Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1959-04-21 · 104 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 103 av 104 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1959/60 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Inledning
1 :o) Fråga om viss utbyggnad av Norrbottens järnverk aktiebolag. Kungl.
Maj :t har i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen
(s. 15—20 och 22—24 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1959) att godkänna i propositionen angivna riktlinjer
för utbyggnad av Norrbottens järnverk aktiebolag.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ewerlöf m. fl.
(I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.
(II: 188), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av tionde
huvudtiteln avslå departementschefens hemställan om godkännande av
planerad utbyggnad av Norrbottens järnverk i avvaktan på en grundligare
analys av de ekonomiska förutsättningarna för ifrågavarande utbyggnad.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 142.
Norrbottens järnverk aktiebolag bildades efter beslut av 1939 års urtima
riksdag (prop. nr 70, Rskr nr 98). Frågan om järnverkets utbyggnad och finansiering
har prövats vid skilda tillfällen, senast år 1954. I enlighet med de
av statsmakterna godkända planerna har järnverket utbyggts, utom med
allmänna avdelningar och hjälpanläggningar, med sinterverk, koksmasugn,
tre elektriska tack järnsugnar, thomasstålverk, elektrostålverk med fyra ugnar
samt valsverksanläggning för tillverkning av i huvudsak ämnen, balkar,
stångjärn, armeringsjärn och valstråd. Till utbyggnaden, som i huvudsak
slutfördes under 1954, har anvisats 342 miljoner kronor i form av aktiekapital.
Av detta har enligt beslut av riksdagen 42 miljoner kronor avskrivits.
Aktiekapitalet uppgår sålunda f. n. till 300 miljoner kronor. Behovet av rörelsekapital
har tillgodosetts genom att bolaget medgivits disponera en rörlig
kredit i riksgäldskontoret å högst 75 miljoner kronor.
Avsaluproduktionen vid valsverksanläggningen uppnådde under 1955 den
storlek, som avsetls i utbyggnadsplanen, omkring 250 000 ton. Under 1950
1 Ilihaiuj till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 10
2
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
och 1957 kunde tillverkningen ökas till i runt tal 300 000 ton. För år 1958
beräknas en något lägre siffra. Försäljningen av valsade produkter har i
stort sett hållit jämna steg med produktionen. Priserna har emellertid sedan
hösten 1957 varit pressade och under 1958 har konjunkturavmattningen
gjort sig starkt gällande. Sålunda beräknas för sistnämnda år en omsättning
av endast 160 miljoner kronor mot omkring 200 miljoner kronor 1956 och
1957. Driftresultatet har under den här avsedda perioden medgivit en viss
konsolidering och likviditetsläget har varit tillfredsställande. Rörelsekrediten
i riksgäldskontoret har under senare år behövt utnyttjas endast till
omkring hälften. Järnverket sysselsatte 1958 i medeltal 2 040 arbetare, vilket
innebär en nedgång från 1957 med ca 150 man. Antalet tjänstemän är
380.
I sin förvaltningsberättelse för år 1956 redovisade styrelsen vissa planer
för järnverkets fortsatta utbyggnad. En första etapp av denna utbyggnad
omfattande en elektrisk stålugn, utökning av sinterverket samt en anläggning
för produktion av syrgas har genomförts. I övrigt planerades bl. a. en
utökning av den metallurgiska delen av järnverket samt utbyggnad av valsverksanläggningen
med ett plåtvalsverk.
Norrbottens järnverk aktiebolag har nu i skrivelse den 10 november 1958
lämnat en redogörelse för ett av dess ledning fattat principbeslut om fortsatt
utbyggnad av järnverket.
I skrivelsen upplyses, att produktionskapaciteten i fråga om valsat material
är ca 320 000 ton per år. Härav kan emellertid vid järnverket endast
230 000 ton förädlas till färdiga produkter. Återstoden, 90 000 ton, måste
säljas som halvfabrikat i form av s. k. billets och slabs. Under goda konjunkturer
kan sistnämnda produkter vinna avsättning till relativt goda priser.
Vid försämrade konjunkturer drabbas emellertid i första hand halvfabrikaten
av prisfall och avsättningssvårigheter.
Bolaget kommer härefter in på frågan hur nämnda kvantitet av 90 000
ton halvfabrikat skall kunna vidarebearbetas vid järnverket i syfte att en
säkrare avsättning skall vinnas. Tidigare utredningar om ytterligare utbyggnad
av valsverkanläggningen har inriktats på möjligheterna att bygga ett
grovplåtvalsverk. Denna utvecklingslinje har emellertid övergivits. I stället
har andra, mindre riskfyllda och mindre kapitalkrävande alternativ undersökts.
Bolaget förordar nu en utbyggnad av järnverket med ett kontinuerligt
varm- och kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt.
Vad angår avsättningsmöjligheterna för tunnplåt framhåller bolaget, att
den just nu anmärkningsvärda expansionen på konsumtion svarumarknaden
måste medföra en kraftig ökning av tunnplåtförbrukningen. Tunnplåt ingår
i nästan alla moderna hushållsmaskiner; som exempel nämnes kylskåp,
värmeskåp, elspisar, disk- och tvättmaskiner m. m. Tunnplåten har också
väl hävdat sig som material för emballage av olika slag. Bolaget har låtit
verkställa en marknadsanalys, vars resultat redovisas i en till skrivelsen
fogad bilaga. Härav kan inhämtas, att tillförseln till den svenska marknaden
av varm- och kallvalsade plåtar och hand av ifrågavarande dimension
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
3
utgjorde i medeltal för 1954—1957 omkring 415 000 ton per år, varav 157 000
lon per år importerades. Det bör enligt bolaget beaktas, att importen av kallvalsad
tunnplåt är i starkt stigande och att någon hänsyn ej tagits till exportmöjligheterna.
Bolaget berör även möjligheterna till vidare bearbetning av tunnplåten.
Viss förädling bör enligt skrivelsen ske vid järnverket, exempelvis ytbehandling
av olika slag; i det föreliggande utbyggnadsprojektet har även upptagits
en förlenningsanläggning. Annan bearbetning av tunnplåt, såsom
pressning, stansning eller svetsning, passar väl i en småindustriell verksamhet.
Bolaget anför, att tillverkning av tunnplåt vid Norrbottens järnverk
skulle i betydligt högre grad än järnverkets nuvarande produktion vara
ägnad att stimulera tillkomsten av småindustri i Norrbotten.
I tekniskt avseende innebär bolagets förslag, att en jämförelsevis ny
valsningsmetod skall komma till användning. Tunnplåttillverkning sker
eljest antingen i s. k. handplåtverk, som numera anses föråldrade och som
successivt utrangeras, eller i kontinuerliga verk med mycket hög kapacitet;
sistnämnda verk är starkt kapitalkrävande. Bolaget har emellertid stannat
för en ny typ av valsverk, det s. k. sendzimirverket, som arbetar kontinuerligt
och befunnits väl lämpa sig för produktion av den storlek varom nu är
fråga eller 90 000 ton per år. F. n. finns fyra sendzimirverk i drift för varning
av stål.
Investeringskostnaderna beräknas till sammanlagt 83 miljoner kronor.
Av beloppet, som inbegriper egentliga anläggningskostnader, ränta under utbyggnadstiden
samt valsar och reservdelar, belöper sig 41,3 miljoner kronor
på ett varmvalsverk, 26,7 miljoner kronor på ett kallvalsverk''och sålunda
tillhopa 68,0 miljoner kronor på själva valsverksanläggningen. Återstoden,
15,0 miljoner kronor, avses för en förtenningsanläggning. Bolaget har under
hand upplyst, all utrustning för i runt tal 40 miljoner kronor kan beställas
hos svenska firmor.
Enligt bolagets driftkalkyler är den planerade investeringen lönsam. Sålunda
kan förutses visst driftöverskott efter årlig avskrivning och ränta å
tillhopa 15 procent. Kalkylen uppges baserad på försiktigt beräknade självkostnader
och dagens prisläge, vilket enligt bolaget kan betraktas som
pressat.
Ur sysselsättningssynpunkt innebär planen, vad först angår anläggningsarbetena,
som kan påbörjas under 1959 och avslutas under 1961, ett behov
av arbetskraft motsvarande nära 100 000 dagsverken för byggnads- och
montagearbetare. För driften av anläggningen beräknar bolaget nyanställning
av ca 175 man, om endast de båda valsverken kommer till stånd. Uppföres
även förtenningsanläggningen blir nyrekryteringsbehovet ca 235 man.
Bolaget framhåller, att utbyggnaden inte endast ökar arbetstillfällena utan
även tryggar försörjningen för tidigare anställda, som när försäljningen
av halvfabrikat visar sig förlustbringande löper risk att permitteras.
Beträffande finansieringen av utbyggnadsprojektet anför bolaget, åt! frågan
i vilken omfattning medelsbehovet för investeringarna kan täckas av
4
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
bolagets i rörelsen tillgängliga medel är i stort sett beroende på konjunkturutvecklingen
och kan inte f. n. med säkerhet överblickas. Det synes emellertid
realistiskt att räkna med att ett kostnadsbelopp av 10—20 miljoner
kronor kan täckas med dylika medel. Sammanlagt är alltså ett kapitaltillskott
utifrån av i runda tal 60—70 miljoner kronor behövligt för projektets
genomförande. En del av nämnda belopp torde kunna anskaffas genom lån
mot inteckningar i bolagets fastigheter och förlagsegendom. För finansieringen
i övrigt hemställes om medverkan av statsmakterna.
Departementschefen framhåller, att verksamheten vid de statsägda aktiebolagen
i princip bör bedömas ur affärsmässiga synpunkter. Inte minst gäller
detta de företag, som driver sin rörelse på konkurrensbasis och på vilka
uppmärksamheten särskilt riktats i det föregående. Dock bör beaktas att
samtliga dessa företag tillkommit för att i ett eller annat avseende tillgodose
ett samhällsintresse. Det kan exempelvis ha gällt att ta upp en ur
försörjningssynpunkt angelägen produktion av viktiga förnödenheter och
därmed förbundet utvecklingsarbete eller att skapa eller stödja sysselsättning
i områden där stor arbetslöshet varit rådande eller befarats uppkomma.
De sociala aspekterna på de statliga bolagens verksamhet aktualiseras
under tider då, såsom just nu är fallet, sysselsättningen inom vida områden
av näringslivet sviktar och det allmänna nödgas inskrida med olika
medel för att motverka den ökade arbetslösheten. Av särskilt intresse i
detta sammanhang är företagens investeringsverksamhet. Liksom inom den
privata sektorn av näringslivet föreligger hos de statliga bolagen ett kontinuerligt
behov av investeringar för utbyggnad och rationalisering. I vetskap
härom'' har departementschefen under hand uppmanat bolagsledningarna
att aktualisera förefintliga investeringsprojekt, så att dessa, samordnade
med övriga samhälleliga åtgärder, skall kunna sättas in för att upprätthålla
sysselsättningen då så befinnes lämpligt i ett skärpt arbetsmarknadsläge.
Om ifrågavarande projekt kan utnyttjas i nu nämnt syfte och
på längre sikt bedömes gagneliga för företagen, bör dessa enligt min mening
kunna räkna med finansiell medverkan av statsmakterna, i den män
ett sådant stöd är erforderligt.
Vid tidigare överväganden om fortsatt utbyggnad av Norrbottens järnverk
har betänkligheter kunnat anföras bl. a. inför de mycket betydande kapitalbehov,
som därvid anmält sig. En ny anläggning för exempelvis valsning
av grovplåt är för att bli lönsam mycket kapitalkrävande och medför därjämte
anspråk på en likaledes kostsam utvidgning av bolagets metallurgiska
avdelningar. Bolaget har emellertid nu funnit en väg att med jämförelsevis
måttlig kapitalinvestering få till stånd en valsverksanläggning, som medger
en räntabel drift i den skala som nu är lämplig för järnverket. I utbyggnadsplanen
ingår ett varmvalsverk och ett kallvalsverk till en beräknad
kostnad av sammanlagt 68 miljoner kronor.
Den föreslagna utbyggnaden av Norrbottens järnverk han väntas få stor
betydelse dels som ett led i strävandena att förbättra försörjningsmöjligheterna
för befolkningen i Norrbotten, dels för bolaget ur rent företagsekonomiska
synpunkter. Enligt departementschefens uppfattning bör ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1950
5
byggnaden därför komma till stånd. Med hänsyn till det rådande sysselsättningsläget
bör arbetet med uppförande av varm- och kallvalsverken
påbörjas utan tidsutdräkt.
I ett senare skede av utbyggnaden avser bolaget enligt föreliggande plan
att uppföra en anläggning för förtenning av tunnplåt, kostnadsberäknad
till 15 miljoner kronor. Departementschefen inser önskvärdheten av att förädlingen
av produkterna drivs så långt lämpligen kan ske inom järnverket
och vill därför i princip förorda, att järnverket framdeles utrustas med
en anläggning för ytbehandling eller förädling i annan form av tunnplåten.
Ställningstagandet till utbyggnadsplanen i denna del synes emellertid utan
olägenhet kunna anstå i avvaktan på resultatet av ytterligare överväganden
om bl. a. avsättningsmöjligheterna för olika slag av vidarebearbetad
tunnplåt.
Kostnaderna för uppförandet av de båda valsverken beräknas till 68 miljoner
kronor. Härav erfordras, enligt vad underhand inhämtats, omkring
15 miljoner kronor under 1959, 37 miljoner kronor under 1960 och 16 miljoner
kronor under 1961. Efter fortsatta undersökningar av finansieringsmöjligheterna
har vidare upplysts, att ett belopp av sammanlagt omkring
40 miljoner kronor torde kunna ställas till förfogande för utbyggnaden
med anlitande av bolagets egna medel och inteckningslån. Sistnämnda belopp
beräknas vara tillräckligt för att täcka investeringskostnaderna till
och med budgetåret 1959/60. För detta budgetår är sålunda något kapitaltillskott
från statens sida för uppförandet av valsverken inte erforderligt.
Huruvida även återstoden av kapitalbehovet för valsverken, eller högst i
runt tal 30 miljoner kronor, kan helt eller delvis anskaffas genom bolagets
egen försorg synes kunna klarläggas till nästa höst. Därest det då visar
sig, att statens medverkan vid projektets fortsatta finansiering är påkallad,
torde frågan om i vilken omfattning och i vilken form detta skall ske
få upptagas i statsverkspropositionen 1960. Då utbyggnadens igångsättande
och fullföljande kan medföra framtida anspråk på anslag eller finansiella
åtaganden av staten torde emellertid frågan redan nu böra underställas
riksdagens prövning.
Utskottet. Det framlagda förslaget till utbyggnad av valsverksanläggningen
vid Norrbottens järnverk är att betrakta som ett led i bolagets strävan
alt successivt förbättra sina ekonomiska betingelser. Förslaget syftar
till att möjliggöra en vidarebearbetning inom bolaget av en årlig kvantitet
om. 90 000 ton valsat material, vilket för närvarande måste säljas som halvfabrikat.
Under goda konjunkturer föreligger det i allmänhet icke några
svårigheter att vinna avsättning för ifrågavarande material. Vid försämrade
konjunkturer är det emellertid halvfabrikaten, som i första band drabbas
av prisfall och avsättningssvårigheter. För att eliminera de förlustrisker,
som vidlåda denna del av produktionen, har bolaget, som haft olika
utbyggnadsalternativ till övervägande, förordat en utbyggnad av järnverket
med ett kontinuerligt varm- och kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt.
För eu sådan anläggning, vilken kostnadsberäknats till 68 miljoner
6
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
kronor, anses tala dels den expanderande marknaden för ifrågavarande material,
dels den förhållandevis måttliga kapitalinsats, som anläggningen i
jämförelse med andra tänkbara alternativ kräver. Förutom ett förbättrat
ekonomiskt resultat skulle investeringen därjämte möjliggöra ökad och tryggare
sysselsättning. Sålunda beräknas ytterligare ca 175 man kunna anställas
vid järnverket samtidigt som en stabiliserande effekt uppnås på
driften — och därmed sysselsättningen — vid de nuvarande anläggningarna.
Vidare må framhållas, att en tillverkning av tunnplåt även kan tänkas uppmuntra
tillkomsten av viss småindustriell verksamhet i Norrbotten.
Med hänsyn till vad som upplysts i ärendet har utskottet i likhet med departementschefen
kommit till den uppfattningen, att förslaget grundar sig
på en realistisk bedömning av marknadsläget och även i övrigt är motiverat.
Utbyggnaden synes därför böra komma till stånd. Någon anledning att —
såsom motionsvis påyrkats — låta projektets genomförande anstå i avvaktan
på en ytterligare analys av de ekonomiska förutsättningarna för detsamma,
anser utskottet icke föreligga. Motionerna avstyrkas alltså.
Vad angår finansieringen har departementschefen upplyst, att ett belopp
av sammanlagt omkring 40 miljoner kronor torde kunna ställas till förfogande
för utbyggnaden med anlitande av bolagets egna medel och inteckningslån
och att nämnda belopp torde vara tillräckligt för att täcka investeringskostnaderna
till och med budgetåret 1959/60. Huruvida även återstoden
av kapitalbehovet —■ ca 30 miljoner kronor — kan helt eller delvis anskaffas
genom bolagets egen försorg är det icke möjligt att klarlägga förrän
senare i år. Om det därvid skulle visa sig, att statens medverkan är påkallad
för den fortsatta finansieringen, förutsättes frågan om omfattningen av och
sättet för denna medverkan få upptagas i nästa års statsverksproposition.
Utskottet är medvetet om svårigheterna för bolaget att redan nu överblicka
sina möjligheter att finansiera projektet, då dessa nära sammanhänga
med konjunkturutvecklingen. Frågan om sättet för den fortsatta
finansieringen torde därför i enlighet med departementschefens förslag få
upptagas till behandling, sedan bättre underlag erhållits för en bedömning
av densamma. Utskottet förutsätter dock, att bolaget noga överväger vilka
möjligheter det har att med egna medel eller lånevägen självt klara projektets
genomförande.
I enlighet med vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 142 och II: 188, godkänna
de i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1959 angivna riktlinjerna för utbyggnad av Norrbottens
järnverk aktiebolag.
Handelsdepartementet
2:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 1, s. 25) att dels godkänna av departementschefen förordade
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
7
ändringar i personalförteckningen för handelsdepartementet, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till
Handelsdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 354 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 346 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att två tjänster som förste kanslisekreterare
i Ae 23 uppföres å ordinarie stat. — Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
beräknas 8 300 kronor.
Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för handelsdepartementet, som an
givits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen .......... 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 559 900
3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ................................ 170 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 414 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 154 600
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 8 300
Summa kronor 1 354 500
c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 354 500 kronor.
3:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 26) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 19 59/
60 anvisa ett förslagsanslag av 70 500 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundelin (I: 257) och den andra inom andra kammaren av herr
Stöld m. fl. (It: 317), har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
8
Statsutskottets utlåtande nr 10 år WHO
Sill Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1959/00 anvisa
ett förslagsanslag av 63 500 kronor.
Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 248.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.
I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av
finansdepartementets omkostnadsanslag föreslås, att i handelsdepartementets
omkostnadsstat anslagsposten till expenser nedräknas med 10 000 kronor,
motsvarande för innevarande budgetår anvisat belopp till bränsle, lyse
och vatten, samt med 9 500 kronor, som utgör den årliga kostnaden för handelsdepartementet
för rikssamtal och telegram, vilka expedieras vid departementens
gemensamma växel. Anslagsposten till expenser bör vidare nedräknas
med 7 000 kronor, som upptagits för innevarande budgetår till vissa
ersättningsanskaffningar av engångsnatur. Å andra sidan ökar medelsbehovet
med 5 000 kronor för vissa möbelinköp. För publikationstryck har
beräknats ytterligare 2 000 kronor.
Utskottet. Ifrågavarande motioner utgöra ett led i en av samma motionärer
framlagd plan för en generell minskning med 10 procent av vissa i
statsverkspropositionen under olika huvudtitlar upptagna omkostnadsanslag.
Utskottet har i tidigare sammanhang förklarat sig icke kunna tillstyrka
en sådan metod för anslagsminskning. I enlighet härmed avstyrker utskottet
jämväl förevarande motioner.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 70 500 kronor.
4:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 26), innebärande
en av belastningen på anslaget föranledd anslagshöjning av 4 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
Kommerskollegium m. m.
5:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 27—33) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels god
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
9
känna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till
Kommerskollegium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 3 316 200 kronor.
1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundelin (I: 256) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl
m. fl. (II: 316) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte —
i anslutning till en överflyttning till kollegium av statens handelslicensnämnds
utredande och statistiska uppgifter på bränsleområdet — till Kommerskollegium:
Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 3 368 000 kronor, innebärande en höjning i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 51 800 kronor.
Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 316.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 180 100 kronor.
Departementschefen finner icke skäl tillstyrka kollegii förslag, att det
utredningsarbete och den statistiska verksamhet med avseende å bränsleförsörjningen,
som för närvarande bedrives inom statens handelslicensnämnd,
överföres till kollegium.
Med hänsyn till det utbredda intresset av en fullständigare kvartals- och
lagerstatistik än för närvarande tillstyrkes inrättande å statistiska byrån
av en tjänst som kontorist i Ae 9 och en tjänst som kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång. Kostnaderna härför uppgår till 22 600 kronor. Då en
ytterligare förstärkning av byråns personal synes motiverad för handelsstatistikens
och den övriga varustatistikens anpassning till den nya näringsstatistiska
varunomenklaturen, förordas vidare en uppräkning av anslaget
med 33 000 kronor för bestridande av arvoden åt tillfällig personal samt
med ett belopp motsvarande avlöningskostnaderna för ett biträde i reglerad
befordringsgång.
För att möjliggöra för kollegium att vid behandlingen av vissa elektrifieringsfrågor
tillkalla erforderlig expertis och sakkunskap tillstyrker departementschefen
anvisning av 5 000 kronor. Med hänsyn till arbetsbördan inom
garantilånesektionen föreslås, att 30 000 kronor må disponeras för anställning
av extra arbetskraft.
Härutöver tillstyrkes ordinariesättning av en tjänst som byrådirektör i
Ae 24, en tjänst som förste aktuarie i Ac 23 och två tjänster som förste
byråsekreterare i Ae 23 samt extraordinariesättning av tjänsten som extra
amanuens, varjämte enligt grunderna för den reglerade befordringsgången
sex kontorsbiträdestjänster i Ae 5 torde utbytas mot kontorsbiträdestjänster
i Ao 5.
Enligt beslut av 1957 års riksdag skall vissa kostnader för utredningsarbetet
i samband med förhandlingarna om ett europeiskt frihandelsområde
bestridas från förevarande anslag. Mcdelsbehovet under anslaget för ifrågavarande
utredningsarbete beräknas för nästa budgetår till oförändrat 120 000
kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Till löneklassändringar upptages 7 300 kronor och till kompensation för
höjda folkpensionsavgifter 20 200 kronor.
Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i personalförteckningen för
kommerskollegium och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Av det anförda följer, att utskottet icke anser sig kunna biträda det motionsvis
framförda förslaget om överflyttning till kollegium av handelslicensnämndens
utredande och statistiska uppgifter på bränsleområdet. Motionärerna
hänvisa till att handelslicensnämnden i sin petitaframställning
beräknat, att överflyttningen skulle möjliggöra en sänkning av nämndens
avlöningsanslag med 115 000 kronor. Samtidigt skulle enligt motionärerna
i samband med de ifrågavarande uppgifternas överföring till kollegium dettas
avlöningsanslag endast behöva uppräknas med 52 000 kronor. Utskottet
vill i sammanhanget påpeka, att enligt kollegii petitaframställning de ökade
lönekostnaderna i samband med överflyttningen kunna beräknas till
ca 75 000 kronor. Härtill kommer att, enligt vad utskottet under hand inhämtat,
personalen vid vederbörande sektion inom handelslicensnämnden
numera minskat, så att lönekostnaderna i stort sett motsvara det av kollegium
för ändamålet beräknade medelsbehovet. Några egentliga kostnadsmässiga
fördelar torde sålunda icke stå att vinna med en överflyttning.
Under sådana förhållanden synas ifrågavarande uppgifter tills vidare böra
kvarligga hos nämnden i avvaktan på att slutlig ställning tages till hur
handläggningen av de till handelsdepartementets verksamhetsområde hörande
bränslefrågorna skall ordnas på längre sikt.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för kommerskollegium, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinaiäe tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 1 316 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................... 10 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 561 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 407 000
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959 11
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 20 200
Summa kronor 3 316 200
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 316 200 kronor.
6:o) Kommerskollegium: Omkostnader. Ivungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 5, s. 33—35) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 578 400 kronor.
Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1: 257 av herr Sundelin
och II: 317 av herr Ståhl m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 520 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 568 500 kronor.
Departementschefen föreslår, att posten till sjukvård m. m. sänkes med
4 000 kronor. För internordiska resor beräknas under särskild delpost 3 000
kronor.
Kommerskollegii förslag om utvidgning av månadsstatistiken anser departementschefen
sig böra biträda och beräknar sålunda till ändamålet
24 000 kronor för nästa budgetår. Å andra sidan uppskattas de ökade inkomsterna
vid försäljningen av kollegii statistiska publikationer till 21 000
kronor, varför nettoökningen blir relativt måttlig. På grund av bortfallet av
publikationen Kartellregistret beräknas inkomstökningen under uppbördsposten
Försäljningsmedel för publikationer till (21 000 — 4 100 =) 16 900
kronor.
Till nytryckning av blanketter för kvartalsstatistiken in. m. har kommerskollegium
uppskattat det för innevarande budgetår erforderliga anslagsbehovet
till sammanlagt 20 000 kronor. Denna beräkning lämnas i och för
sig utan erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera på
framställning av kommerskollegium lämna kollegium medgivande till de
överskridanden av posten till Publikationstryck och av delposten till Övriga
expenser, som kan visa sig behövliga.
Till kompensation för stegrade tryckningskostnader för kollegii övriga
statistiska publikationer upptages 3 800 kronor.
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse förevarande anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:257 och 11:317, såvitt nu är i
fråga, till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 578 400 kronor,
12
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
7:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 6, s. 36 och 37) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för bergsstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60, dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 298 800 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 300 kronor.
Departementschefen föreslår — i huvudsaklig överensstämmelse med
kommerskollegii beräkning — att anslaget minskas med avrundat 1 500
kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning, kommer
framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande beträffande ett motionsvis
väckt förslag om upprättande av partsrepresentation i form av förtroenderåd
vid bergmästarämbetena i enlighet med vad som skett inom yrkesinspektionens
olika distrikt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 244 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 12 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 40 500
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 1 800
Summa kronor 298 800
b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 298 800 kronor.
8:o) Bergsstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 7, s. 37) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 40 500 kronor.
Vidare bar i förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin
och II: 317 av herr Ståhl m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 36 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 43 500 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget sänkes med 3 000 kronor, som
anvisats för innevarande budgetår till bestridande av vissa kostnader av engångskaraktär.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1050
13
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse förevarande anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:257 och 11:317, såvitt nu är i
fråga, till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 40 500 kronor.
9:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 8, s. 37—39) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för sprängämnesinspektionen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60,
dels ock till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 246 200 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 226 500 kronor.
Då det icke visat sig möjligt att finna kompetent sökande till arvodesbefattningen
som militärassistent, tillstyrker departementschefen att befattningen
omvandlas till tjänst som förste byråingenjör med placering i lönegrad
Ae 21. Det ökade medelsbehovet härför uppgår till 13 300 kronor.
Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonalen
bör i personalförteckningen för sprängämnesinspektionen uppföras en
tjänst som kontorsbiträde i Ao 5.
Såsom automatiska anslagshöjningar beräknas 4 800 kronor för löneklassändringar
m. m. samt 1 600 kronor till kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i personalförteckningen för
inspektionen. Mot kostnadsberäkningen har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för sprängämnesinspektionen, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 96 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 119 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 28 200
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 1 600
Summa kronor 246 200
14
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
c) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 246 200 kronor.
10:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 9, s. 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 36 100 kronor.
Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin
och II: 317 av herr Ståhl m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 32 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 32 100 kronor.
Departementschefen föreslår, att ytterligare 2 000 kronor anvisas till övriga
expenser, vilket motiveras dels av kostnadsstegringar dels av att inspektionen
tillförts ytterligare personal. För viss upprustning av inspektionens
nya laboratorium beräknas 2 000 kronor.
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse förevarande anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:257 och 11:317, såvitt nu är i
fråga, till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 36 100 kronor.
11 :o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 10, s. 39 och 40) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för näringsfrihetsrådet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1959/60, dels ock till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 108 600 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svärd (I: 140) och
den andra inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl. (II:
189), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret 1959/60
anvisa under näringsfrihetsrådets, ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor
och statens pris- och kartellnämnds avlöningsanslag tillhopa
1 444 200 kronor samt under samma myndigheters omkostnadsanslag tillhopa
232 700 kronor, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte instundande höstriksdag framlägga förslag om sådan organisation
av nämnda myndigheter, att verksamheten under tiden 1 januari—30
juni 1960 kan enligt i motionerna angivna riktlinjer bedrivas inom en kostnadsram
av omkring 838 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 189.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
15
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att för nästa budgetår de tre i motionerna
angivna myndigheternas avlöningsanslag anvisas med tillhopa 2 034 200
kronor samt berörda myndigheters omkostnadsanslag med tillhopa 302 700
kronor.
Näringsfrihetsrådets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 112 500 kronor.
Departementschefen föreslår, att posten till arvoden och särskilda ersättningar
nedräknas med 4 500 kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
upptages 600 kronor.
Utskottet. I motionerna har givits uttryck åt den uppfattningen, att ett
minskat behov föreligger av en kontinuerlig samhällelig kontroll av prisoch
konkurrensförhållandena inom näringslivet och att med hänsyn härtill
en krympning och anpassning av de kontrollerande och övervakande organens
omfång bör ske. Vad angår näringsfrihetsrådet och ombudsmannaämbete!
för näringsfrihetsfrågor antydes i motionerna icke närmare på vad
sätt en sådan anpassning tänkes komma till stånd. I fråga om pris- och kartellnämnden
förordas den vid nämndens inrättande alternativt föreslagna
anordningen att till kommerskollegium knyta en pris- och kartellbyrå samt
en rådgivande nämnd.
Utskottet finner för sin del icke skäl föreligga för en inskränkning av
ifrågavarande myndigheters organisationer. Med hänsyn till konkurrensens
betydelse för den allmänna prisnivån och för utvecklingen inom samhället
synes det utskottet angeläget, att organisatoriska förutsättningar föreligga
för att tillräckligt effektivt kunna ingripa mot samhällsskadliga verkningar
av konkurrensbegränsningar och för att tillräckligt ingående kunna följa
prisutvecklingen och de faktorer, som påverka denna. Med hänsyn härtill
och då de skäl i övrigt, som på sin tid motiverade den närmare utformningen
av ifrågavarande myndigheter, i stort alltjämt torde äga giltighet,
avstyrkas motionerna, såväl i vad de avse skrivelse till Kungl. Maj :t om
ändrad organisation av berörda myndigheter som beträffande anslagen till
desamma.
Mot Kungl. Maj :ts förslag under nu ifrågavarande punkt har utskottet
icke något att erinra.
Med avseende å anslagen till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader, Ombudsmannaämbete!
för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar och Omkostnader samt
Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar och Omkostnader gör utskottet
hemställan under efterföljande punkter.
I fråga om nu förevarande punkt hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga,
16
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 31 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 73 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 3 700
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 600
Summa kronor 108 600
b) till Nåringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 108 600 kronor;
II. att motionerna I: 140 och II: 189, såvitt de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
12 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 11, s. 40 och 41) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 11 200 kronor.
Näringsfrihetsrådets omkostnadsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 11 200 kronor.
Departementschefen föreslår oförändrad medelsanvisning samt tillstyrker,
att rådet må i den utsträckning Kungl. Maj :t medgiver använda anslaget
jämväl till traktamente och reseersättning till sakkunniga, som rådet
för utredning i vid rådet anhängigt ärende finner nödigt höra.
Utskottet, som under punkten 11 avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189,
biträder Kungl. Maj :ts föreliggande förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga, till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 11 200 kronor.
13 :o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 41) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för ombudsmannaämbetet för
näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60, dels ock till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 276 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
17
Ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor avlöningsanslag är för
innevarande budgetår uppfört med 273 800 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med 600 kronor till
löneklassuppflyttning och med 1 700 kronor till kompensation för höjda
folkpensionsavgifter.
Utskottet, som under punkten 11 avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189,
biträder Kungl. Maj :ts föreliggande förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidaie
under budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 10 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 226 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 37 900
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 1 700
Summa kronor 276 100
b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 276 100 kronor.
14:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 42) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 25 200 kronor.
Ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor omkostnadsanslag är för
innevarande budgetår uppfört med 25 200 kronor.
Departementschefen föreslår oförändrad medelsanvisning.
Utskottet, som under punkten 11 avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189,
biträder Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu är i
fråga, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 25 200 kronor.
Ii Bihamj till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 10
18
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
15:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 14, s. 42—44) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens pris- och kartellnämnd, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Statens
pris- och kartellnämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 649 500 kronor.
Statens pris- och kartellnämnds avlöningsanslag är för innevarande budgetår
uppfört med 1 680 700 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget — efter en mera realistisk beräkning
av vissa tidigare schablonmässigt uppskattade utgiftsposter •—
minskas med 55 200 kronor. Å andra sidan upptages för automatiska lönegrads-
och löneklassuppflyttningar höjning med 14 320 kronor och för kompensation
för höjda folkpensionsavgifter 9 700 kronor.
Utskottet, som under punkten 11 avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189,
biträder Kungl. Maj :ts föreliggande förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1959/60.
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 79 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 36 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 1 308 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 216 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
....................................... 9 700
Summa kronor 1 649 500
b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 649 500 kronor.
16:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 15, s. 44 och 45) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 266 300 kronor.
Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1:257 av herr Sun
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 195!)
19
delin och II: 317 av herr Ståhl m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 239 700 kronor.
Statens pris- och kartellnämnds omkostnadsanslag är för innevarande
budgetår uppfört med 266 300 kronor.
Departementschefen föreslår, att posterna till reseersättningar och till
bränsle, lyse och vatten uppräknas med respektive 10 000 och 2 800 kronor.
Ä andra sidan bör posten till övriga expenser minskas med 2 800 kronor
och posten till publikationstryck med 10 000 kronor. Anslagsberäkningen
innebär oförändrad medelsanvisning.
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — motionerna 1:257 och 11:317, jämväl i vad de avse förevarande
anslag.
Under punkten 11 har utskottet avstyrkt motionerna I: 140 och II: 189.
Mot Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt har utskottet icke
något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1: 140 och II: 189 samt I: 257
och II: 317, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens
pris- och kartellnämnd: Omkostnader för budgetårel
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 266 300 kronor.
Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. in.
17 :o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 16, s. 46—50) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för Sveriges geologiska
undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1959/60, dels ock till Sveriges geologiska undersökning:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 004 400 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 559 700 kronor.
Avlöningskostnaderna för ett förste laboratoriebiträde i Ae 10, vilka för
närvarande bestrides från det särskilda reservationsanslaget till djupborrning
efter salt och olja i Skåne, bör från och med nästa budgetår betalas ur
förevarande anslag, vilket föranleder höjning av posten till övrig icke-ordinaric
personal med 12 400 kronor. För all möta den ökade arbetsbelastningen
hos undersökningen tillstyrks också eu uppräkning av nämnda anslagspost
med sammanlagt 22 500 kronor för att möjliggöra anställning i män
20
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
av behov av experter, extra skrivhjälp, extra geologer och tillfälliga biträden.
Vidkommande anslagsposten till avlöningar till extra personal torde få
anmälas, att Kungl. Maj:t numera föreskrivit, att geologiska undersökningens
löpande utgifter till löner och omkostnader för de arbeten, vilka föranledes
av det mellan kommerskollegium och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
(LKAB) träffade avtalet om undersökning för bolagets räkning axvissa
järnmalmsfyndigheter inom Norrbottens län, skall bestridas från geologiska
undersökningens avlönings- och omkostnadsanslag på sätt sker för
övrig uppdragsverksamhet. Anslagsbehovet för personal, anställd i anledning
av uppdrag, ökar härigenom rätt avsevärt, och departementschefen
uppskattar det för nästa budgetår erforderliga medelstillskottet till 377 000
kronor. Samtidigt ökar emellertid geologiska undersökningens inkomster
av beställningsverksamhet. Departementschefen vill i detta sammanhang
bringa till riksdagens kännedom, att den av honom under avlöningsanslaget
förra året omnämnda utredningen angående principerna för taxesättningen
hos geologiska undersökningen numera slutförts och föranlett beslut av
Kungl. Maj :t om övergång för undersökningens del till ungefär samma system
för debitering av uppdrag, som för närvaraande tillämpas hos exempelvis
statens provningsanstalt.
Hur andra utgifter för geologiska undersökningens arbeten åt LKAB än
löner och löpande omkostnader skall redovisas, liksom taxesättningen i detta
särskilda fall, är för närvarande föremål för övervägande. Huvudsakligen
gäller det kostnader för anskaffning av utrustning. Det har icke heller
varit möjligt att på förhand bedöma storleken av de under arbetenas gång
successivt uppkommande behoven av materiel, och det är därför ogörligt att
inom ramen för det ordinarie budgetarbetet beräkna medel till ändamålet.
Under förutsättning att riksdagen icke reser någon invändning häremot
anser departementschefen det under sådana förhållanden få ankomma på
Kungl. Maj:t att efter de kompletterande utredningar, vilka kan visa sig
erforderliga, meddela de beslut i hithörande frågor, som betingas av den
speciella formen för LKAB:s här åsyftade beställning hos geologiska undersökningen.
Departementschefen föreslår vidare, att tjänsten som överdirektör vid
geologiska undersökningen från och med nästa budgetår uppflyttas i lönegrad
från Bo 4 till Bo 5. Den härav föranledda merkostnaden under ordinarieposten
beräknas till 2 100 kronor.
I övrigt föreslås höjning för vikariatsersättningar med 1 000 kronor, för
grundlöneförändringar med 9 100 kronor, för rörligt tillägg med 11 000 kronor
och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter med 12 600 kronor.
För löneklassändringar m. m. beräknas minskning med 3 100 kronor.
Utskottet tillstyrker, att tjänsten som överdirektör uppflyttas från Bo 4
till Bo 5. Mot den verkställda anslagsberäkningen har utskottet icke något
att erinra.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
21
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för Sveriges geologiska undersökning,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för
den 3 januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 498 800
2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis____ 552 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 744 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 196 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 12 600
Summa kronor 2 004 400
c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 004 400
kronor.
18:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 51 och 52) innebärande en anslagshöjning
av 258 400 kronor, avseende 220 000 kronor posten till omkostnader i
anledning av uppdrag, 26 900 kronor posten till bränsle in. in., 6 000 kronor
posten till övriga expenser, 500 kronor posten till sjukvård in. in. samt 5 000
kronor posten till övriga utgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 904 900 kronor.
19:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 52 och 53), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Resor och fältarbeten för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 145 000 kronor.
20:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, s. 53 och 54), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
22
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Utrustning för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 280 000 kronor.
21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 54—57), innebärande en anslagshöjning
av 76 000 kronor, vilken föranletts av behovet att i vissa hänseenden skapa
bättre betingelser för malmletningsverksamheten, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 1 316 000 kronor.
22 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 58), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Inventering av torvmossar för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.
23 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 22, s. 58 och 59), innebärande en nedräkning av anslaget
med 6 300 kronor till följd av minskat medelsbehov för undersökningsverksamheten
inom Ruotivare statsgruvefält, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
45 700 kronor.
24:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 23, s. 59—62) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens provningsanstalt, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60,
dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 2 303 400 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 255 100 kronor.
Departementschefen upplyser, att han med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
tillkallat särskilda utredningsmän med uppdrag att verkställa
översyn av den statliga provningsverksamheten och dess organisation med
särskild inriktning på statens provningsanstalt. Enligt de för utredningen
lämnade direktiven åsyftas en samordning av provningsverksamheten i vårt
land och eu viss gränsdragning mellan olika organ, vilka för närvarande
sysslar med dylik verksamhet, varigenom skulle erhållas ett bättre ekonomiskt
utbyte av de samlade resurserna på området.
I avvaktan på resultatet av denna utredning anser departementschefen sig
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
23
icke böra tillstyrka inrättande av nya befattningar vid provningsanstalten.
Ej heller är han beredd att nu pröva förslagen om ändrad lönegradsplacering
för vissa tjänster. Däremot tillstyrkes ordinariesättning av en tjänst som
förste avdelningsingenjör. För övertids- och vikariatsersättningar samt för
vissa ändringar av automatisk karaktär bör en uppräkning ske av anslaget
med 48 300 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna ändringen i personalförteckningen
liksom ej heller mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens provningsanstalt vidtaga den ändring, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 553 400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 1 500
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .... 403 700
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 1 032 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 301 700
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
....................................... 11 100
Summa kronor 2 303 400
c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 303 400 kronor.
25:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj ris förslag (punkt 24, s. 62 och 63), innebärande en anslagsminskning
av 5 000 kronor till följd av en nedräkning med samma belopp av posten till
reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
441 800 kronor.
26:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj ris
förslag (punkt 25, s. 63 och 64), innebärande en anslagshöjning av 135 000
kronor, vilken föranledes av kostnaderna för vissa installationsarbeten i den
elektriskt-fysikaliska avdelningens nybyggnad, hemställer utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
335 000 kronor.
27 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 26, s. 64—70) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Flygtekniska
försöksanstalten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 4 725 400 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 676 700 kronor.
Flygtekniska försöksanstalten har allt sedan sin tillkomst år 1940 väsentligen
tjänat den svenska försvarsmakten — uppdragen från inhemsk civil
flygindustri motsvarar blott några procent av den redovisade totala beställningsvolymen.
Av statsmakterna till militär flygforskning anvisade medel
utgör sålunda den huvudsakliga basen för anstaltens verksamhet.
Genom den av riksdagen år 1958 beslutade nya försvarsordningen har de
ekonomiska betingelserna för anstaltens drift i viss mån ändrats. Särskilt
på grund av omställningen mot ökad användning inom försvaret av robotvapen
kommer behovet av typbunden forskning som stöd för utveckling av
nya bemannade flygplan att nedgå väsentligt, medförande minskade intäkter
för anstalten och sysselsättningssvårigheter.
I tionde huvudtiteln förra året anmäldes, att anstaltens taxesättning vore
föremål för översyn och att nya bestämmelser för debitering av uppdrag
väntades medföra en ej oväsentlig inkomstökning. Vid de diskussioner angående
taxesystemet, som sedermera fördes under våren och sommaren
1958, framhöll flygtekniska försöksanstalten, att en höjning av flygförvaltningens
utgifter för forskningsuppdrag i det uppkomna läget — konsekvenserna
av de nya materielplanerna för flygvapnet kunde först då överblickas
— skulle snarare försämra än förbättra anstaltens ekonomi, och anstaltsledningen
räknade med att i händelse av höjd taxa, med därav följande
minskning i beställningsvolymen, behöva permittera mellan 50 och
60 tjänstemän och ett 40-tal arbetare. Den planerade taxehöjningen vid
flygtekniska försöksanstalten ansågs i den situationen tills vidare icke böra
genomföras.
Utvecklingen på lång sikt är likväl svårbedömbar. Nedgången i behovet
av typbunden forskning och de minskade möjligheterna för flygförvaltningen
att i samma utsträckning som tidigare stödja angelägen allmän
forskning äventyrar möjligheterna att effektivt utnyttja anstaltens utrustning
och försvagar räntabiliteten av det ansenliga kapital, som under årens
lopp investerats i fasta anläggningar och maskiner. Anstaltsstyrelsen räknar
för sin del med möjligheterna att nu i stället utvidga forskningen på områden
av betydelse för den civila flygtekniken. Det framhålles att den civila
luftfarten i världen inträtt i ett skede med utomordentligt lovande framtids
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
25
utsikter. Det är därför angeläget, hävdar styrelsen, att utvidga den grundläggande
och långsiktiga forskningen på detta område och därigenom skapa
möjligheter för den svenska flygindustrien att på kortare och längre sikt
konstruera nya civila transportplan av sådan kvalitet, att de kan vinna efterfrågan
på den växande civila flygplansmarknaden utomlands.
Frågan om tillverkning inom landet i stor skala av flygplan för den kommersiella
lufttrafiken är för närvarande under diskussion. För närvarande
synes dock oklart, om de industriella betingelserna föreligger i vårt land
för en dylik främst på export inriktad flygplansproduktion. I det sammanhanget
kan nämnas, att flygtekniska försöksanstaltens styrelse under sommaren
1958 uppdragit åt flygtekniska rådet att undersöka bl. a. problemet
omi förhållandet mellan militär och civil flygteknisk forskning.
I avvaktan på flygtekniska rådets undersökning och de kompletterande
utredningar, som kan komma att visa sig behövliga för en realistisk bedömning
av hela frågan om den framtida inriktningen hos svensk flygforskning,
torde återhållsamhet böra iakttagas i fråga om nya anslag till flygtekniska
försöksanstalten. Departementschefen är sålunda icke beredd att
tillstyrka ökad medelsanvisning eller andra förändringar under anslagen
till avlöningar och omkostnader utan förordar att dessa anslag hålles vid
en i stort sett oförändrad nivå. Avlöningsanslaget bör i enlighet härmed
endast uppräknas med hänsyn till vissa automatiska utgiftsändringar. Dessa
beräknas till 48 700 kronor.
Utskottet finner påkallat, att flygtekniska försöksanstaltens verksamhet
göres till föremål för närmare överväganden mot bakgrunden av de ändrade
betingelser för denna, som blivit en följd av 1958 års försvarsbeslut. I
avvaktan på resultatet av pågående utredningar i ämnet synes, såsom departementschefen
framhållit, återhållsamhet böra iakttagas i fråga om
nya anslag till anstalten. Med hänsyn härtill och då enligt vad utskottet inhämtat
bestallningsverksamheten under nästa budgetår, vid oförändrad ram
för det egna forskningsarbetet, i stort sett torde kunna rymmas inom nuvarande
anslag, har utskottet icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 204 800
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............ 18 000
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis............... 1 898 700
26
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 2 098 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 489 200
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
....................................... 16 200
Summa kronor 4 725 400
b) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 725 400 kronor.
28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 27, s. 70 och 71), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 2 123 300 kronor.
29:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 28, s. 72 och 73) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att han —i anslutning till vad som anförts
under anstaltens avlöningsanslag — endast är beredd att tillstyrka medelsanvisning
till vissa för anstaltens drift oundgängligen erforderliga kompletteringsanskaffningar.
Härför beräknas 100 000 kronor.
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
30:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 73—76) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1959/60, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till
viss personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 671 900
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 646 800 kronor.
Medel bör upptagas för inrättande av en tjänst som kontorsbiträde i den
reglerade befordringsgången, medförande en ökning av anslaget med 10 000
kronor. Den extra ordinarie tjänsten som förste kansliskrivare i Ae 12 föreslås
överförd till ordinarie stat. I överensstämmelse med vad chefen för
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
27
civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor bör tjänsterna som laboratorieföreståndare och som verkstadschef
från och med nästa budgetår uppflyttas i lönegrad från Ao 24 till Ao 26
med i båda fallen benämningen avdelningschef. Härför beräknas under anslaget
ytterligare 3 100 kronor. I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens hantverksinstitut, som föranledas
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsårenden för den 3 januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 245 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.................................. 6 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 325 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 90 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 4 000
Summa kronor 671 900
c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
671 900 kronor.
31 :o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 30, s. 77), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 70 000 kronor.
32:o) Statens hantverksinstitut: bidrag till kursverksamheten m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 77 och 78), innebärande eu
böjning av anslaget med 22 000 kronor för att möjliggöra en utvidgning av
institutets kursverksamhet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till
kursverksamheten in. in. för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 330 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr JO år J959
33 :o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 79 och 80), innebärande en anslagshöjning
av 25 000 kronor för att möjliggöra viss komplettering och förnyelse
av institutets utrustning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
34 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 80 och 81), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ingen jörsvetenskapsakademien:
Akademien för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag
av 200 000 kronor.
35 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
och industriell representation i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 34, s. 81 och 82) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 57 600 kronor.
Vidare bär i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Boheman och Gunnar Pettersson (I: 258) och den andra
inom andra kammaren av herr Boija m. fl. (11:318), hemställts, att förevarande
anslag måtte uppföras med 95 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:318.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 57 600 kronor.
Ingenjörsvetenskapsakademien har hemställt, att anslaget för nästa budgetår
höjes till 155 000 kronor. Som allmän motivering har framhållits, att
med de senaste årens snabba tekniska utveckling har kontaktverksamheten
i Amerikas förenta stater fått en stigande betydelse.
Statskontoret erinrar om att ämbetsverket i utlåtande den 25 augusti 1955
över betänkande angående svensk tekniskt-vetenskaplig och industriell utlandsrepresentation
anförde, att fondmedel icke borde disponeras för löpande
utgifter på sådant sätt, att deras bortfall skulle medföra krav på automatisk
årlig ökning av utgifterna å driftbudgeten. Ämbetsverket erinrar
vidare om att, då 300 000 kronor år 1956 avsattes av kolclearingkassans
överskottsmedel, det uttalades att beloppet borde disponeras med 60 000
kronor för år under fem år. Statskontoret anför att någon närmare redogörelse
för erfarenheterna av förstärkningen av representationen i Amerikas
förenta stater från och med budgetåret 1956/57 icke lämnats. Icke heller
synes akademiens framställning kunna tjäna såsom underlag för bedömning
av frågan om hur verksamheten på längre sikt lämpligen bör organiseras.
Statskontoret är icke berett tillstyrka att statens bidrag för ändamålet
för närvarande ökas utan förordar att anslaget uppföres med oför
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1059
29
ändrat belopp. Om de vid ingången av budgetåret 1959/60 tillgängliga medlen
icke skulle förslå för att bedriva verksamheten i oförändrad omfattning,
har statskontoret intet att erinra mot att medel för ändamålet anvisas ur
1953 års fond för teknisk forskning.
Departementschefen har föreslagit, att anslaget anvisas med oförändrat
belopp.
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet sig på av statskontoret
anförda skäl böra tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp. Härav följer, att utskottet avstyrker de föreliggande
motionerna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 258 och II: 318, till Bidrag till
ingen jörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och
industriell representation i utlandet för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 57 600 kronor.
36:o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 37, s. 83—86) att dels godkänna av föredragande
statsrådet förordad ändring i personalförteckningen för statens institut
för konsumentfrågor, dels godkänna av statsrådet förordad avlöningsstat för
statens institut för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1959/60, dels ock till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 672 900 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh (I:
262) och den andra inom andra kammaren av herr Setterberg i Vilske-Kleva
m. fl. (II: 325), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret
1959/60 anvisa till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar 504 000
kronor, till Statens institut för konsumentfrågor och Statens konsumentråd:
Omkostnader 179 600 kronor samt till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
400 000 kronor, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
alt frågan om ny organisation för konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens
bedrivande måtte utarbetas i enlighet med i motionerna
angivna riktlinjer att framläggas för höstriksdagen 1959.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 325.
Institutets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört med
663 800 kronor.
Föredragande statsrådet säger sig vara väl medveten om värdet för konsumenterna
av det arbete, som utföres inom institutet, men ser sig icke i stånd
att för nästa budgetår tillstyrka inrättande av nya tjänster vid detta. Ej hel
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
ler anser sig statsrådet nu kunna taga ställning till frågan om överflyttning
till institutets avlönings- och oinkostnadsanslag av utgifterna för laboratoriet
och extraordinariesättning av den där sysselsatta personalen. I anslutning
till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor föreslås däremot uppflyttning av en av
assistenttjänsterna på livsmedels- och kemisk-tekniska avdelningen från
lönegrad Ac 15 till lönegrad Ae 17, varvid tjänstebenämningen bör ändras
till konsulent. Merkostnaderna härför under icke-ordinarieposten beräknas
till 900 kronor. Vidare beräknas för löneklassändringar 2 900 kronor, för ytterligare
rörligt tillägg 1 200 kronor samt till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
4 100 kronor. Övriga av institutet framförda förslag, med
undantag för förslaget att ordinariesätta en kontorsbiträdestjänst, torde icke
böra bifallas.
Utskottet. I förenämnda motioner föreslås en omprövning av det statliga
stödet till konsumentvaruforskningen och konsumentupplysningen. En anpassning
av de statliga insatserna bör enligt motionärerna därvid ske till
vad som i dagens läge kan anses vara oundgängligen nödvändigt. Det ifrågasättes
också, om behovet av statlig forskning och upplysning på förevarande
område är lika påtagligt nu som tidigare. I anslutning härtill föreslås för
nästa budgetår en nedräkning av anslagen till statens institut för konsumentfrågor
och statens konsumentråd samt av anslaget till konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att statens institut för konsumentfrågor
och statens konsumentråd endast ha fungerat i drygt två år
och att under denna tid förutsättningarna för institutionernas verksamhet
knappast kunna ha förändrats i någon nämnvärd mån. Givetvis är det här
likaväl som i andra fall angeläget, att alla möjligheter att göra besparingar
och att hålla kostnaderna nere tillvaratagas. I stort sett torde dock ett statligt
stöd av ungefär nuvarande omfattning vara motiverat, om forskning och
upplysning på konsumentvaruområdet skola kunna fylla sina för den enskilde
och samhället betydelsefulla uppgifter. Vad angår den organisatoriska utformningen
av verksamheten kan det givetvis efter hand uppstå behov av
att i ett eller annat hänseende företaga ändringar med hänsyn till successivt
vunnen erfarenhet. Härvidlag förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t
med uppmärksamhet följer verksamheten och låter föranstalta om de åtgärder,
som kunna visa sig påkallade. Med hänsyn till vad sålunda anförts
avstyrkas motionerna.
Vad i övrigt angår förevarande anslag, har utskottet, som erinrar om att
riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag under bilaga 2 till årets
statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, icke något att erinra mot den av
föredragande statsrådet föreslagna ändringen i personalförteckningen för
statens institut för konsumentfrågor eller mot den verkställda anslagsberäkningen.
Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
31
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 262 och II: 325, i vad de
avse medelsanvisningen,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för statens institut för konsumentfrågor,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . 19 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis..................... 2 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 561 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 85 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .................................. 4 100
Summa kronor 672 900
c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 672 900
kronor;
IT. att motionerna I: 262 och II: 325, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
37 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj :t
bar föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 86—88) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 202 000 kronor.
Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1: 262 av herr Ragnar
Bcrgh och II: 325 av herr Setterberg i Vilske-Kleva m. fl. hemställts bl. a.,
att riksdagen måtte för budgetåret 1959/60 anvisa 179 600 kronor till Statens
institut för konsumentfrågor och Statens konsumentråd: Omkostnader.
Institutets omkostnadsanslag är för innevarande budgetår uppfört med
176 000 kronor.
Föredragande statsrådet föreslår, att posten till Sjukvård samt delposten
till Bränsle, lyse och vatten höjes med vardera 1 000 kronor. För reseersättningar
uppskattas det ökade medelsbehovet till enahanda belopp, 1 000
kronor, och för övriga expcnser till 5 000 kronor. I enlighet med institutets
förslag torde vidare å omkostnadsstaten uppföras eu ny anslagspost till Omkostnader
i anledning av uppdrag. Till ändamålet beräknas för nästa bud
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
getår 2 000 kronor. Då institutet enligt gällande föreskrifter ej äger disponera
över inkomster av verksamheten, såsom inkomster av kurser och
demonstrationer samt försäljning av mönster etc., vilka medel inlevereras
till statsverket för redovisning å riksstatens inkomstsida, tillstyrkes en uppräkning
av även anslagsposterna till Annan upplysningsverksamhet och Övriga
utgifter med 14 000 resp. 2 000 kronor.
Utskottet. I de föreliggande motionerna har hemställts bl. a., att omkostnadsanslagen
för statens institut för konsumentfrågor och för statens konsumentråd
skola uppföras med sammanlagt 179 600 kronor. Utskottet vill
erinra om att något omkostnadsanslag för statens konsumentråd icke finnes
uppfört i riksstaten.
Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifrågavarande motioner
anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något att erinra mot
Kungl. Maj :ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 262 och II: 325, såvitt nu
är i fråga, till Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 202 000 kronor.
38:o) Statens konsumentråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
39, s. 88 och 89) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 56 300 kronor.
Anslaget till ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår uppfört
med 55 000 kronor.
Föredragande statsrådet framhåller, att en utökning av rådets arbetsutskott
f. n. är aktuell men att den icke torde påkalla någon uppräkning av
anslaget för nästa budgetår. Det förutsättes att Kungl. Maj :t i fortsättningen
får bestämma storleken av de arvoden som utgår till arbetsutskottets
ledamöter.
För att tillgodose det ökade behovet av tillfällig skrivlijälp bör anslaget
härför uppräknas med 1 000 kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
beräknas vidare 300 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, får
hemställa,
att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 56 300 kronor.
39 :o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 40, s. 89 och 90) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 600 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
33
I förberörda båda likalydande motioner 1: 262 av herr Ragnar Bergh
och II: 325 av herr Setterberg i Vilske-Kleva m. fl. har hemställts, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen måtte för budgetåret 1959/60 till Konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kronor.
Anslaget till ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår uppfört
med 600 000 kronor.
Föredragande statsrådet föreslår oförändrad medelsanvisning.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifrågavarande
motioner anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något
att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 262 och II: 325, såvitt nu
är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
40:o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 41, s. 90) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett anslag av 190 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 240 000 kronor.
Varudeklarationsnämndens kostnader under nästa budgetår uppskattas
till 265 000 kronor, kostnaderna för den självfinansierande kontrollverksamheten
oräknade. Härav kan 65 000 kronor täckas av enskilda bidrag, inklusive
överskottet av kontrollverksamheten, samt 5 000 kronor av ränteinkomster.
I statsbidrag skulle sålunda erfordras 195 000 kronor för verksamhet
av en i huvudsak oförändrad omfattning, innebärande en höjning av
bidraget med 5 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 190 000 kronor.
41 ro) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 43, s. 91 och 92), innebärande en anslagshöjning av
200 kronor, föranledd av ökade pensionskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
157 700 kronor.
42 :o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 44, s. 92), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
it Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 10
34
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 22 000
kronor.
43 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, s. 92—94), innebärande en anslagshöjning av
18 600 kronor, vilken hänför sig till arvoden, pensionsavgifter, viss arrendeavgift
och vissa underhållskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 591 500 kronor.
44 :o) Bidrag till institutet för optisk forskning. I enlighet med KungJ.
Maj:ts förslag (punkt 46, s. 94 och 95), innebärande en anslagshöjning av
900 kronor, föranledd av ökade pensionskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk forskning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
118 800 kronor.
45 :o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 47, s. 95), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 108 400 kronor.
46ro) Delegationen för atomenergifrågor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, s. 95 och 96), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 130 000
kronor.
47:o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 49, s. 96—111) att dels till Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 98 100 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att
medgiva Aktiebolaget Atomenergi att därutöver utlägga beställningar av
viss reaktorutrustning med sammanlagt högst 15 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 112 000 000 kronor.
Riktlinjer för det svenska atomenergiprogrammet har underställts riksdagens
prövning år 1956, varefter riksdagen åren 1957 och 1958 anvisat sammanlagt
respektive i2,5 och 131,0 milj. kronor till atomenergiändamål. Dessutom
beslöt 1957 års riksdag införa energiskatt avsedd bland annat till täckande
av kostnaderna för atomenergiprogrammet.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
35
I sina petitaframställningar för nästa budgetår äskar AB Atomenergi 176,9
milj. kronor och vattenfallsstyrelsen 25,0 milj. kronor till atomenergiverksamhet.
Äskandena innebär höjningar från innevarande budgetårs anslag
med 64,9 milj. kronor för AB Atomenergi och med 10,0 milj. kronor för vattenfallsstyrelsen.
Av dessa ökningar belöper för AB Atomenergis del över
hälften eller 34,1 milj. kronor på utbyggnaden av uranverket i Ranstad med
tillhörande raffinaderi samt 12,5 milj. kronor pa inköp av uran och uranmalm
jämte tillverkning av bränsleelement. Av återstående ökningar faller 5,4
milj. kronor på driften av R 0, R 1, R 2 och matematikmaskinen, 5,1 milj.
kronor avser anskaffning av utrustning inklusive tungt vatten till R 0 och R 3.
De enda anslag till nya projekt i atomenergiprogrammet, som framföres av
AB Atomenergi, utgöres av 1,5 milj. kronor till en anläggning i Studsvik för
framställning av radioaktiva isotoper samt 1,5 milj. kronor till en snabb
nolleffektuppställning, vilken totalt kostar 3,0 milj. kronor exklusive uran.
Vattenfallsstyrelsen äskar 15 milj. kronor till R 3/Adam och 10 milj. kronor
till R 4/Eva. För innevarande budgetår utgör styrelsens anslag 15 milj.
kronor för båda dessa projekt tillsammantagna.
Delegationen för atomenergifrågor har tillstyrkt huvudlinjerna i de av AB
Atomenergi och vattenfallsstyrelsen framlagda planerna och förslagen. Enär
färdigställandet av det beslutade första atomkraftverket, R 4/Eva, nu beräknas
till 1965 istället för 1964, har delegationen räknat med en motsvarande
förskjutning i utbyggnaden av uranverket. Tillsammans med vissa andra
kostnadsbeskärningar samt en senareläggning av vissa betalningar för utrustning
bär detta givit delegationen möjlighet att nedbringa anslagsbehoven
under nästa budgetår till 142,0 milj. kronor för AB Atomenergi och till 15,0
milj. kronor för vattenfallsstyrelsen. Därvid har delegationen förutsatt att
AB Atomenergi lämnas ett beställningsbemyndigande avseende viss reaktorutrustning
med 15 milj. kronor.
Vidare har delegationen föreslagit, att det särskilda anslaget till internationellt
atomenergisamarbete höjes till 4,6 milj. kronor för budgetåret 1959/
60, vilket innebär en ökning med 0,8 milj. kronor jämfört med innevarande
års anslag till detta ändamål.
Sammanlagt har delegationen sålunda förordat anslag till atomenergiprogrammet
för 1959/60 med (142,0 + 15,0 + 4,6 =) 161,6 milj. kronor, vilket
innebär en ökning med 30,6 milj. kronor från innevarande budgetår.
För egen del anför departementschefen följande. Det är efter svenska förhallanden
betydande ekonomiska insatser, som statsmakterna de senaste
åren gjort för atomenergiens fredliga utnyttjande i vårt land. Skälen härför
har vant att atomenergien klart framstått såsom den viktigaste inhemska
energikälla, som kan tillgodose den fortgående ökningen i vår energiförbrukning.
Målet for det svenska atomenergiprogrammet är därför att möjliggöra
ett insättande av atomkraftverk i större skala från och med 1960-talets senare
hälft, då vi börjar nalkas ianspråktagandet av de sista återstående utbyggnadsvarda
vattenfallen. Förra årets riksdag beslöt anvisa medel till påbörjande
av kraftverksprojektet R 4/Eva. Vid anmälan av detta projekt i
atomenergiprogrammet förutsattes, alt arbetet bedrevs med sikte på verkets
36
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
tagande i drift under år 1964. Som förut anförts avses verkets färdigställande
nu komma att äga rum år 1965. R 4/Eva-projektet är enligt departementschefens
mening icke endast betydelsefullt för energiförsörjningen genom att
utgöra prototyp för de atomkraftverk, som kommer att erfordras under senare
delen av 1960-talet. Projektet har även stor betydelse för de svenska
reaktorkonstruktörerna och reaktortillverkande industrierna, som för att
kunna hävda sig gentemot utländsk konkurrens måste ges tillverkningstekniska
erfarenheter och möjligheter att bygga upp sin produktion.
De båda värmereaktorprojekten, R 3 i Ågesta och Adam i Västerås, som
beslutades av 1957 års riksdag, har numera sammanslagits till ett projekt,
R 3/Adam i Ågesta, för vilket kostnaderna, i den mån de ej belöper på Stockholms
elektricitetsverk, i princip delas lika mellan AB Atomenergi och vattenfallsstyrelsen.
Denna omläggning av atomenergiprogrammet har godkänts
av 1958 års riksdag (prop. B 49/1958, SU B 94, Rskr B 123). Vid sin då
gjorda anmälan av detta ärende anförde departementschefen sasom skäl för
sammanslagningen, att noggrannare underlag för kostnadsberäkningarna
lett till att man måste räkna med mer än fördubblade anläggningskostnader
för vartdera projektet. Dessa första projekt hade emellertid ett tvåfaldigt
syfte, nämligen dels att ge erfarenheter för konstruktionen av reaktorer till
atomkraftverk, dels att producera värme för avsalu. Departementschefen
finner det angeläget, att man nu undersöker möjligheterna att genom enklare
reaktorer producera värme i stor skala till konkurrenskraftigt pris. Enligt
vad som inhämtats är denna fråga under bearbetning inom AB Atomenergi.
Beträffande anslagsberäkningen till R 3/Adam och R 4/Eva biträder departementschefen
vad delegationen för atomenergifrågor förordat. Sålunda
torde för budgetåret 1959/60 de 11,0 milj. kronor, som AB Atomenergi äskar
för utrustning till R 3/Adam, böra ersättas med ett bemyndigande för bolaget
att utlägga beställningar för samma belopp. Till vattenfallsstyrelsen torde
vidare ett oförändrat anslag med 15,0 milj. kronor böra upptagas för styrelsens
andel av kostnaderna för R 3/Adam samt för fortsatt arbete med
R 4/Eva. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna
dag att anmäla denna anslagsfråga.
I fråga om det svenska atomenergiprogrammets försörjning med uranbränsle
beslöt 1958 års riksdag anläggandet av ett inhemskt uranverk med en
årskapacitet av 120 ton uran. Verket avses anläggas i Ranstad vid Billingen.
Som begynnelseanslag för 1958/59 har upptagits 10 milj. kronor.
AB Atomenergi och delegationen för atomenergifrågor anför i detta sammanhang,
att utsikterna till en uranförsörjning genom import i varje fall för
början av 1960-talet kan bedömas som gynnsamma. AB Atomenergi anser
dock en pålitlig inhemsk försörjning med uran av väsentlig betydelse, icke
minst av beredskaps- och handelspolitiska skäl, varför bolaget i sina medelsberäkningar
för nästa budgetår upptagit 41,0 milj. kronor för fortsatta arbeten
på Ranstadsverket. Delegationen för atomenergifrågor, som tagit del av
AB Atomenergis förnyade utredningar angående de svenska uranbehoven,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
37
har icke funnit de förutsättningar rubbade, som låg till grund för 1958 års
beslut om ett svenskt uranverk. Delegationen erinrar om att detta beslut
icke framkommit ur förhoppningar om en utåt helt konkurrenskraftig uranproduktion
utan väsentligen dikterats av en önskan att av beredskapsmässiga
och handelspolitiska skäl trygga inhemsk uranförsörjning och göra vår
energiförsörjning till en betydande del oberoende av den snabbt föränderliga
situationen på världsmarknaden. Delegationen anser dock, att sammanslagningen
av R 3 och Adam samt förskjutningen från 1964 till 1965 av R 4/Eva
medför, att även Ranstadsverkets färdigställande kan förskjutas ungefär ett
år framåt i tiden, varigenom medelsbehovet för 1959/60 skulle kunna nedbringas
med 16,0 milj. kronor till 25,0 milj. kronor.
För egen del kan departementschefen i allt väsentligt ansluta sig till den
bedömning, som gjorts av AB Atomenergi och delegationen för atomenergifrågor.
Otvivelaktigt framstår det som en fördel att vårt land självt kan täcka
åtminstone en viss del av behovet av uranbränsle och därmed bli mindre
beroende av internationella förhållanden. Å andra sidan kommer den inhemska
uranförsörjningen icke att få en kvantitativt väsentlig betydelse för
vår energiförsörjning förrän atomkraftverk i mera omfattande grad kommer
att sättas in i vår energiproduktion, vilket beräknas ske under 1960-talets
senare hälft. Tills vidare kan det sålunda övervägas att förvärva uranbränslet
genom inköp från utlandet och att sålunda uppskjuta verkställandet av
förra årets riksdagsbeslut om igångsättande av inhemsk uranproduktion.
Villkoren för inköp av även jämförelsevis blygsamma kvantiteter uran från
utlandet är emellertid ännu tämligen oklara. Ställningstagande till ett fullföljande
av utbyggnaden av Ranstadsverket torde få göras beroende av att
först importmöjligheterna ingående undersökes. Det torde därför få ankomma
på Kungl. Maj :t att efter förslag av delegationen för atomenergifrågor
taga ställning till fullföljandet av Ranstadsprojektet i enlighet med riksdagens
beslut förra året, sedan möjligheterna till import av uran på godtagbara
villkor ytterligare undersökts. Det är sannolikt, att, om importalternativet
visar sig gynnsammast, lagringsköp av uran kan komma att aktualiseras.
Departementschefen har vid sin anslagsavvägning funnit, att ett oförändrat
belopp om 10,0 milj. kronor torde böra ställas till förfogande under
budgetåret 1959/60 för uranverkets fullföljande eller lagring av uran. Departementschefen
biträder vidare delegationens förslag, att såsom begynnelseanslag
till uranraffinaderi beräknas 1,0 milj. kronor för 1959/60. Vad delegationen
i övrigt anfört beträffande inköp av uran och uranmalm samt visst
uppskov med plutoniumfabriken i avvaktan på erfarenheter från Eurocheinic-projektet
föranleder ingen erinran från departementschefens sida.
Det forsknings- och utvecklingsprogram, som AB Atomenergi redogör för
i sin petilaframställning, innebär i huvudsak fortsättning av redan påbörjade
projekt. Liksom delegationen för atomenergifrågor tillstyrker departementschefen
uppförandet av en anläggning för bestrålningstjänst och isotoplillverkning
i Studsvik samt anskaffning av en s. k. snabb nolleffektuppställning.
För dessa båda nya projekt erfordas, som ovan nämnts, sammanlagt
38
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
3,0 milj. kronor under budgetåret 1959/60. Vad delegationen i övrigt anfört
beträffande anslagsbehoven under nästa budgetår till AB Atomenergis
forskningsprogram anser departementschefen sig kunna biträda. För anskaffning
av tungt vatten till R 0 och R 2 torde således i stället för anslag
med sammanlagt 3,8 milj. kronor för 1959/60 böra meddelas beställningsbemyndigande.
Departementschefen finner det i likhet med delegationen för atomenergifrågor
ändamålsenligt att AB Atomenergi inom ramen för det beviljade anslaget
är oförhindrat att företaga de omdispositioner, som — exempelvis på
grund av den tekniska utvecklingen eller samarbetet med andra organ —
kan visa sig önskvärda för att fullfölja de beslutade huvudlinjerna i det
svenska atomenergiprogrammet. Vidare vill han i detta sammanhang understryka
värdet av att AB Atomenergi även i fortsättningen har möjligheter
att anställa högkvalificerad personal för forsknings-, utvecklings- och konstruktionsarbete.
Beträffande sättet för medelsanvisningen till AB Atomenergi vill departementschefen
erinra om att denna hittills, frånsett medel till aktieteckning,
ägt rum enbart från driftbudgeten. I den mån anslagsmedlen disponerats för
investeringar, som resulterat i tillgångar i räkenskaperna, har bolaget avgivit
skuldförbindelse till staten å motsvarande belopp. I motioner vid föregående
års riksdag hemställdes om en fördelning på drift- och kapitalbudgeterna
av anslaget till AB Atomenergi. Riksdagen avslog motionerna på förslag
av statsutskottet (SU 10, Rskr 10), som emellertid fann vad i motionerna
anförts vara värt beaktande och förutsatte, att Kungl. Maj :t hade sin
uppmärksamhet riktad på frågan.
Vid sitt förnyade övervägande av frågan om sättet för medelsanvisningen
till AB Atomenergi har departementschefen kommit till den uppfattningen,
att budgetmässiga och redovisningstekniska skäl motiverar att ett
särskilt investeringsanslag på 30 milj. kronor till AB Atomenergi anvisas
på kapitalbudgeten. Han ämnar därför senare denna dag föreslå, att under
fonden för låneunderstöd för budgetåret 1959/60 upptages ett investeringsanslag
med nämnda belopp för lån till AB Atomenergi.
Å lånet torde ränta böra utgå med den för varje budgetår gällande normalräntan
för lån från statens utlåningsfonder. Till täckande av de beräknade
ränteutgifterna under budgetåret 1959/60 bör anslaget på driftbudgeten till
AB Atomenergi ökas med 1,1 milj. kronor.
Av vad sålunda anförts framgår, att departementschefen förordar, att AB
Atomenergi för nästa budgetår beviljas anslag till atomenergiverksamhet
med sammanlagt 128,1 milj. kronor, varav 30,0 milj. kronor å kapitalbudgeten
och 98,1 milj. kronor å här förevarande anslag. Därjämte torde bolaget
böra bemyndigas att under samma budgetår utlägga beställningar avseende
utrustning till R 0, R 2 och R 3/Adam med sammanlagt högst 15,0 milj. kronor.
39
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Utskottet. I sina petitaframställningar för nästa budgetår har atombolaget
yrkat 176,9 miljoner kronor och vattenfallsstyrelsen 25 miljoner kronor till
atomenergiverksamhet. Vad angår atombolaget bär delegationen för atomenergifrågor
i det väsentliga tillstyrkt de förslag, som ligga till grund för
yrkandena, men ansett möjligt att minska medelstilldelningen till 142 miljoner
kronor. Departementschefen har bedömt en ytterligare minskning
kunna göras och föreslagit en medelsanvisning av 128,1 miljoner kronor. Såväl
departementschefen som delegationen ha vid anslagsavvägningen förutsatt,
att bolaget dessutom lämnas vissa beställningsbemyndiganden. I fråga
om vattenfallsstyrelsens yrkanden har departementschefen delat delegationens
uppfattning om att en begränsning av medelsanvisningen bör ske till
15 miljoner kronor. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen
numera på kapitalbudgeten, under statens vattenfallsverks fond, anvisat
ett investeringsanslag å sistnämnda belopp.
Departementschefens ställningstagande innebär bl. a., att beträffande värmereaktorprojektet
R 3/Adam i Ågesta, vilket jämlikt medgivande av 1958
aTrS B''^lksdaS ersatt de båda tidigare projekten R 3 i Ågesta och Adam i
Västerås, bemyndigande lämnas atombolaget att utlägga beställningar av
reaktorutrustning till ett sammanlagt värde av 11 miljoner kronor. Detta
belopp hade av bolaget i dess petita äskats för nästa budgetår. Till anläggningsarbeten
inom ramen för ifrågavarande projekt skall vidare vattenfallsstyrelsen
disponera det förenämnda, av riksdagen numera anvisade anslaget
å 15 miljoner kronor. Från anslaget skola dock även bestridas kostnaderna
under nästa budgetår för arbetet med elreaktorprojektet R 4/Eva. Vattenfallsstyrelsen
hade för sistnämnda ändamål yrkat särskild medelstilldelning
av 10 miljoner kronor. Med hänsyn till att anläggningen, som ursprungligen
avsags bil färdigställd år 1964, numera beräknas bli fullt utbyggd först år
1965, har det emellertid ansetts möjligt att räkna med ett minskat medelsbehov.
Vad angår R 3/Adam-projektet, som här närmast är i fråga, har utskottet
icke något att erinra mot det föreslagna beställningsbemyndigandet för atombolaget.
Eland de större projekt i övrigt, som omfattas av anslagsyrkandena för
nästa budgetår, märks det planerade uranverket i Ranstad vid Eillingen,
vars anläggande beslöts av 1958 års riksdag. Till verket har för innevarande
budgetar anvisats ett begynnelseanslag av 10 miljoner kronor. För fortsatta
anläggningsarbeten har atombolaget för nästa budgetår begärt en medelsanvisning
av 41 miljoner kronor. Atomenergidelegationen har emellertid ansett,
att sammanslagningen av R3 och Adam samt förskjutningen från 1964
till 1965 av R 4/Eva medför, alt även Ranstadsverkets färdigställande kan
oi skjutas ungefar ett år, vilket möjliggör en minskning av medelstilldelningen
till 25 miljoner kronor. Departementschefen framhåller, att det otvivelaktigt
framstår som en fördel ur olika synpunkter, att vårt land självt kan
läcka åtminstone eu viss del av sitt behov av uranbränsle men att det dock
40 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
— med hänsyn till att den inhemska uranförsörjningen icke kommer att få
en kvantitativt väsentlig betydelse för vår energiförsörjning forran under
1960-talets senare hälft — tills vidare kan övervägas att anskaffa det erforderliga
bränslet genom inköp från utlandet och sålunda uppskjuta genomförandet
av det beslutade uranverksprojektet. Ett slutligt ställningstagande till
denna fråga får enligt departementschefen bli beroende av hur de för närvarande
oklara inköpsförhållandena komma att gestalta sig. Det synes departementschefen
därför lämpligt, att Kungl. Maj :t bemyndigas att efter förslag
av atomenergidelegationen taga ställning till Ranstadsprojektets fullföljande,
sedan importmöjligheterna närmare undersökts. Vad angår anslagsfrågan
föreslås, att ett oförändrat belopp av 10 miljoner kronor ställes
till förfogande för projektets fullföljande, alternativt för lagring av importerat
uranbränsle.
Utskottet är väl medvetet om betydelsen av att vårt land får till stånd en
inhemsk uranproduktion. En sådan torde krävas, om vi på längre sikt skola
kunna säkra vår handlingsfrihet vid genomförandet av ett nationellt atomenergiprogram.
För en sådan talar även beredskaps- och handelspolitiska
skäl. Såsom särskilt motiverad ur dessa synpunkter framstår en inhemsk
produktion i ett läge, då atomkraftverk i större utsträckning komma att sättas
in i vår energiproduktion, vilket kan beräknas ske under senare delen ai
1960-talet. På kortare sikt, då behovet av uranbränsle är mera begransat,
göra sig de beredskaps- och handelspolitiska aspekterna av naturliga skal
icke gällande med samma styrka. Förutsättningarna för att vid anskaffningen
av det erforderliga uranet beakta de kostnadsmässiga fördelar, som kunna
vara förenade med inköp från utlandet, äro då relativt sett större. Det bör
dock i sammanhanget konstateras, att situationen på världsmarknaden är
snabbt föränderlig och att villkoren för inköp av uran ännu så länge aro
oklara. Det av fjolårets riksdag fattade beslutet om anläggning av ett uranverk
synes under sådana förhållanden icke böra frångås. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta om fullföljandet av projektet under
hänsynstagande till de omständigheter, som utskottet i det föregående framhållit.
Såsom departementschefen föreslagit torde oförändrat 10 miljoner
kronor böra anvisas för anläggningsarbeten, alternativt för lagring av importerat
uranbränsle. För uppförande av ett raffinaderi i anslutning till
uranverket tillstyrkes en medelsanvisning av 1 miljon kronor.
Det av departementschefen i övrigt beräknade anslagsbehovet för atombolaget
hänför sig i huvudsak till arbeten och anläggningar, om vilka beslut
fattats tidigare, men även till vissa nya projekt, såsom uppförande av en anläggning
för bestrålningstj änst och isotoptillverkning i Studsvik, anskaffning
av en s. k. snabb nolleffektuppställning och ombyggnad av Kvarntorpsanläggningen.
För anskaffning av tungt vatten anses, att i stället för anslag
å 3,8 miljoner kronor bör meddelas beställningsbemyndigande å samma
belopp. De sammanlagda beställningsbemyndigandena skulle därigenom
komma att uppgå till ca 15 miljoner kronor. Vad departementschefen sålunda
förordat har icke givit utskottet anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
41
De medel, som jämlikt departementschefens av utskottet biträdda förslag
böra ställas till atombolagets förfogande för nästa budgetår, uppgå till 128,1
miljoner kronor. Vad angår sättet för medelsanvisniingen vill utskottet erinra
om att fjolårets riksdag förutsatte — i anslutning till vissa motioner —
att Kungl. Maj :t ville tillse, att allmänt vedertagna principer beträffande den
budgetmässiga uppdelningen av anslaget iakttoges. Departementschefen har
med hänsyn härtill nu föreslagit, att förenämnda belopp fördelas på driftoch
kapitalbudgeten, varvid 30 miljoner kronor föreslås anvisade på kapitalbudgeten
och återstoden eller 98,1 miljoner kronor under förevarande anslag.
Denna fördelning, som synes utskottet redovisningstekniskt motiverad,
tillstyrkes. Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer utskottet
att göra hemställan i särskilt utlåtande denna dag.
Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 98 100 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva Aktiebolaget Atomenergi
att därutöver utlägga beställningar av viss reaktorutrustning
med sammanlagt högst 15 000 000 kronor.
48 :o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 50, s. 111—114) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 850 000 kronor.
Det omfattande internationella samarbetet på atomenergiområdet är koncentrerat
till den på initiativ av Förenta Nationerna bildade organisationen
International Atomic Energy Agency (IAEA) i Wien samt till Organisationens
för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) särskilda atomenergiorgan,
European Nuclear Energy Agency (ENEA) i Paris. Därjämte bedrivis
efter initiativ av Nordiska rådet samarbete genom dels det nordiska
forskningsinstitutet för teoretisk atomfysik i Köpenhamn, dels det särskilda
kontaktorganet för atomenergiens industriella utnyttjande. Kostnaderna för
IAEA, ENEA:s olika projekt och det nordiska kontaktorganet bestrides från
förevarande anslag.
Delegationen för atomenergifrågor har hemställt, att för nästa budgetår
måtte anvisas ett anslag av 4 600 000 kronor och därvid anfört följande.
Sveriges medlemsavgift i IAEA beräknas för år 1959 till i runt tal 370 000
kronor. Därjämte beräknas för visst aktivt svenskt deltagande i organets
arbete 120 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för vårt lands deltagande
i IAEA kommer härigenom att öka med 190 000 kronor till 490 000
kronor.
Samarbetet inom ENEA koncentreras för närvarande till det särskilda bo
-
42
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
laget för kemisk separation av utbränt atombränsle, Burochemic, och till de
gemensamma reaktorprojekten. För Eurochemic uppskattas anslagsbehovet
till oförändrat 1,7 miljon kronor. Av reaktorprojekten inom ENEA väntas
Halden-reaktorn i Norge draga en kostnad under tre år av sammanlagt
3 660 000 dollar, varav å Sverige belöper 350 000 dollar, motsvarande 1,8
miljon kronor. För nästa budgetår bör alltså anvisas 0,6 miljon kronor.
Ett reaktorprojekt i Storbritannien beräknas under en femårsperiod draga
en sammanlagd kostnad av 38 080 000 dollar. Vid en fördelning av kostnaderna
efter nationalinkomsten skulle på Sverige falla omkring 1,8 miljon
kronor för år.
I likhet med föregående år beräknas de årliga kostnaderna för svenskt deltagande
i det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor icke komma att
överstiga 10 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att enligt vad han inhämtat man nu kunde
räkna med någon förskjutning av utbetalningarna till Eurochemic och
det brittiska reaktorprojektet, varigenom delegationens anslagsäskande
skulle kunna nedräknas med 1,6 miljon kronor till 3,0 miljoner kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000
kronor.
49.o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 51, s. 114 och 115) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att medelsanvisningen över riksstaten för
nästa budgetår begränsas till 150 000 kronor och att fondmedel tagas i anspråk
för att täcka det belopp, som därutöver kan visa sig behövligt under
budgetåret 1959/60 för att slutföra de pågående försöken med våtkolning
och därmed sammanhängande arbeten.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling
för torvforskning för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 150 000 kronor.
50 :o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 52, s. 115—119) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydan
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
43
de motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Torsten Andersson
m. fl. (I: 263) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson
i Stenkyrka m. fl. (II: 326), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte dels till Bidrag till företagareföreningar in. fl. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, dels ock till Fonden
för lån till företagareföreningar m. fl. för samma budgetår anvisa ett
investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen I: 263.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.
De statliga ekonomiska stödåtgärderna på hithörande område utgöres av
dels utlåning till företagareföreningarna av medel, som dessa i sin tur låna
ut till hantverks- och småindustriföretag, dels kreditgarantiteckning för
lån, som dylika företag upptager i den allmänna kreditmarknaden, dels
bidrag till administrationskostnader och till täckande av förluster i företagareföreningarnas
utlåningsverksamhet.
Innan medelsbehovet under förevarande anslag behandlas, anmäler departementschefen
frågan om medelsanvisning å kapitalbudgeten för nästa
budgetår till lån till företagareföreningarna. Den statliga kreditgarantigivningen
återkommer departementschefen till under närmast efterföljande
punkt.
Såsom lån till företagareföreningar har under Statens utlåningsfonder anvisats
5 milj. kronor för budgetåret 1958/59. Kommerskollegium hemställer,
att lånemedelsanslaget för nästa budgetår bestämmes till 10 milj. kronor.
Kapitaltillgångarna å den statliga lånefonden utgjorde den 1 juli 1958,
inberäknat anslaget för nu löpande budgetår, 60,8 milj. kronor, varav 52,5
milj. kronor hade utlämnats till föreningarna. Disponibla lånemedel å fonden
utgjorde alltså 8,3 milj. kronor. Härtill bör läggas hos föreningarna den
1 juli 1958 tillgängliga statliga lånemedel, vilka angivits till 4,7 milj. kronor.
Vidare tillkommer inflytande amorteringar å lån av statslånemedel.
odisponerade landstingslånemedel och amorteringar å lån av dylika medel
samt till föreningarna utlämnade statliga subventionsmedel av beskaffenhet
att kunna utnyttjas i föreningarnas utlåning. Sistnämnda poster uppgår till
sammanlagt 6,4 milj. kronor. För det nu löpande budgetåret finns alltså
tillgängliga lånemedel å tillhopa 19,4 milj. kronor. Då enligt vad som under
hand inhämtats antalet låneansökningar hos föreningarna på sistone något
minskat, är det troligt att av nämnda lånemedel en viss del, kanske tre,
fyra milj. kronor, kommer att kvarstå orörda den 1 juli 1959. För en bedömning
av låncmedelsbehovet under budgetåret 1959/60 bör hänsyn även
tagas till inflytande amorteringar å lån av statsmedel och av andra medel.
Storleken härav uppskattas till cirka 7 milj. kronor. Redan med ett oförändrat
lånemedelsanslag för budgetåret 1959/60 skulle låneresurserna under
budgetåret därvid komma alt uppgå till drygt 15 milj. kronor och sålunda
överstiga vad som tidigare ansetts utgöra eu godtagbar årlig lånemedelsram.
Då departementschefen emellertid är medveten om utlånings
-
44
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
verksamhetens stora betydelse för hantverks- och småindustriföretagen
anser han sig böra förorda att lånemedelsanslaget för nästa budgetår ökas
med 1 milj. kronor till 6 milj. kronor. Hemställan härom göres under vederbörande
punkt å kapitalbudgeten. Av beloppet bör en del hållas i beredskap
och användas för lån i sådana fall, då detta är en lämplig åtgärd för
att motverka sysselsättningssvårigheter.
Under anslaget till Bidrag till företagareföreningar m. fl. är till administrationskostnader
för innevarande budgetår anvisade 400 000 kronor. Kommerskollegium
hemställer om ökning härav för nästa budgetår med drygt 600 000
kronor.
Föreningarna uppskattar sina kostnader för administrationsändamål under
det nu löpande budgetåret till 2,7 milj. kronor, vilket är en ökning med
cirka 700 000 kronor jämfört med redovisningsåret 1957. För bestridande av
nämnda utgifter står till föreningarnas förfogande dels löpande inkomster
dels visst eget kapital. Av handlingarna i ärendet framgår att summan av
föreningarnas löpande inkomster — konsultationsavgifter, nettoränteinkomster,
bidrag av landstingen etc. — under budgetåret 1958/59 kommer att
överstiga 3 milj. kronor. Därjämte har föreningarna för närvarande eget kapital
på 4,4 milj. kronor, som kan tagas i anspråk för löpande utgifter i verksamheten.
Av den sistnämnda summan utgör mera än 2 milj. kronor besparingar
från nettoränteinkomsterna å statslånemedel. Kassa och inkomster
under innevarande budgetår överstiger alltså med flera miljoner kronor det
för administrationsändamål erforderliga beloppet.
Då det synes troligt att såväl föreningarnas eget kapital som deras löpande
inkomster kommer att till budgetåret 1959/60 stiga än högre, kan ifrågasättas
om något administrationsanslag över huvud taget bör äskas å riksstaten
för nästa budgetår. Kommerskollegium framhåller emellertid i petitaskrivelsen,
att variationerna i ränteläget omedelbart påverkar föreningarnas ekonomi
samt att en konjunkturförsämring kan försvåra ränteindrivningen.
Ämbetsverket har också pekat på det förhållandet, att föreningarna under
nästkommande budgetår blir skyldiga att betala ränta till staten för relativt
betydande lånemedel, för vilka de för närvarande åtnjuter räntebefrielse,
vilket betyder en utgiftsökning, ehuru denna i viss mån motverkas genom
tillskott av nya lånemedel.
En av växlingarna i det allmänna ränteläget och konjunkturerna betingad
försämring i företagareföreningarnas inkomstläge är givetvis icke utesluten.
Dock synes de tidigare redovisade siffrorna rörande föreningarnas ekonomi
visa, att det finns ej oväsentliga marginaler för att möta en dylik utveckling.
Med hänsyn till vad kommerskollegium anfört anser departementschefen
sig emellertid i avvaktan på ytterligare ett års erfarenheter böra för
budgetåret 1959/60 förorda ett administrationsanslag av samma storlek
som för närvarande, eller 400 000 kronor, att användas därest särskilt behov
föreligger.
Till subventioner har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor.
Kommerskollegium föreslår höjning av subventionsmedelsposten till 1,7 milj.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
45
kronor, varav 1,5 milj. kronor skulle omedelbart ställas till företagareföreningarnas
förfogande och återstoden innestå hos Kungl. Maj :t för framtida
behov.
I likhet med kommerskollegium anser departementschefen det realistiskt
att i nuvarande konjunkturläge räkna med en viss ökning av förlustrisken.
Han vill dock erinra om att tidigare sammanlagt ej mindre än 3,3 milj.
kronor i subventioner ställts till företagareföreningarnas förfogande och
att de därav ännu den 30 juni 1958 hade drygt 1,7 milj. kronor odisponerade.
Vidare finns under förevarande anslag i runt tal 800 000 kronor av tidigare
anslagna subventionsmedel reserverade. Genom föreningarnas numera
avsevärt förbättrade ekonomi har också skapats ökade möjligheter för
dem att själva täcka in å lånerörelsen uppkommande förluster. Med hänsyn
härtill anser han icke någon ökning av subventionsmedelsposten böra komma
till stånd för nästa budgetår utan föreslår att till ändamålet beräknas
oförändrat 300 000 kronor.
Utskottet. Under kapitalbudgeten har till företagareföreningarnas låneverksamhet
för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 5
miljoner kronor. Såsom departementschefen framhållit, torde med tanke på
utlåningsverksamhetens stora betydelse för hantverks- och småindustriföretagen
en uppräkning av anslaget kunna övervägas. Med hänsyn till nödvändigheten
av att i nuvarande statsfinansiella läge begränsa de statliga utgifterna
är utskottet dock icke berett att förorda en så avsevärd höjning, som
föreslagits i de förenämnda motionerna. En sådan höjning synes icke heller
motiverad med hänsyn till storleken av de lånemedel, som företagareföreningarna
utöver anslaget kunna disponera under nästa budgetår. Däremot
vill utskottet biträda departementschefens förslag, att anslaget höjes med 1
miljon kronor till 6 miljoner kronor. Motionerna avstyrkas sålunda i denna
del.
De bidrag, som över nu förevarande anslag utgå till företagareföreningarna,
äro avsedda dels för deras administrationskostnader, dels som subventioner
för avskrivning av föreningarnas förluster på låneverksamheten. Vad
angår administrationskostnaderna beräknas dessa under innevarande budgetår
uppgå till 2,7 miljoner kronor. För bestridande av ifrågavarande utgifter
stå till föreningarnas förfogande dels löpande inkomster — konsullationsavgifter,
nettoränteinkomster, bidrag från landstingen etc. — vilka
torde överstiga 3 miljoner kronor, dels eget kapital på 4,4 miljoner kronor.
Kassa och inkomster komma alltså att avsevärt överstiga kostnaderna. För
nästa budgetår förväntas föreningarnas eget kapital och deras inkomster
komma att stiga ytterligare. Det kan, såsom departementschefen framhållit,
under sådana förhållanden ifrågasättas, om något särskilt administrationsbidrag
skall anslås på riksstaten för det kommande budgetåret. I likhet med
kommerskollegium anser utskottet dock, att hänsyn bör tagas till att föreningarnas
inkomster i hög grad äro beroende av föränderliga faktorer. Variationer
i ränteläget påverka omedelbart föreningarnas ekonomi. Eu kon
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
junkturförsämring kan föranleda svårigheter att i nuvarande utsträckning
indriva betalning av förfallande räntor. Därtill kommer, att relativt betydande
lånebelopp, för vilka föreningarna åtnjutit räntebefrielse, under budgetåret
1959/60 komma att bli räntedragande. Detta innebär, att föreningarnas
ekonomi vilar på mycket osäker grund, vilket försvårar deras möjligheter
att på längre sikt planlägga sin verksamhet. Utskottet delar därför
kommerskollegii uppfattning, att principerna för täckande av föreningarnas
administrationskostnader böra bli föremål för omprövning. Vad angår nästa
budgetår är utskottet dock berett att ansluta sig till departementschefens
förslag om oförändrat bidrag, 400 000 kronor. Härav följer, att motionärernas
yrkande att ett högre belopp måtte ställas till förfogande för ändamålet
avstyrkes.
Vad angår subventionsbidraget torde detta, såsom föreslagits i propositionen,
böra utgå med samma belopp som för närvarande, d. v. s. med
300 000 kronor. Med hänsyn till de disponibla subventionsmedel, som redovisats,
synes därmed föreningarnas behov vara väl tillgodosett.
Beträffande anslaget till fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
gör utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.
Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 263 och II: 326, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till företagareföreningar m. fl. för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kronor.
51 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-
och småindustriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 53, s. 119—123) att dels till Täckande av förluster i anledning av
statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag m. in. för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor, dels ock medgiva,
att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag in. m.
må under budgetåret 1959/60 beviljas intill ett belopp av 30 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Henry Hansson (I: 141) och den andra inom andra kammaren
av herrar Nordgren och Darlin (II: 190), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
m. in. må under budgetåret 1959/60 beviljas intill ett belopp av 35 miljoner
kronor,
dels ock förenämnda båda likalydande motioner I: 263 av herr Torsten
Andersson m. fl. och II: 326 av herr Svensson i Stenkyrka m. fl., i vilka hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medgiva, att statsgaranti för
lån till hantverks- och småindustriföretag m. m. må för budgetåret 1959/
60 beviljas intill ett belopp av 35 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959 47
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II- 190
och I: 263.
Kommerskollegium anmäler att den för budgetåret 1957/58 beslutade ramen
for garantiteckning, 15 milj. kronor, tagits i anspråk till belopp av
12,8 milj. kronor. Ämbetsverket tror att ej heller den för innevarande budgetår
antagna garantiramen, 25 milj. kronor, kommer att helt utnyttjas. En
bemyndiganderam av sistnämnda omfattning skulle därför enligt kollegiets
mening 1 och för sig vara tillräcklig även för budgetåret 1959/60. Med hänsyn
till det stora värde, som företagareföreningarna tillmäter kreditgarantiinstitutet,
har kollegium likväl ansett sig böra föreslå att ramen för budgetåret
1959/60 bestämmes till 30 milj. kronor.
Såsom uttalades redan förra året, anser departementschefen den statliga
garantigivningen vara ett värdefullt komplement till företagareföreningarnas
utlåningsverksamhet och utgöra en även ur statens synpunkt ändamålsenlig
stödform. Han är därför beredd att tillstyrka en viss utvidgning av
garantiramen för nästa budgetår. Innan han går in på storleken härav, vill
han dock redovisa sitt ställningstagande till yrkandena om ett allmänt ekonomiskt
stöd åt turisthotellnäringen.
Därvid är departementschefen angelägen att redan från början understryka,
att han i likhet med flera av remissinstanserna anser förslaget väcka
principiella betänkligheter. För turisthotellnäringen liksom för näringslivet
1 övrigt måste nämligen självsanering vara det primära och företag drivas
endast under villkor, att det existerar en sådan efterfrågan och prissättning,
att full kostnadstäckning kan erhållas.
De praktiska åtgärder, som i och för sig kunde tänkas hjälpa upp den
nuvarande situationen, tar sikte på antingen att tillgodose behoven av nya
hotell för de nya turistkalegorierna eller att vid befintliga hotell skapa betingelser
för en bärkraftig verksamhet genom modernisering av köks- och
serveringsanordningar, förbättring av rumsstandarden etc. För närvarande
synes det icke möjligt för turisthotellen att på normal väg finansiera dylika
projekt. Med hänsyn härtill och då någon allmän subventionering av tunsthotellnaringen
enligt departementschefens mening ej bör ifrågakomma,
kvarstar spörsmålet om det finns anledning att från statens sida i begränsad
omfattning och för speciella fall stimulera en upprustning och modernisering
av turisthotellen.
Departementschefen har vid sin bedömning av frågan ej kunnat bortse
trån det intresse, som staten har av att främja turisttrafiken till Sverige med
hansyn till såväl vår goodwill i utlandet som de betydande valutainkomster
— de uppgår för närvarande till i runt tal en halv miljard kronor per år —
som de utländska turistbesöken ger vårt land. Genom Svenska turisltrafikforbundet
stöder det allmänna propaganda i utlandet för Sverige som turistland,
men det har från flera håll vitsordats, alt resebyråerna i utlandet ofta
ar nödsakade att avråda från resor till Sverige, därför att turisthotellen icke
anses hålla en tillräckligt hög standard.
48
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
I likhet med kommerskollegium anser departementschefen att även lokaliseringssynpunkten
här förtjänar beaktande. I vissa delar av landet, exempelvis
bohuslänskusten samt Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter, ger
turistnäringen — på samma sätt som hantverk och småindustri på andra
håll — goda sysselsättningsmöjligheter och utgör en betydelsefull inkomstkälla
för befolkningen. Han vill i det sammanhanget erinra om att frågan
om turisthotellnäringens kreditvillkor motionsvägen underställdes 1958 års
riksdag, därvid just framhölls turisthotellens betydelse för sysselsättningen
på landsbygden.
Med dessa utgångspunkter har departementschefen ansett motiverat att
staten inom en, åtminstone till en början, jämförelsevis snäv ram söker
underlätta finansieringen av en upprustning inom turisthotellnäringen.
Verksamheten torde i avvaktan på närmare erfarenheter ha försökskaraktär,
och stödet utgå — såsom bl. a. Svenska turisthotellens riksförbund föreslagit
— i form av statsgaranti för lån i bank. Väljes garantisystemet behöver
icke särskilda medel anvisas över riksstaten, utan på samma sätt som
i fråga om industrigarantilånen kan den normala kreditmarknaden anlitas.
Som allmän norm vid prövningen av hithörande ärenden måste gälla, att
de med lånet avsedda åtgärderna väntas leda till bättre lönsamhet hos företaget
och utsikter till självbärande verksamhet. Till ett och samma företag
bör statsgaranti kunna beviljas för lån å sammanlagt högst en milj. kronor.
Räntesatsen torde liksom för statsgaranterade lån till hantverks- och
småindustriföretag fastställas av långivaren, och vad som gäller rörande
säkerhet för industrigarantilån bör också tillämpas här. Verksamheten bör
bedrivas på försök under ett par år. För nästa budgetår räknas med att
inom den totala bemyndiganderamen för garantiteckning åt hantverks- och
småindustriföretagen två å tre milj. kronor kommer att användas för turisthotellnäringen.
Under hänvisning till vad sålunda anförts föreslår departementschefen
att ramen för tecknande av statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag
in. in. för budgetåret 1959/60 bestämmes till 30 milj. kronor.
Vidkommande medelsbehovet för täckande av förluster i samband med
den statliga garantiteckningen kan konstateras, att detta hittills har varit
ganska ringa. Riskerna för ökade förluster under den närmaste tiden måste
emellertid uppmärksammas. Av denna anledning synes förevarande anslag
för nästa budgetår böra höjas, och det tillstyrkes i enlighet med kommerskollegiets
förslag anvisande av 300 000 kronor.
Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet garantigivningen
för hantverks- och småindustriföretagen vara ett värdefullt komplement
till företagareföreningarnas låneverksamhet. Utskottet är därför berett
att tillstyrka en utvidgning av garantiramen, som för närvarande utgör
25 miljoner kronor. Med hänsyn till vad som upplysts om utnyttjandet
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
49
av garantiutrymmet synes det dock icke motiverat att öka ramen i den utsträckning,
som påyrkats i förenämnda motioner. Däremot anser sig utskottet
böra förorda en höjning till 30 miljoner kronor, vilket belopp också
föreslagits av departementschefen. Motionerna I: 141 och II: 190 samt I:
263 och II: 326, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, avstyrkas
alltså.
Vid sin avvägning av garantiramen har departementschefen förutsatt, att
en viss mindre del av denna — 2 å 3 miljoner kronor — skall kunna disponeras
för garantiteckning åt företag inom turisthotellnäringen. Utskottet
delar visserligen de principiella betänkligheter, som av departementschefen
uttalats mot en sådan åtgärd, men vill — med hänsyn till turisttrafikens
betydelse såväl i ekonomiskt hänseende som ur goodwillsynpunkt — icke
ställa sig avvisande till tanken på ett visst begränsat garantistöd åt näringen.
.för ifrågavarande garantigivning, som får anses ha försökskaraktär, synas
böra gälla de av departementschefen angivna riktlinjerna.
Vad angår frågan om medelsbehovet för täckande av förluster i samband
med garantigivning anser sig utskottet med hänsyn till de ökade förlustriskerna
böra biträda departementschefens förslag om ökning av medelstilldelningen
till 300 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor;
b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 141 och II: 190 samt I: 263 och II: 326, sistnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga, medgiva, att
slatsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
m. m. må under budgetåret 1959/60 beviljas intill ett belopp
av 30 000 000 kronor.
52 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 54 och 55, s. 123—125), innebärande
oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa
a) till liefrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 55 000 kronor;
b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor.
53 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 56, s. 125—128), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
4 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 10
50
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 565 000
kronor.
54 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 57, s. 128), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
Sjöfart och handel
Sjöfartsverket
55:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 58, s. 129—133) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöfartssstyrelsen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Sjöfartsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
4 647 700 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 528 700 kronor.
Departementschefen föreslår inrättande av en tjänst som statshydrograf i
Ae 21. Vidare bör —i överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor —
två tjänster som statshydrograf i Ao 21 uppflyttas till lönegrad Ao 23. En
byråingenjör i Ag 21 torde överföras på extra-ordinarie stat och två kontorsbiträden
i Ae 5 ordinariesättas.
I övrigt föranledes förslaget av automatiska kostnadsökningar.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen
och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, som föranledas
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 195!)
51
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 992 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t............................ 4 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 831 600
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.......... 195 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 597 200
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 27 400
Summa kronor 4 647 700
c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1959/
60 anvisa ett förslagsanslag av 4 647 700 kronor.
56 :o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 59, s. 133 och 134) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 064 700 kronor.
I förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin och II: 317
av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 958 200 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 057 700 kronor.
Departementschefen föreslår, att posten till sjukvård m. m. ökas med
5 000 kronor och posten till renhållning och städning med 3 000 kronor. Till
militärsjökort beräknas ytterligare 3 000 kronor och till övriga publikationer
1 000 kronor. Å andra sidan minskar medelsbehovet med 25 000 kronor,
sedan viss hålkortsbearbetning numera slutförts. — Styrelsens hemställan
om medelsanvisning till vissa med verkets krigsorganisation förenade kostnader
tillstyrkes i så måtto, att under anslaget beräknas 20 000 kronor för
utbildning av driftvärnsmän inom sjöfartsverket.
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 257 och II: 317, såvitt nu är
i fråga, till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 064 700 kronor.
57:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:l har föreslagit riksdagen
(punkt 60, s. 134—138) all dels godkänna av departementschefen förordade
52
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Lots- och
fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
22 849 200 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 21 675 500 kronor.
Departementschefen erinrar om att han i tionde huvudtiteln förra året anmälde,
att en höjning övervägdes av de avgifter till det statliga lots- och
fyrväsendet, som sjöfarten har att erlägga i form av lotspenningar och fyroch
båkavgift. En sådan höjning har kommit till stånd från och med den 1
januari 1959. Avgiftshöjningen syftar dels till att kompensera för den kostnadsutveckling,
som ägt rum sedan 1952, då de förut gällande avgifterna
bestämdes, dels till en omfördelning av avgiftsbördan innebärande en viss
avgiftslättnad för det mindre och medelstora tonnaget.
Styrelsens beräkningar av personalkostnaderna i samband med bemanningen
av fyren Grundkallen — 57 000 kronor — lämnas utan erinran. Förslagen
om indragning av personal vid Skags och Fjärdgrunds fyrplatser
ävensom av en tjänst som befälhavare å tjänstefartyg biträdes.
Till bestridande av ökade kostnader för arbetstidsreglering och arbetstidsförkortning
för båtmän m. fl. beräknas en anslagsökning av sammanlagt
400 000 kronor. I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor kan ställning inte nu tagas till frågan om
reglering av kostnaderna för den beslutade arbetstidsförkortningen från och
med den 1 juli 1959. I detta avseende räknas dock med en reserv på 100 000
kronor, avsedd att stå till Kungl. Maj :ts disposition för bestridande av härav
föranledda kostnader.
Styrelsens yrkanden om anslagshöjningar till följd av vissa tidigare beslutade
reformer och lönegradsuppflyttningar föranleder ingen erinran. För
ökade kostnader i samband med fritidsregleringen för landfyrpersonalen beräknas
sålunda 115 000 kronor, och för arvodeshöjningar till tillfälliga biträden,
tjänstetidsbefordringar och lönegradsuppflyttningar tillstyrkes ökning
av anslaget med 170 000 kronor, 121 100 kronor resp. 128 400 kronor.
Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
personal bör med hänsyn till belastningen under föregående budgetår uppräknas
med 100 000 kronor och posten till rörligt tillägg med 56 600 kronor.
Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde böra anvisas 110 000
kronor.
Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen.
Den verkställda anslagsberäkningen synes böra godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten, som föranledas
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
53
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över
handelsärenden för den 3 januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
..................................... 8 692 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 7 736 200
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
personal, förslagsvis ............ 4 076 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 234 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................... 110 000
Summa kronor 22 849 200
c) till Lots- och fgrstaten: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 22 849 200 kronor.
58:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 61, s. 138—141) att dels till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 880 000 kronor, dels ock medgiva,
att mästerlotsen vid Hälsingborgs lotsplats Allan Rickard Rinaldo må,
därest han senast den 1 januari 1961 till sjöfartsstyrelsen inbetalat sammanlagt
1 500 kronor, befrias från återstående honom genom laga dom den 1
november 1956 ålagd ersättningsskyldighet till Kronan.
I förberörda båda likalydande motioner 1:257 av herr Sundelin och II:
317 av herr Stöld m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte till Lots- och fyrstaten: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa
elt förslagsanslag av 5 292 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 576 500 kronor.
Höjningen av anslaget är i huvudsak föranledd av belastningen, höjda biljettpriser,
prisstegringar och ökad underhållsvolym.
Departementschefen vill i sammanhanget anmäla en särskild framställning
av sjöfartsstyrelsen angående befrielse för mästerlotsen vid Hälsingborgs
lotsplats Allan Rickard Rinaldo från viss ersättningsskyldighet. Om
bakgrunden till framställningen nämner styrelsen bl. a. följande. Den 6
december 1953 grundstötte fyrskeppet nr 10 Fladen på grundet Bojten nordväst
om Varberg, varvid skador uppstod på fartyget. Ombord på fyrskeppet,
som var destinerat till Varberg, tjänstgjorde fyrmästaren John Helge
54
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Bergström såsom befälhavare och Rinaldo såsom kronolots. Rinaldo hade
kommit ombord på fyrskeppet å Hälsingborgs redd för att lotsa detsamma
till sjön vid Varberg. Några timmar före grundstötningen hade sikten försämrats
på grund av tjocka, vilken alltmera tilltagit. Härigenom hade navigeringen
försvårats, fartygets position felberäknats och detsamma kommit
in på grunt vatten. Vid försök att manövrera fartyget därifrån hade
Rinaldo beordrat de åtgärder, som lett till fyrskeppets grundstötning. Rinaldo
och Bergström blev i enlighet härmed ställda under åtal vid Göteborgs
rådhusrätt. Genom dom den 1 november 1956 förklarade Göteborgs
rådhusrätt, att Rinaldo måste anses ha vållat grundstötningen genom underlåtenhet
att verkställa lödningar, efter det att han i den rådande tjockan
ändrat fartygets kurs i syfte att nå Varbergs redd. Rådhusrätten, som lämnade
mot Bergström förd talan utan bifall, dömde Rinaldo att utgiva trettio
dagsböter, varje dagsbot tio kronor, samt förpliktade honom att till lotsstyrelsen
utgiva skadestånd med 3 349 kronor. Domen vann laga kraft. -—
Rinaldo har hos sjöfartsstyrelsen anhållit, att styrelsen måtte söka utverka,
att han av nåd befrias från skyldigheten alt utgiva skadeståndet.
Med hänsyn till Rinaldos ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter
i ärendet synes enligt styrelsen ersättningsfrågan också böra få ett
ur Rinaldos synpunkt gynnsamt bedömande. Med den ståndpunkt Kungl.
Maj :t och riksdagen intagit till andra likartade fall har styrelsen dock icke
ansett sig kunna förorda, att Rinaldos ersättningsskyldighet i sin helhet
efterskänkes; däremot vill styrelsen tillstyrka, att ersättningsskyldigheten
begränsas till förslagsvis 1 500 kronor, att inbetalas senast den 1 januari
1961. Departementschefen finner det också skäligt med hänsyn till vad som
förekommit i ärendet, att Rinaldo befrias från någon del av ifrågavarande
ersättningsskyldighet och förordar, att därest Rinaldo senast den 1 januari
1961 till sjöfartsstyrelsen inbetalat sammanlagt 1 500 kronor, kronans återstående
fordran å honom, 1 849 kronor, efterskänkes. Vad Rinaldo inbetalat
bör tillgodoföras den i omkostnadsstaten för lots- och fyrstaten ingående
delposten till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg etc.
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förenämnda motioner, jämväl i vad de avse detta anslag. Den verkställda
anslagsberäkningen synes böra godtagas.
Beträffande mästerlotsen Rinaldos ersättningsskyldighet till statsverket
har utskottet icke något att erinra mot att denna • — på sätt föreslagits -—
begränsas till att avse ett belopp om 1 500 kronor, att erläggas senast den
1 januari 1961.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu är i fråga, till
Lots- och fyrstaten: Omkostnader för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 5 880 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
55
b) medgiva, att mästerlotsen vid Hälsingborgs lotsplats
Allan Rickard Rinaldo må, därest han senast den 1 januari
1961 till sjöfartsstyrelsen inbetalat sammanlagt 1 500 kronor,
befrias från återstående honom genom laga dom den
1 november 1956 ålagd ersättningsskyldighet till Kronan.
59:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Knngl. Maj :ts förslag
(punkt 62, s. 142 och 143), innebärande en anslagshöjning av 32 100
kronor, vilken med 4 800 kronor hänför sig till lönegradsuppflyttningar till
följd av beslut vid 1958 års B-riksdag, med 16 100 kronor till tjänstetidsbefordringar
och löneklassförändringar, med 3 500 kronor till rörligt tilllägg
samt med 7 700 kronor till kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/
60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 650 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t................................. 9 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 429 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 165 500
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
....................................... 7 700
Summa kronor 1 262 000
b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 262 000 kronor.
60 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 63, s. 143 och 144) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 192 800 kronor.
I förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin och
11:317 av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte till Fartygsinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 173 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 176 600 kronor.
Departementschefen föreslår, att posten till sjukvård m. m. uppräknas
med 700 kronor samt att för reseersättningar beräknas ytterligare 10 000
kronor och för övriga expenser 5 500 kronor.
Utskottet avstyrker •— av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.
56
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Fartygsinspektionen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 192 800 kronor.
Sjöbefälsskolorna
61 :o) Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 65, s. 144 och 145) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 kronor.
I december 1958 avslutades en navigationslärarkurs i vilken deltagit 14
elever. Deltagarna i navigationslärarkurs bör beredas tillfälle att fullfölja
sin lärarutbildning i en praktik lärarkurs. En sådan kurs kommer att anordnas
under vårterminen 1959, men endast sex elever kan beredas inträde.
För att bereda deltagarna i navigationslärarkursen möjlighet att komplettera
sin utbildning bör ytterligare en praktisk lärarkurs anordnas under
vårterminen 1960. Departementschefen beräknar medelsbehovet härför till
5 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor.
62:o) Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66, s. 145 och 146) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 39 700
kronor.
För deltagarna i den praktiska lärarkurs, som anordnas under vårterminen
1959, har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats 13 500 kronor,
motsvarande ett månadsarvode per elev av 450 kronor. I samband med hemställan
om medelsanvisning för nästa budgetår till den lärarkurs, vilken
skall anordnas under vårterminen 1960, har sjöfartsstyrelsen upprepat sin
tidigare begäran om att deltagare i praktisk lärarkurs vid sjöbefälsskola
skall uppbära lika avlöningsförmåner som deltagare i praktisk lärarkurs vid
allmänt läroverk. På numera förebragt utredning anser departementschefen
sig böra tillstyrka bifall till denna begäran. Medelsbehovet för nästa
budgetår ökar härigenom till 39 700 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare
i praktisk lärarkurs för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 39 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
57
Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.
63:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 67, s. 146—149) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 300 000 kronor.
Till säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas årligen anslag även på kapitalbudgeten.
Anslaget där är för budgetåret 1957/58 upptaget med 800 000
kronor och för innevarande budgetår med 1 300 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att under de två senaste åren avsevärt
ökade medel anvisats till säkerhetsanstalter för sjöfarten. Under budgetåret
1957/58 uppräknades sålunda anslagen på drift- och kapitalbudgeten
med sammanlagt 780 000 kronor och för innevarande budgetår har en ytterligare
höjning med 850 000 kronor kommit till stånd. Motiven härför har
varit angelägenheten att i snabbast möjliga takt avhjälpa de brister, som
konstaterats föreligga i fråga om såväl fasta säkerhetsanordningar som
båtmateriel och bostäder. Genom anslagshöjningarna har ett flertal moderniserings-
och utbyggnadsföretag kunnat komma till utförande.
Dessutom har ett stort antal angelägna behov avseende framför allt den
flytande materielen kunnat tillgodoses i samband med de ekonomiska stödåtgärder,
som vidtagits för att uppehålla sysselsättningen vid bl. a. Karlskrona
örlogsvarv. Sålunda har på tilläggsstat III för budgetåret 1957/58 till
Säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisats ett reservationsanslag av 6 815 000
kronor till bekostande av nybeställningar och ombyggnadsarbeten vid örlogsvarvet.
Ytterligare cirka 2 500 000 kronor har för samma ändamål ställts
till sjöfartsstyrelsens förfogande från reservationsanslaget till Ytterligare
kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in.
Med hänsyn till de avsevärda belopp som över de ordinarie anslagen och
i särskild ordning sålunda kunnat under de senaste åren avsättas till säkerhetsanstalter
för sjöfarten, är departementschefen icke beredd att tillstyrka
ytterligare höjning utan föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat
3 600 000 kronor, varav 2 300 000 kronor å driftbudgeten och 1 300 000
kronor å kapitalbudgeten.
Det torde i likhet med vad som för närvarande gäller få ankomma på
sjöfartsstyrelsen att besluta om anslagets disposition. Om riksdagen inte
har någon erinran däremot, bör Kungl. Maj :t såsom hittills ha befogenhet
att fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel som under
budgetåret står till förfogande icke förslår alt täcka hela kostnaden.
Förslaget om särskild medelsanvisning till materielanskaffning för vissa
farleder anser departementschefen sig icke kunna biträda.
Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen understrukit angelägenheten
av att säkerhetsanstalterna underhållas och utbyggas, så att sjötransporterna
längs våra kuster kunna fortgå med största möjliga trygghet och
snabbhet. Under de senaste åren har också en väsentlig förstärkning skett
58
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
av ifrågavarande anslag på drift- och kapitalbudgeten. Som departementschefen
framhållit uppräknades anslagen för budgetåret 1957/58 med tillhopa
780 000 kronor och för innevarande budgetår med ytterligare 850 000
kronor. Härtill komma de särskilda medel, som närmast av arbetsmarknadspolitiska
skäl ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande för materielanskaffning
på detta område. De ökade medel, som tillhandahållits, ha möjliggjort
en successiv utbyggnad och modernisering såväl i fråga om fasta
säkerhetsanordningar som båtmateriel. Även i fråga om sjöfartsverkets lokaler
och tjänstebostäder har en upprustning kommit till stånd. Angelägna
behov återstå förvisso att tillgodose. Med hänsyn till de betydande belopp,
som under de senaste åren avsatts till säkerhetsanstalter, är utskottet dock
i likhet med departementschefen icke beredd att nu förorda någon uppräkning
av berörda anslag. Dessa torde sålunda tillsammans böra upptagas med
oförändrat 3 600 000 kronor, av vilket belopp 2 300 000 kronor böra uppföras
på driftbudgeten och 1 300 000 kronor på kapitalbudgeten.
Det torde, såsom departementschefen förutsatt, få ankomma på sjöfartsstyrelsen
att närmare besluta om anslagens användning, därvid de av departementschefen
angivna riktlinjerna torde böra följas.
Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten
gör utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.
Med avseende å anslaget på driftbudgeten hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000
kronor.
64:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 68, s. 149 och 150) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 37 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 79 500 kronor.
Departementschefen har icke något att erinra mot sjöfartsstyrelsens förslag
till medelsanvisning till underhåll och drift av fiskefyrar. För ändamålet
beräknas 12 500 kronor. Vidare tillstyrkes det föreslagna bidraget om
15 000 kronor till anläggande av en radiofyr vid Krogstadsudde. För oförutsedda
utgifter slutligen beräknas 10 000 kronor att stå till Kungl. Maj :ts förfogande.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för
fiskefartyg för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 37 500 kronor.
65:o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 150 och 151), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
59
att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
66 ro) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 70, s. 151—153) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/
60 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
I förberörda båda likalydande motioner I: 256 av herr Sundelin och II:
316 av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 5 012 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 322 600 kronor.
Marinförvaltningen och sjöfartsstyrelsen har hemställt, att anslaget uppräknas
med 1 690 000 kronor till 5 012 600 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget med hänsyn till belastningen
under föregående budgetår uppräknas till 6 000 000 kronor. Anslagsposterna
till drifts- och underhållskostnader in. in., förhyrning av isbrytarfartyg,
särskilda arvoden åt chefer å statens isbrytarfartyg samt löner och resekostnadsersättningar
etc. torde i anslutning härtill böra höjas till resp. 3 622 000
kronor, 1 000 000 kronor, 4 400 kronor och 1 000 000 kronor. Till moderniserings-
och inredningsarbeten å statsisbrytarna beräknas sammanlagt
150 000 kronor.
Utskottet. Anslagsbelastningen under föregående budgetår utgjorde, i runt
tal, 6 811 500 kronor. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att anslaget,
som är av förslagsanslags natur, i riksstaten uppföres med ett belopp,
som svarar mot det verkliga medelsbehovet, anser utskottet sig böra
tillstyrka den av Kungl. Maj :t föreslagna höjningen av anslaget. Motionerna
avstyrkas alltså.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu
är i fråga, till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
67 :o) Anskaffning av en ny statsisbrytare. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 71, s. 153) att till ifrågavarande ändamål förbudgetåret 1959/
60 anvisa ett reservationsanslag av 4 395 000 kronor.
Anslaget avser medelsanvisning till statsisbrytaren Oden, som hösten 1957
levererades av Wärtsilä-koncernen i Helsingfors.
Totalkostnaden för isbrytaren Oden beräknas uppgå till cirka 42 000 000
kronor. Av detta belopp har hittills anvisats tillhopa 37 605 000 kronor, var
-
60
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
av 14 048 000 kronor avser marinförvaltningens anskaffningar i Sverige och
23 557 000 kronor kontraktet med den finske leverantören.
Wärtsilä-koncernens kostnader uppgår enligt kontraktet till 27 952 000
kronor. Av detta belopp har till leverantören utbetalats 18 556 513 kronor.
Av innevarande budgetår anvisade medel skall ytterligare en dellikvid av
5 000 000 kronor erläggas per den 30 juni 1959. Resterande slutbetalning av
cirka 4 395 000 kronor skall ske per den 31 december 1959.
Utskottet tillstyrker anvisning med det yrkade beloppet, som avser slutbetalning
enligt kontraktet med Wärtsilä-koncernen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Anskaffning av en ny statsisbrytare
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
4 395 000 kronor.
68:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 153 och 154), innebärande en anslagshöjning
av 22 300 kronor, föranledd av ökade lönekostnader till följd
av 1957 års löneplansrevision, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 222 300 kronor.
69 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 73, s. 154—157) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 473 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 473 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att utvecklingen inom sjöfarten mot större,
snabbare och mera djupgående fartyg i hög grad skärpt kraven på en förbättrad
och intensifierad sjömätningsverksamhet. Under de senaste åren har
också stora insatser gjorts för att effektivisera och påskynda sjömätningsarbetet
längs våra kuster. Medelsanvisningen över förevarande anslag har
sålunda ökat med sammanlagt över 600 000 kronor, och dessutom har medel
ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande för om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg.
Genom de nu nämnda åtgärderna har mätningskapaciteten avsevärt ökat,
samtidigt som sjöfartsstyrelsen beretts större möjligheter att genom utrednings-
och försöksverksamhet planera för en rationalisering av sjömätningen.
Det är givetvis angeläget att utnyttja de förbättrade metoder och hjälpmedel,
som framkommer som resultat av detta utvecklingsarbete. I fråga om
medelsbehovet för budgetåret 1959/60 förutsätter departementschefen emellertid,
att styrelsen skall ha möjligheter att inom ramen för nuvarande anslag
å drygt 1 470 000 kronor successivt förnya och komplettera för verk
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
61
samheten erforderlig instrumentulrustning och annan sjömätningsmateriel,
och föreslår därför att anslaget för nästa budgetår upptages med oförändrat
belopp.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen understrukit angelägenheten av
att åtgärder vidtagas för en effektivisering av sjömätningsverksamheten. För
att råda bot på de brister, som vidlåda denna, har också under de senaste
åren en betydligt ökad medelsanvisning kommit till stånd. Enbart under
innevarande budgetår har för ändamålet en ökning skett med 400 000 kronor,
av vilket belopp 300 000 kronor anvisats under förevarande anslag och
100 000 kronor under sjöfartsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.
Härigenom har en ganska avsevärd förstärkning av sjömätningskapaciteten
blivit möjlig. Det är givetvis angeläget, att sjöfartsstyrelsen erhåller resurser,
som möjliggöra en fortsatt effektivisering av verksamheten. Med hänsyn
till den uppräkning, som skett för innevarande budgetår, torde dock -—
såsom departementschefen framhåller — möjligheter finnas att inom ramen
för ett oförändrat anslag successivt förnya och komplettera för verksamheten
erforderlig instrumentutrustning och annan sjömätningsmateriel.
Under åberopande av det anförda hemställer sålunda utskottet,
att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 1 473 000 kronor.
Hamnar och farleder
70 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 74, s. 157 och 158) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.
Från detta anslag utgår bidrag i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring
och underhåll av allmänna hamnar och farleder. Enligt av 1957 års
riksdag godkända riktlinjer bör statligt bidrag endast komma i fråga, när
hamnverksamheten icke kan förväntas bli ekonomiskt självbärande men
anläggningen är motiverad t. ex. ur sysselsättnings-, lokaliserings- eller beredskapssynpunkter
eller med hänsyn till hamnens upplandsfunktioner.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 2 000 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att det under hand från sjöfartsstyrelsen
upplysts, att det vid behandlingen av vissa inneliggande statsbidragsansökningar
numera visat sig nödvändigt att avvakta resultatet av pågående utredningar.
Statsbidrag i anledning av dessa ansökningar kan därför komma
att utbetalas först under budgetåret 1960/61. Med hänsyn härtill och till
storleken av den vid ingången av det nu löpande budgetåret förefintliga be
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
hållningen å anslaget, inemot 4,5 miljoner kronor, synes detsamma för
nästa budgetår kunna uppföras med ett formellt belopp av 100 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning, kommer
framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande beträffande ett motionsvis
väckt förslag om viss ändring i grunderna för statsbidrag till byggande,
förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
100 kronor.
71 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
75, s. 159 och 160) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker -— med hänsyn till angelägenheten av att
pågående och planerade projekteringar och arbeten skall kunna utföras utan
alltför stor tidsutdräkt — att anslaget uppräknas med 50 000 kronor.
Utskottet som icke har något att erinra mot den föreslagna höjningen av
anslaget hemställer,
att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
72:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 76, s. 160 och 161) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr Nihlfors och fru Eriksson i Stockholm
väckt motion (II: 319) har hemställts, att riksdagen måtte till Byggande av
fiskehamnar för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 319.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 3 500 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att utbetalningarna från anslaget under
ettvart av de tre senaste budgetåren uppgått till mellan 2,3 och 2,5 milj.
kronor och att under anslaget fanns i juli 1958 inneståendc sammanlagt
drygt 8 milj. kronor. Ehuru departementschefen är medveten om det stora
behovet av nya fiskehamnsbyggnader och i fiskenäringens intresse vill medverka
till att detta utbyggnadsbehov tillgodoses, håller han för osannolikt
att hela det sålunda tillgängliga beloppet kommer att — med hänsyn till
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
63
arbetenas förläggning i tiden — hinna utbetalas före den 1 juli 1959. Med
beaktande härav synes det möjligt att för budgetåret 1959/60 något sänka
anslaget, utan att detta behöver medföra förseningar i arbetenas utförande.
Departementschefen förordar att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes
till 2 000 000 kronor.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att en nedräkning av
anslaget för nästa budgetår bör vara möjlig. Utskottet är dock med hänsyn
till det stora behovet av nya fiskehamnsbyggnader icke berett att i anledning
av motionen förorda, att anslaget nedräknas med större belopp än som
föreslagits i propositionen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 319, till Byggande av fiskehamnar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 000 kronor.
73 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 162), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kronor.
74 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78, s. 162 och 163) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.
Sjöfartsstyrelsen framhåller, att de under anslaget hittills anvisade medlen
endast uppgått till ringa del av motorbåtarnas andel av bensinskatten.
Med hänsyn härtill och då summan av för det kommande budgetåret aktuella
statsbidragsansökningar uppgår till mycket stora belopp, förordar
styrelsen att anslaget ökas till 2 000 000 kronor.
Departementschefen anser sig i nuvarande budgetära läge icke böra tillstyrka
någon höjning av anslaget.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning,
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
64
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Övriga sjöfartsändamål
75:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 79, s. 163 och 164), som innebär en anslagshöjning
av 900 kronor till följd av löneklassändring, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1959/60:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis---- 35 600
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.............. 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 25 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 9 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
............................................. 400
Summa kronor 75 500
Särskilda uppbördsmedel
Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar 9 000
Nettoutgift kronor 66 500
b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 66 500 kronor.
76 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 164), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 8 400 kronor.
77 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 81, s. 164—167) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1959/60, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 807 200 kronor.
I förberörda båda likalydande motioner I: 256 av herr Sundelin och II: 316
av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
Statsutskottets utlåtande nr JO år J959
65
till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 628 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 608 900 kronor.
Departementschefen framhåller, att den forsknings- och försöksverksamhet
som bedrives vid statens skeppsprovningsanstalt är av stort ekonomiskt
värde för svensk varvsindustri, och anser det betydelsefullt — särskilt i nuvarande
läge med hårdnande konkurrens för denna industrigren — att anstalten
får bättre personella och materiella resurser att möta de ökade kraven
till följd av den tekniska utvecklingen. I anledning av anstaltsstyrelsens
yrkanden om nya befattningar föreslås därför inrättande från och med budgetåret
1959/60 av en tjänst som förste forskningsingenjör i Ae 24 och en
tjänst som ingenjör i Ae 17. Samtidigt beräknas under anslagsposten till
extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga biträden höjning med
144 000 kronor. Till löneklassändringar beräknas en höjning med 1 600 kronor,
till rörligt tillägg ytterligare 6 800 kronor och till kompensation för
höjda folkpensionsavgifter 3 700 kronor.
Utskottet tillstyrker den förordade ändringen i personalförteckningen och
liar icke något att erinra mot anslagsberäkningen, som torde vara realistisk
med hänsyn till den förväntade omfattningen av beställningsverksamheten
vid anstalten. Motionerna avstyrkas alltså.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens skeppsprovningsanstalt, som
föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 68 900
2. Arvoden bestämda av Kungl. Maj :t............ 2 000
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 243 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 412 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 76 800
(i. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.................................. 3 700
Summa kronor 807 200
5 Ii ilning till riksdagens protokoll i959. G samt. Nr 10
66
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 807 200 kronor.
78:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 82, s. 167 och 168), innebärande en anslagshöjning
av 11 000 kronor, vilken med 10 000 kronor hänför sig till posten till övriga
expenser och med 1 000 kronor till posten till bibliotek, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 113 600 kronor.
79:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 83, s. 168 och 169) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens sjöhistoriska
museum, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1959/60, dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 276 300 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 274 000 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen,
att kassörstjänsten vid museet uppflyttas i lönegrad från Ao 12 till
Ao 13.
Övriga föreslagna kostnadsförändringar är i huvudsak av automatisk karaktär.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens sjöhistoriska museum vidtaga den ändring, som
föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoris
-
ka museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 115 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 124 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 34 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 2 000
Summa kronor 276 300
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1059
67
c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 276 300 kronor.
80:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 84, s. 170), innebärande en anslagsminskning av
5 600 kronor, motsvarande viss engångsanvisning för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 49 200 kronor.
81 ro) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 85, s. 171), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.
82 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 86, s. 171 och 172), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.
83:o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 87, s. 172 och 173) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 450 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att i fjolårets statsverksproposition en
redogörelse lämnades för det pågående utredningsarbetet i anledning av
Nordiska rådets rekommendation nr 13/1954 angående inrättande av en
gemensam hälsotjänst för nordiskt sjöfolk. Det anfördes i propositionen, att
ett förverkligande av rekommendationen skulle för Sveriges del komma att
innebära, dels att de ombordanställda ej längre skulle behöva vidkännas
några kostnader för läkarundersökning, dels att skyldigheten att förete
läkarintyg skulle utvidgas till att avse anställning å svenska fartyg i all
utrikesfart. Riksdagen förklarade sig icke ha något att erinra mot att förevarande
anslag finge tagas i anspråk för bestridande av de ökade kostnader,
som kunde bli en följd av inrättandet av eu sådan gemensam hälsotjänst
för nordiskt sjöfolk.
Frågan har varit föremål för ytterligare överläggningar mellan representanter
för de nordiska ländernas myndigheter, och på grundval av därvid
framkommet material har ärendet på nytt behandlats av Nordiska rådet vid
68
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
dess session i november 1958. Rådet har nu ansett tiden vara mogen för
ett närmare ställningstagande till formerna på det praktiska planet för en
gemensam hälsotjänst för sjöfolk och antagit en ny rekommendation, vari
regeringarna uppmanas vidtaga erforderliga åtgärder för förverkligande
av en sådan hälsotjänst.
Spörsmålet om fördelningen av kostnaderna mellan staten och redarna
kommer att bli föremål för ytterligare överväganden i samband med utarbetandet
av riktlinjer och slutlig överenskommelse. Departementschefen
förutsätter — under hänvisning till riksdagens uttalande föregående år -—
att en eventuell kostnadsökning för statens del får belasta förevarande anslag.
Anslaget synes, med hänsyn till att för närvarande hållpunkter saknas
för en närmare bedömning av medelsbehovet, kunna uppföras med
oförändrat belopp.
Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och har •—- såsom
framhölls redan vid utskottsbehandlingen i fjol av motsvarande anslag
—- icke något att erinra mot att anslaget tages i anspråk för täckande av
det ökade medelsbehov, som kan bli följden av inrättandet av en gemensam
hälsotjänst för nordiskt sjöfolk.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
84:o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 173 och 174), innebärande
en anslagshöjning av 10 000 kronor, vilken motiveras av den beräknade
belastningen på anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredande av lägre biljeltkostnader
för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 80 000 kronor.
85:o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 89, s. 174), innebärande en anslagshöjning av 20 000
kronor, som motiveras av den beräknade belastningen på anslaget, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 340 000 kronor.
Handel
86:o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 175), vilket innebär en anslagsminskning av
125 000 kronor, motsvarande för innevarande budgetår anvisad särskild
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 195!) 69
kompensation för kostnadsstegringar under budgetåret 1957/58, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 561 400
kronor.
87 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 92, s. 175—181) att dels godkänna av departementschefen
förordad huvudstat för handelshögskolan i Göteborg, att tillämpas tills
vidare under budgetåret 1959/60, dels ock till Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 705 900 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Dahl och fru Segerstedt-Wiberg (I: 261) och den andra inom andra
kammaren av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (11:324) har hemställts,
att riksdagen måtte besluta om höjning av bidraget till handelshögskolan
i Göteborg med 40 000 kronor för inrättande av fem lektorat i samband
med indragande av en docentur och fyra tillfälliga lärarbefattningar.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:324.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 709 600 kronor.
I fråga om grunderna för bestämmandet av statens bidrag till handelshögskolan
gäller — såsom framhålles i statsverkspropositionen — ett av
Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 med stöd av riksdagens bemyndigande godkänt
avtal, som träffats mellan företrädare för staten, Göteborgs stad och
handelshögskolan i Göteborg. Enligt avtalet skall utgifterna för handelshögskolan,
till den del de icke kan täckas av högskolans egna medel, bestridas
av staten och Göteborgs stad. Härvid betalar staten två tredjedelar
och Göteborgs stad en tredjedel av 105 000 kronor, överskjutande belopp
bestrides med tre fjärdedelar av staten och en fjärdedel av staden; dock
skall stadens sammanlagda bidrag icke överstiga 175 000 kronor. Enligt
beslut av riksdagen skall stadens bidrag ej påverkas av den inkomstminskning,
som åsamkats handelshögskolan genom statsmakternas beslut om avskaffande
av terminsavgifter och andra obligatoriska avgifter vid högskolan.
Inkomstminskningen kompenseras genom ett särskilt statsbidrag som
för närvarande utgår med 106 900 kronor.
Avtalet innehåller en bestämmelse att därest väsentligt ändrade förhållanden
— t. ex. eu förskjutning i penningvärdet — inträder, förhandlingar
skall upptagas om en reglering av stadens maximibidrag. Med stöd av denna
bestämmelse inleddes — på initiativ från statens sida — under sommaren
1958 förhandlingar mellan avtalsparterna, vilka förhandlingar numera
slutförts och resulterat i att företrädarna för Göteborgs stad förklarat
sig beredda förorda, att stadens maximibidrag till högskolan höjes från
175 000 till 200 000 kronor eller, om förhandlingsklausulen i avtalet utgår,
till 225 000 kronor.
Företrädaren för staten vid förhandlingarna förordar med hänsyn till
70
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
att det nuvarande avtalets giltighet utlöper först den 1 juli 1968 — en höjning
av maximibidraget till 200 000 kronor och bibehållande av förhandlingsklausulen.
Departementschefen ansluter sig härtill och tillstyrker alltså
att med Göteborgs stad träffas överenskommelse om en dylik ändring
av avtalet.
Vad angår styrelsens för handelshögskolan i Göteborg anslagsäskanden
för nästa budgetår, framhåller departementschefen, att han — i avvaktan
på vissa inom universitetsutredningen pågående undersökningar i anledning
av förslag om upprättande i vårt land av ytterligare en handelshögskola,
alternativt utbyggnad av existerande handelshögskolor — icke anser
sig kunna förorda några egentliga ändringar i organisationen för högskolan
och därför avstyrker styrelsens förslag om inrättande av nya vetenskapliga
befattningar och lektorat.
I enlighet med beslut av 1958 års B-riksdag har från och med innevarande
budgetår sex arvodesavlönade tjänster som biträdande lärare och
två arvodesbefattningar som assistent vid högskolan ombildats till tjänster
som biträdande lärare i Ae 21 respektive assistenttjänster i reglerad befordringsgång,
varjämte arvodet till huvudläraren i spanska språket fastställts
att motsvara löneklass A 23. Till täckande av kostnaderna härför
inräknas i staten för nästa budgetår 15 630 kronor. Vidare biträdes yrkandet
om en kartriterska vid högskolans geografiska institution i så måtto,
att departementschefen tillstyrker inrättande vid institutionen av en tjänst
som kartritningsbiträde i reglerad befordringsgång. Medelsbehovet ökar
härigenom med 10 464 kronor. Under avlöningsstaten tillkommer härjämte
vissa utgiftsökningar av automatisk karaktär. För löneklassändringar beräknas
sålunda 1 434 kronor och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
5 400 kronor. Den sammanlagda utgiftsökningen för avlöningar
skulle därigenom uppgå till i runt tal 32 900 kronor.
Under omkostnadsstaten tillstyrker departementschefen uppräkning med
1 000 kronor till renhållning och städning, med 1 200 kronor till expenser
och med 3 000 kronor till biblioteket. Vidare förordas, att posten till försäkringar
höjes med 500 kronor och posten till siffergranskning med 200
kronor. Omkostnadsstaten bör å andra sidan nedräknas med 30 000 kronor,
som anvisats för innevarande budgetår till bestridande av vissa engångskostnader.
Anslagsposten till omkostnader kommer härigenom att
uppvisa en nettominskning med 24 100 kronor.
Anslagsposten till pensioner torde uppräknas med 3 800 kronor på grund
av höjningar av det i huvudmansavgiften till statens pensionsanstalt ingående
rörliga tillägget och med 13 700 kronor till huvudmansavgift för nyinrättade
tjänster.
Enligt vad sålunda anförts skulle högskolans utgifter för nästa budgetår
stiga till 1 001 400 kronor.
Avkastningen av högskolans fonder, hyresinkomster och intäkter av elevavgifter
beräknas av styrelsen för högskolan för nästa budgetår till 95 500
kronor, vilket innebär en höjning i förhållande till innevarande budgetår
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
71
med 5 000 kronor. Det särskilda statsbidraget såsom kompensation för avskaffade
obligatoriska elevavgifter bör anvisas med oförändrat 106 900
kronor. För bestridande av de för nästa budgetår beräknade utgifterna å
lillhopa 1 001 400 kronor skulle sålunda sammanlagt 202 400 kronor stå
till förfogande. Återstoden, 799 000 kronor, bör avtalsenligt täckas med
bidrag från Göteborgs stad och staten. Därvid kommer enligt den nya beräkningsgrunden
200 000 kronor att falla på Göteborgs stad och 599 000
kronor på staten.
I enlighet med det anförda torde sålunda anslaget för nästa budgetår böra
bestämmas till 705 900 kronor.
Utskottet. Den uppgörelse, som träffats vid förhandlingar mellan företrädare
för staten, Göteborgs stad och handelshögskolan i Göteborg om
en reglering av stadens bidrag till högskolan, synes utskottet vara godtagbar
ur statens synpunkt. Utskottet delar också departementschefens uppfattning
om lämpligheten av att antaga det alternativ till lösning, som innebär,
att stadens maximibidrag höjes till 200 000 kronor samtidigt som förhandlingsklausulen
hibehålles i avtalet. Det kan konstateras, att ifrågavarande
belopp i stort sett motsvarar vad Göteborgs stad enligt staten för
högskolan skulle ha erlagt i bidrag för nästa budgetår, därest stadens bidrag
icke varit maximerat.
Med anledning av pågående undersökningar inom universitetsutredningen
angående upprättande av ytterligare en handelshögskola, alternativt utbyggnad
av existerande handelshögskolor, har departementschefen ansett
sig icke böra förorda några egentliga ändringar i organisationen för här
ifrågavarande handelshögskola och har därför avstyrkt högskolestyrelsens
förslag om inrättande av nya vetenskapliga befattningar och lektorat.
På av departementschefen sålunda anförda skäl anser utskottet sig icke
böra biträda de föreliggande motionerna, som stå i överensstämmelse med
högskolestyrelsens förenämnda förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 261 och II: 324,
a) godkänna följande huvudstat för handelshögskolan i
Göteborg, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1959/60:
Huvudstat
Utgifter
1. Avlöningar, förslagsvis .................... 764 500
2. Omkostnader, förslagsvis................... 191 400
3. Pensioner, förslagsvis ...................... 45 500
Summa kronor 1 001 400
72
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Inkomster
1. Avkastning från högskolans fonder.......... 85 000
2. Avgifter från de studerande m. in.
a) Inflytande elevavgifter .................. 500
b) Särskilt bidrag från staten .............. 106 900
3. Hyresinkomster ........................... 10 000
4. Bidrag från Göteborgs stad................. 200 000
5. Bidrag från staten......................... 599 000
Summa kronor 1 001 400
b) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 705 900 kronor.
88:o) Handelshögskolorna: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 93, s. 181 och 182), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelshögskolorna: Stipendier för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 38 500
kronor.
89:o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 182—184) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.
Från anslaget bestrides utgifter för utrikeshandelsstipendier, småindustriens
exportbyrå och exportråd samt handelssekreterareorganisationen.
Kostnaderna för den utrikeshandelsfrämjande verksamhet, vartill bidrag
utgår från anslaget, har hittills till huvudsaklig del täckts med medel från
handels- och sjöfartsfonden. Departementschefen är emellertid i princip ense
med kommerskollegium om att kontinuerligt återkommande utgifter av
den karaktär, som det här är fråga om, helst bör bestridas från anslag på
riksstaten. Att så icke skett har dels berott på tillgången av medel inom
handels- och sjöfartsfonden, dels på att ytterligare erfarenhet behövt avvaktas
för en säkrare bedömning av den fortsatta omfattningen och inriktningen
av handelssekreterareorganisationen. Departementschefen erinrar om att
han i fjolårets statsverksproposition framhöll, att erfarenhet numera vunnits
om att institutionen borde bibehållas men att med hänsyn till angelägenheten
av att begränsa utgifterna över riksstaten den dittillsvarande fördelningen
mellan fonden och riksstaten borde bibehållas ännu något år. Numera
har emellertid behållningen i fonden nedgått avsevärt, och en överflyttning
till riksstaten av en del av de utgifter som belastar fonden är nödvändig.
Förra årets riksdag hemställde hos Kungl. Maj :t om utredning av frågan
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1059
73
om åtgärder till främjande av den svenska utrikeshandeln, särskilt i Västeuropa.
Departementschefen avser att inom den närmaste tiden vidtaga åtgärder
för igångsättande av detta utredningsarbete. Eu rad spörsmål kommer
med all sannolikhet att i detta sammanhang aktualiseras, bl. a. torde
handelskammarväsendet och andra former för samverkan mellan näringslivet
och staten till främjande av svenska exportintressen behöva närmare
övervägas. Mot denna bakgrund har departementschefen funnit sig i första
hand böra förorda, att utgifterna för handelssekreterareorganisationen, vars
omfattning genom anställningskontrakt etc. är bunden för flera år framåt,
överföres på riksstaten. Med hänsyn till medelstillgången i handels- och sjöfartsfonden
synes det dock möjligt att för nästa budgetår begränsa anslagshöjningen
till 700 000 kronor. Tillskottet av fondmedel för bestridande av
utgifter för handelssekreterarna skulle därigenom icke behöva uppgå till
mer än cirka 200 000 kronor.
För budgetåret 1959/60 bör anslaget alltså uppföras med 1 200 000 kronor.
Härav beräknas i enlighet med kommerskollegiets förslag till utrikeshandelsstipendier
30 000 kronor och till småindustriens exportråd och småindustriens
exportbyrå 103 600 kronor. Återstoden av anslaget, 1 066 400
kronor, hör reserveras för handelssekreterareverksamheten. Det förutsättes
liksom förut få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser
om användningen av dessa medel. Därest så skulle erfordras, bör enligt
departementschefen Kungl. Maj:t få göra jämkningar i medelstilldelningen
mellan olika ändamål.
Vtskottet anser sig med hänsyn dels till den begränsade medelstillgången
inom handels- och sjöfartsfonden, dels till den fasta karaktär, som handelssekreterareorganisationen
numera fått, böra tillstyrka, att kostnaderna för
denna från och med nästa budgetår bestridas från förevarande anslag. Beräkningen
av detsamma synes böra godtagas. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om användningen av medlen
under anslaget ävensom att göra jämkningar i medelstilldelningen mellan
olika ändamål.
Utskottet hemställer,
alt riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet
med främmande länder för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
90 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 95, s. 184 och 185) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 102 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 102 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att frågan om handelskammarväsendets
framtida organisation och finansiering kommer att bli föremål för utredning.
Med hänsyn härtill och då medelstillgången inom handels- och sjö
-
74
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
fartsfonden medgiver, alt bidragen även under nästa år delvis bestrides från
fonden, anser han sig icke böra förorda någon höjning av förevarande anslag.
Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp,
Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser
om fördelningen av anslagsmedlen.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag liksom ej
heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i
utlandet för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
91 :o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 96, s. 186—191) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1959/60, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 415 000 kronor.
I förberörda båda likalydande motioner 1:256 av herr Sundelin och II:
316 av'' herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 7 395 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 323 100 kronor.
Departementschefen erinrar om att vid behandlingen av patent- och registreringsverkets
anslagsäskanden för budgetåren 1957/58 och 1958/59
vissa av de förslag rörande patentanmälningsavdelningarna, som framlagts
av organisalionsnämnden vunnit beaktande. Vid nämndens arbete hade emellertid
framkommit uppslag, vilkas fullföljande krävde ytterligare utredning.
Särskilda sakkunniga har numera tillkallats för att utreda i första hand
patentanmälningsavdelningarnas organisation och personaluppsättning men
även metoderna för publicering av patent- och registeranmälningar.
Under dessa förhållanden är departementschefen icke beredd att nu tillstyrka
några egentliga förändringar — inrättande av nya tjänster eller lönegradsuppflyttningar
— inom patentanmälningsavdelningarna. Dock synes
biträdespersonalcn där böra från och med nästa budgetår förstärkas med en
tjänst som kanslibiträde Ao 7 och en tjänst som kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång.
Patentverket har under eu följd av år i petita föreslagit, att administrativa
och varumärkesavdelningen uppdelas på två självständiga avdelningar. Förslag
av sådan innebörd har framförts även av organisationsnämnden liksom
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
75
sedermera av varumärkes- och firmautredningen. Skäl talar enligt departementschefen
för att en omorganisation nu kommer till stånd. Han tillstyrker
alltså att från och med nästa budgetår avdelningen uppdelas på en administrativ
byrå och en varumärkesbyrå. I anslutning härtill föreslås inrättande
av en byråchefstjänst i Bo 1 med placering på administrativa byrån,
en tjänst som byrådirektör i Ao 24 samt en tjänst som förste byråsekreterare
i Ae 23. I samband därmed bör följande befattningar indragas,
nämligen tjänsten som administrativ byrådirektör i Ao 24, tjänsten som
förste byråsekreterare i Ao 23 på nuvarande kanslibyrån samt tjänsten som
förste byråsekreterare i Ae 21 på nuvarande administrativa byrån.
Vad angår förslagen om ändrad anställningsform tillstyrkes att tre
tjänster som kanslibiträde i Ae 7 överföres på ordinarie stat. Därjämte torde,
såsom patentverket föreslagit, 11 kontorsbiträdestjänster avföras ur personalförteckningen
för ordinarie tjänster och ersättas med 8 tjänster som
kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.
Vid bifall till vad sålunda förordats ökar medelsbehovet å anslaget med
31 055 kronor. Härutöver tillstyrkes medelsanvisning för löneklassändringar,
tjänstetidsbefordran m. in. samt till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
och beräknas för dessa ändamål respektive 16 170 och 44 700
kronor.
Utskottet. I anslutning till vissa av statens organisationsnämnd verkställda
undersökningar av verksamheten inom patent- och registreringsverket
har under de senaste åren en successiv personalmässig och organisatorisk
förstärkning kommit till stånd på vissa av verkets avdelningar. De av Kungl.
Maj :t för nästa budgetår framlagda förslagen sikta till ytterligare organisatoriska
förbättringar, närmast genom en uppdelning av administrativa och
varumärkesavdelningen på två självständiga byråer. Då ett genomförande
av sistnämnda förslag torde möjliggöra en ur arbetssynpunkt önskvärd förenkling
i ärendenas handläggning, har utskottet icke något att erinra mot
detsamma. De ändringar i personalförteckningen för verket och de kostnader,
som bli följden härav, synas sålunda böra godtagas. Även förslagen i
övrigt torde böra bifallas. I enlighet med det anförda avstyrkas motionerna,
enligt vilka, såvitt nu är i fråga, med inrättandet av nya tjänster vid verket
bör i rådande ekonomiska läge anstå.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 256 och II: 316, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket vidtaga de ändringar, som
föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1959;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
76
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 3 480 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 2 897 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 990 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 44 700
Summa kronor 7 415 000
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 7 415 000 kronor.
92:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 97, s. 191 och 192) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 211 500 kronor.
I förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin och II:
317 av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte till Patent- och registreringsverket: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 090 400 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 193 500 kronor.
Departementschefen föreslår, att posten till bränsle, lyse etc. uppräknas
med 10 000 kronor och posten till övriga expenser med 8 000 kronor.
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 257 och 11:317, såvitt nu
är i fråga, till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 211 500
kronor.
93:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. I enlighet
.ned Kungl. Maj :ts förslag (punkt 98, s. 192), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag
av 153 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
77
94:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 99, s. 192 och 193) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 85 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.
Svenska uppfinnarkontorets nämnd erinrar om att patent- och registreringsverket
i sitt förslag till den höjning av patentavgifterna, som beslöts
av 1958 års B-riksdag, framhöll angelägenheten av att höjningen icke på
ett oskäligt sätt försvårade patentsökandet för mindre bemedlade uppfinnare.
Därvid hänvisades till att uppfinnarkontoret åtnjuter statsanslag,
som bland annat är avsett för att bereda möjlighet att i ömmande fall hjälpa
uppfinnare med ansökningsavgift för uppfinning, vilken bedömes som värdefull.
En höjning av avgifterna borde sålunda medföra en förstärkning av
statsbidraget till uppfinnarkontoret. Ökad medelsanvisning motiveras enligt
nämndens åsikt även av att anslaget varit oförändrat sedan budgetåret
1953/54 och sålunda reellt undergått en minskning.
Departementschefen finner vad nämnden anfört motivera en uppräkning
av anslaget.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor.
95 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 100, s. 193 och 194) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.
Från detta anslag bestrides dels de annonskostnader, som överståthållarämbetet
och länsstyrelserna har att erlägga för kungörande av anmälningar
att intagas i förenings- och handelsregistren, dels viss del av patentoch
registreringsverkets tryckningskostnader för utgivande av diverse samlingsregister.
Avgifter, som inflyter i samband med anmälningarna redovisas å riksstatens
inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register. Avgifterna täcker kostnaderna under förevarande anslag. För budgetåret
1957/58 har inkomsttiteln redovisats med cirka 450 000 kronor. I
riksstatsförslaget för nästa budgetår beräknas inkomsterna till 500 000
kronor.
Departementschefen föreslår en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 430 000 kronor.
96 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 101, s. 194—197) att dels godkänna av departementschefen
förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens
fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 400 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 455 300 kronor.
Departementschefen tillstyrker, att de i staten för försäkringsinspektionen
ingående posterna höjes med 20 300 kronor på grund av ökade pensionskostnader,
med 6 800 kronor till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
och med 2 700 kronor till arbetsgivarebidrag till den allmänna sjukförsäkringen
in. in. Samtidigt minskar till följd av löneklassändringar m. m.
medelsbehovet med 11 200 kronor. Nettoutgiften enligt staten kan därmed
för budgetåret 1959/60 beräknas till 1 452 500 kronor, innebärande en ökning
med 18 600 kronor.
För avsättning till försäkringsinspektionens fond bör anvisas summan av
de bidrag till försäkringsinspektionen, vilka för nästa budgetår redovisas
under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen, och det statsbidrag,
som därutöver erfordras för understödsföreningsavdelningens verksamhet.
Nyssnämnda inkomsttitel har i riksstatsförslaget för budgetåret
1959/60 upptagits med 1 200 000 kronor. Av beloppet beräknas 1 025 000
kronor som bidrag från försäkringsbolagen och 175 000 kronor som bidrag
från understödsföreningarna. Utgifterna för understödsföreningsavdelningen
kan, vid bifall till vad departementschefen tidigare föreslagit, beräknas
komma att belöpa sig till 460 400 kronor. Med hänsyn till att 15 000 kronor
av föreningarnas bidragssumma skall anses utgöra understödsföreningsavdelningens
andel av gemensamma kostnader för inspektionen erfordras till
täckande av utgifterna ett statsbidrag av (460 400 — 160 000 =) 300 400
kronor. Till fonden bör alltså avsättas sammanlagt 1 500 400 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
79
Stat
Utgifter
Avlöningar och pensioner:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................... 530 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ............ 9 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. 432 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 154 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................. 6 800
6. Pensioner, förslagsvis .............. 122 300 1 254 800
Omkostnader:
1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna
sjukförsäkringen m. m., förslagsvis ... 7 200
2. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 4 000
3. Reseersättningar, förslagsvis......... 33 000
4. Expenser, förslagsvis................ 84 000
5. Hyror, förslagsvis .................. 49 100
6. Publikationstryck, förslagsvis ....... 28 000 205 300
Summa kronor 1 460 100
Särskilda uppbördsmedel
1. Registreringsavgifter, förslagsvis...... 7 000
2. Försålda publikationer, förslagsvis____ 600 7 600
Nettoutgilt kronor 1 452 500
c) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 400 kronor.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m.m .
97:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102, s. 198 och 199) att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 341 200 kronor.
80
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 342 300 kronor.
En tjänst som kontrollant i Ag 23 föreslås indragen. Innehavaren av tjänsten
kontrollerar byggandet av sådana bombsäkra cisternanläggningar för
flytande bränslen, till vilka statsbidrag utgår. Då systemet med statsbidrag
till dylika anläggningar nu är under avveckling, kan tjänsten fortsättningsvis
undvaras.
Å andra sidan fungerar riksnämnden, enligt de nya bestämmelserna om
oljelagringsskyldighet, som tillsynsmyndighet vid ordningställande av de
lagringsutrymmen, till vilka lån av statsmedel utgår. Behov har därvid visat
sig föreligga att i viss utsträckning anlita särskilt tillkallade sakkunniga.
Härför beräknas ett ökat medelsbehov av 5 000 kronor.
Förslaget i övrigt innebär endast automatiska kostnadsförändringar.
Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 271 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t .............................. 27 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,
förslagsvis ................................ 876 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 158 500
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 8 000
1 341 200
b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
1 341 200 kronor.
98 :o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.
Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 103, s. 199 och 200) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
182 000 kronor.
I förberörda båda likalydande motioner I: 257 av herr Sundelin och II: 317
av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 163 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
81
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 176 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med 6 000 kronor,
vilket motsvarar kostnaderna för bestridande av riksnämndens andel av förvaltningskostnaderna
för vissa gemensamma krigsuppehållsplatser.
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.
Med tillstyrkande av Ivungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu är i
fråga, till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 182 000 kronor.
99:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 104, s. 200) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 990 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 680 000 kronor.
Riksnämnden erinrar i sin petitaframställning om att, enligt beslut av
1953 års riksdag, den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden
finansierar sin inköpsverksamhet, får efter beslut av Kungl. Maj :t disponeras
intill ett belopp av 740 milj. kronor. Genom beslut av Kungl. Maj :t
den 31 januari 1958 har den kredit, som från och med den 1 januari 1959
står till riksnämndens förfogande, bestämts till 500 milj. kronor. Ränte- och
lagringskostnaderna under nästa budgetår har beräknats med utgångspunkt
från att hela detta belopp kommer att tagas i anspråk.
Departementschefen tillstyrker, att medel anvisas i anslutning till riksnämndens
beräkning av anslaget.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och tillstyrker alltså, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes
till 24 990 000 kronor, innebärande en anslagsminskning av 5 690 000
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
24 990 000 kronor.
Krisförvaltningen
100:o) Statens handelslicensnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 105, s. 201) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kronor.
(t liihang till riksdagens protokoll 195!). G samt. Nr 10
82
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
I förberörda båda likalydande motioner I: 256 av herr Sundelin och II: 316
av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
— i anslutning till en överflyttning till kommerskollegium av handelslicensnämndens
utredande och statistiska uppgifter på bränsleområdet — till Statens
handelslicensnämnd: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 790 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000 kronor.
Med nuvarande personaluppsättning beräknas de sammanlagda kostnaderna
för löner och arvoden m. m. till 1 115 000 kronor. En n edräkning av
anslaget för nästa budgetår torde dock enligt handelslicensnämnden vara
möjlig. Bl. a. skulle vid ett genomförande av nämndens redan tidigare framförda
förslag om överflyttning till kommerskollegium av nämndens utredande
och statistiska uppgifter på bränsleområdet en sänkning kunna ske
med 115 000 kronor. Med hänsyn till att under innevarande och nästa budgetår
ett par befattningshavare avgår med pension och då nämnden överhuvud
taget är inställd på att söka efter hand minska personalen torde anslaget
kunna nedräknas med ytterligare 100 000 kronor till 900 000 kronor.
Departementschefen förklarar sig icke heller i år vara beredd att pröva
frågan om överflyttning till kommerskollegium av handelslicensnämndens
angivna uppgifter på bränsleområdet. SåAutt gäller den övriga personalen
är det enligt departementschefen möjligt för nämnden att göra indragningar
utöver vad denna räknat med. Anslaget torde sålunda kunna nedskrivas med
250 000 kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
I motionerna har förordats bl. a. ett genomförande av det av statens
handelslicensnämnd och kommerskollegium framförda förslaget om en överflyttning
till kollegium av nämndens utredande och statistiska uppgifter
på bränsleområdet. Vid behandlingen under punkten 5 av kollegiums avlöningsanslag
har utskottet avstyrkt motionerna, såvitt nu är i fråga.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu är i
fråga, till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kronor.
101 :o) Statens handelslicensnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 106, s. 202) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 97 000 kronor.
I förberörda båda likalydande motioner 1:257 av herr Sundelin och II:
317 av herr Ståhl m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader för budgetåret 1959/
60 anvisa ett förslagsanslag av 87 300 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
83
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 122 000 kronor.
Departementschefen föreslår med hänsyn till den under handelslicensnämndens
avlöningsanslag ifrågasatta personalminskningen, att anslaget
sänkes med 25 000 kronor till 97 000 kronor.
Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
3 — förevarande motioner, jämväl i vad de avse detta anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 97 000
kronor.
102:o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 202 och 203) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor
Från anslaget, som för närvarande benämnes Awecklingskostnader för
statens priskontrollnämnd, beslrides dels avlöningskostnader för sådan övertalig
personal vid statens priskontrollnämnd, som efter nämndens upphörande
tills vidare beretts anställning inom främst statens pris- och kartellnämnd,
dels avlöningskostnader för sådana tjänstemän, vilka innehar extra
ordinarie tjänster vid statens krisorgan och vilkas tjänstgöring inom krisförvaltningen
upphört utan att de för tillfället kunnat beredas någon fast
placering eller anställning med ersättning i annan ordning.
Det har sedan länge varit en strävan att bereda all personal, som avlönas
från förevarande anslag, stadigvarande anställning inom statsförvaltningen
eller annorstädes, och det är att räkna med att den övertaliga personalen från
statens priskontrollnämnd före den 1 juli 1959 har kunnat beredas dylik
fast placering och sålunda ej kommer att belasta anslaget för nästa budgetår.
Därifrån skulle då bestridas avlöningskostnaderna för endast tre av de
extra ordinarie tjänstemännen vid statens krisorgan, nämligen en byråchef
i Ae 26, en byrådirektör i Ae 24 och en förste byråsekreterare i Ae 21. Innehavarna
är förordnade som sakkunniga hos statens pris- och kartellnämnd.
Medelsbehovet för avlöningar till dem beräknas till ungefär 105 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot anslagsberäkningen eller mot vad
departementschefen i samband därmed anfört och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till
viss personal för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 105 000 kronor.
84
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Diverse
103:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 108 och 109, s. 204)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 2 082 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 606 000 kronor.
104 :o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 110, s. 204—207) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 246 000 kronor.
Från anslaget, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 27 600 kronor,
bestrides för närvarande Sveriges andel i kostnaderna för följande ändamål,
nämligen internationella byrån i Paris för utställningar, patentunionens
internationella byrå i Bern, internationella valfångstkommissionen, internationella
rådgivande bomullskommittén (ICAC) samt internationella organisationen
för fyrtekniska frågor (IALA). Departementschefen beräknar
för nästa budgetår ökat medelsbehov med 1 000 kronor till internationella
utställningsbyrån i Paris, med 1 300 kronor till internationella rådgivande
bomullskommittén samt med 1 450 kronor till internationella organisationen
för fyrtekniska frågor.
Departementschefen anser, att från och med nästa budgetår kostnaderna
för ytterligare följande ändamål — vilka för närvarande redovisas under
särskild rubrik å tionde huvudtiteln — bör överflyttas till förevarande anslag,
nämligen kostnaderna för handelssjöfartens dirigering, bidrag till internationell
patrulleringstjänst i norra Atlanten samt bidrag till internationella
hydrografiska byrån. Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår
upptagna med resp. 20 000, 100 000 och 27 000 kronor eller med tillhopa
147 000 kronor.
Vidare föreslås, att från och med nästa budgetår ur förevarande anslag bestrides
Sveriges medlemsavgift m. m. i mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen
(IMCO), för vilket ändamål beräknas 50 000 kronor, samt
Sveriges andel i kostnaderna för ett kombinerat livräddnings- och väderleksfartyg
i Nordsjön, beräknat till 17 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och icke har något att
erinra mot vad departementschefen i samband därmed anfört, får hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
246 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
85
105 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 111, s. 207) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under åren 1957 och 1958
framlagt dels huvudrapport, dels tilläggsrapport. Det egentliga utredningsarbetet
är därmed slutfört, och vid Nordiska rådets sjätte session i Oslo har
enighet nåtts om att fortsatta diskussioner angående en gemensam nordisk
marknad skall föras mellan regeringarna i de nordiska länderna. I det sammanhanget
kan behov uppkomma av kompletterande undersökningar. Med
utgångspunkt härifrån beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 150 000
kronor, innebärande en minskning av anslaget till hälften.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
106 :o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 112, s. 208 och 209), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 550 000
kronor.
107 :o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 113, s. 209) torde anslaget — från vilket bestrides
svenska statens andel i kostnaderna för eu gemensam nordisk turistkampanj
i Amerikas förenta stater — böra uppföras med oförändrat 104 000 kronor.
Den omständigheten att viss jämkning eventuellt sker i den riksdagen
tidigare underställda planen för finansieringen av ifrågavarande turistkampanj,
synes icke böra påverka det svenska bidraget till densamma.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta
stater för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 104 000
kronor.
108 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 114, s. 209—212) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 11 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Per-Olof Ilanson m. fl. (I: 30) och den andra inom andra kammaren
86
Statsutskottets utlåtande nr it) år 1959
av herr Hamrin m. fl. (11:44), i vilka hemställts, att riksdagen i anslutning
till behandlingen av anslaget till fonden för idrottens främjande måtte
besluta, att ingen del av detta anslag får disponeras för stöd åt boxningssporten,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Nils Hansson och Åke Larsson (I: 259) och den andra inom andra
kammaren av herr Allard m. fl. (II: 321), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret
1959/60 anvisa ett anslag av 12 000 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och
Nilsson i Gävle väckt motion (II: 75), vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret
1959/60 anvisa ett belopp av 17 563 150 kronor samt att därutöver ett belopp,
som motsvarar ett anslag av 10 kronor per år och aktiv medlem, ställes
till de lokala idrottsorganisationernas förfogande.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 44,
II: 321 och II: 75.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 300 000 kronor.
Anspråken på idrottsfonden för nästa budgetår överstiger vida de tillgängliga
resurserna. En höjning av förevarande anslag är därför motiverad,
bl. a. för att bereda utrymme för de kostnader, som kan uppkomma i samband
med Olympiska spelen 1960, men även för att möjliggöra för förbunden
att i vidgad utsträckning ekonomiskt stödja särskilt ledarutbildningen
och över huvud taget ungdomsidrotten. Departementschefen tillstyrker därför
att anslaget till Avsättning till fonden för idrottens främjande för nästa
budgetår uppräknas med 700 000 kronor till 11 000 000 kronor.
I detta sammanhang torde få omnämnas, att det av 1955 års idrotts- och
friluftsutredning i december 1957 framlagda betänkandet »Idrotten och
samhället» efter remissbehandling och därpå grundad prövning inom handelsdepartementet
ej ansetts böra läggas till grund för proposition i ämnet.
Med stöd av bemyndigande av Kungl. Maj :t den 7 november 1958 har departementschefen
därför tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa
ny utredning angående vissa frågor i samband med den statliga bidragsgivningen
på hithörande områden. I direktiven har tagits upp bl. a.
frågan om en sammanslagning av riksidrotts- och korporationsidrottsförbunden.
Vidare torde bär få anmälas fråga om höjning av radpriset vid tippning.
Priset per tipsrad har sedan den 1 juli 1951 varit oförändrat 35 öre. Redan
penningvärdeförändringen i och för sig motiverar nu en höjning. Därtill
kommer att anslagen till idrotts- och friluftsbefrämjande ändamål i huvudsak
fördubblats sedan radpriset förra gången justerades. Sålunda anvisades
för budgetåret 1951/52 under förevarande anslag 5,5 milj. kronor och under
anslaget till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande 750 000
kronor. Departementschefen har nyss för budgetåret 1959/60 förordat an
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
87
visande av 11 milj. kronor å idrottsanslaget och kommer under nästa punkt
att föreslå höjning av friluftsanslaget till 1,4 milj. kronor. Departementschefen
anser sig därför böra förorda, att — därest riksdagen icke har någon
erinran häremot — med Aktiebolaget Tipstjänst träffas överenskommelse
om en höjning av radpriset å stryk- och siffertipskupnger från 35 till 40 öre
och å pooltipskuponger med motsvarande belopp. Tidpunkten för ikraftträdandet
av prishöjningen torde få bestämmas sedan riksdagen uttalat sig i
frågan.
Utskottet. Av de i propositionen redovisade framställningarna framgår,
att behovet av statsmedel för stöd till idrottsändamål betydligt överstiger
det nuvarande anslaget. En uppräkning av detta synes därför motiverad
bl. a. med hänsyn till Olympiska spelen 1960 och behovet av vidgat stöd
åt ungdomsidrotten. Inom ramen för nuvarande statsinkomster är det dock
svårt att öka anslaget till fonden. Departementschefen bär emellertid för att
skapa bättre medelsutrymme föreslagit en höjning av radpriset vid tippning
från 35 till 40 öre. Utskottet har icke något att erinra mot att en sådan
höjning kommer till stånd. Härigenom har departementschefen funnit det
möjligt att öka förevarande anslag med 700 000 kronor och anslaget till
Avsättning till fonden för friluftslivets främjande med 150 000 kronor.
I rådande budgetära läge anser utskottet sig icke kunna medverka till en
höjning av förevarande anslag utöver vad departementschefen sålunda förordat.
Härav följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 259 och II: 321
samt II: 75.
Utskottet vill erinra om att utskottet under punkten 117 i sitt av 1957
års riksdag godkända utlåtande nr 10 i anledning av då föreliggande motioner
rörande boxningssporten framhöll, att riksdagen icke lämpligen borde
uttala sig för vilka idrottsgrenar som borde ifrågakomma för erhållande
av bidrag från idrottsanslaget. Vidare vill utskottet erinra om att Kungl.
Maj :t genom beslut den 20 februari 1959 bemyndigat chefen för inrikesdepartementet
att tillkalla två sakkunniga med uppgift att i samråd med riksidrottsförbundet
och svenska boxningsförbundet följa frågan om boxningssportens
skadeverkningar samt, därest särskilda åtgärder befinnas påkallade
för att klarlägga dylika skadeverkningar eller eljest för uppdragets fullgörande,
till chefen för inrikesdepartementet inkomma med härav föranledda
förslag.
Under hänvisning till vad sålunda anförts torde de föreliggande motionerna
I: 30 och II: 44 icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 259 och II: 321 samt II: 75,
till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret
1959/60 anvisa ett anslag av 11 000 000 kronor;
b) att motionerna 1:30 och 11:44 icke må av riksdagen
bifallas.
88
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
109:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen, (punkt 115, s. 212—215) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 1 400 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 250 000 kronor.
I en tid med vidgade möjligheter till rekreation och vila i olika former är
den verksamhet, som till gagn för frilufts- och semesterlivet utövas med
anlitande av bidrag ur fonden för friluftslivets främjande, vård allt erkännande
och stöd. De i allmänhet på kommunalt initiativ tillkomna semesterbyarna
exempelvis har på de orter, där dylika anläggningar blivit uppförda,
visat sig på ett utomordentligt sätt fylla behovet av goda och samtidigt
prisbilliga inkvarteringsmöjligheter. Ett annat ändamål, som bör tillerkännas
det största värde och vilket kommit i blickpunkten särskilt genom
bilismens utveckling under de senaste åren, är iordningställande och sanering
av campingplatser. För båda dessa ändamål har anspråken på bidrag
ur fonden ökat. Därur lämnas också ekonomiskt stöd till bl. a. Svenska
turistföreningen, Skid- och friluftsfrämjandet samt Svenska naturskyddsföreningen,
vilka organisationers värdefulla arbete torde vara allmänt
bekant.
Till ytterligare utveckling av dessa olika verksamhetsgrenar anser departementschefen
en förstärkning av friluftsfonden för nästa budgetår motiverad.
Innan han går närmare in härpå, vill han beröra två avgivna betänkanden
angående ökade statliga bidrag till offentliga badanläggningar
och till åtgärder i syfte att förhindra olycksfall i fjällvärlden.
Folkbadsutredningen har föreslagit, att de statliga bidragen till badinrättningar
höjes under de närmaste åren med minst 2 milj. kronor. För
egen del vill departementschefen understryka vad utredningen själv uttalat,
att anläggande av simhallar, friluftsbad och bastubad i allt väsentligt
är en kommunal angelägenhet. Det kan visserligen invändas, att de offentliga
badinrättningarna genom att förmedla simundervisning verkar för en
direkt minskning av drunkningsolyckorna, och att det därför borde vara
angeläget för staten att aktivt stödja tillkomsten av simhallar och friluftsbad.
Han vill dock erinra om att redan nu ej oväsentliga bidrag till
badanläggningar lämnas ur friluftsfonden och även ur idrottsfonden. Sålunda
har under den senaste femårsperioden anvisats såsom bidrag till friluftsbad,
ur friluftsfonden cirka 640 000 kronor och ur idrottsfonden närmare
200 000 kronor. Bidragen från idrottsfonden har varit anpassade efter
behovet av start- och vändbryggor, hopptorn etc. för tävlingsändamål,
medan bidragen ur friluftsfonden gällt ordnande av strand, sanitära anläggningar
etc. Det är givetvis ett önskemål att bidrag ur frilufts- och
idrottsfonderna även i fortsättningen skall kunna lämnas till offentliga badanläggningar.
Särskild medelsanvisning till ändamålet anser departementschefen
sig emellertid i nuvarande läge icke kunna tillstyrka. Den nu tilllämpade
fördelningen mellan idrottsfonden och friluftsfonden av ifrågavarande
bidrag anser han t. v. böra i princip bibehållas.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
89
Med hänsyn till de risker, som kan vara förenade med vandringar vintertid
i den svenska fjällvärlden, är givetvis alla åtgärder till förhindrande av
olycksfall värda att ekonomiskt stödjas även av staten. Departementschefen
har därför i princip ingenting emot att friluftsfonden anlitas för ökade
statliga insatser till förebyggande åtgärder i enlighet med den framlagda
utredningen.
Friluftsfondens tillgångar är redan nu otillräckliga för att tillgodose alla
de anspråk, som ställes på den, och i det föregående har pekats på några
ändamål, som departementschefen anser värda ytterligare ekonomiskt stöd
från statens sida. För att möjliggöra ökade insatser från fritidsnämndens
sida på alla dessa områden, skulle fordras en avsevärd uppräkning av anslaget.
Vid sina överväganden — som måst ske mot bakgrunden även av
det nuvarande budgetära läget — har han stannat för att medelstillskottet
bör begränsas till 150 000 kronor.
Utskottet finner i likhet med departementschefen önskvärt, att ökat statligt
stöd lämnas till anordningar för frilufts- och semesterlivet och vill därför
tillstyrka den föreslagna höjningen av förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag
av 1 400 000 kronor.
110:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 116, s. 215—217) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett anslag av 21 800 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist (I: 264) och den andra inom andra kammaren av herr
Christenson i Malmö (II: 320), har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att öka avsättningen till lotterimedelsfonden för budgetåret 1959/60, så att
socialt godtagbara förhållanden kan skapas vid teatrarna.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 320.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 19 800 000 kronor.
Huvudparten av de medel, som via detta anslag årligen tillföres lotterimedelsfonden,
disponeras för bidrag till teatrar och orkestrar, medan återstoden
användes för att tillgodose tillfälliga kulturella och andra ändamål.
Anspråken på fonden är betydande. Sålunda förelåg vid utgången av föregående
budgetår ansökningar om bidrag å närmare 25 milj. kronor. Departementschefen
framhåller, att det icke nu är möjligt för honom att
medverka till en sådan höjning av anslaget, som skulle behövas för att tillmötesgå
alla i och för sig väl motiverade önskemål om bidrag ur fonden.
För nästa budgetår synes likväl en ej oväsentlig uppräkning av anslaget
böra komma Ull stånd. Departementschefen beräknar det ökade medelsbehovet
till 2 000 000 kronor och föreslår sålunda anvisande för budgetåret
1959/60 av sammanlagt 21 800 000 kronor.
90
Statsutskottets utlåtande ni'' 10 år 1959
I detta sammanhang bringas till riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t
genom beslut den 21 november 1958 medgivit, att Svenska penninglotteriet
aktiebolag finge under 1959, liksom under föregående år, anordna ett särskilt
lotteri till förmån för konst och teater, omfattande högst 165 000
lotter å 100 kronor.
Utskottet. I de föreliggande motionerna har framhållits, att teaterföretagen
för närvarande ha betydande svårigheter att bereda sina anställda skäliga
anställnings- och löneförhållanden. Teatrarnas möjligheter att genomföra
sin kulturella uppgift försvåras härigenom. Med allt beaktande av vad
i motionerna anförts vill utskottet dock framhålla, att det i desamma framförda
förslaget till sin karaktär av arbetsmarknadsfråga måste anses falla
utanför riksdagens område. Utskottet vill med anledning av motionerna
erinra om att anslaget till lotterimedelsfonden under en följd av år ökats
samt att huvudparten av de medel, som via detta anslag tillförts fonden,
disponerats för bidrag till teatrar och orkestrar. I sistnämnda avseende kan
nämnas, att av det för sistförflutna budgetår beviljade anslaget å 18,7 miljoner
kronor anvisades enbart för teaterverksamhet ett sammanlagt belopp
av 15,4 miljoner kronor. För orkesterverksamhet anslogs för samma budgetår
tillhopa 1,9 miljon kronor.
Utskottet är berett att jämväl för nästa budgetår medverka till en höjning
av förevarande anslag. Departementschefen har förordat en uppräkning
av detsamma med 2 miljoner kronor, vilket förslag utskottet med hänsyn
till de betydande anspråk, som ställas på fonden, anser sig böra biträda.
Av det anförda följer, att utskottet avstyrker det motionsvis gjorda yrkandet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 264 och II: 320, till Avsättning
till lotterimedelsfonden för budgetåret 1959/60 anvisa
ett anslag av 21 800 000 kronor.
lll:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 117, s. 217), innebärande att från och med nästa budgetår
även kostnaderna för granskningsnämnden för vissa patentansökningar
in. m. skola belasta förevarande anslag i stället för såsom hittills särskilt
anslag under tionde huvudtiteln, får utskottet, under erinran om att dessa
båda anslag för innevarande budgetår äro uppförda med 37 000 kronor respektive
4 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 41 000
kronor.
112 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 217 och 218), innebärande en av mins
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
91
kad belastning föranledd anslagssänkning av 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 575 000 kronor.
113:o) Extra utgifter. I enlighet med Kung!. Maj:ts förslag (punkt 119, s.
218), innebärande eu av minskad belastning föranledd anslagssänkning av
10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 111 000 kronor.
Uppskjutna frågor
114:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen
punkten 35: Statens tekniska forskningsråd,
punkten 36: Tekniskt-vetenskaplig forskning in. in.
punkten 42: Bidrag till svenska träforskningsinstitutet,
punkten 64: Sjöbefälsskolorna: Avlöningar, Sjöbefälsskolorna: Omkostnader,
Sjöbefälsskolorna: Utrustning, Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser,
Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker in. m. samt
punkten 90: Understöd åt skärgårdsrederier;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 21 april 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Ivar Johansson,
Sundelin, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson,
Bengt Gustavsson och Kaijser; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Ståhl, Gustafsson i
Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Andreasson, Nihlfors,
Johansson i Norrköping, Hjalmarson och Gustafsson i Kårby;
dock att herr Svärd deltagit i stället för herr Kaijser vid behandlingen av
punkterna 108—114.
92
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
Reservationer
1) vid punkten 1 (Fråga om viss utbyggnad av Norrbottens järnverk aktiebolag)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och Hjalmarson, vilka ansett att utskottet bort i anledning av motionerna
I: 142 och II: 188 tillstyrka, att utbyggnaden av järnverket kommer till
stånd under förutsättning av att den kan finansieras utan ytterligare tillskott
av statsmedel och att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»I propositionen har framlagts förslag till utbyggnad av Norrbottens järnverk
med ett kontinuerligt varm- och kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt,
vilket avses möjliggöra en vidarebearbetning inom bolaget av en kvantitet
om 90 000 ton valsat material. Projektet är kostnadsberäknat till 68
miljoner kronor, av vilket belopp 40 miljoner kronor anses kunna täckas
med anlitande av bolagets egna medel och inteckningslån. Huruvida även
återstoden av kapitalbehovet -—• ca 30 miljoner kronor — kan helt eller delvis
anskaffas genom bolagets egen försorg, är det icke möjligt att klarlägga
förrän senare i år. Om det därvid skulle visa sig, att statens medverkan är
påkallad för den fortsatta finansieringen, förutsättes frågan om omfattningen
av och sättet för denna medverkan få tagas upp i nästa års statsverksproposition.
Utskottet vill i anslutning härtill uttala, att det är synnerligen önskvärt,
att industrien i Norrland — icke minst i Norrbotten — utbygges, så att
ökade sysselsättningsmöjligheter skapas och arbetsmarknadsläget stabiliseras.
Självfallet böra dessa investeringar läggas så, att de äro företagsekonomiskt
motiverade och kunna bli räntabla. I annat fall komma nämligen
investeringarna att på längre sikt motverka det avsedda syftet. I detta hänseende
intaga de statsägda aktiebolagen i princip icke någon särställning.
Beträffande den ifrågasatta utbyggnaden av Norrbottens järnverk delar utskottet
alltså i princip den i motionerna I: 142 och II: 188 hävdade uppfattningen,
att beslut om utbyggnad icke bör fattas, förrän marknadsförutsättningarna
och produktionsbetingelserna fullständigt klarlagts och finansieringsfrågan
i sin helhet redovisats.
Staten har hittills investerat kapital och beviljat krediter i järnverket
med tillhopa 417 miljoner kronor. De utgifter, staten åsamkats, mana till
försiktighet, då fråga uppkommer om förnyade statliga kapitaltillskott. Den
i propositionen lämnade redovisningen ger icke någon klar bild av företagets
möjligheter att med egna medel eller upplånat kapital finansiera den
planerade utbyggnaden. Av principiella skäl och med hänsyn jämväl till
rådande statsfinansiella läge anser utskottet, att en bestämd förutsättning
för de föreliggande utbyggnadsplanernas förverkligande måste vara, att de
kunna realiseras utan ytterligare tillskott av statsmedel. Genom att medel
för nödvändiga fortsatta investeringar sökas i öppna marknaden, skulle det
sannolikt också bli möjligt att uppnå en smidigare anpassning till de pro
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
93
jekt och åtgärder, som äro aktuella inom näringslivet i övrigt. Målsättningen
måste nämligen vara att, samtidigt som man söker tillgodose behovet
av industriell utbyggnad i Norrbotten, låta denna utbyggnad äga rum på
ett sätt, som står i samklang med utbyggnaden av motsvarande grenar i
det svenska näringslivet över huvud taget, icke minst därför att vid motsatt
förfarande allvarliga svårigheter kunna uppkomma även för den norrbottniska
industrien.
Beträffande de tekniska och marknadsmässiga motiven för utbyggnaden
lämnas i propositionen icke någon klargörande redovisning. Utskottet har
därför svårt att självt bilda sig en säker uppfattning om utbyggnadsplanernas
berättigande. Det bör emellertid enligt utskottets mening i första
hand åvila företagets ledning att göra de erforderliga företagsekonomiska
bedömningarna. Om ledningen vid de ytterligare överväganden, som torde
vara erforderliga — icke minst med hänsyn till de offentliggjorda planerna
på en utbyggnad av tunnplåtsproduklionen såväl i Sverige som i de övriga
nordiska grannländerna — alltjämt anser, att utbyggnadsplanerna äro motiverade
och att de, utan att äventyra säkerheten för i verket investerat kapital,
kunna finansieras utan ytterligare tillskott av statsmedel, vill utskottet
därför icke motsätta sig en utbyggnad.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 142 och II: 188, godkänna de i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1959
och av utskottet angivna riktlinjerna för utbyggnad av Norrbottens
järnverk aktiebolag.»
2) vid punkten 3 (Handelsdepartementet: Omkostnader) av herrar Boman,
Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna
anslagsminskningen och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget, att
alla möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratas, finner
utskottet det välbetänkt att i motionerna föreslagna nedskärningar i medelsäskandena
på omkostnadssidan vidtas. Utskottet tillstyrker därför bifall till
motionerna. Under åberopande härav hemställer utskottet i förevarando
sammanhang,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu är
i fråga, till Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 63 500 kronor.»
3) vid punkten 5 (Kommerskollegium: Avlöningar) av herr Ståhl.
94
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
4) vid punkten 6 (Kommerskollegium: Omkostnader) av herrar Boman,
Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,
Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka under
åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet
bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kung], Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 520 600 kronor.»
5) vid punkten 8 (Bergsstaten: Omkostnader) av herrar Boman, Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,
Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka under åberopande
av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka
den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 36 500 kronor.»
6) vid punkten 10 (Sprängämnesinspektionen: Omkostnader) av herrar
Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson,
vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att
utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse
:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 32 500 kronor.
»
7) vid punkten 11 (Näringsfrihetsrådet: Avlöningar) av herrar Kaijser,
Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140 och II: 189 och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Då näringsfrihetsrådet, ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor
samt statens pris- och kartellnämnd inrättades, avsågs därmed att skapa de
organisatoriska förutsättningarna för att tillräckligt effektivt kunna ingripa
mot samhällsskadliga verkningar av konkurrensbegränsningar och för att tillräckligt
ingående kunna följa prisutvecklingen och de faktorer, som påverka
denna.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
95
Enligt utskottets mening kunna flera skäl anföras för att ett minskat behov
numera föreligger av kontinuerlig samhällelig kontroll och insyn i näringslivet.
Under senare år har inom detta skett en betydande självsanering.
Inom distributionsledet ha nya försäljningsformer börjat tillämpas, vilket
lett till ökad konkurrens företagen emellan. Större möjligheter alt importera
varor ha även medfört hårdare priskonkurrens. Av särskilt stor betydelse
har likväl varit förändringen i konjunkturläget. Denna har lett till
en dämpning av prissättningen på varor, och konkurrensen säljarna emellan
har ökat köparnas möjligheter att på bästa sätt disponera sin köpkraft.
Med hänsyn härtill och då rådande statsfinansiella läge motiverar en begränsning
av den statliga verksamheten till områden, där den är mera direkt
påkallad, synes en krympning och anpassning böra ske av de kontrollerande
och övervakande organens omfång. En sådan anpassning fordrar emellertid
en analys av dessas nuvarande verksamhet och en genomgång av deras organisation.
Vad angår pris- och kartellnämnden synes kunna övervägas den
vid nämndens inrättande alternativt föreslagna anordningen att till kommerskollegium
anknyta en pris- och kartellbyrå samt en rådgivande nämnd.
Enligt utskottets mening bör det finnas möjlighet att redan under innevarande
år verkställa erforderliga undersökningar och framlägga förslag till
eu organisatorisk anpassning av berörda myndigheters verksamhet. En ändrad
organisation skulle då kunna genomföras från och med den 1 januari
1960.
Anslagen för nästa budgetår till avlöningar och omkostnader för här ifrågavarande
myndigheter böra fastställas med beaktande av det anförda. Sålunda
torde för första hälften av budgetåret anslagen kunna upptagas i stort
sett efter de av departementschefen förordade grunderna, medan för andra
halvåret en icke obetydlig minskning synes kunna ske.
I motionerna har hemställts, att myndigheternas avlöningsanslag måtte
för budgetåret 1959/60 anvisas med tillhopa 1 444 200 kronor och omkostnadsanslagen
med tillhopa 232 700 kronor. Utskottet har icke något alt erinra
mot de förordade utgiftsramarna och föreslår, alt fördelningen mellan de
berörda anslagen sker så, att näringsfrihetsrådets, ombudsmannaämbetets
för näringsfrihetsfrågor samt pris- och kartellnämndens avlöningsanslag anvisas
med respektive 76 900 kronor, 196 100 kronor och 1 171 200 kronor
samt deras omkostnadsanslag med respektive 8 500 kronor, 19 100 kronor
och 205 100 kronor.
Vad angar verksamheten under andra halvåret torde det böra uppdragas
åt Kungl. Maj:t att till innevarande riksdags höstsession framlägga förslag
till sådan organisation av myndigheterna, att utgifterna för dessa kunna under
den angivna liden hållas inom den i motionerna angivna kostnadsramen,
ca 838 000 kronor.
Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
I. alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga,
96
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 31 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 41 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 3 700
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 600
Summa kronor 76 900
b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 76 900 kronor;
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 140 och
11:189, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte vid innevarande riksdags höstsession framlägga
förslag till sådan organisation av näringsfrihetsrådet, ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor samt statens
pris- och kartellnämnd, alt verksamheten inom dessa under
andra hälften av budgetåret 1959/60 kan bedrivas inom
en kostnadsram av omkring 838 000 kronor.»
8) vid punkten 12 (Näringsfrihetsrådet: Omkostnader) av herrar Kaijser,
Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson, vilka
under åberopande av den med 7) betecknade reservationen ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu är i
fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga, till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.»
9) vid punkten 13 (Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och Hjalmarson, vilka under åberopande av den med 7) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1: 140 och
II: 189, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
97
a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbete!
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare
under budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 10 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 146 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 37 900
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 1 700
Summa kronor 196 100
b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 196 100 kronor.»
10) vid punkten It (Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och Hjalmarson, vilka under åberopande av den med 7) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140
och II: 189, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 19 100 kronor.»
11) vid punkten 15 (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av herrar
Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson,
vilka under åberopande av den med 7) betecknade reservationen ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu är
i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 140 och II: 189, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60.
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 79 600
7 llihcing till riksdagens protokoll 1959. ti samt. AV 10
98
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj it, förslagsvis ................. 36 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 829 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 216 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 9 700
Summa kronor 1171 200
b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1171200
kronor.»
12) vid punkten 16 (Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader)
a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och
Hjalmarson, vilka under åberopande av den med 7) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 140 och 11:
189, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna 1:257 och 11:317 samt med bifall till motionerna
I: 140 och II: 189, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 205 100 kronor.
»
b) av herrar Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Malmborg,
Ståhl och Nihlfors, vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och
11:317 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 140 och II: 189 samt med bifall till motionerna
I: 257 och II: 317, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 239 700 kronor.
»
13) vid punkten 36 (Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 262 och II: 325 och att därför
dels utskottets yttrande på s. 30 fr. o. in. det stycke, som börjar med »I förenämnda»
t. o. in. det stycke, som slutar med »verkställda anslagsberäkningen»,
bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
99
»Genom beslut av 1956 års riksdag genomfördes en väsentlig förstärkning
av det statliga stödet åt forskning och upplysning på konsumentvaruområdet.
En upprustning var säkerligen motiverad. Det kan dock ifrågasättas, om
icke verksamheten hade bort givas en organisatoriskt och ekonomiskt mera
begränsad omfattning än vad som blev fallet.
Det må i detta sammanhang även erinras om den skärpning i priskonkurrensen,
som skett under de senaste åren just på sådana varor och förbrukningsartiklar
vilka ha anknytning till hushållen och som medfört, att behovet
av konsumentupplysning icke torde vara lika påtagligt i dagens läge som
tidigare. Den ökade konkurrensen i prishänseende mellan olika fabrikanter
och försäljare förbättrar nämligen kunden-konsumentens möjligheter att genom
egna överväganden disponera sin köpkraft på bästa sätt.
En omprövning och anpassning av de statliga insatserna på konsumentvaruforskningens
område synes därför motiverad. Vid en sådan omprövning
måste hänsyn tagas till det statsfinansiella läget. Även om statens stöd till
konsumentvaruforskningen kan vara av ett icke oväsentligt värde, torde det
likväl icke vara oundgängligt utan mera vara alt betrakta som ett slags statlig
serviceverksamhet. 1 tider med ett ansträngt finansiellt läge bör statens
bidrag till dylik verksamhet därför om möjligt begränsas.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet, att den i motionerna
föreslagna anslagsminskningen bör komma till stånd, nämligen av konsumentinstitutets
avlönings- och omkostnadsanslag till respekive 504 000 och
179 600 kronor samt av anslaget till konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
till 400 000 kronor. Utskottet har dock härvid gjort den avvikelsen
från motionerna, att hela förenämnda belopp å 179 600 kronor bör
avse konsumentinstitutets omkostnadsanslag. Utskottet föreslår alltså icke
någon ändring av anslaget till statens konsumentråd.
Det torde, såsom i motionerna föreslagits, böra uppdragas åt Kungl. Maj:t
att till innevarande års riksdags höstsession framlägga förslag till nya riktlinjer
för konsumentupplysningens bedrivande inom en kostnadsram för
halvt budgetår om cirka 418 500 kronor. Den nya organisationen bör träda i
kraft från och med den 1 januari 1960. Förslaget torde möjliggöra en besparing
för halvt budgetår om cirka 350 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 262 och II: 325, i vad de
avse medelsanvisningen,
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
-
19 700
100
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 2 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 392 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 85 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 4 100
Summa kronor 504 000
c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 504 000
kronor;
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 262 och
II: 325, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att förslag till
ny organisation för konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens
bedrivande måtte utarbetas i enlighet
med i motionerna angivna riktlinjer och föreläggas innevarande
riksdags höstsession.»
14) vid punkten 37 (Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmarson,
vilka under åberopande av den med 13) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort i anledning av motionerna I: 262 och II: 325 föreslå,
att anslaget minskas till 179 600 kronor och att därför utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 262 och II: 325, såvitt nu är i fråga, till
Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 179 600 kronor.»
15) vid punkten 39 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Hjalmar
son, vilka under åberopande av den med 13) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 262 och II: 325 föreslagna
anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 262 och II: 325, såvitt nn
är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentuppIgsning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.»
16) vid punkten 56 (Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader) av herrar Boman,
Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,
Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka under
åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
101
bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Sjöfartsslyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 958 200 kronor.»
17) vid punkten 58 (Lots- och fyrstaten: Omkostnader) av herrar Boman,
Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka
under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet
bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att därför utskottets hemställan under a) bort ha följande
lydelse:
»a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:257 och 11:317, såvitt nu är i fråga, till
Lots- och fyrstaten: Omkostnader för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 5 292 000 kronor.»
18) vid punkten 60 (Fartygsinspektionen: Omkostnader) av herrar Boman,
Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson, vilka
under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet
bort tillstyrka den i motionerna I: 257 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Fartygsinspektionen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 173 500 kronor.»
19) vid punkten 66 (Statens isbrytarverksamhet) av herrar Boman, Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Malmborg, Ståhl och Nihlfors, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:256 och 11:316 föreslagna
anslagsminskningen och alt därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»Sjöfartsstyrelsen och marinförvaltningen ha hemställt, att anslaget för
ihista budgetår uppräknas med 1 690 000 kronor till 5 012 600 kronor. Departementschefen
har ansett sig böra föreslå anvisande av närmare 1 miljon
kronor utöver det av de båda myndigheterna yrkade beloppet. Då redan
detta synes möjliggöra en avsevärd upprustning av statens isbrytarverksamhet,
anser utskottet, att den av myndigheterna gjorda anslagsberäkningen
bör godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu
är i fråga, till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 012 600 kronor.»
102
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
20) vid punkten 72 (Byggande av fiskehamnar) av herrar Boman, Axel
Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Ståhl och Nihlfors,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionen 11:319 föreslagna
anslagsminskningen och att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»I propositionen har föreslagits, att anslaget till byggande av fiskehamnar
måtte för nästa budgetår anvisas med 2 miljoner kronor, vilket innebär en
nedräkning i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget
med 1 miljon kronor. Av i propositionen lämnad redogörelse framgår,
att under anslaget fanns per den 1 juli 1958 innestående sammanlagt drygt
8 miljoner kronor, varav 5,2 miljoner kronor i reservation från tidigare år,
samt att utbetalningarna från anslaget under de tre senaste budgetåren uppgått
till mellan 2,3 och 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn till den angivna
behållningens storlek och medelsförbrukningens normala omfattning synes
en nedräkning kunna ske med ytterligare 500 000 kronor till 1 500 000 kronor.
Om till äventyrs anslagsminskningen skulle föranleda viss försening i
genomförandet av föreliggande byggnadsplaner, synes en sådan böra accepteras
med hänsyn till det nuvarande statsfinansiella läget.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionen 11:319 till Byggande av fiskehamnar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.»
21) vid punkten 91 (Patent- och registreringsverket: Avlöningar) av herrar
Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Malmborg och Ståhl, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 256 och It: 316 föreslagna
anslagsminskningen och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget, att alla
möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratagas, anser utskottet
att med inrättandet av de nya av departementschefen förordade
tjänsterna som kanslibiträde i Ao 7 och som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
bör anstå tills vidare. Vad angår departementschefens förslag
i övrigt torde dessa böra bifallas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 256 och II: 316, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
patent- och registreringsverket vidtaga de ändringar, som
föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1959 och utskottet
förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1959/60:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
10S
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
...................................... 3 469 700
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 2 889 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 989 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 44 700
Summa kronor 7 395 000
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 7 395 000 kronor.
»
22) vid punkten 92 (Patent- och registreringsverket: Omkostnader) av
herrar Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson,
vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett
att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:257 och 11:317 föreslagna
anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 257 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 090 400
kronor.»
23) vid punkten 98 (Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader) av herrar Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser,
Skoglund i Doverstorp, Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors
och Hjalmarson, vilka under åberopande av den med 2) betecknade
reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:257
och II: 317 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 257 och 11:317, såvitt nu
är i fråga, till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 163 800 kronor.»
24) vid punkten 101 (Statens handelslicensnämnd: Omkostnader) av
herrar Boman, Sundelin, Axel Johannes Andersson, Kaijser, Skoglund i l)overslorp,
Malmborg, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Hjalmarson,
vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett
104
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1959
att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:257 och 11:317 föreslagna
anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kung]. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:257 och 11:317, såvitt
nu är i fråga, till Statens lmndelslicensnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
87 300 kronor.»
25) vid punkten 108 (Avsättning till fonden för idrottens främjande)
a) av herrar Söderberg och Andreasson, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka den i motionerna 1:259 och 11:321 föreslagna anslagsökningen
och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 87, som börjar med »1 rådande»
och slutar med »samt II: 75», bort ha följande lydelse:
»Den av departementschefen föreslagna uppräkningen av anslaget med
700 000 kronor, som, efter avräkning av kostnaderna för de Olympiska spelen,
blir betydligt reducerad, kan enligt utskottets mening icke förslå för
att ge erforderligt stöd åt idrottsorganisationernas instruktionsverksamhet
och ledarutbildning, ungdomsidrotten och idrottsanläggningarna. För dessa
ändamål föreligger ett trängande behov av ökade bidrag, vilket också särskilt
understrukits av riksidrottsförbundet. Då den föreslagna höjningen av
radpriset vid tippning beräknas komma att tillföra staten en merinkomst
av 12 å 12,5 miljoner kronor, synes det utskottet rimligt, att i enlighet med
yrkandet i motionerna 1:259 och 11:321 anslaget liöjes i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag med 1 miljon kronor till 12 000 000 kronor. Av denna
höjning torde ca 500 000 kronor böra avses för idrottsorganisationernas
ledarutbildning och instruktionsverksamhet samt ungdomsidrott och återstoden
såsom bidrag till anläggningsändamål. Av det anförda följer, att
motionen II: 75, i vad den skiljer sig från utskottets förslag, avstyrkes.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:
»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionen 11:75 samt med bifall till motionerna
1:259 och 11:321, till Avsättning till fonden för idrottens
främjande för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag a\
12 000 000 kronor;»
b) av herrar Åkerström, Rubbestad och Gustafsson i Kårby, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 30 och II: 44 och att
därför utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 30 och
II: 44, besluta, att icke någon del av anslaget får disponeras
för stöd åt boxningssporten.»
590651
Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 und s. 1 i texten