Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i riksdagsordningen att lottning undvikes.
1959-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1959:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i riksdagsordningen att lottning undvikes.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1959
9
Nr 7
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion om sådan ändring i riksdagsordningen att
lottning undvikes.
I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 187 i första
kammaren av herr Bengtson hemställes, »att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att författningsutredningen får i uppdrag
att utreda och framlägga förslag till sådan ändring av riksdagsordningen
att lottning blir obehövlig i alla de fall detta låter sig göra».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Regler beträffande förfarandet i de fall, då inom kammaren vid öppen
omröstning de avgivna rösterna befunnits lika delade, återfinnas i 60 § 2
mom. sista stycket riksdagsordningen. För sådana fall stadgas, att talmannen
i en därtill avsedd rösturna skall nedlägga en ja-sedel och en nejsedel,
båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta samt var
för sig slutna och hoprullade, och att omröstningens utgång då skall avgöras
genom den sedel, som en av kammarens ledamöter på anmodan av
talmannen upptager ur rösturnan. Motsvarande bestämmelser beträffande
förfarandet vid lika röstetal vid gemensam votering återfinnas i 65 § riksdagsordningen.
Nu anförda regler gälla från 1925, då öppen omröstning infördes i riksdagen.
Lottning vid lika röstetal har emellertid även dessförinnan tillgripits
inom riksdagen. Redan i 1810 års riksdagsordning återfinnas i stort
sett samma bestämmelser beträffande tillvägagångssättet vid sluten omröstning,
som nu stå i 60 § 3 mom. riksdagsordningen. I sistnämnda lagrum
stadgas, att sluten omröstning alltid skall ske med tryckta och
omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar, och att talmannen, till undvikande
av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott enkel pluralitet
erfordras, vid varje omröstning före sedlarnas uppräkning en hland dem
bör uttaga och genast förseglad avlägga. Vidare föreskrives att, om vid
sammanräknandet av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade, den
förseglade sedeln skall öppnas och avgöra beslutet, medan däremot, om
pluralitet redan är vunnen, den avlagda sedeln ouppbruten genast bör
förstöras.
Skillnaden mellan tillvägagångssätten vid lika röstetal vid sluten omröstning
och vid öppen omröstning är blott, att i förra fallet lottningen
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1959
sker före rösträkningen och består i att den ena sidan berövas en röst,
under det att i senare fallet lottningen äger rum, sedan de avgivna rösterna
räknats, och innebär, att den ena sidan tillföres en röst.
I främmande länders folkrepresentationer lösas ifrågavarande problem
på olika sätt. I vissa församlingar anses ett förslag förkastat, då lika antal
röster avgivits för och emot detsamma. På andra håll tillerkännes talmannen
utslagsröst och i sådana fall förekommer även den varianten, att
han enligt traditionen röstar på visst sätt.
Med hänsyn till vad i utskottets utlåtanden nr 4—6 detta år meddelats
om författningsutredningens arbete kan utredningen ej undgå att ingå i
bedömande av det i motionen upptagna spörsmålet om förfarandet vid
lika röstetal vid omröstning. På grund härav får utskottet hemställa,
att motionen I: 187 icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 5 mars 1959
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Sveningsson, Erik
Olsson, Carl Albert Anderson, Källqvist, Axel Emanuel Andersson, Aspling,
fru Segerstedt-Wiberg och herr Eric Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Norén, Spångberg,
Magnusson i Tumhult, Jonsson i Haverö, Bark, Hammar, Svenungsson,
Hamrin och fru Thunvall.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.