Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående samarbete med Stockholms stad för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.
1959-02-03 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:15, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående samarbete med Stockholms stad för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1951)
1
Nr 15
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
samarbete med Stockholms stad för uppförande och
drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i
Stockholm.
(3:e avd.)
1 propositionen nr 12 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 19 december 1958, föreslagit
riksdagen att godkänna av departementschefen förordade grunder för
ekonomiskt samarbete med Stockholms stad beträffande uppförande och
drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.
I skrivelse den 11 augusti 1958 har kommissionen för förhandlingar rörande
karolinska sjukhusets utbyggande in. in. framlagt förslag till avtal
mellan staten och Stockholms stad angående samarbete för uppförande och
drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus. En redogörelse för
kommissionens förslag till avtal samt över förslaget avgivna yttranden finnes
intagen i propositionen (s. 4—15), till vilken utskottet torde få hänvisa.
Departementschefen anför, att enligt den av 1954 års riksdag beslutade
läkarutbildningsrefonnen undervisningen i psykiatri har utökats i sådan
grad, att detta ämne blivit ett av huvudämnena i grundutbildningen. Med
hänsyn härtill har en förstärkning av de nuvarande universitetsinstitutionerna
visat sig nödvändig. För Stockholms del innebär den väsentligt utökade
undervisningen i psykiatri, att den till karolinska sjukhusets område
förlagda psykiatriska kliniken icke längre kan bereda plats för karolinska
institutets samtliga studerande, cirka 120 om året. Att så skulle
bliva fallet förutsågs redan av 1948 års läkarutbildningskommitté, vars
betänkande med förslag rörande läkarutbildningen låg till grund för den
av 1954 års riksdag beslutade undervisningsreformen. Kommittén föreslog
därför, att ytterligare en professur i psykiatri skulle inrättas vid karolinska
institutet. Enligt det mellan staten och Stockholms stad år 1947 träffade
avtalet angående upplåtelse av Sabbatsbergs sjukhus för den medicinska
undervisningen (det s. k. Sabbatsbergsavtalet) har staden åtagit sig att
vid detta sjukhus låta uppföra bl. a. en psykiatrisk klinik om 110 vårdplatser.
Läkarutbildningskommittén föreslog därför, att den nya professuren
i psykiatri skulle inrättas vid institutet så snart Sabbatsbergskliniken
1 — Bihung till riksdagens protokoll 1959. (I samt. Nr 15
2
Statsutskottets utlåtande nr tö år 1050
färdigställts. Detta beräknade kommittén kunna ske omkring år 1960. 1
avvaktan härpå borde enligt kommittén undervisning i psykiatri för halva
antalet studerande vid institutet provisoriskt anordnas vid Södersjukhusets
psykiatriska klinik. I proposition nr 212/1954 anslöt sig föredragande departementschefen
till detta kommitténs förslag. Sedan kommissionen för
förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. in. upptagit
vederbörliga förhandlingar med delegerade för Stockholms stad angående
villkoren för sådan provisorisk undervisning vid Södersjukhuset, träffades
mellan parterna innevarande år avtal härom, vilket avtal godkänts av Kungl.
Maj:t och stadsfullmäktige (se prop. nr 87/1958 s. 49—50).
Den planerade utbyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus har ännu icke till
någon del påbörjats. Med hänsyn härtill och då de kliniker, som är avsedda
att upplåtas för den vid serafimerlasarettet f. n. meddelade undervisningen,
enligt Sabbatsbergsavtalet skall uppföras med förtursrätt, vilket jämväl
skall gälla ersättningsbyggnad för den till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn f. n. förlagda pediatriska kliniken, torde man icke
kunna räkna med tillkomsten av en psykiatrisk klinik vid Sabbatsbergs
sjukhus förrän om tidigast cirka 15 år. Med anledning härav har överläggningar
upptagits mellan förhandlingsparterna om en definitiv förläggning
av psykiatriundervisningen till annat stadens sjukhus än Sabbatsbergs sjukhus.
Södersjukhuset och S:l Görans sjukhus är de enda sjukhus, som härvid
kan ifrågakomma.
Beträffande Södersjukhuset har vid förhandlingarna konstaterats, att
den psykiatriska kliniken därstädes f. n. är helt otillräcklig för undervisnings-
och forskningsändamål. Vid S:t Görans sjukhus åter hade arbetet med
uppförandet av en enbart för sjukvård avsedd mentalklinik om 89 platser
redan påbörjats. Inför valet mellan dessa sjukhus har kommissionen ansett
sig böra förorda S:t Göransalternativet. Kommissionen motiverar detta sitt
ställningstagande med att stadens delegerade under förhandlingarnas gång
alltmera bestämt motsatt sig planerna att förlägga en undervisningsklinik
till Södersjukhuset. En inom stadens sjukhusdirektion företagen utredning
hade nämligen givit vid handen, att behovet av utrymmen för undervisningsoch
forskningsändamål icke kunde tillgodoses på annat sätt än genom en
till- och påbyggnad av sjukhuset samt att en sådan lösning vore tänkbar
endast under förutsättning alt de begränsade möjligheter, som funnes till
utbyggnad av sjukhusets anläggningar, icke behövde reserveras för att tillgodose
andra trängande lokalbehov för sjukhuset. Frågan om förläggandet
av en permanent undervisningsklinik till sjukhuset kunde enligt stadens
förhandlingsdelegerade i vart fall icke övervägas och beslutas förrän om
tidigast två år i samband med planeringen av sjukhusets utbyggnad i dess
helhet. Vidkommande S:t Görans sjukhus har en av kommissionen anlitad
expertgrupp under ledning av ämnesrepresentanten, professorn Sjögren låtit
gemensamt med stadens sjukhusdirektions planeringsavdelning undersöka
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 195!)
3
möjligheterna att omvandla den nya mentalkliniken till en universitetsklinik.
Företagna undersökningar har utvisat, att det föreligger möjlighet att
genom uppförande av en fristående tillbyggnad i omedelbar anslutning till
huvudkomplexet anordna tillfredsställande lokaler för undervisning och
forskning utan att detta menligt inverkar på möjligheterna att tillgodose
sjukvårdens behov av lokaler. På grundval av ett av experterna upprättat lokalprogram
har genom planeringsavdelningens försorg upprättats preliminära
ritningar avseende undervisningskliniken.
Av remissmyndigheterna har statskontoret, byggnadsstyrelsen och centrala
sjukvårdsberedningen icke haft något att erinra mot kommissionens förslag
att förlägga den blivande undervisningskliniken till S:t Görans sjukhus.
Även universitetskanslern och — med viss tvekan — lärarkollegiet vid karolinska
institutet har tillstyrkt detta alternativ. Medicinalstyrelsen har däremot
avstyrkt kommissionens förslag och därvid erinrat om, att den psykiatriska
undervisningen och forskningen förutsätter ett intimt samarbete
med vissa andra specialiteter, främst neurologi, neurokirurgi, internmedicin
samt väl utvecklade laboratorier för neurofysiologi och neuroradiologi, i
vilka avseenden Södersjukhuset redan nu erbjuder mycket stora fördelar
framför S:t Görans sjukhus. Styrelsen har vidare åberopat regionvårdsutredningens
nyligen avlämnade betänkande, enligt vilket psykiatriska, neurologiska
och neurokirurgiska kliniker föreslås skola förläggas till s. k. regionsjukhus
och där organiseras såsom ett neuropsykiatriskt block, till vilket
såväl läkarutbildning som framförallt specialistutbildning och forskning bör
förläggas. Styrelsen har till följd härav funnit en relativt isolerad förläggning
av en psykiatrisk universitetsklinik till S:t Görans sjukhus vara en icke
rationell åtgärd, som närmast framstår såsom en ren nödfallsutväg.
För egen del finner departementschefen i likhet med medicinalstyrelsen,
att en förläggning till Södersjukhuset av ifrågavarande klinik skulle innebära
stora fördelar med avseende å möjligheterna att därstädes etablera
önskvärt samarbete med angränsande specialiteter. Departementschefen
finner dessa skäl tungt vägande i synnerhet som regionvårdsutredningen
grundat sitt förslag om tillskapande vid regionsjukhusen av neuropsykiatriska
block på behovet av dylikt samarbete. Enligt vad kommissionen framhållit
har emellertid stadens delegerade bestämt motsatt sig planerna på en
förläggning av kliniken till Södersjukhuset. Departementschefen har också
under hand inhämtat närmare upplysningar om de skäl som därvid framförts
— främst de begränsade utbyggnadsmöjligheter över huvud som finns
vid detta sjukhus — och därvid funnit fullt befogat, att staden önskar reservera
tillgängliga utbyggnadsmöjligheter för tillgodoseende av sina egna
trängande sjukvårdsbehov. Även om sålunda i och för sig starka skäl talar
för en förläggning av den nya psykiatriska kliniken till Södersjukhuset bedömes
på grund av vad nu sagts de praktiska möjligheterna att realisera ell
sådant projekt som i del närmaste obefintliga.
4
Stntsntskottets utlåtande nr 15 år 1959
Som tidigare framhållits kan en psykiatrisk klinik vid Sabbatsbergs sjukhus
icke beräknas komma till stånd förrän om tidigast cirka femton år. Den
undervisning i psykiatri, som fr. o. m. innevarande hösttermin meddelas vid
Södersjukhusets psykiatriska klinik i enlighet med det mellan staten och
staden därom träffade avtalet, är av provisorisk natur och har förutsatts
skola bedrivas under nuvarande former endast ett begränsat antal år. Orsaken
härtill är rådande brist på tillfredsställande undervisningslokaler samt
avsaknaden av forskningsutrymmen. Dessa förhållanden låter sig i längden
icke förenas med den ställning, som psykiatrin numera erhållit enligt den
nya studieordningen. Härtill kommer angelägenheten av att mot bakgrunden
av rådande brist på läkare inom mentalsjukvården snarast möjligt söka tillskapa
förbättrade utbildningsmöjligheter för psykiater. Med hänsyn härtill
kan departementschefen icke finna det försvarligt att avvisa den möjlighet,
som nu erbjuder sig att utan ytterligare uppskov få till stånd en ny psykiatrisk
undervisningsklinik vid S:t Görans sjukhus.
Mot förslaget att förlägga ifrågavarande klinik till S:t Görans sjukhus
har vid remissbehandlingen rests vissa invändningar, främst den av medicinalstyrelsen
påtalade avsaknaden vid detta sjukhus av vissa med psykiatrin
närbesläktade discipliner. Frånvaron av specialiteter sådana som
neurologi och neurokirurgi är givetvis en brist. Det erinras emellertid om
att den tidigare vid Sabbatsbergs sjukhus planerade psykiatriska undervisningskliniken
i förevarande hänseenden icke skulle erhålla en bättre
ställning, och för övrigt anses närheten till karolinska sjukhuset erbjuda
goda möjligheter att framdeles vid S:t Görans sjukhus anordna en tillfredsställande
konsultverksamhet för ifrågavarande specialiteter. Av väsentligare
betydelse i detta sammanhang torde emellertid vara tillgången till fullgoda
laboratorier. Som centrala sjukvårdsberedningen påpekat måste resurserna
i detta avseende anses fullt tillfredsställande vid S:t Görans sjukhus.
Vidare har departementschefen vid sin bedömning av föreliggande fråga fäst
stor vikt vid den omständigheten, att karolinska institutets företrädare för
ämnet psykiatri, vilka har det närmaste ansvaret för att den psykiatriska
undervisningens och forskningens intressen tillvaratages, efter noggranna
undersökningar och med beaktande av samtliga föreliggande omständigheter
funnit en förläggning av institutets dubbelklinik i psykiatri till S:t Görans
sjukhus vara en acceptabel lösning samt till följd härav aktivt deltagit i det
förberedande arbetet med klinikens utformning. Departementschefen tillägger
vidare, att enligt vad han inhämtat från medicinalstyrelsen styrelsen anser
sig, därest kliniken icke kan förläggas till Södersjukhuset, böra tillstyrka
alternativet med klinikens förläggning till S:t Görans sjukhus. På grund av
vad sålunda anförts anser sig departementschefen böra förorda, att den nya
undervisningskliniken förlägges till sistnämnda sjukhus. I detta sammanhang
framhålles jämväl att Sabbatsbergstomten med säkerhet icke kunnat
i framtiden hysa alla de kliniker och anläggningar, vilka ursprungligen av
-
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1959 5
setts skola uppföras därstädes. Lärarkollegiet vid karolinska institutet har
visserligen för sin del uttalat en förhoppning om att tillkomsten av en psykiatrisk
klinik vid S:t Görans sjukhus icke skall förhindra, att Sabhatsbergs
sjukhus i framtiden erhåller en psykiatrisk klinik av sådan omfattning och
kvalitet, att undervisningens och forskningens behov blir betryggande tillgodosedda.
Till denna fråga, som enligt departementschefens förmenande
främst är en stadens angelägenhet, saknar departementschefen f. n. anledning
att taga ställning.
Det föreliggande förslaget till ritningar har — med reservation för dess
skissartade karaktär — i huvudsak tillstyrkts av remissmyndigheterna.
Förslaget synes departementschefen utgöra en så rationell lösning av undervisningens
och forskningens lokalfrågor, som föreliggande omständigheter
medger. Någon ökning av vårdplatsantalet som av statskontoret ifrågasatts
förefaller av byggnadstekniska skäl icke vara möjlig att genomföra. Departementschefen
tillstyrker därför, att det föreliggande ritningsförslaget lägges
till grund för vidare utarbetande av byggnadsprogrammet, varvid de
erinringar, som framställts beträffande vissa detaljer i lokalprogrammet
och i de preliminära ritningarna, i möjligaste mån bör vinna beaktande under
förutsättning att de totala byggnadskostnaderna icke därigenom ökas.
Enligt preliminära kostnadsberäkningar uppgår ifrågavarande kostnader till
i runt tal 8 miljoner kronor. Departementschefen finner angeläget understryka
vikten av att alla föreliggande möjligheter till besparingar i byggnadsprogrammet
tillvaratages.
Det förslag till fördelning mellan staten och staden av kostnaderna föi
den psykiatriska klinikens uppförande och drift, som förhandlingskommissionen
lagt fram, bygger i huvudsak på de principer, som innefattas i
Sabbatsbergsavtalet. Vissa avvikelser har emellertid befunnits nödvändiga.
Detta beror främst på två omständigheter, nämligen dels att den psykiatriska
kliniken är den enda undervisningsinstitutionen vid sjukhuset dels ock att
kliniken ursprungligen planerats enbart för sjukvård, varför omvandlingen
till universitetsklinik medfört revidering av ritningar och arbetsbeskrivningar
m. m. samt vissa ändringsarbeten inom den byggnad, som redan är
under uppförande. De avvikelser från Sabbatsbergsavtalets regler ifråga om
fördelningen av byggnadskostnaderna — 4 § i avtalsförslaget — som kommissionen
med hänsyn till nämnda förhållanden ansett sig böra biträda, är
resultatet av en kompromiss och innebär i och för sig en väsentlig nedskärning
av stadens ursprungliga krav. Departementschefen anser sig därför
med hänsyn till de i ärendet föreliggande speciella omständigheterna kunna
godtaga vad kommissionen härutinnan föreslagit. Remissmyndigheterna
bär ej heller haft något alt erinra i denna del. Avtalsförslagets bestämmelser
om utrustning av kliniken har universitetskanslern ansett innebära, att
staden — mot bidrag från staten i enlighet med vad i förslaget närmare
angives - helt skall svara för inredning och utrustning icke endast av de
6
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1959
för sjukvården utan jämväl av de för undervisning och forskning närmast
avsedda lokalerna. Departementschefen delar denna uppfattning. Som en
följd härav anser departementschefen vidare i likhet med kanslern, att staten
bör beredas tillfälle att yttra sig över stadens utrustningsplan icke blott
genom centrala sjukvårdsberedningen utan även genom någon med undervisningens
och forskningens behov särskilt förfaren statlig representant.
I och för sig hade det såsom statskontoret anfört varit önskvärt, att staten
i avtalet uttryckligen tillförsäkrats representation vid uppgörandet av
utrustningsplanen. Genom att stadens förhandlingsdelegerade för sin del
tillstyrkt en dylik anordning förutsättes emellertid, att statens intressen
härvidlag skall bli vederbörligen tillgodosedda utan sådan föreskrift i
avtalet.
Beträffande de till sjukhuset hörande gemensamma inrättningarna har
kommissionen ansett skäligt, att staten bidrager till byggnadskostnaderna
för dessa inrättningar i proportion till den psykiatriska klinikens andel i
desamma. I avtalsförslaget är närmare angivet, hur ifrågavarande statsbidrag
skall beräknas. Vad härutinnan föreslagits biträdes av departementschefen,
som vidare finner skäl tala för att det statliga byggnadsbidraget till
de gemensamma inrättningarna vid Sabbatsbergs sjukhus reduceras i motsvarande
mån. I likhet med kommissionen anser departementschefen därför,
att denna fråga bör upptagas till prövning vid de förestående förhandlingarna
rörande revidering av Sabbatsbergsavtalet. Då förhandlingsparterna är
eniga härom, anses någon särskild föreskrift i avtalet av sådan innebörd
knappast vara erforderlig.
Enligt avtalsförslaget skall statens bidrag till driftkostnaderna vid kliniken
beräknas på grundval av vårddagkostnaden vid Sabbatsbergs sjukhus,
därest denna överstiger motsvarande kostnad vid S:t Görans sjukhus.
Såsom skäl härför har uppgivits, att sistnämnda kostnad, som utgör en genomsnittskostnad
för samtliga kliniker och anläggningar vid sjukhuset, icke
kommer att motsvara den verkliga dagkostnaden vid den psykiatriska kliniken,
vilken på grund av undervisningen och forskningen anses bliva dyrare
i drift än sjukhuset i övrigt. Med hänsyn till avtalets karaktär av förhandlingsöverenskommelse
godtages den av kommissionen föreslagna anordningen.
Såsom statskontoret anfört skulle enligt departementschefen kunna ifrågasättas,
om icke avtalsförslaget borde kompletteras med en allmän uppsägningsklausul.
Då emellertid Sabbatsbergsavtalet, till vilket föreliggande
avtalsförslag ansluter sig, icke innehåller någon dylik klausul, anses kommissionens
förslag även på denna punkt böra godtagas.
I likhet med motsvarande stadgande i Sabbatsbergsavtalet anges i det föreliggande
avtalsförslaget, att den psykiatriska kliniken är avsedd för vård
av sjuka från staden. Lärarkollegiet vid karolinska institutet har med anledning
härav framhållit nödvändigheten för en undervisningsklinik att kunna
Statsutskottets utlåtande nr 15 ur li)5i)
7
mottaga patienter från ett utvidgat upptagningsområde i de fall, där detta
motiveras av undervisningens och forskningens behov samt förutsatt, att
denna fråga framdeles erhåller sin lösning. Det av lärarkollegiet väckta
spörsmålet anser departementschefen icke böra komma under bedömande i
förevarande sammanhang. Med en prövning av denna fråga om tillskapandet
av s. k. riksplatser anses lämpligen böra anstå i avbidan på ett ställningstagande
till regionvårdsutredningens nyligen avlämnade betänkande.
Mot det av kommissionen framlagda förslaget till avtal har departementschefen
i övrigt intet att invända. Därest framdeles smärre jämkningar av
eller tillägg till avtalet skulle erfordras, förutsättes, att riksdagens samtycke
därtill icke skall behöva inhämtas.
Förhandlingsparterna har utgått från, att den nya undervisningskliniken
skall tagas i anspråk för undervisning i ungefär den omfattning, som förutsatts
i proposition nr 212/1954. Beslut innebärande väsentliga avvikelser härifrån
kan — om så skulle påfordras av någondera parten — föranleda en omprövning
av de i avtalet fastställda bidragsgrunderna. I och för sig har departementschefen
icke något att erinra häremot. Han utgår emellertid härvid
från att, därest framdeles en viss utökning av det årliga antalet studerande
vid kliniken skulle visa sig önskvärd, staden icke med anledning härav skall
påfordra en omprövning av statens bidrag.
I ingressen till avtalsförslaget har intagits en bestämmelse om att förslaget
skall godkännas av Kungi. Maj:t före den 1 januari 1959. Med anledning
härav har Kungi. Maj :t den 12 december 1958 godkänt avtalsförslaget under
förutsättning, att riksdagen efter därom av Kungl. Maj:t framlagt förslag
godkände i avtalet angivna grunder för samarbete med staden samt anvisade
för ändamålet erforderliga medel. Stockholms stadsfullmäktige har den 17
november 1958 för sin del godkänt avtalsförslaget.
Utskottet. Den av 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen
har bl. a. medfört, att vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus i ökad omfattning
måst tagas i anspråk för undervisningsändamål. Så är bl. a. fallet
med den undervisning i psykiatri, som enligt 1955 års examensstadga anordnats
fr. o. in. höstterminen 1958 och som givits ett så ökat utrymme, att
ämnet blivit ett av huvudämnena i grundutbildningen. I avvaktan på tillkomsten
av den psykiatriska klinik om 110 vårdplatser, som Stockholms stad
år 1947 förbundit sig att uppföra vid Sabbatsbergs sjukhus, har riksdagen
föregående år godkänt avtal med staden om provisorisk undervisning i psykiatri
vid Södersjukhuset. Med hänsyn till svårigheterna att på detta sätt
anordna godtagbar undervisning i ämnet underströk utskottet vid sin behandling
av frågan (utlåtande nr B 40/1958) angelägenheten av att en snar
överenskommelse träffades i fråga om den definitiva förläggningen av undervisningen.
Av vad departementschefen anfört framgår alt uppförandet av den plane
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1959
rade kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus måste anses ligga mycket långt fram
i tiden. De förhandlingar, som i detta läge förts rörande eu definitiv förläggning
av psykiatriundervisningen till annat stadens sjukhus, har visat, att
Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus är de enda, som härvid kan ifrågakomma.
För utskottet synes uppenbart att en förläggning av kliniken till
Södersjukhuset skulle vara fördelaktig, bl. a. på grund av möjligheterna där
till ett intimt samarbete mellan den psykiatriska undervisningen och vissa
andra specialiteter. Stadens delegerade har emellertid motsatt sig en sådan
lösning främst med hänsyn till att staden önskar reservera de begränsade
utbyggnadsmöjligheterna för egna sjukvårdsbehov. I detta läge och då en
tillbyggnad vid Södersjukhuset i varje fall inte kan övervägas förrän om
tidigast två år i samband med planeringen av sjukhusets utbyggnad i dess
helhet, vill utskottet — med hänsyn till angelägenheten av att förbättrade
utbildningsmöjligheter i psykiatri snarast möjligt skapas — icke motsätta
sig, att kliniken förlägges till S:t Görans sjukhus. Såsom departementschefen
anfört torde även detta alternativ erbjuda vissa fördelar. Ett förläggande
av undervisningen till annan plats än Sabbatsbergs sjukhus bör vidare
underlätta den fortsatta planeringen av sistnämnda sjukhus.
Förhandlingskommissionens förslag rörande fördelningen mellan staten
och staden av kostnaderna för den psykiatriska klinikens uppförande, utrustning
och drift överensstämmer nära med principerna i Sabbatsbergsavtalet.
Då kliniken är avsedd att ersätta den i sistnämnda avtal upptagna
kliniken, måste detta anses följdriktigt. Det medgivande, som från förhandlingskommissionens
sida gjorts, att statens driftkostnadsbidrag i verkligheten
skall beräknas på grundval av vårddagkostnaden vid Sabbatsbergs
sjukhus, innebär en betydande merutgift för staten i förhållande till om
motsvarande kostnad vid S:t Görans sjukhus lagts till grund för beräkningen.
Med hänsyn till de skäl som i propositionen åberopats för bestämmelsen
ävensom den väsentliga nedskärningen av stadens ursprungliga
krav i andra hänseenden vill emellertid utskottet icke resa någon erinran
häremot.
Departementschefen har ansett skäligt, att staten bidrager till byggnadskostnaderna
för de till S:t Görans sjukhus hörande gemensamma inrättningarna
i proportion till den psykiatriska klinikens andel i densamma men
samtidigt funnit skäl tala för att frågan om motsvarande reducering av det
statliga byggnadsbidraget till de gemensamma inrättningarna vid Sabbatsbergs
sjukhus upptages till prövning vid de förestående förhandlingarna
rörande revidering av Sabbatsbergsavtalet. Utskottet, som biträder denna
uppfattning, förutsätter att statens intressen härvidlag blir tillgodosedda
utan särskild föreskrift härom i avtalet.
Då departementschefen utgår ifrån att framdeles endast smärre jämkningar
av eller tillägg till avtalet skall kunna ske utan riksdagens samtycke,
vill utskottet inte motsätta sig att bemyndigande härtill lämnas. I detta
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1959
9
sammanhang förutsätter utskottet i likhet med departementschefen, att staden,
därest framdeles en viss utökning av det årliga antalet studerande vid
kliniken skulle visa sig önskvärd, icke med anledning härav påfordrar en
omprövning av statens bidrag.
Slutligen vill utskottet understryka angelägenheten av att alla möjligheter
lill besparingar i byggnads- och utrustningskostnaderna tillvaratages.
Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande,
hemställer utskottet,
att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 19 december
1958 förordade grunder för ekonomiskt samarbete med
Stockholms stad beträffande uppförande och drift av eu
psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Stockholm den 3 februari 1959
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar
Sundelin, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson,
Rikard Svensson och herr Söderberg; samt
från andra kammaren: herrar Åkerström, Thapper, Jansson i Kalix,
Staxäng, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka,
Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar
Hansson i Skegrie, Nihlfors, Heckscher och Gustafsson i Uddevalla.
intrång lill riksdagens protokoll 1959. ti samt. Nr 15
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:49 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående samarbete med Stockholms stad för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid S: s. 14 i texten