Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i riksdagsordningen att lottning undvikes.

1959-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1959:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i riksdagsordningen att lottning undvikes.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1959

9

Nr 7

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion om sådan ändring i riksdagsordningen att

lottning undvikes.

I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 187 i första

kammaren av herr Bengtson hemställes, »att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att författningsutredningen får i uppdrag

att utreda och framlägga förslag till sådan ändring av riksdagsordningen

att lottning blir obehövlig i alla de fall detta låter sig göra».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Regler beträffande förfarandet i de fall, då inom kammaren vid öppen

omröstning de avgivna rösterna befunnits lika delade, återfinnas i 60 § 2

mom. sista stycket riksdagsordningen. För sådana fall stadgas, att talmannen

i en därtill avsedd rösturna skall nedlägga en ja-sedel och en nejsedel,

båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta samt var

för sig slutna och hoprullade, och att omröstningens utgång då skall avgöras

genom den sedel, som en av kammarens ledamöter på anmodan av

talmannen upptager ur rösturnan. Motsvarande bestämmelser beträffande

förfarandet vid lika röstetal vid gemensam votering återfinnas i 65 § riksdagsordningen.

Nu anförda regler gälla från 1925, då öppen omröstning infördes i riksdagen.

Lottning vid lika röstetal har emellertid även dessförinnan tillgripits

inom riksdagen. Redan i 1810 års riksdagsordning återfinnas i stort

sett samma bestämmelser beträffande tillvägagångssättet vid sluten omröstning,

som nu stå i 60 § 3 mom. riksdagsordningen. I sistnämnda lagrum

stadgas, att sluten omröstning alltid skall ske med tryckta och

omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar, och att talmannen, till undvikande

av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott enkel pluralitet

erfordras, vid varje omröstning före sedlarnas uppräkning en hland dem

bör uttaga och genast förseglad avlägga. Vidare föreskrives att, om vid

sammanräknandet av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade, den

förseglade sedeln skall öppnas och avgöra beslutet, medan däremot, om

pluralitet redan är vunnen, den avlagda sedeln ouppbruten genast bör

förstöras.

Skillnaden mellan tillvägagångssätten vid lika röstetal vid sluten omröstning

och vid öppen omröstning är blott, att i förra fallet lottningen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1959

sker före rösträkningen och består i att den ena sidan berövas en röst,

under det att i senare fallet lottningen äger rum, sedan de avgivna rösterna

räknats, och innebär, att den ena sidan tillföres en röst.

I främmande länders folkrepresentationer lösas ifrågavarande problem

på olika sätt. I vissa församlingar anses ett förslag förkastat, då lika antal

röster avgivits för och emot detsamma. På andra håll tillerkännes talmannen

utslagsröst och i sådana fall förekommer även den varianten, att

han enligt traditionen röstar på visst sätt.

Med hänsyn till vad i utskottets utlåtanden nr 4—6 detta år meddelats

om författningsutredningens arbete kan utredningen ej undgå att ingå i

bedömande av det i motionen upptagna spörsmålet om förfarandet vid

lika röstetal vid omröstning. På grund härav får utskottet hemställa,

att motionen I: 187 icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 5 mars 1959

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Sveningsson, Erik

Olsson, Carl Albert Anderson, Källqvist, Axel Emanuel Andersson, Aspling,

fru Segerstedt-Wiberg och herr Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Norén, Spångberg,

Magnusson i Tumhult, Jonsson i Haverö, Bark, Hammar, Svenungsson,

Hamrin och fru Thunvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.