Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurser för hantverks .mästare m. fl. \n\ulUnvx•,j\o v>i/

1959-11-24 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:162, Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurser för hantverks .mästare m. fl. \n\ulUnvx•,j\o v>i/

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162 år 11)39

U" ■\^

Nr 162

Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurser för hantverks

.mästare m. fl. \n\ulUnvx•,j\o v>i/

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av hérr

Aastrup m.fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (II: 110), har hemställts■-**■ såvitt nu är i fråga U—att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad som i motionerna

I motionerna har —såvitt nu är i fråga —anförts följandetmaoiioni Uti eor.

Vid lärlingsutbildningen hos hantverksmästare tjänstgör som lärare vid

den ifiom respektive företag bedrivna präktiskå utbudnmgen hantverksmästaren

själv eller, då verksamheten är av något större biiifattning, en

1''örman eller annan arbetsledare. På; dessa handledare vid utbildningen ställes,

i motsats mot vad. som är fallet vid den för statsverket väsentligen dyr-*

barare formen inbyggd verkstadsskola,, inga som helst; kr;ay på pedagogiska

insikter och kunnande. Mången hantverksmästare skulle med glädje hälsa,

en möjlighet att förvärva åtminstone någon insikt i bästa sättet ätt ge lärlingen

del av sin under mångårigt mödosamt arbete vuönä yrkeserfarenhet.

Man kan givetvis inte; fordra att han skall skaffa sig pedagogisk utbildning,

men vi vill förorda att de som önskar förvärva sådana insikter bereds möjlighet

därtill. En betydelsefull hjälp skulle vara särskilt anordnade kurser

i inlärningens metodik m. in. med särskild hänsyn till de problem som möter

på detta åldersstadium. Enligt vad vi erfarit tördé kurser aV en eller annan

veckas längd kunna ordnas vid statens hantyerksjnstitut. Utbildning av liknande

slag förekommer för övrigt redan av viss personal inom bilbranschen.

För dem som inte har tillfälle att, deltaga i dessa kurser förordar vi veckoslutskurser,

som helst bör ordnas branschvis och i olika delar av landet med

föredrag, demonstrationer och diskussioner. Som arrangör för veckoslutskurserna,

som bör ordnas i nära samråd med Sveriges hantverks- och småindustriörganisatidn,

kan1 förslagsvis stå antingen överstyrelsen för "yrkesutbildning:

eUec vederbörande länsskolnämnd. Traktamente till deltagarna bör

utgå av statliga medel, ej. blott vid de längre.kurserna utan även yid;veckoslutskurserna.

I dep mån de här förordade olika sjaeen av kurser, kan ordnas

inom ramen för bevilj ade anslag, torde något särskilt beslut från riksdagens,

sida inte behöva påkallas. Om däremöf en anstagshöjiiifig Visar sig erforderlig,

torde Kungl. Maj:t böria! framlägga förslag därom1 till 1960 års riksdag.

M ! i: i''•J. idöiiM ''dl fl; t:1'' dr.,j;(i i n‘>.''VO

Statsutskottet bär i vederbörlig; ordning inhämtat yttranden av overstyreK

sen för yrkesutbildning, statens håntverksinstitut och Sveriges hantverk#-1

och småindustriorganisation.

anförts i fråga om kurser för hantverksmästare m. fl.

.•reunoi:-* t.sd s<

-.di •jlmnTlihloH

U v.fvniiiiiv.An iis!

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tö 2 dr 1059

3

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört följande.

Överstyrelsen vill allvarligt understryka vikten av att personal, som skall

liandha yrkesutbildning, även har i varje fall något mått av pedagogisk utbildning.

Det moment i utbildningen som motionärerna särskilt betonar,

inlärningens metodik, är härvid av en central betydelse. Den form för bibringande

av elementära kunskaper som motionärerna föreslår, synes överstyrelsen

lämplig.

Gentemot förslagen om anordnande av veckokurser och veckoslutskurser

finns alltså i och för sig intet att erinra. Utan tvivel kommer dylika kurser

rätt anordnade att bli av stort värde. Såsom antydes i motionen ordnas utbildningen

lämpligen sä att samråd äger rum mellan överstyrelsen och statens

hantverksinstitut. överstyrelsen vill emellertid framhålla att med hänsyn

till de begränsade resurser, som står till överstyrelsens förfogande,

den för närvarande icke har möjligheter, att annat än i mindre omfattning

anordna en sådan utbildningsverksamhet, som här föreslagits.

Det finns intet att erinra mot tanken att traktamente skulle utgå till sådana

deltagare i dessa kurser, som är bosatta på annan ort än kursorten, överstyrelsen

vill tillägga, att skäl talar för att jämväl reseersättning skall utgå

på sätt som sker för närvarande åt deltagare vid de av hantverksinstitutet

anordnade fortbildningskurserna.

Statens hantverksinstitut har anfört bland annat följande.

Vid den utbildning, som inom hantverksföretaget bedrives under ledning

av hantverksmästaren själv eller i vissa fall annan jämbördig yrkesman, har

några krav på pedagogiska insikter och kunnande icke ställts. Sagda förhållande

bär enligt vad institutet erfarit medfört en brist i den utbildningsform,

som eljes varit ägnad att garantera en fullgod och ändamålsenligt ordnad

lärlingsutbildning inom hantverket, sett särskilt mot bakgrunden av den

utveckling, som den pedagogiska tekniken i dagens läge kan uppvisa. Många

hantverksmästare har därför, trots att de med utnyttjande av sitt stora

yrkeskunnande och med ådagaläggande av ett verkligt intresse för lärlingens

utbildning och förkovran, uppnått goda yrkesresultat, varom gesällprövningen

i landet bl. a. vittnar, efterlyst åtgärder, som skulle kunna leda till

att även inom detta utbildningsområde den moderna pedagogikens rön och

erfarenheter i möjligaste män skulle kunna tillämpas och utnyttjas.

Frågan har ofta behandlats vid olika hantverks- och vrkesorganisationers

möten och konferenser. Särskilt inom hantverksdistriktens lärlings- och

granskningsnämnder har frågan varit aktuell. Härvid har det ansetts, att

någon form av pedagogisk grundkunskap för hantverksmästarna varit erforderlig

i lärlingsutbildningen.

I motion II: 110 förutsättes, att kurser om en eller annan veckas längd

i inlärningens metodik m. in. skulle kunna anordnas vid statens hantverksinstitut

för hantverksmästare, som i sitt företag svarar för utbildning av

lärlingar. Häremot har institutet intet att erinra utan är berett att med

utnyttjande av alla sina möjligheter medverka till förslagets realiserande.

Viss erfarenhet från verksamhet av ifrågavarande slag har institutet redan

hunnit förskaffa sig genom de specialkurser, som vid institutet anordnats

för viss personal inom bilbranschen. Dessa kurser ha av branschen emottagits

med mycket stort intresse. I stor utsträckning skulle ifrågavarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande, nr 162 dr 1959

kurser kunna tjäna såsom mönster vid uppläggningen av den utbildning för

hantverksmästare, som i motionen föreslås. Ämnena i kursen och den medverkande

expertisen skulle givetvis komma att variera, beroende på dels tidslängden,

dels huvuvida kurserna skulle utformas mera allmänt eller vara

inriktade på visst yrke eller viss bransch, vilka alternativ båda kunna tänkas

och prövas. Med de kontakter, som institutet uppehåller med experter inom

näringslivets olika områden, torde tillgången på lärare och föreläsare kunna

säkerställas för varierande inriktning av kurserna. Beträffande tidslängd

torde det med hänsyn till företagarnas svårigheter att vara borta från sina

rörelser under längre tid vara realistiskt att räkna med att kurserna i regel

icke skall överstiga en vecka, eventuellt två gånger en vecka. Vissa påbyggnads-

och kompletteringskurser av kortare fortvarighet, i vissa fall förlagda

till veckoslutsdagarna, kunna också lämpligen anordnas.

Ur bl. a. denna synpunkt och med hänsyn till att kurserna böra till sin

målsättning bedrivas efter en i möjligaste mån enhetlig plan och med utnyttjande

av en relativt begränsad krets av lärare och föreläsare, som alltmera

skolats och tränats för denna specialuppgift, anser institutet det vara orationellt,

att de veckoslutskurser, som i motionen omnämndes, skola arrangeras

av överstyrelsen för yrkesutbildning eller vederbörande länsskolnämnd. Att

kurserna däremot skola anordnas i nära samråd med Sveriges hantverksoch

småindustriorganisation förefaller institutet uppenbart. Detta bör

emellertid även gälla de av institutet anordnade veckokurserna, för såvitt

icke något speciellt bransch- eller yrkesförbund inträder i hantverksorganisationens

ställe.

Med Sveriges hantverks- och småindustriorganisation uppehåller institutet

i kursverksamheten alltsedan sin tillblivelse ett livligt och fruktbärande

samarbete. Bl. a. har tillsammans med organisationen talrika kurser och

informationsdagar anordnats ute i landet med en tidsomfattning av 2—3

dagar, stundom förlagda till veckosluten och till av organisationen anordnade

konierenser och distriktsmöten. Vid dessa kortare kurser har huvudsakligen

behandlats olika företagsekonomiska frågor samt rationaliserings- och

arbetsorganisatoriska problem. Anordnande av dylika kortare kurser i pedagogiska

frågor för lärlingsutbildningen kommer sålunda enligt institutets

mening att ingå som ett led i en redan existerande verksamhet tillsammans

med SHSO. Att de pedagogiska kurserna anordnas inom ramen för nämnda

samarbete behöver emellertid icke utesluta, att samråd även tages med överstyrelsen

för yrkesutbildning.

1 motionen framhålles att traktamente bör utgå till kursdeltagarna vid

samtliga kurser. För detta ändamål vill institutet föreslå, att de av överstyrelsen

för yrkesutbildning disponerade anslagen: utbildning av lärare vid

yrkesundervisningen (J 22) alternativt resestipendier för yrkesutbildning

(.1 29) utnyttjas. Anslagens belopp böra vid dessa förutsättningar anpassas

att tillgodose förenämnda syften.

Därest de pedagogiska kurserna skola anordnas av institutet inom dess

nuvarande finansiella ram, måste kursavgifter uttagas av deltagarna i likhet

med vad fallet är för institutets övriga kursverksamhet. Avgiften kan beräknas

till ca 100:— för en veckokurs och 30—50 kronor för en 2—3 dagars

kurs. Avgiftsfria kurser måste förutsätta, att medel för kurskostnaderna i

någon form tillföres institutet antingen genom ett särskilt anslag för ändamålet

eller genom att det institutet anvisade allmänna driftsanslaget: bidrag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162 dr 1959

5

till kursverksamheten m. m. höjes med de beräknade kostnadernas belopp

och med särskilt angiven motivering för sagda höjning.

Institutet kommer att, därest förutsättningar i övrigt för anordnande vid

institutet av de föreslagna kurserna för hantverksmästare kunna anses föreligga,

i sin budgetframställning till 1960 års riksdag framföra äskande om

det belopp för verksamheten, som efter närmare utredning kan visa sig vara

erforderligt och önskvärt.

Med åberopande sålunda av vad som ovan anförts får statens hantverksinstitut

livligt tillstyrka, att i motionerna I: 77 och II: 110 föreslagna kurser

i inlärningens metodik för hantverksmästare och likställda snarast kommer

till stånd samt att kurserna anordnas vid eller genom institutet kostnadsfritt

eller till lägsta möjliga kostnad för deltagarna.

Sveriges hantverks- och smdindustriorganisation har avgivit följande

yttrande.

Organisationen anser i likhet med motionärerna att möjlighet bör beredas

hantverksmästare som så önskar att genom korttidskurser eller på liknande

sätt förvärva sådana pedagogiska insikter som han har nytta av vid utbildning

av lärlingar. Utbildningen inom olika hantverksyrken sker i betydande

omfattning ute på verkstäderna och regleras inom flertalet yrken genom

särskilda läroplaner. Det är emellertid uppenbart att även erfarna och skickliga

yrkesmän som skall meddela yrkeskunskaper till lärlingar ofta skulle

få sin uppgift underlättad om de erhölle kännedom om moderna pedagogiska

metoder.

Inom Sveriges hantverks- och småindustriorganisation pågår för närvarande

en utredning rörande yrkesutbildningsfrågorna inom hantverksområdet.

Inom åtskilliga hantverksyrken strävar man efter att söka förnya den

hittillsvarande formen av utbildningen genom tillämpning av moderna pedagogiska

rön. Det skulle utgöra ett värdefullt stöd för dessa strävanden om

de av motionärerna föreslagna kurserna för hantverksmästare kunde komma

till stånd. Utformning och planering av sådana kurser synes lämpligen böra

ske genom samverkan mellan statens hantverksinstitut och överstyrelsen

för yrkesutbildning och i samråd med Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.

Organisationen tillstyrker motionärernas förslag i denna punkt och förutsätter

att verksamhetens mera detaljerade uppläggning får ske genom den

samverkan som ovan förutsatts samt att berörda statliga institutioner bereds

erforderliga anslag för ändamålet.

Utskottet finner för sin del det vara av värde för lärlingsutbildningen,

därest de i motionerna I: 77 och II: 110 föreslagna kurserna för hantverksmästare

m. fl. kunna komma till stånd. Enligt vad utskottet under hand

erfarit har statens hantverksinstitut vid framläggande av sina anslagsäskanden

för budgetåret 1960/61 räknat med en medelsanvisning, som skulle

möjliggöra anordnandet av dylika kurser. Då förevarande fråga sålunda för

närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning, torde anledning saknas

att såsom i motionerna påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1959

ning i ämnet. Därest Kungl. Maj:t finner sig böra framlägga förslag för riksdagen

angående anordnande av ovannämnda kursundervisning, förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj:t i samband härmed jämväl tager ställning till

frågan om i vilka former denna undervisning lämpligen bör anordnas.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77 och

II: 110, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 24 november 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Pålsson,

Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Herbert Larsson och Nestrup; samt

från a n d ra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Malmborg, Rubbestad, Staxäng, Gustafsson i Stockholm,

Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken

Olsson, herrar Wedén, Lassinantti, Johansson i Norrköping och fröken

Vinge.

Rydahls Boktryckeri AB, Stockholm 19®

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående medel för återuppförande av viss byggnad. a1 i texten