Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för poströstning vid politiska och kommunala val.

1959-03-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1959:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för poströstning vid politiska och kommunala val.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1959

Nr 13

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om ändrad ordning för poströstning vid politiska

och kommunala val.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 2

i första kammaren av herr Kristiansson m. fl. och nr 14 i andra kammaren

av herr Bengtsson i Halmstad m. fl., hemställes att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av gällande bestämmelser

att röstning å postanstalt kan ske på helgfri dag.

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför icke

lämnats i det följande, hänvisa till motionerna.

Enligt lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen må vid andrakammarval

och kommunalval den som på grund av vistelse å annan ort

inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det

valdistrikt, där han är uppförd i röstlängd, å valdagen avlämna valsedel,

avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt; den

som vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad,

må å valdagen där avlämna sådan valsedel, även om sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där han är uppförd i röstlängden. Kan det med

skäl antagas, att röstberättigad kommer att å valdagen vistas utom riket

eller att röstberättigad, vilken utövar miliärtjänst eller tillhör besättning

eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid

enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av

tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt på valdagen må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där

han är i röstlängd upptagen, å fast postanstalt inom riket. Vistas röstberättigad

utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller

till följd av tjänsteutövning som nyss sagts icke kan utöva sin rösträtt å

valdagen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen, å svensk beskickning eller svenskt

konsulat, som Konungen bestämmer.

Väljare, som avlämnar valsedel enligt vad nu sagts, skall inneha röstlängdsutdrag.

Röstmottagare är inom riket postfunktionär. Röstmottagning

å postanstalt skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen till

och med valdagen. Röstmottagning skall före valdagen äga rum under den

tid postanstalten hålles öppen för allmänheten. I fråga om den tid, då postanstalt

skall vara öppen på valdagen, äro bestämmelserna rörande andra
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1959

5

kammarval och kommunalval av olika innebörd. I kommunala vallagen stadgas

sålunda i 37 § tredje stycket, att å valdag röstmottagning å postanstalt

skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten,

dock minst en timme. Motsvarande föreskrift för andrakammarvalen återfinnes

i 72 § tredje stycket lagen om val till riksdagen. Enligt detta lagrum

skall röstmottagning å postanstalt äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme före klockan

elva förmiddagen och en timme efter klockan ett eftermiddagen; där särskilda

skäl därtill äro, må Konungen begränsa tiden för röstmottagning å

valdag till den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, dock minst

en timme.

Alla val, både andrakammarval och kommunala val, skola hållas å söneller

helgdag, vare sig valen äro allmänna för hela riket eller särskilda för

endast en del av riket.

Vid 1953 års riksdag väcktes motioner (I: 199 av herr Weiland in. fl. och

11:255 av herr Löfroth m. fl.), vari hemställdes om skrivelse till Kungl.

Maj :t om utredning och förslag om underlättande av deltagandet i val till

riksdagens andra kammare och kommunala val. I motiveringen till motionerna

anfördes bland annat att det syntes enklast att de röstberättigade,

som voro på främmande ort å valdagen, finge avlämna valsedel hos valnämnden

i det distrikt, vari de då befunne sig. Detta skulle enligt motionärerna

innebära en besparing för statskassan.

Konstitutionsutskottet, som behandlade motionerna, anförde i sitt utlåtande

(nr 6), att postverkets beräknade kostnader vid kommunalvalen i september

1950 voro 109 180 kronor och för andrakammarvalen i september

1952 enligt preliminära uppgifter omkring 150 000 kronor. Dessa kostnader

voro enligt utskottets bedömande icke sådana, att de rimligen borde föranleda

att systemet med poströstning slopades eller i något mera betydande

avseende ändrades i fråga om septembervalen eller andra val av större

vikt. På konstitutionsutskottets hemställan avslogos motionerna av riksdagen.

I en vid 1955 års riksdag väckt motion (II: 154 av fru Holmqvist och herr

Bengtsson i Halmstad) hemställdes »att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t

begära en utredning i syfte att möjliggöra för väljare, som uttagit röstlängdsutdrag,

att å postanstalt avlämna sin valsedel å lämplig söckendag, helst

lördag, under tiden för postanstaltens öppethållande». I motionen framhölls

att vid de omval, som vanligtvis följde efter politiska och kommunala

val, väljarens rätt att vid vistelse på annan ort på valdagen fullgöra sin rösträtt

å postanstalt visat sig medföra stora kostnader för staten, trots att

endast ett fåtal väljare voro berörda. Vidare erinrades i motionen om att valnäinndsordförandena

— enligt överenskommelse mellan postverket och

dem — brukade tillfråga väljare, som uttagit röstlängdsutdrag, vid vilken

postanstalt vederbörande ämnade avlämna sin röstsedel, för att på så sätt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1050

minska postverkets kostnader. Ett enklare sätt att lösa den föreliggande

frågan syntes motionärerna vara att medgiva rätt för valman, som uttagit

röstlängdsutdrag, att exempelvis på lördagen före valet på postanstall få avlämna

sin röstsedel, varigenom extrautgifterna för ersättning till postverket

kunde inbesparas.

I sitt utlåtande (nr 8) över motionen förklarade sig konstitutionsutskottet

vidhålla sitt vid 1953 års riksdag gjorda uttalande att postverkets kostnader

för poströstningen vid val enligt utskottets bedömande icke vore sådana att

de rimligen borde föranleda att systemet med poströstning slopades eller

i något mera betydande avseende ändrades i fråga om septembervalen eller

andra val av större vikt. Enligt utskottets uppfattning borde således icke vid

omval i någon valkrets till andra kammaren, till landsting eller till stadsfullmäktige

i vissa större städer, som icke deltaga i landsting, ändring eller

inskränkning i tiden för postanstalternas öppethållande å valdagen ifrågakornma.

Om det däremot var fråga om ett enstaka val av kommunal-, municipal-

eller kyrkofullmäktige hade spörsmålet — sedan postanstalterna efter

den 15 juni 1951 i allmänhet höllos stängda å sön- och helgdagar — enligt

utskottets uppfattning kommit i sådant läge att det extra öppethållandet

på valdagar för sådana särskilda val av samtliga postanstalter kunde te

sig som en opraktisk och alltför kostsam anordning. Utskottet ansåg sig

dock icke utan vidare kunna förorda att ens vid sådana tillfällen när blott i

någon enstaka kommun fullmäktigeval skulle äga rum, poströstningen flyttades

från valdagen till någon tidigare söckendag. Principiellt borde enligt

utskottet nämligen ej annan ordning tillämpas vid omval än vid det ursprungliga

valet. Möjligen kunde enligt utskottet vid dylika val postanstalternas

öppethållande valdagen inskränkas till den del av riket, där ifrågavarande

ort var belägen, samt på större platser begränsas till någon eller

några av de där förekommande postanstalterna. Utskottet förutsatte emellertid

att det inom inrikesdepartementet, utan att riksdagen gjorde särskild

hemställan därom, företogs en utredning och översyn rörande ordningen

för poströstning vid särskilda kommunalval, varigenom vissa olägenheter

kunde avhjälpas. I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen

icke till någon riksdagens åtgärd.

Den 27 maj 1955 tillsatte dåvarande chefen för justitiedepartementet med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag en utredning att verkställa

en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. Utredningen

antog benämningen 1955 års valutredning. I direktiven för utredningen hänvisades

bland annat till konstitutionsutskottets sistnämnda utlåtande och

angavs att utredningen även borde undersöka möjligheterna att begränsa

öppethållandet av postanstalter för poströstning vid enstaka val av kommunala

fullmäktige.

I de nu förevarande motionerna framliålles att gällande ordning för poströstning,

enligt vilken samtliga landets postanstalter äro skyldiga att hålla

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1959

7

Öppet även vid extra fullmäktigeval, medför stora kostnader för statsverket

och måste betecknas som en organisatorisk oformlighet. Enligt motionärerna

kan det diskuteras huruvida icke andra möjligheter borde finnas för avlämnande

av poströster t. o. m. vid de allmänna valen. Motionärerna framföra

därvid förslaget att gällande bestämmelser ändras så att poströstningen

äger rum antingen den första helgfria dagen efter valdagen eller den sista

helgfria dagen före valdagen.

Med anledning av dessa motioner får utskottet anföra följande.

Då reglerna om poströstning infördes höllos postanstalterna regelmässigt

öppna å söndagar. Så länge detta var förhållandet medförde bestämmelserna

om poströstning inga olägenheter eller komplikationer. Läget förändrades

emellertid då generalposlslyrelsen beslöt att postanstalterna från

och med den 15 juni 1951 i allmänhet icke längre skulle vara öppna å sönoch

helgdagar för att betjäna allmänheten med postala tjänster. Med hänsyn

till bestämmelserna i lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen

voro postanstalterna dock skyldiga att å valdagar hålla öppet för poströstning.

Då det gäller enstaka val av kommunal- eller kyrkofullmäktige,

vid vilka antalet poströstande brukar vara obetydligt, har generalpoststyrelsen

efter beslutet om sön- och helgdagsstängningen emellertid hittills förfarit

så att styrelsen efter samråd i varje särskilt fall med inrikesdepartementet

vidtagit särskilda åtgärder för att nedbringa kostnaderna för poströstningen

genom att hålla vissa postanstalter stängda å valdagen. Vid andra

val av större vikt ha däremot samtliga fasta postanstalter hållits öppna

för poströstning.

Såsom utskottet anfört i tidigare avgivna utlåtanden (nr 6/1953 och nr

8/1955) kan kostnaderna för poströstningen vid septembervalen eller andra

val av större vikt rimligen icke föranleda att systemet med poströstningen

ändras i något mera betydande avseende. Ej ens vid omval i någon valkrets

till andra kammaren, till landsting eller till stadsfullmäktige i vissa större

städer, som icke deltaga i landsting, bör enligt utskottets uppfattning

sådan ändring vidtagas att poströstningen skall äga rum å annan dag än

valdagen. Ur principiell synpunkt framstår det nämligen såsom angeläget

alt röstavgivning regelmässigt sker å den fastställda valdagen.

Vad däremot angår andra enstaka borgerligt eller kyrkligt kommunala val,

där antalet poströstande brukar vara ringa, synas dock kostnaderna för öppethållande

av samtliga fasta postanstalter motivera en ändring av gällande

bestämmelser. Såsom framgår av det föregående verkställes för närvarande

av 1955 års valutredning en undersökning av möjligheterna att begränsa

postanstalternas öppethållande för poströstning vid dylika enstaka val av

fullmäktige. Enligt vad utskottet inhämtat har valutredningen för avsikt att

vid undersökningen även ingå på frågan om öppethållandet vid de allmänna

valen av municipalfullmäktige. Vidare bär inhämtats att valutredningen vid

denna sin undersökning prövar icke blott möjligheten alt inskränka postan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1959

stalternas öppethållande till vissa orter utan även möjligheten att förlägga

poströstningen till sista helgfria dagen före valdagen. Att — såsom motionärerna

alternativt föreslagit — låta poströstningen äga rum första helgfria

dagen efter valdagen torde enligt utskottets uppfattning vara uteslutet, i synnerhet

som resultatet av den preliminära sammanräkningen av de å valdagen

inför valnämnderna avgivna rösterna bekantgjorts vid denna tidpunkt.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna 1:2 och II: 14 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1959

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elingren, Damslröm, Ollén, Torsten

Andersson, Sveningsson, Lundström, Erik Olsson, Dahl, Axel Emanuel Andersson

och Aspling; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Spångberg,

Magnusson i Tumhult, Jonsson i Haverö, Gustafsson i Bogla, Bark, Hammar,

Alemyr, Hamrin och fru Sjöqvist.

590482 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.