Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av professurer inom rättssociologiens område.

1959-12-01 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:182, Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av professurer inom rättssociologiens område.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 182—183

Statsutskottets utlåtande nr 182 dr 1959

1

Nr 182

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av professurer

inom rättssociologiens område.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herrar Helén och Wedén väckt motion (II:

175) har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om proposition till nästa års riksdag angående upprättande av professurer

inom rättssociologiens område vid universiteten och Stockholms högskola.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen

av kanslern för rikets universitet efter hörande av vederbörande universitets-

och högskolemyndigheter.

Juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala har uttalat, att fakulteten

icke hade något att erinra mot bifall till motionärernas förslag, dock att

därigenom icke borde undanskjutas de angelägnare framställningar om inrättande

av professurer i internationell rätt och i nationalekonomi, som

fakulteten gjort i sina petita till 1960 års riksdag.

Historisk-filosofiska sektionen vid universitetet i Uppsala har anfört följande.

De rättssociologiska frågorna ha genom den stigande ungdomsbrottsligheten

fått en allt starkare aktualitet och därigenom ökat kravet på kriminologisk

och rättssociologisk forskning. Sektionen delar motionärernas uppfattning,

att det är nödvändigt, att man nu vid våra universitet och högskolor

inrättar professurer, som möjliggöra forskning och undervisning inom rättssociologiens

område. Undervisningen bör bedrivas inom både den juridiska

och den humanistiska fakulteten, kanske även inom ämnet socialmedicin. I

sina forskningsmetoder måste företrädaren för rättssociologien tillämpa de

allmänsociologiska metoderna. Det lämpligaste måste ur den synpunkten

vara, att han i sin forskning är verksam inom den gemensamma sociologiska

institutionen. Med hänsyn till att forskningen emellertid måste bedrivas i

nära kontakt med rättsvetenskapliga problemställningar har sektionen icke

något att erinra mot att professuren hänföres till den juridiska fakulteten

men anser det självklart, att innehavaren räknas till den samhällsvetenskapliga

ämnesgruppen, om en sådan inrättas i enlighet med universitetsstatuternas

§ 42, och att han bör ha undervisningsskyldighet och examinationsrätt

även inom den humanistiska fakulteten.

Sektionen tillstyrker sålunda den ifrågavarande motionen om inrättande

av professurer (eventuellt precepturer) i rättssociologi vid universiteten och

Stockholms högskola.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 182—183.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1959

Rektorsämbetet vid universitetet i Lund har funnit motionärernas förslag

om inrättande av flera professurer med något olika arbetsuppgifter beaktansvärt

men för sitt realiserande kräva närmare utredning. Utan att avvakta

ytterligare utredning och utan tidsutdräkt torde emellertid enligt rektorsämbetets

mening redan nu kunna inrättas den professur i kriminologi vid

Stockholms högskola, varom förslag framlagts av 1949 års kommitté för den

juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen (SOU 1953: 15 s. 215 ff.).

Juridiska fakulteten vid universitetet i Lund har anfört hland annat följande.

Av motiveringen för motionärernas hemställan framgår, att dessa icke

avsett att de ifrågasatta professurerna skulle gälla rättssociologi i allmänhet

utan blott den del av rättssociologien, som behandlar brottsligheten, dess

omfattning, former och orsaker, dvs. det område som vanligen betecknas med

termen kriminologi. Fakulteten anser sig därför i detta sammanhang icke

böra göra något uttalande om behovet av forskning och undervisning i rättssociologi

i allmänhet utan begränsar sig till frågan om kriminologisk forskning

och utbildning, en fråga som vid flera tillfällen nnder senare år varit

föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens uppmärksamhet men som hittills

icke bringats till någon lösning.

Fakulteten vill livligt instämma i vad motionärerna uttalat om behovet

i vårt land av forskning som är direkt inriktad på brottsligheten och dess

orsaker. Rörande frågan hur denna forskning bör organiseras har fakulteten

intet att erinra mot motionärernas förslag om inrättande av flera pofessurer

med något olika arbetsprogram vid de olika universiteten och högskolorna.

Om ett så omfattande förslag, som det motionärerna framlagt -—- trots att

det i och för sig är välmotiverat — av ekonomiska skäl skulle avses icke vara

möjligt att genomföra, vill fakulteten emellertid enträget framhålla, att det

med hänsyn till behovet av kriminologisk forskning i landet är nödvändigt,

att åtminstone en professur i kriminologi inrättas i landet. Forskning av den

typ, som motionärerna avse, är nämligen praktiskt laget omöjlig att organisera

på annat sätt än såsom arbete vid en under en professors ledning

stående universitetsinstitution. Härtill kommer, att rekrytering och effektiv

utbildning av forskare inom kriminologien är ytterligt svår att åstadkomma

utan tillgång till en sådan institution.

Frågan till vilken fakultet och läroanstalt en professur i kriminologi bör

knytas är av relativt underordnad betydelse. Fakulteten kan emellertid icke

finna, att i den hittills förda debatten några vägande skäl anförts mot lämpligheten

i det av 1949 års juristutbildningskommitté framförda förslaget om

en professur i kriminologi vid Stockholms högskola. För att en professur i

kriminologi förlägges till juridisk fakultet talar — förutom den omständigheten

att undervisning i kriminologi enligt 1958 års stadga angående juridiska

och samhällsvetenskapliga examina skall meddelas i samband med

straffrättsundervisningen — att kriminologi har en nära anknytning till

olika juridiska discipliner (främst straffrätt, offentlig rätt och processrätt).

Historisk-filosofiska sektionen vid universitetet i Lund har framhållit följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1959

3

De i motionen uttryckta önskemålen synas värda allt beaktande. Inte minst

inom kriminologins område finnas stora och i alltför hög grad försummade

forskningsuppgifter, vars lösande skulle få stor praktisk betydelse för brottslighetens

bekämpande. Det förefaller därför angeläget att universitetens resurser

i detta avseende förstärkas. Intet hindrar, att såsom av motionärerna

förutsättes, professurer med något olika ämnesområden inrättas vid de skilda

lärosätena; hur denna uppdelning skall ske och hur professurerna skola

inplaceras i den bestående fakultetsorganisationen, torde dock få närmare

utredas. Den kriminologiska och rättssociologiska forskningens nära förbindelse

med samhällsvetenskap och psykologi måste därvid uppmärksammas;

inte minst ur forskningens och forskarrekryteringens synpunkt talar

mycket för att flera av de föreslagna professurerna knytas till en humanistisk

fakultet, varvid dock tillfredsställande undervisning måste erbjudas också

studerande från den juridiska fakulteten.

Historisk-filosofiska sektionen vid universitetet i Göteborg har anfört bland

annat följande.

Sektionen instämmer förbehållslöst i vad som i olika sammanhang framhållits

angående behovet och nyttan av kriminologisk forskning; att ett forskningsprogram

på detta område initieras i forskningsrådsregi förefaller mycket

naturligt. Är man verkligen allvarligt övertygad om värdet av kriminologisk

forskning och önskar man inom överskådlig tid få fram väsentliga

forskningsresultat på ifrågavarande område, torde dock mera konkreta ställningstaganden

och åtgärder från statsmakternas sida vara erforderliga.

För det första torde huvudansvaret för forskningsinitiativ på kriminologiens

område böra läggas på ett forskningsråd och då lämpligen på rådet

för samhällsforskning, som omsluter de flesta här berörda vetenskaper. För

det andra torde det vara nödvändigt, om ej hela detta initiativ skall riskeras

genom att det blir alltför uppsplittrat och otympligt, att man i stora drag

tar ställning till vilket slag av forskning som i första hand bör stödjas. Enligt

sektionens mening talar här övervägande skäl för att man i centrum

för intresset ställer kriminologisk forskning av sociologisk och socialpsykologisk

art, dvs. vad man skulle kunna kalla brottets sociologi med brottets

psykologi. För det tredje synes det vara nödvändigt, om man verkligen önskar

att kvalificerade personer skall ägna sig åt denna forskning såsom sin

huvuduppgift, att med det snaraste professurer inom ifrågavarande område

inrättas. Principbeslut eller välvilliga uttalanden om ett framtida inrättande

av dylika tjänster är härvid knappast tillfyllest.

Sektionen anser därför, att beslut snarast bör fattas om inrättande av

helst två professurer i kriminologi med angiven inriktning, att dessa professurer

bör uppföras på rådets för samhällsforskning stal samt att det bör

uppdragas åt rådet att vid lämplig tidpunkt ledigförklara dessa tjänster, varvid

det även skall bestämmas till vilket lärosäte vederbörande tjänst skall

knytas.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen (fakulteten) vid Stockholms högskola

har anfört bland annat följande.

Fakulteten delar motionärernas uppfattning om betydelsen av ökad forsk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1959

ning på rättssociologiens område. De vetenskapsmän som är knutna till de

juridiska fakulteterna måste i första hand beakta de uppgifter som sedan

gammalt betraktats som de centrala inom rättsvetenskapen, nämligen att

analysera och bearbeta lagstiftning och rättspraxis. Det skulle därför vara

önskvärt att till universiteten knötes forskare som finge rättssociologiens

problem till huvudsaklig forskningsuppgift.

I motionen påpekas särskilt betydelsen av forskning rörande brottsligheten

och dess orsaker. Frågan om inrättandet av en professur i kriminologi

med huvudsakligen rättsliga eller rättssociologiska forskningsuppgifter har

framförts vid olika tillfällen. På fakultetens hemställan har i högskolans

petita senast för budgetåret 1959/60 framförts förslag att en professur i

kriminologi skulle inrättas vid fakulteten samt att till professuren skulle

knytas ett kriminologiskt institut. Förslaget tillstyrktes av universitetskanslern.

Det är ytterst angeläget att den föreslagna professuren i kriminologi kommer

till stånd snarast möjligt. Delta önskemål får enligt fakultetens mening

ytterligare tyngd sedan tanken framförts att organisera särskilda forskarlag

för undersökningar av sättet för brottslighetens bekämpande. För att arbetet

skall ledas i riktiga spår är ett sådant forskarlag beroende av stöd från

en person som fortlöpande ägnar hela sitt intresse åt de grundläggande teoretiska

frågorna. Även behovet av forskarrekryteringen på ifrågavarande

område kräver en fast akademisk förankring av den kriminologiska vetenskapen.

Vid de juridiska fakulteterna har studentantalet ökat långt utöver vad

som förutsattes år 1957 vid antagandet av nya grunder för den juridiska

utbildningen. Lärarna vid de juridiska fakulteterna kommer därför att bli

så hårt ansträngda att man knappast kan vänta sig att någon undervisning

av rättssociologisk typ kommer att ordnas såsom ett led i undervisningen

för filosofisk-samhällsvetenskaplig examen vid dessa fakulteter. Det vore

av värde med en professur i rättssociologi, som skulle vara inriktad på allmänna

rättsliga frågeställningar, vid sidan av professuren i kriminologi.

Denna allmänna rättssociologiska professur borde lämpligen knytas till den

humanistiska fakulteten.

Av de två här angivna professurerna bör professuren i kriminologi betraktas

som den mest angelägna.

Vederbörande ämnesrepresentanter inom humanistiska avdelningen (fakulteten)

vid Stockholms högskola (professorerna (rösta Ekman, psykologi,

och Gunnar Boalt, sociologi) ha framhållit att de delade motionärernas uppfattning

om vikten av en intensifierad forskning direkt inriktad på brottsligheten

och dess orsaker. Sådan forskning kunde bedrivas såväl inom den humanistiska

fakulteten som inom den juridiska och skulle säkerligen främjas

starkt genom ett principbeslut om inrättandet av akademiska lärostolar inom

detta område som kunde benämnas rättssociologi eller kriminologi, då dessa

termer ej vore klart avgränsade från varann.

Även ur humanistiska fakultetens synpunkt vore inrättandet av en professur

i kriminologi vid Stockholms högskola ytterligt angeläget och helt

i överensstämmelse med det aktuella samhällslägets krav. Även professurer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182 dr 1959

o

i rättssociologi, knutna till de humanistiska fakulteterna vid olika lärosäten,

måste betraktas som ytterligt önskvärda. För Stockholms högskolas del borde

dock professuren i kriminologi betraktas som den mest angelägna.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har anfört bland annat följande.

Lärarkollegiet delar helt motionärernas åsikt beträffande det oroande i

brottslighetens tillväxt och nödvändigheten att söka klarlägga orsakerna

härtill liksom möjligheten att bekämpa detta samhällsonda.

Om lärarkollegiet sålunda är fullt ense med motionärerna att forskning

direkt inriktad på brottsligheten och dess orsaker måste komma i gång i

vårt land, kan kollegiet däremot icke dela deras uppfattning beträffande

sättet att genomföra ett sådant krav, nämligen genom att upprätta professurer

inom rättssociologins område. Vad som i motionen avses med delta

begrepp synes icke klart. Indirekt, på grund av understrykandet av den

enorma tillväxten av rättsregler, skulle den slutsatsen kunna dragas att vad

som avses är studiet av rättsreglernas inverkan på människors beteenden

och benägenhet alt begå brott.

Rättssociologi, vilken också angivits vara vetenskapen om förhållandet

mellan rätten och den sociala verkligheten, skulle enligt nämnda definitioner

täcka allenast en sektor av kriminologin, men termen är mindre vanlig

och brukas ej av de flesta auktoriteter. I enstaka fall har det visserligen

gjorts gällande, att rättssociologin praktiskt taget skulle sammanfalla med

kriminologin. Men även om ämnet rättssociologi skulle givas en sådan vid

omfattning, kan inom detta likväl ej falla studiet av de psykiska abnormtillståndens

betydelse för brottsligheten, vilken fråga måste angripas från medicinska

utgångspunkter.

överhuvudtaget är rättssociologi ett till sin avgränsning oklart begrepp.

Att kriminologi, kriminalpsykologi samt social patologi skulle utgöra underavdelningar

till rättssociologin, såsom synes vara motionärernas uppfattning,

kan under inga förhållanden vara rikligt.

Om den terminologiska oklarheten i motionen skjutes åt sidan, skulle

man kunna anse, att vad motionärerna syftar till är inrättandet av professurer

i kriminologi, med något olika inriktning inom de områden, som denna

vetenskapsprovins omfattar. Om motionens ändamål kan vara sådant, vinner

det lärarkollegiets fulla stöd.

Lärarkollegiet delar den av många sakkunniga anförda uppfattningen, att

en professur i kriminologi bör upprättas vid Stockholms högskola med anknytning

till dess juridiska fakultet. Vid högskolan finnes även de sociologiska

och psykologiska vetenskaperna representerade. Kriminologin måste

för att kunna utvecklas och fylla sina uppgifter i forskningens och undervisningens

tjänst iiga hemortsrätt vid en akademisk institution med en professor

som chef. Stora möjligheter föreligger till vidare utveckling av det

goda samarbetet mellan Karolinska institutet och Stockholms högskola, som

redan kommit till stånd inom rättspsykiatri och medicinsk kriminologi.

Professorn i rättspsykiatri är lärare vid Stockholms högskola. Såväl sociologer

som psykologer har tidvis tjänstgjort vid Rättspsykiatriska kliniken

för att erhålla erfarenhet om abnormbrottslighetens problem.

Lärarkollegiet, som således icke delar motionärernas uppfattning att professurer

i rättssociologi skall inrättas, föreslår i stället att den av så många

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1959

instanser och sakkunniga påyrkade professuren i kriminologi vid Stockholms

högskola med det snaraste kommer till stånd.

Såsom lärarkollegiet tidigare framhållit är kriminologin icke någon enhetlig

vetenskapsgren utan vilar på ett antal olika fackområden, inom vilka

de kriminologiska problemen angripas med anlitande av olikartad forsltningsteknik

och av skiljaktig terminologi. Av stor vikt är därför att även

inom dessa specialområden bättre möjligheter skapas för forskning, och lärarkollegiet

vill i detta sammanhang erinra om de av lärarkollegiet i de årliga

anslagsäskandena gjorda framställningarna om inrättande av en tjänst som

lärare i medicinsk kriminologi, vilken dels skulle biträda professorn i rättspsykiatri

vid undervisningen, dels bedriva forskning.

Kanslern för rikets universitet har anfört bland annat följande.

Såsom av lärarkollegiets vid karolinska institutet yttrande närmare framgår,

är rättssociologi ett till sin avgränsning oklart begrepp. Av motiveringen

till nyssnämnda hemställan synes mig närmast framgå, att motionärerna

icke avsett, att dessa professurer skulle gälla rättssociologi i allmänhet, utan

att syftet med dessa professurer är att få till stånd forskning direkt inriktad

på brottsligheten och dess orsaker, dvs. professurer i vad man närmast

brukar kalla kriminologi.

I propositionen nr 105 till årets riksdag har chefen för ecklesiastikdepartementet

framhållit, att det vetenskapliga studiet av kriminologiens orsaker

borde angripas på bred front, på basis av ett av forskningsråden gemensamt

utarbetat forskningsprogram, och vidare anfört, att det torde vara möjligt

att igångsätta ett dylikt program med de ökade resurser råden torde komma

att erhålla fr. o. m. nästa budgetår. Om man verkligen önskar, att kvalificerade

personer skola ägna sig åt denna forskning som huvuduppgift, synes

det mig emellertid nödvändigt att åtminstone någon professur i kriminologi

snarast inrättas. Jag vill därför starkt understryka vikten av att den av

Stockholms högskolas myndigheter sedan länge äskade, av kanslern för

rikets universitet vid upprepade tillfällen tillstyrkta professuren i kriminologi

vid högskolan utan ytterligare uppskov kommer till stånd.

Utskottet

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha eu del av de i ärendet

hörda myndigheterna understrukit, att rättssociologi är ell till sin avgränsning

oklart begrepp. Vidare har från vissa håll framhållits, alt därest professurer

i allmän rättssociologi med något olika ämnesinriktning skulle inrättas

vid de skilda lärosätena erfordrades eu närmare utredning rörande

ämnesområdenas uppdelning och de ifrågasatta professurernas inplacering

i den bestående fakultetsorganisation!!. Utskottet vill för sin del i anslutning

härtill framhålla, att förevarande spörsmål synas kräva att de angivna

frågeställningarna genom vederbörande universitetsmyndigheters försorg

närmare utredas och preciseras. Ett positivt ställningstagande till motionärernas

förslag sådant det tagit sig uttryck i motionens yrkande synes därför

utskottet icke i förevarande läge möjligt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182 dr 1959

7

I den mån motionärerna åsyfta inrättande av professurer i kriminologi

— något som vinner stöd i den i motionen anförda motiveringen — föreligga

icke svårigheter av ovan antydd art.

Beträffande hittills vidtagna åtgärder till främjande av kriminologisk

forskning har utskottet inhämtat följande.

Statens råd för samhällsforskning har vid plenarsammanträde den 29 oktober

1959 bestämt, att den från och med budgetåret 1959/60 inrättade särskilda

forskartjänsten (Ae 24) för samhällsforskning skall omfatta ämnet

kriminologi. Till rådet har inkommit förslag om kallelse av viss vetenskapsman

till innehavare av tjänsten. Kallelseförslaget har den 13 november 1959

utsänts på cirkulation till rådets samtliga ledamöter. Avsett är att innehavaren

av tjänsten skall ha sin verksamhet förlagd till Stockholms högskola.

Rådet beslöt härjämte att dels anslå 30 000 kronor till omförmälda kriminologiska

forskning, dels ock till ledning för ifrågavarande tjänstinnehavare

tillsätta en rådgivande arbetsgrupp, bestående av rådets ordförande samt

ledamöter av rådets socialvetenskapliga och rättsvetenskapliga sektioner samt

sektion för psykologi och pedagogik.

Frågan om inrättande av en professur i kriminologi vid Stockholms högskola

var med anledning av motionsvis gjorda yrkanden föremål för prövning

av 1957 års riksdag. Utskottet, som fann sig böra avstyrka bifall till motionsyrkandet,

underströk emellertid i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1957:

128 (s. 66) starkt vikten av forskning och undervisning inom kriminologien.

Utskottet förutsatte härjämte att denna fråga snarast skulle bringas till sin

lösning.

Kanslern för rikets universitet, som vid olika tillfällen tillstyrkt förslag

om att nämnda professur måtte komma till stånd, har i samband med sin

prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden för budgetåret 1960/61

förnyat sin framställning i ämnet.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra därom, att av chefen för

justitiedepartementet jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 16 november

1956 tillkallade sakkunniga i sitt betänkande angående »Ungdomsbrottsligheten»

(SOU 1959:37) framhållit, att det vore uppenbart att ämnet kriminologi

komme att bli tillbakasatt så länge det icke hade självständiga företrädare

vid universiteten och att endast genom inrättande av tjänster skapades

den forskarkarriär som på detta område vore behövlig. De sakkunniga

betonade angelägenheten av att kriminologi finge ställningen av självständig

akademisk disciplin och företräddes av professorer vid universiteten.

Flertalet av de remissmyndigheter, som yttrat sig över den nu föreliggande

motionen, ha också framhävt betydelsen av att åtminstone en professur

i omförmälda ämne måtte komma till stånd.

Utskottet vill — i överensstämmelse med den ståndpunkt utskottet tidigare

intagit — för sin del ånyo understryka vikten av forskning och undervisning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1959

på förevarande område. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t vid sin prövning

av föreliggande anslagsäskanden beaktar angelägenheten härav och

snarast för riksdagen framlägger förslag till frågans lösning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 175, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 1 december 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

f rån första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, Ivar

Johansson, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Jacobsson, Edström

och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Persson

i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström,

Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:340 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående översyn av vägtrafiklagstiftningen, m. m. a1 i texten