Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående flygförbindelserna i de nordligaste delarna av Skandinavien och Finland m. m.

1959-11-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:154, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående flygförbindelserna i de nordligaste delarna av Skandinavien och Finland m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15b år 1959

1

Nr 154

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående

flygförbindelserna i de nordligaste delarna av

Skandinavien och Finland m. m.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström (I: 111) och den andra inom andra kammaren av fru

Sandström (11:286), har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhåller om att en undersökning kommer till stånd beträffande på

vad sätt regeringen kan medverka till att en sammanknytning sker mellan

de nordiska ländernas flygförbindelser i de nordliga delarna av Skandinavien

och Finland samt att möjligheterna för lämpliga militära flygfälts

öppnande för civilt bruk undersökes.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionen I: 111.

Över motionerna ha yttranden inhämtats från luftfartsstyrelsen, länsstyrelsen

i Norrbottens län, 1953 års trafikutredning och SAS (Scandinavian

Airlines System).

Luftfartsstyrelsen erinrar om att Nordiska rådet vid sin sjätte session

i Oslo år 1958 rekommenderat regeringarna i Finland, Norge och Sverige

att undersöka förutsättningarna och möjligheterna för en ytterligare utveckling

av luftfartsförbindelserna i norr. Genom beslut den 20 februari

1959 har Kungl. Maj :t uppdragit åt styrelsen att i samarbete med motsvarande

finska och norska myndigheter verkställa den begärda utredningen

samt att till kommunikationsdepartementet senast den 1 september

1959 inkomma med redogörelse för vad då i ärendet förekommit. Styrelsen

anför vidare följande.

Det av Kungl. Maj :t sålunda givna uppdraget omfattar i huvudsak den

undersökning, som föreslås i förenämnda motioner. I motionerna föreslås

ävenledes att möjligheterna för lämpliga militära flygfälts öppnande för

civilt bruk i detta sammanhang undersökas. Luftfartsstyrelsen vill härtill

framhålla, att även detta spörsmål kommer att beaktas i samband med

det styrelsen sålunda givna uppdraget. Helt allmänt må dock nämnas, att

flygvapnet i princip intagit en mycket positiv ställning till uppkomna

spörsmål om utnyttjande av militära flygplatser för civil trafik. Något

behov härav har emellertid hittills icke anmälts i Västerbotten.

1467 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 154

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 15b år 1959

På grund av det anförda anser styrelsen någon ytterligare åtgärd från

statsmakternas sida för utredning av flygförbindelserna i norr icke vara

erforderlig.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, som i ärendet inhämtat yttranden från

bl. a. Norrbottens läns landsting samt Norrbottens och Västerbottens läns

handelskammare, har anfört följande.

De nordligaste delarna av Skandinavien och Finland har på grund av

sitt geografiska läge och sin storslagna natur blivit ett mycket eftertraktat

turistmål. Den interkontinentala flygtrafiken har ökat kraftigt på senare

år och den pågående omläggningen till jetplan torde ytterligare befrämja

denna utveckling. En stor del av de turister, som årligen flygledes kommer

till Skandinavien, torde ha intresse och möjlighet att utsträcka sin

resa över de nordligaste trakterna, om reguljära flyglinjer trafikerar området.

Man kan därför förmoda att en flyglinje över den s. k. Nordkalotten

i varje fall skulle bliva ekonomiskt bärande under turistsäsongen.

Såsom i motionen framhållits finnes emellertid ett latent behov av bättre

förbindelser även för befolkningen i dessa trakter. Flyget skulle därtill

fylla ett behov av snabbare postbefordran och givetvis skulle affärslivet

vara mycket betjänt av att de befintliga flyglinjerna i de berörda länderna

knötes samman.

Länsstyrelsen framhåller slutligen att det skulle vara av stort intresse

att få till stånd en undersökning av trafikunderlaget för de tänkta flygförbindelserna

samt tillstyrker i anslutning härtill hifall till motionerna.

Även landstingets förvaltningsutskott samt Norrbottens och Västerbottens

läns handelskammare tillstyrker — under framhållande av frågans

stora betydelse — bifall till motionerna.

1953 års trafikutredning erinrar i likhet med luftfartsstyrelsen om att

Kungl. Maj:t genom beslut den 20 februari 1959 uppdragit åt nämnda

styrelse att i samarbete med motsvarande finska och norska myndigheter

verkställa den utredning som Nordiska rådet vid sin sjätte session i Oslo

år 1958 rekommenderat med avseende å förutsättningarna och möjligheterna

för en ytterligare utveckling av luftfartsförbindelserna i norr. Vid

angivna förhållande och då trafikutredningens uppdrag närmast avser det

inrikes trafikväsendet, säger sig utredningen icke finna anledning att i nu

berörda fråga göra något särskilt uttalande.

Scandinavian Airlines System slutligen har anfört följande.

SAS anser att dess huvuduppgift vad beträffar trafiken i norra Skandinavien

måste vara att ombesörja trafik i nord-sydlig riktning. Trafikunderlaget

för en flyglinje i ost-västlig riktning är, med undantag för en

kort sommarsäsong, mycket begränsat, varför en sådan flyglinje har mycket

svårt att bära sig utan statlig eller kommunal subventionering.

För att tillgodose behovet under sommarsäsongen av förbindelse mellan

Nord-Sverige och Nord-Norge föreligger för närvarande planer på att försöksvis

förlänga nuvarande Kiruna-linjen till Bardufoss, men på grund av

att flera större hotell och turiststationer ligger utefter järnvägslinjen

Kiruna—Narvik, kommer under alla omständigheter en del av turistklien
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15b år 1959

3

telet att begagna denna förbindelse, vilket även under denna period medför

en avtappning av trafikunderlaget.

Av operationella skäl är det osannolikt att någon förbindelse till Kemi

blir aktuell, men i samband med Umeåfältets färdigställande föreligger

planer på en flyglinje Umeå—Vasa, där trafikunderlaget beräknas kunna

bära en linje på årsbasis.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Nordiska

rådet vid sin sjätte session i Oslo år 1958 rekommenderat regeringarna i

Finland, Norge och Sverige att undersöka förutsättningarna och möjligheterna

för en ytterligare utveckling av luftfartsförbindelserna i norr. Genom

beslut den 20 februari 1959 har Kungl. Maj :t i anledning härav uppdragit

åt luftfartsstyrelsen att i samarbete med motsvarande finska och

norska myndigheter verkställa den begärda utredningen. Sedan de finska

och norska luftfartsmyndigheterna fått motsvarande uppdrag av resp. regeringar

har de tre myndigheterna tillsatt en kommitté, den s. k. Nordkalottkommittén,

bestående av luftfartsdirektörerna och trafikdirektörerna i de

tre länderna. Kommittén har den 31 augusti 1959 framlagt den begärda

utredningen.

Motionärernas önskemål synes därmed i allt väsentligt tillgodosedda.

Med hänsyn härtill och under beaktande jämväl av vad remissmyndigheterna

i övrigt anfört finner utskottet någon ytterligare åtgärd i frågan

från riksdagen sida ej f. n. påkallad.

Utskottet hemställer följaktligen,

att motionerna I: 111 och II: 286 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 november 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, fröken Andersson, herrar Thun, Pålsson, Axel Johannes Andersson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Mossberger, Herbert

Larsson, Edström och Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix,

Staxäng, Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Nilsson i Göingegården,

fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Wedén och Gustafsson i Kårby.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.