Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av Stockholms högskola till universitet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1959-05-08 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:103, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av Stockholms högskola till universitet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

1

Nr 103

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ombildning av Stockholms högskola till universitet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilaga 29,

punkt 8, s. 20 och 21, av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1959) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition, för budgetåret 1959/60 beräkna till Byggnadsarbeten

för Stockholms högskola ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 106, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13

mars 1959, föreslagit riksdagen att dels besluta att Stockholms högskola

skall den 1 juli 1960 ombildas till ett statligt lärosäte, benämnt universitetet

i Stockholm, dels besluta att universitetet skall successivt utflyttas till

Frescatiområdet på Norra Djurgården i Stockholm, dels godkänna av departementschefen

förordat förslag till överenskommelse angående grunderna

för exploatering av Frescatiområdet m. m., dels godkänna av departementschefen

förordat förslag till avtal angående inrättande av ett universitet i

Stockholm m. m., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat vidtaga de åtgärder och

meddela de föreskrifter, som erfordras för genomförande av ombildningen,

utflyttningen och exploateringen, dels ock att till Byggnadsarbeten för universitetet

i Stockholm för budgetåret 1959/60 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ollén

(I: 442) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Stockholm

(II: 548), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala, att ytterligare

markförvärv än de i motionerna berörda för det blivande universitetet eller

dess studenters räkning icke är att påräkna inom Djurgårdens område.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i propositionen

får utskottet hänvisa till densamma.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet hänvisas

till motionen II: 548.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 sand. Nr 103

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

I en av byggnadsstyrelsen utarbetad promemoria av den 31 december

1957 har styrelsen dels lämnat redogörelse för de nuvarande lokalförhållandena

vid Stockholms högskola, dels ock framlagt förslag till plan för

högskolans utbyggande.

Stockholms högskolas lokaler äro i huvudsak belägna kring Observatoriekullen.

De naturvetenskapliga ämnena ha sålunda de flesta av sina lokaler

förlagda till Kungstensgatan 45 (kvarteret Kungstenen). De juridiska och

humanistiska ämnena ha huvudsakligen sina lokaler vid Norrtullsgatan 2

(kvarteret Bergsmannen Större), Odengatan 59 och 61 (kvarteret Spelbomskan)

samt vid Drottninggatan 95 (kvarteret Vega). Därjämte har

högskolan lokaler vid Norrtullsgatan 16 (kvarteret Mimer). Högskolan förhyr

även ett flertal lokaler i olika stadsdelar.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att de nuvarande lokalerna med några

få undantag vore ytterst bristfälliga och i vissa fall uppenbart hälsovådliga.

Splittringen av undervisningsverksamheten — samma avdelning kunde

vara inhyst på ett flertal olika ställen — inverkade i hög grad menligt på

undervisning och forskning. Storstadsmiljön och studenternas bostadsförhållanden

— cirka hälften av de inskrivna studenterna vid högskolan vore

från landsorten — bidroge därjämte till att skapa ännu ogynnsammare

betingelser för ett koncentrerat studiearbete. Lokalernas otillräcklighet och

bristfälliga standard kunde sägas redan nu ha skapat ett behov av radikala

åtgärder för att högskolan på ett någorlunda tillfredsställande sätt skulle

kunna fortsätta sin verksamhet. Den väntade ökningen av antalet studerande

komme att framkalla en katastrofsituation, om icke erforderliga åtgärder

vidtoges.

Den i omförmälda promemoria framlagda utbyggnadsplanen innefattar

två alternativ. Det ena, det s. k. innerstadsalternativet, avser en utbyggnad

av högskolan i anslutning till befintliga byggnader i innerstaden (propositionen

s. 18—22). Det andra, det s. k. ytter stadsalternativet, innebär en

successiv utflyttning av högskolan till Frescatiområdet på Norra Djurgården

i nära grannskap av naturhistoriska riksmuseet (propositionen

s. 22—31). Enligt båda alternativen skola högskolans botaniska institutioner

förläggas till ett område vid Lilla Frescati.

Det uppställda byggnadsprogrammet enligt såväl innerstads- som ytterstadsalternativet

har av byggnadsstyrelsen beräknats böra genomföras inom

en tid av cirka 10 år eller under budgetåren 1958/59—1967/68.

Kostnaderna för de båda alternativen framgå av följande tablå. För

att en ekonomisk jämförelse mellan de båda alternativen överhuvud skall

kunna göras har byggnadsstyrelsen tillämpat tre alternativt antagna värden

på råmarken inom Frescatiområdet, nämligen 10, 20 respektive 50 kronor

per m2.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

3

Kostnader Innerstaden Ytterstaden

Råmarkspris per m2.............. — 10 kr. 20 kr. 50 kr.

Byggnadskostnader .............. 85 m.kr. 100 m.kr 100 m.kr 100 m.kr.

Markkostnader, nu aktuella ...... 30 » 1,5 » 3,0 » 7,5 »

115 m.kr. 101,5 m.kr. 103,0 m.kr. 107,5 m.kr.

Markkostnader för framtida

utbyggnad .................... 60 » 1,2 » 2,4 » 6,0 »

175,0 m.kr. 102,7 m.kr. 105,4 m.kr. 113,5 m.kr.

I tablån har värdet på den mark, som i båda alternativen föreslagits för

de botaniska institutionerna, icke inräknats. Ej heller ha medtagits ersättningskostnader

för nedläggande av de inom Skogs- och lantbruksakademiens

experimentalfält drivna anläggningarna. Hänsyn har icke heller tagits

till kostnaderna för att på ett med ytterstadsalternativet jämförligt sätt

anordna tillräckligt antal parkeringsplatser i innerstaden. Beträffande innerstadsalternativet

ha endast kostnaderna för marken i kvarteret Mimer

medräknats, medan däremot ersättning för nya byggnader för Norrtulls

sjukhus icke inräknats i kalkylen.

Genom beslut den 10 februari 1956 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning

rörande Stockholms högskolas framtida ställning med uppdrag för de sakkunniga

att tillika å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms

stad och högskolan rörande statens, Stockholms stads och högskolans

inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt avseende. (Stockholms

högskolas förhandlingskommitté).

Med skrivelse den 24 februari 1959 har kommittén avgivit betänkande

angående högskolans ombildning till universitet m. m. (stencilerad).

Sedan kommittén för egen del ansett sig böra i princip förorda ytterstadsalternativet

bekräftades vid överläggningar med företrädare för 1955 års

universitetsutredning att även universitetsutredningen funnit vägande skäl

föreligga för en utbyggnad av högskolan i enlighet med detta alternativ.

Stockholms högskolas styrelse har för sin del enhälligt förordat ytterstadsalternativet.

Beträffande frågan om Stockholms högskolas framtida ställning har kommittén

anfört bland annat följande.

Under det första skedet av trepartsförhandlingarna —- d. v. s. tiden innan

de förut redovisade utbyggnadsalternativen utarbetats — kom diskussionen

om Stockholms högskolas framtida ställning att väsentligen röra sig

kring olika möjligheter att revidera 1948 års avtals regler om samarbetet

mellan staten och Stockholms stad i fråga om högskolans ekonomi och

administration. För kommittén framstod det — i betraktande av det givna

förhandlingsuppdraget — som naturligt att i första hand söka utröna möjligheterna

till en sådan revision, som med hänsyn till den faktiska utvecklingen

efter 1948 från statens synpunkt kunde te sig angelägen. De

huvudspörsmål, som en omprövning kunde komma att avse, gällde av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 108 är 1959

vägningen av statens och stadens inflytande, finansieringen samt byggnads-

och markfrågorna. För att belysa detta frågekomplex vill kommittén

här rikta uppmärksamheten på vissa faktorer.

I stort sett torde Stockholms högskola numera kunna karakteriseras

såsom jämställd med statsuniversiteten. Ett par viktiga undantag bör

emellertid nämnas. Tillsättande av befattning som professor, laborator eller

preceptor ankommer — såsom framgår av de tidigare citerade allmänna

bestämmelserna — fortfarande på styrelsen, ehuru utnämningen skall underställas

Kungl. Maj:t för prövning och stadfästelse. Även förordnande av

oavlönad docent ankommer på styrelsen. Förordnandet skall dock underställas

kanslern för prövning och stadfästelse. På dessa punkter har det

synts kommittén nödvändigt i och för sig, att en ändring, syftande till fullständig

överensstämmelse med motsvarande regler vid universiteten, kommer

till stånd. Vidare bör framhållas att högskolans ställning som enskild

stiftelse icke synes medge besvärsrätt i fråga om vissa tjänstetillsättningar

vid högskolan.

Högskolans successiva förändring framgår även därav, att statens allmänna

avlöningsreglemente gjorts tillämpligt beträffande tjänstemän vid högskolan,

i den mån de innehar tjänster upptagna å personalförteckning, som

Kungl. Maj:t fastställt med stöd av riksdagens beslut. På samma tjänstemän

är SPA-reglementet tillämpligt. Genom riksdagsbeslutet 1956 togs ytterligare

ett betydelsefullt steg i syfte att ställa högskolans personella och

andra resurser i paritet med universitetens i Uppsala och Lund.

I detta sammanhang torde vidare särskilt böra beaktas den förskjutning i

förhållandet mellan stadens inflytande i högskolan och dess ekonomiska

åtaganden gentemot denna, som ägt rum sedan 1948. Enligt 1948 års avtal

mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola rörande högskolans

ställning, finansiering m. m. utser stadsfullmäktige i Stockholm fyra

av styrelsens tolv ledamöter. Stadens bidrag skall enligt avtalet utgå med

en fjärdedel av den s. k. anslagssumman, dock med högst 1,2 miljoner kronor.

Detta maximibelopp uppnåddes redan budgetåret 1952/53, varefter

sålunda kostnadsökningen för högskolans verksamhet kommit att helt falla

på staten. För innevarande budgetår uppgår statens andel av anslagssumman

till drygt 12 miljoner kronor. Denna utveckling visar, att en omprövning

av högskolans ställning är nödvändig. Resultatet av en sådan omprövning

beror givetvis av valet av bedömningsgrunder.

Kommittén vill i anslutning till dessa synpunkter understryka, att högskolans

nuvarande särställning medfört en rad administrativa problem, i

synnerhet för de centrala myndigheterna.

Parternas bedömning av generalplanealternativen ledde emellertid till

enighet om att en utbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med ytterstadsalternativet

syntes vara den enda realistiska lösningen av högskolans

byggnadsfråga. Därmed försköts tyngdpunkten i förhandlingsarbetet till

lokaliseringsfrågan och med denna sammanhängande spörsmål.

Det fortsatta förhandlingsarbetet gav klart vid handen att stadens delegerade

icke vore beredda att överväga sådana jämkningar i 1948 års avtal

som skulle innebära någon mera väsentlig ökning av kommunens ekonomiska

engagemang i högskolans verksamhet. Från de delegerades sida hävdades

bestämt, att högskoleväsendet i princip vore en statlig uppgift samt

att de skäl, som tidigare föranlett stadens medverkan i högskolans utveckling,

icke längre ägde samma styrka och i vart fall icke kunde tagas till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959 5

intäkt för krav på ökade insatser från stadens sida. Kommittén framhöll

häremot, att den visserligen i princip delade uppfattningen om statens skyldighet

att sörja för högskoleutbildning men att det här vore fråga om ett

fullföljande, eventuellt en avlösning, av förpliktelser, som sedan gammalt

och senast genom 1948 års avtal och därtill knutna uttalanden åvilade

Stockholms stad.

Det förhållande att staten sålunda i framtiden — under förutsättning av

i huvudsak oförändrade regler beträffande statens och stadens ekonomiska

åtaganden respektive inflytande — skulle få påtaga sig praktiskt taget hela

kostnaden för den erforderliga expansionen ävensom den omständigheten

att investeringarna i nybyggnader för högskolan avsågs ske på staten tillhörig

mark stärkte kommittén i den uppfattningen, att en av förutsättningarna

för utbyggnadsprogrammets förverkligande borde vara, att statens

ledning av högskolan i fortsättningen klart markerades. Därmed kom

följderna av ett förstatligande av högskolan att bli huvudämnet för de

fortsatta överläggningarna. Utifrån den principiella ståndpunkt rörande

betingelserna för fortsatt expansion av högskolans verksamhet, som kommittén

sålunda tagit, gällde det att närmare undersöka villkoren för en

ombildning av högskolan till ett statligt lärosäte.

Förhandlingarna visade, att förutsättningar icke kunde bedömas föreligga

för en samverkan, varigenom staden skulle ikläda sig åtaganden gentemot

det tänkta universitetet och samtidigt tillförsäkras visst inflytande

över dess förvaltning.

Kommittén hade sålunda att utgå från att en ombildning av Stockholms

högskola till ett statligt lärosäte i realiteten skulle komma att innebära, att

stadens engagemang samtidigt i allt väsentligt upphörde. För kommittén

och övriga parter gällde det därför främst att uppnå en lösning av de med

hänsyn till den avsedda utflyttningen betydelsefulla frågorna om framtida

ägande- och nyttjanderättsförhållanden beträffande sådan staden tillhörig

mark, som för närvarande disponeras av Stockholms högskola. Förhandlingsarbetet

i övrigt koncentrerades på de förvaltningsfrågor som en ombildning

av högskolan till ett statsuniversitet aktualiserade.

Resultatet av förhandlingsarbetet framgår av ett upprättat förslag till

avtal angående inrättande av ett universitet i Stockholm m. m. jämte till

förslaget hörande anmärkningar. Enligt avtalsförslaget skall högskolan den

1 juli 1960 ombildas till ett statligt lärosäte, benämnt universitetet i Stockholm.

Enligt Kung], Maj:ts i den nu föreliggande propositionen nr 106 framlagda

förslag skall Stockholms högskola den 1 juli 1960 ombildas till ett statligt

lärosäte, benämnt universitetet i Stockholm. En successiv utflyttning

förutsättes ske från innerstaden till Frescatiområdet. Propositionen ansluter

sig i allt väsentligt till de förslag, som framlagts av Stockholms högskolas

förhandlingskommitté.

Till grund för ombildningen och utflyttningen lägges det av förhandlingskommittén,

delegerade för Stockholms stad och delegerade för Stockholms

högskola upprättade, vid detta utlåtande såsom Bilaga 1 fogade förslaget

till avtal mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola. Enligt

avtalsförslaget upphör 1948 års avtal om högskolans framtida ställning att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

gälla från och med den 1 juli 1960. Stadens nuvarande årliga bidrag till

högskolan, 1 200 000 kronor, upphör samtidigt att utgå. Någon bestämmelse

om kommunal representation i universitetets förvaltning finnes icke

i det föreslagna nya avtalet. Detta innebär vidare bland annat, att staden

överlåter till staten utan särskilt vederlag äganderätten till fyra tomter.

Staden upplåter därjämte under tomträtt till staten mot formell avgäld

tre tomter så länge dessa erfordras för universitetets behov.

Till grund för exploateringen av Frescatiområdet lägges ett av djurgårdsnämnden

och Stockholms stads fastighetsnämnd upprättat vid detta utlåtande

såsom Bilaga 2 fogat förslag till överenskommelse mellan staten och

Stockholms stad.

Förslag framlägges om nybyggnad för botanisk institution vid Lilla

Frescati i anslutning till Bergianska trädgården och nybyggnad för kemiskt

övningslaboratorium söder om naturhistoriska riksmuseet. Vidare föreslås,

att arkitekttävling anordnas rörande nybyggnader i övrigt för universitetet.

För dessa ändamål samt för vissa andra byggnadsarbeten äskas ett investeringsanslag

av 1 700 000 kronor för nästa budgetår.

Departementsche\en har anfört huvudsakligen följande.

Två frågor har utgjort huvudämnet för utrednings- och förhandlingsarbetet.

Den ena har gällt Stockholms högskolas ställning, den andra högskolans

lokalförhållanden och därmed sammanhängande spörsmål.

Innan jag går närmare in på dessa frågor vill jag fästa uppmärksamheten

på det större sammanhang, i vilket högskolans situation i dag måste

ses. Det är visserligen allmänt kända faktorer jag därmed vill peka på, men

dessa faktorer förtjänar naturligtvis att hållas i minnet även här. Efterfrågan

på universitets- och högskoleutbildad arbetskraft är ständigt växande,

låt vara med varierande styrka inom skilda efterfrågeområden. Särskilt

starkt gör sig behovet för närvarande, och sannolikt under lång tid framöver,

gällande i fråga om naturvetenskapligt och tekniskt skolad arbetskraft.

Samtidigt kräver ett nu snabbt växande antal ungdomar möjligheter till

högre utbildning. Vi vet att tillströmningen av studerande till universitet

och högskolor kommer att öka kraftigt. Antalet avlagda studentexamina vid

allmänbildande gymnasier i riket var i fjol omkring 8 000. Prognoser har

offentliggjorts, som utvisar att redan år 1963 antalet studentexamina skulle

komma att uppgå till drygt 12 000. Med hänsyn till ungdomskullarnas

storlek och det växande studieintresset bland ungdomen torde man böra

räkna med att antalet studentexamina mot slutet av 1960-talet kan komma

att uppgå till omkring 15 000. I fjol uppgick antalet inskrivna studerande

vid landets universitet och högskolor till inemot 28 000. Den starkt ökande

studentexaminationen i förening med de faktorer i övrigt, som från olika

synpunkter påverkar dimensioneringen av universitets- och högskoleväsendet,

tyder på att motsvarande antal i slutet av 1960-talet kan komma att

uppgå till kanske det dubbla, säg mellan 50 000 och 60 000. Åtgärder för att

vidga universitets- och högskoleväsendets kapacitet är därför ett utomordentligt

viktigt led i den långsiktiga planering, som kräves för en väl balanserad

samhällsutveckling. Vid det planläggningsarbete på utbildningsom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

rådet, som sålunda måste utföras, är frågan om möjligheterna att bereda

tillräckliga och tillfredsställande lokalutrymmen för det växande universitets-

och högskoleväsendet av central betydelse.

Jag vill här erinra om att 1955 års långtidsutredning i sitt betänkande

»Balanserad expansion» (SOU 1956: 53) underströk, att kostnaderna för

utbyggnaden av universitet och högskolor givetvis kunde begränsas genom

en noggrann prognos- och planeringsverksamhet av det slag som påbörjats

av universitetsutredningen men att lokalerna på många håll vore sa otillräckliga

och ansvällningen av antalet studerande under det följande årtiondet

så kraftig, att en mycket betydande ökning av de årliga investeringarna

syntes ofrånkomlig.

Inför den förutsedda utvecklingen har en granskning av lokalbehovet

inom hela den förevarande sektorn tett sig som en av de viktigaste planläggningsåtgärderna.

Sålunda föreligger nyligen utarbetade förslag till generalplan

för exempelvis Stockholms högskola, Göteborgs universitet ^filosofiska

fakulteten) och Chalmers tekniska högskola. Jag vill här också erinra

om att Kungl. Maj:t genom beslut den 28 november 1958 uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att utarbeta förslag till nya generalplaner för byggnadsverksamheten

vid universiteten i Uppsala och Lund.

I betraktande av de krav som framöver kommer att ställas på universitets-

och högskoleväsendets kapacitet — jag tänker därvid icke blott på

undervisningens utan även på forskningens behov — ter sig Stockholms

högskolas nuvarande lokalsituation särskilt allvarlig. Eftersläpningar i fråga

om utbyggnaden har redan åstadkommit ett ackumulerat behov. För vissa

verksamhetsgrenar är lokalerna i dag helt otillräckliga. Standarden hos flertalet

lokaler är bristfällig. Den lokalmässiga splittringen av verksamheten

är ett påfallande drag.

Byggnadsstyrelsens nu föreliggande utredning om högskolans framtida

lokalbehov har grundats på preliminära uppskattningar från universitetsutredningens

sida. Dessa uppskattningar, som betraktats såsom en arbetshypotes,

har verkställts för att möjliggöra beräkningar av utrymmesbehoven

för det totala antalet studerande vid universitet och högskolor vid

slutet av tioårsperioden 1955—65. Enligt uppskattningarna borde de matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna vid periodens slut vara dimensionerade

för omkring 150 procent fler studerande än vid periodens början.

Motsvarande beräkningar för de humanistiska och juridiska fakulteterna

utmynnar i ökningstalen 100 respektive 50 procent.

Det är uppenbart, att hållbarheten hos en sådan arbetshypotes, tillämpad

på en enstaka läroanstalt, kan diskuteras. Utslagsgivande i förevarande

sammanhang är emellertid att en mycket betydande ökning av tillströmningen

av studerande till Stockholms högskola är att förvänta och att ingå

skäl talar för att denna ökning relativt sett skulle bli mindre iin vid övriga

motsvarande läroanstalter; i motsatt riktning pekar bland annat det förhållandet

att antalet ungdomar i de åldersgrupper, som utgör rekryteringsunderlaget

för de högskolestuderande, av allt att döma kommer att öka

relativt sett starkare i storstockholmsområdet än i landet i (ivrigt. Det synes

likväl lämpligt att i förevarande sammanhang tills vidare utgå från förut

angivna uppskattningar för atl få ett konkret underlag för beräkning av de

ökade utrymmcsbehoven i stort lör Stockholms högskolas del under den

närmaste framtiden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

Pa grundval av nämnda arbetshypotes har högskolans studerandeantal

år 1965 beräknats utgöra cirka 7 900, d. v. s. i huvudsak en fördubbling i

förhållande till basåret 1955. Av sistnämnda antal har cirka 2 000 studerande

beräknats tillhöra den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,

5 000 den humanistiska och 900 den stats- och rättsvetenskapliga. Högskolans

nuvarande lokalutrymmen omfattar cirka 22 000 nr nettogolvyta.

Enligt byggnadsstyrelsens på basis av arbetshypotesen gjorda beräkning

skulle år 1965 föreligga ett lokalbehov av cirka 58 000 nr. Det kan nämnas,

att av de nuvarande utrymmena drygt 12 000 nr tillhör den matematisknaturvetenskapliga

avdelningen, medan av det framräknade behovet inemot

37 000 nr faller på denna avdelning.

Enligt min mening maste ställning nu tagas till frågan om tillgodoseende

av högskolans lokalbehov på längre sikt. Det är uppenbart, att lokalresurserna

för närvarande är så ansträngda att verksamheten icke kan tillfredsställande

fortgå utan en upprustning av lokalbeståndet. Att därjämte mycket

längre tillåta en fortsatt tillströmning utan att vidtaga erforderliga åtgärder

på byggnadssidan kan enligt min uppfattning icke försvaras.

För egen del har jag icke kunnat finna bärande skäl för en begränsning av

högskolans kapacitet till i huvudsak nuvarande omfattning. Åtgärder i

sa.(?.aj1 riktning skulle icke blott betyda allvarligt försämrade utbildningsmöjligheter

för ungdomen inom högskolans huvudsakliga rekryteringsområde

utan även innebära ett oproportionellt starkt tryck på övriga universitets-

och högskoleenheter under en period, då dessas resurser redan i och

för sig kan förväntas bli hårt ansträngda. Jag har därför funnit alla skäl tala

för en utbyggnad av högskolans kapacitet. Särskilt angeläget synes det vara

att snabbt åstadkomma en väsentlig förbättring av de lokalmässiga förutsättningarna

för en ökad utbildningskapacitet inom det matematisk-naturvetenskapliga

området. Jag vill understryka detta bland annat mot bakgrunden

av den rådande och förutsebara bristen på lärare med matematisknaturvetenskaplig

utbildning; att avhjälpa denna brist, samtidigt som arbetskraft

med dylik utbildning efterfrågas i stigande omfattning också för

andra än skolans behov, är en avgörande förutsättning för att vi genom en

utvidgning av realgymnasiets kapacitet skall få ett tillräckligt brett underlag

för ökad rekrytering inte minst till högre teknisk utbildning.

Vetenskapernas utveckling är numera på väg att i praktiken bryta sönder

den traditionella universitetsorganisationen, uppbyggd på ursprungligen

relativt väl avgränsade fakulteter. Samma process kan skönjas i fråga om

själva fakultetsorganisationen, i sin tur sammansatt av tidigare fristående

institutioner och likartade enheter. Den yttre ramen finns emellertid kvar

— lokalmässigt och administrativt — och utgör naturligtvis i och för sig

ett på visst sätt återhållande moment när det gäller övergången till modernare

arbetsformer och vidtagandet av ekonomiskt rationella dispositioner

av tillgängliga resurser. Skall en mera genomgripande utbyggnad av en

läroanstalt av Stockholms högskolas karaktär nu komma till stånd, bör därför

enligt min mening möjligheter föreligga till en utrymmesdisposition, som

både främjar en intern samverkan och möjliggör ett vidgat samarbete utåt.

Ett förverkligande av ett dylikt syfte, såvitt gäller det inre samarbetet,

förutsätter givetvis en mera sammanhållen och sammanhängande förläggning

av lokalerna. Jag behöver, för att belysa detta påpekande, blott fästa

uppmärksamheten på de vinster som ett över de traditionella fakultets- och

institutionsgränserna långt drivet sambruk av exempelvis hörsalar, semi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

9

narierum, laborationsutrymmen och verkstäder kan ge. Att praktiskt omsätta

här berörda intentioner är naturligtvis ingalunda en lätt uppgift. Jag

är emellertid övertygad om att man i planerings- och projekteringsarbetet

skall kunna finna helt nya lösningar i detta hänseende.

En faktor av central betydelse för all planering av bebyggelse för utbildnings-

och forskningsverksamhet i våra dagar är möjligheten till framtida

expansion. Erfarenheterna från tidigare lokaliseringsförändringar för exempelvis

karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm är mycket

belysande i detta avseende. I första hand är det naturligtvis forskningens

snabbt fortskridande differentiering som gör betydelsen av denna faktor så

markerad. Att utveckla en bebyggelse för experimentella ämnen inom ett

område med mycket liten utrymmeselasticitet kan utan tvivel i framtiden

komma att betraktas som en direkt felinvestering.

Jag vill vidare beröra en annan, enligt min mening principiellt viktig

fråga i detta sammanhang. Traditionellt uppförda institutionsbyggnader, i

synnerhet på det naturvetenskapliga och tekniska området, förlorar i våra

dagar ofta efter kort tid sin fulla funktionsduglighet, ehuru deras återstående

livslängd i och för sig kan vara mycket lång. En aldrig så väl genomförd

flexibilitet i planlösningen kan snabbt visa sig otillräcklig för de anspråk,

som utvecklingen ställer. Det kan därför ifrågasättas, om inte i vissa

fall radikalt förenklade byggnader är den ändamålsenligaste lösningen. Väsentliga

förenklingar bör under alla omständigheter kunna ske i fråga om

laboratorielokaler och liknande utrymmen för undervisningen. Överhuvudtaget

torde vissa uppoffringar i fråga om byggnadsstandard bli ofrånkomliga

för att det skall bli möjligt att inom ramen för disponibla investeringsresurser

tillräckligt snabbt tillgodose de ökade lokalbehoven.

Sammanfattningsvis innebär huvuddragen av de båda utbyggnadsalternativ,

som byggnadsstyrelsen redovisat följande.

Innerstadsalternativet har baserats på en fortsatt utbyggnad i anslutning

till den nuvarande förläggningen på området kring Observatoriekullen. För

närvarande har den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen flertalet

av sina lokaler förlagda till Kungstensgatan 45. Vidare har denna avdelning

lokaler vid Sandåsgatan 2, Odengatan 63, Rådmansgatan 70, Norrtullsgatan

16 och Vanadisvägen 9. De juridiska och humanistiska avdelningarna har

huvudsakligen sina lokaler vid Norrtullsgatan 2, Odengatan 59 och 61

samt vid Drottninggatan 95. I övrigt förhyr högskolan en mängd lokaler

i olika delar av Stockholm. Enligt innerstadsalternativet skulle den

humanistiska avdelningens lokalbehov tillgodoses i högskolans nuvarande

lokaler kring Observatoriekullen. Den juridiska avdelningen skulle flyttas

från Norrtullsgatan 2 till norra delen av kvarteret Vega. Nya byggnader

skulle i första hand uppföras för den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.

Det väsentliga problemet i diskussionen om detta alternativ har

gällt möjligheterna att förvärva mark för sistnämnda avdelning. Jag vill

erinra om att byggnadsstyrelsen beräknat den behövliga markarealen —

exklusive areal för framtida expansion — för högskolan enligt innerstadsaltcrnativet

till cirka 53 000 nr. Av denna areal utgör icke mindre än 17 000

nr det erforderliga nytillskottet av mark inom kvarteret Mimer, d. v. s. hela

det område som nu disponeras av Norrtulls sjukhus. Byggnadsstyrelsen har

förutsatt att ett relativt snabbt friställande av sjukhusområdet — cirka

fem k sex år efter utbyggnadsperiodens början — måste ske om innerstadsalternativet

skulle kunna realiseras. Av förhandlingskommitténs redogörel
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

se för överläggningarna på denna punkt framgår att stadens delegerade funnit,

att alternativet under sådana premisser vore helt orealistiskt. Enligt

stadens mening skulle ett friställande kunna ske först om 25 ä 30 år. Den

föreliggande förhandlingsuppgörelsen innebär också att innerstadsalternativet

förkastats.

Byggnadskostnaderna för innerstadsalternativet har av byggnadsstyrelsen

uppskattats till cirka 85 miljoner kronor. Däri ingår icke kostnader för

ersättningsbyggnader för Norrtulls sjukhus. Markkostnaderna — betraktade

som kostnader för det allmänna — har uppskattats till 30 miljoner

kronor. Beträffande möjligheterna till framtida expansion enligt innerstadsalternativet

vill jag erinra om att byggnadsstyrelsen funnit, att sådana möjligheter

endast skulle kunna ernås genom förvärv av vissa angränsande

kvarter, omfattande en areal av cirka 60 000 nr. Kostnaderna härför har

överslagsmässigt uppskattats till cirka 60 miljoner kronor.

Byggnadsstyrelsens ytterstadsalternativ innebär i stora drag, att högskolans

byggnader förlägges till området öster och söder om naturhistoriska

riksmuseet, det s. k. Experiment alfältet, vilket jag i det följande kallar

Frescati. Större delen av området, vilket ägs av staten, disponeras nu av

skogs- och lantbruksakademien.

Jag vill först fästa uppmärksamheten på den bebyggelse för vetenskapliga

ändamål, som redan skett i närheten av det föreslagna området. Förutom

naturhistoriska riksmuseet ligger i omedelbar anslutning till området

vetenskapsakademiens bibliotek med Nordens största samlingar av naturvetenskaplig

facklitteratur. Vidare bör nämnas Sveriges geologiska undersökning,

Bergianska stiftelsens botaniska institut samt vetenskapsakademiens

nobelinstitut för fysik och kemi. I nära grannskap ligger skogshögskolan

och statens skogsforskningsinstitut med en nyligen uppförd genetisk

avdelning, veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt.

Den skisserade utformning, som byggnadsstyrelsen givit ytterstadsalternativet,

utmynnar i en kedja av naturvetenskapliga institutionsbyggnader

från grannskapet av riksmuseet söder ut. Byggnader för de juridiska och

humanistiska avdelningarna skulle förläggas till områdets sydligaste del,

omedelbart norr om Fiskartorpsvägen. Öster om institutionskedjan har i

generalplaneskissen tänkts en kårhusbyggnad och norr om själva högskoleområdet

— på Stora Lappkärrsberget — en bebyggelse för studentbostäder.

Själva högskoleområdet — exklusive mark för framtida expansion — omfattar

cirka 150 000 m2, varav omkring 100 000 m2 beräknats för själva

bebyggelsen. För framtida expansion har byggnadsstyrelsen räknat med

ett markutrymme av cirka 120 000 m2.

Byggnadskostnaderna enligt ytterstadsalternativet har av byggnadsstyrelsen

beräknats till cirka 100 miljoner kronor. Markkostnaderna, som av

styrelsen baserats på vissa antagna råmarksvärden och därför icke är

direkt jämförbara med motsvarande kostnader enligt innerstadsalternativet,

har uppskattats till mellan 1,5 och 7,5 miljoner kronor. Beträffande

markkostnaderna för framtida expansion — likaledes baserade på råmarksvärden

— har styrelsen räknat med mellan 1,2 och 6.0 miljoner kronor.

Fn jämförelse mellan de båda alternativen visar en påfallande stor skillnad

i fråga om möjligheter till en rationell planläggning och till framtida

expansion. Innerstadsalternativets svagheter måste på dessa punkter anses

uppenbara. Den omgivande bebyggelsen binder i hög grad planeringen. Fn

lokalmässig koncentration med alla dess fördelar kan i praktiken icke upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

11

nås. Ytterstadsalternativet öppnar däremot från dessa synpunkter helt

andra aspekter. Dessa gäller icke blott den interna samverkan mellan högskolans

olika enheter utan även det tänkta samarbetet med de många

vetenskapliga institutioner, som redan finns i Frescati.

Beträffande kostnaderna för byggnadsverksamheten torde böra beaktas

att ytterstadsalternativet innebär i huvudsak nybyggnader med ett betydande

nettotillskott av lokalutrymme, medan innerstadsalternativet till

väsentlig del avser ombyggnadsarbeten och därför medför betydligt mindre

tillskott av nya lokaler. Byggnadsstyrelsens beräkning av byggnadskostnaderna

synes vidare ha skett med utgångspunkt i traditionellt byggnadssätt.

Jag vill emellertid i anslutning till vad jag nyss anfört framhålla, att ytterstadsalternativet

i hög grad synes ge tillfälle att effektivt utnyttja alla

möjligheter att genom förenklingar, rationellare planlösningar och liknande

åtgärder nedbringa investeringskostnaderna. Den enligt byggnadsstyrelsens

beräkningar uppkommande skillnaden i byggnadskostnader mellan de båda

alternativen kan därför enligt min mening inte tillmätas någon betydelse,

och jag vill samtidigt understryka, att siffran 100 miljoner kronor för de

totala byggnadskostnaderna enligt ytterstadsalternativet i och för sig inte

kan accepteras såsom en under de antagna utrymmesförutsättningarna

given kostnadsram.

För egen del har jag redan på ett tidigt stadium av ärendets beredning

funnit, att ytterstadsalternativet synes skapa de bästa förutsättningarna

för en ändamålsenlig utbyggnad av högskolan, och de dispositioner, som

vidtagits för det därefter följande förhandlingsarbetet, har också skett med

utgångspunkt däri. Det avtalsförslag, som nu föreligger och som upprättats

av kommittén, företrädare för staden och företrädare för högskolan,

har ytterligare styrkt mig i den uppfattningen att beslut nu bör fattas om

högskolans utflyttning till Frescati. Jag förordar att så sker.

Under förhandlingsarbetet har frågan om förutsättningarna för en utbyggnad

av högskolan sammankopplats med frågan om högskolans ställning.

Det resultat på denna punkt, vartill parterna kommit — innebärande

förslag om en ombildning av högskolan till ett statligt lärosäte — är enligt

min mening följdriktigt. Högskolan har alltmera fått en ställning motsvarande

statsuniversitetens. Senast genom beslut av 1956 års riksdag togs ett

avgörande steg i riktning mot att i fråga om personella och andra resurser

ställa högskolan i paritet med universiteten i Uppsala och Lund. Huvudansvaret

för högskolan har numera kommit att vila på staten. Jag vill erinra

om att Stockholms stads årliga bidrag till högskolan sedan budgetåret

1952/53 uppnått det maximibelopp — 1,2 miljoner kronor — som följer av

bestämmelserna i 1948 års avtal mellan staten, staden och högskolan. För

nästa budgetår beräknas statens bidrag uppgå till närmare 15 miljoner

kronor. Den utbyggnad av högskolan, som nu aktualiserats och för vilken

praktiskt taget hela kostnaden kan beräknas falla på statsverket, bör enligt.

min mening förutsätta, att statens reella huvudmannaskap för högskolan

även formellt bekräftas. Jag delar i detta avseende helt den syn

varåt förhandlingskommittén i sitt betänkande givit uttryck. Otvivelaktigt

innebär högskolans ställning som enskild stiftelse och nu gällande regler

beträffande dess förvaltning olägenheter i skilda hänseenden.

Jag förordar alltså en ombildning av högskolan till statligt universitet.

Ombildningen öppnar möjligheter till en samordning men även lill cl t

direkt samgående mellan det föreslagna universitetet och andra statliga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

institutioner. Dessa möjligheter synes mig böra tillmätas särskild vikt.

Frågan huruvida och i vilken utsträckning det kan befinnas från ekonomiska

och organisatoriska synpunkter rationellt, att andra statliga läroanstalter

och institutioner i övrigt inlemmas i universitetet eller samorganiseras

med detta bör utifrån de nya förutsättningarna noggrant övervägas.

Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vad riksdagens revisorer i sin berättelse

till 1957 års riksdag anfört i denna fråga samt till vad statsutskottet

i anledning därav uttalat (SU 1957: 169).

Såsom framgått av den förut lämnade redogörelsen föreligger till prövning

två avtalsförslag. Det ena avser inrättande av ett universitet i Stockholm

m.m. med staten, Stockholms stad och Stockholms högskola såsom

avtalsslutande parter. Det andra avtalsförslaget avser grunderna för exploatering

av Frescatiområdet m. m. med staten och Stockholms stad såsom

avtalsslutande parter.

Enligt det föreliggande förslaget till avtal med Stockholms stad och högskolan

skall högskolan ombildas till universitet den 1 juli 1960. I förslaget

förutsattes uttryckligen att universitetet successivt flyttas ut till Frescati.

Avtalsförslaget innehåller icke — i motsats till 1948 års avtal — några bestämmelser

om bidrag från staden till universitetets verksamhet eller om

kommunal representation i dess förvaltning. Den av utflyttningen aktualiserade

frågan om den fortsatta dispositionen av undervisnings- och forskningslokalerna

i innerstaden har i avtalet lösts så, att såväl högskolans egna

fastigheter som dess tomträttsfastigheter — med vissa undantag — övergår

i statens ägo den 1 juli 1960. Därutöver regleras i avtalsförslaget i huvudsak

sådana frågor, som sammanhänger med att högskolan upphör såsom

enskild stiftelse. Enligt min mening är avtalsförslaget från statens synpunkt

godtagbart. Jag tillstyrker därför att förslaget lägges till grund för

högskolans ombildning till universitet och för utflyttningen av universitetet

till Frescati.

Kommittén har förordat att naturhistoriska riksmuseets ställning och

uppgifter blir föremål för utredning. Likaledes har kommittén uttalat sig

för att förhandlingar bör upptagas med vetenskapsakademien beträffande

förutsättningarna för samverkan mellan Bergianska stiftelsens botaniska

institut och universitetets botaniska institutioner samt beträffande utnyttjandet

av akademiens bibliotek för universitetets räkning. Jag delar kommitténs

uppfattning i dessa avseenden. Jag vill här också erinra om att jag

i årets statsverksproposition framhållit att jag har för avsikt att underställa

Kungl. Maj:t frågan om utredning angående Nobelinstitutets för

fysik framtida ställning. Universitetets förläggning till Frescati öppnar,

såsom framgår av vad jag i det föregående sagt, även vissa möjligheter till

en samordning i större skala av olika undervisnings- och forskningsresurser.

. Såsom framgår av 2 § i avtalsförslaget förutsättes en successiv överflyttning

av universitetets verksamhet från innerstaden till Frescati. Däremot

innehåller avtalsförslaget icke några föreskrifter med avseende på takten

för denna utflyttning. Från flera synpunkter, inte minst med hänsyn till

behovet att snabbt öka universitetets lokalresurser, är det i och för sig

angeläget att utflyttningsperioden blir så kort som möjligt. Jag vill emellertid

framhålla, att utflyttningsperiodens längd i första hand måste bli

beroende av möjligheterna att inom den investeringsram, som i samband

med den årliga budgetavvägningen i fortsättningen kommer att kunna

ställas till förfogande för utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

13

inrymma kostnaderna för erforderliga nybyggnader i Frescati. För att utflyttningsperioden

skall bli så begränsad som möjligt måste således de berörda

myndigheterna verkligt allvarligt eftersträva att — såsom jag förut

förordat — vid planerings- och projekteringsarbetet genom förenklingar,

rationellare planlösningar och liknande åtgärder nedbringa investeringskostnaderna

för dessa nybyggnader.

I och med utflyttningen av universitetets verksamhet till Frescati kommer

lokaler i innerstaden att successivt friställas. Därigenom skapas möjligheter

att tillgodose dels universitetets ökade lokalbehov under själva

utflyttningsperioden, dels också efter hand behovet av lokalutrymmen för

annan statlig verksamhet. En noggrann planering och samordning av lokaldispositionerna

i samband med utflyttningen, inte minst med beaktande av

angelägenheten av att lokalerna i innerstaden verkligt effektivt utnyttjas,

blir därför nödvändig.

I fråga om grunderna för exploatering av kronan tillhörig mark inom

Frescatiområdet har djurgårdsnämnden framlagt förslag till avtal mellan

kronan och Stockholms stad. Förslaget omfattar dels ett område (A-området)

avsett i huvudsak för vetenskapliga institutioner och statliga byggnader,

dels ett område (B-området) avsett för i huvudsak bostäder (inklusive

studentbostäder), dels ock ett område (T-området) avsett för trafikled

(Roslagsvägen). Omfattningen av områdena framgår av den till avtalet

fogade karta, som åskådliggöres i det följande. Enligt avtalsförslaget

förbinder parterna sig att medverka till att en erforderlig bebyggelseplanering

snarast möjligt genomföres. Vidare avser överenskommelsen att lösa

vissa mark- och ersättningsfrågor. Enligt min mening är det föreliggande

avtalsförslaget från statens synpunkt godtagbart.

Exploateringen av den kronans mark, som omfattas av nyssnämnda avtal,

synes i likhet med kronans övriga exploateringsverksamhet på Djurgården

i Stockholm böra omhänderhavas av djurgårdsnämnden. Exploateringen

torde böra genomföras i samråd med byggnadsstyrelsen och i huvudsak

i enlighet med de grunder, som gäller för nämndens hittillsvarande

exploateringsverksamhet. Det torde få ankomma på Ivungl. Maj:t att meddela

erforderliga föreskrifter rörande bland annat förvaltningen av områdena,

fondredovisningen samt redovisningen av kostnaderna och intäkterna

i samband med exploateringen.

En successiv avveckling av skogs- och lantbruksakademiens nuvarande

nyttjanderätt till visst område på Norra Djurgården (Experimentalfältet)

är en förutsättning för genomförande av ytterstadsalternativet. Betydande

delar av det område, som nu disponeras av akademien, beröres emellertid

ej av exploateringsöverenskommelsen, varför de så snart de icke erfordras

för något akademiens ändamål synes böra återföras till den djurgårdsmark,

som disponeras av den regerande Konungen. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att besluta i vilken ordning nyttjanderätten skall upphöra.

Exploateringsöverenskommelsen omfattar icke det område vid lalla Frescati

väster om T-området, som i enlighet med tidigare fattat beslut avses för

nybyggnader och odlingsområden för universitetets botaniska institutioner.

Detta område, vilket för närvarande tillhör den djurgårdsmark, som disponeras

av den regerande Konungen, torde böra upplåtas för de botaniska

institutionerna och lämpligen ställas direkt under byggnadsstyrelsens förvaltning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

Det kan i och för sig ifrågasättas, huruvida någon ersättning till djurgårdskassan

bör utgå för eventuella bortfall av inkomster från de av statsverket

för statliga ändamål ianspråktagna områdena. Då djurgårdsförvaltningen

är anknuten till statsbudgeten på så sätt att dess överskottsmedel

■— för närvarande beräknade till 100 000 kronor per budgetår — inlevereras

till statskassan via statens allmänna fastighetsfond och då ändamålet med

markupplåtelsen är helt statligt, finner jag det icke påkallat förorda, att

ersättning skall utgå.

Beträffande intäkterna från försäljningen av den djurgårdsmark, som avses

att utnyttjas för icke statliga ändamål, exempelvis bostadsbebyggelse i

samband med universitetets förläggning till Frescati, torde böra förfaras på

sätt som nu sker med avseende på intäkter från sådan djurgårdsmark, beträffande

vilken Konungen avstått från sin enskilda dispositionsrätt.

Med hänsyn till bland annat föreliggande anspråk på djurgårdsmark från

andra statliga myndigheter och till Djurgårdens roll som naturpark har

djurgårdsnämnden anfört, att den markreservation på lång sikt, som nu

göres för universitetet, i allt väsentligt icke får överskridas i framtiden.

Enligt min mening kan man icke nu taga någon slutgiltig ställning till detta

spörsmål. Självfallet bör vid den fortsatta planeringen på allt sätt eftersträvas

att utnyttja den disponibla marken så, att framtida utbyggnader

vid universitetet kan begränsas till det område som omfattas av exploateringsavtalet.

I anslutning till vad jag nu anfört beträffande de båda avtalsförslagen

förordar jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens godkännande av desamma.

Skulle smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmelserna

senare erfordras, förutsätter jag, att riksdagens samtycke därtill icke skall

behöva inhämtas.

Jag övergår nu slutligen till att behandla vissa frågor om anslag för nästa

budgetår och därmed sammanhängande spörsmål i anslutning till vad jag i

det föregående förordat.

I likhet med byggnadsstyrelsen och förhandlingskommittén finner jag det

angeläget att den närmare utformningen av ytterstadsalternativet blir mera

allsidigt belyst. Detta bör lämpligen ske genom en allmän arkitekttävling.

Jag vill i detta avseende kraftigt understryka, att de synpunkter jag tidigare

anfört i fråga om planerings- och projekteringsarbetets samt byggnadsverksamhetens

bedrivande bör vara vägledande vid utformningen av

tävlingsprogrammet och särskilt markeras i detta. Beträffande dimensioneringen

av anläggningarna i Frescati torde de förut angivna uppskattningarna

av utrymmesbehoven tills vidare få tjäna som allmän utgångspunkt.

Samtidigt måste självfallet beaktas de jämkningar härutinnan för olika

ämnen och ämnesgrupper, vilka följer inte enbart av den pågående universitetsupprustningen

utan jämväl av de resultat beträffande universitetsoch

högskoleväsendets framtida dimensionering, som efter hand framkommer

i det pågående planeringsarbetet på detta område. Kostnaderna för

arkitekttävlingen beräknar jag i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag till

200 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas för nästa budgetår.

Vissa byggnadsprojekt torde av särskilda skäl böra påbörjas omedelbart

och sålunda igångsättas oberoende av den avsedda tävlingen. Byggnadsstyrelsen

har med åberopande av vad därutinnan anförts i propositionen

1956: 108 föreslagit att nybyggnad för botanik uppföres på förutnämnda

område vid Lilla Frescati i direkt anslutning till Bergianska trädgården

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

15

samt att medel härför anvisas för nästa budgetår. Förhandlingskommittén

har tillstyrkt styrelsens förslag. Behovet av odlingsbar mark och fördelen

av nära kontakt med Bcrgianska trädgården har motiverat valet av förläggning

för nybyggnaden som härigenom kommer att ligga utanför det

egentliga universitetsområdet. Några betänkligheter att undantaga detta

byggnadsprojekt från arkitekttävlingen föreligger enligt min mening icke

med hänsyn till anläggningens placering, som jag icke har något att erinra

mot. Tvärtom finner jag det särskilt värdefullt, att möjligheter härigenom

öppnas för en samverkan med Bergianska trädgården. Anläggningen synes

böra dimensioneras för en årlig intagning av 60—75 elever, såvitt gäller

studier för två betyg, samt med hänsyn till två professurer. Vad jag förut

framhållit om angelägenheten av rationell planlösning m. m. gäller självklart

även förevarande anläggning. Jag är med hänsyn härtill icke nu beredd att

taga definitiv ställning till någon kostnadsram för nybyggnaden. För projekteringsarbetets

fortsatta bedrivande och för byggnadsföretagets påbörjande

torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra anvisas 500 000 kronor

för nästa budgetår.

Såväl byggnadsstyrelsen som förhandlingskommittén har understrukit

angelägenheten av att snabba åtgärder vidtages för att lösa lokalfrågan för

kemiundervisningen. Byggnadsstyrelsen har därvid framhållit, att den ytterligare

tidsutdräkt, som skulle följa av ett inlemmande av denna nybyggnadsfråga

i arkitekttävlingen, skulle innebära allvarligt men för undervisning

och forskning. Jag är i princip ense med byggnadsstyrelsen och förordar att

nybyggnad för det kemiska övningslaboratoriet jämte i anslutning därtill

oundgängligen erforderliga kompletterande utrymmen igångsättes snarast

med hänsyn till att behovet av laboratorielokaler torde vara mest kännbart

och därför kräver skyndsamma åtgärder. I fråga om utförandet av denna

anläggning vill jag särskilt erinra om vad jag i årets statsverksproposition

(bil. 29, s. 14) anfört beträffande nybyggnad för kemiskt övningslaboratorium

vid universitetet i Lund. Beträffande nybyggnad för oorganisk och

fysikalisk kemi i övrigt synes denna däremot med hänsyn till dess centrala

funktion om möjligt böra ingå i tävlingen. Mot vad byggnadsstyrelsen anfört

i fråga om placering av kemiska övningslaboratoriet -— söder om Vegaplatsen

invid naturhistoriska riksmuseet — har jag ingen erinran. För

byggnader för ämnena geologi och mineralogi, vilka tänkts förlagda till

detta område i byggnadsstyrelsens generalplaneskiss, finns —- enligt uppgift

från styrelsen — goda alternativa platser att tillgå. Jag är icke nu beredd

att taga ställning till någon kostnadsram för det här förordade byggnadsprojektet.

För projekteringsarbetets fortsatta bedrivande och för byggnadsföretagets

påbörjande beräknar jag ett belopp av 500 000 kronor för nästa

budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att beträffande de nu förordade

byggnadsföretagen för botanik och kemi godkänna ritningar samt meddela

erforderliga närmare föreskrifter.

Vidare tillstyrker jag bifall till byggnadsstyrelsens förslag om medelsanvisning

för slutförande av ombyggnadsarbetena inom huvudbyggnaden i

kvarteret Vega. Jag beräknar för detta ändamål för nästa budgetår ett

belopp av 500 000 kronor.

Vad jag här förordat innebär för nästa budgetår ett sammanlagt medelsbehov

av (200 000 + 500 000 + 500 000 + 500 000=) 1 700 000 kronor,

vilket belopp torde böra anvisas som investeringsanslag under rubriken

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

Byggnadsarbeten för universitetet i Stockholm. Till detta anslag torde böra

överföras vid utgången av innevarande budgetår förefintlig behållning å

investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i

Stockholm.

Avslutningsvis vill jag framhålla följande. Ett bifall till förslagen om

ombildning av Stockholms högskola till universitet och om successiv utflyttning

av universitetets verksamhet till Frescati kommer, som jag i det föregående

flera gånger uttalat, att aktualisera åtskilliga planerings- och samordningsfrågor

av skiftande natur. Detta gäller främst såväl själva utflyttningen

till Frescati och dimensioneringen av utrymmena där som den därmed

sammanhängande frågan om dispositionen av efter hand friställda

lokaler i innerstaden. Ett flertal myndigheters medverkan fordras för genomförandet

av det handlingsprogram som här skisserats. Förutom själva

universitetet kan nämnas universitetskanslersämbetet, byggnadsstyrelsen,

djurgårdsnämnden samt stadens vederbörande myndigheter. För att en

smidig och effektiv handläggning av de många viktiga och svårbemästrade

problemen skall kunna komma till stånd, torde särskilda samordningsåtgärder

bli nödvändiga. Jag har för avsikt att senare framlägga förslag härom

till Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottet

Utskottet är ense med departementschefen om att ställning nu måste

tagas till frågan om tillgodoseende av Stockholms högskolas lokalbehov på

längre sikt. Utskottet har i likhet med departementschefen jämväl funnit

starka skäl tala för en väsentlig förbättring av de lokalmässiga förutsättningarna

för en utbyggnad av högskolans kapacitet.

Departementschefen har i fråga om högskolans framtida förläggning i

likhet med Stockholms högskolas förhandlingskommitté, universitetsutredningen

och högskolans styrelse förordat det av byggnadsstyrelsen framlagda

s. k. ytterstadsalternativet, avseende en successiv utflyttning av högskolan

till Frescatiområdet på Norra Djurgården. Utskottet har för sin del vid sitt

bedömande av förevarande spörsmål funnit sig böra biträda detta förslag.

Under förhandlingsarbetet har frågan om förutsättningarna för en utbyggnad

av högskolan sammankopplats med spörsmålet om högskolans

ställning och förhandlingskommittén har på anförda skäl funnit sig böra

förorda, att statens reella huvudmannaskap för högskolan även formellt

bekräftas genom en ombildning av högskolan till ett statligt universitet,

benämnt universitetet i Stockholm. Departementschefen, som anslutit sig

till samma uppfattning, har förordat att principbeslut nu fattas angående

ifrågavarande ombildning från och med den 1 juli 1960.

Utskottet tillstyrker bifall till detta förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår föreligga till prövning två

vid detta utlåtande såsom Bilaga 1 och Bilaga 2 fogade avtalsförslag. Det

ena avser inrättande av universitetet i Stockholm, det andra grunderna för

exploatering av Frescatiområdet m. m.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

17

Utskottet, som för sin del icke funnit något att erinra mot ifrågavarande

avtalsförslag, tillstyrker att förslagen måtte av riksdagen godkännas. I enlighet

med departementschefens därom framställda förslag förordar utskottet

vidare, att, därest smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmelserna

skulle erfordras, riksdagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Med hänsyn till föreliggande anspråk på djurgårdsmark från andra statliga

myndigheters sida och till Djurgårdens roll av naturpark har djurgårdsnämnden

anfört, att den markreservation på lång sikt, som nu gjordes för

universitetet, i allt väsentligt icke finge överskridas. Departementschefen

har ansett, att man icke nu kunde taga någon slutgiltig ställning till detta

spörsmål. Utskottet får med anledning härav och det i motionerna I: 442

och II: 548 gjorda yrkandet framhålla, att utskottet ansluter sig till departementschefens

ifrågavarande uttalande. Utskottet vill dock i förevarande

sammanhang understryka att man i enlighet med vad departementschefen

framhållit självfallet bör vid den fortsatta planeringen på allt sätt eftersträva

att utnyttja den disponibla marken så, att framtida utbyggnader vid

universitetet kunna begränsas till det område, som omfattas av exploateringsavtalet.

På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till

omförmälda motionsyrkande.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår

av ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor till byggnadsarbeten för

universitetet i Stockholm, därav 200 000 kronor för arkitekttävling, 500 000

kronor för nybyggnad för botanik vid Lilla Frescati, 500 000 kronor för

nybyggnad för det kemiska övningslaboratoriet invid naturhistoriska riksmuseet

och 500 000 kronor för slutförandet av ombyggnadsarbeten inom

huvudbyggnaden i kvarteret Vega i Stockholm.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta att Stockholms högskola skall den 1 juli

1960 ombildas till ett statligt lärosäte, benämnt universitetet

i Stockholm;

b) besluta att universitetet skall successivt utflyttas till

Frescatiområdet på Norra Djurgården i Stockholm;

c) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 13 mars 1959 förordat

förslag till överenskommelse angående grunderna för

exploatering av Frescatiområdet m. m.;

d) godkänna av departementschefen förordat förslag till

avtal angående inrättande av ett universitet i Stockholm

m. m.;

2 — Bihang till riksdagens protokoll 195!). 6 samt. Nr 103

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat vidtaga

de åtgärder och meddela de föreskrifter, som erfordras för

genomförande av ombildningen, utflyttningen och exploateringen;
f)

till Byggnadsarbeten för universitetet i Stockholm

för budgetåret 1959/60 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor;

II. att motionerna I: 442 och II: 548 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Birger Andersson,

fröken Andersson, herrar Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes

Andersson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Palme,

Jacobsson, Sundin och Nestrup; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, fröken Olsson, herr Cassel, fröken

Karlsson, herr Johansson i Norrköping, fröken Vinge och herr Helén.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

19

Bilaga 1

Delegerade för staten (Stockholms högskolas förhandlingskommitté), för

Stockholms stad samt för Stockholms högskola ha denna dag enats om

följande förslag till

Avtal

mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola angående

inrättande av ett universitet i Stockholm m. in.

1 §•

Stockholms högskola skall den 1 juli 1960 ombildas till ett statligt lärosäte,

benämnt universitetet i Stockholm, varvid högskolans rättigheter och

skyldigheter övergå till universitetet, där ej annat följer av vad i detta avtal

sägs. Parterna förbinda sig att verka härför i enlighet med vad här nedan

ö verenskommes.

2 §.

Parterna förutsätta, att en successiv överflyttning sker av universitetets

verksamhet från fastigheter och lokaler i innerstaden till fastigheter och

lokaler i stadsdelen Brunnsviken i Stockholm.

3 §.

Stockholms stad överlåter till staten utan särskilt vederlag äganderätten

till de i stadsdelen Vasastaden i Stockholm belägna tomterna nr 8 i kvarteret

Bergsmannen Större, nr 12 i kvarteret Bergsmannen Mindre samt nr

3 och 5 i kvarteret Mimer. Tillträde skall ske den 1 juli 1960, då de tomträttskontrakt,

som nu avse nämnda tomter, skola upphöra att gälla.

Högskolan överlåter till staten utan särskilt vederlag äganderätten till

de byggnader på nämnda tomter, som nu tillhöra högskolan. Tillträde skall

ske den 1 juli 1960.

Högskolan svarar för att tomträtterna till de ovannämnda tomter, som

nu innehavas av högskolan, på tillträdesdagen icke äro besvärade av inteckningar.

4 §.

Högskolan överlåter till staten utan särskilt vederlag äganderätten till

tomterna nr 2 och 3 i kvarteret Kungstenen i stadsdelen Vasastaden i Stockholm

med på tomterna befintliga byggnader. Tillträde skall ske den 1

juli 1960.

Staten övertager nämnda dag betalningsansvaret för det inteckningslån

och det premielån, som högskolan erhållit av Stockholms stads brandförsäkringskontor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

Högskolan svarar för att fastigheterna icke besväras av andra penninginteckningar

än dem, som ligga till säkerhet för ovan nämnda inteckningslån

eller som till staten överlämnas vid tillträdet.

5 §.

Högskolan överlåter med stadens medgivande till staten utan särskilt

vederlag tomträtterna till de i stadsdelen Vasastaden i Stockholm belägna

tomterna nr 3, 7 och 11 i kvarteret Spelbomskan att nyttjas för universitetets

behov eller eljest i enlighet med de för tomterna gällande tomträttskontrakten.

Tillträde skall ske den 1 juli 1960.

Staten övertager nämnda dag betalningsansvaret för det lån, som högskolan

erhållit av Centralförbundet för socialt arbete till bestridande av

kostnaderna för uppförande och inredning av byggnaden på tomten nr 3

i kvarteret Spelbomskan.

Mellan staten och staden överenskommes, dels att envar av de i första

stycket nämnda tomträtterna till tomterna nr 3 och 11 i kvarteret Spelbomskan

skall upphöra, när den fastighet, som tomträtten gäller, icke

längre erfordras för i samma stycke avsedda behov eller ändamål, dels att

vid tomträttens upphörande byggnad på tomten skall tillfalla staden utan

vederlag, varvid staten skall svara för att tomträtten vid överlåtelsen icke

är besvärad av inteckningar.

Parterna förutsätta, att när tomten nr 3 i kvarteret Spelbomskan icke

längre erfordras för universitetets socialvetenskapliga institution fastigheten

icke heller kommer att disponeras för Institutet för socialpolitisk och kommunal

utbildning och forskning i Stockholm eller för Centralförbundet för

socialt arbete. Parterna åsyfta icke att härigenom åstadkomma någon förändring

av det nämnda institutets ställning eller finansiering.

Vid den tidpunkt, då byggnaden å tomten nr 7 i kvarteret Spelbomskan

icke erfordras för universitetsbibliotek och därmed förbunden verksamhet

eller eljest för universitetets behov samt före det staten börjar använda

nämnda tomt och byggnad för annat ändamål, skall staten bereda staden

tillfälle till förhandlingar angående villkoren för tomträttens upphörande

jämte stadens förvärv av äganderätten till byggnaden.

6 §.

Staden uthyr till staten från och med den 1 juli 1960 den i stadsdelen

Vasastaden i Stockholm belägna fastigheten Observatorium nr 1. För uthyrningen

skola gälla samma villkor som nu gälla enligt mellan staden och

högskolan ingångna kontrakt beträffande fastigheten. Sistnämnda kontrakt

skola upphöra att gälla den 1 juli 1960.

7 §.

Staden förbinder sig att verka för att, när staten så påfordrar, för tomterna

nr 8 i kvarteret Bergsmannen Större, nr 12 i kvarteret Bergsmannen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

21

Mindre, nr 3 och 5 i kvarteret Mimer samt nr 2 och 3 i kvarteret Kungstenen

antagas och fastställas stadsplaner, medförande sådan byggnadsrätt

på ifrågavarande tomter, som i huvudsak motsvarar byggnadsrätten enligt

de stadsplaner för angränsande kvarter, som gälla vid tiden för ny-, tilleller

ombyggnad å nämnda tomter.

8 §.

Andra högskolans tillgångar än ovan nämnda samt till högskolan anvisade

donationer, som högskolan själv äger eller disponerar, överföras från

och med den 1 juli 1960 till universitetet. Parterna förutsätta, att donations

villkoren skola iakttagas.

9 §.

Staten förbinder sig att i samband med ombildningen av högskolan bereda

dess tjänstemän och övriga personal motsvarande anställning vid universitetet.

10 §.

Parterna förbinda sig att vidtaga de åtgärder, vartill avtalet kan föranleda.

Alla kostnader, som må vara förenade med parts förvärv av rättighet

eller egendom, skola bäras av förvärvaren ensam.

11 §.

Avtalet av den 28 januari, den 22 mars och den 30 juni 1948 mellan

staten, Stockholms stad och Stockholms högskola rörande högskolans framtida

ställning skall den 1 juli 1960 upphöra att gälla. Staden befrias samtidigt

från förpliktelser gentemot högskolan av vad slag de vara må utom

beträffande den personliga professuren i stadshistoria för F. A. Lindberg.

12 §.

Till avtalet hör en bilaga med »Anmärkningar till vissa paragrafer i avtalet

angående inrättande av ett universitet i Stockholm m.m.».

Har icke dels detta förslag till avtal före den 1 januari 1960 blivit godkänt

av Kungl. Maj:t och riksdagen samt av styrelsen för Stockholms högskola

ävensom av stadsfullmäktige i Stockholm genom beslut, vilket då

vunnit laga kraft, dels ett denna dag av djurgårdsnämnden och Stockholms

stads fastighetsnämnd upprättat förslag till överenskommelse mellan

Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och Stockholms stad, å andra sidan, rörande

grunderna för exploatering av staten tillhörig mark inom visst område

av stadsdelen Brunnsviken i Stockholm likaledes före den 1 januari 1960

blivit godkänt av Kungl. Maj:t och riksdagen samt av stadsfullmäktige i

Stockholm genom beslut, vilket då vunnit laga kraft, skall avtalsförslaget

till alla delar vara förfallet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

Avtalsförslaget har upprättats i tre likalydande exemplar, av vilka parterna

tagit var sitt.

Stockholm den 13 februari 1959.

Stockholms högskolas förhandlingskommitté:

A. Thomson

Torsten Arén Joh. Blidfors Sven Lindblad

Delegerade för Stockholms stad:

Carl Albert Anderson Joakim Garpe

Erik Huss Einar Nilsson Ragnar Tomson

Delegerade för Stockholms högskola:

Håkan Nial Ingvar Svennilson Karl Myrbäck

Den i 12 § i avtalet avsedda bilagan har följande lydelse.

Anmärkningar

till vissa paragrafer i avtalet angående inrättande av

ett universitet i Stockholm m. m.

»Till 1 §.

Av de till högskolan knutna särskilda instituten med egna styrelser eller direktioner tillhöra

Wenner-Grens institut för experimentell biologi, fysiologisk kemi och ämnesomsättningsforskning,

ryska institutet samt psykotekniska institutet högskolan och överföras sålunda i och med ombildningen

till universitetet. Förutom ovan nämnda institut finns ett antal utomstående institutioner,

med vilka högskolan har ett mer eller mindre fast organiserat samarbete. Härutinnan är

avtalet icke avsett att medföra någon ändring.

Till 3 §.

I paragrafen nämnda tomter disponeras för närvarande för följande ändamål: nr 8 i kvarteret

Bergsmannen Större med adress Norrtullsgatan 2 för juridiska och humanistiska avdelningarna,

nr 12 i kvarteret Bergsmannen Mindre med adress Sandåsgatan 2 för institut för organisk kemi,

nr 3 i kvarteret Mimer med adress Norrtullsgatan 16 för dels Wenner-Grens institut för experimentell

biologi, fysiologisk kemi och ämnesomsättningsforskning, dels institut för försäkringsmatematik

och matematisk statistik samt nr 5 i samma kvarter vid Vanadis vägen—Hagagatan

för institut för fysik.

Till h §•

I paragrafen nämnda tomter disponeras för närvarande för följande ändamål: nr 2 i kvarteret

Kungstenen med adress Kungstensgatan 45 för matematisk-naturvetenskapliga avdelningen samt

nr 3 i samma kvarter med adress Drottninggatan 116 för högskolans förvaltning.

Till 5 §.

I paragrafen nämnda tomter disponeras för närvarande för följande ändamål: nr 3 i kvarteret

Spelbomskan med adress Odengatan 61 för socialvetenskapligt institut vid högskolan samt för

Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning i Stockholm och Centralförbundet

för socialt arbete, nr 7 i samma kvarter med adress Odengatan 59 för bibliotek för humanistiska

avdelningen och därmed förbunden verksamhet samt nr 11 i samma kvarter med adress

Odengatan 63 för institut för biokemi.

Parterna äro ense, att tomten nr 3 i kvarteret Spelbomskan må, om så är erforderligt, disponeras

för annat universitetets ändamål, även sedan tomten ifråga icke längre erfordras för universitetets

socialvetenskapliga institution och icke heller disponeras för Institutet för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning i Stockholm eller Centralförbundet för socialt arbete.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

23

Därest tomten nr 7 i kvarteret Spelbomskan användes till annat ändamål än universitetsbibliotek

och därmed förbunden verksamhet, skall avgälden utgå med i mom. 3:o första stycket tomträttskontraktet

angivet belopp.

Parterna förutsätta, att, där ej annat överenskommes, byggnaderna på tomterna nr 3 och 11 i

kvarteret Spelbomskan bibehållas och normalt underhållas till dess staden tillträder desamma.

Staten skall hålla byggnaderna försäkrade mot brand till betryggande belopp. Skulle eldsolycka

övergå någon av byggnaderna, skall brandskadeersättningen tillfalla staten; dock skall, om staten

ej inom 18 månader från det händelsen timat åtagit sig att återställa byggnaden, tomträtten avseende

tomten ifråga upphöra att gälla, varvid staten skall ej mindre svara för att tomträtten är

fri från inteckningar än även till staden utgiva belopp, svarande mot summan av dels den del av

brandskadeersättningen, som må ha tillfallit staten, dels den del därav, som kan ha utgått till

inteckningshavarna.

Till 6 §.

Den i paragrafen nämnda fastigheten Observatorium nr 1 med adress Drottninggatan 120

disponeras för närvarande för bland annat geografiskt institut.

Till 7 §.

Vad i paragrafen sägs om stadsplaneändring avser ej ändring av den inskränkning av byggnadsrätten

på tomterna nr 2 och 3 i kvarteret Kungstenen, som gäller enligt avtal mellan staden och

högskolan den 11 november 1905.

De nu gällande stadsplanerna för kvarter, gränsande till de i paragrafen uppräknade tomterna,

äro i vissa avseenden föråldrade. Sålunda saknas bestämmelser angående sådant parkeringsutrymme,

som enligt nu tillämpade principer bör finnas i fastigheter av ifrågavarande beskaffenhet

och belägenhet. Med hänsyn till att härav betingad ändring av dessa stadsplaner kan förutses

inom snar framtid ävensom under beaktande av att även andra förändringar i grannkvarterens

byggnadsrätt i enlighet med utvecklingens krav kunna komma att vidtagas, har byggnadsrätten

för de i paragrafen nämnda tomterna angivits skola bero av de stadsplaner, som vid tiden för ny-,

till- eller ombyggnad å tomterna gälla för angränsande kvarter.

Till 8 §.

Donationer för studie- eller resestipendier liksom andra donationer, vilkas avkastning för närvarande

icke redovisas i högskolans huvudstat, beröras icke av avtalet i annan mån än att,

liksom beträffande övriga donationer, i stället för högskolans organ universitetets motsvarande

myndigheter förutsättas skola utöva dispositionsrätten enligt donationsvillkoren.

Till 10 §.

Det förutsättes bland annat, att part, som enligt avtalet överlåter fast egendom, härom utfärdar

särskild överlåtelsehandling.

Eventuell avkastning, som förfaller till betalning före den 1 juli 1960, skall tillfalla överlåtaren,

annan avkastning förvärvaren. Samma fördelningsregel skall gälla skatter och andra onera.»

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

Bilaga 2

Djurgårdsnämnden och Stockholms stads fastighetsnämnd ha denna dag

enats om följande förslag till

Överenskommelse

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och Stockholms stad, å andra

sidan, rörande grunderna för exploatering av kronan tillhörig mark inom

det område av stadsdelen Brunnsviken i Stockholm, som på härtill fogad

dispositionsplan (djurgårdsnämndens ritning nr 5510) angivits med heldragen

svart linje.

§ 1.

Parterna förbinda sig medverka till att generalplan i huvudsaklig

överensstämmelse med ovan omnämnd dispositionsplan snarast möjligt upprättas.

En dylik generalplan skall även redovisa anslutningar till huvudledningar

för vatten och avlopp.

§ 2.

Parterna förbinda sig verka för att stadsplaner snarast möjligt upprättas,

antagas och fastställas för bostadsområdet inom dispositionsplanen

utan att generalplanens färdigställande avvaktas. Parterna äro ense om

att därvid inom området tillgodose behov av mark för studentbostäder i

den omfattning, som efter närmare utredning kan befinnas lämplig.

För det till vetenskapliga institutioner m. m. avsedda området skola

stadsplaner upprättas, antagas och fastställas, om någondera parten finner

detta vara erforderligt.

§ 3.

Innan stadsplaneförslag av staden överlämnas till Kungl. Maj:t för fastställelse,

skola mellan parterna upprättas särskilda stadsplaneavtal för planernas

genomförande. Därvid skall följande iakttagas.

Mom. 1.

Kronan skall i överensstämmelse med de i 70 respektive 73 §§ byggnadslagen

den 30 juni 1947 angivna grunderna för stadsplaneläggning av område

i en ägares hand avstå mark till gata och annan allmän plats och

till sådan allmän byggnad, som erfordras för exploateringen, samt deltaga

i kostnaderna för iordningställande av gator.

Mom. 2.

Anläggning av erforderligt vatten- och avloppsnät skall bekostas av kronan

i den omfattning, som framgår av lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar

den 3 juni 1955.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

25

Mom. 3.

Kronan skall äga rätt att, om kronan så önskar, utföra arbeten för anläggning

av sådana gator och ledningar inom stadsplaneområdet, vilka enligt

stadsplaneavtal helt eller delvis bekostas av kronan. Sådana arbeten

skola utföras i enlighet med stadens föreskrifter enligt gängse praxis och

under dess kontroll.

§ 4.

Därest kronan önskar helt eller delvis bebygga det område, som enligt

ovannämnda dispositionsplan skall utnyttjas för vetenskapliga institutioner

och statliga byggnader utan att avvakta planläggning av området, ankommer

det på staden, att på sätt som efter förhandling mellan parterna

befinnes lämpligt anordna tillfart samt framdraga ledningar för avlopp,

vatten, gas och elektricitet intill gränsen för området ifråga. Kostnaden för

framdragande av tillfart samt ledningar för gas och elektricitet bestridas av

staden. För anslutning av området till stadens allmänna vatten- och avloppsanläggningar

skall kronan utgiva ersättning i den omfattning som

framgår av lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar den 3 juni

1955. I den mån härovan omnämnd tillfart och ledningar för gas, vatten,

elektricitet och avlopp framdragas över mark, som är i kronans ägo, skall

kronan kostnadsfritt ställa mark till stadens förfogande.

§ 5.

Till denna överenskommelse hör en bilaga med kommentarer till densamma.

Har detta förslag till överenskommelse icke före den 1 januari 1960 blivit

godkänt av Stockholms stadsfullmäktige genom beslut som då vunnit laga

kraft samt av Kungl. Maj:t och riksdagen, skall förslaget till överenskommelse

anses till alla delar förfallet.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 13 februari 1959

För Stockholms stad

Djurgårdsnämnden Dess fastighetsnämnd

Henry Johansson Waljrid Frank

/ K. G. Arrhenius / Sture Dahlén

Den i § 5 i överenskommelsen avsedda bilagan har följande lydelse.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6'' saml. Nr 103

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

Kommentarer till

en mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och Stockholmg stad, å andra

sidan, den 13 februari 1959 träffad överenskommelse rörande grunderna

för exploatering av kronan tillhörig mark inom del av stadsdelen Brunnsviken.

Till ingressen.

I ingressen avsedd, kronan tillhörig, mark omfattar stadsägorna nr 5 och 22 M samt del av

stadsägoområdet nr 22 av stadsägan nr 22 + 23 + 24.

Dispositionsplanens gränser äro schematiskt angivna och förutsättas skola närmare studeras vid

planläggningen.

Till § 1.

Vad i paragrafen stadgas att generalplanen skall upprättas i huvudsaklig överensstämmelse med

dispositionsplanen innebär icke att generalplaneutredningen begränsas enbart till det område dispositionsplanen

omfattar. Utredningarna torde sålunda exempelvis komma att behöva omfatta

lösningar för Roslagsvägens sträckning närmast söderut ävensom blivande lokalgatas anslutning

till denna nya väg.

Det förutsättes att utredningen rörande motorvägens sträckning påbörjas omedelbart och bedrives

med skyndsamhet.

Därest frågan om områdets anslutning till huvudledningar för avlopp icke skulle vara löst vid

upprättandet av generalplanen, må denna redovisa olika alternativa lösningar av frågan.

Till § 2.

Det anmärkes att stadsplaneläggning av bostadsområdets västra del mellan Ekhagen och den

nya motorvägen (Torphagen) är beroende av motorvägens sträckning på denna plats.

I paragrafen omnämnd utredning förutsätter särskilda förhandlingar även med vederbörande

studentorganisation.

Till § i.

I andra stycket av § 2 i avtalet intagen bestämmelse utgör icke hinder för bebyggelse enligt

avtalets § 4.

Vad i denna paragraf säges om område, som enligt dispositionsplanen skall utnyttjas för vetenskapliga

institutioner och statliga byggnader, gäller jämväl om området i viss utsträckning kommer

att utnyttjas för studentkårsbyggnader.

Kronans åtagande att ställa egen mark till stadens förfogande för tillfart till i paragrafen

angivet område förutsätter att nuvarande Roslagsvägen i huvudsak bibehålies som lokalgata inom

området och att denna lokalgatas anslutning till blivande Roslagsvägen (motorvägen) kan ske i

närheten av området. Skulle annan tillfart visa sig erforderlig förutsättes särskild överenskommelse

mellan parterna.

På kronan fallande kostnader komma att regleras av de beslut, som i vederbörlig ordning fattas

på grundval av lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar den 3 juni 1955 (gäller även

§ 3 mom. 2).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1959

27

orp

teka uddan

Bock-f.*

Kol man

Sjåtiuganpff

\ Stora^keppkämberaet

• <• BrurmsVtfce

* U

L ill» L

- o "

len j

len narmed

stall

Institutet

=Jö£^£*''k

Unjf DL V /*■

1

rtlimfXxkat

an\bfnkiakdptTniens e*p\iment''allé1t

fc *

hotan

Brunt\sV\kev\

DJURGÅRDSNAMNDEN

ifn. ru*.''

Skola 1:10.000

Tillhör överenskommelse mellan Kungl. Maj:t och Kronan

samt Stockholms stad rörande exploatering av del

av stadsdelen Brunnsviken.

A. Område, avsett i huvudsak för vetenskapliga institutioner

och statliga byggnader.

B. Område, avsett i huvudsak för bostäder (inkl. studentbostäder).

H&eiiarvf T. Område, avsett för trafikled (Roslagsvägen).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ombildning av Stockholms högskola till universitet m. m. a1 i texten