Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1959/60 m. m.
1959-05-26 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:136, Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1959/60 m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959
1
Nr 13(1
Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl.
Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget
för budgetåret 1959/60 m. m.
(4:e avd.)
I anslutning till Kungl. Maj :ts i propositionen nr 150 framlagda förslag
angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60 m. m.
har följande — till behandling av statsutskottet hänvisade motioner —
väckts, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Aastrup m. fl. (I: 510) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 621), i vilka hemställts 1) att riksdagen vid behandlingen
av förenämnda proposition i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte — i syfte att
nå begränsningar av statens utgiftsåtaganden — begära att förslag framlägges
för höstriksdagen 1959 om ändringar i gällande bidrags- eller subventionsgrunder
i av motionärerna angivna avseenden, så att dessa ändringar
kan få statsfinansiell effekt snarast möjligt, 2) att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj:t måtte bevaka statens intresse
av skälig utdelning av statens aktieinnehav i LKAB, samt 3) att riksdagen
måtte i övrigt beakta i motionerna anförda synpunkter;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ewerlöf m. fl. (I: 511) och den andra inom andra kammaren av herr
Hjalmarson m. fl. (II: 619), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1) uttala
att en statlig inkomst- och utgiftspolitik — i syfte att utan skattehöjningar
göra det möjligt att täcka statens löpande utgifter med löpande inkomster
— bort och bör föras enligt i motionen angivna riktlinjer, vilka skulle medföra
att statens behov att låna pengar för utgifter skulle minska med ca
1 500 milj. kronor, 2) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa a) att Kungl.
Maj :t måtte, under hänvisning till den statsfinansiella krisen, före ingången
av budgetåret 1959/60 dels anbefalla ämbetsverk och styrelser en restriktiv
användning av alla tillgängliga anslag — av vad slag det vara må —
dels inskärpa att anslagsöverskridanden ej må förekomma, b) att medelsförbrukningen
bland annat för vissa i motionerna angivna ändamål och inom
särskilt nämnda anslag nedbringas med angivna belopp, c) att förbrukning
av äldre anslag måtte begränsas så, att därav icke föranledcs en minskning
av reservation smedel sbehållningen som överstiger 50 milj. kronor, samt 3)
i övrigt beakta vad i motionerna anförts.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 136
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionerna II: 621 och II: 619.
Utskottet. I förevarande motioner har — under hänvisning bl. a. till tidigare
under innevarande riksdag framförda förslag och yrkanden — av respektive
motionärer redovisats deras alternativ till Kungl. Maj :ts budgetförslag
för nästa budgetår. Samtidigt har framlagts förslag till omfattande åtgärder
i syfte att för budgetåret 1959/60 begränsa statens utgiftsåtaganden
och lånebehov.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att beträffande samtliga de av
Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslagen och beräknade inkomsterna
beslut numera fattats av riksdagen eller förslag framlagts av vederbörande
utskott. I vad motionärernas förslag avse en ändring — i en eller
annan form — i dessa delar kan utskottet följaktligen icke biträda motionärernas
yrkanden. Ej heller i övrigt finner sig utskottet kunna tillstyrka
bifall till desamma och avstyrker således bifall till motionerna i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 510 och II: 621 icke må av riksdagen
bifallas;
II. att motionerna I: 511 och II: 619 icke må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 26 maj 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Thun, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Anders Johansson,
Bengtson och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl,
Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, fröken
Elmén, herrar Hansson i Önnarp, Johansson i Norrköping, Hjalmarson och
Eliasson i Moholm.
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959
3
Reservationer
1) av herrar Boman, A vel Johannes Andersson, Anders Johansson, Malmborg,
Ståhl och fröken Elmén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 510 och II: 621 samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar med »Utskottet vill» och
slutar med »motionerna i fråga», bort ha följande lydelse:
-Utskottet finner för sin del vad i motionerna I: 510 och II: 621 anförts
synnerligen beaktansvärt. Såsom motionärerna framhållit bör sålunda av
Kungl. Maj :t — i syfte att nå begränsningar av statens utgiftsåtaganden —
förslag framläggas för höstriksdagen 1959 om ändringar i gällande bidragseller
subventionsgrunder i av motionärerna angivna avseenden, så att dessa
ändringar kan få statsfinansiell effekt snarast möjligt. Utskottet, som förutsätter
att så sker, vill i förevarande sammanhang också understryka motionärernas
uttalanden om vikten av att 1958 års liesparingsutredning utarbetar
förslag till besparingar, ägnade att — under förutsättning av återgång
till normal konjunktur— utgöra underlag för en balanserad driftbudget för
budgetåret 1960/61.
På sätt motionärerna föreslagit bör vidare, enligt utskottets mening, statens
intresse av skälig utdelning av statens aktieinnehav i LKAB beaktas.
Med biträdande jämväl i övrigt av motionärernas yrkanden och under hänvisning
till den motivering härför, som i motionerna förebragts, får utskottet
således tillstyrka bifall till nämnda motioner. Däremot anser sig utskottet
icke kunna biträda yrkandena i de båda likalydande motionerna I: 511 och
II: 619 och avstyrker alltså bifall till dessa motioner.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 510 och
11:621, i skrivelse till Kungl. Maj :t
1) begära att Kungl. Maj :t måtte — i syfte att nå begränsningar
av statens utgiftsåtaganden — för höstriksdagen 1959
framlägga förslag om ändringar i gällande bidrags- eller
subventionsgrunder i de avseenden, som angivits i motionerna,
så att dessa ändringar kan få statsfinansiell effekt snarast
möjligt;
2) hemställa att Kungl. Maj:t måtte bevaka statens intresse
av skälig utdelning av statens aktieinnehav i LKAB;
3) giva till känna vad utskottet i anledning av motionerna
i övrigt anfört;»
2) av herrar Domö, Skoglund i Doverstorp, Hjalmarson och Klots son i Moholm,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:511
och II: 619 samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar med »Utskottet vill» och
slutar med »motionerna i fråga», bort ha följande lydelse:
4
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959
»Utskottet, som fäster avgörande vikt vid att balans uppnås mellan statens
löpande utgifter och inkomster samt vid att förutsättningar också eljest skapas
för en sådan begränsning av det statliga lånebehovet att dettas omfattning
ej äventyrar penningvärde och sysselsättning, biträder de förslag i detta
syfte som framförts i motionerna 1:511 och II: 619. Såvitt utskottet kan bedöma
skulle genom dessa förslags realiserande den eftersträvade balansen
uppnås.
Utskottet finner ej den omständigheten att beslut numera fattats om
praktiskt taget alla de anslag som sammanfattas i förslaget till riksstat vara
något hinder för de verkliga utgifternas anpassning till de inkomster som
utan skattehöjningar kan påräknas. Enligt utskottets mening innefattar fastställandet
av en riksstat just ett tillfälle för riksdagen att kräva en sådan
anpassning.
Mot bakgrund av det anförda ser utskottet ej anledning att i anslutning
till motionerna I: 510 och II: 621 göra annat uttalande än att den sanering
av statens utgiftspolitik som nu måste vidtagas ej låter sig uppskjuta.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 511 och
II: 619,
1) uttala, att en statlig inkomst- och utgiftspolitik — i
syfte att utan skattehöjningar göra det möjligt att täcka
statens löpande utgifter med löpande inkomster — bort och
bör föras enligt i motionerna angivna riktlinjer, vilka skulle
medföra att statens behov att låna pengar för utgifter skulle
minska med ca 1 500 miljoner kronor;
2) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
a) att Kungl. Maj :t måtte, under hänvisning till den
statsfinansiella krisen, före ingången av budgetåret 1959/60
dels anbefalla ämbetsverk och styrelser en restriktiv användning
av alla tillgängliga anslag — av vad slag det vara
må — dels inskärpa att anslagsöverskridanden ej må förekomma,
b) att medelsförbrukningen bland annat för följande än
-
damål och inom nedan angivna anslag måtte nedbringas
med här angivna belopp:
Anslag belopp i
milj. kr.
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga . . 3,0
Rese- och traktamentskostnader............... 7,5
Statsverkets tryckkostnader............. 4,0
Ersättning för minskad fiskerätt .............. 3,0
Allmänna fastighetsfonden
reparationer och underhåll ............. 3,0
ny- och ombyggnader....................... 7,0
Lån till allmänna samlingslokaler............. 4,0
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959 5
Inventarier för beskickningar m. m........ 0,6
Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder...... 2,7
Understöd åt flyktingar....................... 1,0
Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet .......................... 2,0
Bidrag till föreläsnings- och studieverksamhet .. 3,0
Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet
.............................. . . 0,5
Statens skogsförbättringsanslag ......... 1,0
Bidrag till vissa skogsbrukskurser ............. 1,0
Riksdagen och dess verk ........... 0,7
Avlöningsanslag .............................. 25,0
c) att förbrukning av äldre anslag måtte begränsas så,
att därav icke föranledes en minskning av reservationsmedelsbehållningen
som överstiger 50 miljoner kronor;
3) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
i anledning av motionerna i övrigt anfört.»
3) av herrar Pålsson, Bengtson, Svensson i Stenkyrka och Hansson i önnarp,
vilka ansett att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»I förevarande motioner har — under hänvisning bl. a. till tidigare under
innevarande riksdag framförda förslag och yrkanden — redovisats alternativ
till Kungl. Maj :ts budgetförslag för nästa budgetår.
Det är enligt utskottets mening nödvändigt, att en bättre balans skapas
mellan statens totala inkomster och utgifter och därmed också ett minskat
upplåningsbehov för statens del. Det nuvarande statsfinansiella läget med
ett i propositionen nr 150 redovisat underskott å driftbudgeten för nästkommande
budgetår på 714 milj. kronor, vilket departementschefen beräknar
komma att stiga till minst 1 miljard kronor, och med ett totalbudgetunderskott
på cirka 3 miljarder kronor inger allvarliga farhågor, särskilt med
hänsyn till att belastningen på statsbudgeten under de närmast följande
budgetåren beräknas bli ännu hårdare.
I propositionen nr 150 framhåller departementschefen, att regeringen är
beredd att till höstriksdagen lägga fram förslag om införande av en allmän
omsättningsskatt till förstärkning av statsbudgeten. Utskottet vill i detta
sammanhang understryka angelägenheten av att en allmän omsättningsskatt
undvikes. Departementschefen räknar i den nämnda propositionen med att
ytterligare anslagsmedel måste tillkomma under budgetåret 1059/60 utöver
de cirka 400 milj. kronor, som redan anvisats, för att den sysselsättningspolitiska
målsättningen skall kunna fullföljas och framhåller vikten av att
en expansion inom ekonomien eftersträvas. Utskottet anser, att en allmän
omsättningsskatt i det avmattade konjunkturläge, som man sålunda fortfarande
måste räkna med, skulle bereda näringslivet ökade svårigheter i
6
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1656
fråga om avsättning och sysselsättning och samtidigt försämra dess konkurrenskraft
gentemot utlandet.
Målsättningen för budgetpolitiken måste därför enligt utskottets mening
vara att genom besparingar minska statens utgifter. 1958 års besparingsutredning
har enligt direktiven i uppdrag att komma med förslag till besparingsmöjligheter
över hela budgeten och att därvid »sikta på en samlad
besparingseffekt av någorlunda betydande storlek». Såsom framgår av propositionen
nr 150 väntas besparingsutredningens resultat föreligga i höst,
varvid det blir lättare att bedöma möjligheterna att genom besparingar
skapa balans i budgeten. Med hänsyn såväl härtill som till att de ekonomiska
utvecklingstendenserna under år 1960 då säkrare kan bedömas bör
man enligt utskottets mening vid de överläggningar, som under hösten skall
äga rum mellan regeringen och den borgerliga oppositionen, ha ett väsentligt
bättre underlag för ställningstagande till det statsfinansiella läget. Besparingsutredningens
förslag torde kunna utgöra underlag för en balanserad
driftbudget för budgetåret 1960/61 och följande budgetår vid normala
konjunkturförhållanden.
Utskottet beklagar, att besparingsutredningen inte tillsattes tidigare enligt
önskemål, som framfördes, så att dess förslag kunnat bilda underlag för
bättre budgetbalans redan för nästkommande budgetår. Samtidigt vill utskottet
understryka att de nödvändiga besparingsförslagen måste utformas
senast vid arbetet med budgeten inom Kungl. Maj :ts kansli. Oppositionspartierna
har givetvis begränsade möjligheter att i efterhand och utan tillgång
till Kungl. Maj:ts kansli framlägga förslag till planmässiga besparingar över
hela budgeten av den omfattning, som kräves i nuvarande läge. I detta sammanhang
vill utskottet peka på att yrkanden av den typ, som innefattas i
folkpartiets förslag om nedsättning av de centrala förvaltningsmyndigheternas
omkostnader med 10 procent och i högerns förslag om slopande av småanslagen,
enligt utskottets mening inte rimligen kan läggas till grund för
riksdagsbeslut.
Åtskilliga av de förslag, som högern och folkpartiet framlagt till förstärkning
av budgeten, bar inte syftat till reella besparingar utan till ökad beskattning
eller avgiftsbeläggning och till inkomstöverföring från vissa grupper
till andra. Det gäller exempelvis förslagen om höjning av folkpensionsavgiften,
avskaffande av vissa schablonavdrag vid taxeringen, minskning av
statsbidragen till kommunerna och borttagande av barnbidraget för det första
barnet. Sådana åtgärder får enligt utskottets mening samma konsekvenser
som en allmän omsättningsskatt eller höjning av den direkta beskattningen.
Utskottet anser, att den besparingslinje varit realistisk, som centerpartiet
från förhandenvarande förutsättningar företrätt. Denna linje har för nästkommande
budgetår inneburit följande större besparingar: sänkning av
bostadssubventioneringen med 64 milj. kr., minskning av statsbidragen till
sjukkassorna med 44 milj. kr., avslag på förslaget om särskilt prisregleringsanslag
under fjärde huvudtiteln på 40 milj. kr., en väsentlig sänkning av
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959
7
det s. k. driftbidraget till SJ, besparing vid omläggning av vissa studiebidrag
och stipendier på 6,5 milj. kr. Riksdagsbeslutet om allmän pensionsförsäkring
medför enligt propositionen nr 100 arbetsgivaravgifter för staten
under år 1960 med omkring 100 milj. kronor. Statens skattebortfall i följd
av den allmänna pensionsförsäkringen är svårt att bedöma men torde för
år 1960 kunna beräknas till 100—200 milj. kronor. Vid en försiktig bedömning
kan sägas, att statens budget 1959/60 försvagas med cirka 100 milj.
kronor i följd av beslutet om allmän pensionsförsäkring, vilket sålunda inte
inträffat vid bifall till centerpartiets förslag. Den räntesänkning på 0,5
procent, som centerpartiet framfört som ett minimikrav, skulle ha minskat
statens ränteutgifter med cirka 50 milj. kr. per år. Å andra sidan har
centerpartiet föreslagit utgiftsökningar och inkomstminskningar för staten
med sammanlagt cirka 30 milj. kr. Den linje, som centerpartiet företrätt,
skulle sålunda stärkt statens driftbudget för nästkommande budgetår
med cirka 300 milj. kr.
Riksstaten för nästkommande budgetår borde enligt utskottets mening ha
utformats efter den linje, som centerpartiet företrätt. Ifrågavarande förslag
har emellertid avslagits av riksdagen eller avstyrkts av vederbörande utskott.
Detta kan dock inte ändra utskottets bedömning i fråga om den finanspolitik,
som bör föras i nuvarande läge.
Det av departementschefen till cirka 1 miljard kronor beräknade driftbudgetunderskottet
för nästkommande budgetår skulle, om centerpartiets
förslag följts, ha reducerats till cirka 700 milj. kr. Detta bör emellertid enligt
utskottets mening kunna begränsas genom restriktivitet i fråga om anslagsöverskridanden
och förbrukning av reservation sanslagsbehållningar.
Som en riktpunkt för besparingssträvandena bör gälla, att statens verksamhet
måste minskas, och redan nu bör ämbetsverk och styrelser anmodas att
tillämpa restriktivitet vid användning av alla anslag.
I det avmattade konjunkturläge, som råder, är en viss underbalansering av
driftbudgeten enligt utskottets mening naturlig. En eftersträvad konjunkturuppgång
kan på relativt kort tid förbättra budgetläget dels genom minskade
utgifter för sysselsättningspolitiken, dels genom ökning av skatteunderlaget.
Såsom utskottet ovan framhållit bör med hänsyn till såväl detta som
till det aviserade förslaget från besparingsutredningen ett bättre underlag
förefinnas i höst för ställningstagande i fråga om det statsfinansiella läget.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:510 och
11:621, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 511 och
11:619, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.»
590985 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.