,
att densamma anser sig ha möjligheter att på allmänna kreditmarknaden
upptaga ett ytterligare lån å 50 000 kronor. För att föreningen skall
kunna hålla verksamheten i gång ungefärligen i nuvarande omfattning fram
till ingången av nästa budgetår synes ett belopp av cirka 115 000 kronor behöva
tillskjutas. Då jag förutsätter, att härav 50 000 kronor kan täckas genom
upptagande av omförmälda nya lån, skulle ytterligare 65 000 kronor
erford ras.»
Utskottet. Utskottet, som finner del från flera synpunkter önskvärt all utredningen
rörande verksamheten vid Balsgård kan avslutas så snart detta
befinnes möjligt, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959
att riksdagen må till Bidrag till Föreningen för växtförädling
av frukträd å tilläggsstat II till riksslaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 65 000 kronor.
I. Skogsväsendet
3:o) 4. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. Å riksstalen för
budgetåret 1958/59 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 7 710 000 kr., som av skogsstyrelsen fördelats mellan skogsvårdsstyrelserna
samtidigt med att inkomst- och utgiftsstater fastställts för styrelserna.
För att möta kostnadsökningar under år 1958 företog skogsstyrelsen
en höjning av biträdestaxorna den 1 april 1958. Vid förutnämnda anslagsfördelning
och statfastställelse utgick ämbetsverket från den beräknade
inkomstnivån efter sagda taxehöjning.
Sedermera har emellertid vid 1958 års B-riksdag beslut fattats om ändrade
lönegradsplaceringar för bl. a. skogsvårdsstyrelsernas olika länsskogvaktartjänster,
vilket medfört automatiska ökningar av såväl skogsvårdsstyrelsernas
avlöningsutgifter som deras omkostnader under innevarande budgetår.
Skogsstyrelsen (skr. 10/11 1958) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret
1958/59 anvisas 150 000 kr. för att täcka de på grund av berörda
lönegradsförändringar uppkomna kostnadsstegringarna å skogsvårdsstyrelsernas
omkostnadsanslag.
Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens
framställning — anfört följande.
»Den räknat från och med den 1 juli 1958 genomförda lönegradshöjningen
för viss personal vid skogsvårdsstyrelserna, nämligen för förste länsskogvaktare,
länsskogvaktare och biträdande länsskogvaktare, medför för dessa
styrelser direkt och indirekt en ökad utgiftsbelastning under innevarande
budgetår med sammanlagt cirka 150 000 kronor. Enligt min mening bör
sagda kostnadsökning till stor del kompenseras genom en snar höjning av
styrelsernas biträdestaxor. Med hänsyn till att halva budgetåret redan förflutit
och till att berörda kostnader delvis hänför sig till den skogliga yrkesutbildningen
vill jag emellertid förorda att ett belopp av 75 000 kronor
anvisas å tilläggsstat såsom bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas
ifrågavarande utgiftsökningar.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts anslagsäskande och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959
5
4:o) 6 a. Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar, m. m.
I en inom skogsstyrelsen — med anledning av ett av jordbruksdepartementet
under hand givet uppdrag — upprättad promemoria, vilken överlämnats
till departementet den 9 december 1958, framlägges vissa förslag till åtgärder
för att i sysselsättningsskapande syfte intensifiera den skogsvårdande verksamheten
och skogsvägbyggandet ä skogar under skogsvårdslagen.
Inledningsvis anföres i promemorian, att stöd av statsmedel redan nu utgår
till vissa skogliga arbeten såsom ett led i verksamheten att bekämpa arbetslöshet.
Sålunda har arbetsmarknadsstyrelsen ställt medel till skogsstyrelsens
förfogande, med vilka utföres röjning m. m. såsom statligt beredskapsarbete.
Som förutsättning för bidrag gäller härvid, att åtgärden ej kan
stödjas med bidrag från de normala skogliga anslagen och att för arbetena
anlitas, frånsett arbetsledare, enbart arbetskraft som hänvisats av arbetsinarknadsorganen.
I promemorian föreslås därefter vissa åtgärder, vilka lämpligen skulle
kunna vidtagas om arbetsmarknadsläget skulle ge anledning till en sådan utökning
av verksamheten med skogliga åtgärder inom det enskilda skogsbruket,
som syftar till att icke bara bereda ökade sysselsättningsmöjligheter för
de arbetslösa utan också till att motverka uppkomst av ytterligare arbetslöshet.
Den ytterligare medelsanvisning, som för innevarande budgetår skulle erfordras
å driftbudgeten för genomförande av de föreslagna åtgärderna, har
inom skogsstyrelsen beräknats till sammanlagt 7 650 000 kr. Av detta belopp
hänför sig 1 000 000 kr. till statens skogsförbättringsanslag, 5 800 000 kr.
till anslaget till vägbyggnader å skogar i enskild ägo, 750 000 kr. till anslaget
till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. in. samt 100 000 kr. till
skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag.
I fråga om medelsbehovet under de lånefonder, som kan komma att beröras
av en intensifiering av här ifrågavarande verksamhet, anför skogsstyrelsen,
att det såvitt nu kan bedömas ej synes föreligga något aktuellt behov
att förstärka statens skogslånefond. Däremot anser skogsstyrelsen synnerligen
önskvärt att skogsväglånefonden förstärkes. I detta sammanhang
hänvisar skogsstyrelsen till en av styrelsen den 10 november 1958 ingiven
framställning, vari hemställes bl. a., att till sistnämnda lånefond å tilläggsstat
för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.
Skogsstyrelsen anför vidare, att de angivna medelsbeloppen beräknats utifrån
den förutsättningen, att bidrag visserligen skulle beviljas efter behovsprövning,
men att härvid hänsyn skulle tagas även till skogsägarens behov
av sysselsättning för egen del samt för av honom redan anställda.
Eu närmare redovisning av skogsstyrelsens ifrågavarande promemoria
återfinnes å s. 19—22 i propositionen.
I yttrande över skogsstyrelsens den 9 december 1958 avgivna promemoria
anför arbetsmarknadsstyrelsen i huvudsak följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(i
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år WöU
Det är under nuvarande konjunkturavmattning av stor betydelse från
arbetsmarknadssynpunkt att en ökning av verksamheten med skogsvårdsarbeten
och skogsvägbyggnad icke hindras genom bristande tillgång på medel
för statsbidrag till verksamheten. Styrelsen tillstyrker därför de anslagsäskanden
som av skogsstyrelsen framställts i föreliggande PM.
I samband med sin anhållan om utökning av statens skogsförbättringsanslag
har skogsstyrelsen föreslagit, att under tider, som Kungl. Maj:t
fastställer, bidrag från anslaget i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen må
kunna utgå även till utförande av sådana skogsvårdsåtgärder, sorn ej eljest
stödes med statsbidrag. När läget på arbetsmarknaden motiverade stödåtgärder,
skulle anslagsmedlen därigenom kunna utnyttjas bl. a. för åtgärder
liknande de som nu utföres med anslag anvisade av arbetsmarknadsstyrelsen.
Då syftet med förslaget — att vid sidan av sistnämnda arbeten bereda
tillgång till sysselsättningsarbeten inom skogsvården — i viss utsträckning
torde kunna tillgodoses genom den föreslagna ökningen av nuvarande
statsbidragsverksamhet utan ändring i gällande författningar, bör, enligt
styrelsens mening, i första hand denna utväg utnyttjas jämsides med skogsvårdsarbeten
i form av beredskapsarbeten — som visat sig vara en lämplig
och framkomlig väg — för att öka sysselsättningen. Den föreslagna utvidgningen
till nu icke statsbidragsberättigade företag synes tills vidare böra
anstå i avvaktan på att ytterligare erfarenheter vinnes i fråga om de nu
pågående skogsvårdsarbetena för arbetslösa.
I en senare promemoria har skogsstyrelsen den 19 december 1958 gentemot
arbetsmarknadsstyrelsen invänt, att möjligheterna att utöka verksamheten
i samband med statens skogsförbättringsanslag redan under innevarande
budgetår är ytterst begränsade, om bidragsbestämmelserna ej ändras.
Enligt skogsstyrelsen torde nämligen alla föreliggande och enligt nuvarande
bestämmelser kvalificerade ansökningar om bidrag för återväxtåtgärder
kunna tillgodoses med redan anvisade anslagsmedel. En ökad verksamhet
måste därför huvudsakligen inriktas på den andra verksamhetsgrenen,
som kan stödjas med förevarande anslagsmedel, nämligen skogsdikning.
Helt andra möjligheter till ökad sysselsättning inom skogsvården
skulle öppnas redan innevarande budgetår genom sådan tilläggsbestämmelse
i kungörelsen rörande statens skogsförbättringsanslag, som föreslagits
i skogsstyrelsens förut omförmälda promemoria av den 8 december
1958.
I en den 18 december 1958 inhämtad skrivelse har generaldirektören och
chefen för domänstyrelsen bl. a. anfört, att domänverket, trots de synnerligen
ogynnsamma avsättningsförhållandena för virke för nästkommande år,
anser sig enligt domänstyrelsens generalförslag för år 1959 kunna vidta
sådana åtgärder, att den fast anställda arbetskraften skall ha arbete under
vintern och att sysselsättningsmöjligheterna under övriga delar av året
skall bli ganska goda för dem, som brukat arbeta hos domänverket.
I skrivelsen uttalas vidare, att domänstyrelsen anser det självfallet att,
sedan domänverket sålunda planlagt sysselsättningen för nästa år så långt
med egna krafter är möjligt, de objekt för beredskapsarbeten, som verket
kan erbjuda, skall ställas till allmänt förfogande. Generaldirektören erm
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 är 1959
7
rar därvid om att diskussioner i förevarande avseende sedan våren 1958
förts med arbetsmarknadsstyrelsen och under hösten också med jordbruksdepartementet.
Enligt vad som anföres i skrivelsen, kommer domänverket att
under innevarande vinter försöksvis igångsätta ett antal skogsvägbyggnader
till en kostnad av 1,8 milj. kr., närmast för att skaffa erfarenhet om
möjligheterna att till kommande år — delvis genom nya byggnadsmetoder
- anskaffa beredskapsobjekt för vinterarbeten. Vidare inventeras omedelbart
alla vägföretag, som kan igångsättas innevarande vinter med hänsyn
till befintliga planer in. m. Särskilt överväges därvid möjligheten att utföra
förstärknings- och förbättringsarbeten å befintliga vägar. Därjämte sker
omedelbart en inventering av de husbyggnadsarbeten av alla slag, som kan
igångsättas i januari månad och utföras i vinter. Domänstyrelsen avser att
söka färdigställa största möjliga antal vägplaner för möjliggörande av
igångsättande av vägföretag som beredskapsarbeten på kronans skogar från
instundande sommar och senare. Angivna arbeten bör enligt generaldirektören
bekostas av andra medel än domänverkets, vilket arbetsmarknadsstyrelsen
skulle under hand förklarat sig införstådd med.
Departementschefen har anfört följande.
»I nuvarande läge på arbetsmarknaden är det angeläget att än mer öka
de statliga insatserna för igångsättande och genomförande av skilda slag
av skogliga arbeten. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att särskilda medel
ställes till skogsstyrelsens förfogande för bidrag till sådana vägbyggnadsarbeten
å enskilda skogar som anses önskvärda och lämpliga att utföra
i sysselsättningsfrämjande syfte. Emellertid är det av betydelse att i
samma syfte kunna intensifiera anläggandet av skogsbilvägar även å kronans
skogar och å de ecklesiastika skogarna. Av denna anledning anser jag
mig böra förorda att medel i detta sammanhang skall genom anslagsanvisning
över budgeten ställas till förfogande jämväl för sysselsättningsstödjande
åtgärder av sistberört slag. Den sammanlagda medelsanvisningen för
nu angivna ändamål — vilken torde böra ske under ett å tilläggsstat II till
gällande riksstat upptaget nytt reservationsanslag, förslagsvis benämnt
Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar, in. in. — föreslår
jag till 5 000 000 kronor.
Det föreslagna nya anslaget, som får anses ha tillfällig karaktär, bör avräknas
mot automobilskattemedlen och disponeras av vederbörande myndigheter
— efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen •— uteslutande till
vägbyggnadsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte. För medelsdispositionen
skall gälla de särskilda bestämmelser och villkor i fråga om arfaetsföretagens
lokalisering, anlitande av arbetskraft in. in. som arbetsmarknadsstyrelsen
finner erforderliga från arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt senare på grundval av från
arbetsmarknadsstyrelsen, skogsstyrelsen, domänstyrelsen, andra statliga
skogsförvaltande myndigheter ävensom ecklesiastika myndigheter inhäm
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959
tade uppgifter bestämma hur nyssnämnda belopp av 5 000 000 kronor skall
fördelas på de olika berörda myndigheterna. Medlen i fråga bör i allt väsentligt
tagas i anspråk endast för anläggandet av skogsbilvägar i Norrland
och angränsande områden.
För bidragsgivningen till väganläggningar å enskilda skogar bör samma
bestämmelser gälla som för bidragsverksamheten med medel från det ordinarie
riksstatsanslaget Vägbyggnader å skogar i enskild ägo. Beträffande
de medel som skall ställas till ecklesiastika myndigheters förfogande torde
Kungl. Maj :t få meddela erforderliga särskilda föreskrifter.
Såsom ett komplement till den här föreslagna särskilda medelsanvisningen
till vissa vägbyggnader å enskilda och statliga skogar, in. m. synes behövligt
att förstärka skogsväglånefondens kapital. Det är av vikt att söka
undvika att såsom sysselsättningsobjekt lämpliga skogsvägarbeten i vissa
1 all förhindras eller fördröjes på grund av brist på lånemöjligheter — ofta
avseende kortfristiga lån — för den eller dem som avser igångsätta arbetena.
Jag förordar därför att sagda fond erhåller ett kapitaltillskott av 1 000 000
kronor.
Någon förstärkning av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag i samband
med en intensifierad utbyggnad av skogsbilvägarna är jag icke beredd
föreslå. Ej heller vill jag förorda någon särskild tilläggsstatsanvisning under
riksstatens nionde huvudtitel i syfte att öka sysselsättningsmöjligheterna
i fråga om skogsvårdsarbeten. Ehuru jag är synnerligen angelägen
att dylika arbeten skall kunna komma till stånd i all den utsträckning som
kan befinnas möjlig, anser jag nämligen för min del det vara lämpligast
att de härför erforderliga medlen alltjämt utgår från femte huvudtitelns
anslag till bekämpande av arbetslösheten. Någon medelsförstärkning
under statens skogsförbättringsanslag och anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland in. in. finner jag mig sålunda ej kunna tillstyrka.
Till normalt icke statsbidragsberättigade åtgärder har arbetsmarknadsmyndigheterna
möjlighet att från sagda arbetslöshetsanslag utbetala statsstöd
med 25 procent av kostnaderna. Jag förutsätter att dessa möjligheter kommer
att även i fortsättningen utnyttjas så långt det kan befinnas erforderligt
och rimligt vad gäller alla slag av skogsvårdsåtgärder, vilka enligt gällande
regler ej kan främjas med bidrag från ordinarie riksstatsanslag.
I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den
19 december 1958 medgivit överskridande av anslaget Bidrag till vissa
skogsbrukskurser in. in. för att därigenom giva skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
möjlighet att anordna skoglig kursverksamhet för inom
skogsbruket och lantbruket friställd arbetskraft. Nyssnämnda dag har
Kungl. Maj:t även, i syfte att stimulera deltagandet i vissa av hushållningssällskap
anordnade kurser för arbetslösa lantarbetare, medgivit, att till deltagare
i dylik kurs må, utöver de förmåner som hittills utgått, tills vidare
utbetalas arbetspremier med ett belopp av högst 5 kronor för dag i den mån
kostnaden härför kan täckas av hushållningssällskapet tillkommande inkomst
av arbete, som utförts vid kursen.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959
9
Utskottet. Med hänsyn till angelägenheten av att de av departementschefen
berörda åtgärderna i sysselsättningsfrämjande syfte kommer till stånd
och enär utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen väl avvägd i
betraktande av den föreliggande situationen på arbetsmarknaden, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda
och statliga skogar, in. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Kapitalinvesteringar
V. Statens utlåningsfonder
5:o) 9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop.
2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd lånefonden
för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag
av 500 000 kr., å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag
av 100 000 kr. samt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1955/56 ett investeringsanslag av 400 000 kr.
Vid utgången av budgetåret 1957/58 förelåg å fonden ett outnyttjat belopp
av 20 000 kr.
Skogsstyrelsen (skr. 10/11 1958) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår skall till fonden anvisas ett investeringsanslag
av 500 000 kr.
Skogsstyrelsen erinrar om att styrelsen i sin anslagsskrivelse för nästa
budgetår hemställt om en förstärkning av ifrågavarande fond med 500 000
kr. Enligt vad som då kunde bedömas skulle något tillskott av medel till
fonden redan innevarande budgetår icke vara behövligt. Sedermera har det
emellertid enligt styrelsen visat sig, att kottillgången detta budgetår blir så
pass stor, att ett tämligen omfattande lånebehov gjort sig märkbart. Från
skogsvårdsstyrelsehåll har inkommit framställningar om frölån till belopp,
som tillsammantagna redan överstiger tillgången på medel i fonden. Ytterligare
låneframställningar är att förvänta. Styrelsen anför, att det är utomordentligt
angeläget, att skogsvårdsstyrelserna beredes ekonomiska möjligheter
att tillgodose sitt behov av frö, när tillfälle därtill yppas. I sammanhanget
framhålles, att statens skogsforskningsinstitut vid en nyligen verkställd
bedömning av behovet av skogsvårdsåtgärder i landet utgått från att
en kraftig intensifiering och uppryckning av fröinsamlingsverksamheten
skall komma till stånd. De nu aktuella lånebehoven avser icke blott medel
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959
till direkta fröanskaffningskostnader innevarande vinter utan i viss utsträckning
jämväl medel till klängning av kött, som insamlats under närmast
föregående budgetår, då kottillgången var mycket god och skogsvårdsstyrelserna
så långt resurserna räckte sökte utnyttja alla insamlingsmöjligheter.
Ett tillgodoseende av föreliggande lånebehov nödvändiggör, att den
tidigare för nästa budgetår begärda förstärkningen av frölånefonden kommer
till stånd redan innevarande budgetår. Styrelsen anmärker, att en omedelbar
förstärkning av fonden synes vara av betydelse jämväl ur synpunkten
att kunna under vintern skapa sysselsättning med kottplockning för inom
skogsbruket yrkesverksamma, vilka på grund av vikande konjunkturer blivit
utan arbete.
Departementschefen har anfört följande.
»I överensstämmelse med de synpunkter skogsstyrelsen framfört, bör skogsvårdsstyrelserna
— med tanke på de betydande skogsodlingsinsatser som
det även av arbetsmarknadsskäl är angeläget att åstadkomma mångenstädes
i landet — beredas möjligheter att när tillfälle därtill yppas tillgodose
sitt behov av frö ej blott för den närmaste odlingssäsongen utan även för
något längre tid. Den rikliga tillgången på kottar innevarande vinter får antagas
komma att utnyttjas av skogsvårdsstyrelserna så långt detta befinnes
möjligt. Det bör då tillses, att medelstillgången i lånefonden för insamling
av skogsfrö ej är så knapp att insamlingsmöjligheterna därigenom försvåras
eller begränsas. Enär den nu föreliggande behållningen i fonden befinnes
vara så ringa, att fonden måste tillföras ytterligare medel för att i skälig
omfattning kunna fylla sitt ändamål, vill jag förorda ett kapitaltillskott
till densamma av den storleksordning skogsstyrelsen föreslagit, nämligen
500 000 kronor. Sagda belopp bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Lånefonden för insamling av skogsfrö
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
6:o) 9 b. Skogsväglånefonden. Under hänvisning till vad som anförts under
punkten 4:o hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag,
att riksdagen må till Skogsväglånefonden å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
7.o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande
den i propositionen under punkt 5 upptagna frågan om Bygg
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959
11
nads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor in. in., vilket utskottet
härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 29 januari 1959
På jordbruksutskottets vägnar:
ANDERS PETTERSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Lage Svedberg*, Nord*, Jon Jonsson,
Sigfrid Larsson, Bertil Andersson, Eskilsson, Hjalmar Nilsson, Nils Hansson,
Hermansson och Mossberger;
från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Gustafson i Dädesjö,
Haeggblom*, Svensson* i Ljungskile, Östlund, Lindström, fru Lindskog, herrar
Franzén i Motala, Nilsson i Lönsboda och Carbell.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
Vid punkterna 2:o—4.o av herr Nils Hansson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående utgifter å tillciggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, såvitt proposition a1 i texten