Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1959/60 m. m.

1959-05-26 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:136, Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1959/60 m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959

1

Nr 13(1

Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl.

Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget

för budgetåret 1959/60 m. m.

(4:e avd.)

I anslutning till Kungl. Maj :ts i propositionen nr 150 framlagda förslag

angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60 m. m.

har följande — till behandling av statsutskottet hänvisade motioner —

väckts, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Aastrup m. fl. (I: 510) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 621), i vilka hemställts 1) att riksdagen vid behandlingen

av förenämnda proposition i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte — i syfte att

nå begränsningar av statens utgiftsåtaganden — begära att förslag framlägges

för höstriksdagen 1959 om ändringar i gällande bidrags- eller subventionsgrunder

i av motionärerna angivna avseenden, så att dessa ändringar

kan få statsfinansiell effekt snarast möjligt, 2) att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj:t måtte bevaka statens intresse

av skälig utdelning av statens aktieinnehav i LKAB, samt 3) att riksdagen

måtte i övrigt beakta i motionerna anförda synpunkter;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ewerlöf m. fl. (I: 511) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson m. fl. (II: 619), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1) uttala

att en statlig inkomst- och utgiftspolitik — i syfte att utan skattehöjningar

göra det möjligt att täcka statens löpande utgifter med löpande inkomster

— bort och bör föras enligt i motionen angivna riktlinjer, vilka skulle medföra

att statens behov att låna pengar för utgifter skulle minska med ca

1 500 milj. kronor, 2) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa a) att Kungl.

Maj :t måtte, under hänvisning till den statsfinansiella krisen, före ingången

av budgetåret 1959/60 dels anbefalla ämbetsverk och styrelser en restriktiv

användning av alla tillgängliga anslag — av vad slag det vara må —

dels inskärpa att anslagsöverskridanden ej må förekomma, b) att medelsförbrukningen

bland annat för vissa i motionerna angivna ändamål och inom

särskilt nämnda anslag nedbringas med angivna belopp, c) att förbrukning

av äldre anslag måtte begränsas så, att därav icke föranledcs en minskning

av reservation smedel sbehållningen som överstiger 50 milj. kronor, samt 3)

i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 136

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna II: 621 och II: 619.

Utskottet. I förevarande motioner har — under hänvisning bl. a. till tidigare

under innevarande riksdag framförda förslag och yrkanden — av respektive

motionärer redovisats deras alternativ till Kungl. Maj :ts budgetförslag

för nästa budgetår. Samtidigt har framlagts förslag till omfattande åtgärder

i syfte att för budgetåret 1959/60 begränsa statens utgiftsåtaganden

och lånebehov.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att beträffande samtliga de av

Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslagen och beräknade inkomsterna

beslut numera fattats av riksdagen eller förslag framlagts av vederbörande

utskott. I vad motionärernas förslag avse en ändring — i en eller

annan form — i dessa delar kan utskottet följaktligen icke biträda motionärernas

yrkanden. Ej heller i övrigt finner sig utskottet kunna tillstyrka

bifall till desamma och avstyrker således bifall till motionerna i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 510 och II: 621 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionerna I: 511 och II: 619 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 26 maj 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Thun, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Anders Johansson,

Bengtson och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl,

Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, fröken

Elmén, herrar Hansson i Önnarp, Johansson i Norrköping, Hjalmarson och

Eliasson i Moholm.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959

3

Reservationer

1) av herrar Boman, A vel Johannes Andersson, Anders Johansson, Malmborg,

Ståhl och fröken Elmén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna I: 510 och II: 621 samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar med »Utskottet vill» och

slutar med »motionerna i fråga», bort ha följande lydelse:

-Utskottet finner för sin del vad i motionerna I: 510 och II: 621 anförts

synnerligen beaktansvärt. Såsom motionärerna framhållit bör sålunda av

Kungl. Maj :t — i syfte att nå begränsningar av statens utgiftsåtaganden —

förslag framläggas för höstriksdagen 1959 om ändringar i gällande bidragseller

subventionsgrunder i av motionärerna angivna avseenden, så att dessa

ändringar kan få statsfinansiell effekt snarast möjligt. Utskottet, som förutsätter

att så sker, vill i förevarande sammanhang också understryka motionärernas

uttalanden om vikten av att 1958 års liesparingsutredning utarbetar

förslag till besparingar, ägnade att — under förutsättning av återgång

till normal konjunktur— utgöra underlag för en balanserad driftbudget för

budgetåret 1960/61.

På sätt motionärerna föreslagit bör vidare, enligt utskottets mening, statens

intresse av skälig utdelning av statens aktieinnehav i LKAB beaktas.

Med biträdande jämväl i övrigt av motionärernas yrkanden och under hänvisning

till den motivering härför, som i motionerna förebragts, får utskottet

således tillstyrka bifall till nämnda motioner. Däremot anser sig utskottet

icke kunna biträda yrkandena i de båda likalydande motionerna I: 511 och

II: 619 och avstyrker alltså bifall till dessa motioner.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 510 och

11:621, i skrivelse till Kungl. Maj :t

1) begära att Kungl. Maj :t måtte — i syfte att nå begränsningar

av statens utgiftsåtaganden — för höstriksdagen 1959

framlägga förslag om ändringar i gällande bidrags- eller

subventionsgrunder i de avseenden, som angivits i motionerna,

så att dessa ändringar kan få statsfinansiell effekt snarast

möjligt;

2) hemställa att Kungl. Maj:t måtte bevaka statens intresse

av skälig utdelning av statens aktieinnehav i LKAB;

3) giva till känna vad utskottet i anledning av motionerna

i övrigt anfört;»

2) av herrar Domö, Skoglund i Doverstorp, Hjalmarson och Klots son i Moholm,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:511

och II: 619 samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar med »Utskottet vill» och

slutar med »motionerna i fråga», bort ha följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959

»Utskottet, som fäster avgörande vikt vid att balans uppnås mellan statens

löpande utgifter och inkomster samt vid att förutsättningar också eljest skapas

för en sådan begränsning av det statliga lånebehovet att dettas omfattning

ej äventyrar penningvärde och sysselsättning, biträder de förslag i detta

syfte som framförts i motionerna 1:511 och II: 619. Såvitt utskottet kan bedöma

skulle genom dessa förslags realiserande den eftersträvade balansen

uppnås.

Utskottet finner ej den omständigheten att beslut numera fattats om

praktiskt taget alla de anslag som sammanfattas i förslaget till riksstat vara

något hinder för de verkliga utgifternas anpassning till de inkomster som

utan skattehöjningar kan påräknas. Enligt utskottets mening innefattar fastställandet

av en riksstat just ett tillfälle för riksdagen att kräva en sådan

anpassning.

Mot bakgrund av det anförda ser utskottet ej anledning att i anslutning

till motionerna I: 510 och II: 621 göra annat uttalande än att den sanering

av statens utgiftspolitik som nu måste vidtagas ej låter sig uppskjuta.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 511 och

II: 619,

1) uttala, att en statlig inkomst- och utgiftspolitik — i

syfte att utan skattehöjningar göra det möjligt att täcka

statens löpande utgifter med löpande inkomster — bort och

bör föras enligt i motionerna angivna riktlinjer, vilka skulle

medföra att statens behov att låna pengar för utgifter skulle

minska med ca 1 500 miljoner kronor;

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

a) att Kungl. Maj :t måtte, under hänvisning till den

statsfinansiella krisen, före ingången av budgetåret 1959/60

dels anbefalla ämbetsverk och styrelser en restriktiv användning

av alla tillgängliga anslag — av vad slag det vara

må — dels inskärpa att anslagsöverskridanden ej må förekomma,

b) att medelsförbrukningen bland annat för följande än
-

damål och inom nedan angivna anslag måtte nedbringas

med här angivna belopp:

Anslag belopp i

milj. kr.

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga . . 3,0

Rese- och traktamentskostnader............... 7,5

Statsverkets tryckkostnader............. 4,0

Ersättning för minskad fiskerätt .............. 3,0

Allmänna fastighetsfonden

reparationer och underhåll ............. 3,0

ny- och ombyggnader....................... 7,0

Lån till allmänna samlingslokaler............. 4,0

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959 5

Inventarier för beskickningar m. m........ 0,6

Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder...... 2,7

Understöd åt flyktingar....................... 1,0

Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet .......................... 2,0

Bidrag till föreläsnings- och studieverksamhet .. 3,0

Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet

.............................. . . 0,5

Statens skogsförbättringsanslag ......... 1,0

Bidrag till vissa skogsbrukskurser ............. 1,0

Riksdagen och dess verk ........... 0,7

Avlöningsanslag .............................. 25,0

c) att förbrukning av äldre anslag måtte begränsas så,

att därav icke föranledes en minskning av reservationsmedelsbehållningen

som överstiger 50 miljoner kronor;

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

i anledning av motionerna i övrigt anfört.»

3) av herrar Pålsson, Bengtson, Svensson i Stenkyrka och Hansson i önnarp,

vilka ansett att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»I förevarande motioner har — under hänvisning bl. a. till tidigare under

innevarande riksdag framförda förslag och yrkanden — redovisats alternativ

till Kungl. Maj :ts budgetförslag för nästa budgetår.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt, att en bättre balans skapas

mellan statens totala inkomster och utgifter och därmed också ett minskat

upplåningsbehov för statens del. Det nuvarande statsfinansiella läget med

ett i propositionen nr 150 redovisat underskott å driftbudgeten för nästkommande

budgetår på 714 milj. kronor, vilket departementschefen beräknar

komma att stiga till minst 1 miljard kronor, och med ett totalbudgetunderskott

på cirka 3 miljarder kronor inger allvarliga farhågor, särskilt med

hänsyn till att belastningen på statsbudgeten under de närmast följande

budgetåren beräknas bli ännu hårdare.

I propositionen nr 150 framhåller departementschefen, att regeringen är

beredd att till höstriksdagen lägga fram förslag om införande av en allmän

omsättningsskatt till förstärkning av statsbudgeten. Utskottet vill i detta

sammanhang understryka angelägenheten av att en allmän omsättningsskatt

undvikes. Departementschefen räknar i den nämnda propositionen med att

ytterligare anslagsmedel måste tillkomma under budgetåret 1059/60 utöver

de cirka 400 milj. kronor, som redan anvisats, för att den sysselsättningspolitiska

målsättningen skall kunna fullföljas och framhåller vikten av att

en expansion inom ekonomien eftersträvas. Utskottet anser, att en allmän

omsättningsskatt i det avmattade konjunkturläge, som man sålunda fortfarande

måste räkna med, skulle bereda näringslivet ökade svårigheter i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1656

fråga om avsättning och sysselsättning och samtidigt försämra dess konkurrenskraft

gentemot utlandet.

Målsättningen för budgetpolitiken måste därför enligt utskottets mening

vara att genom besparingar minska statens utgifter. 1958 års besparingsutredning

har enligt direktiven i uppdrag att komma med förslag till besparingsmöjligheter

över hela budgeten och att därvid »sikta på en samlad

besparingseffekt av någorlunda betydande storlek». Såsom framgår av propositionen

nr 150 väntas besparingsutredningens resultat föreligga i höst,

varvid det blir lättare att bedöma möjligheterna att genom besparingar

skapa balans i budgeten. Med hänsyn såväl härtill som till att de ekonomiska

utvecklingstendenserna under år 1960 då säkrare kan bedömas bör

man enligt utskottets mening vid de överläggningar, som under hösten skall

äga rum mellan regeringen och den borgerliga oppositionen, ha ett väsentligt

bättre underlag för ställningstagande till det statsfinansiella läget. Besparingsutredningens

förslag torde kunna utgöra underlag för en balanserad

driftbudget för budgetåret 1960/61 och följande budgetår vid normala

konjunkturförhållanden.

Utskottet beklagar, att besparingsutredningen inte tillsattes tidigare enligt

önskemål, som framfördes, så att dess förslag kunnat bilda underlag för

bättre budgetbalans redan för nästkommande budgetår. Samtidigt vill utskottet

understryka att de nödvändiga besparingsförslagen måste utformas

senast vid arbetet med budgeten inom Kungl. Maj :ts kansli. Oppositionspartierna

har givetvis begränsade möjligheter att i efterhand och utan tillgång

till Kungl. Maj:ts kansli framlägga förslag till planmässiga besparingar över

hela budgeten av den omfattning, som kräves i nuvarande läge. I detta sammanhang

vill utskottet peka på att yrkanden av den typ, som innefattas i

folkpartiets förslag om nedsättning av de centrala förvaltningsmyndigheternas

omkostnader med 10 procent och i högerns förslag om slopande av småanslagen,

enligt utskottets mening inte rimligen kan läggas till grund för

riksdagsbeslut.

Åtskilliga av de förslag, som högern och folkpartiet framlagt till förstärkning

av budgeten, bar inte syftat till reella besparingar utan till ökad beskattning

eller avgiftsbeläggning och till inkomstöverföring från vissa grupper

till andra. Det gäller exempelvis förslagen om höjning av folkpensionsavgiften,

avskaffande av vissa schablonavdrag vid taxeringen, minskning av

statsbidragen till kommunerna och borttagande av barnbidraget för det första

barnet. Sådana åtgärder får enligt utskottets mening samma konsekvenser

som en allmän omsättningsskatt eller höjning av den direkta beskattningen.

Utskottet anser, att den besparingslinje varit realistisk, som centerpartiet

från förhandenvarande förutsättningar företrätt. Denna linje har för nästkommande

budgetår inneburit följande större besparingar: sänkning av

bostadssubventioneringen med 64 milj. kr., minskning av statsbidragen till

sjukkassorna med 44 milj. kr., avslag på förslaget om särskilt prisregleringsanslag

under fjärde huvudtiteln på 40 milj. kr., en väsentlig sänkning av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1959

7

det s. k. driftbidraget till SJ, besparing vid omläggning av vissa studiebidrag

och stipendier på 6,5 milj. kr. Riksdagsbeslutet om allmän pensionsförsäkring

medför enligt propositionen nr 100 arbetsgivaravgifter för staten

under år 1960 med omkring 100 milj. kronor. Statens skattebortfall i följd

av den allmänna pensionsförsäkringen är svårt att bedöma men torde för

år 1960 kunna beräknas till 100—200 milj. kronor. Vid en försiktig bedömning

kan sägas, att statens budget 1959/60 försvagas med cirka 100 milj.

kronor i följd av beslutet om allmän pensionsförsäkring, vilket sålunda inte

inträffat vid bifall till centerpartiets förslag. Den räntesänkning på 0,5

procent, som centerpartiet framfört som ett minimikrav, skulle ha minskat

statens ränteutgifter med cirka 50 milj. kr. per år. Å andra sidan har

centerpartiet föreslagit utgiftsökningar och inkomstminskningar för staten

med sammanlagt cirka 30 milj. kr. Den linje, som centerpartiet företrätt,

skulle sålunda stärkt statens driftbudget för nästkommande budgetår

med cirka 300 milj. kr.

Riksstaten för nästkommande budgetår borde enligt utskottets mening ha

utformats efter den linje, som centerpartiet företrätt. Ifrågavarande förslag

har emellertid avslagits av riksdagen eller avstyrkts av vederbörande utskott.

Detta kan dock inte ändra utskottets bedömning i fråga om den finanspolitik,

som bör föras i nuvarande läge.

Det av departementschefen till cirka 1 miljard kronor beräknade driftbudgetunderskottet

för nästkommande budgetår skulle, om centerpartiets

förslag följts, ha reducerats till cirka 700 milj. kr. Detta bör emellertid enligt

utskottets mening kunna begränsas genom restriktivitet i fråga om anslagsöverskridanden

och förbrukning av reservation sanslagsbehållningar.

Som en riktpunkt för besparingssträvandena bör gälla, att statens verksamhet

måste minskas, och redan nu bör ämbetsverk och styrelser anmodas att

tillämpa restriktivitet vid användning av alla anslag.

I det avmattade konjunkturläge, som råder, är en viss underbalansering av

driftbudgeten enligt utskottets mening naturlig. En eftersträvad konjunkturuppgång

kan på relativt kort tid förbättra budgetläget dels genom minskade

utgifter för sysselsättningspolitiken, dels genom ökning av skatteunderlaget.

Såsom utskottet ovan framhållit bör med hänsyn till såväl detta som

till det aviserade förslaget från besparingsutredningen ett bättre underlag

förefinnas i höst för ställningstagande i fråga om det statsfinansiella läget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:510 och

11:621, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 511 och

11:619, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.»

590985 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.