Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1959-04-21 · 104 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 103 av 104 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1959/60 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Inledning

1 :o) Fråga om viss utbyggnad av Norrbottens järnverk aktiebolag. Kungl.

Maj :t har i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen

(s. 15—20 och 22—24 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1959) att godkänna i propositionen angivna riktlinjer

för utbyggnad av Norrbottens järnverk aktiebolag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ewerlöf m. fl.

(I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

(II: 188), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av tionde

huvudtiteln avslå departementschefens hemställan om godkännande av

planerad utbyggnad av Norrbottens järnverk i avvaktan på en grundligare

analys av de ekonomiska förutsättningarna för ifrågavarande utbyggnad.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 142.

Norrbottens järnverk aktiebolag bildades efter beslut av 1939 års urtima

riksdag (prop. nr 70, Rskr nr 98). Frågan om järnverkets utbyggnad och finansiering

har prövats vid skilda tillfällen, senast år 1954. I enlighet med de

av statsmakterna godkända planerna har järnverket utbyggts, utom med

allmänna avdelningar och hjälpanläggningar, med sinterverk, koksmasugn,

tre elektriska tack järnsugnar, thomasstålverk, elektrostålverk med fyra ugnar

samt valsverksanläggning för tillverkning av i huvudsak ämnen, balkar,

stångjärn, armeringsjärn och valstråd. Till utbyggnaden, som i huvudsak

slutfördes under 1954, har anvisats 342 miljoner kronor i form av aktiekapital.

Av detta har enligt beslut av riksdagen 42 miljoner kronor avskrivits.

Aktiekapitalet uppgår sålunda f. n. till 300 miljoner kronor. Behovet av rörelsekapital

har tillgodosetts genom att bolaget medgivits disponera en rörlig

kredit i riksgäldskontoret å högst 75 miljoner kronor.

Avsaluproduktionen vid valsverksanläggningen uppnådde under 1955 den

storlek, som avsetls i utbyggnadsplanen, omkring 250 000 ton. Under 1950

1 Ilihaiuj till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

och 1957 kunde tillverkningen ökas till i runt tal 300 000 ton. För år 1958

beräknas en något lägre siffra. Försäljningen av valsade produkter har i

stort sett hållit jämna steg med produktionen. Priserna har emellertid sedan

hösten 1957 varit pressade och under 1958 har konjunkturavmattningen

gjort sig starkt gällande. Sålunda beräknas för sistnämnda år en omsättning

av endast 160 miljoner kronor mot omkring 200 miljoner kronor 1956 och

1957. Driftresultatet har under den här avsedda perioden medgivit en viss

konsolidering och likviditetsläget har varit tillfredsställande. Rörelsekrediten

i riksgäldskontoret har under senare år behövt utnyttjas endast till

omkring hälften. Järnverket sysselsatte 1958 i medeltal 2 040 arbetare, vilket

innebär en nedgång från 1957 med ca 150 man. Antalet tjänstemän är

380.

I sin förvaltningsberättelse för år 1956 redovisade styrelsen vissa planer

för järnverkets fortsatta utbyggnad. En första etapp av denna utbyggnad

omfattande en elektrisk stålugn, utökning av sinterverket samt en anläggning

för produktion av syrgas har genomförts. I övrigt planerades bl. a. en

utökning av den metallurgiska delen av järnverket samt utbyggnad av valsverksanläggningen

med ett plåtvalsverk.

Norrbottens järnverk aktiebolag har nu i skrivelse den 10 november 1958

lämnat en redogörelse för ett av dess ledning fattat principbeslut om fortsatt

utbyggnad av järnverket.

I skrivelsen upplyses, att produktionskapaciteten i fråga om valsat material

är ca 320 000 ton per år. Härav kan emellertid vid järnverket endast

230 000 ton förädlas till färdiga produkter. Återstoden, 90 000 ton, måste

säljas som halvfabrikat i form av s. k. billets och slabs. Under goda konjunkturer

kan sistnämnda produkter vinna avsättning till relativt goda priser.

Vid försämrade konjunkturer drabbas emellertid i första hand halvfabrikaten

av prisfall och avsättningssvårigheter.

Bolaget kommer härefter in på frågan hur nämnda kvantitet av 90 000

ton halvfabrikat skall kunna vidarebearbetas vid järnverket i syfte att en

säkrare avsättning skall vinnas. Tidigare utredningar om ytterligare utbyggnad

av valsverkanläggningen har inriktats på möjligheterna att bygga ett

grovplåtvalsverk. Denna utvecklingslinje har emellertid övergivits. I stället

har andra, mindre riskfyllda och mindre kapitalkrävande alternativ undersökts.

Bolaget förordar nu en utbyggnad av järnverket med ett kontinuerligt

varm- och kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt.

Vad angår avsättningsmöjligheterna för tunnplåt framhåller bolaget, att

den just nu anmärkningsvärda expansionen på konsumtion svarumarknaden

måste medföra en kraftig ökning av tunnplåtförbrukningen. Tunnplåt ingår

i nästan alla moderna hushållsmaskiner; som exempel nämnes kylskåp,

värmeskåp, elspisar, disk- och tvättmaskiner m. m. Tunnplåten har också

väl hävdat sig som material för emballage av olika slag. Bolaget har låtit

verkställa en marknadsanalys, vars resultat redovisas i en till skrivelsen

fogad bilaga. Härav kan inhämtas, att tillförseln till den svenska marknaden

av varm- och kallvalsade plåtar och hand av ifrågavarande dimension

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

3

utgjorde i medeltal för 1954—1957 omkring 415 000 ton per år, varav 157 000

lon per år importerades. Det bör enligt bolaget beaktas, att importen av kallvalsad

tunnplåt är i starkt stigande och att någon hänsyn ej tagits till exportmöjligheterna.

Bolaget berör även möjligheterna till vidare bearbetning av tunnplåten.

Viss förädling bör enligt skrivelsen ske vid järnverket, exempelvis ytbehandling

av olika slag; i det föreliggande utbyggnadsprojektet har även upptagits

en förlenningsanläggning. Annan bearbetning av tunnplåt, såsom

pressning, stansning eller svetsning, passar väl i en småindustriell verksamhet.

Bolaget anför, att tillverkning av tunnplåt vid Norrbottens järnverk

skulle i betydligt högre grad än järnverkets nuvarande produktion vara

ägnad att stimulera tillkomsten av småindustri i Norrbotten.

I tekniskt avseende innebär bolagets förslag, att en jämförelsevis ny

valsningsmetod skall komma till användning. Tunnplåttillverkning sker

eljest antingen i s. k. handplåtverk, som numera anses föråldrade och som

successivt utrangeras, eller i kontinuerliga verk med mycket hög kapacitet;

sistnämnda verk är starkt kapitalkrävande. Bolaget har emellertid stannat

för en ny typ av valsverk, det s. k. sendzimirverket, som arbetar kontinuerligt

och befunnits väl lämpa sig för produktion av den storlek varom nu är

fråga eller 90 000 ton per år. F. n. finns fyra sendzimirverk i drift för varning

av stål.

Investeringskostnaderna beräknas till sammanlagt 83 miljoner kronor.

Av beloppet, som inbegriper egentliga anläggningskostnader, ränta under utbyggnadstiden

samt valsar och reservdelar, belöper sig 41,3 miljoner kronor

på ett varmvalsverk, 26,7 miljoner kronor på ett kallvalsverk''och sålunda

tillhopa 68,0 miljoner kronor på själva valsverksanläggningen. Återstoden,

15,0 miljoner kronor, avses för en förtenningsanläggning. Bolaget har under

hand upplyst, all utrustning för i runt tal 40 miljoner kronor kan beställas

hos svenska firmor.

Enligt bolagets driftkalkyler är den planerade investeringen lönsam. Sålunda

kan förutses visst driftöverskott efter årlig avskrivning och ränta å

tillhopa 15 procent. Kalkylen uppges baserad på försiktigt beräknade självkostnader

och dagens prisläge, vilket enligt bolaget kan betraktas som

pressat.

Ur sysselsättningssynpunkt innebär planen, vad först angår anläggningsarbetena,

som kan påbörjas under 1959 och avslutas under 1961, ett behov

av arbetskraft motsvarande nära 100 000 dagsverken för byggnads- och

montagearbetare. För driften av anläggningen beräknar bolaget nyanställning

av ca 175 man, om endast de båda valsverken kommer till stånd. Uppföres

även förtenningsanläggningen blir nyrekryteringsbehovet ca 235 man.

Bolaget framhåller, att utbyggnaden inte endast ökar arbetstillfällena utan

även tryggar försörjningen för tidigare anställda, som när försäljningen

av halvfabrikat visar sig förlustbringande löper risk att permitteras.

Beträffande finansieringen av utbyggnadsprojektet anför bolaget, åt! frågan

i vilken omfattning medelsbehovet för investeringarna kan täckas av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

bolagets i rörelsen tillgängliga medel är i stort sett beroende på konjunkturutvecklingen

och kan inte f. n. med säkerhet överblickas. Det synes emellertid

realistiskt att räkna med att ett kostnadsbelopp av 10—20 miljoner

kronor kan täckas med dylika medel. Sammanlagt är alltså ett kapitaltillskott

utifrån av i runda tal 60—70 miljoner kronor behövligt för projektets

genomförande. En del av nämnda belopp torde kunna anskaffas genom lån

mot inteckningar i bolagets fastigheter och förlagsegendom. För finansieringen

i övrigt hemställes om medverkan av statsmakterna.

Departementschefen framhåller, att verksamheten vid de statsägda aktiebolagen

i princip bör bedömas ur affärsmässiga synpunkter. Inte minst gäller

detta de företag, som driver sin rörelse på konkurrensbasis och på vilka

uppmärksamheten särskilt riktats i det föregående. Dock bör beaktas att

samtliga dessa företag tillkommit för att i ett eller annat avseende tillgodose

ett samhällsintresse. Det kan exempelvis ha gällt att ta upp en ur

försörjningssynpunkt angelägen produktion av viktiga förnödenheter och

därmed förbundet utvecklingsarbete eller att skapa eller stödja sysselsättning

i områden där stor arbetslöshet varit rådande eller befarats uppkomma.

De sociala aspekterna på de statliga bolagens verksamhet aktualiseras

under tider då, såsom just nu är fallet, sysselsättningen inom vida områden

av näringslivet sviktar och det allmänna nödgas inskrida med olika

medel för att motverka den ökade arbetslösheten. Av särskilt intresse i

detta sammanhang är företagens investeringsverksamhet. Liksom inom den

privata sektorn av näringslivet föreligger hos de statliga bolagen ett kontinuerligt

behov av investeringar för utbyggnad och rationalisering. I vetskap

härom'' har departementschefen under hand uppmanat bolagsledningarna

att aktualisera förefintliga investeringsprojekt, så att dessa, samordnade

med övriga samhälleliga åtgärder, skall kunna sättas in för att upprätthålla

sysselsättningen då så befinnes lämpligt i ett skärpt arbetsmarknadsläge.

Om ifrågavarande projekt kan utnyttjas i nu nämnt syfte och

på längre sikt bedömes gagneliga för företagen, bör dessa enligt min mening

kunna räkna med finansiell medverkan av statsmakterna, i den män

ett sådant stöd är erforderligt.

Vid tidigare överväganden om fortsatt utbyggnad av Norrbottens järnverk

har betänkligheter kunnat anföras bl. a. inför de mycket betydande kapitalbehov,

som därvid anmält sig. En ny anläggning för exempelvis valsning

av grovplåt är för att bli lönsam mycket kapitalkrävande och medför därjämte

anspråk på en likaledes kostsam utvidgning av bolagets metallurgiska

avdelningar. Bolaget har emellertid nu funnit en väg att med jämförelsevis

måttlig kapitalinvestering få till stånd en valsverksanläggning, som medger

en räntabel drift i den skala som nu är lämplig för järnverket. I utbyggnadsplanen

ingår ett varmvalsverk och ett kallvalsverk till en beräknad

kostnad av sammanlagt 68 miljoner kronor.

Den föreslagna utbyggnaden av Norrbottens järnverk han väntas få stor

betydelse dels som ett led i strävandena att förbättra försörjningsmöjligheterna

för befolkningen i Norrbotten, dels för bolaget ur rent företagsekonomiska

synpunkter. Enligt departementschefens uppfattning bör ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1950

5

byggnaden därför komma till stånd. Med hänsyn till det rådande sysselsättningsläget

bör arbetet med uppförande av varm- och kallvalsverken

påbörjas utan tidsutdräkt.

I ett senare skede av utbyggnaden avser bolaget enligt föreliggande plan

att uppföra en anläggning för förtenning av tunnplåt, kostnadsberäknad

till 15 miljoner kronor. Departementschefen inser önskvärdheten av att förädlingen

av produkterna drivs så långt lämpligen kan ske inom järnverket

och vill därför i princip förorda, att järnverket framdeles utrustas med

en anläggning för ytbehandling eller förädling i annan form av tunnplåten.

Ställningstagandet till utbyggnadsplanen i denna del synes emellertid utan

olägenhet kunna anstå i avvaktan på resultatet av ytterligare överväganden

om bl. a. avsättningsmöjligheterna för olika slag av vidarebearbetad

tunnplåt.

Kostnaderna för uppförandet av de båda valsverken beräknas till 68 miljoner

kronor. Härav erfordras, enligt vad underhand inhämtats, omkring

15 miljoner kronor under 1959, 37 miljoner kronor under 1960 och 16 miljoner

kronor under 1961. Efter fortsatta undersökningar av finansieringsmöjligheterna

har vidare upplysts, att ett belopp av sammanlagt omkring

40 miljoner kronor torde kunna ställas till förfogande för utbyggnaden

med anlitande av bolagets egna medel och inteckningslån. Sistnämnda belopp

beräknas vara tillräckligt för att täcka investeringskostnaderna till

och med budgetåret 1959/60. För detta budgetår är sålunda något kapitaltillskott

från statens sida för uppförandet av valsverken inte erforderligt.

Huruvida även återstoden av kapitalbehovet för valsverken, eller högst i

runt tal 30 miljoner kronor, kan helt eller delvis anskaffas genom bolagets

egen försorg synes kunna klarläggas till nästa höst. Därest det då visar

sig, att statens medverkan vid projektets fortsatta finansiering är påkallad,

torde frågan om i vilken omfattning och i vilken form detta skall ske

få upptagas i statsverkspropositionen 1960. Då utbyggnadens igångsättande

och fullföljande kan medföra framtida anspråk på anslag eller finansiella

åtaganden av staten torde emellertid frågan redan nu böra underställas

riksdagens prövning.

Utskottet. Det framlagda förslaget till utbyggnad av valsverksanläggningen

vid Norrbottens järnverk är att betrakta som ett led i bolagets strävan

alt successivt förbättra sina ekonomiska betingelser. Förslaget syftar

till att möjliggöra en vidarebearbetning inom bolaget av en årlig kvantitet

om. 90 000 ton valsat material, vilket för närvarande måste säljas som halvfabrikat.

Under goda konjunkturer föreligger det i allmänhet icke några

svårigheter att vinna avsättning för ifrågavarande material. Vid försämrade

konjunkturer är det emellertid halvfabrikaten, som i första band drabbas

av prisfall och avsättningssvårigheter. För att eliminera de förlustrisker,

som vidlåda denna del av produktionen, har bolaget, som haft olika

utbyggnadsalternativ till övervägande, förordat en utbyggnad av järnverket

med ett kontinuerligt varm- och kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt.

För eu sådan anläggning, vilken kostnadsberäknats till 68 miljoner

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

kronor, anses tala dels den expanderande marknaden för ifrågavarande material,

dels den förhållandevis måttliga kapitalinsats, som anläggningen i

jämförelse med andra tänkbara alternativ kräver. Förutom ett förbättrat

ekonomiskt resultat skulle investeringen därjämte möjliggöra ökad och tryggare

sysselsättning. Sålunda beräknas ytterligare ca 175 man kunna anställas

vid järnverket samtidigt som en stabiliserande effekt uppnås på

driften — och därmed sysselsättningen — vid de nuvarande anläggningarna.

Vidare må framhållas, att en tillverkning av tunnplåt även kan tänkas uppmuntra

tillkomsten av viss småindustriell verksamhet i Norrbotten.

Med hänsyn till vad som upplysts i ärendet har utskottet i likhet med departementschefen

kommit till den uppfattningen, att förslaget grundar sig

på en realistisk bedömning av marknadsläget och även i övrigt är motiverat.

Utbyggnaden synes därför böra komma till stånd. Någon anledning att —

såsom motionsvis påyrkats — låta projektets genomförande anstå i avvaktan

på en ytterligare analys av de ekonomiska förutsättningarna för detsamma,

anser utskottet icke föreligga. Motionerna avstyrkas alltså.

Vad angår finansieringen har departementschefen upplyst, att ett belopp

av sammanlagt omkring 40 miljoner kronor torde kunna ställas till förfogande

för utbyggnaden med anlitande av bolagets egna medel och inteckningslån

och att nämnda belopp torde vara tillräckligt för att täcka investeringskostnaderna

till och med budgetåret 1959/60. Huruvida även återstoden

av kapitalbehovet —■ ca 30 miljoner kronor — kan helt eller delvis anskaffas

genom bolagets egen försorg är det icke möjligt att klarlägga förrän

senare i år. Om det därvid skulle visa sig, att statens medverkan är påkallad

för den fortsatta finansieringen, förutsättes frågan om omfattningen av och

sättet för denna medverkan få upptagas i nästa års statsverksproposition.

Utskottet är medvetet om svårigheterna för bolaget att redan nu överblicka

sina möjligheter att finansiera projektet, då dessa nära sammanhänga

med konjunkturutvecklingen. Frågan om sättet för den fortsatta

finansieringen torde därför i enlighet med departementschefens förslag få

upptagas till behandling, sedan bättre underlag erhållits för en bedömning

av densamma. Utskottet förutsätter dock, att bolaget noga överväger vilka

möjligheter det har att med egna medel eller lånevägen självt klara projektets

genomförande.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 142 och II: 188, godkänna

de i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1959 angivna riktlinjerna för utbyggnad av Norrbottens

järnverk aktiebolag.

Handelsdepartementet

2:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 1, s. 25) att dels godkänna av departementschefen förordade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

7

ändringar i personalförteckningen för handelsdepartementet, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till

Handelsdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 354 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 346 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att två tjänster som förste kanslisekreterare

i Ae 23 uppföres å ordinarie stat. — Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

beräknas 8 300 kronor.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen

och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för handelsdepartementet, som an

givits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3

januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .......... 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 559 900

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ................................ 170 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 414 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 154 600

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 8 300

Summa kronor 1 354 500

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 354 500 kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 26) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 19 59/

60 anvisa ett förslagsanslag av 70 500 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundelin (I: 257) och den andra inom andra kammaren av herr

Stöld m. fl. (It: 317), har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10 år WHO

Sill Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1959/00 anvisa

ett förslagsanslag av 63 500 kronor.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 248.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av

finansdepartementets omkostnadsanslag föreslås, att i handelsdepartementets

omkostnadsstat anslagsposten till expenser nedräknas med 10 000 kronor,

motsvarande för innevarande budgetår anvisat belopp till bränsle, lyse

och vatten, samt med 9 500 kronor, som utgör den årliga kostnaden för handelsdepartementet

för rikssamtal och telegram, vilka expedieras vid departementens

gemensamma växel. Anslagsposten till expenser bör vidare nedräknas

med 7 000 kronor, som upptagits för innevarande budgetår till vissa

ersättningsanskaffningar av engångsnatur. Å andra sidan ökar medelsbehovet

med 5 000 kronor för vissa möbelinköp. För publikationstryck har

beräknats ytterligare 2 000 kronor.

Utskottet. Ifrågavarande motioner utgöra ett led i en av samma motionärer

framlagd plan för en generell minskning med 10 procent av vissa i

statsverkspropositionen under olika huvudtitlar upptagna omkostnadsanslag.

Utskottet har i tidigare sammanhang förklarat sig icke kunna tillstyrka

en sådan metod för anslagsminskning. I enlighet härmed avstyrker utskottet

jämväl förevarande motioner.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 70 500 kronor.

4:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 26), innebärande

en av belastningen på anslaget föranledd anslagshöjning av 4 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Kommerskollegium m. m.

5:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 27—33) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels god
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

9

känna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till

Kommerskollegium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 3 316 200 kronor.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundelin (I: 256) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl

m. fl. (II: 316) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte —

i anslutning till en överflyttning till kollegium av statens handelslicensnämnds

utredande och statistiska uppgifter på bränsleområdet — till Kommerskollegium:

Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 3 368 000 kronor, innebärande en höjning i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag med 51 800 kronor.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 316.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 180 100 kronor.

Departementschefen finner icke skäl tillstyrka kollegii förslag, att det

utredningsarbete och den statistiska verksamhet med avseende å bränsleförsörjningen,

som för närvarande bedrives inom statens handelslicensnämnd,

överföres till kollegium.

Med hänsyn till det utbredda intresset av en fullständigare kvartals- och

lagerstatistik än för närvarande tillstyrkes inrättande å statistiska byrån

av en tjänst som kontorist i Ae 9 och en tjänst som kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång. Kostnaderna härför uppgår till 22 600 kronor. Då en

ytterligare förstärkning av byråns personal synes motiverad för handelsstatistikens

och den övriga varustatistikens anpassning till den nya näringsstatistiska

varunomenklaturen, förordas vidare en uppräkning av anslaget

med 33 000 kronor för bestridande av arvoden åt tillfällig personal samt

med ett belopp motsvarande avlöningskostnaderna för ett biträde i reglerad

befordringsgång.

För att möjliggöra för kollegium att vid behandlingen av vissa elektrifieringsfrågor

tillkalla erforderlig expertis och sakkunskap tillstyrker departementschefen

anvisning av 5 000 kronor. Med hänsyn till arbetsbördan inom

garantilånesektionen föreslås, att 30 000 kronor må disponeras för anställning

av extra arbetskraft.

Härutöver tillstyrkes ordinariesättning av en tjänst som byrådirektör i

Ae 24, en tjänst som förste aktuarie i Ac 23 och två tjänster som förste

byråsekreterare i Ae 23 samt extraordinariesättning av tjänsten som extra

amanuens, varjämte enligt grunderna för den reglerade befordringsgången

sex kontorsbiträdestjänster i Ae 5 torde utbytas mot kontorsbiträdestjänster

i Ao 5.

Enligt beslut av 1957 års riksdag skall vissa kostnader för utredningsarbetet

i samband med förhandlingarna om ett europeiskt frihandelsområde

bestridas från förevarande anslag. Mcdelsbehovet under anslaget för ifrågavarande

utredningsarbete beräknas för nästa budgetår till oförändrat 120 000

kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Till löneklassändringar upptages 7 300 kronor och till kompensation för

höjda folkpensionsavgifter 20 200 kronor.

Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i personalförteckningen för

kommerskollegium och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Av det anförda följer, att utskottet icke anser sig kunna biträda det motionsvis

framförda förslaget om överflyttning till kollegium av handelslicensnämndens

utredande och statistiska uppgifter på bränsleområdet. Motionärerna

hänvisa till att handelslicensnämnden i sin petitaframställning

beräknat, att överflyttningen skulle möjliggöra en sänkning av nämndens

avlöningsanslag med 115 000 kronor. Samtidigt skulle enligt motionärerna

i samband med de ifrågavarande uppgifternas överföring till kollegium dettas

avlöningsanslag endast behöva uppräknas med 52 000 kronor. Utskottet

vill i sammanhanget påpeka, att enligt kollegii petitaframställning de ökade

lönekostnaderna i samband med överflyttningen kunna beräknas till

ca 75 000 kronor. Härtill kommer att, enligt vad utskottet under hand inhämtat,

personalen vid vederbörande sektion inom handelslicensnämnden

numera minskat, så att lönekostnaderna i stort sett motsvara det av kollegium

för ändamålet beräknade medelsbehovet. Några egentliga kostnadsmässiga

fördelar torde sålunda icke stå att vinna med en överflyttning.

Under sådana förhållanden synas ifrågavarande uppgifter tills vidare böra

kvarligga hos nämnden i avvaktan på att slutlig ställning tages till hur

handläggningen av de till handelsdepartementets verksamhetsområde hörande

bränslefrågorna skall ordnas på längre sikt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för kommerskollegium, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinaiäe tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 1 316 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 10 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 561 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 407 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959 11

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 20 200

Summa kronor 3 316 200

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 316 200 kronor.

6:o) Kommerskollegium: Omkostnader. Ivungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 5, s. 33—35) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 578 400 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1: 257 av herr Sundelin

och II: 317 av herr Ståhl m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 520 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 568 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att posten till sjukvård m. m. sänkes med

4 000 kronor. För internordiska resor beräknas under särskild delpost 3 000

kronor.

Kommerskollegii förslag om utvidgning av månadsstatistiken anser departementschefen

sig böra biträda och beräknar sålunda till ändamålet

24 000 kronor för nästa budgetår. Å andra sidan uppskattas de ökade inkomsterna

vid försäljningen av kollegii statistiska publikationer till 21 000

kronor, varför nettoökningen blir relativt måttlig. På grund av bortfallet av

publikationen Kartellregistret beräknas inkomstökningen under uppbördsposten

Försäljningsmedel för publikationer till (21 000 — 4 100 =) 16 900

kronor.

Till nytryckning av blanketter för kvartalsstatistiken in. m. har kommerskollegium

uppskattat det för innevarande budgetår erforderliga anslagsbehovet

till sammanlagt 20 000 kronor. Denna beräkning lämnas i och för

sig utan erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera på

framställning av kommerskollegium lämna kollegium medgivande till de

överskridanden av posten till Publikationstryck och av delposten till Övriga

expenser, som kan visa sig behövliga.

Till kompensation för stegrade tryckningskostnader för kollegii övriga

statistiska publikationer upptages 3 800 kronor.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse förevarande anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:257 och 11:317, såvitt nu är i

fråga, till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 578 400 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

7:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 6, s. 36 och 37) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för bergsstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60, dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 298 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 300 kronor.

Departementschefen föreslår — i huvudsaklig överensstämmelse med

kommerskollegii beräkning — att anslaget minskas med avrundat 1 500

kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning, kommer

framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande beträffande ett motionsvis

väckt förslag om upprättande av partsrepresentation i form av förtroenderåd

vid bergmästarämbetena i enlighet med vad som skett inom yrkesinspektionens

olika distrikt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 244 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 12 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 40 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 1 800

Summa kronor 298 800

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 298 800 kronor.

8:o) Bergsstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 7, s. 37) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 40 500 kronor.

Vidare bar i förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin

och II: 317 av herr Ståhl m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 36 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 43 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget sänkes med 3 000 kronor, som

anvisats för innevarande budgetår till bestridande av vissa kostnader av engångskaraktär.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1050

13

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse förevarande anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:257 och 11:317, såvitt nu är i

fråga, till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 40 500 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 8, s. 37—39) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för sprängämnesinspektionen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60,

dels ock till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 246 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 226 500 kronor.

Då det icke visat sig möjligt att finna kompetent sökande till arvodesbefattningen

som militärassistent, tillstyrker departementschefen att befattningen

omvandlas till tjänst som förste byråingenjör med placering i lönegrad

Ae 21. Det ökade medelsbehovet härför uppgår till 13 300 kronor.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonalen

bör i personalförteckningen för sprängämnesinspektionen uppföras en

tjänst som kontorsbiträde i Ao 5.

Såsom automatiska anslagshöjningar beräknas 4 800 kronor för löneklassändringar

m. m. samt 1 600 kronor till kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i personalförteckningen för

inspektionen. Mot kostnadsberäkningen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för sprängämnesinspektionen, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3

januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 96 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 119 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 28 200

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 1 600

Summa kronor 246 200

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

c) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 246 200 kronor.

10:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 9, s. 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 36 100 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin

och II: 317 av herr Ståhl m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 32 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 32 100 kronor.

Departementschefen föreslår, att ytterligare 2 000 kronor anvisas till övriga

expenser, vilket motiveras dels av kostnadsstegringar dels av att inspektionen

tillförts ytterligare personal. För viss upprustning av inspektionens

nya laboratorium beräknas 2 000 kronor.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse förevarande anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:257 och 11:317, såvitt nu är i

fråga, till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 36 100 kronor.

11 :o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 10, s. 39 och 40) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för näringsfrihetsrådet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1959/60, dels ock till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 108 600 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svärd (I: 140) och

den andra inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl. (II:

189), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret 1959/60

anvisa under näringsfrihetsrådets, ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor

och statens pris- och kartellnämnds avlöningsanslag tillhopa

1 444 200 kronor samt under samma myndigheters omkostnadsanslag tillhopa

232 700 kronor, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte instundande höstriksdag framlägga förslag om sådan organisation

av nämnda myndigheter, att verksamheten under tiden 1 januari—30

juni 1960 kan enligt i motionerna angivna riktlinjer bedrivas inom en kostnadsram

av omkring 838 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 189.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

15

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att för nästa budgetår de tre i motionerna

angivna myndigheternas avlöningsanslag anvisas med tillhopa 2 034 200

kronor samt berörda myndigheters omkostnadsanslag med tillhopa 302 700

kronor.

Näringsfrihetsrådets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 112 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att posten till arvoden och särskilda ersättningar

nedräknas med 4 500 kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

upptages 600 kronor.

Utskottet. I motionerna har givits uttryck åt den uppfattningen, att ett

minskat behov föreligger av en kontinuerlig samhällelig kontroll av prisoch

konkurrensförhållandena inom näringslivet och att med hänsyn härtill

en krympning och anpassning av de kontrollerande och övervakande organens

omfång bör ske. Vad angår näringsfrihetsrådet och ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor antydes i motionerna icke närmare på vad

sätt en sådan anpassning tänkes komma till stånd. I fråga om pris- och kartellnämnden

förordas den vid nämndens inrättande alternativt föreslagna

anordningen att till kommerskollegium knyta en pris- och kartellbyrå samt

en rådgivande nämnd.

Utskottet finner för sin del icke skäl föreligga för en inskränkning av

ifrågavarande myndigheters organisationer. Med hänsyn till konkurrensens

betydelse för den allmänna prisnivån och för utvecklingen inom samhället

synes det utskottet angeläget, att organisatoriska förutsättningar föreligga

för att tillräckligt effektivt kunna ingripa mot samhällsskadliga verkningar

av konkurrensbegränsningar och för att tillräckligt ingående kunna följa

prisutvecklingen och de faktorer, som påverka denna. Med hänsyn härtill

och då de skäl i övrigt, som på sin tid motiverade den närmare utformningen

av ifrågavarande myndigheter, i stort alltjämt torde äga giltighet,

avstyrkas motionerna, såväl i vad de avse skrivelse till Kungl. Maj :t om

ändrad organisation av berörda myndigheter som beträffande anslagen till

desamma.

Mot Kungl. Maj :ts förslag under nu ifrågavarande punkt har utskottet

icke något att erinra.

Med avseende å anslagen till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader, Ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar och Omkostnader samt

Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar och Omkostnader gör utskottet

hemställan under efterföljande punkter.

I fråga om nu förevarande punkt hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 31 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 73 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 3 700

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 600

Summa kronor 108 600

b) till Nåringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 108 600 kronor;

II. att motionerna I: 140 och II: 189, såvitt de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

12 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 11, s. 40 och 41) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 11 200 kronor.

Näringsfrihetsrådets omkostnadsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 11 200 kronor.

Departementschefen föreslår oförändrad medelsanvisning samt tillstyrker,

att rådet må i den utsträckning Kungl. Maj :t medgiver använda anslaget

jämväl till traktamente och reseersättning till sakkunniga, som rådet

för utredning i vid rådet anhängigt ärende finner nödigt höra.

Utskottet, som under punkten 11 avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189,

biträder Kungl. Maj :ts föreliggande förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga, till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 11 200 kronor.

13 :o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 41) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för ombudsmannaämbetet för

näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60, dels ock till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 276 100 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

17

Ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor avlöningsanslag är för

innevarande budgetår uppfört med 273 800 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med 600 kronor till

löneklassuppflyttning och med 1 700 kronor till kompensation för höjda

folkpensionsavgifter.

Utskottet, som under punkten 11 avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189,

biträder Kungl. Maj :ts föreliggande förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidaie

under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 10 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 226 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 37 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 1 700

Summa kronor 276 100

b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 276 100 kronor.

14:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 42) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 25 200 kronor.

Ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor omkostnadsanslag är för

innevarande budgetår uppfört med 25 200 kronor.

Departementschefen föreslår oförändrad medelsanvisning.

Utskottet, som under punkten 11 avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189,

biträder Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu är i

fråga, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 25 200 kronor.

Ii Bihamj till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 10

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

15:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 14, s. 42—44) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens pris- och kartellnämnd, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Statens

pris- och kartellnämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 649 500 kronor.

Statens pris- och kartellnämnds avlöningsanslag är för innevarande budgetår

uppfört med 1 680 700 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget — efter en mera realistisk beräkning

av vissa tidigare schablonmässigt uppskattade utgiftsposter •—

minskas med 55 200 kronor. Å andra sidan upptages för automatiska lönegrads-

och löneklassuppflyttningar höjning med 14 320 kronor och för kompensation

för höjda folkpensionsavgifter 9 700 kronor.

Utskottet, som under punkten 11 avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189,

biträder Kungl. Maj :ts föreliggande förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1959/60.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 79 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 36 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 1 308 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 216 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

....................................... 9 700

Summa kronor 1 649 500

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 649 500 kronor.

16:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 15, s. 44 och 45) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 266 300 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1:257 av herr Sun
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 195!)

19

delin och II: 317 av herr Ståhl m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 239 700 kronor.

Statens pris- och kartellnämnds omkostnadsanslag är för innevarande

budgetår uppfört med 266 300 kronor.

Departementschefen föreslår, att posterna till reseersättningar och till

bränsle, lyse och vatten uppräknas med respektive 10 000 och 2 800 kronor.

Ä andra sidan bör posten till övriga expenser minskas med 2 800 kronor

och posten till publikationstryck med 10 000 kronor. Anslagsberäkningen

innebär oförändrad medelsanvisning.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — motionerna 1:257 och 11:317, jämväl i vad de avse förevarande

anslag.

Under punkten 11 har utskottet avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189.

Mot Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt har utskottet icke

något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 140 och II: 189 samt I: 257

och II: 317, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens

pris- och kartellnämnd: Omkostnader för budgetårel

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 266 300 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. in.

17 :o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 16, s. 46—50) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för Sveriges geologiska

undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1959/60, dels ock till Sveriges geologiska undersökning:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 004 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 559 700 kronor.

Avlöningskostnaderna för ett förste laboratoriebiträde i Ae 10, vilka för

närvarande bestrides från det särskilda reservationsanslaget till djupborrning

efter salt och olja i Skåne, bör från och med nästa budgetår betalas ur

förevarande anslag, vilket föranleder höjning av posten till övrig icke-ordinaric

personal med 12 400 kronor. För all möta den ökade arbetsbelastningen

hos undersökningen tillstyrks också eu uppräkning av nämnda anslagspost

med sammanlagt 22 500 kronor för att möjliggöra anställning i män

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

av behov av experter, extra skrivhjälp, extra geologer och tillfälliga biträden.

Vidkommande anslagsposten till avlöningar till extra personal torde få

anmälas, att Kungl. Maj:t numera föreskrivit, att geologiska undersökningens

löpande utgifter till löner och omkostnader för de arbeten, vilka föranledes

av det mellan kommerskollegium och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

(LKAB) träffade avtalet om undersökning för bolagets räkning axvissa

järnmalmsfyndigheter inom Norrbottens län, skall bestridas från geologiska

undersökningens avlönings- och omkostnadsanslag på sätt sker för

övrig uppdragsverksamhet. Anslagsbehovet för personal, anställd i anledning

av uppdrag, ökar härigenom rätt avsevärt, och departementschefen

uppskattar det för nästa budgetår erforderliga medelstillskottet till 377 000

kronor. Samtidigt ökar emellertid geologiska undersökningens inkomster

av beställningsverksamhet. Departementschefen vill i detta sammanhang

bringa till riksdagens kännedom, att den av honom under avlöningsanslaget

förra året omnämnda utredningen angående principerna för taxesättningen

hos geologiska undersökningen numera slutförts och föranlett beslut av

Kungl. Maj :t om övergång för undersökningens del till ungefär samma system

för debitering av uppdrag, som för närvaraande tillämpas hos exempelvis

statens provningsanstalt.

Hur andra utgifter för geologiska undersökningens arbeten åt LKAB än

löner och löpande omkostnader skall redovisas, liksom taxesättningen i detta

särskilda fall, är för närvarande föremål för övervägande. Huvudsakligen

gäller det kostnader för anskaffning av utrustning. Det har icke heller

varit möjligt att på förhand bedöma storleken av de under arbetenas gång

successivt uppkommande behoven av materiel, och det är därför ogörligt att

inom ramen för det ordinarie budgetarbetet beräkna medel till ändamålet.

Under förutsättning att riksdagen icke reser någon invändning häremot

anser departementschefen det under sådana förhållanden få ankomma på

Kungl. Maj:t att efter de kompletterande utredningar, vilka kan visa sig

erforderliga, meddela de beslut i hithörande frågor, som betingas av den

speciella formen för LKAB:s här åsyftade beställning hos geologiska undersökningen.

Departementschefen föreslår vidare, att tjänsten som överdirektör vid

geologiska undersökningen från och med nästa budgetår uppflyttas i lönegrad

från Bo 4 till Bo 5. Den härav föranledda merkostnaden under ordinarieposten

beräknas till 2 100 kronor.

I övrigt föreslås höjning för vikariatsersättningar med 1 000 kronor, för

grundlöneförändringar med 9 100 kronor, för rörligt tillägg med 11 000 kronor

och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter med 12 600 kronor.

För löneklassändringar m. m. beräknas minskning med 3 100 kronor.

Utskottet tillstyrker, att tjänsten som överdirektör uppflyttas från Bo 4

till Bo 5. Mot den verkställda anslagsberäkningen har utskottet icke något

att erinra.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

21

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 3 januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 498 800

2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis____ 552 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 744 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 196 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 12 600

Summa kronor 2 004 400

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 004 400

kronor.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 51 och 52) innebärande en anslagshöjning

av 258 400 kronor, avseende 220 000 kronor posten till omkostnader i

anledning av uppdrag, 26 900 kronor posten till bränsle in. in., 6 000 kronor

posten till övriga expenser, 500 kronor posten till sjukvård in. in. samt 5 000

kronor posten till övriga utgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 904 900 kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 52 och 53), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Resor och fältarbeten för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 145 000 kronor.

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, s. 53 och 54), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Utrustning för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 280 000 kronor.

21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 54—57), innebärande en anslagshöjning

av 76 000 kronor, vilken föranletts av behovet att i vissa hänseenden skapa

bättre betingelser för malmletningsverksamheten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 1 316 000 kronor.

22 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 58), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Inventering av torvmossar för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

23 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 22, s. 58 och 59), innebärande en nedräkning av anslaget

med 6 300 kronor till följd av minskat medelsbehov för undersökningsverksamheten

inom Ruotivare statsgruvefält, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

45 700 kronor.

24:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 23, s. 59—62) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens provningsanstalt, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60,

dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 2 303 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 255 100 kronor.

Departementschefen upplyser, att han med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

tillkallat särskilda utredningsmän med uppdrag att verkställa

översyn av den statliga provningsverksamheten och dess organisation med

särskild inriktning på statens provningsanstalt. Enligt de för utredningen

lämnade direktiven åsyftas en samordning av provningsverksamheten i vårt

land och eu viss gränsdragning mellan olika organ, vilka för närvarande

sysslar med dylik verksamhet, varigenom skulle erhållas ett bättre ekonomiskt

utbyte av de samlade resurserna på området.

I avvaktan på resultatet av denna utredning anser departementschefen sig

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

23

icke böra tillstyrka inrättande av nya befattningar vid provningsanstalten.

Ej heller är han beredd att nu pröva förslagen om ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster. Däremot tillstyrkes ordinariesättning av en tjänst som

förste avdelningsingenjör. För övertids- och vikariatsersättningar samt för

vissa ändringar av automatisk karaktär bör en uppräkning ske av anslaget

med 48 300 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna ändringen i personalförteckningen

liksom ej heller mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens provningsanstalt vidtaga den ändring, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 553 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 1 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .... 403 700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 1 032 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 301 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

....................................... 11 100

Summa kronor 2 303 400

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 303 400 kronor.

25:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj ris förslag (punkt 24, s. 62 och 63), innebärande en anslagsminskning

av 5 000 kronor till följd av en nedräkning med samma belopp av posten till

reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

441 800 kronor.

26:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj ris

förslag (punkt 25, s. 63 och 64), innebärande en anslagshöjning av 135 000

kronor, vilken föranledes av kostnaderna för vissa installationsarbeten i den

elektriskt-fysikaliska avdelningens nybyggnad, hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

335 000 kronor.

27 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 26, s. 64—70) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Flygtekniska

försöksanstalten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 4 725 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 676 700 kronor.

Flygtekniska försöksanstalten har allt sedan sin tillkomst år 1940 väsentligen

tjänat den svenska försvarsmakten — uppdragen från inhemsk civil

flygindustri motsvarar blott några procent av den redovisade totala beställningsvolymen.

Av statsmakterna till militär flygforskning anvisade medel

utgör sålunda den huvudsakliga basen för anstaltens verksamhet.

Genom den av riksdagen år 1958 beslutade nya försvarsordningen har de

ekonomiska betingelserna för anstaltens drift i viss mån ändrats. Särskilt

på grund av omställningen mot ökad användning inom försvaret av robotvapen

kommer behovet av typbunden forskning som stöd för utveckling av

nya bemannade flygplan att nedgå väsentligt, medförande minskade intäkter

för anstalten och sysselsättningssvårigheter.

I tionde huvudtiteln förra året anmäldes, att anstaltens taxesättning vore

föremål för översyn och att nya bestämmelser för debitering av uppdrag

väntades medföra en ej oväsentlig inkomstökning. Vid de diskussioner angående

taxesystemet, som sedermera fördes under våren och sommaren

1958, framhöll flygtekniska försöksanstalten, att en höjning av flygförvaltningens

utgifter för forskningsuppdrag i det uppkomna läget — konsekvenserna

av de nya materielplanerna för flygvapnet kunde först då överblickas

— skulle snarare försämra än förbättra anstaltens ekonomi, och anstaltsledningen

räknade med att i händelse av höjd taxa, med därav följande

minskning i beställningsvolymen, behöva permittera mellan 50 och

60 tjänstemän och ett 40-tal arbetare. Den planerade taxehöjningen vid

flygtekniska försöksanstalten ansågs i den situationen tills vidare icke böra

genomföras.

Utvecklingen på lång sikt är likväl svårbedömbar. Nedgången i behovet

av typbunden forskning och de minskade möjligheterna för flygförvaltningen

att i samma utsträckning som tidigare stödja angelägen allmän

forskning äventyrar möjligheterna att effektivt utnyttja anstaltens utrustning

och försvagar räntabiliteten av det ansenliga kapital, som under årens

lopp investerats i fasta anläggningar och maskiner. Anstaltsstyrelsen räknar

för sin del med möjligheterna att nu i stället utvidga forskningen på områden

av betydelse för den civila flygtekniken. Det framhålles att den civila

luftfarten i världen inträtt i ett skede med utomordentligt lovande framtids
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

25

utsikter. Det är därför angeläget, hävdar styrelsen, att utvidga den grundläggande

och långsiktiga forskningen på detta område och därigenom skapa

möjligheter för den svenska flygindustrien att på kortare och längre sikt

konstruera nya civila transportplan av sådan kvalitet, att de kan vinna efterfrågan

på den växande civila flygplansmarknaden utomlands.

Frågan om tillverkning inom landet i stor skala av flygplan för den kommersiella

lufttrafiken är för närvarande under diskussion. För närvarande

synes dock oklart, om de industriella betingelserna föreligger i vårt land

för en dylik främst på export inriktad flygplansproduktion. I det sammanhanget

kan nämnas, att flygtekniska försöksanstaltens styrelse under sommaren

1958 uppdragit åt flygtekniska rådet att undersöka bl. a. problemet

omi förhållandet mellan militär och civil flygteknisk forskning.

I avvaktan på flygtekniska rådets undersökning och de kompletterande

utredningar, som kan komma att visa sig behövliga för en realistisk bedömning

av hela frågan om den framtida inriktningen hos svensk flygforskning,

torde återhållsamhet böra iakttagas i fråga om nya anslag till flygtekniska

försöksanstalten. Departementschefen är sålunda icke beredd att

tillstyrka ökad medelsanvisning eller andra förändringar under anslagen

till avlöningar och omkostnader utan förordar att dessa anslag hålles vid

en i stort sett oförändrad nivå. Avlöningsanslaget bör i enlighet härmed

endast uppräknas med hänsyn till vissa automatiska utgiftsändringar. Dessa

beräknas till 48 700 kronor.

Utskottet finner påkallat, att flygtekniska försöksanstaltens verksamhet

göres till föremål för närmare överväganden mot bakgrunden av de ändrade

betingelser för denna, som blivit en följd av 1958 års försvarsbeslut. I

avvaktan på resultatet av pågående utredningar i ämnet synes, såsom departementschefen

framhållit, återhållsamhet böra iakttagas i fråga om

nya anslag till anstalten. Med hänsyn härtill och då enligt vad utskottet inhämtat

bestallningsverksamheten under nästa budgetår, vid oförändrad ram

för det egna forskningsarbetet, i stort sett torde kunna rymmas inom nuvarande

anslag, har utskottet icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 204 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............ 18 000

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis............... 1 898 700

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 2 098 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 489 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

....................................... 16 200

Summa kronor 4 725 400

b) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 725 400 kronor.

28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 27, s. 70 och 71), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 2 123 300 kronor.

29:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 28, s. 72 och 73) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att han —i anslutning till vad som anförts

under anstaltens avlöningsanslag — endast är beredd att tillstyrka medelsanvisning

till vissa för anstaltens drift oundgängligen erforderliga kompletteringsanskaffningar.

Härför beräknas 100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och hemställer,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

30:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 73—76) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1959/60, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till

viss personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 671 900

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 646 800 kronor.

Medel bör upptagas för inrättande av en tjänst som kontorsbiträde i den

reglerade befordringsgången, medförande en ökning av anslaget med 10 000

kronor. Den extra ordinarie tjänsten som förste kansliskrivare i Ae 12 föreslås

överförd till ordinarie stat. I överensstämmelse med vad chefen för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

27

civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor bör tjänsterna som laboratorieföreståndare och som verkstadschef

från och med nästa budgetår uppflyttas i lönegrad från Ao 24 till Ao 26

med i båda fallen benämningen avdelningschef. Härför beräknas under anslaget

ytterligare 3 100 kronor. I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens hantverksinstitut, som föranledas

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsårenden för den 3 januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 245 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................. 6 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 325 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 90 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 4 000

Summa kronor 671 900

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

671 900 kronor.

31 :o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 30, s. 77), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 70 000 kronor.

32:o) Statens hantverksinstitut: bidrag till kursverksamheten m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 77 och 78), innebärande eu

böjning av anslaget med 22 000 kronor för att möjliggöra en utvidgning av

institutets kursverksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till

kursverksamheten in. in. för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 330 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr JO år J959

33 :o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 79 och 80), innebärande en anslagshöjning

av 25 000 kronor för att möjliggöra viss komplettering och förnyelse

av institutets utrustning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning

och inredning för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

34 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 80 och 81), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingen jörsvetenskapsakademien:

Akademien för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag

av 200 000 kronor.

35 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig

och industriell representation i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 34, s. 81 och 82) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 57 600 kronor.

Vidare bär i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Boheman och Gunnar Pettersson (I: 258) och den andra

inom andra kammaren av herr Boija m. fl. (11:318), hemställts, att förevarande

anslag måtte uppföras med 95 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:318.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 57 600 kronor.

Ingenjörsvetenskapsakademien har hemställt, att anslaget för nästa budgetår

höjes till 155 000 kronor. Som allmän motivering har framhållits, att

med de senaste årens snabba tekniska utveckling har kontaktverksamheten

i Amerikas förenta stater fått en stigande betydelse.

Statskontoret erinrar om att ämbetsverket i utlåtande den 25 augusti 1955

över betänkande angående svensk tekniskt-vetenskaplig och industriell utlandsrepresentation

anförde, att fondmedel icke borde disponeras för löpande

utgifter på sådant sätt, att deras bortfall skulle medföra krav på automatisk

årlig ökning av utgifterna å driftbudgeten. Ämbetsverket erinrar

vidare om att, då 300 000 kronor år 1956 avsattes av kolclearingkassans

överskottsmedel, det uttalades att beloppet borde disponeras med 60 000

kronor för år under fem år. Statskontoret anför att någon närmare redogörelse

för erfarenheterna av förstärkningen av representationen i Amerikas

förenta stater från och med budgetåret 1956/57 icke lämnats. Icke heller

synes akademiens framställning kunna tjäna såsom underlag för bedömning

av frågan om hur verksamheten på längre sikt lämpligen bör organiseras.

Statskontoret är icke berett tillstyrka att statens bidrag för ändamålet

för närvarande ökas utan förordar att anslaget uppföres med oför
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1059

29

ändrat belopp. Om de vid ingången av budgetåret 1959/60 tillgängliga medlen

icke skulle förslå för att bedriva verksamheten i oförändrad omfattning,

har statskontoret intet att erinra mot att medel för ändamålet anvisas ur

1953 års fond för teknisk forskning.

Departementschefen har föreslagit, att anslaget anvisas med oförändrat

belopp.

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet sig på av statskontoret

anförda skäl böra tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp. Härav följer, att utskottet avstyrker de föreliggande

motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 258 och II: 318, till Bidrag till

ingen jörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och

industriell representation i utlandet för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 57 600 kronor.

36:o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 37, s. 83—86) att dels godkänna av föredragande

statsrådet förordad ändring i personalförteckningen för statens institut

för konsumentfrågor, dels godkänna av statsrådet förordad avlöningsstat för

statens institut för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1959/60, dels ock till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 672 900 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh (I:

262) och den andra inom andra kammaren av herr Setterberg i Vilske-Kleva

m. fl. (II: 325), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret

1959/60 anvisa till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar 504 000

kronor, till Statens institut för konsumentfrågor och Statens konsumentråd:

Omkostnader 179 600 kronor samt till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

400 000 kronor, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

alt frågan om ny organisation för konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens

bedrivande måtte utarbetas i enlighet med i motionerna

angivna riktlinjer att framläggas för höstriksdagen 1959.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 325.

Institutets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört med

663 800 kronor.

Föredragande statsrådet säger sig vara väl medveten om värdet för konsumenterna

av det arbete, som utföres inom institutet, men ser sig icke i stånd

att för nästa budgetår tillstyrka inrättande av nya tjänster vid detta. Ej hel
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

ler anser sig statsrådet nu kunna taga ställning till frågan om överflyttning

till institutets avlönings- och oinkostnadsanslag av utgifterna för laboratoriet

och extraordinariesättning av den där sysselsatta personalen. I anslutning

till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor föreslås däremot uppflyttning av en av

assistenttjänsterna på livsmedels- och kemisk-tekniska avdelningen från

lönegrad Ac 15 till lönegrad Ae 17, varvid tjänstebenämningen bör ändras

till konsulent. Merkostnaderna härför under icke-ordinarieposten beräknas

till 900 kronor. Vidare beräknas för löneklassändringar 2 900 kronor, för ytterligare

rörligt tillägg 1 200 kronor samt till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

4 100 kronor. Övriga av institutet framförda förslag, med

undantag för förslaget att ordinariesätta en kontorsbiträdestjänst, torde icke

böra bifallas.

Utskottet. I förenämnda motioner föreslås en omprövning av det statliga

stödet till konsumentvaruforskningen och konsumentupplysningen. En anpassning

av de statliga insatserna bör enligt motionärerna därvid ske till

vad som i dagens läge kan anses vara oundgängligen nödvändigt. Det ifrågasättes

också, om behovet av statlig forskning och upplysning på förevarande

område är lika påtagligt nu som tidigare. I anslutning härtill föreslås för

nästa budgetår en nedräkning av anslagen till statens institut för konsumentfrågor

och statens konsumentråd samt av anslaget till konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att statens institut för konsumentfrågor

och statens konsumentråd endast ha fungerat i drygt två år

och att under denna tid förutsättningarna för institutionernas verksamhet

knappast kunna ha förändrats i någon nämnvärd mån. Givetvis är det här

likaväl som i andra fall angeläget, att alla möjligheter att göra besparingar

och att hålla kostnaderna nere tillvaratagas. I stort sett torde dock ett statligt

stöd av ungefär nuvarande omfattning vara motiverat, om forskning och

upplysning på konsumentvaruområdet skola kunna fylla sina för den enskilde

och samhället betydelsefulla uppgifter. Vad angår den organisatoriska utformningen

av verksamheten kan det givetvis efter hand uppstå behov av

att i ett eller annat hänseende företaga ändringar med hänsyn till successivt

vunnen erfarenhet. Härvidlag förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t

med uppmärksamhet följer verksamheten och låter föranstalta om de åtgärder,

som kunna visa sig påkallade. Med hänsyn till vad sålunda anförts

avstyrkas motionerna.

Vad i övrigt angår förevarande anslag, har utskottet, som erinrar om att

riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag under bilaga 2 till årets

statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, icke något att erinra mot den av

föredragande statsrådet föreslagna ändringen i personalförteckningen för

statens institut för konsumentfrågor eller mot den verkställda anslagsberäkningen.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

31

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 262 och II: 325, i vad de

avse medelsanvisningen,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för statens institut för konsumentfrågor,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för

konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . 19 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis..................... 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 561 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 85 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .................................. 4 100

Summa kronor 672 900

c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 672 900

kronor;

IT. att motionerna I: 262 och II: 325, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

37 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj :t

bar föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 86—88) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 202 000 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1: 262 av herr Ragnar

Bcrgh och II: 325 av herr Setterberg i Vilske-Kleva m. fl. hemställts bl. a.,

att riksdagen måtte för budgetåret 1959/60 anvisa 179 600 kronor till Statens

institut för konsumentfrågor och Statens konsumentråd: Omkostnader.

Institutets omkostnadsanslag är för innevarande budgetår uppfört med

176 000 kronor.

Föredragande statsrådet föreslår, att posten till Sjukvård samt delposten

till Bränsle, lyse och vatten höjes med vardera 1 000 kronor. För reseersättningar

uppskattas det ökade medelsbehovet till enahanda belopp, 1 000

kronor, och för övriga expcnser till 5 000 kronor. I enlighet med institutets

förslag torde vidare å omkostnadsstaten uppföras eu ny anslagspost till Omkostnader

i anledning av uppdrag. Till ändamålet beräknas för nästa bud
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

getår 2 000 kronor. Då institutet enligt gällande föreskrifter ej äger disponera

över inkomster av verksamheten, såsom inkomster av kurser och

demonstrationer samt försäljning av mönster etc., vilka medel inlevereras

till statsverket för redovisning å riksstatens inkomstsida, tillstyrkes en uppräkning

av även anslagsposterna till Annan upplysningsverksamhet och Övriga

utgifter med 14 000 resp. 2 000 kronor.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har hemställts bl. a., att omkostnadsanslagen

för statens institut för konsumentfrågor och för statens konsumentråd

skola uppföras med sammanlagt 179 600 kronor. Utskottet vill

erinra om att något omkostnadsanslag för statens konsumentråd icke finnes

uppfört i riksstaten.

Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifrågavarande motioner

anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något att erinra mot

Kungl. Maj :ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 262 och II: 325, såvitt nu

är i fråga, till Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 202 000 kronor.

38:o) Statens konsumentråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

39, s. 88 och 89) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 56 300 kronor.

Anslaget till ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår uppfört

med 55 000 kronor.

Föredragande statsrådet framhåller, att en utökning av rådets arbetsutskott

f. n. är aktuell men att den icke torde påkalla någon uppräkning av

anslaget för nästa budgetår. Det förutsättes att Kungl. Maj :t i fortsättningen

får bestämma storleken av de arvoden som utgår till arbetsutskottets

ledamöter.

För att tillgodose det ökade behovet av tillfällig skrivlijälp bör anslaget

härför uppräknas med 1 000 kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

beräknas vidare 300 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, får

hemställa,

att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 56 300 kronor.

39 :o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 40, s. 89 och 90) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 600 000

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

33

I förberörda båda likalydande motioner 1: 262 av herr Ragnar Bergh

och II: 325 av herr Setterberg i Vilske-Kleva m. fl. har hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen måtte för budgetåret 1959/60 till Konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor.

Anslaget till ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår uppfört

med 600 000 kronor.

Föredragande statsrådet föreslår oförändrad medelsanvisning.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifrågavarande

motioner anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något

att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 262 och II: 325, såvitt nu

är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

40:o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 41, s. 90) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett anslag av 190 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 240 000 kronor.

Varudeklarationsnämndens kostnader under nästa budgetår uppskattas

till 265 000 kronor, kostnaderna för den självfinansierande kontrollverksamheten

oräknade. Härav kan 65 000 kronor täckas av enskilda bidrag, inklusive

överskottet av kontrollverksamheten, samt 5 000 kronor av ränteinkomster.

I statsbidrag skulle sålunda erfordras 195 000 kronor för verksamhet

av en i huvudsak oförändrad omfattning, innebärande en höjning av

bidraget med 5 000 kronor.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 190 000 kronor.

41 ro) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 43, s. 91 och 92), innebärande en anslagshöjning av

200 kronor, föranledd av ökade pensionskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

157 700 kronor.

42 :o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 44, s. 92), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

it Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 10

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 22 000

kronor.

43 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, s. 92—94), innebärande en anslagshöjning av

18 600 kronor, vilken hänför sig till arvoden, pensionsavgifter, viss arrendeavgift

och vissa underhållskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 591 500 kronor.

44 :o) Bidrag till institutet för optisk forskning. I enlighet med KungJ.

Maj:ts förslag (punkt 46, s. 94 och 95), innebärande en anslagshöjning av

900 kronor, föranledd av ökade pensionskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk forskning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

118 800 kronor.

45 :o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 47, s. 95), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 108 400 kronor.

46ro) Delegationen för atomenergifrågor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, s. 95 och 96), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 130 000

kronor.

47:o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 49, s. 96—111) att dels till Atomenergiverksamhet

inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 98 100 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att

medgiva Aktiebolaget Atomenergi att därutöver utlägga beställningar av

viss reaktorutrustning med sammanlagt högst 15 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 112 000 000 kronor.

Riktlinjer för det svenska atomenergiprogrammet har underställts riksdagens

prövning år 1956, varefter riksdagen åren 1957 och 1958 anvisat sammanlagt

respektive i2,5 och 131,0 milj. kronor till atomenergiändamål. Dessutom

beslöt 1957 års riksdag införa energiskatt avsedd bland annat till täckande

av kostnaderna för atomenergiprogrammet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

35

I sina petitaframställningar för nästa budgetår äskar AB Atomenergi 176,9

milj. kronor och vattenfallsstyrelsen 25,0 milj. kronor till atomenergiverksamhet.

Äskandena innebär höjningar från innevarande budgetårs anslag

med 64,9 milj. kronor för AB Atomenergi och med 10,0 milj. kronor för vattenfallsstyrelsen.

Av dessa ökningar belöper för AB Atomenergis del över

hälften eller 34,1 milj. kronor på utbyggnaden av uranverket i Ranstad med

tillhörande raffinaderi samt 12,5 milj. kronor pa inköp av uran och uranmalm

jämte tillverkning av bränsleelement. Av återstående ökningar faller 5,4

milj. kronor på driften av R 0, R 1, R 2 och matematikmaskinen, 5,1 milj.

kronor avser anskaffning av utrustning inklusive tungt vatten till R 0 och R 3.

De enda anslag till nya projekt i atomenergiprogrammet, som framföres av

AB Atomenergi, utgöres av 1,5 milj. kronor till en anläggning i Studsvik för

framställning av radioaktiva isotoper samt 1,5 milj. kronor till en snabb

nolleffektuppställning, vilken totalt kostar 3,0 milj. kronor exklusive uran.

Vattenfallsstyrelsen äskar 15 milj. kronor till R 3/Adam och 10 milj. kronor

till R 4/Eva. För innevarande budgetår utgör styrelsens anslag 15 milj.

kronor för båda dessa projekt tillsammantagna.

Delegationen för atomenergifrågor har tillstyrkt huvudlinjerna i de av AB

Atomenergi och vattenfallsstyrelsen framlagda planerna och förslagen. Enär

färdigställandet av det beslutade första atomkraftverket, R 4/Eva, nu beräknas

till 1965 istället för 1964, har delegationen räknat med en motsvarande

förskjutning i utbyggnaden av uranverket. Tillsammans med vissa andra

kostnadsbeskärningar samt en senareläggning av vissa betalningar för utrustning

bär detta givit delegationen möjlighet att nedbringa anslagsbehoven

under nästa budgetår till 142,0 milj. kronor för AB Atomenergi och till 15,0

milj. kronor för vattenfallsstyrelsen. Därvid har delegationen förutsatt att

AB Atomenergi lämnas ett beställningsbemyndigande avseende viss reaktorutrustning

med 15 milj. kronor.

Vidare har delegationen föreslagit, att det särskilda anslaget till internationellt

atomenergisamarbete höjes till 4,6 milj. kronor för budgetåret 1959/

60, vilket innebär en ökning med 0,8 milj. kronor jämfört med innevarande

års anslag till detta ändamål.

Sammanlagt har delegationen sålunda förordat anslag till atomenergiprogrammet

för 1959/60 med (142,0 + 15,0 + 4,6 =) 161,6 milj. kronor, vilket

innebär en ökning med 30,6 milj. kronor från innevarande budgetår.

För egen del anför departementschefen följande. Det är efter svenska förhallanden

betydande ekonomiska insatser, som statsmakterna de senaste

åren gjort för atomenergiens fredliga utnyttjande i vårt land. Skälen härför

har vant att atomenergien klart framstått såsom den viktigaste inhemska

energikälla, som kan tillgodose den fortgående ökningen i vår energiförbrukning.

Målet for det svenska atomenergiprogrammet är därför att möjliggöra

ett insättande av atomkraftverk i större skala från och med 1960-talets senare

hälft, då vi börjar nalkas ianspråktagandet av de sista återstående utbyggnadsvarda

vattenfallen. Förra årets riksdag beslöt anvisa medel till påbörjande

av kraftverksprojektet R 4/Eva. Vid anmälan av detta projekt i

atomenergiprogrammet förutsattes, alt arbetet bedrevs med sikte på verkets

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

tagande i drift under år 1964. Som förut anförts avses verkets färdigställande

nu komma att äga rum år 1965. R 4/Eva-projektet är enligt departementschefens

mening icke endast betydelsefullt för energiförsörjningen genom att

utgöra prototyp för de atomkraftverk, som kommer att erfordras under senare

delen av 1960-talet. Projektet har även stor betydelse för de svenska

reaktorkonstruktörerna och reaktortillverkande industrierna, som för att

kunna hävda sig gentemot utländsk konkurrens måste ges tillverkningstekniska

erfarenheter och möjligheter att bygga upp sin produktion.

De båda värmereaktorprojekten, R 3 i Ågesta och Adam i Västerås, som

beslutades av 1957 års riksdag, har numera sammanslagits till ett projekt,

R 3/Adam i Ågesta, för vilket kostnaderna, i den mån de ej belöper på Stockholms

elektricitetsverk, i princip delas lika mellan AB Atomenergi och vattenfallsstyrelsen.

Denna omläggning av atomenergiprogrammet har godkänts

av 1958 års riksdag (prop. B 49/1958, SU B 94, Rskr B 123). Vid sin då

gjorda anmälan av detta ärende anförde departementschefen sasom skäl för

sammanslagningen, att noggrannare underlag för kostnadsberäkningarna

lett till att man måste räkna med mer än fördubblade anläggningskostnader

för vartdera projektet. Dessa första projekt hade emellertid ett tvåfaldigt

syfte, nämligen dels att ge erfarenheter för konstruktionen av reaktorer till

atomkraftverk, dels att producera värme för avsalu. Departementschefen

finner det angeläget, att man nu undersöker möjligheterna att genom enklare

reaktorer producera värme i stor skala till konkurrenskraftigt pris. Enligt

vad som inhämtats är denna fråga under bearbetning inom AB Atomenergi.

Beträffande anslagsberäkningen till R 3/Adam och R 4/Eva biträder departementschefen

vad delegationen för atomenergifrågor förordat. Sålunda

torde för budgetåret 1959/60 de 11,0 milj. kronor, som AB Atomenergi äskar

för utrustning till R 3/Adam, böra ersättas med ett bemyndigande för bolaget

att utlägga beställningar för samma belopp. Till vattenfallsstyrelsen torde

vidare ett oförändrat anslag med 15,0 milj. kronor böra upptagas för styrelsens

andel av kostnaderna för R 3/Adam samt för fortsatt arbete med

R 4/Eva. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna

dag att anmäla denna anslagsfråga.

I fråga om det svenska atomenergiprogrammets försörjning med uranbränsle

beslöt 1958 års riksdag anläggandet av ett inhemskt uranverk med en

årskapacitet av 120 ton uran. Verket avses anläggas i Ranstad vid Billingen.

Som begynnelseanslag för 1958/59 har upptagits 10 milj. kronor.

AB Atomenergi och delegationen för atomenergifrågor anför i detta sammanhang,

att utsikterna till en uranförsörjning genom import i varje fall för

början av 1960-talet kan bedömas som gynnsamma. AB Atomenergi anser

dock en pålitlig inhemsk försörjning med uran av väsentlig betydelse, icke

minst av beredskaps- och handelspolitiska skäl, varför bolaget i sina medelsberäkningar

för nästa budgetår upptagit 41,0 milj. kronor för fortsatta arbeten

på Ranstadsverket. Delegationen för atomenergifrågor, som tagit del av

AB Atomenergis förnyade utredningar angående de svenska uranbehoven,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

37

har icke funnit de förutsättningar rubbade, som låg till grund för 1958 års

beslut om ett svenskt uranverk. Delegationen erinrar om att detta beslut

icke framkommit ur förhoppningar om en utåt helt konkurrenskraftig uranproduktion

utan väsentligen dikterats av en önskan att av beredskapsmässiga

och handelspolitiska skäl trygga inhemsk uranförsörjning och göra vår

energiförsörjning till en betydande del oberoende av den snabbt föränderliga

situationen på världsmarknaden. Delegationen anser dock, att sammanslagningen

av R 3 och Adam samt förskjutningen från 1964 till 1965 av R 4/Eva

medför, att även Ranstadsverkets färdigställande kan förskjutas ungefär ett

år framåt i tiden, varigenom medelsbehovet för 1959/60 skulle kunna nedbringas

med 16,0 milj. kronor till 25,0 milj. kronor.

För egen del kan departementschefen i allt väsentligt ansluta sig till den

bedömning, som gjorts av AB Atomenergi och delegationen för atomenergifrågor.

Otvivelaktigt framstår det som en fördel att vårt land självt kan täcka

åtminstone en viss del av behovet av uranbränsle och därmed bli mindre

beroende av internationella förhållanden. Å andra sidan kommer den inhemska

uranförsörjningen icke att få en kvantitativt väsentlig betydelse för

vår energiförsörjning förrän atomkraftverk i mera omfattande grad kommer

att sättas in i vår energiproduktion, vilket beräknas ske under 1960-talets

senare hälft. Tills vidare kan det sålunda övervägas att förvärva uranbränslet

genom inköp från utlandet och att sålunda uppskjuta verkställandet av

förra årets riksdagsbeslut om igångsättande av inhemsk uranproduktion.

Villkoren för inköp av även jämförelsevis blygsamma kvantiteter uran från

utlandet är emellertid ännu tämligen oklara. Ställningstagande till ett fullföljande

av utbyggnaden av Ranstadsverket torde få göras beroende av att

först importmöjligheterna ingående undersökes. Det torde därför få ankomma

på Kungl. Maj :t att efter förslag av delegationen för atomenergifrågor

taga ställning till fullföljandet av Ranstadsprojektet i enlighet med riksdagens

beslut förra året, sedan möjligheterna till import av uran på godtagbara

villkor ytterligare undersökts. Det är sannolikt, att, om importalternativet

visar sig gynnsammast, lagringsköp av uran kan komma att aktualiseras.

Departementschefen har vid sin anslagsavvägning funnit, att ett oförändrat

belopp om 10,0 milj. kronor torde böra ställas till förfogande under

budgetåret 1959/60 för uranverkets fullföljande eller lagring av uran. Departementschefen

biträder vidare delegationens förslag, att såsom begynnelseanslag

till uranraffinaderi beräknas 1,0 milj. kronor för 1959/60. Vad delegationen

i övrigt anfört beträffande inköp av uran och uranmalm samt visst

uppskov med plutoniumfabriken i avvaktan på erfarenheter från Eurocheinic-projektet

föranleder ingen erinran från departementschefens sida.

Det forsknings- och utvecklingsprogram, som AB Atomenergi redogör för

i sin petilaframställning, innebär i huvudsak fortsättning av redan påbörjade

projekt. Liksom delegationen för atomenergifrågor tillstyrker departementschefen

uppförandet av en anläggning för bestrålningstjänst och isotoplillverkning

i Studsvik samt anskaffning av en s. k. snabb nolleffektuppställning.

För dessa båda nya projekt erfordas, som ovan nämnts, sammanlagt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

3,0 milj. kronor under budgetåret 1959/60. Vad delegationen i övrigt anfört

beträffande anslagsbehoven under nästa budgetår till AB Atomenergis

forskningsprogram anser departementschefen sig kunna biträda. För anskaffning

av tungt vatten till R 0 och R 2 torde således i stället för anslag

med sammanlagt 3,8 milj. kronor för 1959/60 böra meddelas beställningsbemyndigande.

Departementschefen finner det i likhet med delegationen för atomenergifrågor

ändamålsenligt att AB Atomenergi inom ramen för det beviljade anslaget

är oförhindrat att företaga de omdispositioner, som — exempelvis på

grund av den tekniska utvecklingen eller samarbetet med andra organ —

kan visa sig önskvärda för att fullfölja de beslutade huvudlinjerna i det

svenska atomenergiprogrammet. Vidare vill han i detta sammanhang understryka

värdet av att AB Atomenergi även i fortsättningen har möjligheter

att anställa högkvalificerad personal för forsknings-, utvecklings- och konstruktionsarbete.

Beträffande sättet för medelsanvisningen till AB Atomenergi vill departementschefen

erinra om att denna hittills, frånsett medel till aktieteckning,

ägt rum enbart från driftbudgeten. I den mån anslagsmedlen disponerats för

investeringar, som resulterat i tillgångar i räkenskaperna, har bolaget avgivit

skuldförbindelse till staten å motsvarande belopp. I motioner vid föregående

års riksdag hemställdes om en fördelning på drift- och kapitalbudgeterna

av anslaget till AB Atomenergi. Riksdagen avslog motionerna på förslag

av statsutskottet (SU 10, Rskr 10), som emellertid fann vad i motionerna

anförts vara värt beaktande och förutsatte, att Kungl. Maj :t hade sin

uppmärksamhet riktad på frågan.

Vid sitt förnyade övervägande av frågan om sättet för medelsanvisningen

till AB Atomenergi har departementschefen kommit till den uppfattningen,

att budgetmässiga och redovisningstekniska skäl motiverar att ett

särskilt investeringsanslag på 30 milj. kronor till AB Atomenergi anvisas

på kapitalbudgeten. Han ämnar därför senare denna dag föreslå, att under

fonden för låneunderstöd för budgetåret 1959/60 upptages ett investeringsanslag

med nämnda belopp för lån till AB Atomenergi.

Å lånet torde ränta böra utgå med den för varje budgetår gällande normalräntan

för lån från statens utlåningsfonder. Till täckande av de beräknade

ränteutgifterna under budgetåret 1959/60 bör anslaget på driftbudgeten till

AB Atomenergi ökas med 1,1 milj. kronor.

Av vad sålunda anförts framgår, att departementschefen förordar, att AB

Atomenergi för nästa budgetår beviljas anslag till atomenergiverksamhet

med sammanlagt 128,1 milj. kronor, varav 30,0 milj. kronor å kapitalbudgeten

och 98,1 milj. kronor å här förevarande anslag. Därjämte torde bolaget

böra bemyndigas att under samma budgetår utlägga beställningar avseende

utrustning till R 0, R 2 och R 3/Adam med sammanlagt högst 15,0 milj. kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Utskottet. I sina petitaframställningar för nästa budgetår har atombolaget

yrkat 176,9 miljoner kronor och vattenfallsstyrelsen 25 miljoner kronor till

atomenergiverksamhet. Vad angår atombolaget bär delegationen för atomenergifrågor

i det väsentliga tillstyrkt de förslag, som ligga till grund för

yrkandena, men ansett möjligt att minska medelstilldelningen till 142 miljoner

kronor. Departementschefen har bedömt en ytterligare minskning

kunna göras och föreslagit en medelsanvisning av 128,1 miljoner kronor. Såväl

departementschefen som delegationen ha vid anslagsavvägningen förutsatt,

att bolaget dessutom lämnas vissa beställningsbemyndiganden. I fråga

om vattenfallsstyrelsens yrkanden har departementschefen delat delegationens

uppfattning om att en begränsning av medelsanvisningen bör ske till

15 miljoner kronor. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen

numera på kapitalbudgeten, under statens vattenfallsverks fond, anvisat

ett investeringsanslag å sistnämnda belopp.

Departementschefens ställningstagande innebär bl. a., att beträffande värmereaktorprojektet

R 3/Adam i Ågesta, vilket jämlikt medgivande av 1958

aTrS B''^lksdaS ersatt de båda tidigare projekten R 3 i Ågesta och Adam i

Västerås, bemyndigande lämnas atombolaget att utlägga beställningar av

reaktorutrustning till ett sammanlagt värde av 11 miljoner kronor. Detta

belopp hade av bolaget i dess petita äskats för nästa budgetår. Till anläggningsarbeten

inom ramen för ifrågavarande projekt skall vidare vattenfallsstyrelsen

disponera det förenämnda, av riksdagen numera anvisade anslaget

å 15 miljoner kronor. Från anslaget skola dock även bestridas kostnaderna

under nästa budgetår för arbetet med elreaktorprojektet R 4/Eva. Vattenfallsstyrelsen

hade för sistnämnda ändamål yrkat särskild medelstilldelning

av 10 miljoner kronor. Med hänsyn till att anläggningen, som ursprungligen

avsags bil färdigställd år 1964, numera beräknas bli fullt utbyggd först år

1965, har det emellertid ansetts möjligt att räkna med ett minskat medelsbehov.

Vad angår R 3/Adam-projektet, som här närmast är i fråga, har utskottet

icke något att erinra mot det föreslagna beställningsbemyndigandet för atombolaget.

Eland de större projekt i övrigt, som omfattas av anslagsyrkandena för

nästa budgetår, märks det planerade uranverket i Ranstad vid Eillingen,

vars anläggande beslöts av 1958 års riksdag. Till verket har för innevarande

budgetar anvisats ett begynnelseanslag av 10 miljoner kronor. För fortsatta

anläggningsarbeten har atombolaget för nästa budgetår begärt en medelsanvisning

av 41 miljoner kronor. Atomenergidelegationen har emellertid ansett,

att sammanslagningen av R3 och Adam samt förskjutningen från 1964

till 1965 av R 4/Eva medför, alt även Ranstadsverkets färdigställande kan

oi skjutas ungefar ett år, vilket möjliggör en minskning av medelstilldelningen

till 25 miljoner kronor. Departementschefen framhåller, att det otvivelaktigt

framstår som en fördel ur olika synpunkter, att vårt land självt kan

läcka åtminstone eu viss del av sitt behov av uranbränsle men att det dock

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

— med hänsyn till att den inhemska uranförsörjningen icke kommer att få

en kvantitativt väsentlig betydelse för vår energiförsörjning forran under

1960-talets senare hälft — tills vidare kan övervägas att anskaffa det erforderliga

bränslet genom inköp från utlandet och sålunda uppskjuta genomförandet

av det beslutade uranverksprojektet. Ett slutligt ställningstagande till

denna fråga får enligt departementschefen bli beroende av hur de för närvarande

oklara inköpsförhållandena komma att gestalta sig. Det synes departementschefen

därför lämpligt, att Kungl. Maj :t bemyndigas att efter förslag

av atomenergidelegationen taga ställning till Ranstadsprojektets fullföljande,

sedan importmöjligheterna närmare undersökts. Vad angår anslagsfrågan

föreslås, att ett oförändrat belopp av 10 miljoner kronor ställes

till förfogande för projektets fullföljande, alternativt för lagring av importerat

uranbränsle.

Utskottet är väl medvetet om betydelsen av att vårt land får till stånd en

inhemsk uranproduktion. En sådan torde krävas, om vi på längre sikt skola

kunna säkra vår handlingsfrihet vid genomförandet av ett nationellt atomenergiprogram.

För en sådan talar även beredskaps- och handelspolitiska

skäl. Såsom särskilt motiverad ur dessa synpunkter framstår en inhemsk

produktion i ett läge, då atomkraftverk i större utsträckning komma att sättas

in i vår energiproduktion, vilket kan beräknas ske under senare delen ai

1960-talet. På kortare sikt, då behovet av uranbränsle är mera begransat,

göra sig de beredskaps- och handelspolitiska aspekterna av naturliga skal

icke gällande med samma styrka. Förutsättningarna för att vid anskaffningen

av det erforderliga uranet beakta de kostnadsmässiga fördelar, som kunna

vara förenade med inköp från utlandet, äro då relativt sett större. Det bör

dock i sammanhanget konstateras, att situationen på världsmarknaden är

snabbt föränderlig och att villkoren för inköp av uran ännu så länge aro

oklara. Det av fjolårets riksdag fattade beslutet om anläggning av ett uranverk

synes under sådana förhållanden icke böra frångås. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om fullföljandet av projektet under

hänsynstagande till de omständigheter, som utskottet i det föregående framhållit.

Såsom departementschefen föreslagit torde oförändrat 10 miljoner

kronor böra anvisas för anläggningsarbeten, alternativt för lagring av importerat

uranbränsle. För uppförande av ett raffinaderi i anslutning till

uranverket tillstyrkes en medelsanvisning av 1 miljon kronor.

Det av departementschefen i övrigt beräknade anslagsbehovet för atombolaget

hänför sig i huvudsak till arbeten och anläggningar, om vilka beslut

fattats tidigare, men även till vissa nya projekt, såsom uppförande av en anläggning

för bestrålningstj änst och isotoptillverkning i Studsvik, anskaffning

av en s. k. snabb nolleffektuppställning och ombyggnad av Kvarntorpsanläggningen.

För anskaffning av tungt vatten anses, att i stället för anslag

å 3,8 miljoner kronor bör meddelas beställningsbemyndigande å samma

belopp. De sammanlagda beställningsbemyndigandena skulle därigenom

komma att uppgå till ca 15 miljoner kronor. Vad departementschefen sålunda

förordat har icke givit utskottet anledning till erinran.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

41

De medel, som jämlikt departementschefens av utskottet biträdda förslag

böra ställas till atombolagets förfogande för nästa budgetår, uppgå till 128,1

miljoner kronor. Vad angår sättet för medelsanvisniingen vill utskottet erinra

om att fjolårets riksdag förutsatte — i anslutning till vissa motioner —

att Kungl. Maj :t ville tillse, att allmänt vedertagna principer beträffande den

budgetmässiga uppdelningen av anslaget iakttoges. Departementschefen har

med hänsyn härtill nu föreslagit, att förenämnda belopp fördelas på driftoch

kapitalbudgeten, varvid 30 miljoner kronor föreslås anvisade på kapitalbudgeten

och återstoden eller 98,1 miljoner kronor under förevarande anslag.

Denna fördelning, som synes utskottet redovisningstekniskt motiverad,

tillstyrkes. Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer utskottet

att göra hemställan i särskilt utlåtande denna dag.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 98 100 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva Aktiebolaget Atomenergi

att därutöver utlägga beställningar av viss reaktorutrustning

med sammanlagt högst 15 000 000 kronor.

48 :o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 50, s. 111—114) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 850 000 kronor.

Det omfattande internationella samarbetet på atomenergiområdet är koncentrerat

till den på initiativ av Förenta Nationerna bildade organisationen

International Atomic Energy Agency (IAEA) i Wien samt till Organisationens

för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) särskilda atomenergiorgan,

European Nuclear Energy Agency (ENEA) i Paris. Därjämte bedrivis

efter initiativ av Nordiska rådet samarbete genom dels det nordiska

forskningsinstitutet för teoretisk atomfysik i Köpenhamn, dels det särskilda

kontaktorganet för atomenergiens industriella utnyttjande. Kostnaderna för

IAEA, ENEA:s olika projekt och det nordiska kontaktorganet bestrides från

förevarande anslag.

Delegationen för atomenergifrågor har hemställt, att för nästa budgetår

måtte anvisas ett anslag av 4 600 000 kronor och därvid anfört följande.

Sveriges medlemsavgift i IAEA beräknas för år 1959 till i runt tal 370 000

kronor. Därjämte beräknas för visst aktivt svenskt deltagande i organets

arbete 120 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för vårt lands deltagande

i IAEA kommer härigenom att öka med 190 000 kronor till 490 000

kronor.

Samarbetet inom ENEA koncentreras för närvarande till det särskilda bo
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

laget för kemisk separation av utbränt atombränsle, Burochemic, och till de

gemensamma reaktorprojekten. För Eurochemic uppskattas anslagsbehovet

till oförändrat 1,7 miljon kronor. Av reaktorprojekten inom ENEA väntas

Halden-reaktorn i Norge draga en kostnad under tre år av sammanlagt

3 660 000 dollar, varav å Sverige belöper 350 000 dollar, motsvarande 1,8

miljon kronor. För nästa budgetår bör alltså anvisas 0,6 miljon kronor.

Ett reaktorprojekt i Storbritannien beräknas under en femårsperiod draga

en sammanlagd kostnad av 38 080 000 dollar. Vid en fördelning av kostnaderna

efter nationalinkomsten skulle på Sverige falla omkring 1,8 miljon

kronor för år.

I likhet med föregående år beräknas de årliga kostnaderna för svenskt deltagande

i det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor icke komma att

överstiga 10 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att enligt vad han inhämtat man nu kunde

räkna med någon förskjutning av utbetalningarna till Eurochemic och

det brittiska reaktorprojektet, varigenom delegationens anslagsäskande

skulle kunna nedräknas med 1,6 miljon kronor till 3,0 miljoner kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000

kronor.

49.o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 51, s. 114 och 115) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att medelsanvisningen över riksstaten för

nästa budgetår begränsas till 150 000 kronor och att fondmedel tagas i anspråk

för att täcka det belopp, som därutöver kan visa sig behövligt under

budgetåret 1959/60 för att slutföra de pågående försöken med våtkolning

och därmed sammanhängande arbeten.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling

för torvforskning för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 150 000 kronor.

50 :o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 52, s. 115—119) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydan
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

43

de motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Torsten Andersson

m. fl. (I: 263) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson

i Stenkyrka m. fl. (II: 326), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte dels till Bidrag till företagareföreningar in. fl. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, dels ock till Fonden

för lån till företagareföreningar m. fl. för samma budgetår anvisa ett

investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen I: 263.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.

De statliga ekonomiska stödåtgärderna på hithörande område utgöres av

dels utlåning till företagareföreningarna av medel, som dessa i sin tur låna

ut till hantverks- och småindustriföretag, dels kreditgarantiteckning för

lån, som dylika företag upptager i den allmänna kreditmarknaden, dels

bidrag till administrationskostnader och till täckande av förluster i företagareföreningarnas

utlåningsverksamhet.

Innan medelsbehovet under förevarande anslag behandlas, anmäler departementschefen

frågan om medelsanvisning å kapitalbudgeten för nästa

budgetår till lån till företagareföreningarna. Den statliga kreditgarantigivningen

återkommer departementschefen till under närmast efterföljande

punkt.

Såsom lån till företagareföreningar har under Statens utlåningsfonder anvisats

5 milj. kronor för budgetåret 1958/59. Kommerskollegium hemställer,

att lånemedelsanslaget för nästa budgetår bestämmes till 10 milj. kronor.

Kapitaltillgångarna å den statliga lånefonden utgjorde den 1 juli 1958,

inberäknat anslaget för nu löpande budgetår, 60,8 milj. kronor, varav 52,5

milj. kronor hade utlämnats till föreningarna. Disponibla lånemedel å fonden

utgjorde alltså 8,3 milj. kronor. Härtill bör läggas hos föreningarna den

1 juli 1958 tillgängliga statliga lånemedel, vilka angivits till 4,7 milj. kronor.

Vidare tillkommer inflytande amorteringar å lån av statslånemedel.

odisponerade landstingslånemedel och amorteringar å lån av dylika medel

samt till föreningarna utlämnade statliga subventionsmedel av beskaffenhet

att kunna utnyttjas i föreningarnas utlåning. Sistnämnda poster uppgår till

sammanlagt 6,4 milj. kronor. För det nu löpande budgetåret finns alltså

tillgängliga lånemedel å tillhopa 19,4 milj. kronor. Då enligt vad som under

hand inhämtats antalet låneansökningar hos föreningarna på sistone något

minskat, är det troligt att av nämnda lånemedel en viss del, kanske tre,

fyra milj. kronor, kommer att kvarstå orörda den 1 juli 1959. För en bedömning

av låncmedelsbehovet under budgetåret 1959/60 bör hänsyn även

tagas till inflytande amorteringar å lån av statsmedel och av andra medel.

Storleken härav uppskattas till cirka 7 milj. kronor. Redan med ett oförändrat

lånemedelsanslag för budgetåret 1959/60 skulle låneresurserna under

budgetåret därvid komma alt uppgå till drygt 15 milj. kronor och sålunda

överstiga vad som tidigare ansetts utgöra eu godtagbar årlig lånemedelsram.

Då departementschefen emellertid är medveten om utlånings
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

verksamhetens stora betydelse för hantverks- och småindustriföretagen

anser han sig böra förorda att lånemedelsanslaget för nästa budgetår ökas

med 1 milj. kronor till 6 milj. kronor. Hemställan härom göres under vederbörande

punkt å kapitalbudgeten. Av beloppet bör en del hållas i beredskap

och användas för lån i sådana fall, då detta är en lämplig åtgärd för

att motverka sysselsättningssvårigheter.

Under anslaget till Bidrag till företagareföreningar m. fl. är till administrationskostnader

för innevarande budgetår anvisade 400 000 kronor. Kommerskollegium

hemställer om ökning härav för nästa budgetår med drygt 600 000

kronor.

Föreningarna uppskattar sina kostnader för administrationsändamål under

det nu löpande budgetåret till 2,7 milj. kronor, vilket är en ökning med

cirka 700 000 kronor jämfört med redovisningsåret 1957. För bestridande av

nämnda utgifter står till föreningarnas förfogande dels löpande inkomster

dels visst eget kapital. Av handlingarna i ärendet framgår att summan av

föreningarnas löpande inkomster — konsultationsavgifter, nettoränteinkomster,

bidrag av landstingen etc. — under budgetåret 1958/59 kommer att

överstiga 3 milj. kronor. Därjämte har föreningarna för närvarande eget kapital

på 4,4 milj. kronor, som kan tagas i anspråk för löpande utgifter i verksamheten.

Av den sistnämnda summan utgör mera än 2 milj. kronor besparingar

från nettoränteinkomsterna å statslånemedel. Kassa och inkomster

under innevarande budgetår överstiger alltså med flera miljoner kronor det

för administrationsändamål erforderliga beloppet.

Då det synes troligt att såväl föreningarnas eget kapital som deras löpande

inkomster kommer att till budgetåret 1959/60 stiga än högre, kan ifrågasättas

om något administrationsanslag över huvud taget bör äskas å riksstaten

för nästa budgetår. Kommerskollegium framhåller emellertid i petitaskrivelsen,

att variationerna i ränteläget omedelbart påverkar föreningarnas ekonomi

samt att en konjunkturförsämring kan försvåra ränteindrivningen.

Ämbetsverket har också pekat på det förhållandet, att föreningarna under

nästkommande budgetår blir skyldiga att betala ränta till staten för relativt

betydande lånemedel, för vilka de för närvarande åtnjuter räntebefrielse,

vilket betyder en utgiftsökning, ehuru denna i viss mån motverkas genom

tillskott av nya lånemedel.

En av växlingarna i det allmänna ränteläget och konjunkturerna betingad

försämring i företagareföreningarnas inkomstläge är givetvis icke utesluten.

Dock synes de tidigare redovisade siffrorna rörande föreningarnas ekonomi

visa, att det finns ej oväsentliga marginaler för att möta en dylik utveckling.

Med hänsyn till vad kommerskollegium anfört anser departementschefen

sig emellertid i avvaktan på ytterligare ett års erfarenheter böra för

budgetåret 1959/60 förorda ett administrationsanslag av samma storlek

som för närvarande, eller 400 000 kronor, att användas därest särskilt behov

föreligger.

Till subventioner har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor.

Kommerskollegium föreslår höjning av subventionsmedelsposten till 1,7 milj.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

45

kronor, varav 1,5 milj. kronor skulle omedelbart ställas till företagareföreningarnas

förfogande och återstoden innestå hos Kungl. Maj :t för framtida

behov.

I likhet med kommerskollegium anser departementschefen det realistiskt

att i nuvarande konjunkturläge räkna med en viss ökning av förlustrisken.

Han vill dock erinra om att tidigare sammanlagt ej mindre än 3,3 milj.

kronor i subventioner ställts till företagareföreningarnas förfogande och

att de därav ännu den 30 juni 1958 hade drygt 1,7 milj. kronor odisponerade.

Vidare finns under förevarande anslag i runt tal 800 000 kronor av tidigare

anslagna subventionsmedel reserverade. Genom föreningarnas numera

avsevärt förbättrade ekonomi har också skapats ökade möjligheter för

dem att själva täcka in å lånerörelsen uppkommande förluster. Med hänsyn

härtill anser han icke någon ökning av subventionsmedelsposten böra komma

till stånd för nästa budgetår utan föreslår att till ändamålet beräknas

oförändrat 300 000 kronor.

Utskottet. Under kapitalbudgeten har till företagareföreningarnas låneverksamhet

för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 5

miljoner kronor. Såsom departementschefen framhållit, torde med tanke på

utlåningsverksamhetens stora betydelse för hantverks- och småindustriföretagen

en uppräkning av anslaget kunna övervägas. Med hänsyn till nödvändigheten

av att i nuvarande statsfinansiella läge begränsa de statliga utgifterna

är utskottet dock icke berett att förorda en så avsevärd höjning, som

föreslagits i de förenämnda motionerna. En sådan höjning synes icke heller

motiverad med hänsyn till storleken av de lånemedel, som företagareföreningarna

utöver anslaget kunna disponera under nästa budgetår. Däremot

vill utskottet biträda departementschefens förslag, att anslaget höjes med 1

miljon kronor till 6 miljoner kronor. Motionerna avstyrkas sålunda i denna

del.

De bidrag, som över nu förevarande anslag utgå till företagareföreningarna,

äro avsedda dels för deras administrationskostnader, dels som subventioner

för avskrivning av föreningarnas förluster på låneverksamheten. Vad

angår administrationskostnaderna beräknas dessa under innevarande budgetår

uppgå till 2,7 miljoner kronor. För bestridande av ifrågavarande utgifter

stå till föreningarnas förfogande dels löpande inkomster — konsullationsavgifter,

nettoränteinkomster, bidrag från landstingen etc. — vilka

torde överstiga 3 miljoner kronor, dels eget kapital på 4,4 miljoner kronor.

Kassa och inkomster komma alltså att avsevärt överstiga kostnaderna. För

nästa budgetår förväntas föreningarnas eget kapital och deras inkomster

komma att stiga ytterligare. Det kan, såsom departementschefen framhållit,

under sådana förhållanden ifrågasättas, om något särskilt administrationsbidrag

skall anslås på riksstaten för det kommande budgetåret. I likhet med

kommerskollegium anser utskottet dock, att hänsyn bör tagas till att föreningarnas

inkomster i hög grad äro beroende av föränderliga faktorer. Variationer

i ränteläget påverka omedelbart föreningarnas ekonomi. Eu kon
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

junkturförsämring kan föranleda svårigheter att i nuvarande utsträckning

indriva betalning av förfallande räntor. Därtill kommer, att relativt betydande

lånebelopp, för vilka föreningarna åtnjutit räntebefrielse, under budgetåret

1959/60 komma att bli räntedragande. Detta innebär, att föreningarnas

ekonomi vilar på mycket osäker grund, vilket försvårar deras möjligheter

att på längre sikt planlägga sin verksamhet. Utskottet delar därför

kommerskollegii uppfattning, att principerna för täckande av föreningarnas

administrationskostnader böra bli föremål för omprövning. Vad angår nästa

budgetår är utskottet dock berett att ansluta sig till departementschefens

förslag om oförändrat bidrag, 400 000 kronor. Härav följer, att motionärernas

yrkande att ett högre belopp måtte ställas till förfogande för ändamålet

avstyrkes.

Vad angår subventionsbidraget torde detta, såsom föreslagits i propositionen,

böra utgå med samma belopp som för närvarande, d. v. s. med

300 000 kronor. Med hänsyn till de disponibla subventionsmedel, som redovisats,

synes därmed föreningarnas behov vara väl tillgodosett.

Beträffande anslaget till fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

gör utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 263 och II: 326, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till företagareföreningar m. fl. för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 700 000

kronor.

51 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-

och småindustriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 53, s. 119—123) att dels till Täckande av förluster i anledning av

statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag m. in. för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor, dels ock medgiva,

att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag in. m.

må under budgetåret 1959/60 beviljas intill ett belopp av 30 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Henry Hansson (I: 141) och den andra inom andra kammaren

av herrar Nordgren och Darlin (II: 190), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

m. in. må under budgetåret 1959/60 beviljas intill ett belopp av 35 miljoner

kronor,

dels ock förenämnda båda likalydande motioner I: 263 av herr Torsten

Andersson m. fl. och II: 326 av herr Svensson i Stenkyrka m. fl., i vilka hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medgiva, att statsgaranti för

lån till hantverks- och småindustriföretag m. m. må för budgetåret 1959/

60 beviljas intill ett belopp av 35 000 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959 47

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II- 190

och I: 263.

Kommerskollegium anmäler att den för budgetåret 1957/58 beslutade ramen

for garantiteckning, 15 milj. kronor, tagits i anspråk till belopp av

12,8 milj. kronor. Ämbetsverket tror att ej heller den för innevarande budgetår

antagna garantiramen, 25 milj. kronor, kommer att helt utnyttjas. En

bemyndiganderam av sistnämnda omfattning skulle därför enligt kollegiets

mening 1 och för sig vara tillräcklig även för budgetåret 1959/60. Med hänsyn

till det stora värde, som företagareföreningarna tillmäter kreditgarantiinstitutet,

har kollegium likväl ansett sig böra föreslå att ramen för budgetåret

1959/60 bestämmes till 30 milj. kronor.

Såsom uttalades redan förra året, anser departementschefen den statliga

garantigivningen vara ett värdefullt komplement till företagareföreningarnas

utlåningsverksamhet och utgöra en även ur statens synpunkt ändamålsenlig

stödform. Han är därför beredd att tillstyrka en viss utvidgning av

garantiramen för nästa budgetår. Innan han går in på storleken härav, vill

han dock redovisa sitt ställningstagande till yrkandena om ett allmänt ekonomiskt

stöd åt turisthotellnäringen.

Därvid är departementschefen angelägen att redan från början understryka,

att han i likhet med flera av remissinstanserna anser förslaget väcka

principiella betänkligheter. För turisthotellnäringen liksom för näringslivet

1 övrigt måste nämligen självsanering vara det primära och företag drivas

endast under villkor, att det existerar en sådan efterfrågan och prissättning,

att full kostnadstäckning kan erhållas.

De praktiska åtgärder, som i och för sig kunde tänkas hjälpa upp den

nuvarande situationen, tar sikte på antingen att tillgodose behoven av nya

hotell för de nya turistkalegorierna eller att vid befintliga hotell skapa betingelser

för en bärkraftig verksamhet genom modernisering av köks- och

serveringsanordningar, förbättring av rumsstandarden etc. För närvarande

synes det icke möjligt för turisthotellen att på normal väg finansiera dylika

projekt. Med hänsyn härtill och då någon allmän subventionering av tunsthotellnaringen

enligt departementschefens mening ej bör ifrågakomma,

kvarstar spörsmålet om det finns anledning att från statens sida i begränsad

omfattning och för speciella fall stimulera en upprustning och modernisering

av turisthotellen.

Departementschefen har vid sin bedömning av frågan ej kunnat bortse

trån det intresse, som staten har av att främja turisttrafiken till Sverige med

hansyn till såväl vår goodwill i utlandet som de betydande valutainkomster

— de uppgår för närvarande till i runt tal en halv miljard kronor per år —

som de utländska turistbesöken ger vårt land. Genom Svenska turisltrafikforbundet

stöder det allmänna propaganda i utlandet för Sverige som turistland,

men det har från flera håll vitsordats, alt resebyråerna i utlandet ofta

ar nödsakade att avråda från resor till Sverige, därför att turisthotellen icke

anses hålla en tillräckligt hög standard.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

I likhet med kommerskollegium anser departementschefen att även lokaliseringssynpunkten

här förtjänar beaktande. I vissa delar av landet, exempelvis

bohuslänskusten samt Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter, ger

turistnäringen — på samma sätt som hantverk och småindustri på andra

håll — goda sysselsättningsmöjligheter och utgör en betydelsefull inkomstkälla

för befolkningen. Han vill i det sammanhanget erinra om att frågan

om turisthotellnäringens kreditvillkor motionsvägen underställdes 1958 års

riksdag, därvid just framhölls turisthotellens betydelse för sysselsättningen

på landsbygden.

Med dessa utgångspunkter har departementschefen ansett motiverat att

staten inom en, åtminstone till en början, jämförelsevis snäv ram söker

underlätta finansieringen av en upprustning inom turisthotellnäringen.

Verksamheten torde i avvaktan på närmare erfarenheter ha försökskaraktär,

och stödet utgå — såsom bl. a. Svenska turisthotellens riksförbund föreslagit

— i form av statsgaranti för lån i bank. Väljes garantisystemet behöver

icke särskilda medel anvisas över riksstaten, utan på samma sätt som

i fråga om industrigarantilånen kan den normala kreditmarknaden anlitas.

Som allmän norm vid prövningen av hithörande ärenden måste gälla, att

de med lånet avsedda åtgärderna väntas leda till bättre lönsamhet hos företaget

och utsikter till självbärande verksamhet. Till ett och samma företag

bör statsgaranti kunna beviljas för lån å sammanlagt högst en milj. kronor.

Räntesatsen torde liksom för statsgaranterade lån till hantverks- och

småindustriföretag fastställas av långivaren, och vad som gäller rörande

säkerhet för industrigarantilån bör också tillämpas här. Verksamheten bör

bedrivas på försök under ett par år. För nästa budgetår räknas med att

inom den totala bemyndiganderamen för garantiteckning åt hantverks- och

småindustriföretagen två å tre milj. kronor kommer att användas för turisthotellnäringen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts föreslår departementschefen

att ramen för tecknande av statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag

in. in. för budgetåret 1959/60 bestämmes till 30 milj. kronor.

Vidkommande medelsbehovet för täckande av förluster i samband med

den statliga garantiteckningen kan konstateras, att detta hittills har varit

ganska ringa. Riskerna för ökade förluster under den närmaste tiden måste

emellertid uppmärksammas. Av denna anledning synes förevarande anslag

för nästa budgetår böra höjas, och det tillstyrkes i enlighet med kommerskollegiets

förslag anvisande av 300 000 kronor.

Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet garantigivningen

för hantverks- och småindustriföretagen vara ett värdefullt komplement

till företagareföreningarnas låneverksamhet. Utskottet är därför berett

att tillstyrka en utvidgning av garantiramen, som för närvarande utgör

25 miljoner kronor. Med hänsyn till vad som upplysts om utnyttjandet

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

49

av garantiutrymmet synes det dock icke motiverat att öka ramen i den utsträckning,

som påyrkats i förenämnda motioner. Däremot anser sig utskottet

böra förorda en höjning till 30 miljoner kronor, vilket belopp också

föreslagits av departementschefen. Motionerna I: 141 och II: 190 samt I:

263 och II: 326, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, avstyrkas

alltså.

Vid sin avvägning av garantiramen har departementschefen förutsatt, att

en viss mindre del av denna — 2 å 3 miljoner kronor — skall kunna disponeras

för garantiteckning åt företag inom turisthotellnäringen. Utskottet

delar visserligen de principiella betänkligheter, som av departementschefen

uttalats mot en sådan åtgärd, men vill — med hänsyn till turisttrafikens

betydelse såväl i ekonomiskt hänseende som ur goodwillsynpunkt — icke

ställa sig avvisande till tanken på ett visst begränsat garantistöd åt näringen.

.för ifrågavarande garantigivning, som får anses ha försökskaraktär, synas

böra gälla de av departementschefen angivna riktlinjerna.

Vad angår frågan om medelsbehovet för täckande av förluster i samband

med garantigivning anser sig utskottet med hänsyn till de ökade förlustriskerna

böra biträda departementschefens förslag om ökning av medelstilldelningen

till 300 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Täckande av förluster i anledning av statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 141 och II: 190 samt I: 263 och II: 326, sistnämnda

båda motioner såvitt nu är i fråga, medgiva, att

slatsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

m. m. må under budgetåret 1959/60 beviljas intill ett belopp

av 30 000 000 kronor.

52 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 54 och 55, s. 123—125), innebärande

oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa

a) till liefrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av

50 000 kronor.

53 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 56, s. 125—128), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

4 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 10

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 565 000

kronor.

54 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 57, s. 128), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

55:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 58, s. 129—133) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöfartssstyrelsen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Sjöfartsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

4 647 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 528 700 kronor.

Departementschefen föreslår inrättande av en tjänst som statshydrograf i

Ae 21. Vidare bör —i överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor —

två tjänster som statshydrograf i Ao 21 uppflyttas till lönegrad Ao 23. En

byråingenjör i Ag 21 torde överföras på extra-ordinarie stat och två kontorsbiträden

i Ae 5 ordinariesättas.

I övrigt föranledes förslaget av automatiska kostnadsökningar.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen

och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, som föranledas

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 195!)

51

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 992 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t............................ 4 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 831 600

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.......... 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 597 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 27 400

Summa kronor 4 647 700

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1959/

60 anvisa ett förslagsanslag av 4 647 700 kronor.

56 :o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 59, s. 133 och 134) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 064 700 kronor.

I förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin och II: 317

av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte

till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 958 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 057 700 kronor.

Departementschefen föreslår, att posten till sjukvård m. m. ökas med

5 000 kronor och posten till renhållning och städning med 3 000 kronor. Till

militärsjökort beräknas ytterligare 3 000 kronor och till övriga publikationer

1 000 kronor. Å andra sidan minskar medelsbehovet med 25 000 kronor,

sedan viss hålkortsbearbetning numera slutförts. — Styrelsens hemställan

om medelsanvisning till vissa med verkets krigsorganisation förenade kostnader

tillstyrkes i så måtto, att under anslaget beräknas 20 000 kronor för

utbildning av driftvärnsmän inom sjöfartsverket.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 257 och II: 317, såvitt nu är

i fråga, till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 064 700 kronor.

57:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:l har föreslagit riksdagen

(punkt 60, s. 134—138) all dels godkänna av departementschefen förordade

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Lots- och

fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

22 849 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 21 675 500 kronor.

Departementschefen erinrar om att han i tionde huvudtiteln förra året anmälde,

att en höjning övervägdes av de avgifter till det statliga lots- och

fyrväsendet, som sjöfarten har att erlägga i form av lotspenningar och fyroch

båkavgift. En sådan höjning har kommit till stånd från och med den 1

januari 1959. Avgiftshöjningen syftar dels till att kompensera för den kostnadsutveckling,

som ägt rum sedan 1952, då de förut gällande avgifterna

bestämdes, dels till en omfördelning av avgiftsbördan innebärande en viss

avgiftslättnad för det mindre och medelstora tonnaget.

Styrelsens beräkningar av personalkostnaderna i samband med bemanningen

av fyren Grundkallen — 57 000 kronor — lämnas utan erinran. Förslagen

om indragning av personal vid Skags och Fjärdgrunds fyrplatser

ävensom av en tjänst som befälhavare å tjänstefartyg biträdes.

Till bestridande av ökade kostnader för arbetstidsreglering och arbetstidsförkortning

för båtmän m. fl. beräknas en anslagsökning av sammanlagt

400 000 kronor. I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor kan ställning inte nu tagas till frågan om

reglering av kostnaderna för den beslutade arbetstidsförkortningen från och

med den 1 juli 1959. I detta avseende räknas dock med en reserv på 100 000

kronor, avsedd att stå till Kungl. Maj :ts disposition för bestridande av härav

föranledda kostnader.

Styrelsens yrkanden om anslagshöjningar till följd av vissa tidigare beslutade

reformer och lönegradsuppflyttningar föranleder ingen erinran. För

ökade kostnader i samband med fritidsregleringen för landfyrpersonalen beräknas

sålunda 115 000 kronor, och för arvodeshöjningar till tillfälliga biträden,

tjänstetidsbefordringar och lönegradsuppflyttningar tillstyrkes ökning

av anslaget med 170 000 kronor, 121 100 kronor resp. 128 400 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

personal bör med hänsyn till belastningen under föregående budgetår uppräknas

med 100 000 kronor och posten till rörligt tillägg med 56 600 kronor.

Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde böra anvisas 110 000

kronor.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen.

Den verkställda anslagsberäkningen synes böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten, som föranledas

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

53

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över

handelsärenden för den 3 januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

..................................... 8 692 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. 7 736 200

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

personal, förslagsvis ............ 4 076 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 234 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 110 000

Summa kronor 22 849 200

c) till Lots- och fgrstaten: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 22 849 200 kronor.

58:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 61, s. 138—141) att dels till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 880 000 kronor, dels ock medgiva,

att mästerlotsen vid Hälsingborgs lotsplats Allan Rickard Rinaldo må,

därest han senast den 1 januari 1961 till sjöfartsstyrelsen inbetalat sammanlagt

1 500 kronor, befrias från återstående honom genom laga dom den 1

november 1956 ålagd ersättningsskyldighet till Kronan.

I förberörda båda likalydande motioner 1:257 av herr Sundelin och II:

317 av herr Stöld m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte till Lots- och fyrstaten: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa

elt förslagsanslag av 5 292 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 576 500 kronor.

Höjningen av anslaget är i huvudsak föranledd av belastningen, höjda biljettpriser,

prisstegringar och ökad underhållsvolym.

Departementschefen vill i sammanhanget anmäla en särskild framställning

av sjöfartsstyrelsen angående befrielse för mästerlotsen vid Hälsingborgs

lotsplats Allan Rickard Rinaldo från viss ersättningsskyldighet. Om

bakgrunden till framställningen nämner styrelsen bl. a. följande. Den 6

december 1953 grundstötte fyrskeppet nr 10 Fladen på grundet Bojten nordväst

om Varberg, varvid skador uppstod på fartyget. Ombord på fyrskeppet,

som var destinerat till Varberg, tjänstgjorde fyrmästaren John Helge

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Bergström såsom befälhavare och Rinaldo såsom kronolots. Rinaldo hade

kommit ombord på fyrskeppet å Hälsingborgs redd för att lotsa detsamma

till sjön vid Varberg. Några timmar före grundstötningen hade sikten försämrats

på grund av tjocka, vilken alltmera tilltagit. Härigenom hade navigeringen

försvårats, fartygets position felberäknats och detsamma kommit

in på grunt vatten. Vid försök att manövrera fartyget därifrån hade

Rinaldo beordrat de åtgärder, som lett till fyrskeppets grundstötning. Rinaldo

och Bergström blev i enlighet härmed ställda under åtal vid Göteborgs

rådhusrätt. Genom dom den 1 november 1956 förklarade Göteborgs

rådhusrätt, att Rinaldo måste anses ha vållat grundstötningen genom underlåtenhet

att verkställa lödningar, efter det att han i den rådande tjockan

ändrat fartygets kurs i syfte att nå Varbergs redd. Rådhusrätten, som lämnade

mot Bergström förd talan utan bifall, dömde Rinaldo att utgiva trettio

dagsböter, varje dagsbot tio kronor, samt förpliktade honom att till lotsstyrelsen

utgiva skadestånd med 3 349 kronor. Domen vann laga kraft. -—

Rinaldo har hos sjöfartsstyrelsen anhållit, att styrelsen måtte söka utverka,

att han av nåd befrias från skyldigheten alt utgiva skadeståndet.

Med hänsyn till Rinaldos ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter

i ärendet synes enligt styrelsen ersättningsfrågan också böra få ett

ur Rinaldos synpunkt gynnsamt bedömande. Med den ståndpunkt Kungl.

Maj :t och riksdagen intagit till andra likartade fall har styrelsen dock icke

ansett sig kunna förorda, att Rinaldos ersättningsskyldighet i sin helhet

efterskänkes; däremot vill styrelsen tillstyrka, att ersättningsskyldigheten

begränsas till förslagsvis 1 500 kronor, att inbetalas senast den 1 januari

1961. Departementschefen finner det också skäligt med hänsyn till vad som

förekommit i ärendet, att Rinaldo befrias från någon del av ifrågavarande

ersättningsskyldighet och förordar, att därest Rinaldo senast den 1 januari

1961 till sjöfartsstyrelsen inbetalat sammanlagt 1 500 kronor, kronans återstående

fordran å honom, 1 849 kronor, efterskänkes. Vad Rinaldo inbetalat

bör tillgodoföras den i omkostnadsstaten för lots- och fyrstaten ingående

delposten till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg etc.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förenämnda motioner, jämväl i vad de avse detta anslag. Den verkställda

anslagsberäkningen synes böra godtagas.

Beträffande mästerlotsen Rinaldos ersättningsskyldighet till statsverket

har utskottet icke något att erinra mot att denna • — på sätt föreslagits -—

begränsas till att avse ett belopp om 1 500 kronor, att erläggas senast den

1 januari 1961.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu är i fråga, till

Lots- och fyrstaten: Omkostnader för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 5 880 000 kronor;

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

55

b) medgiva, att mästerlotsen vid Hälsingborgs lotsplats

Allan Rickard Rinaldo må, därest han senast den 1 januari

1961 till sjöfartsstyrelsen inbetalat sammanlagt 1 500 kronor,

befrias från återstående honom genom laga dom den

1 november 1956 ålagd ersättningsskyldighet till Kronan.

59:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Knngl. Maj :ts förslag

(punkt 62, s. 142 och 143), innebärande en anslagshöjning av 32 100

kronor, vilken med 4 800 kronor hänför sig till lönegradsuppflyttningar till

följd av beslut vid 1958 års B-riksdag, med 16 100 kronor till tjänstetidsbefordringar

och löneklassförändringar, med 3 500 kronor till rörligt tilllägg

samt med 7 700 kronor till kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/

60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 650 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t................................. 9 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 429 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 165 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

....................................... 7 700

Summa kronor 1 262 000

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 262 000 kronor.

60 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 63, s. 143 och 144) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 192 800 kronor.

I förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin och

11:317 av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte till Fartygsinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 173 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 176 600 kronor.

Departementschefen föreslår, att posten till sjukvård m. m. uppräknas

med 700 kronor samt att för reseersättningar beräknas ytterligare 10 000

kronor och för övriga expenser 5 500 kronor.

Utskottet avstyrker •— av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Fartygsinspektionen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 192 800 kronor.

Sjöbefälsskolorna

61 :o) Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 65, s. 144 och 145) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 kronor.

I december 1958 avslutades en navigationslärarkurs i vilken deltagit 14

elever. Deltagarna i navigationslärarkurs bör beredas tillfälle att fullfölja

sin lärarutbildning i en praktik lärarkurs. En sådan kurs kommer att anordnas

under vårterminen 1959, men endast sex elever kan beredas inträde.

För att bereda deltagarna i navigationslärarkursen möjlighet att komplettera

sin utbildning bör ytterligare en praktisk lärarkurs anordnas under

vårterminen 1960. Departementschefen beräknar medelsbehovet härför till

5 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 kronor.

62:o) Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66, s. 145 och 146) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 39 700

kronor.

För deltagarna i den praktiska lärarkurs, som anordnas under vårterminen

1959, har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats 13 500 kronor,

motsvarande ett månadsarvode per elev av 450 kronor. I samband med hemställan

om medelsanvisning för nästa budgetår till den lärarkurs, vilken

skall anordnas under vårterminen 1960, har sjöfartsstyrelsen upprepat sin

tidigare begäran om att deltagare i praktisk lärarkurs vid sjöbefälsskola

skall uppbära lika avlöningsförmåner som deltagare i praktisk lärarkurs vid

allmänt läroverk. På numera förebragt utredning anser departementschefen

sig böra tillstyrka bifall till denna begäran. Medelsbehovet för nästa

budgetår ökar härigenom till 39 700 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare

i praktisk lärarkurs för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 39 700 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

57

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

63:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 67, s. 146—149) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 300 000 kronor.

Till säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas årligen anslag även på kapitalbudgeten.

Anslaget där är för budgetåret 1957/58 upptaget med 800 000

kronor och för innevarande budgetår med 1 300 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att under de två senaste åren avsevärt

ökade medel anvisats till säkerhetsanstalter för sjöfarten. Under budgetåret

1957/58 uppräknades sålunda anslagen på drift- och kapitalbudgeten

med sammanlagt 780 000 kronor och för innevarande budgetår har en ytterligare

höjning med 850 000 kronor kommit till stånd. Motiven härför har

varit angelägenheten att i snabbast möjliga takt avhjälpa de brister, som

konstaterats föreligga i fråga om såväl fasta säkerhetsanordningar som

båtmateriel och bostäder. Genom anslagshöjningarna har ett flertal moderniserings-

och utbyggnadsföretag kunnat komma till utförande.

Dessutom har ett stort antal angelägna behov avseende framför allt den

flytande materielen kunnat tillgodoses i samband med de ekonomiska stödåtgärder,

som vidtagits för att uppehålla sysselsättningen vid bl. a. Karlskrona

örlogsvarv. Sålunda har på tilläggsstat III för budgetåret 1957/58 till

Säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisats ett reservationsanslag av 6 815 000

kronor till bekostande av nybeställningar och ombyggnadsarbeten vid örlogsvarvet.

Ytterligare cirka 2 500 000 kronor har för samma ändamål ställts

till sjöfartsstyrelsens förfogande från reservationsanslaget till Ytterligare

kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in.

Med hänsyn till de avsevärda belopp som över de ordinarie anslagen och

i särskild ordning sålunda kunnat under de senaste åren avsättas till säkerhetsanstalter

för sjöfarten, är departementschefen icke beredd att tillstyrka

ytterligare höjning utan föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat

3 600 000 kronor, varav 2 300 000 kronor å driftbudgeten och 1 300 000

kronor å kapitalbudgeten.

Det torde i likhet med vad som för närvarande gäller få ankomma på

sjöfartsstyrelsen att besluta om anslagets disposition. Om riksdagen inte

har någon erinran däremot, bör Kungl. Maj :t såsom hittills ha befogenhet

att fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel som under

budgetåret står till förfogande icke förslår alt täcka hela kostnaden.

Förslaget om särskild medelsanvisning till materielanskaffning för vissa

farleder anser departementschefen sig icke kunna biträda.

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen understrukit angelägenheten

av att säkerhetsanstalterna underhållas och utbyggas, så att sjötransporterna

längs våra kuster kunna fortgå med största möjliga trygghet och

snabbhet. Under de senaste åren har också en väsentlig förstärkning skett

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

av ifrågavarande anslag på drift- och kapitalbudgeten. Som departementschefen

framhållit uppräknades anslagen för budgetåret 1957/58 med tillhopa

780 000 kronor och för innevarande budgetår med ytterligare 850 000

kronor. Härtill komma de särskilda medel, som närmast av arbetsmarknadspolitiska

skäl ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande för materielanskaffning

på detta område. De ökade medel, som tillhandahållits, ha möjliggjort

en successiv utbyggnad och modernisering såväl i fråga om fasta

säkerhetsanordningar som båtmateriel. Även i fråga om sjöfartsverkets lokaler

och tjänstebostäder har en upprustning kommit till stånd. Angelägna

behov återstå förvisso att tillgodose. Med hänsyn till de betydande belopp,

som under de senaste åren avsatts till säkerhetsanstalter, är utskottet dock

i likhet med departementschefen icke beredd att nu förorda någon uppräkning

av berörda anslag. Dessa torde sålunda tillsammans böra upptagas med

oförändrat 3 600 000 kronor, av vilket belopp 2 300 000 kronor böra uppföras

på driftbudgeten och 1 300 000 kronor på kapitalbudgeten.

Det torde, såsom departementschefen förutsatt, få ankomma på sjöfartsstyrelsen

att närmare besluta om anslagens användning, därvid de av departementschefen

angivna riktlinjerna torde böra följas.

Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten

gör utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.

Med avseende å anslaget på driftbudgeten hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000

kronor.

64:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 68, s. 149 och 150) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 37 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 79 500 kronor.

Departementschefen har icke något att erinra mot sjöfartsstyrelsens förslag

till medelsanvisning till underhåll och drift av fiskefyrar. För ändamålet

beräknas 12 500 kronor. Vidare tillstyrkes det föreslagna bidraget om

15 000 kronor till anläggande av en radiofyr vid Krogstadsudde. För oförutsedda

utgifter slutligen beräknas 10 000 kronor att stå till Kungl. Maj :ts förfogande.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för

fiskefartyg för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 37 500 kronor.

65:o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 150 och 151), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

59

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

66 ro) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 70, s. 151—153) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/

60 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

I förberörda båda likalydande motioner I: 256 av herr Sundelin och II:

316 av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 5 012 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 322 600 kronor.

Marinförvaltningen och sjöfartsstyrelsen har hemställt, att anslaget uppräknas

med 1 690 000 kronor till 5 012 600 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget med hänsyn till belastningen

under föregående budgetår uppräknas till 6 000 000 kronor. Anslagsposterna

till drifts- och underhållskostnader in. in., förhyrning av isbrytarfartyg,

särskilda arvoden åt chefer å statens isbrytarfartyg samt löner och resekostnadsersättningar

etc. torde i anslutning härtill böra höjas till resp. 3 622 000

kronor, 1 000 000 kronor, 4 400 kronor och 1 000 000 kronor. Till moderniserings-

och inredningsarbeten å statsisbrytarna beräknas sammanlagt

150 000 kronor.

Utskottet. Anslagsbelastningen under föregående budgetår utgjorde, i runt

tal, 6 811 500 kronor. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att anslaget,

som är av förslagsanslags natur, i riksstaten uppföres med ett belopp,

som svarar mot det verkliga medelsbehovet, anser utskottet sig böra

tillstyrka den av Kungl. Maj :t föreslagna höjningen av anslaget. Motionerna

avstyrkas alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu

är i fråga, till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

67 :o) Anskaffning av en ny statsisbrytare. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 71, s. 153) att till ifrågavarande ändamål förbudgetåret 1959/

60 anvisa ett reservationsanslag av 4 395 000 kronor.

Anslaget avser medelsanvisning till statsisbrytaren Oden, som hösten 1957

levererades av Wärtsilä-koncernen i Helsingfors.

Totalkostnaden för isbrytaren Oden beräknas uppgå till cirka 42 000 000

kronor. Av detta belopp har hittills anvisats tillhopa 37 605 000 kronor, var
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

av 14 048 000 kronor avser marinförvaltningens anskaffningar i Sverige och

23 557 000 kronor kontraktet med den finske leverantören.

Wärtsilä-koncernens kostnader uppgår enligt kontraktet till 27 952 000

kronor. Av detta belopp har till leverantören utbetalats 18 556 513 kronor.

Av innevarande budgetår anvisade medel skall ytterligare en dellikvid av

5 000 000 kronor erläggas per den 30 juni 1959. Resterande slutbetalning av

cirka 4 395 000 kronor skall ske per den 31 december 1959.

Utskottet tillstyrker anvisning med det yrkade beloppet, som avser slutbetalning

enligt kontraktet med Wärtsilä-koncernen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anskaffning av en ny statsisbrytare

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

4 395 000 kronor.

68:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 153 och 154), innebärande en anslagshöjning

av 22 300 kronor, föranledd av ökade lönekostnader till följd

av 1957 års löneplansrevision, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 222 300 kronor.

69 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 73, s. 154—157) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 473 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 473 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att utvecklingen inom sjöfarten mot större,

snabbare och mera djupgående fartyg i hög grad skärpt kraven på en förbättrad

och intensifierad sjömätningsverksamhet. Under de senaste åren har

också stora insatser gjorts för att effektivisera och påskynda sjömätningsarbetet

längs våra kuster. Medelsanvisningen över förevarande anslag har

sålunda ökat med sammanlagt över 600 000 kronor, och dessutom har medel

ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande för om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg.

Genom de nu nämnda åtgärderna har mätningskapaciteten avsevärt ökat,

samtidigt som sjöfartsstyrelsen beretts större möjligheter att genom utrednings-

och försöksverksamhet planera för en rationalisering av sjömätningen.

Det är givetvis angeläget att utnyttja de förbättrade metoder och hjälpmedel,

som framkommer som resultat av detta utvecklingsarbete. I fråga om

medelsbehovet för budgetåret 1959/60 förutsätter departementschefen emellertid,

att styrelsen skall ha möjligheter att inom ramen för nuvarande anslag

å drygt 1 470 000 kronor successivt förnya och komplettera för verk
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

61

samheten erforderlig instrumentulrustning och annan sjömätningsmateriel,

och föreslår därför att anslaget för nästa budgetår upptages med oförändrat

belopp.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen understrukit angelägenheten av

att åtgärder vidtagas för en effektivisering av sjömätningsverksamheten. För

att råda bot på de brister, som vidlåda denna, har också under de senaste

åren en betydligt ökad medelsanvisning kommit till stånd. Enbart under

innevarande budgetår har för ändamålet en ökning skett med 400 000 kronor,

av vilket belopp 300 000 kronor anvisats under förevarande anslag och

100 000 kronor under sjöfartsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.

Härigenom har en ganska avsevärd förstärkning av sjömätningskapaciteten

blivit möjlig. Det är givetvis angeläget, att sjöfartsstyrelsen erhåller resurser,

som möjliggöra en fortsatt effektivisering av verksamheten. Med hänsyn

till den uppräkning, som skett för innevarande budgetår, torde dock -—

såsom departementschefen framhåller — möjligheter finnas att inom ramen

för ett oförändrat anslag successivt förnya och komplettera för verksamheten

erforderlig instrumentutrustning och annan sjömätningsmateriel.

Under åberopande av det anförda hemställer sålunda utskottet,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 1 473 000 kronor.

Hamnar och farleder

70 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 74, s. 157 och 158) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.

Från detta anslag utgår bidrag i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen

den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring

och underhåll av allmänna hamnar och farleder. Enligt av 1957 års

riksdag godkända riktlinjer bör statligt bidrag endast komma i fråga, när

hamnverksamheten icke kan förväntas bli ekonomiskt självbärande men

anläggningen är motiverad t. ex. ur sysselsättnings-, lokaliserings- eller beredskapssynpunkter

eller med hänsyn till hamnens upplandsfunktioner.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 2 000 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att det under hand från sjöfartsstyrelsen

upplysts, att det vid behandlingen av vissa inneliggande statsbidragsansökningar

numera visat sig nödvändigt att avvakta resultatet av pågående utredningar.

Statsbidrag i anledning av dessa ansökningar kan därför komma

att utbetalas först under budgetåret 1960/61. Med hänsyn härtill och till

storleken av den vid ingången av det nu löpande budgetåret förefintliga be
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

hållningen å anslaget, inemot 4,5 miljoner kronor, synes detsamma för

nästa budgetår kunna uppföras med ett formellt belopp av 100 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning, kommer

framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande beträffande ett motionsvis

väckt förslag om viss ändring i grunderna för statsbidrag till byggande,

förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

100 kronor.

71 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

75, s. 159 och 160) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker -— med hänsyn till angelägenheten av att

pågående och planerade projekteringar och arbeten skall kunna utföras utan

alltför stor tidsutdräkt — att anslaget uppräknas med 50 000 kronor.

Utskottet som icke har något att erinra mot den föreslagna höjningen av

anslaget hemställer,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

72:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 76, s. 160 och 161) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Nihlfors och fru Eriksson i Stockholm

väckt motion (II: 319) har hemställts, att riksdagen måtte till Byggande av

fiskehamnar för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 319.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 3 500 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att utbetalningarna från anslaget under

ettvart av de tre senaste budgetåren uppgått till mellan 2,3 och 2,5 milj.

kronor och att under anslaget fanns i juli 1958 inneståendc sammanlagt

drygt 8 milj. kronor. Ehuru departementschefen är medveten om det stora

behovet av nya fiskehamnsbyggnader och i fiskenäringens intresse vill medverka

till att detta utbyggnadsbehov tillgodoses, håller han för osannolikt

att hela det sålunda tillgängliga beloppet kommer att — med hänsyn till

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

63

arbetenas förläggning i tiden — hinna utbetalas före den 1 juli 1959. Med

beaktande härav synes det möjligt att för budgetåret 1959/60 något sänka

anslaget, utan att detta behöver medföra förseningar i arbetenas utförande.

Departementschefen förordar att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes

till 2 000 000 kronor.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att en nedräkning av

anslaget för nästa budgetår bör vara möjlig. Utskottet är dock med hänsyn

till det stora behovet av nya fiskehamnsbyggnader icke berett att i anledning

av motionen förorda, att anslaget nedräknas med större belopp än som

föreslagits i propositionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 319, till Byggande av fiskehamnar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor.

73 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 162), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kronor.

74 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78, s. 162 och 163) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen framhåller, att de under anslaget hittills anvisade medlen

endast uppgått till ringa del av motorbåtarnas andel av bensinskatten.

Med hänsyn härtill och då summan av för det kommande budgetåret aktuella

statsbidragsansökningar uppgår till mycket stora belopp, förordar

styrelsen att anslaget ökas till 2 000 000 kronor.

Departementschefen anser sig i nuvarande budgetära läge icke böra tillstyrka

någon höjning av anslaget.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning,

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Övriga sjöfartsändamål

75:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 79, s. 163 och 164), som innebär en anslagshöjning

av 900 kronor till följd av löneklassändring, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1959/60:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis---- 35 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.............. 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 25 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 9 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

............................................. 400

Summa kronor 75 500

Särskilda uppbördsmedel

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar 9 000

Nettoutgift kronor 66 500

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 66 500 kronor.

76 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 164), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 8 400 kronor.

77 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 81, s. 164—167) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1959/60, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 807 200 kronor.

I förberörda båda likalydande motioner I: 256 av herr Sundelin och II: 316

av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år J959

65

till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 628 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 608 900 kronor.

Departementschefen framhåller, att den forsknings- och försöksverksamhet

som bedrives vid statens skeppsprovningsanstalt är av stort ekonomiskt

värde för svensk varvsindustri, och anser det betydelsefullt — särskilt i nuvarande

läge med hårdnande konkurrens för denna industrigren — att anstalten

får bättre personella och materiella resurser att möta de ökade kraven

till följd av den tekniska utvecklingen. I anledning av anstaltsstyrelsens

yrkanden om nya befattningar föreslås därför inrättande från och med budgetåret

1959/60 av en tjänst som förste forskningsingenjör i Ae 24 och en

tjänst som ingenjör i Ae 17. Samtidigt beräknas under anslagsposten till

extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga biträden höjning med

144 000 kronor. Till löneklassändringar beräknas en höjning med 1 600 kronor,

till rörligt tillägg ytterligare 6 800 kronor och till kompensation för

höjda folkpensionsavgifter 3 700 kronor.

Utskottet tillstyrker den förordade ändringen i personalförteckningen och

liar icke något att erinra mot anslagsberäkningen, som torde vara realistisk

med hänsyn till den förväntade omfattningen av beställningsverksamheten

vid anstalten. Motionerna avstyrkas alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens skeppsprovningsanstalt, som

föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 68 900

2. Arvoden bestämda av Kungl. Maj :t............ 2 000

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 243 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 412 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 76 800

(i. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 3 700

Summa kronor 807 200

5 Ii ilning till riksdagens protokoll i959. G samt. Nr 10

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 807 200 kronor.

78:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 82, s. 167 och 168), innebärande en anslagshöjning

av 11 000 kronor, vilken med 10 000 kronor hänför sig till posten till övriga

expenser och med 1 000 kronor till posten till bibliotek, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 113 600 kronor.

79:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 83, s. 168 och 169) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens sjöhistoriska

museum, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1959/60, dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 276 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 274 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen,

att kassörstjänsten vid museet uppflyttas i lönegrad från Ao 12 till

Ao 13.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar är i huvudsak av automatisk karaktär.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens sjöhistoriska museum vidtaga den ändring, som

föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoris
-

ka museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 115 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 124 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 34 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 2 000

Summa kronor 276 300

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1059

67

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 276 300 kronor.

80:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 84, s. 170), innebärande en anslagsminskning av

5 600 kronor, motsvarande viss engångsanvisning för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 49 200 kronor.

81 ro) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 85, s. 171), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.

82 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 86, s. 171 och 172), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

83:o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 87, s. 172 och 173) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 450 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att i fjolårets statsverksproposition en

redogörelse lämnades för det pågående utredningsarbetet i anledning av

Nordiska rådets rekommendation nr 13/1954 angående inrättande av en

gemensam hälsotjänst för nordiskt sjöfolk. Det anfördes i propositionen, att

ett förverkligande av rekommendationen skulle för Sveriges del komma att

innebära, dels att de ombordanställda ej längre skulle behöva vidkännas

några kostnader för läkarundersökning, dels att skyldigheten att förete

läkarintyg skulle utvidgas till att avse anställning å svenska fartyg i all

utrikesfart. Riksdagen förklarade sig icke ha något att erinra mot att förevarande

anslag finge tagas i anspråk för bestridande av de ökade kostnader,

som kunde bli en följd av inrättandet av eu sådan gemensam hälsotjänst

för nordiskt sjöfolk.

Frågan har varit föremål för ytterligare överläggningar mellan representanter

för de nordiska ländernas myndigheter, och på grundval av därvid

framkommet material har ärendet på nytt behandlats av Nordiska rådet vid

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

dess session i november 1958. Rådet har nu ansett tiden vara mogen för

ett närmare ställningstagande till formerna på det praktiska planet för en

gemensam hälsotjänst för sjöfolk och antagit en ny rekommendation, vari

regeringarna uppmanas vidtaga erforderliga åtgärder för förverkligande

av en sådan hälsotjänst.

Spörsmålet om fördelningen av kostnaderna mellan staten och redarna

kommer att bli föremål för ytterligare överväganden i samband med utarbetandet

av riktlinjer och slutlig överenskommelse. Departementschefen

förutsätter — under hänvisning till riksdagens uttalande föregående år -—

att en eventuell kostnadsökning för statens del får belasta förevarande anslag.

Anslaget synes, med hänsyn till att för närvarande hållpunkter saknas

för en närmare bedömning av medelsbehovet, kunna uppföras med

oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och har •—- såsom

framhölls redan vid utskottsbehandlingen i fjol av motsvarande anslag

—- icke något att erinra mot att anslaget tages i anspråk för täckande av

det ökade medelsbehov, som kan bli följden av inrättandet av en gemensam

hälsotjänst för nordiskt sjöfolk.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

84:o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 173 och 174), innebärande

en anslagshöjning av 10 000 kronor, vilken motiveras av den beräknade

belastningen på anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljeltkostnader

för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 80 000 kronor.

85:o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 89, s. 174), innebärande en anslagshöjning av 20 000

kronor, som motiveras av den beräknade belastningen på anslaget, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 340 000 kronor.

Handel

86:o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, s. 175), vilket innebär en anslagsminskning av

125 000 kronor, motsvarande för innevarande budgetår anvisad särskild

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 195!) 69

kompensation för kostnadsstegringar under budgetåret 1957/58, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 561 400

kronor.

87 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 92, s. 175—181) att dels godkänna av departementschefen

förordad huvudstat för handelshögskolan i Göteborg, att tillämpas tills

vidare under budgetåret 1959/60, dels ock till Bidrag till handelshögskolan

i Göteborg för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 705 900 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Dahl och fru Segerstedt-Wiberg (I: 261) och den andra inom andra

kammaren av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (11:324) har hemställts,

att riksdagen måtte besluta om höjning av bidraget till handelshögskolan

i Göteborg med 40 000 kronor för inrättande av fem lektorat i samband

med indragande av en docentur och fyra tillfälliga lärarbefattningar.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:324.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 709 600 kronor.

I fråga om grunderna för bestämmandet av statens bidrag till handelshögskolan

gäller — såsom framhålles i statsverkspropositionen — ett av

Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 med stöd av riksdagens bemyndigande godkänt

avtal, som träffats mellan företrädare för staten, Göteborgs stad och

handelshögskolan i Göteborg. Enligt avtalet skall utgifterna för handelshögskolan,

till den del de icke kan täckas av högskolans egna medel, bestridas

av staten och Göteborgs stad. Härvid betalar staten två tredjedelar

och Göteborgs stad en tredjedel av 105 000 kronor, överskjutande belopp

bestrides med tre fjärdedelar av staten och en fjärdedel av staden; dock

skall stadens sammanlagda bidrag icke överstiga 175 000 kronor. Enligt

beslut av riksdagen skall stadens bidrag ej påverkas av den inkomstminskning,

som åsamkats handelshögskolan genom statsmakternas beslut om avskaffande

av terminsavgifter och andra obligatoriska avgifter vid högskolan.

Inkomstminskningen kompenseras genom ett särskilt statsbidrag som

för närvarande utgår med 106 900 kronor.

Avtalet innehåller en bestämmelse att därest väsentligt ändrade förhållanden

— t. ex. eu förskjutning i penningvärdet — inträder, förhandlingar

skall upptagas om en reglering av stadens maximibidrag. Med stöd av denna

bestämmelse inleddes — på initiativ från statens sida — under sommaren

1958 förhandlingar mellan avtalsparterna, vilka förhandlingar numera

slutförts och resulterat i att företrädarna för Göteborgs stad förklarat

sig beredda förorda, att stadens maximibidrag till högskolan höjes från

175 000 till 200 000 kronor eller, om förhandlingsklausulen i avtalet utgår,

till 225 000 kronor.

Företrädaren för staten vid förhandlingarna förordar med hänsyn till

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

att det nuvarande avtalets giltighet utlöper först den 1 juli 1968 — en höjning

av maximibidraget till 200 000 kronor och bibehållande av förhandlingsklausulen.

Departementschefen ansluter sig härtill och tillstyrker alltså

att med Göteborgs stad träffas överenskommelse om en dylik ändring

av avtalet.

Vad angår styrelsens för handelshögskolan i Göteborg anslagsäskanden

för nästa budgetår, framhåller departementschefen, att han — i avvaktan

på vissa inom universitetsutredningen pågående undersökningar i anledning

av förslag om upprättande i vårt land av ytterligare en handelshögskola,

alternativt utbyggnad av existerande handelshögskolor — icke anser

sig kunna förorda några egentliga ändringar i organisationen för högskolan

och därför avstyrker styrelsens förslag om inrättande av nya vetenskapliga

befattningar och lektorat.

I enlighet med beslut av 1958 års B-riksdag har från och med innevarande

budgetår sex arvodesavlönade tjänster som biträdande lärare och

två arvodesbefattningar som assistent vid högskolan ombildats till tjänster

som biträdande lärare i Ae 21 respektive assistenttjänster i reglerad befordringsgång,

varjämte arvodet till huvudläraren i spanska språket fastställts

att motsvara löneklass A 23. Till täckande av kostnaderna härför

inräknas i staten för nästa budgetår 15 630 kronor. Vidare biträdes yrkandet

om en kartriterska vid högskolans geografiska institution i så måtto,

att departementschefen tillstyrker inrättande vid institutionen av en tjänst

som kartritningsbiträde i reglerad befordringsgång. Medelsbehovet ökar

härigenom med 10 464 kronor. Under avlöningsstaten tillkommer härjämte

vissa utgiftsökningar av automatisk karaktär. För löneklassändringar beräknas

sålunda 1 434 kronor och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

5 400 kronor. Den sammanlagda utgiftsökningen för avlöningar

skulle därigenom uppgå till i runt tal 32 900 kronor.

Under omkostnadsstaten tillstyrker departementschefen uppräkning med

1 000 kronor till renhållning och städning, med 1 200 kronor till expenser

och med 3 000 kronor till biblioteket. Vidare förordas, att posten till försäkringar

höjes med 500 kronor och posten till siffergranskning med 200

kronor. Omkostnadsstaten bör å andra sidan nedräknas med 30 000 kronor,

som anvisats för innevarande budgetår till bestridande av vissa engångskostnader.

Anslagsposten till omkostnader kommer härigenom att

uppvisa en nettominskning med 24 100 kronor.

Anslagsposten till pensioner torde uppräknas med 3 800 kronor på grund

av höjningar av det i huvudmansavgiften till statens pensionsanstalt ingående

rörliga tillägget och med 13 700 kronor till huvudmansavgift för nyinrättade

tjänster.

Enligt vad sålunda anförts skulle högskolans utgifter för nästa budgetår

stiga till 1 001 400 kronor.

Avkastningen av högskolans fonder, hyresinkomster och intäkter av elevavgifter

beräknas av styrelsen för högskolan för nästa budgetår till 95 500

kronor, vilket innebär en höjning i förhållande till innevarande budgetår

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

71

med 5 000 kronor. Det särskilda statsbidraget såsom kompensation för avskaffade

obligatoriska elevavgifter bör anvisas med oförändrat 106 900

kronor. För bestridande av de för nästa budgetår beräknade utgifterna å

lillhopa 1 001 400 kronor skulle sålunda sammanlagt 202 400 kronor stå

till förfogande. Återstoden, 799 000 kronor, bör avtalsenligt täckas med

bidrag från Göteborgs stad och staten. Därvid kommer enligt den nya beräkningsgrunden

200 000 kronor att falla på Göteborgs stad och 599 000

kronor på staten.

I enlighet med det anförda torde sålunda anslaget för nästa budgetår böra

bestämmas till 705 900 kronor.

Utskottet. Den uppgörelse, som träffats vid förhandlingar mellan företrädare

för staten, Göteborgs stad och handelshögskolan i Göteborg om

en reglering av stadens bidrag till högskolan, synes utskottet vara godtagbar

ur statens synpunkt. Utskottet delar också departementschefens uppfattning

om lämpligheten av att antaga det alternativ till lösning, som innebär,

att stadens maximibidrag höjes till 200 000 kronor samtidigt som förhandlingsklausulen

hibehålles i avtalet. Det kan konstateras, att ifrågavarande

belopp i stort sett motsvarar vad Göteborgs stad enligt staten för

högskolan skulle ha erlagt i bidrag för nästa budgetår, därest stadens bidrag

icke varit maximerat.

Med anledning av pågående undersökningar inom universitetsutredningen

angående upprättande av ytterligare en handelshögskola, alternativt utbyggnad

av existerande handelshögskolor, har departementschefen ansett

sig icke böra förorda några egentliga ändringar i organisationen för här

ifrågavarande handelshögskola och har därför avstyrkt högskolestyrelsens

förslag om inrättande av nya vetenskapliga befattningar och lektorat.

På av departementschefen sålunda anförda skäl anser utskottet sig icke

böra biträda de föreliggande motionerna, som stå i överensstämmelse med

högskolestyrelsens förenämnda förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 261 och II: 324,

a) godkänna följande huvudstat för handelshögskolan i

Göteborg, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1959/60:

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis .................... 764 500

2. Omkostnader, förslagsvis................... 191 400

3. Pensioner, förslagsvis ...................... 45 500

Summa kronor 1 001 400

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder.......... 85 000

2. Avgifter från de studerande m. in.

a) Inflytande elevavgifter .................. 500

b) Särskilt bidrag från staten .............. 106 900

3. Hyresinkomster ........................... 10 000

4. Bidrag från Göteborgs stad................. 200 000

5. Bidrag från staten......................... 599 000

Summa kronor 1 001 400

b) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 705 900 kronor.

88:o) Handelshögskolorna: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 93, s. 181 och 182), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelshögskolorna: Stipendier för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 38 500

kronor.

89:o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 182—184) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Från anslaget bestrides utgifter för utrikeshandelsstipendier, småindustriens

exportbyrå och exportråd samt handelssekreterareorganisationen.

Kostnaderna för den utrikeshandelsfrämjande verksamhet, vartill bidrag

utgår från anslaget, har hittills till huvudsaklig del täckts med medel från

handels- och sjöfartsfonden. Departementschefen är emellertid i princip ense

med kommerskollegium om att kontinuerligt återkommande utgifter av

den karaktär, som det här är fråga om, helst bör bestridas från anslag på

riksstaten. Att så icke skett har dels berott på tillgången av medel inom

handels- och sjöfartsfonden, dels på att ytterligare erfarenhet behövt avvaktas

för en säkrare bedömning av den fortsatta omfattningen och inriktningen

av handelssekreterareorganisationen. Departementschefen erinrar om att

han i fjolårets statsverksproposition framhöll, att erfarenhet numera vunnits

om att institutionen borde bibehållas men att med hänsyn till angelägenheten

av att begränsa utgifterna över riksstaten den dittillsvarande fördelningen

mellan fonden och riksstaten borde bibehållas ännu något år. Numera

har emellertid behållningen i fonden nedgått avsevärt, och en överflyttning

till riksstaten av en del av de utgifter som belastar fonden är nödvändig.

Förra årets riksdag hemställde hos Kungl. Maj :t om utredning av frågan

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1059

73

om åtgärder till främjande av den svenska utrikeshandeln, särskilt i Västeuropa.

Departementschefen avser att inom den närmaste tiden vidtaga åtgärder

för igångsättande av detta utredningsarbete. Eu rad spörsmål kommer

med all sannolikhet att i detta sammanhang aktualiseras, bl. a. torde

handelskammarväsendet och andra former för samverkan mellan näringslivet

och staten till främjande av svenska exportintressen behöva närmare

övervägas. Mot denna bakgrund har departementschefen funnit sig i första

hand böra förorda, att utgifterna för handelssekreterareorganisationen, vars

omfattning genom anställningskontrakt etc. är bunden för flera år framåt,

överföres på riksstaten. Med hänsyn till medelstillgången i handels- och sjöfartsfonden

synes det dock möjligt att för nästa budgetår begränsa anslagshöjningen

till 700 000 kronor. Tillskottet av fondmedel för bestridande av

utgifter för handelssekreterarna skulle därigenom icke behöva uppgå till

mer än cirka 200 000 kronor.

För budgetåret 1959/60 bör anslaget alltså uppföras med 1 200 000 kronor.

Härav beräknas i enlighet med kommerskollegiets förslag till utrikeshandelsstipendier

30 000 kronor och till småindustriens exportråd och småindustriens

exportbyrå 103 600 kronor. Återstoden av anslaget, 1 066 400

kronor, hör reserveras för handelssekreterareverksamheten. Det förutsättes

liksom förut få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

om användningen av dessa medel. Därest så skulle erfordras, bör enligt

departementschefen Kungl. Maj:t få göra jämkningar i medelstilldelningen

mellan olika ändamål.

Vtskottet anser sig med hänsyn dels till den begränsade medelstillgången

inom handels- och sjöfartsfonden, dels till den fasta karaktär, som handelssekreterareorganisationen

numera fått, böra tillstyrka, att kostnaderna för

denna från och med nästa budgetår bestridas från förevarande anslag. Beräkningen

av detsamma synes böra godtagas. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om användningen av medlen

under anslaget ävensom att göra jämkningar i medelstilldelningen mellan

olika ändamål.

Utskottet hemställer,

alt riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet

med främmande länder för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

90 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 95, s. 184 och 185) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 102 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 102 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att frågan om handelskammarväsendets

framtida organisation och finansiering kommer att bli föremål för utredning.

Med hänsyn härtill och då medelstillgången inom handels- och sjö
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

fartsfonden medgiver, alt bidragen även under nästa år delvis bestrides från

fonden, anser han sig icke böra förorda någon höjning av förevarande anslag.

Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp,

Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser

om fördelningen av anslagsmedlen.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag liksom ej

heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i

utlandet för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 102 000

kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

91 :o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 96, s. 186—191) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1959/60, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 415 000 kronor.

I förberörda båda likalydande motioner 1:256 av herr Sundelin och II:

316 av'' herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 7 395 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 323 100 kronor.

Departementschefen erinrar om att vid behandlingen av patent- och registreringsverkets

anslagsäskanden för budgetåren 1957/58 och 1958/59

vissa av de förslag rörande patentanmälningsavdelningarna, som framlagts

av organisalionsnämnden vunnit beaktande. Vid nämndens arbete hade emellertid

framkommit uppslag, vilkas fullföljande krävde ytterligare utredning.

Särskilda sakkunniga har numera tillkallats för att utreda i första hand

patentanmälningsavdelningarnas organisation och personaluppsättning men

även metoderna för publicering av patent- och registeranmälningar.

Under dessa förhållanden är departementschefen icke beredd att nu tillstyrka

några egentliga förändringar — inrättande av nya tjänster eller lönegradsuppflyttningar

— inom patentanmälningsavdelningarna. Dock synes

biträdespersonalcn där böra från och med nästa budgetår förstärkas med en

tjänst som kanslibiträde Ao 7 och en tjänst som kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång.

Patentverket har under eu följd av år i petita föreslagit, att administrativa

och varumärkesavdelningen uppdelas på två självständiga avdelningar. Förslag

av sådan innebörd har framförts även av organisationsnämnden liksom

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

75

sedermera av varumärkes- och firmautredningen. Skäl talar enligt departementschefen

för att en omorganisation nu kommer till stånd. Han tillstyrker

alltså att från och med nästa budgetår avdelningen uppdelas på en administrativ

byrå och en varumärkesbyrå. I anslutning härtill föreslås inrättande

av en byråchefstjänst i Bo 1 med placering på administrativa byrån,

en tjänst som byrådirektör i Ao 24 samt en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 23. I samband därmed bör följande befattningar indragas,

nämligen tjänsten som administrativ byrådirektör i Ao 24, tjänsten som

förste byråsekreterare i Ao 23 på nuvarande kanslibyrån samt tjänsten som

förste byråsekreterare i Ae 21 på nuvarande administrativa byrån.

Vad angår förslagen om ändrad anställningsform tillstyrkes att tre

tjänster som kanslibiträde i Ae 7 överföres på ordinarie stat. Därjämte torde,

såsom patentverket föreslagit, 11 kontorsbiträdestjänster avföras ur personalförteckningen

för ordinarie tjänster och ersättas med 8 tjänster som

kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Vid bifall till vad sålunda förordats ökar medelsbehovet å anslaget med

31 055 kronor. Härutöver tillstyrkes medelsanvisning för löneklassändringar,

tjänstetidsbefordran m. in. samt till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

och beräknas för dessa ändamål respektive 16 170 och 44 700

kronor.

Utskottet. I anslutning till vissa av statens organisationsnämnd verkställda

undersökningar av verksamheten inom patent- och registreringsverket

har under de senaste åren en successiv personalmässig och organisatorisk

förstärkning kommit till stånd på vissa av verkets avdelningar. De av Kungl.

Maj :t för nästa budgetår framlagda förslagen sikta till ytterligare organisatoriska

förbättringar, närmast genom en uppdelning av administrativa och

varumärkesavdelningen på två självständiga byråer. Då ett genomförande

av sistnämnda förslag torde möjliggöra en ur arbetssynpunkt önskvärd förenkling

i ärendenas handläggning, har utskottet icke något att erinra mot

detsamma. De ändringar i personalförteckningen för verket och de kostnader,

som bli följden härav, synas sålunda böra godtagas. Även förslagen i

övrigt torde böra bifallas. I enlighet med det anförda avstyrkas motionerna,

enligt vilka, såvitt nu är i fråga, med inrättandet av nya tjänster vid verket

bör i rådande ekonomiska läge anstå.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 256 och II: 316, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket vidtaga de ändringar, som

föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1959;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 3 480 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 2 897 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 990 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 44 700

Summa kronor 7 415 000

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 7 415 000 kronor.

92:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 97, s. 191 och 192) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 211 500 kronor.

I förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin och II:

317 av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte till Patent- och registreringsverket: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 090 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 193 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att posten till bränsle, lyse etc. uppräknas

med 10 000 kronor och posten till övriga expenser med 8 000 kronor.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 257 och 11:317, såvitt nu

är i fråga, till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 211 500

kronor.

93:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. I enlighet

.ned Kungl. Maj :ts förslag (punkt 98, s. 192), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag

av 153 000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

77

94:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 99, s. 192 och 193) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 85 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.

Svenska uppfinnarkontorets nämnd erinrar om att patent- och registreringsverket

i sitt förslag till den höjning av patentavgifterna, som beslöts

av 1958 års B-riksdag, framhöll angelägenheten av att höjningen icke på

ett oskäligt sätt försvårade patentsökandet för mindre bemedlade uppfinnare.

Därvid hänvisades till att uppfinnarkontoret åtnjuter statsanslag,

som bland annat är avsett för att bereda möjlighet att i ömmande fall hjälpa

uppfinnare med ansökningsavgift för uppfinning, vilken bedömes som värdefull.

En höjning av avgifterna borde sålunda medföra en förstärkning av

statsbidraget till uppfinnarkontoret. Ökad medelsanvisning motiveras enligt

nämndens åsikt även av att anslaget varit oförändrat sedan budgetåret

1953/54 och sålunda reellt undergått en minskning.

Departementschefen finner vad nämnden anfört motivera en uppräkning

av anslaget.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande

verksamhet för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kronor.

95 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 100, s. 193 och 194) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Från detta anslag bestrides dels de annonskostnader, som överståthållarämbetet

och länsstyrelserna har att erlägga för kungörande av anmälningar

att intagas i förenings- och handelsregistren, dels viss del av patentoch

registreringsverkets tryckningskostnader för utgivande av diverse samlingsregister.

Avgifter, som inflyter i samband med anmälningarna redovisas å riksstatens

inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register. Avgifterna täcker kostnaderna under förevarande anslag. För budgetåret

1957/58 har inkomsttiteln redovisats med cirka 450 000 kronor. I

riksstatsförslaget för nästa budgetår beräknas inkomsterna till 500 000

kronor.

Departementschefen föreslår en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 430 000 kronor.

96 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 101, s. 194—197) att dels godkänna av departementschefen

förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens

fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 455 300 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att de i staten för försäkringsinspektionen

ingående posterna höjes med 20 300 kronor på grund av ökade pensionskostnader,

med 6 800 kronor till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

och med 2 700 kronor till arbetsgivarebidrag till den allmänna sjukförsäkringen

in. in. Samtidigt minskar till följd av löneklassändringar m. m.

medelsbehovet med 11 200 kronor. Nettoutgiften enligt staten kan därmed

för budgetåret 1959/60 beräknas till 1 452 500 kronor, innebärande en ökning

med 18 600 kronor.

För avsättning till försäkringsinspektionens fond bör anvisas summan av

de bidrag till försäkringsinspektionen, vilka för nästa budgetår redovisas

under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen, och det statsbidrag,

som därutöver erfordras för understödsföreningsavdelningens verksamhet.

Nyssnämnda inkomsttitel har i riksstatsförslaget för budgetåret

1959/60 upptagits med 1 200 000 kronor. Av beloppet beräknas 1 025 000

kronor som bidrag från försäkringsbolagen och 175 000 kronor som bidrag

från understödsföreningarna. Utgifterna för understödsföreningsavdelningen

kan, vid bifall till vad departementschefen tidigare föreslagit, beräknas

komma att belöpa sig till 460 400 kronor. Med hänsyn till att 15 000 kronor

av föreningarnas bidragssumma skall anses utgöra understödsföreningsavdelningens

andel av gemensamma kostnader för inspektionen erfordras till

täckande av utgifterna ett statsbidrag av (460 400 — 160 000 =) 300 400

kronor. Till fonden bör alltså avsättas sammanlagt 1 500 400 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

79

Stat

Utgifter

Avlöningar och pensioner:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... 530 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ............ 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. 432 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 154 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................. 6 800

6. Pensioner, förslagsvis .............. 122 300 1 254 800

Omkostnader:

1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen m. m., förslagsvis ... 7 200

2. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 4 000

3. Reseersättningar, förslagsvis......... 33 000

4. Expenser, förslagsvis................ 84 000

5. Hyror, förslagsvis .................. 49 100

6. Publikationstryck, förslagsvis ....... 28 000 205 300

Summa kronor 1 460 100

Särskilda uppbördsmedel

1. Registreringsavgifter, förslagsvis...... 7 000

2. Försålda publikationer, förslagsvis____ 600 7 600

Nettoutgilt kronor 1 452 500

c) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 400 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m.m .

97:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102, s. 198 och 199) att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 341 200 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 342 300 kronor.

En tjänst som kontrollant i Ag 23 föreslås indragen. Innehavaren av tjänsten

kontrollerar byggandet av sådana bombsäkra cisternanläggningar för

flytande bränslen, till vilka statsbidrag utgår. Då systemet med statsbidrag

till dylika anläggningar nu är under avveckling, kan tjänsten fortsättningsvis

undvaras.

Å andra sidan fungerar riksnämnden, enligt de nya bestämmelserna om

oljelagringsskyldighet, som tillsynsmyndighet vid ordningställande av de

lagringsutrymmen, till vilka lån av statsmedel utgår. Behov har därvid visat

sig föreligga att i viss utsträckning anlita särskilt tillkallade sakkunniga.

Härför beräknas ett ökat medelsbehov av 5 000 kronor.

Förslaget i övrigt innebär endast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 271 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t .............................. 27 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ................................ 876 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 158 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 8 000

1 341 200

b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

1 341 200 kronor.

98 :o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.

Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 103, s. 199 och 200) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

182 000 kronor.

I förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin och II: 317

av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte

till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 163 800 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

81

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 176 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med 6 000 kronor,

vilket motsvarar kostnaderna för bestridande av riksnämndens andel av förvaltningskostnaderna

för vissa gemensamma krigsuppehållsplatser.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.

Med tillstyrkande av Ivungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu är i

fråga, till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 182 000 kronor.

99:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 104, s. 200) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 990 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 680 000 kronor.

Riksnämnden erinrar i sin petitaframställning om att, enligt beslut av

1953 års riksdag, den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden

finansierar sin inköpsverksamhet, får efter beslut av Kungl. Maj :t disponeras

intill ett belopp av 740 milj. kronor. Genom beslut av Kungl. Maj :t

den 31 januari 1958 har den kredit, som från och med den 1 januari 1959

står till riksnämndens förfogande, bestämts till 500 milj. kronor. Ränte- och

lagringskostnaderna under nästa budgetår har beräknats med utgångspunkt

från att hela detta belopp kommer att tagas i anspråk.

Departementschefen tillstyrker, att medel anvisas i anslutning till riksnämndens

beräkning av anslaget.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och tillstyrker alltså, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes

till 24 990 000 kronor, innebärande en anslagsminskning av 5 690 000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

24 990 000 kronor.

Krisförvaltningen

100:o) Statens handelslicensnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 105, s. 201) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kronor.

(t liihang till riksdagens protokoll 195!). G samt. Nr 10

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

I förberörda båda likalydande motioner I: 256 av herr Sundelin och II: 316

av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte

— i anslutning till en överflyttning till kommerskollegium av handelslicensnämndens

utredande och statistiska uppgifter på bränsleområdet — till Statens

handelslicensnämnd: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 790 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000 kronor.

Med nuvarande personaluppsättning beräknas de sammanlagda kostnaderna

för löner och arvoden m. m. till 1 115 000 kronor. En n edräkning av

anslaget för nästa budgetår torde dock enligt handelslicensnämnden vara

möjlig. Bl. a. skulle vid ett genomförande av nämndens redan tidigare framförda

förslag om överflyttning till kommerskollegium av nämndens utredande

och statistiska uppgifter på bränsleområdet en sänkning kunna ske

med 115 000 kronor. Med hänsyn till att under innevarande och nästa budgetår

ett par befattningshavare avgår med pension och då nämnden överhuvud

taget är inställd på att söka efter hand minska personalen torde anslaget

kunna nedräknas med ytterligare 100 000 kronor till 900 000 kronor.

Departementschefen förklarar sig icke heller i år vara beredd att pröva

frågan om överflyttning till kommerskollegium av handelslicensnämndens

angivna uppgifter på bränsleområdet. SåAutt gäller den övriga personalen

är det enligt departementschefen möjligt för nämnden att göra indragningar

utöver vad denna räknat med. Anslaget torde sålunda kunna nedskrivas med

250 000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

I motionerna har förordats bl. a. ett genomförande av det av statens

handelslicensnämnd och kommerskollegium framförda förslaget om en överflyttning

till kollegium av nämndens utredande och statistiska uppgifter

på bränsleområdet. Vid behandlingen under punkten 5 av kollegiums avlöningsanslag

har utskottet avstyrkt motionerna, såvitt nu är i fråga.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu är i

fråga, till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kronor.

101 :o) Statens handelslicensnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 106, s. 202) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 97 000 kronor.

I förberörda båda likalydande motioner 1:257 av herr Sundelin och II:

317 av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader för budgetåret 1959/

60 anvisa ett förslagsanslag av 87 300 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

83

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 122 000 kronor.

Departementschefen föreslår med hänsyn till den under handelslicensnämndens

avlöningsanslag ifrågasatta personalminskningen, att anslaget

sänkes med 25 000 kronor till 97 000 kronor.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 97 000

kronor.

102:o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 202 och 203) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor

Från anslaget, som för närvarande benämnes Awecklingskostnader för

statens priskontrollnämnd, beslrides dels avlöningskostnader för sådan övertalig

personal vid statens priskontrollnämnd, som efter nämndens upphörande

tills vidare beretts anställning inom främst statens pris- och kartellnämnd,

dels avlöningskostnader för sådana tjänstemän, vilka innehar extra

ordinarie tjänster vid statens krisorgan och vilkas tjänstgöring inom krisförvaltningen

upphört utan att de för tillfället kunnat beredas någon fast

placering eller anställning med ersättning i annan ordning.

Det har sedan länge varit en strävan att bereda all personal, som avlönas

från förevarande anslag, stadigvarande anställning inom statsförvaltningen

eller annorstädes, och det är att räkna med att den övertaliga personalen från

statens priskontrollnämnd före den 1 juli 1959 har kunnat beredas dylik

fast placering och sålunda ej kommer att belasta anslaget för nästa budgetår.

Därifrån skulle då bestridas avlöningskostnaderna för endast tre av de

extra ordinarie tjänstemännen vid statens krisorgan, nämligen en byråchef

i Ae 26, en byrådirektör i Ae 24 och en förste byråsekreterare i Ae 21. Innehavarna

är förordnade som sakkunniga hos statens pris- och kartellnämnd.

Medelsbehovet för avlöningar till dem beräknas till ungefär 105 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot anslagsberäkningen eller mot vad

departementschefen i samband därmed anfört och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till

viss personal för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 105 000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Diverse

103:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 108 och 109, s. 204)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 2 082 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 606 000 kronor.

104 :o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 110, s. 204—207) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 246 000 kronor.

Från anslaget, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 27 600 kronor,

bestrides för närvarande Sveriges andel i kostnaderna för följande ändamål,

nämligen internationella byrån i Paris för utställningar, patentunionens

internationella byrå i Bern, internationella valfångstkommissionen, internationella

rådgivande bomullskommittén (ICAC) samt internationella organisationen

för fyrtekniska frågor (IALA). Departementschefen beräknar

för nästa budgetår ökat medelsbehov med 1 000 kronor till internationella

utställningsbyrån i Paris, med 1 300 kronor till internationella rådgivande

bomullskommittén samt med 1 450 kronor till internationella organisationen

för fyrtekniska frågor.

Departementschefen anser, att från och med nästa budgetår kostnaderna

för ytterligare följande ändamål — vilka för närvarande redovisas under

särskild rubrik å tionde huvudtiteln — bör överflyttas till förevarande anslag,

nämligen kostnaderna för handelssjöfartens dirigering, bidrag till internationell

patrulleringstjänst i norra Atlanten samt bidrag till internationella

hydrografiska byrån. Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår

upptagna med resp. 20 000, 100 000 och 27 000 kronor eller med tillhopa

147 000 kronor.

Vidare föreslås, att från och med nästa budgetår ur förevarande anslag bestrides

Sveriges medlemsavgift m. m. i mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen

(IMCO), för vilket ändamål beräknas 50 000 kronor, samt

Sveriges andel i kostnaderna för ett kombinerat livräddnings- och väderleksfartyg

i Nordsjön, beräknat till 17 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och icke har något att

erinra mot vad departementschefen i samband därmed anfört, får hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

246 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

85

105 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 111, s. 207) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under åren 1957 och 1958

framlagt dels huvudrapport, dels tilläggsrapport. Det egentliga utredningsarbetet

är därmed slutfört, och vid Nordiska rådets sjätte session i Oslo har

enighet nåtts om att fortsatta diskussioner angående en gemensam nordisk

marknad skall föras mellan regeringarna i de nordiska länderna. I det sammanhanget

kan behov uppkomma av kompletterande undersökningar. Med

utgångspunkt härifrån beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 150 000

kronor, innebärande en minskning av anslaget till hälften.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

106 :o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 112, s. 208 och 209), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 550 000

kronor.

107 :o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 113, s. 209) torde anslaget — från vilket bestrides

svenska statens andel i kostnaderna för eu gemensam nordisk turistkampanj

i Amerikas förenta stater — böra uppföras med oförändrat 104 000 kronor.

Den omständigheten att viss jämkning eventuellt sker i den riksdagen

tidigare underställda planen för finansieringen av ifrågavarande turistkampanj,

synes icke böra påverka det svenska bidraget till densamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta

stater för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 104 000

kronor.

108 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 114, s. 209—212) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 11 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Per-Olof Ilanson m. fl. (I: 30) och den andra inom andra kammaren

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr it) år 1959

av herr Hamrin m. fl. (11:44), i vilka hemställts, att riksdagen i anslutning

till behandlingen av anslaget till fonden för idrottens främjande måtte

besluta, att ingen del av detta anslag får disponeras för stöd åt boxningssporten,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Nils Hansson och Åke Larsson (I: 259) och den andra inom andra

kammaren av herr Allard m. fl. (II: 321), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret

1959/60 anvisa ett anslag av 12 000 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och

Nilsson i Gävle väckt motion (II: 75), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret

1959/60 anvisa ett belopp av 17 563 150 kronor samt att därutöver ett belopp,

som motsvarar ett anslag av 10 kronor per år och aktiv medlem, ställes

till de lokala idrottsorganisationernas förfogande.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 44,

II: 321 och II: 75.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 300 000 kronor.

Anspråken på idrottsfonden för nästa budgetår överstiger vida de tillgängliga

resurserna. En höjning av förevarande anslag är därför motiverad,

bl. a. för att bereda utrymme för de kostnader, som kan uppkomma i samband

med Olympiska spelen 1960, men även för att möjliggöra för förbunden

att i vidgad utsträckning ekonomiskt stödja särskilt ledarutbildningen

och över huvud taget ungdomsidrotten. Departementschefen tillstyrker därför

att anslaget till Avsättning till fonden för idrottens främjande för nästa

budgetår uppräknas med 700 000 kronor till 11 000 000 kronor.

I detta sammanhang torde få omnämnas, att det av 1955 års idrotts- och

friluftsutredning i december 1957 framlagda betänkandet »Idrotten och

samhället» efter remissbehandling och därpå grundad prövning inom handelsdepartementet

ej ansetts böra läggas till grund för proposition i ämnet.

Med stöd av bemyndigande av Kungl. Maj :t den 7 november 1958 har departementschefen

därför tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa

ny utredning angående vissa frågor i samband med den statliga bidragsgivningen

på hithörande områden. I direktiven har tagits upp bl. a.

frågan om en sammanslagning av riksidrotts- och korporationsidrottsförbunden.

Vidare torde bär få anmälas fråga om höjning av radpriset vid tippning.

Priset per tipsrad har sedan den 1 juli 1951 varit oförändrat 35 öre. Redan

penningvärdeförändringen i och för sig motiverar nu en höjning. Därtill

kommer att anslagen till idrotts- och friluftsbefrämjande ändamål i huvudsak

fördubblats sedan radpriset förra gången justerades. Sålunda anvisades

för budgetåret 1951/52 under förevarande anslag 5,5 milj. kronor och under

anslaget till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande 750 000

kronor. Departementschefen har nyss för budgetåret 1959/60 förordat an
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

87

visande av 11 milj. kronor å idrottsanslaget och kommer under nästa punkt

att föreslå höjning av friluftsanslaget till 1,4 milj. kronor. Departementschefen

anser sig därför böra förorda, att — därest riksdagen icke har någon

erinran häremot — med Aktiebolaget Tipstjänst träffas överenskommelse

om en höjning av radpriset å stryk- och siffertipskupnger från 35 till 40 öre

och å pooltipskuponger med motsvarande belopp. Tidpunkten för ikraftträdandet

av prishöjningen torde få bestämmas sedan riksdagen uttalat sig i

frågan.

Utskottet. Av de i propositionen redovisade framställningarna framgår,

att behovet av statsmedel för stöd till idrottsändamål betydligt överstiger

det nuvarande anslaget. En uppräkning av detta synes därför motiverad

bl. a. med hänsyn till Olympiska spelen 1960 och behovet av vidgat stöd

åt ungdomsidrotten. Inom ramen för nuvarande statsinkomster är det dock

svårt att öka anslaget till fonden. Departementschefen bär emellertid för att

skapa bättre medelsutrymme föreslagit en höjning av radpriset vid tippning

från 35 till 40 öre. Utskottet har icke något att erinra mot att en sådan

höjning kommer till stånd. Härigenom har departementschefen funnit det

möjligt att öka förevarande anslag med 700 000 kronor och anslaget till

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande med 150 000 kronor.

I rådande budgetära läge anser utskottet sig icke kunna medverka till en

höjning av förevarande anslag utöver vad departementschefen sålunda förordat.

Härav följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 259 och II: 321

samt II: 75.

Utskottet vill erinra om att utskottet under punkten 117 i sitt av 1957

års riksdag godkända utlåtande nr 10 i anledning av då föreliggande motioner

rörande boxningssporten framhöll, att riksdagen icke lämpligen borde

uttala sig för vilka idrottsgrenar som borde ifrågakomma för erhållande

av bidrag från idrottsanslaget. Vidare vill utskottet erinra om att Kungl.

Maj :t genom beslut den 20 februari 1959 bemyndigat chefen för inrikesdepartementet

att tillkalla två sakkunniga med uppgift att i samråd med riksidrottsförbundet

och svenska boxningsförbundet följa frågan om boxningssportens

skadeverkningar samt, därest särskilda åtgärder befinnas påkallade

för att klarlägga dylika skadeverkningar eller eljest för uppdragets fullgörande,

till chefen för inrikesdepartementet inkomma med härav föranledda

förslag.

Under hänvisning till vad sålunda anförts torde de föreliggande motionerna

I: 30 och II: 44 icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 259 och II: 321 samt II: 75,

till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret

1959/60 anvisa ett anslag av 11 000 000 kronor;

b) att motionerna 1:30 och 11:44 icke må av riksdagen

bifallas.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

109:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen, (punkt 115, s. 212—215) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 1 400 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 250 000 kronor.

I en tid med vidgade möjligheter till rekreation och vila i olika former är

den verksamhet, som till gagn för frilufts- och semesterlivet utövas med

anlitande av bidrag ur fonden för friluftslivets främjande, vård allt erkännande

och stöd. De i allmänhet på kommunalt initiativ tillkomna semesterbyarna

exempelvis har på de orter, där dylika anläggningar blivit uppförda,

visat sig på ett utomordentligt sätt fylla behovet av goda och samtidigt

prisbilliga inkvarteringsmöjligheter. Ett annat ändamål, som bör tillerkännas

det största värde och vilket kommit i blickpunkten särskilt genom

bilismens utveckling under de senaste åren, är iordningställande och sanering

av campingplatser. För båda dessa ändamål har anspråken på bidrag

ur fonden ökat. Därur lämnas också ekonomiskt stöd till bl. a. Svenska

turistföreningen, Skid- och friluftsfrämjandet samt Svenska naturskyddsföreningen,

vilka organisationers värdefulla arbete torde vara allmänt

bekant.

Till ytterligare utveckling av dessa olika verksamhetsgrenar anser departementschefen

en förstärkning av friluftsfonden för nästa budgetår motiverad.

Innan han går närmare in härpå, vill han beröra två avgivna betänkanden

angående ökade statliga bidrag till offentliga badanläggningar

och till åtgärder i syfte att förhindra olycksfall i fjällvärlden.

Folkbadsutredningen har föreslagit, att de statliga bidragen till badinrättningar

höjes under de närmaste åren med minst 2 milj. kronor. För

egen del vill departementschefen understryka vad utredningen själv uttalat,

att anläggande av simhallar, friluftsbad och bastubad i allt väsentligt

är en kommunal angelägenhet. Det kan visserligen invändas, att de offentliga

badinrättningarna genom att förmedla simundervisning verkar för en

direkt minskning av drunkningsolyckorna, och att det därför borde vara

angeläget för staten att aktivt stödja tillkomsten av simhallar och friluftsbad.

Han vill dock erinra om att redan nu ej oväsentliga bidrag till

badanläggningar lämnas ur friluftsfonden och även ur idrottsfonden. Sålunda

har under den senaste femårsperioden anvisats såsom bidrag till friluftsbad,

ur friluftsfonden cirka 640 000 kronor och ur idrottsfonden närmare

200 000 kronor. Bidragen från idrottsfonden har varit anpassade efter

behovet av start- och vändbryggor, hopptorn etc. för tävlingsändamål,

medan bidragen ur friluftsfonden gällt ordnande av strand, sanitära anläggningar

etc. Det är givetvis ett önskemål att bidrag ur frilufts- och

idrottsfonderna även i fortsättningen skall kunna lämnas till offentliga badanläggningar.

Särskild medelsanvisning till ändamålet anser departementschefen

sig emellertid i nuvarande läge icke kunna tillstyrka. Den nu tilllämpade

fördelningen mellan idrottsfonden och friluftsfonden av ifrågavarande

bidrag anser han t. v. böra i princip bibehållas.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

89

Med hänsyn till de risker, som kan vara förenade med vandringar vintertid

i den svenska fjällvärlden, är givetvis alla åtgärder till förhindrande av

olycksfall värda att ekonomiskt stödjas även av staten. Departementschefen

har därför i princip ingenting emot att friluftsfonden anlitas för ökade

statliga insatser till förebyggande åtgärder i enlighet med den framlagda

utredningen.

Friluftsfondens tillgångar är redan nu otillräckliga för att tillgodose alla

de anspråk, som ställes på den, och i det föregående har pekats på några

ändamål, som departementschefen anser värda ytterligare ekonomiskt stöd

från statens sida. För att möjliggöra ökade insatser från fritidsnämndens

sida på alla dessa områden, skulle fordras en avsevärd uppräkning av anslaget.

Vid sina överväganden — som måst ske mot bakgrunden även av

det nuvarande budgetära läget — har han stannat för att medelstillskottet

bör begränsas till 150 000 kronor.

Utskottet finner i likhet med departementschefen önskvärt, att ökat statligt

stöd lämnas till anordningar för frilufts- och semesterlivet och vill därför

tillstyrka den föreslagna höjningen av förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag

av 1 400 000 kronor.

110:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 116, s. 215—217) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett anslag av 21 800 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist (I: 264) och den andra inom andra kammaren av herr

Christenson i Malmö (II: 320), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att öka avsättningen till lotterimedelsfonden för budgetåret 1959/60, så att

socialt godtagbara förhållanden kan skapas vid teatrarna.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 320.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 19 800 000 kronor.

Huvudparten av de medel, som via detta anslag årligen tillföres lotterimedelsfonden,

disponeras för bidrag till teatrar och orkestrar, medan återstoden

användes för att tillgodose tillfälliga kulturella och andra ändamål.

Anspråken på fonden är betydande. Sålunda förelåg vid utgången av föregående

budgetår ansökningar om bidrag å närmare 25 milj. kronor. Departementschefen

framhåller, att det icke nu är möjligt för honom att

medverka till en sådan höjning av anslaget, som skulle behövas för att tillmötesgå

alla i och för sig väl motiverade önskemål om bidrag ur fonden.

För nästa budgetår synes likväl en ej oväsentlig uppräkning av anslaget

böra komma Ull stånd. Departementschefen beräknar det ökade medelsbehovet

till 2 000 000 kronor och föreslår sålunda anvisande för budgetåret

1959/60 av sammanlagt 21 800 000 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande ni'' 10 år 1959

I detta sammanhang bringas till riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t

genom beslut den 21 november 1958 medgivit, att Svenska penninglotteriet

aktiebolag finge under 1959, liksom under föregående år, anordna ett särskilt

lotteri till förmån för konst och teater, omfattande högst 165 000

lotter å 100 kronor.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har framhållits, att teaterföretagen

för närvarande ha betydande svårigheter att bereda sina anställda skäliga

anställnings- och löneförhållanden. Teatrarnas möjligheter att genomföra

sin kulturella uppgift försvåras härigenom. Med allt beaktande av vad

i motionerna anförts vill utskottet dock framhålla, att det i desamma framförda

förslaget till sin karaktär av arbetsmarknadsfråga måste anses falla

utanför riksdagens område. Utskottet vill med anledning av motionerna

erinra om att anslaget till lotterimedelsfonden under en följd av år ökats

samt att huvudparten av de medel, som via detta anslag tillförts fonden,

disponerats för bidrag till teatrar och orkestrar. I sistnämnda avseende kan

nämnas, att av det för sistförflutna budgetår beviljade anslaget å 18,7 miljoner

kronor anvisades enbart för teaterverksamhet ett sammanlagt belopp

av 15,4 miljoner kronor. För orkesterverksamhet anslogs för samma budgetår

tillhopa 1,9 miljon kronor.

Utskottet är berett att jämväl för nästa budgetår medverka till en höjning

av förevarande anslag. Departementschefen har förordat en uppräkning

av detsamma med 2 miljoner kronor, vilket förslag utskottet med hänsyn

till de betydande anspråk, som ställas på fonden, anser sig böra biträda.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker det motionsvis gjorda yrkandet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 264 och II: 320, till Avsättning

till lotterimedelsfonden för budgetåret 1959/60 anvisa

ett anslag av 21 800 000 kronor.

lll:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 117, s. 217), innebärande att från och med nästa budgetår

även kostnaderna för granskningsnämnden för vissa patentansökningar

in. m. skola belasta förevarande anslag i stället för såsom hittills särskilt

anslag under tionde huvudtiteln, får utskottet, under erinran om att dessa

båda anslag för innevarande budgetår äro uppförda med 37 000 kronor respektive

4 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 41 000

kronor.

112 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 217 och 218), innebärande en av mins
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

91

kad belastning föranledd anslagssänkning av 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 575 000 kronor.

113:o) Extra utgifter. I enlighet med Kung!. Maj:ts förslag (punkt 119, s.

218), innebärande eu av minskad belastning föranledd anslagssänkning av

10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 111 000 kronor.

Uppskjutna frågor

114:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 35: Statens tekniska forskningsråd,

punkten 36: Tekniskt-vetenskaplig forskning in. in.

punkten 42: Bidrag till svenska träforskningsinstitutet,

punkten 64: Sjöbefälsskolorna: Avlöningar, Sjöbefälsskolorna: Omkostnader,

Sjöbefälsskolorna: Utrustning, Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser,

Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker in. m. samt

punkten 90: Understöd åt skärgårdsrederier;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 21 april 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Ivar Johansson,

Sundelin, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson, Rikard

Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson,

Bengt Gustavsson och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Ståhl, Gustafsson i

Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Andreasson, Nihlfors,

Johansson i Norrköping, Hjalmarson och Gustafsson i Kårby;

dock att herr Svärd deltagit i stället för herr Kaijser vid behandlingen av

punkterna 108—114.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

Reservationer

1) vid punkten 1 (Fråga om viss utbyggnad av Norrbottens järnverk aktiebolag)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och Hjalmarson, vilka ansett att utskottet bort i anledning av motionerna

I: 142 och II: 188 tillstyrka, att utbyggnaden av järnverket kommer till

stånd under förutsättning av att den kan finansieras utan ytterligare tillskott

av statsmedel och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»I propositionen har framlagts förslag till utbyggnad av Norrbottens järnverk

med ett kontinuerligt varm- och kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt,

vilket avses möjliggöra en vidarebearbetning inom bolaget av en kvantitet

om 90 000 ton valsat material. Projektet är kostnadsberäknat till 68

miljoner kronor, av vilket belopp 40 miljoner kronor anses kunna täckas

med anlitande av bolagets egna medel och inteckningslån. Huruvida även

återstoden av kapitalbehovet -—• ca 30 miljoner kronor — kan helt eller delvis

anskaffas genom bolagets egen försorg, är det icke möjligt att klarlägga

förrän senare i år. Om det därvid skulle visa sig, att statens medverkan är

påkallad för den fortsatta finansieringen, förutsättes frågan om omfattningen

av och sättet för denna medverkan få tagas upp i nästa års statsverksproposition.

Utskottet vill i anslutning härtill uttala, att det är synnerligen önskvärt,

att industrien i Norrland — icke minst i Norrbotten — utbygges, så att

ökade sysselsättningsmöjligheter skapas och arbetsmarknadsläget stabiliseras.

Självfallet böra dessa investeringar läggas så, att de äro företagsekonomiskt

motiverade och kunna bli räntabla. I annat fall komma nämligen

investeringarna att på längre sikt motverka det avsedda syftet. I detta hänseende

intaga de statsägda aktiebolagen i princip icke någon särställning.

Beträffande den ifrågasatta utbyggnaden av Norrbottens järnverk delar utskottet

alltså i princip den i motionerna I: 142 och II: 188 hävdade uppfattningen,

att beslut om utbyggnad icke bör fattas, förrän marknadsförutsättningarna

och produktionsbetingelserna fullständigt klarlagts och finansieringsfrågan

i sin helhet redovisats.

Staten har hittills investerat kapital och beviljat krediter i järnverket

med tillhopa 417 miljoner kronor. De utgifter, staten åsamkats, mana till

försiktighet, då fråga uppkommer om förnyade statliga kapitaltillskott. Den

i propositionen lämnade redovisningen ger icke någon klar bild av företagets

möjligheter att med egna medel eller upplånat kapital finansiera den

planerade utbyggnaden. Av principiella skäl och med hänsyn jämväl till

rådande statsfinansiella läge anser utskottet, att en bestämd förutsättning

för de föreliggande utbyggnadsplanernas förverkligande måste vara, att de

kunna realiseras utan ytterligare tillskott av statsmedel. Genom att medel

för nödvändiga fortsatta investeringar sökas i öppna marknaden, skulle det

sannolikt också bli möjligt att uppnå en smidigare anpassning till de pro
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

93

jekt och åtgärder, som äro aktuella inom näringslivet i övrigt. Målsättningen

måste nämligen vara att, samtidigt som man söker tillgodose behovet

av industriell utbyggnad i Norrbotten, låta denna utbyggnad äga rum på

ett sätt, som står i samklang med utbyggnaden av motsvarande grenar i

det svenska näringslivet över huvud taget, icke minst därför att vid motsatt

förfarande allvarliga svårigheter kunna uppkomma även för den norrbottniska

industrien.

Beträffande de tekniska och marknadsmässiga motiven för utbyggnaden

lämnas i propositionen icke någon klargörande redovisning. Utskottet har

därför svårt att självt bilda sig en säker uppfattning om utbyggnadsplanernas

berättigande. Det bör emellertid enligt utskottets mening i första

hand åvila företagets ledning att göra de erforderliga företagsekonomiska

bedömningarna. Om ledningen vid de ytterligare överväganden, som torde

vara erforderliga — icke minst med hänsyn till de offentliggjorda planerna

på en utbyggnad av tunnplåtsproduklionen såväl i Sverige som i de övriga

nordiska grannländerna — alltjämt anser, att utbyggnadsplanerna äro motiverade

och att de, utan att äventyra säkerheten för i verket investerat kapital,

kunna finansieras utan ytterligare tillskott av statsmedel, vill utskottet

därför icke motsätta sig en utbyggnad.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 142 och II: 188, godkänna de i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1959

och av utskottet angivna riktlinjerna för utbyggnad av Norrbottens

järnverk aktiebolag.»

2) vid punkten 3 (Handelsdepartementet: Omkostnader) av herrar Boman,

Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna

anslagsminskningen och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget, att

alla möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratas, finner

utskottet det välbetänkt att i motionerna föreslagna nedskärningar i medelsäskandena

på omkostnadssidan vidtas. Utskottet tillstyrker därför bifall till

motionerna. Under åberopande härav hemställer utskottet i förevarando

sammanhang,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu är

i fråga, till Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 63 500 kronor.»

3) vid punkten 5 (Kommerskollegium: Avlöningar) av herr Ståhl.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

4) vid punkten 6 (Kommerskollegium: Omkostnader) av herrar Boman,

Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,

Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka under

åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet

bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kung], Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 520 600 kronor.»

5) vid punkten 8 (Bergsstaten: Omkostnader) av herrar Boman, Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,

Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka under åberopande

av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka

den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 36 500 kronor.»

6) vid punkten 10 (Sprängämnesinspektionen: Omkostnader) av herrar

Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson,

vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att

utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse

:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 32 500 kronor.

»

7) vid punkten 11 (Näringsfrihetsrådet: Avlöningar) av herrar Kaijser,

Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140 och II: 189 och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Då näringsfrihetsrådet, ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor

samt statens pris- och kartellnämnd inrättades, avsågs därmed att skapa de

organisatoriska förutsättningarna för att tillräckligt effektivt kunna ingripa

mot samhällsskadliga verkningar av konkurrensbegränsningar och för att tillräckligt

ingående kunna följa prisutvecklingen och de faktorer, som påverka

denna.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

95

Enligt utskottets mening kunna flera skäl anföras för att ett minskat behov

numera föreligger av kontinuerlig samhällelig kontroll och insyn i näringslivet.

Under senare år har inom detta skett en betydande självsanering.

Inom distributionsledet ha nya försäljningsformer börjat tillämpas, vilket

lett till ökad konkurrens företagen emellan. Större möjligheter alt importera

varor ha även medfört hårdare priskonkurrens. Av särskilt stor betydelse

har likväl varit förändringen i konjunkturläget. Denna har lett till

en dämpning av prissättningen på varor, och konkurrensen säljarna emellan

har ökat köparnas möjligheter att på bästa sätt disponera sin köpkraft.

Med hänsyn härtill och då rådande statsfinansiella läge motiverar en begränsning

av den statliga verksamheten till områden, där den är mera direkt

påkallad, synes en krympning och anpassning böra ske av de kontrollerande

och övervakande organens omfång. En sådan anpassning fordrar emellertid

en analys av dessas nuvarande verksamhet och en genomgång av deras organisation.

Vad angår pris- och kartellnämnden synes kunna övervägas den

vid nämndens inrättande alternativt föreslagna anordningen att till kommerskollegium

anknyta en pris- och kartellbyrå samt en rådgivande nämnd.

Enligt utskottets mening bör det finnas möjlighet att redan under innevarande

år verkställa erforderliga undersökningar och framlägga förslag till

eu organisatorisk anpassning av berörda myndigheters verksamhet. En ändrad

organisation skulle då kunna genomföras från och med den 1 januari

1960.

Anslagen för nästa budgetår till avlöningar och omkostnader för här ifrågavarande

myndigheter böra fastställas med beaktande av det anförda. Sålunda

torde för första hälften av budgetåret anslagen kunna upptagas i stort

sett efter de av departementschefen förordade grunderna, medan för andra

halvåret en icke obetydlig minskning synes kunna ske.

I motionerna har hemställts, att myndigheternas avlöningsanslag måtte

för budgetåret 1959/60 anvisas med tillhopa 1 444 200 kronor och omkostnadsanslagen

med tillhopa 232 700 kronor. Utskottet har icke något alt erinra

mot de förordade utgiftsramarna och föreslår, alt fördelningen mellan de

berörda anslagen sker så, att näringsfrihetsrådets, ombudsmannaämbetets

för näringsfrihetsfrågor samt pris- och kartellnämndens avlöningsanslag anvisas

med respektive 76 900 kronor, 196 100 kronor och 1 171 200 kronor

samt deras omkostnadsanslag med respektive 8 500 kronor, 19 100 kronor

och 205 100 kronor.

Vad angar verksamheten under andra halvåret torde det böra uppdragas

åt Kungl. Maj:t att till innevarande riksdags höstsession framlägga förslag

till sådan organisation av myndigheterna, att utgifterna för dessa kunna under

den angivna liden hållas inom den i motionerna angivna kostnadsramen,

ca 838 000 kronor.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

I. alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 31 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 41 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 3 700

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 600

Summa kronor 76 900

b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 76 900 kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 140 och

11:189, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte vid innevarande riksdags höstsession framlägga

förslag till sådan organisation av näringsfrihetsrådet, ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor samt statens

pris- och kartellnämnd, alt verksamheten inom dessa under

andra hälften av budgetåret 1959/60 kan bedrivas inom

en kostnadsram av omkring 838 000 kronor.»

8) vid punkten 12 (Näringsfrihetsrådet: Omkostnader) av herrar Kaijser,

Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson, vilka

under åberopande av den med 7) betecknade reservationen ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu är i

fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga, till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.»

9) vid punkten 13 (Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och Hjalmarson, vilka under åberopande av den med 7) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1: 140 och

II: 189, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

97

a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare

under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 10 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 146 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 37 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 1 700

Summa kronor 196 100

b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 196 100 kronor.»

10) vid punkten It (Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och Hjalmarson, vilka under åberopande av den med 7) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140

och II: 189, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 19 100 kronor.»

11) vid punkten 15 (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av herrar

Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson,

vilka under åberopande av den med 7) betecknade reservationen ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu är

i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 79 600

7 llihcing till riksdagens protokoll 1959. ti samt. AV 10

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj it, förslagsvis ................. 36 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 829 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 216 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 9 700

Summa kronor 1171 200

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1171200

kronor.»

12) vid punkten 16 (Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader)

a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och

Hjalmarson, vilka under åberopande av den med 7) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140 och 11:

189, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna 1:257 och 11:317 samt med bifall till motionerna

I: 140 och II: 189, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 205 100 kronor.

»

b) av herrar Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Malmborg,

Ståhl och Nihlfors, vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och

11:317 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 140 och II: 189 samt med bifall till motionerna

I: 257 och II: 317, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 239 700 kronor.

»

13) vid punkten 36 (Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 262 och II: 325 och att därför

dels utskottets yttrande på s. 30 fr. o. in. det stycke, som börjar med »I förenämnda»

t. o. in. det stycke, som slutar med »verkställda anslagsberäkningen»,

bort ha följande lydelse:

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

99

»Genom beslut av 1956 års riksdag genomfördes en väsentlig förstärkning

av det statliga stödet åt forskning och upplysning på konsumentvaruområdet.

En upprustning var säkerligen motiverad. Det kan dock ifrågasättas, om

icke verksamheten hade bort givas en organisatoriskt och ekonomiskt mera

begränsad omfattning än vad som blev fallet.

Det må i detta sammanhang även erinras om den skärpning i priskonkurrensen,

som skett under de senaste åren just på sådana varor och förbrukningsartiklar

vilka ha anknytning till hushållen och som medfört, att behovet

av konsumentupplysning icke torde vara lika påtagligt i dagens läge som

tidigare. Den ökade konkurrensen i prishänseende mellan olika fabrikanter

och försäljare förbättrar nämligen kunden-konsumentens möjligheter att genom

egna överväganden disponera sin köpkraft på bästa sätt.

En omprövning och anpassning av de statliga insatserna på konsumentvaruforskningens

område synes därför motiverad. Vid en sådan omprövning

måste hänsyn tagas till det statsfinansiella läget. Även om statens stöd till

konsumentvaruforskningen kan vara av ett icke oväsentligt värde, torde det

likväl icke vara oundgängligt utan mera vara alt betrakta som ett slags statlig

serviceverksamhet. 1 tider med ett ansträngt finansiellt läge bör statens

bidrag till dylik verksamhet därför om möjligt begränsas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet, att den i motionerna

föreslagna anslagsminskningen bör komma till stånd, nämligen av konsumentinstitutets

avlönings- och omkostnadsanslag till respekive 504 000 och

179 600 kronor samt av anslaget till konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

till 400 000 kronor. Utskottet har dock härvid gjort den avvikelsen

från motionerna, att hela förenämnda belopp å 179 600 kronor bör

avse konsumentinstitutets omkostnadsanslag. Utskottet föreslår alltså icke

någon ändring av anslaget till statens konsumentråd.

Det torde, såsom i motionerna föreslagits, böra uppdragas åt Kungl. Maj:t

att till innevarande års riksdags höstsession framlägga förslag till nya riktlinjer

för konsumentupplysningens bedrivande inom en kostnadsram för

halvt budgetår om cirka 418 500 kronor. Den nya organisationen bör träda i

kraft från och med den 1 januari 1960. Förslaget torde möjliggöra en besparing

för halvt budgetår om cirka 350 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 262 och II: 325, i vad de

avse medelsanvisningen,

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för

konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
-

19 700

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 392 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 85 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 4 100

Summa kronor 504 000

c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 504 000

kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 262 och

II: 325, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att förslag till

ny organisation för konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens

bedrivande måtte utarbetas i enlighet

med i motionerna angivna riktlinjer och föreläggas innevarande

riksdags höstsession.»

14) vid punkten 37 (Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson,

vilka under åberopande av den med 13) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort i anledning av motionerna I: 262 och II: 325 föreslå,

att anslaget minskas till 179 600 kronor och att därför utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 262 och II: 325, såvitt nu är i fråga, till

Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 179 600 kronor.»

15) vid punkten 39 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmar

son, vilka under åberopande av den med 13) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 262 och II: 325 föreslagna

anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 262 och II: 325, såvitt nn

är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentuppIgsning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.»

16) vid punkten 56 (Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader) av herrar Boman,

Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,

Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka under

åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

101

bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Sjöfartsslyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 958 200 kronor.»

17) vid punkten 58 (Lots- och fyrstaten: Omkostnader) av herrar Boman,

Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka

under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet

bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att därför utskottets hemställan under a) bort ha följande

lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:257 och 11:317, såvitt nu är i fråga, till

Lots- och fyrstaten: Omkostnader för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 5 292 000 kronor.»

18) vid punkten 60 (Fartygsinspektionen: Omkostnader) av herrar Boman,

Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka

under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet

bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Fartygsinspektionen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 173 500 kronor.»

19) vid punkten 66 (Statens isbrytarverksamhet) av herrar Boman, Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Malmborg, Ståhl och Nihlfors, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:256 och 11:316 föreslagna

anslagsminskningen och alt därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Sjöfartsstyrelsen och marinförvaltningen ha hemställt, att anslaget för

ihista budgetår uppräknas med 1 690 000 kronor till 5 012 600 kronor. Departementschefen

har ansett sig böra föreslå anvisande av närmare 1 miljon

kronor utöver det av de båda myndigheterna yrkade beloppet. Då redan

detta synes möjliggöra en avsevärd upprustning av statens isbrytarverksamhet,

anser utskottet, att den av myndigheterna gjorda anslagsberäkningen

bör godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu

är i fråga, till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 012 600 kronor.»

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

20) vid punkten 72 (Byggande av fiskehamnar) av herrar Boman, Axel

Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Ståhl och Nihlfors,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionen 11:319 föreslagna

anslagsminskningen och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»I propositionen har föreslagits, att anslaget till byggande av fiskehamnar

måtte för nästa budgetår anvisas med 2 miljoner kronor, vilket innebär en

nedräkning i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget

med 1 miljon kronor. Av i propositionen lämnad redogörelse framgår,

att under anslaget fanns per den 1 juli 1958 innestående sammanlagt drygt

8 miljoner kronor, varav 5,2 miljoner kronor i reservation från tidigare år,

samt att utbetalningarna från anslaget under de tre senaste budgetåren uppgått

till mellan 2,3 och 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn till den angivna

behållningens storlek och medelsförbrukningens normala omfattning synes

en nedräkning kunna ske med ytterligare 500 000 kronor till 1 500 000 kronor.

Om till äventyrs anslagsminskningen skulle föranleda viss försening i

genomförandet av föreliggande byggnadsplaner, synes en sådan böra accepteras

med hänsyn till det nuvarande statsfinansiella läget.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionen 11:319 till Byggande av fiskehamnar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.»

21) vid punkten 91 (Patent- och registreringsverket: Avlöningar) av herrar

Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Malmborg och Ståhl, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 256 och It: 316 föreslagna

anslagsminskningen och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget, att alla

möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratagas, anser utskottet

att med inrättandet av de nya av departementschefen förordade

tjänsterna som kanslibiträde i Ao 7 och som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång

bör anstå tills vidare. Vad angår departementschefens förslag

i övrigt torde dessa böra bifallas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

patent- och registreringsverket vidtaga de ändringar, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1959 och utskottet

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1959/60:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

10S

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

...................................... 3 469 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 2 889 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 989 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 44 700

Summa kronor 7 395 000

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 7 395 000 kronor.

»

22) vid punkten 92 (Patent- och registreringsverket: Omkostnader) av

herrar Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson,

vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett

att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:257 och 11:317 föreslagna

anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 090 400

kronor.»

23) vid punkten 98 (Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader) av herrar Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser,

Skoglund i Doverstorp, Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors

och Hjalmarson, vilka under åberopande av den med 2) betecknade

reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:257

och II: 317 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1: 257 och 11:317, såvitt nu

är i fråga, till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 163 800 kronor.»

24) vid punkten 101 (Statens handelslicensnämnd: Omkostnader) av

herrar Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i l)overslorp,

Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson,

vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959

att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:257 och 11:317 föreslagna

anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kung]. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:257 och 11:317, såvitt

nu är i fråga, till Statens lmndelslicensnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

87 300 kronor.»

25) vid punkten 108 (Avsättning till fonden för idrottens främjande)

a) av herrar Söderberg och Andreasson, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka den i motionerna 1:259 och 11:321 föreslagna anslagsökningen

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 87, som börjar med »1 rådande»

och slutar med »samt II: 75», bort ha följande lydelse:

»Den av departementschefen föreslagna uppräkningen av anslaget med

700 000 kronor, som, efter avräkning av kostnaderna för de Olympiska spelen,

blir betydligt reducerad, kan enligt utskottets mening icke förslå för

att ge erforderligt stöd åt idrottsorganisationernas instruktionsverksamhet

och ledarutbildning, ungdomsidrotten och idrottsanläggningarna. För dessa

ändamål föreligger ett trängande behov av ökade bidrag, vilket också särskilt

understrukits av riksidrottsförbundet. Då den föreslagna höjningen av

radpriset vid tippning beräknas komma att tillföra staten en merinkomst

av 12 å 12,5 miljoner kronor, synes det utskottet rimligt, att i enlighet med

yrkandet i motionerna 1:259 och 11:321 anslaget liöjes i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag med 1 miljon kronor till 12 000 000 kronor. Av denna

höjning torde ca 500 000 kronor böra avses för idrottsorganisationernas

ledarutbildning och instruktionsverksamhet samt ungdomsidrott och återstoden

såsom bidrag till anläggningsändamål. Av det anförda följer, att

motionen II: 75, i vad den skiljer sig från utskottets förslag, avstyrkes.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionen 11:75 samt med bifall till motionerna

1:259 och 11:321, till Avsättning till fonden för idrottens

främjande för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag a\

12 000 000 kronor;»

b) av herrar Åkerström, Rubbestad och Gustafsson i Kårby, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 30 och II: 44 och att

därför utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 30 och

II: 44, besluta, att icke någon del av anslaget får disponeras

för stöd åt boxningssporten.»

590651

Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 und s. 1 i texten