Utlåtande i anledning av väckt motion angående kostnadsfri realexamensprövning för yrkesskoleelever.
1959-11-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:151, Utlåtande i anledning av väckt motion angående kostnadsfri realexamensprövning för yrkesskoleelever.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1959
Nr 151
Utlåtande i anledning av väckt motion angående kostnadsfri
realexamensprövning för yrkesskoleelever.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. väckt
motion (II: 309) har hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring
i gällande bestämmelser eller utredning av dessa frågor, att elev vid yrkesskola
utan kostnad får undergå prövning till realexamen eller i ett eller
flera ämnen som ingår i denna examen vid allmänt läroverk eller kommunal
realskola.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.
Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden av skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning.
Skolöverstyrelsen har anfört följande.
Den som vill avlägga fullständig realexamen som privatist har att före
examensprovens början hos skolstyrelsen erlägga en avgift av 25 kronor,
som examinanden återfår, om två eller flera skriftliga prov godkännes.
Motsvarande avgift för privatister i studentexamen är 38 kronor, vilka
återbetalas, om examinanden fullgör två godkända skriftliga prov. Dessa
avgifter torde vara avsedda som ett skydd mot att dåligt förberedda examinander
anmäler sig utan att ha allvarliga avsikter att fullfölja examen.
För realexamen kan en examinand tillgodoräkna sig s. k. särskilda
prövningar i realexamen, dvs. ett slags ettämnesexamina. Den studerande
skall enligt läroverksstadgan § 90 mom. 1 vid särskild prövning för realexamen
erlägga 9 kronor, som tillfaller rektor, för muntlig prövning i ett
ämne 13 kronor samt för skriftlig prövning i modersmålet 9 kronor, i
annat ämne 6 kronor. Dessa senare avgifter tillfaller den lärare, som förrättar
prövningen. Avgifterna utnyttjas helt till arvoden för rektorer och
lärare för det extraarbete utöver normal tjänstgöringsskyldighet, som prövningarna
vållar.
De sammanlagda avgifterna för särskild prövning i t. ex. matematik är
28 kronor, om endast detta ämne förekommer vid prövningstillfället. De
sammanlagda avgifterna för en examinand för särskild prövning inom
samma period i ämnena matematik, fysik och kemi är 54 kronor. Liknande
avgifter är stipulerade för fyllnadsprövning efter realexamen och
praktisk realexamen, för särskild prövning enligt fordringarna för studentexamen,
för fyllnadsprövning efter avlagd studentexamen samt för folk
-
Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1959
9
skollärares prövning för behörighet att undervisa i främmande språk. Motsvarande
arvoden till lärare för befattningen med skriftliga prov i slutlig
privatistexamen utbetalas av skolöverstyrelsen av statsmedel.
Det ifrågavarande examensväsendet har stor omfattning. På grund av
examinandernas önskemål, hemort och utbildningsort fördelar sig prövningarna
mycket ojämnt mellan olika orter, läroverk, ämnen och lärare.
För vissa rektorer utgör denna examensförvaltning en betydande extra
arbetsbelastning. Vissa lärare tilldelas många prövningar, medan andra
sällan eller aldrig deltar vid prövningar. Det förekommande arbetet har
inte kunnat räknas in i rektorernas och lärarnas normala tjänstgöringsskyldighet.
Det förefaller överstyrelsen mycket svårt att av de prövande avgränsa
en speciell grupp, som kan beviljas avgiftsbefrielse. Svårbedömbara rättviseskäl
kan åberopas. Sålunda är t. ex. de studerande, som förbereder sig
för inträde vid tekniskt läroverk, i ett avseende relativt gynnsamt ställda.
Den kostnadsfria inträdesprövningen vid tekniskt läroverk är en normal
procedur vid dessa läroanstalter och kan helt ersätta särskild prövning i
realexamen. De ifrågavarande studerandena har alltså egentlig nytta av
ett vitsord givet i särskild prövning endast i andra sammanhang. Andra
grupper är mera beroende av vitsord från särskild prövning.
Om det befinnes önskvärt, att större eller mindre grupper befrias från
de ifrågavarande examensavgifterna, synes det bli nödvändigt att av allmänna
medel utbetala arvoden till de rektorer och lärare, som förorsakas
merarbete. Detta kan ske på ett relativt enkelt sätt, därigenom att skolstyrelsen
hos överstyrelsen får rekvirera mot de nuvarande avgifterna svarande
arvoden. Så sker för närvarande vid omprövning för studentexamen.
Sådan omprövning är avgiftsfri, eftersom den kan sägas ingå i vederbörande
skolelevs påbörjande examensprocedur. Förfaringssättet förutsätter
givetvis, att överstyrelsen tillförs motsvarande belopp av statliga medel.
Om man vill låta arvodena utgå av kommunala medel, torde det också
vara möjligt att konstruera ett enkelt utbetalningssystem.
Det torde inte föreligga något hinder för en kommun att redan nu betala
avgifterna för de examinander, som underkastar sig t. ex. särskild
prövning i realexamen.
Om den ifrågasatta avgiftsbefrielsen avses gälla endast studerande vid
kurser för inträdessökande till högre tekniskt läroverk, torde det röra sig
om små totalbelopp. Om även andra grupper avses, torde kostnadsberäkningarna
bli komplicerade.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har avgivit följande yttrande.
Kurser för inträdessökande till högre tekniskt läroverk anordnas vid
ett stort antal yrkesskolor. Kurserna avser att meddela de kunskaper, som
erfordras för inträde i såväl tekniskt gymnasium som teknisk fackskola
vid högre tekniskt läroverk. I fråga om tekniskt gymnasium gäller det
ämnena svenska, engelska, tyska, matematik, fysik, kemi och teckning.
Kunskaperna skall där motsvara realexamenskunskaperna i motsvarande
ämnen. I fråga om teknisk fackskola är de aktuella ämnena svenska, matematik,
fysik, kemi och teckning. Även här är det i allmänhet fråga om
kunskaper motsvarande realexamenskunskaper, dock att i matematik
fordras något högre kunskaper för den, som söker till maskintekniskt eller
elektrotekniskt betonad linje.
Den som genomgått sådan förberedande kurs skall för att intagas i tek2—1506
so Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 saml. Nr 119—151
10
Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1959
niska läroverket i princip genom prövning vid läroverket visa, att han
förvärvat erforderliga kunskaper. Sådan inträdesprövning är avgiftsfri.
Om undervisningen vid kursen sker av lärare vid allmänt läroverk, kommunal
realskola eller annan skola, som av överstyrelsen för yrkesutbildning
godkännes för ändamålet, och denne lärare genom intyg styrker att
eleven har mot realexamen svarande kunskaper i ämnet, är eleven befriad
från inträdesprövning.
I de fall då lärare från tekniskt lärovexdc undervisar vid förberedande
kurs förekommer vidare följande anordning. Vid kursens slut ger läraren
ett avgångsprov, som motsvarar inträdesprovet vid tekniskt läroverk. Blir
eleven godkänd i avgångsprovet, anses han därmed ha fullgjort inträdesprövningen.
De förberedande kurserna för inträde i högre tekniskt läroverk omfattar
som regel två terminer med dagundervisning eller fyra terminer
med kvällsundervisning.
Kursavgifterna, som fastställes av överstyrelsen, varierar. I allmänhet
överstiger de icke 100 kronor för hel kurs. I några fall utgår icke någon
avgift.
Samma uppgift som de förberedande kurserna fyller även den första
delen av undervisningen i de tekniska skolorna. Kursplanerna vid dessa
skolor är nämligen upplagda så, att elev under de två första terminerna
vid dagundervisning och under de fyra första terminerna vid aftonundervisning
kan erhålla för inträde i högre tekniskt läroverk erforderliga kunskaper
i de aktuella ämnena. Bägge de här berörda utbildningsvägarna —
förberedande kurs och första delen av teknisk skola — fyller alltså i nu
förevarande hänseende samma funktion.
Vill elev, som genomgått kurs för inträdessökande till högre tekniskt
läroverk, erhålla sådant officiellt betyg, varom motionärerna talar, har
han att genomgå s. k. särskild prövning. Denna äger rum i de ämnen, i
vilka eleven önskar erhålla det ovannämnda officiella betyget. I detta fall
har eleven att erlägga samma avgifter som bl. a. de, vilka önskar komplettera
redan erhållna betyg i realexamen. Avgifterna varierar mellan lägst
22 och högst 31 kronor per ämne.
Varken den, som genomgått förberedande kurs, eller den, som genomgått
första delen av en teknisk skola, har alltså behov av särskilt intyg om
realexamenskunskaper i vissa ämnen för att komma in i tekniskt läroverk.
Det av motionärerna framlagda förslaget får betydelse endast för det
fåtal elever från förberedande kurs, som söker till andra skolor än tekniska
läroverk eller som söker sig direkt ut i förvärvslivet, där krav på
realexamenskunskaper i ett eller Sflera ämnen uppställes. Såsom framgår
av det anförda har det framlagda förslaget alltså helt ringa betydelse. Det
blir endast de elever, som efter att ha genomgått kursen, ej fullföljer syftet
med kursgenomgången, nämligen att söka inträde vid tekniskt läroverk,
som får fördel av den föreslagna ändringen.
Utskottet. Av vad överstyrelsen för yrkesutbildning anfört framgår, att
elev från förberedande kurs i yrkesskola, som önskar vinna inträde vid
tekniskt läroverk, icke har anledning att undergå särskild prövning för
realexamen i vissa ämnen. Med hänsyn härtill och under hänvisning till
vad överstyrelsen i övrigt anfört har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka
bifall till den förevarande motionen.
Statsutskottets utlåtande nr 151 dr 1959
11
Utskottet hemställer alltså,
att motionen II: 309 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 17 november 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, fröken Andersson, herrar Thun, Pålsson, Axel Johannes Andersson,
fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Mossberger, Bengt
Gustavsson, Edström och Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix,
Staxäng, Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka,
Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Wedén och fröken Vinge.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.