Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot spridande av radioaktivt stoff i militärt övningssyfte.

1959-11-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:147, Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot spridande av radioaktivt stoff i militärt övningssyfte.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11+7 år 1959

1

Nr 147

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot spridande

av radioaktivt stoff i militärt övningssyfte.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Spångberg m. fl. väckt motion

(II: 65) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om förbud för spridande av radioaktiv atomaska

eller liknande radioaktivt stoff i militära övningssyften.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av försvarets forskningsanstalt, vilket yttrande såsom

bilaga fogats till detta utlåtande.

Utskottet har inhämtat, att de i motionen angivna övningarna avse

utbildning i skydd mot atomstridsmedel samt att säkerhetsbestämmelserna

för dessa övningar, som medgivits av medicinalstyrelsens strålskvddsnämnd,

äro synnerligen detaljerade och rigorösa.

Såsom försvarets forskningsanstalt i sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit

kunna de stråldoser, som övningsdeltagare och allmänhet kunna erhålla

under övningarna i fråga, sägas med god marginal ligga under de

nivåer, som International Commission of Radiological Protection anser

acceptabla, då det gäller arbete med radioaktivt material.

Med hänsyn till det anförda och till vad forskningsanstalten i övrigt i

ärendet anfört torde den föreliggande motionen icke böra föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 65 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 17 november 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr H7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1959

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, fröken Andersson, herrar Thun, Pålsson, Axel Johannes Andersson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Mossberger, Bengt Gustavsson,

Edström och Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix,

Staxäng, Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka,

Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Wedén och fröken Vinge.

Reservation

av herr Åkerström, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionen

II: 65 och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må med bifall till motionen II: 65 i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om förbud för spridande

av radioaktiv atomaska eller liknande radioaktivt stoff i

militära övningssyften.»

Bilaga

Till Riksdagens statsutskott

Genom nådig remiss den 28 maj 1959 har försvarets forskningsanstalt

anmodats att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande över inom riksdagens

andra kammare av herr Spångberg m. fl. (II: 65) väckta motionen

angående förbud mot spridande av radioaktivt stoff i militärt övningssyfte.

Med anledning härav får forskningsanstalten anföra följande.

Den 23 februari 1959 avgav chefen för arméstaben till chefen för försvarsdepartementet

yttrande med anledning av skrivelser från representanter

för Svenska Kvinnors Vänsterförbund respektive interpellation i riksdagens

andra kammare av herr Gustafsson i Borås rörande övningar med

»radioaktiv atomaska». Härvid framhölls att yttrandet utarbetats efter

hörande av Medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd, AB Atomenergi och

Försvarets forskningsanstalt. Det är forskningsanstaltens mening, att innehållet

i detta yttrande även är tillämpligt på ifrågavarande motion. Forskningsanstalten

vill dock i detta sammanhang framhålla följande i denna

fråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr Ut7 år 1959

En väsentlig del av forskningsanstaltens verksamhet är inriktad på skyddet

mot atomvapen. Mycket av denna verksamhet blir emellertid meningslöst,

om inte soldaten äger full insikt om naturen hos atomstridsmedel och

de skyddsåtgärder, som fordras om en motståndare utnyttjar dessa vapen.

Erfarenheten visar, att den värnpliktige saknar till och med de elementäraste

kunskaper om radioaktivitetens natur och metoder att mäta densamma

och att övningar med radioaktivt preparat är ett effektivt hjälpmedel

att bibringa honom kunskaper, som med enbart teoretisk utbildning

skulle blott utgöra vaga begrepp.

Vid övningar av det slag, som avses i motionen, måste hänsyn tagas till

möjligheten av dels extern bestrålning härrörande från strålkällor utanför

människokroppen, dels intern bestrålning på grund av inandning eller

förtäring av radioaktivt material.

Den externa stråldos, som erhålles vid övningarna, uppgår för övningsledaren

(som bland annat har att sprida radioaktiviteten) till maximalt 0,1

röntgen, medan den för övriga övningsdeltagare är lägre, maximalt 0,075

röntgen.

I de rekommendationer, som International Commission of Radiological

Protection (ICRP) antagit hösten 1958, anges den acceptabla veckodosen

för personer yrkesmässigt sysselsatta med radiologiskt arbete till 0.1 röntgen,

medan den högsta acceptabla engångsdosen under en period av 13

veckor är 3 röntgen. Man kan hävda att övningsledaren är att betrakta som

yrkesmässigt sysselsatt med radiologiskt arbete i ICRPrs mening och att i

så fall ICRP:s rekommendationer är beaktade, även vid en så hög övningsfrekvens

som 1 per vecka. Övriga övningsdeltagare, som måste anses utgöra

en speciell grupp av vuxna personer i ICRP:s mening, kan enligt normerna

tillåtas en årsdos på 1,5 röntgen, d. v. s. minst 20 gånger dosen från eu

övning av detta slag.

All radioaktiv strålning innebär riskmoment, och de av ICRP fastställda

värdena bör fattas som ett försök att fastlägga acceptabla värden i den

meningen att riskerna ej är större än de risker, som accepteras vid annan

verksamhet inom t. ex. industri och samfärdsel. Liksom vid all annan verksamhet

bör givetvis riskerna hållas så små, d. v. s. doserna så låga som

möjligt. Detta är motiveringen för transporten av preparatet i blvskydd,

den omfattande avspärrningen etc.

På grund av dessa skyddsåtgärder kommer dosen för personal, som ej

deltar i övningen och för allmänheten, att vara av helt underordnad betydelse

och utanför en gräns med cirka 100 meters radie från övningsplatsen

är denna dos icke mätbar.

Vid bedömande av de interna riskerna måste hänsyn tas till att den

använda radioaktiva natriumisotopen har kort halveringstid (15 timmar!

och ej anrikas i något speciellt organ, vilket medför att de acceptabla

kontaminationsnivåerna ligger relativt högt. För att uppnå en intern dos

på 1 röntgen måste bortåt ett milligram av det färska, oblandade provet

förtäras eller inandas, något som kan betraktas som helt uteslutet med de

försiktighetsåtgärder, som vidtages.

En speciell typ av all extern skada, som beröres i motionen, utgör hudskador

på grund av /^-strålning från stoft, som fastnat på hud eller kläder.

Med de preparatstyrkor och den arbetsmetodik, som användes, måste risken

för oavsiktliga hudskador anses obefintlig.

Med det val av övningsplats, som enligt föreskrifterna skall göras, förelig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1959

ger ingen risk för grundvattenkontaminering, då stoftet är svårlösligt i

vatten och snabbt avklingar.

Sammanfattningsvis kan sägas, att de dosbidrag till övningsdeltagare

och allmänhet, som övningarna i fråga kan ge, med god marginal ligger

under de nivåer, som ICRP anser acceptabla, då det gäller arbete med

radioaktivt material.

Martin Fehrm

Generaldirektör

/

Göran Dahlén

Laborator

Ivar Hasggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959

69*192

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.