Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde.

1959-02-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 är 1959

5

Nr 17

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59, i vad propositionen avser socialdepartementets

verksamhetsområde.

(3:e avd.)

Driftbudgeten

Femte huvudtiteln

l:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Kungl. Maj:t har i

propositionen nr 2 (bilaga 2, punkt 1, s. 5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1959) föreslagit riksdagen att

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 71 000 000

kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 30 000 000 kronor.

Genom redan beviljade anslag står för innevarande budgetår till förfogande

för arbetsmarknadsreglerande åtgärder 58 000 000 kronor under arbetslöshetsanslaget

och 65 000 000 kronor under reservationsanslaget Beredskapsarbeten

på vägar och gator in. in. eller sålunda tillhopa 123 000 000

kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat behovet av ytterligare medel under

arbetslöshetsanslaget till 50 000 000 kronor, varav 15 000 000 kronor beräknats

för industribeställningar. Härjämte bar styrelsen begärt bemyndigande

att lägga ut industribeställningar för högst 25 000 000 kronor medan

medelsanvisning i denna del enligt styrelsens förslag skulle anstå till nästa

budgetår. Genom särskilda beslut har Kungl. Maj:t nyligen bemyndigat

styrelsen dels att lägga ut industribeställningar för sammanlagt 40 000 000

kronor dels ock att utbetala starthjälp, för vilket ändamål kostnaderna innevarande

budgetår uppskattas till närmare 1 000 000 kronor. Departementschefen

förordar, att på tilläggsstat äskas medel för täckande av angivna

kostnader, sammanlagt 41 000 000 kronor, samt därutöver ett belopp

av 30 000 000 kronor. Anslagsäskandet rörande arbetslöshetsanslaget bör

alltså avse (41 000 000 + 30 000 000) 71 000 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1959

Departementschefen föreslår vidare i anslutning till förslag av arbetsmarknadsstyrelsen

att 75 000 000 kronor anvisas på tilläggsstat under reservationsanslaget

Beredskapsarbeten på vägar och gator. Hemställan härom

göres under nästföljande punkt.

Sammanlagt skulle därmed under femte huvudtiteln 269 000 000 kronor

slå till förfogande för arbetsmarknadsreglerande åtgärder under innevarande

budgetår.

Utskottet. Såsom bl. a. framgår av den i statsverkspropositionen redovisade

finansplanen har arbetsmarknadsläget nödvändiggjort en rad åtgärder

över ett brett register för att stödja sysselsättningen.

Dessa åtgärder har, såvitt nu är i fråga, beräknats medföra ett ytterligare

medelsbehov för innevarande budgetår med 71 milj. kronor under arbetslöshetsanslaget

och med 75 milj. kronor under anslaget till beredskapsarbeten

på vägar och gator eller med tillhopa 146 milj. kronor.

Utskottet tillstyrker med hänsyn till rådande förhållanden på arbetsmarknaden

att det beräknade ytterligare medelsbehovet tillgodoses genom

anslag å tilläggsstat.

Utskottet hemställer därför i förevarande sammanhang,

att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 71 000 000

kronor.

2:o) Beredskapsarbeten på vägar och gator. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 6) och under hänvisning till vad utskottet anfört under

nästföregående punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredskapsarbeten på vägar och gator

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

3:o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för arbetsmarknadsstgrelsens

förrådsverksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1959

7

Kapitalbudgeten

Statens allmänna fastighetsfond

4:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården. Kungl. Maj:t har (bilaga 9, punkt 1, s. 39—41 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari

1959) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 552 000 kronor.

Sundbo yrkesskola är avsedd för i begåvningshänseende normalt utvecklade

manliga elever, som omhändertagits efter 15 men före 18 års ålder.

Sedan en av elevförläggningarna förstörts genom brand har platsantalet vid

Sundbo minskats med femton. Verksamheten har på grund härav, trots vissa

provisorier, kunnat bedrivas endast i reducerad omfattning. Med hänsyn

till de goda sysselsättningsmöjligheterna vid skolan och den avsevärda bristen

på platser vid yrkesskolorna för pojkar anser departementschefen, att

den brunna byggnaden snarast bör ersättas med nybyggnad.

Enligt socialstyrelsens förslag skall två nya elevbyggnader uppföras vid

skolan. Av dessa avses den ena inrymma en öppen elevavdelning med tio

platser och den andra en sjuk- och mottagningsavdelning med åtta platser.

Med anledning av förslaget om anordnandet av den sistnämnda avdelningen

erinras om att kommittén för ungdomsvårdsskolorna i ett i oktober

1958 avgivet betänkande med förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna

bl. a. föreslagit, att sjuk- och mottagningsavdelningar skall uppföras

vid vissa yrkesskolor för pojkar. Kommitténs förslag kommer senare i år

att i särskild proposition redovisas för riksdagen. Då frågan om anordnandet

av sjuk- och mottagningsavdelningar vid skolorna bör bedömas i ett

sammanhang är departementschefen inte beredd att nu ta ställning till

socialstyrelsens förslag i denna del.

Vad sedan angår frågan om nybyggnad av en öppen elevavdelning vid skolan

finner departementschefen det angeläget, att skolan tillföres en sådan

avdelning med minst samma kapacitet som den nedbrunna avdelningen.

Denna var avsedd för femton elever. Vissa möjligheter till överbeläggning

av avdelningen fanns dessutom. Den nya elevavdelningen bör därför göras

större än vad socialstyrelsen föreslagit. Det förordas att en ny elevpaviljong

bygges med plats för 20 elever. Paviljongen bör anordnas så att eleverna

kan fördelas på två grupper. Härigenom tillgodoses de av socialstyrelsen

och kommittén för ungdomsvårdsskolorna framförda önskemålen om

uppdelning av eleverna på mindre grupper.

Byggnadsstyrelsen har utarbetat nya ritningar och ny kostnadsberäkning

i enlighet med det sagda. Kostnaden för en ny paviljong för 20 elever

kan beräknas till 450 000 kronor. För omdisposition av kök och matsal

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1959

in. in. i elevförläggningen Herrgården samt för anordnandet av förrådslokaler

m. m. bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas 102 000

kronor.

Medelsbehovet till byggnadsarbeten vid Sundbo enligt departementschefens

förslag uppgår således till (450 000 -f- 102 000) 552 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett

investeringsanslag av 552 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

5:o) Lånefonden för bostadsbyggande. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 41

—44) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under budgetåret 1958/59

preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 830 000 000 kronor, dels ock till

Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000 kronor.

Riksdagen har medgivit, att preliminära beslut om lån, som skall utgå

från lånefonden för bostadsbyggande, under budgetåret 1958/59 må meddelas

intill ett belopp av 700 000 000 kronor. Till lånefonden för bostadsbyggande

har vidare för sagda budgetår anvisats ett investeringsanslag av

600 000 000 kronor.

Departementschefen anför att under åren 1954—1956 ca 57 000 lägenheter

tillkom årligen. Tillskottet ökade år 1957 till inte mindre än 64 500 lägenheter.

Det beräknas att 1958 ca 63 000 lägenheter blev färdiga.

För igångsättning av nya bostadsbyggnadsföretag under innevarande budgetår

har följande program uppställts (prop. 119: 1958 och statsv.prop. B:

1958, bil. 7):

Tertiärbelånade flerfamiljshus samt rad- och kedjehus . . 41 500 lägenheter

Egnahemsbelånade hus.............................. 16 000

Pensionärshem till vilka beviljas statsbidrag............ 1 500

Privatfinansierade bostadshus........................ 4 000

Summa 63 000 lägenheter

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 6 november 1958 anmält att det beräknades

att intill utgången av 1958 flerfamiljshus inrymmande 31 000 lägenheter

komme att påbörjas, vilka finansierades med tertiärlån som skulle

avräknas å innevarande budgetårs medelsram. Det kan numera antagas att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1959

9

ifrågavarande igångsättning av nya företag fått ändå större omfattning. I

detta sammanhang bör beaktas, att lån för företag med 3 000 lägenheter,

vilka påbörjats före den 1 juli 1958, belastar innevarande budgetårs medelsram.

Av ramen för tertiärlån torde därför för igångsättning under

första halvåret 1959 återstå endast 60 000 000 kronor, vilket medger en

igångsättning av statsbelånade flerfamiljshus som inrymmer ca 6 500 lägenheter.

Att igångsättningen av nya bostadsbyggnadsföretag under hösten 1958

fått osedvanligt stor omfattning sammanhänger främst med arbetsmarknadsläget.

Det har gällt att utnyttja möjligheterna dels att bereda byggnadsarbetarna

en så god sysselsättning under vintern som över huvud taget har bedömts

möjlig, dels att i snabbare takt tillgodose behovet av bostäder. Enär en

avsevärd minskning i vissa andra slags byggnadsarbeten inträffat, har sysselsättningen

bland byggnadsarbetarna i själva verket kunnat hållas uppe

endast genom att bostadsbyggandet på angivet sätt väsentligt ökats.

Under första halvåret 1958 påbörjades tertiärbelånade flerfamiljshus avsedda

att inrymma ca 17 000 lägenheter. Frågan om igångsättningens storlek

under första halvåret 1959 blir främst beroende av en bedömning av

byggnadsarbetarnas sysselsättningsmöjligheter under vintern 1959/60. Om

nuvarande konjunkturläge blir bestående ännu en tid, torde byggnadsarbetarna

kunna beredas god sysselsättning nästa vinter endast under förutsättning

att bostadsbyggandet får stor omfattning och att igångsättningen av

företag fördelas över året på sådant sätt, att sysselsättningen vid byggnadsarbetena

blir hög under vintermånaderna. För att så skall bli fallet krävs, att

ett relativt stort antal företag påbörjas redan under andra kvartalet i år.

Igångsättningen bör i varje fall inte ges mindre omfattning än under samma

tid förra året.

På grund av det anförda beräknar departementschefen, att igångsättningen

under innevarande budgetår i förhållande till det förut nämnda

programmet ibör ökas så att under första halvåret 1959 skall kunna påbörjas

tertiärbelånade flerfamiljshus inrymmande minst 17 000 lägenheter. Följande

reviderade plan för igångsättningen bör i så fall fastställas:

Tertiärlån till flerfamiljshus ........................ 48 000 lägenheter

Statslån till småhus (egnahem, rad- och kedjehus) .... 17 500 »

Pensionärshem för vilka beviljats statsbidrag ........ 1 500 »

Övriga bus ........................................ 4 000 »

Summa 71 000 lägenheter

En omräkning av ramen för den preliminära långivningen under innevarande

budgetår bör ske med utgångspunkt från denna igångsättningsplan

och med beaktande tillika av att, såsom förut anförts, tertiärlån för flerfamiljshus

med tillhopa 3 000 lägenheter, vilka påbörjats före den 1 juli 1958,

belastar årets medelsram.

Lånebeloppens storlek är beroende bl. a. av belåningsvärdenas höjd. Ilo
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1959

stadsstyrelsen har föreslagit en genomsnittlig höjning av belåningsvärdena

med omkring 5 procent och en ökning därutöver av lånebeloppen, sammanhängande

med att man vid en höjning av belåningsvärdena inte kan påräkna

en däremot svarande ökning av primär- och sekundärlån.

Bostadsstyrelsens förslag i fråga om belåningsvärdena är departementschefen

f. n. inte beredd att ta slutlig ställning till. Följande allmänna synpunkter

anses emellertid böra beaktas. Ett säkert belägg för att de fastställda

belåningsvärdena påtagligt understiger kostnadsnivån för rationellt

bedrivna företag har inte erhållits. Såsom bostadsstyrelsen påpekat är erfarenhetsmaterialet

ännu bräckligt. Under 1958 har byggnadskostnadsindex

visat en fallande tendens. Den faktiska kostnadsnivån torde ha sänkts ännu

mera beroende på rationaliseringsåtgärder. Om nuvarande konjunkturläge

består ännu en tid, torde nivån komma att sänkas ytterligare.

Bostadsstyrelsen har intagit den principståndpunkten att vid en konstant

eller sjunkande indexnivå en viss systematisk sänkning av belåningsvärdena

bör genomföras. Ingen torde på allvar kunna bestrida en sådan mening.

Även om den tidigare rådande kostnadsnivån kan visas motivera någon

höjning av belåningsvärdena synes det under rådande förhållanden tveksamt

om det nu är lämpligt att mera allmänt höja belåningsvärdena. Angelägenheten

av att bostadsproduktionen i nuvarande läge ges en mycket stor

omfattning gör, att en höjning av belåningsvärdena, som inte förbindes med

en däremot svarande ökning av långivningen, förefaller diskutabel. Hur

man än vill se på förslaget om en allmän höjning av belåningsvärdena synes

det uppenbart, att översynen av bestämmelserna bör fullföljas. Erfarenheten

visar bl. a. att för vissa hustyper nuvarande bestämmelser är påtagligt

ogynnsamma. Vad bostadsstyrelsen föreslagit i syfte att skapa större rättvisa

ur belåningssynpunkt mellan främst olika hustyper bör noga prövas.

Styrelsens förslag är f. n. föremål för remissbehandling. Sedan denna är

avslutad har departementschefen för avsikt att slutligt överväga i vad mån

jämkningar i gällande bestämmelser är erforderliga.

Med hänsyn till det anförda bör föreskrifterna om belåningsvärden enligt

departementschefens mening inte nu ändras. De genomsnittliga lånebeloppen

per lägenhet torde böra beräknas med ledning av gällande bestämmelser

i ämnet.

I anledning av de gjorda övervägandena beräknas ramen för den preliminära

långivningen under innevarande budgetår enligt följande uppställning:

Milj. kronor

Tertiärlån till flerfamiljshus .............................. 475

Egnahemslån till nybyggnad .............................. 300

Tertiärlån till småhus .................................... 18

Egnahemslån till ombyggnad samt förbättringslån............ 37

Summa

830

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1959

U

Då ramen för den preliminära långivningen under budgetåret 1958/59

fastställts till 700 000 000 kronor, bör ramen utvidgas med (830 000 000 —

700 000 000) 130 000 000 kronor.

Vad härefter angår anslagsbehovet torde, på grund av bl. a. det opåräknat

stora färdigställandet av lägenheter under år 1957, för innevarande budgetår

medel böra anvisas å tilläggsstat. Bostadsstyrelsen har beräknat att

50 000 000 kronor erfordras för ändamålet. Departementschefen godtar denna

beräkning.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna omräkningen av ramen

för den preliminära långivningen under innevarande budgetår innebär att

det av riksdagen fastställda bostadsbyggnadsprogrammet, främst med hänsyn

till arbetsmarknadsläget, utvidgas med 8 000 lägenheter till 71 000 lägenheter.

Utskottet tillstyrker på av departementschefen anförda skäl den föreslagna

utvidgningen av ramen men vill samtidigt understryka att utskottet

därmed inte tagit ställning till frågan om bostadsbyggandets storlek framdeles.

Utskottet avser att senare återkomma härtill ävensom till den av departementschefen

i förevarande sammanhang berörda frågan om en höjning

av belåningsvärdena.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1958/59 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 830 000 000 kronor;
b)

till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 50 000 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd

6:o) Räntefria lån till bostadsbyggande. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 44

och 45) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under budgetåret 1958/59

preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån

till bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av 150 000 000 kronor,

dels ock till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor.

Riksdagen har medgivit, att preliminära beslut om lån, som skall utgå

från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, under budgetåret 1958/

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1959

59 må meddelas intill ett belopp av 130 000 000 kronor. För innevarande

budgetår har vidare till räntefria lån till bostadsbyggande anvisats ett investeringsanslag

av 180 000 000 kronor.

Departementschefen har i det föregående förordat en utvidgning av ramen

för preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för

bostadsbyggande. Förslaget är i första hand beroende på att han funnit, att

en utökning av det för budgetåret 1958/59 uppställda byggnadsprogrammet

bör ske. Om förslaget godtages, kommer antalet preliminära beslut om tillläggslån

för flerfamiljshus att ökas avsevärt. På grund härav beräknas, att

ramen för preliminära beslut om räntefria lån till bostadsbyggande för innevarande

budgetår bör utvidgas med 20 000 000 kronor från 130 000 000

kronor till 150 000 000 kronor.

Till räntefria lån till bostadsbyggande har för innevarande budgetår anvisats

180 000 000 kronor. Bostadsstyrelsen har beräknat anslagsbehovet till

207 000 000 kronor och ansett att å tilläggsstat bör anvisas 30 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslagsbehov är främst beroende av att behovet av medel

under förra budgetåret blev större än som beräknats. Utanordning av lån

till ett sammanlagt belopp av 25 000 000 kronor fick därför skjutas över på

innevarande budgetår. I anledning härav anses å tilläggsstat för innevarande

budgetår böra anvisas ett belopp av 25 000 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående

punkt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1958/59 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån

till bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av

150 000 000 kronor,

b) iill Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 000 kronor.

Stockholm den 3 februari 1959

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 16.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:51 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad propositionen a1 i texten