Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om tillgodoräknande som merit av viss utlandstjänst.

1959-11-09 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:142, Utlåtande i anledning av väckt motion om tillgodoräknande som merit av viss utlandstjänst.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1959

3

Nr 142

Utlåtande i anledning av väckt motion om tillgodoräknande som

merit av viss utlandstjänst.

(5:e avd.)

I en inom andra kammaren av herrar Hamilton och Fälldin väckt motion

(II: 346) har hemställts, att riksdagen måtte medgiva Kungl. Maj:t att låta

i motionen omförmäld reservpersonal tillgodoräkna sig utlandstjänst i

svenskt uppdrag för löneklass- och pensionsberäkning.

Till stöd för ifrågavarande förslag anförs i motionen följande.

På senare år har Sverige vid olika tillfällen ställt personal till förfogande

för tjänst anordnad av Förenta Nationerna. Så har t. ex. skett vid stilleståndsövervakning

i Korea och Mellersta Östern. Statsanställd personal,

såväl civil som militär, har därvid fått räkna sig FN-tjänstgöringen till godo

vid den statliga löneklass- och pensionsberäkningen.

I praxis har emellertid en kategori — reservanställda officerare och underofficerare

med arvodesbefattning inom försvaret eller i frivillig tjänstgöring

på vakanta löner •— till synes ställts utanför denna naturliga rättighet.

Ett antal f. d. FN-tjänstgörande av denna kategori har utan särskild

motivering förvägrats att i likhet med civila tjänstemän och officerare samt

underofficerare på aktiv stat få sin utlandstjänstgöring tillgodoräknad för

i första hand löneklassuppflyttning. Även för pensionsberäkning kan frågan

hava avgörande betydelse.

I de fall då utlandstjänstgöring fullgjorts under pågående frivillig tjänstgöring

på vakant lön har däremot vederbörande myndigheters förståelse

varit större.

En sådan utlandstjänstgöring har påverkat t. ex. en löneklassuppflyttning,

varemot samma tjänstgöring fullgjord omedelbart före en period av

frivillig tjänstgöring i hemlandet enligt nuvarande praxis icke påverkar

löneklassen.

Detta förhållande synes icke vara rimligt. De berörda reservanställda

bör ur rättvisesynpunkt få tillgodoräkna sig ifrågavarande utlandstjänstgöring

oavsett sambandet med ovannämnd tjänst i hemlandet.

Ur rikets synpunkt synes det vara av största värde att ifrågavarande

reservpersonal, som regel avsedd för ansvarsfulla och viktiga uppgifter,

vid krigsfall i stor utsträckning ställer sig till förfogande för den värdefulla

vidareutbildning, som en lärorik om också ofta riskfylld utlandstjänstgöring

av detta slag innebär. En rätt att tillgodoräkna dylik tjänst kan väl

tänkas öka antalet sökande av berörda kategori.

Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret

och statens lönenämnd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1959

Försvarets civilförvaltning har anfört följande.

Med anledning av vad motionärerna anfört har civilförvaltningen ansett

sig böra till en början något redogöra för avlöningsbestämmelserna för berörda

personalkategorier.

I de för respektive försvarsgrenar gällande särskilda reservbefälskungörelserna

(SFS 1958: 450—4524 föreskrives genom likalydande bestämmelser,

att personal i reserv äger under fullgörande av densamma jämlikt kungörelserna

åliggande tjänstgöring åtnjuta lön och övriga förmåner enligt vad

i kungörelserna sägs. På grund härav kan endast tjänstgöring fullgjord enligt

den för vederbörande gällande reservbefälskungörelsen tillgodoräknas

för Iöneklassplacering och pension. Att märka är bl. a., alt personal i reserv

icke må för Iöneklassplacering tillgodoräkna civil anställning i statens tjänst

eller tid, under vilken vederbörande under anställning i reserv icke varit

inkallad till tjänstgöring (exempelvis jämlikt bestämmelserna i k. br. 24

maj 1957 angående viss frivillig tjänstgöring vid försvaret, TFA s. 151) och

ej heller innehaft för pensionerad personal vid försvaret avsedd arvodesbefattning.

Genom brev 14 november 1952 (TFA s. 205) har Kungl. Maj:t meddelat

bestämmelser angående lön under tjänstgöring jämlikt reservbefälskungörelserna.

Enligt dessa bestämmelser äger löjtnant under vissa i brevet närmare

angivna villkor uppflyttas från 13 till 17 lönegraden. Sålunda må exempelvis

löjtnant, vars tjänstgöringsskyldighet regleras genom reservbefälskungörelsen

för armén vinna sådan uppflyttning, när han varit officer i

minst 10 år samt fullgjort fyra befälskurser och fyra repetitionsövningar.

Genom generalorder nr 1891/1946 (TFB s. 165) har föreskrivits, att reservpersonalen

— i den mån icke överbefälhavaren annorlunda bestämmer —

må placeras endast i sådana befattningar att vederbörandes militära kunskaper

och färdigheter bliva nyttiggjorda samtidigt som tillfälle beredes vederbörande

till ytterligare fördjupning och komplettering av desamma. Personalen

bör därför företrädesvis placeras till tjänstgöring i avsedda krigsbefattningar

eller i befattningar med arbetsuppgifter, som i möjligaste mån

motsvara krigsbefattningarna.

Enligt nu gällande bestämmelser (k. br. 22 mars 1957, TFA s. 115) åtnjuter

officer i reserven, vilken anlitas exempelvis såsom observatör eller kontrollofficer

i Förenta Nationernas tjänst, bl. a. arvode med belopp motsvarande

honom vid författningsenligt åliggande fredstjänstgöring tillkommande

lön enligt kyrkobokföringsortens ortsgrupp.

Reservanställd officer eller underofficer, som ingår i konlingent ställd

till Förenta Nationernas förfogande, åtnjuter jämlikt Kungl Majds brev 31

januari 1958, nr 4085/1957 (stencil) bl. a. arvode avpassat efter i förenämnda

brev 22 mars 1957 angivna grunder.

Officer på aktiv stat samt innehavare av statlig anställning eller icke statlig

anställning med avlöning enligt av Kungl Maj :t meddelade avlöningsbestämmelser,

som för i sistnämnda båda brev avsedda ändamål beviljats

tjänstledighet, äga för löneklassuppflyttning tillgodoräkna här avsedd

tjänstgöring. Vid tillämpning av pensionsbestämmelser, utfärdade av Kungl

Maj:t, skall vad som stadgats angående tjänstledighet för offentligt uppdrag

tillämpas i fråga om tjänstledighet föranledd av ifrågavarande tjänstgöring.

Rörande förmåner under förordnande å för pensionerad personal avsedd

arvodesbefattning gäller bestämmelserna i Kungl Maj:ts brev 30 juni 1955

(TFA s. 119). Enligt dessa skall reservanställd officer eller underofficer under

förordnande liden uppbära arvode till belopp motsvarande lönen i den

löneklass, som vederbörande i sin egenskap av beställningshavare i reserven

enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser tillhör. Tid för tjänstgöring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 742 år 1959

5

i nu avsedd arvodesbefattning tillgodoräknas vederbörande för arvodesförhöjning

svarande mot löneklassuppflyttning i arvodesbefattning samt får

därjämte enligt reservbefälskungörelsens bestämmelser tagas i betraktande

vid löneklassplacering i reservanställningen. I fråga om pensionsförmåner

föreskrives (genom brev 6 juni 1958, TLÅ s. 105), att arvodet skall minskas

med belopp, som befattningshavaren under tiden för förordnandet må äga

uppbära i tjänstc- eller reservpension. Har vederbörande uppburit mot det

kapitaliserade värdet av reservpensionen svarande belopp, skall han under

tiden för förordnandet vara skyldig att å avlöningen i arvodesbefattningen

vidkännas avdrag med belopp svarande mot den reservpension han eljest

för samma tid ägt uppbära. Några generella bestämmelser om rätt att för

beräkning av pension få tillgodoräkna tjänstgöring i arvodesbefattning finnas

icke meddelade. Såvitt för civilförvaltningen är bekant bär icke någon

pensionsavgången anställningshavare i reserven eller reservanställd, förordnad

att uppehålla för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, ansökt

om att för löneklassplacering (arvodesförhöjning) eller för beräkning av

pension få tillgodoräkna av motionärerna avsedd tjänstgöring.

Vidkommande kategorien reservanställda, tjänstgörande i vakant beställning

eller i sådan befattning, som enligt 1942 års försvarsbeslut avsetts för

ständigt tjänstgörande personal i reserven, har Kungl Maj:t genom brev 27

februari 1953 (TLA s. 31) och 25 september 1953 (TLA s. 241) meddelat avlöningsbestämmelser.

Enligt dessa bestämmelser äger innehavare av fast anställning

vid försvaret, vilken tages i anspråk för tjänstgöring i vakant beställning

eller s. k. 1942-års arvode, åtnjuta arvode med belopp motsvarande

lönen i viss lönegrad och löneklass. Reservanställd erhåller arvode motsvarande

den lönegrad och löneklass, som enligt fredsavlöningsbestämmelserna

för vederbörande äga tillämpning. Arvodesförhöjning motsvarande löneklassuppflyttning

sker enligt samma regler som gälla för personal på aktiv

stat. Tiden för tjänstgöring i vakant beställning tillgodoräknas vederbörande

för löneklassplacering i reservanställningen.

Mot bakgrunden av dessa bestämmelser och med beaktande av att den av

motionärerna avsedda reservpersonalen icke tjänstgjort jämlikt de för dem

gällande reservbefälsbestämmelserna har av principiella skäl viss restriktivitet

iakttagits i fråga om tillgodoräkning av utlandstjänstgöring ävensom

all annan tjänstgöring, vilken icke åligger vederbörande enligt reservbefälsbestämmelserna.

Sålunda har en av kaptenen i flottans reserv K. T. Norén

gjord ansökning att få tillgodoräkna tjänstgöring såsom kontroilofficer

i Korea under tiden 29 mars—28 september 1954 såsom honom åliggande

fredstjänstgöring (60 dagar) genom beslut 10 dec. 1957 (nr 3937) icke föranlett

någon Kungl Maj:ts åtgärd.

Huruvida tjänstgöringen utomlands infallit före, under eller efter tjänstgöring

i vakant beställning (arvode enligt 1942 års beslut eller tjänstgöring

med anlitande av tjänstgöringsmånader) har varit av underordnad betydelse.

Såvitt civilförvaltningen har sig bekant har Kungl Maj:t endast i ett fall

•— nämligen genom beslut 23 november 1956 (nr 895/1956) på ansökan av

kaptenen i flygvapnets reserv S. L. Hultberg — medgivit att utlandstjänstgöring

(i Korea 1 april—28 september 1954) finge tillgodoräknas för arvodesförhöjning.

Kungl Maj:ts ställningstagande i sistnämnda fall torde ha

berott på särskilda omständigheter, bl. a. Hultbergs långvariga tjänstgöring

i vakanta beställningar vid försvaret. I sitt utlåtande över ansökningen avstyrkte

civilförvaltningen bifall till densamma med hänsyn till de konsekvenser,

som enligt ämbetsverkets mening skulle kunna följa, om ett avsteg i

detta fall gjordes från dittills av Kungl Maj:t tillämpad praxis i fråga om

tillgodoräkning av lid för löneklassplacering av reservpersonal. Genom ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande nr 142 är 1959

bitall skulle exempelvis vtii^eii kunna komma atl öppnas för tillgodoräkning

av all frivillig reservtjänstgöring oavsett dess art, vilket i sin tur kunde medlöra

motsvarande tillgodoräkningskrav från andra grupper, exempelvis tillgodoräkning

av värnpliktstjänstgöring för löneklassplacering såväl i reserven

som i civil tjänst. Eu i enahanda syfte gjord ansökning av kaptenen i

ingenjörtruppernas reserv S. H. F. Hoffmann, beträffande vilken icke förelåg

motsvarande eller lika starka skäl som beträffande Hultberg, lämnades

också utan bifall av Kungl Maj:t genom beslut 16 maj 1957 (nr 2761/1956).

1 detta sammanhang må vidare nämnas, att kammarrätten genom beslut 18

september 1958 på besvär av kaptenen i intendenturkårens reserv S. T. Arghe

icke medgivit, alt nu ifrågavarande utlandstjänstgöring (i Korea 20 april

1954—25 oktober 1955) finge tillgodoräknas för arvodesförhöjning.

Av del anförda framgår, all reservanställd personal enligt gällande normalregler

för löneklassplacering äger tillgodoräkna bl. a. tid för s. k. författningsenlig

tjänstgöring samt tid, under vilken vederbörande i egenskap av

reservanställd uppehållit för pensionerad personal vid försvaret avsedd arvodesbefattning.

Vidare äger reservanställd komma i åtnjutande av mot löneklassuppflyttning

svarande arvodesförhöjning för tid, under vilken vederbörande

efter frivilligt medgivande tagits i anspråk för tjänstgöring antingen

i vakant beställning eller i sådan befattning som enligt 1942 års försvarsbeslut

avseils för ständigt tjänstgörande reservpersonal eller ock med lön

Irån av försvarsgrcnselief disponerade tjänstgöringsmånader.

I fråga om rätt för reservpersonal att för pension tillgodoräkna arvodestid

eller frivillig tjänstgöring ha några generella bestämmelser därom icke meddelats.

Erinras må i sammanhanget, att dylika bestämmelser om tillgodoräkning

i pensionsliänscende icke heller ba meddelats beträffande personal på

aktiv stat eller i reserv, som åtnjutit tjänstledighet (avsked) för att deltaga

i de båda sista finska krigen eller för tjänstgöring vid etiopiska krigsmakten.

Såsom ovan framhållits bar löneklassuppflyttning (och befordran till lönegrad)

för reservanställd personal medgivits endast på grund av tjänstgöring

fullgjord enligt gällande reservbefälskungörelse, förordnande i arvodesbefattning

för pensionerad militär personal samt annan tjänstgöring, till

vilken personalen blivit inkallad, exempelvis tjänstgöring i vakant beställning.

Med undantag för fallet Hultberg ha, såvitt civilförvaltningen har sig

bekant, några medgivanden i särskild ordning (efter därom gjorda ansökningar)

icke lämnats officer eller underofficer i reserven att för arvodesförhöjning

tillgodoräkna annan tjänstgöring än den nyss åsyftade. Bakgrunden

härtill torde, såvitt civilförvaltningen kan förstå, ha varit eu strävan

alt icke tillgodoräkna annan tjänstgöring än sådan som haft anknytning

till personalens krigsbefattningar eller åtminstone avsett tjänst inom svenska

krigsmakten. I de fall försvarsgrenschef beretls tillfälle yttra sig över

ansökningar rörande tillgodoräkning av ifrågavarande utlandstjänstgöring

synes även nyssnämnda synpunkt ha varit vägledande.

Den utlandstjänstgöring, om vilken här är fråga, torde i många fall ha

stort militärt värde även för reservpersonalen. Civilförvaltningen anser det

dock kunna ifrågasättas, om tjänstgöringen är av sådan betydelse för vederbörandes

freds- och/eller krigsbefattning, att tillräckliga skäl föreligga

lör tillgodoräkning av tjänstgöringen på sätt motionärerna föreslagit. De

betänkligheter av principiell art, som måste resas mot avsteg från hittills

tillämpad praxis i fråga om tillgodoräkning av utlandstjänstgöring, äro enligt

civilförvaltningens mening också så tungt vägande, att civilförvaltningen

anser sig icke kunna förorda ändrade principer i fråga om bedömningen av

ansökningar om tillgodoräkning för löneklassplacering (arvodesförhöjning)

och pension av frivillig tjänstgöring fullgjord av personal i reserven.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''+2 år 1959

7

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret vill erinra, att frågan om löneklassplaceringen för reservanställda

officerare och underofficerare var föremål för ingående prövning

i samband med tillkomsten år 1943 av gällande bestämmelser rörande bland

annat reservbefälets löneförmåner. Härvid ifrågasatt uppmjukning av då

gällande regler i berörda hänseende vann icke statsmakternas tillmötesgående

utan förutsattes, att löneklassplaceringen under ordinarie tjänstgöring

skulle — liksom dittills — bestämmas utan avseende å annan tjänstgöring,

samt att uppflyttning i löneklass — i anslutning till de härutinnan för motsvarande

personal å aktiv stat gällande grunderna — endast skulle kunna

äga rum efter i allmänhet tre års effektiv tjänstgöring (se prop. 1943: 143

s. 53 f). Reservpersonalens löneklassplacering enligt de sålunda antydda

normerna har erhållit direkt tillämpning endast beträffande sådan fredstjänstgöring,

som författningsenligt åligger denna personalkategori att fullgöra

(kung. 1943:815, 816 och 817). Löneklassplaceringen i fråga blir

emellertid av betydelse för den ersättning, som enligt särskilda bestämmelser

utgår till reservpersonal under frivillig tjänstgöring vare sig fråga härvid

är om tjänstgöring i vakanta beställningar (k. br. 27/2 1953), förordnande

å för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning (k. br. 30/6

1955) eller viss tjänstgöring utom riket (k. br. 22/3 1957 och 29/3 1957L

Ehuru ett ianspråktagande av reservpersonal för frivillig fredst jänstgöring

ingår som ett förutsatt led i fyllandet av den totala befälskadern, har

dylik tjänstgöring — frånsett tid, varunder vederbörande innehaft för pensionerad

personal avsedd arvodesbefattning — icke ansetts böra inverka på

löneklassplaceringen av reservpersonalen i denna deras egenskap. Tillräckliga

skäl att i berörda hänseende överväga en förmånsställning för sådan frivillig

tjänstgöring, som fullgöres utomlands, torde knappast föreligga. Enligt

vad statskontoret under hand inhämtat, har det icke mött några som

helst svårigheter att i erforderlig utsträckning disponera reservpersonal för

tjänstgöring av sistnämnd art på hittills tillämpade villkor. Ämbetsverket

anser sig således icke kunna biträda motionärernas förslag i denna del.

Den i motionen berörda frågan om tillgodoräkning av utlandstjänst för

pensionsberäkning synes innefatta ett spörsmål, som enligt statskontorets

mening bör lösas från fall till fall i anslutning till de nya, vid 1958 års Briksdag

antagna grunderna för pensionering av statsanställda, enligt vilka

pensionsrätt förutsatts kunna, oberoende av anställningsform, förvärvas

under hänsynstagande till anställningens reella beskaffenhet.

Statens lönenumnd har anfört följande.

Enär Kungl. Maj :t enligt gällande bestämmelser torde ha befogenhet att

i lönehänseende besluta om tillgodoräkning av tjänstgöring av det slag,

som motionärerna synas avse, och då generella föreskrifter om sådan tillgodoräkning

enligt lönenämndens mening icke lämpligen böra utfärdas, får

nämnden avstyrka bifall till motionen i denna del.

Utskottet. I den föreliggande motionen yrkas, att reservanställda officerare

och underofficerare med arvodesbefattning inom försvaret eller i frivillig

tjänstgöring på vakanta löner skall för löneturs- och pensionsberäkning

få räkna sig till godo fullgjord tjänstgöring i tjänst anordnad av Förenta

Nationerna. I anledning av nämnda yrkande må erinras, att reservanställd

personal enligt gällande normalregler för löneklassplacering äger

tillgodoräkna endast tid för fullgörande av s. k. författningsenlig (obliga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1959

torisk) tjänstgöring ävensom tid, varunder vederbörande i egenskap av reservanställd

uppehållit för pensionerad personal vid försvaret avsedd arvodesbefattning;

reservanställd äger därjämte åtnjuta mot löneklassuppflyttning

svarande arvodesförhöjning för tid, varunder vederbörande efter frivilligt

medgivande tagits i anspråk för tjänstgöring antingen i vakant beställning

eller i sådan befattning som enligt 1942 års försvarsbeslut avsetts

för ständigt tjänstgörande reservpersonal eller ock med lön från av försvarsgrenschef

disponerade tjänstgöringsmånader. I övrigt grundar frivillig

tjänstgöring inte någon tillgodoräkningsrätt i löneturshänseende för reservpersonalen.

I fråga om rätt att för pension tillgodoräkna arvodestid eller frivillig

tjänstgöring har några generella bestämmelser inte meddelats.

Mot bakgrunden av vad som sålunda gäller ter det sig naturligt att hittills

stor restriktivitet iakttagits, när frågor om tillgodoräkning i löneturshänseende

av i motionen avsedd utlandstjänstgöring — liksom av frivillig

tjänstgöring i allmänhet — dragits under Kungl. Maj:ts prövning. Såsom

försvarets civilförvaltning upplyst har avgörandet av dylika framställningar

endasf i ett fall gått i positiv riktning, vilket torde ha haft sin grund i alldeles

speciella omständigheter, bl. a. långvarig tjänstgöring i vakanta beställningar.

Ett lagfästande av en generell tillgodoräkningsrätt vid här ifrågavarande

utlandstjänstgöring synes utskottet inte praktiskt genomförbart

så länge någon motsvarande rätt — frånsett fall av tjänstgöring i arvodesbefattningar

och i vakanta beställningar — inte föreligger vid reservpersonalens

frivilliga tjänstgöring inom den svenska krigsmakten. Utskottet kan

för sin del alltså inte biträda motionsyrkandet, i vad det avser tillgodoräkning

för löneklassplacering.

Såsom statskontoret framhållit torde uppkommande frågor om tillgodoräkning

av utlandstjänstgöring för pensionsberäkning kunna lösas från

fall till fall i anslutning till de nya grunderna för pensionering av statsanställda.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 346 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 november 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.