Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot spridande av radioaktivt stoff i militärt övningssyfte.
1959-11-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:147, Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot spridande av radioaktivt stoff i militärt övningssyfte.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 11+7 år 1959
1
Nr 147
Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot spridande
av radioaktivt stoff i militärt övningssyfte.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren av herr Spångberg m. fl. väckt motion
(II: 65) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om förbud för spridande av radioaktiv atomaska
eller liknande radioaktivt stoff i militära övningssyften.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttrande avgivits av försvarets forskningsanstalt, vilket yttrande såsom
bilaga fogats till detta utlåtande.
Utskottet har inhämtat, att de i motionen angivna övningarna avse
utbildning i skydd mot atomstridsmedel samt att säkerhetsbestämmelserna
för dessa övningar, som medgivits av medicinalstyrelsens strålskvddsnämnd,
äro synnerligen detaljerade och rigorösa.
Såsom försvarets forskningsanstalt i sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit
kunna de stråldoser, som övningsdeltagare och allmänhet kunna erhålla
under övningarna i fråga, sägas med god marginal ligga under de
nivåer, som International Commission of Radiological Protection anser
acceptabla, då det gäller arbete med radioaktivt material.
Med hänsyn till det anförda och till vad forskningsanstalten i övrigt i
ärendet anfört torde den föreliggande motionen icke böra föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 65 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 17 november 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr H7
2 Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1959
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, fröken Andersson, herrar Thun, Pålsson, Axel Johannes Andersson,
fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Mossberger, Bengt Gustavsson,
Edström och Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix,
Staxäng, Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka,
Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Wedén och fröken Vinge.
Reservation
av herr Åkerström, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionen
II: 65 och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må med bifall till motionen II: 65 i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om förbud för spridande
av radioaktiv atomaska eller liknande radioaktivt stoff i
militära övningssyften.»
Bilaga
Till Riksdagens statsutskott
Genom nådig remiss den 28 maj 1959 har försvarets forskningsanstalt
anmodats att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande över inom riksdagens
andra kammare av herr Spångberg m. fl. (II: 65) väckta motionen
angående förbud mot spridande av radioaktivt stoff i militärt övningssyfte.
Med anledning härav får forskningsanstalten anföra följande.
Den 23 februari 1959 avgav chefen för arméstaben till chefen för försvarsdepartementet
yttrande med anledning av skrivelser från representanter
för Svenska Kvinnors Vänsterförbund respektive interpellation i riksdagens
andra kammare av herr Gustafsson i Borås rörande övningar med
»radioaktiv atomaska». Härvid framhölls att yttrandet utarbetats efter
hörande av Medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd, AB Atomenergi och
Försvarets forskningsanstalt. Det är forskningsanstaltens mening, att innehållet
i detta yttrande även är tillämpligt på ifrågavarande motion. Forskningsanstalten
vill dock i detta sammanhang framhålla följande i denna
fråga.
3
Statsutskottets utlåtande nr Ut7 år 1959
En väsentlig del av forskningsanstaltens verksamhet är inriktad på skyddet
mot atomvapen. Mycket av denna verksamhet blir emellertid meningslöst,
om inte soldaten äger full insikt om naturen hos atomstridsmedel och
de skyddsåtgärder, som fordras om en motståndare utnyttjar dessa vapen.
Erfarenheten visar, att den värnpliktige saknar till och med de elementäraste
kunskaper om radioaktivitetens natur och metoder att mäta densamma
och att övningar med radioaktivt preparat är ett effektivt hjälpmedel
att bibringa honom kunskaper, som med enbart teoretisk utbildning
skulle blott utgöra vaga begrepp.
Vid övningar av det slag, som avses i motionen, måste hänsyn tagas till
möjligheten av dels extern bestrålning härrörande från strålkällor utanför
människokroppen, dels intern bestrålning på grund av inandning eller
förtäring av radioaktivt material.
Den externa stråldos, som erhålles vid övningarna, uppgår för övningsledaren
(som bland annat har att sprida radioaktiviteten) till maximalt 0,1
röntgen, medan den för övriga övningsdeltagare är lägre, maximalt 0,075
röntgen.
I de rekommendationer, som International Commission of Radiological
Protection (ICRP) antagit hösten 1958, anges den acceptabla veckodosen
för personer yrkesmässigt sysselsatta med radiologiskt arbete till 0.1 röntgen,
medan den högsta acceptabla engångsdosen under en period av 13
veckor är 3 röntgen. Man kan hävda att övningsledaren är att betrakta som
yrkesmässigt sysselsatt med radiologiskt arbete i ICRPrs mening och att i
så fall ICRP:s rekommendationer är beaktade, även vid en så hög övningsfrekvens
som 1 per vecka. Övriga övningsdeltagare, som måste anses utgöra
en speciell grupp av vuxna personer i ICRP:s mening, kan enligt normerna
tillåtas en årsdos på 1,5 röntgen, d. v. s. minst 20 gånger dosen från eu
övning av detta slag.
All radioaktiv strålning innebär riskmoment, och de av ICRP fastställda
värdena bör fattas som ett försök att fastlägga acceptabla värden i den
meningen att riskerna ej är större än de risker, som accepteras vid annan
verksamhet inom t. ex. industri och samfärdsel. Liksom vid all annan verksamhet
bör givetvis riskerna hållas så små, d. v. s. doserna så låga som
möjligt. Detta är motiveringen för transporten av preparatet i blvskydd,
den omfattande avspärrningen etc.
På grund av dessa skyddsåtgärder kommer dosen för personal, som ej
deltar i övningen och för allmänheten, att vara av helt underordnad betydelse
och utanför en gräns med cirka 100 meters radie från övningsplatsen
är denna dos icke mätbar.
Vid bedömande av de interna riskerna måste hänsyn tas till att den
använda radioaktiva natriumisotopen har kort halveringstid (15 timmar!
och ej anrikas i något speciellt organ, vilket medför att de acceptabla
kontaminationsnivåerna ligger relativt högt. För att uppnå en intern dos
på 1 röntgen måste bortåt ett milligram av det färska, oblandade provet
förtäras eller inandas, något som kan betraktas som helt uteslutet med de
försiktighetsåtgärder, som vidtages.
En speciell typ av all extern skada, som beröres i motionen, utgör hudskador
på grund av /^-strålning från stoft, som fastnat på hud eller kläder.
Med de preparatstyrkor och den arbetsmetodik, som användes, måste risken
för oavsiktliga hudskador anses obefintlig.
Med det val av övningsplats, som enligt föreskrifterna skall göras, förelig
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1959
ger ingen risk för grundvattenkontaminering, då stoftet är svårlösligt i
vatten och snabbt avklingar.
Sammanfattningsvis kan sägas, att de dosbidrag till övningsdeltagare
och allmänhet, som övningarna i fråga kan ge, med god marginal ligger
under de nivåer, som ICRP anser acceptabla, då det gäller arbete med
radioaktivt material.
Martin Fehrm
Generaldirektör
/
Göran Dahlén
Laborator
Ivar Hasggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959
69*192
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.