Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående kostnadsfri realexamensprövning för yrkesskoleelever.

1959-11-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:151, Utlåtande i anledning av väckt motion angående kostnadsfri realexamensprövning för yrkesskoleelever.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1959

Nr 151

Utlåtande i anledning av väckt motion angående kostnadsfri

realexamensprövning för yrkesskoleelever.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. väckt

motion (II: 309) har hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring

i gällande bestämmelser eller utredning av dessa frågor, att elev vid yrkesskola

utan kostnad får undergå prövning till realexamen eller i ett eller

flera ämnen som ingår i denna examen vid allmänt läroverk eller kommunal

realskola.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden av skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

Den som vill avlägga fullständig realexamen som privatist har att före

examensprovens början hos skolstyrelsen erlägga en avgift av 25 kronor,

som examinanden återfår, om två eller flera skriftliga prov godkännes.

Motsvarande avgift för privatister i studentexamen är 38 kronor, vilka

återbetalas, om examinanden fullgör två godkända skriftliga prov. Dessa

avgifter torde vara avsedda som ett skydd mot att dåligt förberedda examinander

anmäler sig utan att ha allvarliga avsikter att fullfölja examen.

För realexamen kan en examinand tillgodoräkna sig s. k. särskilda

prövningar i realexamen, dvs. ett slags ettämnesexamina. Den studerande

skall enligt läroverksstadgan § 90 mom. 1 vid särskild prövning för realexamen

erlägga 9 kronor, som tillfaller rektor, för muntlig prövning i ett

ämne 13 kronor samt för skriftlig prövning i modersmålet 9 kronor, i

annat ämne 6 kronor. Dessa senare avgifter tillfaller den lärare, som förrättar

prövningen. Avgifterna utnyttjas helt till arvoden för rektorer och

lärare för det extraarbete utöver normal tjänstgöringsskyldighet, som prövningarna

vållar.

De sammanlagda avgifterna för särskild prövning i t. ex. matematik är

28 kronor, om endast detta ämne förekommer vid prövningstillfället. De

sammanlagda avgifterna för en examinand för särskild prövning inom

samma period i ämnena matematik, fysik och kemi är 54 kronor. Liknande

avgifter är stipulerade för fyllnadsprövning efter realexamen och

praktisk realexamen, för särskild prövning enligt fordringarna för studentexamen,

för fyllnadsprövning efter avlagd studentexamen samt för folk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1959

9

skollärares prövning för behörighet att undervisa i främmande språk. Motsvarande

arvoden till lärare för befattningen med skriftliga prov i slutlig

privatistexamen utbetalas av skolöverstyrelsen av statsmedel.

Det ifrågavarande examensväsendet har stor omfattning. På grund av

examinandernas önskemål, hemort och utbildningsort fördelar sig prövningarna

mycket ojämnt mellan olika orter, läroverk, ämnen och lärare.

För vissa rektorer utgör denna examensförvaltning en betydande extra

arbetsbelastning. Vissa lärare tilldelas många prövningar, medan andra

sällan eller aldrig deltar vid prövningar. Det förekommande arbetet har

inte kunnat räknas in i rektorernas och lärarnas normala tjänstgöringsskyldighet.

Det förefaller överstyrelsen mycket svårt att av de prövande avgränsa

en speciell grupp, som kan beviljas avgiftsbefrielse. Svårbedömbara rättviseskäl

kan åberopas. Sålunda är t. ex. de studerande, som förbereder sig

för inträde vid tekniskt läroverk, i ett avseende relativt gynnsamt ställda.

Den kostnadsfria inträdesprövningen vid tekniskt läroverk är en normal

procedur vid dessa läroanstalter och kan helt ersätta särskild prövning i

realexamen. De ifrågavarande studerandena har alltså egentlig nytta av

ett vitsord givet i särskild prövning endast i andra sammanhang. Andra

grupper är mera beroende av vitsord från särskild prövning.

Om det befinnes önskvärt, att större eller mindre grupper befrias från

de ifrågavarande examensavgifterna, synes det bli nödvändigt att av allmänna

medel utbetala arvoden till de rektorer och lärare, som förorsakas

merarbete. Detta kan ske på ett relativt enkelt sätt, därigenom att skolstyrelsen

hos överstyrelsen får rekvirera mot de nuvarande avgifterna svarande

arvoden. Så sker för närvarande vid omprövning för studentexamen.

Sådan omprövning är avgiftsfri, eftersom den kan sägas ingå i vederbörande

skolelevs påbörjande examensprocedur. Förfaringssättet förutsätter

givetvis, att överstyrelsen tillförs motsvarande belopp av statliga medel.

Om man vill låta arvodena utgå av kommunala medel, torde det också

vara möjligt att konstruera ett enkelt utbetalningssystem.

Det torde inte föreligga något hinder för en kommun att redan nu betala

avgifterna för de examinander, som underkastar sig t. ex. särskild

prövning i realexamen.

Om den ifrågasatta avgiftsbefrielsen avses gälla endast studerande vid

kurser för inträdessökande till högre tekniskt läroverk, torde det röra sig

om små totalbelopp. Om även andra grupper avses, torde kostnadsberäkningarna

bli komplicerade.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har avgivit följande yttrande.

Kurser för inträdessökande till högre tekniskt läroverk anordnas vid

ett stort antal yrkesskolor. Kurserna avser att meddela de kunskaper, som

erfordras för inträde i såväl tekniskt gymnasium som teknisk fackskola

vid högre tekniskt läroverk. I fråga om tekniskt gymnasium gäller det

ämnena svenska, engelska, tyska, matematik, fysik, kemi och teckning.

Kunskaperna skall där motsvara realexamenskunskaperna i motsvarande

ämnen. I fråga om teknisk fackskola är de aktuella ämnena svenska, matematik,

fysik, kemi och teckning. Även här är det i allmänhet fråga om

kunskaper motsvarande realexamenskunskaper, dock att i matematik

fordras något högre kunskaper för den, som söker till maskintekniskt eller

elektrotekniskt betonad linje.

Den som genomgått sådan förberedande kurs skall för att intagas i tek2—1506

so Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 saml. Nr 119—151

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1959

niska läroverket i princip genom prövning vid läroverket visa, att han

förvärvat erforderliga kunskaper. Sådan inträdesprövning är avgiftsfri.

Om undervisningen vid kursen sker av lärare vid allmänt läroverk, kommunal

realskola eller annan skola, som av överstyrelsen för yrkesutbildning

godkännes för ändamålet, och denne lärare genom intyg styrker att

eleven har mot realexamen svarande kunskaper i ämnet, är eleven befriad

från inträdesprövning.

I de fall då lärare från tekniskt lärovexdc undervisar vid förberedande

kurs förekommer vidare följande anordning. Vid kursens slut ger läraren

ett avgångsprov, som motsvarar inträdesprovet vid tekniskt läroverk. Blir

eleven godkänd i avgångsprovet, anses han därmed ha fullgjort inträdesprövningen.

De förberedande kurserna för inträde i högre tekniskt läroverk omfattar

som regel två terminer med dagundervisning eller fyra terminer

med kvällsundervisning.

Kursavgifterna, som fastställes av överstyrelsen, varierar. I allmänhet

överstiger de icke 100 kronor för hel kurs. I några fall utgår icke någon

avgift.

Samma uppgift som de förberedande kurserna fyller även den första

delen av undervisningen i de tekniska skolorna. Kursplanerna vid dessa

skolor är nämligen upplagda så, att elev under de två första terminerna

vid dagundervisning och under de fyra första terminerna vid aftonundervisning

kan erhålla för inträde i högre tekniskt läroverk erforderliga kunskaper

i de aktuella ämnena. Bägge de här berörda utbildningsvägarna —

förberedande kurs och första delen av teknisk skola — fyller alltså i nu

förevarande hänseende samma funktion.

Vill elev, som genomgått kurs för inträdessökande till högre tekniskt

läroverk, erhålla sådant officiellt betyg, varom motionärerna talar, har

han att genomgå s. k. särskild prövning. Denna äger rum i de ämnen, i

vilka eleven önskar erhålla det ovannämnda officiella betyget. I detta fall

har eleven att erlägga samma avgifter som bl. a. de, vilka önskar komplettera

redan erhållna betyg i realexamen. Avgifterna varierar mellan lägst

22 och högst 31 kronor per ämne.

Varken den, som genomgått förberedande kurs, eller den, som genomgått

första delen av en teknisk skola, har alltså behov av särskilt intyg om

realexamenskunskaper i vissa ämnen för att komma in i tekniskt läroverk.

Det av motionärerna framlagda förslaget får betydelse endast för det

fåtal elever från förberedande kurs, som söker till andra skolor än tekniska

läroverk eller som söker sig direkt ut i förvärvslivet, där krav på

realexamenskunskaper i ett eller Sflera ämnen uppställes. Såsom framgår

av det anförda har det framlagda förslaget alltså helt ringa betydelse. Det

blir endast de elever, som efter att ha genomgått kursen, ej fullföljer syftet

med kursgenomgången, nämligen att söka inträde vid tekniskt läroverk,

som får fördel av den föreslagna ändringen.

Utskottet. Av vad överstyrelsen för yrkesutbildning anfört framgår, att

elev från förberedande kurs i yrkesskola, som önskar vinna inträde vid

tekniskt läroverk, icke har anledning att undergå särskild prövning för

realexamen i vissa ämnen. Med hänsyn härtill och under hänvisning till

vad överstyrelsen i övrigt anfört har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka

bifall till den förevarande motionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151 dr 1959

11

Utskottet hemställer alltså,

att motionen II: 309 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 november 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, fröken Andersson, herrar Thun, Pålsson, Axel Johannes Andersson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Mossberger, Bengt

Gustavsson, Edström och Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix,

Staxäng, Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka,

Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Wedén och fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.