Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

1959-01-29 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1959:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 2—3

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

Utskottet får härmed avge utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts till riksdagen

den 3 januari 1959 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad propositionen avser

framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande den närmare utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa

till motsvarande punkter i ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för den 3 januari 1959 (bilaga 5 s. 13—

25 och bilaga Ils. 49—51).

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

l:o) Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Å

riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört

ett förslagsanslag av 2 011 000 kr.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 29/8 1958) hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid akademiens trädgårdsskola

å Experimentalfältet å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa

ett särskilt driftkostnadsbidrag å 65 000 kronor avseende läsåret 1958/

59. Förslaget innebär en höjning med 8 000 kronor jämfört med det särskilda

bidrag som utgick för läsåret 1957/58.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 29/8 1958) hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte bevilja skolan ett särskilt driftkostnadsbidrag

av 35 000 kr. för läsåret 1958/59. Till stöd härför åberopar skolstyrelsen ett

vid framställningen fogat statförslag för sistnämnda läsår.

Ixintbruksstyrelsen anför, att enligt styrelsens mening båda trädgårdsskolorna,

i avbidan på att ställning tages till trädgårdsskoleutredningens betänkande,

såsom hittills bör få fortsätta sin verksamhet under läsåret 1958/59.

Då skolorna emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande omfatt1

Ilihang till riksdagens protokoll 1951). 10 samt. Nr 2—3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 195!)

ning utan extra driftkoslnadsbidrag, förordar lantbruksstyrelsen, att de

jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande av sådana bidrag. Styrelsen tillstyrker

sålunda bifall till akademiens framställning om ett extra driftkostnadsbidrag

för läsåret 1958/59 å 65 000 kr., då akademien saknar möjlighet

att själv bestrida ifrågavarande driftunderskott. Det av styrelsen för trädgårdsskolan

i Söråker upprättade förslaget till inkomst- och utgiftsstat för

skolan för läsåret 1958/59 utvisar, att skolans huvudman, Västernorrlands

läns landsting — därest det extra driftkostnadsbidraget skulle utgå med

oförändrat belopp å 30 000 kr. — skulle behöva tillskjuta ett belopp av 71 000

kr. Till jämförelse må enligt lantbruksstyrelsen nämnas, att sistnämnda belopp

med 5 400 kr. överstiger vad landstinget beräknats få tillskjuta för täckande

av driftunderskottet för skolan under budgetåret 1957/58. Vid sådant

förhållande tillstyrker lantbruksstyrelsen skolstyrelsens framställning om

ett extra driftkostnadsbidrag å 35 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för akademiens

framställning — anfört följande.

»Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att utöver de till lantbruksakademiens

trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola i Söråker för innevarande

budgetår utgående statliga driftkostnadsbidragen särskilda dylika

bidrag bör — i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens

betänkande — utgå till dessa skolor även för läsåret 1958/59. Däremot kan

jag icke tillstyrka någon höjning av ifrågavarande särskilda bidrag. Dessa

bör sålunda för sistnämnda läsår utgå med oförändrade belopp av 57 000

respektive 30 000 kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas

till att beloppen får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår

anvisats till bidrag till driftkostnader för vissa lantbruksundervisningsanstalter.

»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att av det för budgetåret 1958/

59 anvisade förslagsanslaget till Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader må till ytterligare

bidrag åt i det föregående angivna trädgårdsskolor för sagda

budgetår tagas i anspråk ett belopp av sammanlagt högst

87 000 kronor.

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

2:o) 7. Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Ä riksstaten

för budgetåret 1958/59 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag

av 100 000 kr.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd hemställer i en

av lantbruksstyrelsen med eget yttrande (skr. 20/8 1958) överlämnad framställning

att till växtförädlingsverksamheten under år 1959 vid institutionen

Balsgård för nästa budgetår anvisas ett statsbidrag av 219 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 195!)

3

Föreningsstyrelsen anför i framställningen bl. a., att växtförädlingsverksamheten

vid Balsgård under år 1957 fortgått enligt uppgjorda program och

i stort sett i samma omfattning som tidigare. Medan arbetsuppgifterna sålunda

kan genomföras planmässigt, har det tyvärr, trots alla ansträngningar,

visat sig ogörligt att från enskilt håll anskaffa tillräckliga driftsmedel. Trots

att största möjliga sparsamhet iakttagits och att personalen i sin helhet

redan under lång tid måst begränsas till den absolut nödvändiga, uppstod

för kalenderåret 1957 ett driftsunderskott av ca 61 000 kr. För att erhålla

medel för verksamheten har lån mot inteckningar i föreningens fastighet

måst upptagas till ett belopp av 55 000 kr. liksom ett kortfristigt borgenslån

å 20 000 kr. För verksamhetsåret 1958 måste, enligt föreningsstyrelsen, ett

ännu större underskott förutses, för vilket täckning helt saknas.

Efter närmare redogörelse för föreningens framställning har departementschefen

anfört följande.

»Genom beslut den 10 maj 1957 förordnade Kungl. Maj:t, att frågan om

den av Föreningen för växtförädling av fruktträd bedrivna verksamheten

vid Balsgård skulle tagas under övervägande av jordbrukshögskoleutredningen.

Efter att ha undersökt olika möjligheter beträffande den lämpligaste

framtida utformningen av denna verksamhet, hemställde högskoleutredningen

i skrivelse den 16 juni 1958, att frågan måtte göras till föremål

för en särskild utredning. Sedan Kungl. Maj :t lämnat sitt bifall härtill, tillkallade

jag den 18 juni en utredningsman för att verkställa utredning rörande

den organisatoriska utformningen av den fortsatta verksamheten vid

Balsgårdsinstitutionen. I avbidan på utredningsmannens förslag bör föreningen

— i överensstämmelse med 1958 års riksdagsbeslut beträffande

statsstödet till denna under budgetåret 1958/59 — beredas möjlighet att

fortsätta sin verksamhet. Såsom i det föregående redovisats har verksamheten

emellertid under de senaste åren lämnat betydande underskott, vilket

framkallat en likviditetskris med svårigheter för föreningen alt, bland annat,

utbetala löner till den fast anställda personalen. Till största delen har underskotten

under åren 1957 och 1958 måst täckas genom upplåning dels i form

av ett inteckningslån å 55 000 kronor, dels i form av ett kortfristigt borgenslån

å 20 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit har borgenslånet numera

inlösts, medan inteckningslånet kvarstår. Från föreningen har uppgivits,

att densamma anser sig ha möjligheter att på allmänna kreditmarknaden

upptaga ett ytterligare lån å 50 000 kronor. För att föreningen skall

kunna hålla verksamheten i gång ungefärligen i nuvarande omfattning fram

till ingången av nästa budgetår synes ett belopp av cirka 115 000 kronor behöva

tillskjutas. Då jag förutsätter, att härav 50 000 kronor kan täckas genom

upptagande av omförmälda nya lån, skulle ytterligare 65 000 kronor

erford ras.»

Utskottet. Utskottet, som finner del från flera synpunkter önskvärt all utredningen

rörande verksamheten vid Balsgård kan avslutas så snart detta

befinnes möjligt, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959

att riksdagen må till Bidrag till Föreningen för växtförädling

av frukträd å tilläggsstat II till riksslaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett anslag av 65 000 kronor.

I. Skogsväsendet

3:o) 4. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. Å riksstalen för

budgetåret 1958/59 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 7 710 000 kr., som av skogsstyrelsen fördelats mellan skogsvårdsstyrelserna

samtidigt med att inkomst- och utgiftsstater fastställts för styrelserna.

För att möta kostnadsökningar under år 1958 företog skogsstyrelsen

en höjning av biträdestaxorna den 1 april 1958. Vid förutnämnda anslagsfördelning

och statfastställelse utgick ämbetsverket från den beräknade

inkomstnivån efter sagda taxehöjning.

Sedermera har emellertid vid 1958 års B-riksdag beslut fattats om ändrade

lönegradsplaceringar för bl. a. skogsvårdsstyrelsernas olika länsskogvaktartjänster,

vilket medfört automatiska ökningar av såväl skogsvårdsstyrelsernas

avlöningsutgifter som deras omkostnader under innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen (skr. 10/11 1958) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret

1958/59 anvisas 150 000 kr. för att täcka de på grund av berörda

lönegradsförändringar uppkomna kostnadsstegringarna å skogsvårdsstyrelsernas

omkostnadsanslag.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens

framställning — anfört följande.

»Den räknat från och med den 1 juli 1958 genomförda lönegradshöjningen

för viss personal vid skogsvårdsstyrelserna, nämligen för förste länsskogvaktare,

länsskogvaktare och biträdande länsskogvaktare, medför för dessa

styrelser direkt och indirekt en ökad utgiftsbelastning under innevarande

budgetår med sammanlagt cirka 150 000 kronor. Enligt min mening bör

sagda kostnadsökning till stor del kompenseras genom en snar höjning av

styrelsernas biträdestaxor. Med hänsyn till att halva budgetåret redan förflutit

och till att berörda kostnader delvis hänför sig till den skogliga yrkesutbildningen

vill jag emellertid förorda att ett belopp av 75 000 kronor

anvisas å tilläggsstat såsom bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas

ifrågavarande utgiftsökningar.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts anslagsäskande och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959

5

4:o) 6 a. Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar, m. m.

I en inom skogsstyrelsen — med anledning av ett av jordbruksdepartementet

under hand givet uppdrag — upprättad promemoria, vilken överlämnats

till departementet den 9 december 1958, framlägges vissa förslag till åtgärder

för att i sysselsättningsskapande syfte intensifiera den skogsvårdande verksamheten

och skogsvägbyggandet ä skogar under skogsvårdslagen.

Inledningsvis anföres i promemorian, att stöd av statsmedel redan nu utgår

till vissa skogliga arbeten såsom ett led i verksamheten att bekämpa arbetslöshet.

Sålunda har arbetsmarknadsstyrelsen ställt medel till skogsstyrelsens

förfogande, med vilka utföres röjning m. m. såsom statligt beredskapsarbete.

Som förutsättning för bidrag gäller härvid, att åtgärden ej kan

stödjas med bidrag från de normala skogliga anslagen och att för arbetena

anlitas, frånsett arbetsledare, enbart arbetskraft som hänvisats av arbetsinarknadsorganen.

I promemorian föreslås därefter vissa åtgärder, vilka lämpligen skulle

kunna vidtagas om arbetsmarknadsläget skulle ge anledning till en sådan utökning

av verksamheten med skogliga åtgärder inom det enskilda skogsbruket,

som syftar till att icke bara bereda ökade sysselsättningsmöjligheter för

de arbetslösa utan också till att motverka uppkomst av ytterligare arbetslöshet.

Den ytterligare medelsanvisning, som för innevarande budgetår skulle erfordras

å driftbudgeten för genomförande av de föreslagna åtgärderna, har

inom skogsstyrelsen beräknats till sammanlagt 7 650 000 kr. Av detta belopp

hänför sig 1 000 000 kr. till statens skogsförbättringsanslag, 5 800 000 kr.

till anslaget till vägbyggnader å skogar i enskild ägo, 750 000 kr. till anslaget

till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. in. samt 100 000 kr. till

skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag.

I fråga om medelsbehovet under de lånefonder, som kan komma att beröras

av en intensifiering av här ifrågavarande verksamhet, anför skogsstyrelsen,

att det såvitt nu kan bedömas ej synes föreligga något aktuellt behov

att förstärka statens skogslånefond. Däremot anser skogsstyrelsen synnerligen

önskvärt att skogsväglånefonden förstärkes. I detta sammanhang

hänvisar skogsstyrelsen till en av styrelsen den 10 november 1958 ingiven

framställning, vari hemställes bl. a., att till sistnämnda lånefond å tilläggsstat

för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Skogsstyrelsen anför vidare, att de angivna medelsbeloppen beräknats utifrån

den förutsättningen, att bidrag visserligen skulle beviljas efter behovsprövning,

men att härvid hänsyn skulle tagas även till skogsägarens behov

av sysselsättning för egen del samt för av honom redan anställda.

Eu närmare redovisning av skogsstyrelsens ifrågavarande promemoria

återfinnes å s. 19—22 i propositionen.

I yttrande över skogsstyrelsens den 9 december 1958 avgivna promemoria

anför arbetsmarknadsstyrelsen i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år WöU

Det är under nuvarande konjunkturavmattning av stor betydelse från

arbetsmarknadssynpunkt att en ökning av verksamheten med skogsvårdsarbeten

och skogsvägbyggnad icke hindras genom bristande tillgång på medel

för statsbidrag till verksamheten. Styrelsen tillstyrker därför de anslagsäskanden

som av skogsstyrelsen framställts i föreliggande PM.

I samband med sin anhållan om utökning av statens skogsförbättringsanslag

har skogsstyrelsen föreslagit, att under tider, som Kungl. Maj:t

fastställer, bidrag från anslaget i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen må

kunna utgå även till utförande av sådana skogsvårdsåtgärder, sorn ej eljest

stödes med statsbidrag. När läget på arbetsmarknaden motiverade stödåtgärder,

skulle anslagsmedlen därigenom kunna utnyttjas bl. a. för åtgärder

liknande de som nu utföres med anslag anvisade av arbetsmarknadsstyrelsen.

Då syftet med förslaget — att vid sidan av sistnämnda arbeten bereda

tillgång till sysselsättningsarbeten inom skogsvården — i viss utsträckning

torde kunna tillgodoses genom den föreslagna ökningen av nuvarande

statsbidragsverksamhet utan ändring i gällande författningar, bör, enligt

styrelsens mening, i första hand denna utväg utnyttjas jämsides med skogsvårdsarbeten

i form av beredskapsarbeten — som visat sig vara en lämplig

och framkomlig väg — för att öka sysselsättningen. Den föreslagna utvidgningen

till nu icke statsbidragsberättigade företag synes tills vidare böra

anstå i avvaktan på att ytterligare erfarenheter vinnes i fråga om de nu

pågående skogsvårdsarbetena för arbetslösa.

I en senare promemoria har skogsstyrelsen den 19 december 1958 gentemot

arbetsmarknadsstyrelsen invänt, att möjligheterna att utöka verksamheten

i samband med statens skogsförbättringsanslag redan under innevarande

budgetår är ytterst begränsade, om bidragsbestämmelserna ej ändras.

Enligt skogsstyrelsen torde nämligen alla föreliggande och enligt nuvarande

bestämmelser kvalificerade ansökningar om bidrag för återväxtåtgärder

kunna tillgodoses med redan anvisade anslagsmedel. En ökad verksamhet

måste därför huvudsakligen inriktas på den andra verksamhetsgrenen,

som kan stödjas med förevarande anslagsmedel, nämligen skogsdikning.

Helt andra möjligheter till ökad sysselsättning inom skogsvården

skulle öppnas redan innevarande budgetår genom sådan tilläggsbestämmelse

i kungörelsen rörande statens skogsförbättringsanslag, som föreslagits

i skogsstyrelsens förut omförmälda promemoria av den 8 december

1958.

I en den 18 december 1958 inhämtad skrivelse har generaldirektören och

chefen för domänstyrelsen bl. a. anfört, att domänverket, trots de synnerligen

ogynnsamma avsättningsförhållandena för virke för nästkommande år,

anser sig enligt domänstyrelsens generalförslag för år 1959 kunna vidta

sådana åtgärder, att den fast anställda arbetskraften skall ha arbete under

vintern och att sysselsättningsmöjligheterna under övriga delar av året

skall bli ganska goda för dem, som brukat arbeta hos domänverket.

I skrivelsen uttalas vidare, att domänstyrelsen anser det självfallet att,

sedan domänverket sålunda planlagt sysselsättningen för nästa år så långt

med egna krafter är möjligt, de objekt för beredskapsarbeten, som verket

kan erbjuda, skall ställas till allmänt förfogande. Generaldirektören erm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 är 1959

7

rar därvid om att diskussioner i förevarande avseende sedan våren 1958

förts med arbetsmarknadsstyrelsen och under hösten också med jordbruksdepartementet.

Enligt vad som anföres i skrivelsen, kommer domänverket att

under innevarande vinter försöksvis igångsätta ett antal skogsvägbyggnader

till en kostnad av 1,8 milj. kr., närmast för att skaffa erfarenhet om

möjligheterna att till kommande år — delvis genom nya byggnadsmetoder

- anskaffa beredskapsobjekt för vinterarbeten. Vidare inventeras omedelbart

alla vägföretag, som kan igångsättas innevarande vinter med hänsyn

till befintliga planer in. m. Särskilt överväges därvid möjligheten att utföra

förstärknings- och förbättringsarbeten å befintliga vägar. Därjämte sker

omedelbart en inventering av de husbyggnadsarbeten av alla slag, som kan

igångsättas i januari månad och utföras i vinter. Domänstyrelsen avser att

söka färdigställa största möjliga antal vägplaner för möjliggörande av

igångsättande av vägföretag som beredskapsarbeten på kronans skogar från

instundande sommar och senare. Angivna arbeten bör enligt generaldirektören

bekostas av andra medel än domänverkets, vilket arbetsmarknadsstyrelsen

skulle under hand förklarat sig införstådd med.

Departementschefen har anfört följande.

»I nuvarande läge på arbetsmarknaden är det angeläget att än mer öka

de statliga insatserna för igångsättande och genomförande av skilda slag

av skogliga arbeten. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att särskilda medel

ställes till skogsstyrelsens förfogande för bidrag till sådana vägbyggnadsarbeten

å enskilda skogar som anses önskvärda och lämpliga att utföra

i sysselsättningsfrämjande syfte. Emellertid är det av betydelse att i

samma syfte kunna intensifiera anläggandet av skogsbilvägar även å kronans

skogar och å de ecklesiastika skogarna. Av denna anledning anser jag

mig böra förorda att medel i detta sammanhang skall genom anslagsanvisning

över budgeten ställas till förfogande jämväl för sysselsättningsstödjande

åtgärder av sistberört slag. Den sammanlagda medelsanvisningen för

nu angivna ändamål — vilken torde böra ske under ett å tilläggsstat II till

gällande riksstat upptaget nytt reservationsanslag, förslagsvis benämnt

Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar, in. in. — föreslår

jag till 5 000 000 kronor.

Det föreslagna nya anslaget, som får anses ha tillfällig karaktär, bör avräknas

mot automobilskattemedlen och disponeras av vederbörande myndigheter

— efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen •— uteslutande till

vägbyggnadsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte. För medelsdispositionen

skall gälla de särskilda bestämmelser och villkor i fråga om arfaetsföretagens

lokalisering, anlitande av arbetskraft in. in. som arbetsmarknadsstyrelsen

finner erforderliga från arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt senare på grundval av från

arbetsmarknadsstyrelsen, skogsstyrelsen, domänstyrelsen, andra statliga

skogsförvaltande myndigheter ävensom ecklesiastika myndigheter inhäm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959

tade uppgifter bestämma hur nyssnämnda belopp av 5 000 000 kronor skall

fördelas på de olika berörda myndigheterna. Medlen i fråga bör i allt väsentligt

tagas i anspråk endast för anläggandet av skogsbilvägar i Norrland

och angränsande områden.

För bidragsgivningen till väganläggningar å enskilda skogar bör samma

bestämmelser gälla som för bidragsverksamheten med medel från det ordinarie

riksstatsanslaget Vägbyggnader å skogar i enskild ägo. Beträffande

de medel som skall ställas till ecklesiastika myndigheters förfogande torde

Kungl. Maj :t få meddela erforderliga särskilda föreskrifter.

Såsom ett komplement till den här föreslagna särskilda medelsanvisningen

till vissa vägbyggnader å enskilda och statliga skogar, in. m. synes behövligt

att förstärka skogsväglånefondens kapital. Det är av vikt att söka

undvika att såsom sysselsättningsobjekt lämpliga skogsvägarbeten i vissa

1 all förhindras eller fördröjes på grund av brist på lånemöjligheter — ofta

avseende kortfristiga lån — för den eller dem som avser igångsätta arbetena.

Jag förordar därför att sagda fond erhåller ett kapitaltillskott av 1 000 000

kronor.

Någon förstärkning av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag i samband

med en intensifierad utbyggnad av skogsbilvägarna är jag icke beredd

föreslå. Ej heller vill jag förorda någon särskild tilläggsstatsanvisning under

riksstatens nionde huvudtitel i syfte att öka sysselsättningsmöjligheterna

i fråga om skogsvårdsarbeten. Ehuru jag är synnerligen angelägen

att dylika arbeten skall kunna komma till stånd i all den utsträckning som

kan befinnas möjlig, anser jag nämligen för min del det vara lämpligast

att de härför erforderliga medlen alltjämt utgår från femte huvudtitelns

anslag till bekämpande av arbetslösheten. Någon medelsförstärkning

under statens skogsförbättringsanslag och anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion

i Norrland in. in. finner jag mig sålunda ej kunna tillstyrka.

Till normalt icke statsbidragsberättigade åtgärder har arbetsmarknadsmyndigheterna

möjlighet att från sagda arbetslöshetsanslag utbetala statsstöd

med 25 procent av kostnaderna. Jag förutsätter att dessa möjligheter kommer

att även i fortsättningen utnyttjas så långt det kan befinnas erforderligt

och rimligt vad gäller alla slag av skogsvårdsåtgärder, vilka enligt gällande

regler ej kan främjas med bidrag från ordinarie riksstatsanslag.

I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den

19 december 1958 medgivit överskridande av anslaget Bidrag till vissa

skogsbrukskurser in. in. för att därigenom giva skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

möjlighet att anordna skoglig kursverksamhet för inom

skogsbruket och lantbruket friställd arbetskraft. Nyssnämnda dag har

Kungl. Maj:t även, i syfte att stimulera deltagandet i vissa av hushållningssällskap

anordnade kurser för arbetslösa lantarbetare, medgivit, att till deltagare

i dylik kurs må, utöver de förmåner som hittills utgått, tills vidare

utbetalas arbetspremier med ett belopp av högst 5 kronor för dag i den mån

kostnaden härför kan täckas av hushållningssällskapet tillkommande inkomst

av arbete, som utförts vid kursen.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959

9

Utskottet. Med hänsyn till angelägenheten av att de av departementschefen

berörda åtgärderna i sysselsättningsfrämjande syfte kommer till stånd

och enär utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen väl avvägd i

betraktande av den föreliggande situationen på arbetsmarknaden, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda

och statliga skogar, in. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Kapitalinvesteringar

V. Statens utlåningsfonder

5:o) 9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop.

2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd lånefonden

för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag

av 500 000 kr., å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag

av 100 000 kr. samt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 ett investeringsanslag av 400 000 kr.

Vid utgången av budgetåret 1957/58 förelåg å fonden ett outnyttjat belopp

av 20 000 kr.

Skogsstyrelsen (skr. 10/11 1958) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår skall till fonden anvisas ett investeringsanslag

av 500 000 kr.

Skogsstyrelsen erinrar om att styrelsen i sin anslagsskrivelse för nästa

budgetår hemställt om en förstärkning av ifrågavarande fond med 500 000

kr. Enligt vad som då kunde bedömas skulle något tillskott av medel till

fonden redan innevarande budgetår icke vara behövligt. Sedermera har det

emellertid enligt styrelsen visat sig, att kottillgången detta budgetår blir så

pass stor, att ett tämligen omfattande lånebehov gjort sig märkbart. Från

skogsvårdsstyrelsehåll har inkommit framställningar om frölån till belopp,

som tillsammantagna redan överstiger tillgången på medel i fonden. Ytterligare

låneframställningar är att förvänta. Styrelsen anför, att det är utomordentligt

angeläget, att skogsvårdsstyrelserna beredes ekonomiska möjligheter

att tillgodose sitt behov av frö, när tillfälle därtill yppas. I sammanhanget

framhålles, att statens skogsforskningsinstitut vid en nyligen verkställd

bedömning av behovet av skogsvårdsåtgärder i landet utgått från att

en kraftig intensifiering och uppryckning av fröinsamlingsverksamheten

skall komma till stånd. De nu aktuella lånebehoven avser icke blott medel

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959

till direkta fröanskaffningskostnader innevarande vinter utan i viss utsträckning

jämväl medel till klängning av kött, som insamlats under närmast

föregående budgetår, då kottillgången var mycket god och skogsvårdsstyrelserna

så långt resurserna räckte sökte utnyttja alla insamlingsmöjligheter.

Ett tillgodoseende av föreliggande lånebehov nödvändiggör, att den

tidigare för nästa budgetår begärda förstärkningen av frölånefonden kommer

till stånd redan innevarande budgetår. Styrelsen anmärker, att en omedelbar

förstärkning av fonden synes vara av betydelse jämväl ur synpunkten

att kunna under vintern skapa sysselsättning med kottplockning för inom

skogsbruket yrkesverksamma, vilka på grund av vikande konjunkturer blivit

utan arbete.

Departementschefen har anfört följande.

»I överensstämmelse med de synpunkter skogsstyrelsen framfört, bör skogsvårdsstyrelserna

— med tanke på de betydande skogsodlingsinsatser som

det även av arbetsmarknadsskäl är angeläget att åstadkomma mångenstädes

i landet — beredas möjligheter att när tillfälle därtill yppas tillgodose

sitt behov av frö ej blott för den närmaste odlingssäsongen utan även för

något längre tid. Den rikliga tillgången på kottar innevarande vinter får antagas

komma att utnyttjas av skogsvårdsstyrelserna så långt detta befinnes

möjligt. Det bör då tillses, att medelstillgången i lånefonden för insamling

av skogsfrö ej är så knapp att insamlingsmöjligheterna därigenom försvåras

eller begränsas. Enär den nu föreliggande behållningen i fonden befinnes

vara så ringa, att fonden måste tillföras ytterligare medel för att i skälig

omfattning kunna fylla sitt ändamål, vill jag förorda ett kapitaltillskott

till densamma av den storleksordning skogsstyrelsen föreslagit, nämligen

500 000 kronor. Sagda belopp bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Lånefonden för insamling av skogsfrö

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

6:o) 9 b. Skogsväglånefonden. Under hänvisning till vad som anförts under

punkten 4:o hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag,

att riksdagen må till Skogsväglånefonden å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

7.o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande

den i propositionen under punkt 5 upptagna frågan om Bygg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1959

11

nads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor in. in., vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 29 januari 1959

På jordbruksutskottets vägnar:

ANDERS PETTERSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg*, Nord*, Jon Jonsson,

Sigfrid Larsson, Bertil Andersson, Eskilsson, Hjalmar Nilsson, Nils Hansson,

Hermansson och Mossberger;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Gustafson i Dädesjö,

Haeggblom*, Svensson* i Ljungskile, Östlund, Lindström, fru Lindskog, herrar

Franzén i Motala, Nilsson i Lönsboda och Carbell.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Vid punkterna 2:o—4.o av herr Nils Hansson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående utgifter å tillciggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, såvitt proposition a1 i texten