Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1959-02-17 · 52 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 52 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
1
Nr 2
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1959/60 under andra huvudtiteln,
avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Justitiedepartementet m. m.
l:o) Statsråden utan departement m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i
propositionen nr 1 under andra huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 3 januari
1959) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning från och med budgetåret 1959/60, fastställa personalförteckning
för statsråden utan departement m. m. i enlighet med vad departementschefen
föreslagit, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för statsråden utan departement m. m. att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1959/60, dels ock till Statsråden utan departement in. m.:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 583 400 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 482 300 kronor.
För handläggning av frågor rörande samordning av beredskapsplaneringen
m. m. föreslås under förevarande anslag inrättad en tjänst som byråchef i
Br 2. Kostnaden utgör 37 400 kronor. En militär sakkunnig jämte tillfällig
expertis beräknas därutöver behöva anlitas för hithörande frågor till en beräknad
kostnad av sammanlagt 38 000 kronor.
Vidare föreslås i stället för en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23
cn tjänst som sekreterare i ABr 25 (handsekreterare åt statsministern).
Med hänsyn till de personella resurser, som stadigvarande erfordras i statsrådsberedningen,
anser departementschefen det ändamålsenligt att anslaget
tillföres särskilda poster för avlöningar till ordinarie tjänstemän och till
icke-ordinarie personal.
Under anslaget anses jämväl särskild personalförteckning böra fastställas.
På denna torde uppföras dels de nya tjänsterna för en byråchef och en
sekreterare, dels ock på justitiedepartementets personalförteckning upptagna
tjänster för en byråchef för lagärenden i Br 2, en förste expeditions1
Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 2
2
Statsutskottets utlåtande nr 2 år i959
vakt i Ao 8, en expeditionsvakt i Ao 7, ett kanslibiträde i Ao 7 och ett kontorsbiträde
i Ao 5. Vidare bör en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23
utgå ur justitiedepartementets personalförteckning, då sistnämnda tjänst i
det föregående föreslagits utbytt mot en sekreterare änst i ABr 25.
De av departementschefen föreslagna åtgärderna föranleder att ordinarieposten
uppföres med 124 400 kronor motsvarande avlöningskostnader för
nuvarande tjänst som lagbyråchef, de nya tjänsterna för en byråchef och en
sekreterare samt de till anslaget överförda tjänsterna som förste expeditionsvakt,
expeditionsvakt och kanslibiträde.
Icke-ordinarieposten upptages till 154 300 kronor, motsvarande en kansliskrivare
i Ae 10, en kontorist i Ae 9 (överförd från justitiedepartementet),
i det föregående för beredskapsplaneringen omnämnd expertis å 38 000
kronor samt ett belopp för, såsom hittills, arvodesavlönad biträdeshjälp.
Nuvarande arvodesposten å 211 300 kronor utgår, och posten till rörligt
tillägg ökas med 30 700 kronor. Slutligen upptages till kompensation för
höjda folkpensionsavgifter en post å 3 000 kronor.
De nyssnämnda nya avlöningsposterna under förevarande anslag förutsätter
att justitiedepartementets avlöningsanslag minskas med ett belopp
motsvarande lönekostnader för de i det föregående omnämnda tjänster, som
föreslås överförda från justitiedepartementets personalförteckning.
Anslaget uppräknas alltså med 101 100 kronor.
Det föreslås få ankomma på Kungk Maj :t att fastställa personalförteckning
under anslaget i enlighet med vad departementschefen sålunda förordat.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning från och
med budgetåret 1959/60, fastställa personalförteckning för
statsråden utan departement m. m. i enlighet med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1959 föreslagit;
b) fastställa följande avlöningsstat för statsråden utan departement
m. m„ att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till statsråden utan departement,
förslagsvis .................................. 236 000
2. Lönefyllnad åt statsministern ................ 6 000
3. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 124 400
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................
154 300
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959 3
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 59 700
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 3 000
Summa kronor 583 400
c) till Statsråden utan departement m. m.: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 583 400 kronor.
2:o) Statsråden utan departement m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 2, s. 3 och 4) föreslagit riksdagen att till Statsråden utan departement
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 18 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 19 000 kronor.
Enligt gällande omkostnadsstat för statsråden utan departement m. m.
har anvisats bland annat 10 000 kronor till övriga expenser.
Då vissa kostnader under expensposten från och med budgetåret 1959/60
avses skola belasta finansdepartementets omkostnadsanslag, minskas förevarande
anslag med motsvarande belopp. Delposten till bränsle, lyse och vatten,
som för budgetåret 1958/59 upptagits med 2 000 kronor, utgår således
helt, varjämte delposten till övriga expenser reduceras med 500 kronor avseende
vissa telefonkostnader. Sedan hänsyn tagits till nämnda reduktion,
förordar departementschefen en medelsanvisning av 11 500 kronor till övriga
expenser, innebärande en ökning med 1 500 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sundelin (I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl.
(II: 248), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till
Statsråden utan departement: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 16 600 kronor.
Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 248.
Utskottet. Med anledning av motionerna, i vilka yrkas en generell nedskärning
med 10 procent av vissa av Kungl. Maj :t föreslagna omkostnadsanslag
under andra huvudtiteln, vill utskottet erinra att frågan om att begränsa
statsutgifterna f. n. är föremål för en förutsättningslös prövning av besparingsutredningen.
Enligt utskottets mening bör en diskussion om möjliga
besparingsåtgärder lämpligen anknytas till utredningens kommande förslag.
1 varje fall syne« riksdagen icke nu böra binda sig för någon generell besparingsmetod
i enlighet med motionärernas förslag, vars effekt för övrigt med
hänsyn till bl. a. omkostnadsanslagens karaktär av förslagsanslag torde vara
starkt begränsad.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
4
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i
fråga, till Statsråden utan departement m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 18 500
kronor.
3:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, s. 4 och 5), vilket innebär inrättande av en tjänst som budgetsekreterare
i ABr 25 och en kanslibiträdesbefattning i Ae 7 samt i fråga
om anslagsberäkningen en ökad medelsanvisning med 43 800 kronor för
nämnda personalförstärkningar och med 10 000 kronor för automatiska utgiftsstegringar
jämte en med 48 600 kronor minskad medelsanvisning med
hänsyn till under punkten 1 omnämnd överföring av tjänster från justitiedepartementets
personalförteckning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från
och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för justitiedepartementet, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1959 anfört;
b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis. . 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 707 000
3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ................................ 400 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 508 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 200 300
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 9 900
Summa kronor 1 871 800
c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 871 800 kronor.
4:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s.
5 och 6) föreslagit riksdagen att till Justitiedepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 177 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 159 100 kronor.
Posterna till sjukvård och till reseersättningar föreslås med hänsyn till
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959 5
senaste belastningssiffror uppräknade med respektive 1 000 och 4 000 kronor.
Av .samma skäl som departementschefen anfört under punkten 2 kan
viss minskning ske av posten till expenser under förevarande anslag. Delposten
till bränsle, lyse och vatten, som för budgetåret 1958/59 upptagits
med 10 000 kronor, utgår således helt. Beträffande delposten till expenser
för eget behov förordas, sedan ett belopp av 5 000 kronor avseende vissa telefonkostnader
fråndragits, en medelsanvisning för budgetåret 1959/60 av
115 000 kronor, innebärande en ökning med 24 900 kronor. Slutligen föreslås
posten till publikationstryck höjd med 4 000 kronor.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 191 och 11: 248
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Justitiedepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 159 300 kronor.
Utskottet. Av samma skäl som utskottet anfört under punkten 2 avstyrker
utskottet motionerna I: 191 och II: 248 jämväl i vad de berör förevarande
anslag.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i
fråga, till Justitiedepartementet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 177 000 kronor.
5:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
6:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 6),
vilket innebär en ökning av anslaget med 2 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1959/
60 anvisa ett reservationsanslag av 192400 kronor.
7:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 7, s. 7), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 25 500
kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
8:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 8 och 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 37 900
kronor, varav 26 300 kronor för extra arbetskraft och vikariatsersättningar
samt 11 600 kronor för utgifter av automatisk natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . .167 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 125 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 26 600
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 1900
Summa kronor 320 600
b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 320 600 kronor.
9:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s.
9) föreslagit riksdagen att till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 600 kronor.
Med hänsyn till den beräknade belastningen å de skilda anslagsposterna
under budgetåret 1959/60 uppräknas anslaget sammanlagt med 5 400 kronor.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna 1: 191 och II: 2b8
har —• såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Justitiekanslersämbetet:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 21 600 kronor.
Utskottet. Av skäl som utskottet anfört under punkten 2 avstyrker utskottet
förevarande motioner jämväl i vad de berör detta anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu
är i fråga, till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
7
10:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 9—11), vilket innebär omändring av en byråchefstjänst
i Bg 1 till extra ordinarie i Be 1 samt i fråga om anslagsberäkningen en
ökning av anslaget med 31 800 kronor, varav 21 800 kronor för extra föredragande
och 10 000 kronor för utgifter av automatisk natur, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning från och
med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring i personalförteckningen
för riksåklagarämbetet, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1959 anfört;
b) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 199 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-
vis ........................................ 100 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 38 900
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 1 700
Summa kronor 339 900
c) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 339 900 kronor.
11 :o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s.
11 och 12) föreslagit riksdagen att till Riksåklagarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 100 kronor.
Departementschefen föreslår med anledning av riksåklagarämbetets förslag,
att anslaget uppräknas med 900 kronor.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 191 och II: 2b8
bar — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Riksåklagarämbetet:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 23 400 kronor.
Utskottet. Under åberopande av de skäl som utskottet anfört under punkten
2 avstyrker utskottet förevarande motioner jämväl i vad de berör detta
anslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i
fråga, till Riksåklagarämbetet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Domstolarna
Departementschefen lämnar till en början en allmän översikt av arbetsläget
och andra förhållanden berörande domstolarna. Av redogörelsen inhämtas
i huvudsak följande.
Arbetsläget vid domstolarna karakteriseras alltjämt av kraftig tillströmning
av mål och ärenden och av höga arbetsbalanser. Vid häradsrätterna var
antalet inkomna allmänna mål år 1956 56 500, år 1957 59 900 och första
halvåret 1958 31 100. Antalet balanserade mål vid häradsrätterna uppgick
vid utgången av år 1956 till 11 300 och vid utgången av år 1957 till 12 100.
De olägenheter för rättsvården och allmänheten som uppkommer genom
stora arbetsbalanser hos domstolarna har påtalats i olika sammanhang;
bland annat har riksdagens justitieombudsman i sin ämbetsberättelse till
1958 års riksdag på grundval av iakttagelser vid verkställda inspektioner
understrukit de allvarliga olägenheterna av att i brottmål ej sällan avsevärd
tid förflyter mellan brottet och huvudförhandlingen.
I fråga om rådhusrätterna har vid 1957 års riksdag genomförts lagstiftning
i syfte att skapa en rationellare handläggningsform för de medelsvåra
brottmålen. Denna reform har trätt i kraft från och med den 1 januari 1959.
Den år 1955 tillsatta stadsdomstolsutredningen, som har att taga ställning
till frågan om rådhusrätternas framtida ställning, har ännu ej avslutat sitt
arbete.
Frågan om domstolarnas behov av dömande personal är föremål för utredning
genom 1955 års domarutredning. Denna utredning, som framlagt
ett delförslag år 1956, torde komma att avge sitt slutbetänkande under våren
1959.
Såsom framgår av 1958 års huvudtitel har under senare år pågått ett omfattande
arbete för rationalisering av den administrativa verksamheten vid
domstolsväsendet. Arbetet har nu fortskridit så långt, att det finns förutsättningar
för ställningstagande till en nyorganisation av hovrätternas och
häradsrätternas icke rättsbildade personal.
Med hänsyn till den särskilt stora arbetsbelastningen vid Svea hovrätt
föreslås att en ny ordinarie avdelning inrättas vid denna hovrätt. För tillgodoseende
av behovet av extra arbetskraft vid hovrätterna bör den för hovrätterna
gemensamma medelsreserven bibehållas.
Ett antal nya tingsdomartjänster bör inrättas vid häradsrätterna. Även
för häradsrätterna bör, såsom hittills, finnas en medelsreserv.
Den pågående utredningen angående hovrätternas domsområden torde
komma att slutföras under våren 1959. Med hänsyn till bestämmelserna i
§ 13 statens allmänna avlöningsreglemente om ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet
anses förslaget att inrätta ytterligare ordinarie domartjänster
i Svea hovrätt icke föregripa ett eventuellt förslag om minskning av
hovrättens domkrets.
12 :o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 12,
s. 16—19) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
9
de ändringar i personalförteckningen för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för högsta domstolen
och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret 1959/60, dels
ock till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 3 425 400 kronor.
Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter som
befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat uppfört
med 3 389 000 kronor.
Departementschefen anför att antalet föredragande i vattenmål i nuvarande
läge icke torde vara tillfyllest. Revisionen har begärt förstärkning från
två till fyra befattningshavare och icke funnit tillrådligt att föredragande,
som sysslar med vanliga mål, utbytes mot specialföredragande. Arbetsläget
den 30 november 1958 utvisar emellertid en total balans av 547 mål mot år
1957 samma tid 587 eller en minskning med 40. Därav utgjorde dock balansen
för vattenmål 35 år 1958 mot 28 år 1957 eller en ökning med 7. Ett
flertal av vattenmålen är av vidlyftig beskaffenhet och kräver lång inläsningstid.
Antalet extra föredragande i vanliga mål utgör för närvarande 12. Departementschefen
förordar den tillfälliga arbetskraftförstärkningen beträffande
vattenmålen att en av de extra föredragandena förordnas att vara
specialföredragande i vattenmål med arvode motsvarande lönegraden B 1.
Nuvarande tjänsten i Ao 19 som registrator för rättsbildad innehavare
föreslås utbytt mot en tjänst som kansliskrivare i Ao 10 (registrator) för
icke rättsbildad tjänsteman. Vid bifall till förslaget torde, på grund av särskilda
förhållanden, nämnda tjänst i Ao 19, avsedd för den nuvarande registratorn,
uppföras på övergångsstat.
Förste protokollssekreteraren föreslås erhålla ställning som chef för justitierevisionsexpeditionens
centrala kansli. Tjänsten anses med dessa arbetsuppgifter
böra uppflyttas från Ao 21 till Ao 23.
De merkostnader som föranledes av i det föregående angivna förslag uppgår
till 20 700 kronor.
Under anslaget föreslås en särskild post till kompensation för höjda
folkpensionsavgifter å 20 500 kronor. Vissa omräkningar under anslaget
medför en minskning med i runt tal 4 800 kronor. Därvid har hänsyn tagits
till att ett arvode å 3 600 kronor till innehavaren av den på justitiedepartementets
personalstat uppförda tjänsten som nådebyråchef skall belasta anslaget.
Anslaget uppräknas alltså med 36 400 kronor.
1 personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad departementschefen
anfört.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kung], Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
10
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
som föranledes av vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för
den 3 januari 1959 anfört;
b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen
och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 461 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. 4 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 490 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 448 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 20 500
Summa kronor 3 425 400
c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 425 400 kronor.
13 :o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13, s. 19 och 20), vilket innebär en med 28 600 kronor ökad
medelsanvisning huvudsakligen med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
271 000 kronor.
14:o) Regeringsrätten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 14, s. 20), vilket innebär en ökning av anslaget med 5 200 kronor
för kompensation för höjda folkpensionsavgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 715 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
....................................... 22 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 92 200
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 5 200
Summa kronor 835 000
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
11
b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1959/
60 anvisa ett förslagsanslag av 835 000 kronor.
15:o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 15, s. 21), vilket innebär eu uppräkning av anslaget med 3 000 kronor
huvudsakligen med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 kronor.
16:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 16, s. 21), vilket innebär en ökning av anslaget med
10 000 kronor med hänsyn till belastningen å anslaget för budgetåret 1957/
58 samt väntade ökade utgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens
årsbok för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
17:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 21—33)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning
under budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i hovrätternas personalförteckning,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna, att tillämpas
under budgetåret 1958/59, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 9 312 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 860 500 kronor.
Departementschefen förordar med hänsyn till den stora tillströmningen av
mål till Svea hovrätt, att en ny ordinarie avdelning inrättas vid hovrätten.
Avdelningen bör organiseras på samma sätt som hovrättens övriga ordinarie
avdelningar med en lagman och fyra hovrättsråd som ordinarie domare. I
enlighet med de grunder som fastställts vid 1947 års riksdag (prop. 268;
sammansatt stats- och första lagutskotts uti. 3) bör å andra sidan medel beräknas
till en lagman och till två hovrättsråd, som kan beräknas uppehålla
sina ämbeten och av vilka den ene erhåller arvode såsom vice ordförande,
ävensom till två assessorer, som antages uppehålla två hovrättsrådsämbeten.
Medel bör därtill beräknas för erforderlig fiskals- och biträdespersonal.
Kostnaden för den nya ordinarie avdelningen uppgår i enlighet med det anförda
till 255 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker vidare inrättande vid Svea hovrätt av en
tjänst som kanslibiträde i Ao 7 och av en biträdest jänst för skriv, och kontorsgöromål
(för ljuskopieringsanläggning) samt vid vardera Göta hovrätt
och hovrätten för Västra Sverige av en biträdest jänst för skriv- och kontorsgöromål.
Förslagen föranleder en höjning av anslaget med sammanlagt
40 500 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Under anslaget beräknas arvode med 3 000 kronor till en expeditionsvakt
för hovrättens lokaler i Luleå.
Övriga av hovrätterna framställda yrkanden om personalförstärkningar
anSes — med beaktande av arbetssituationen i de olika hovrätterna — få
tillgodoses inom ramen för tillgängliga medel. Kungl. Maj:t bör emellertid
som hittills — i enlighet med vad riksdagen under tidigare år uttalat — äga
befogenhet att, då det befinnes oundgängligt, vidtaga ytterligare förstärkningar
av hovrätternas ledamotsorganisation.
Departementschefen är icke beredd att — för avhjälpande av påtalad olägenhet
med otillräckligt antal assessorer — öka antalet sådana befattningshavare
i personalförteckningen för varje hovrätt. Därest riksdagen intet har
att erinra häremot, anses i stället antalet i Anm. 1. till personalförteckningen
angivna assessorer böra höjas från 45 till 65. Därvid bör det nu gällande
villkoret för förordnande av assessorer utöver vad som angives i personalförteckningen,
att hovrätternas befattningshavare tages i anspråk för uppdrag
utom hovrätterna, något jämkas. Kungl. Maj :t bör sålunda kunna meddela
dylikt förordnande icke blott i den mån så erfordras på grund av att
hovrätternas befattningshavare tages i anspråk för uppdrag utom hovrätterna
utan även eljest om särskilda skäl det pakallar. Nagon ökad medelsanvisning
för ändamålet erfordras ej.
Departementschefen berör härefter de åtgärder som under de senaste åren
vidtagits för rationalisering av den administrativa verksamheten vid hovrätterna
och anför följande.
För att kunna bemästra den alltmer ökade arbetsbördan har det varit
nödvändigt att tillvarataga alla möjligheter till rationaliseringar och besparingar.
Det har därvid stått klart att man haft mest att vinna genom en
delegation nedåt av olika administrativa göromål. Därvid har göromålen på
hovrätternas dömande avdelningar varit föremål för särskild uppmärksamhet.
Jag åsyftar här t. ex. detaljplanering av hovrättens förhandlingar (kontakter
med parterna eller deras ombud), granskning och underskrift av kallelser
m. in., bestyrkande av fonogramutskrifter, expediering på eget ansvar
av domar m. m. för verkställighet och liknande åtgärder samt undertecknande
och expediering på eget ansvar av skrivelser, kungörelser och uppgifter,
som det åligger hovrätten att i samband med dom eller beslut utfärda
eller avgiva.
I detta syfte har hovrätterna genomgått arbetsinstruktionerna och i erforderlig
utsträckning omarbetat desamma. På den icke rättsbildade personalen
har "överflyttats arbetsuppgifter som tidigare åvilat fiskaler och aspiranter.
Därigenom har rättsbildad personal kunnat avlastas vissa göromål och
friställas för andra uppgifter. Tekniska hjälpmedel har anskaffats och börjat
användas. Jag vill särskilt omnämna den lättnad, som ljuskopieringsapparaterna
i hovrätterna redan efter en kort tids användning kunnat bereda
skrivpersonalen, en avlastning, som i den mån apparaterna mer och mer
kan utnyttjas, torde bli än påtagligare.
Sammanfattningsvis kan sägas att de vidtagna åtgärderna skapat bättre
arbetsbetingelser i hovrätterna, vilket möjliggjort att kostnadshöjningar —
bland annat för ökat antal rättsbildade tjänstemän — som eljest till följd
av den stegrade arbetsbelastningen varit ofrånkomliga kunnat motverkas.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
13
Under hösten 1958 har mot bakgrunden av de vidtagna åtgärderna en
översyn av lönesättningen för den icke rättsbildade personalen skett med
beaktande av de arbetsuppgifter, som efter rationaliseringens genomförande
åvilar denna personal. På grundval härav förordar departementschefen efter
samråd med chefen för civildepartementet att från och med budgetåret
1959/60 i hovrätterna (inberäknat Svea hovrätts nya ordinarie avdelning)
skall finnas inrättade en aktuarietjänst i Ao 19 för rättsbildad innehavare,
en kamrerartjänst i Ao 19, fem bokhållartjänster i Ao 13 och två kanslisttjanster
i Ao 13, 23 förste kansliskrivartjänster i Ao 12, tre kansliskrivartjänster
i Ao 10, åtta kontoristtjänster i Ao 9, varav fem avsedda för kvalificerade
stenograf er, 23 kanslibiträdestjänster i Ao 7 samt 34 tjänster som
biträde för skriv- och kontorsgöromål. Motsvarande organisation i nuläget
omfattar fyra rättsbildade tjänstemän i Ao 19, varav tre aktuarier och en
arkivarie, en kamrerartjänst i Ao 19, tre bokhållartjänster i Ao 13, två
kanslisttjanster i Ao 13, 20 kansliskrivartjänster i Ao 10, två kansliskrivartjänster
i Ae 10, fem kontoristtjänster i Ao 9, 13 kanslibiträdestjänster i Ao
7, en kanslibiträdestjänst i Ae 7, 24 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 samt
27 tjänster som biträde för skriv- och kontorsgöromål. Av nyssnämnda fyra
tjänster för rättsbildade innehavare är tre från och med budgetåret 1955/56
uppförda å övergångsstat.
Den nya lönesättningen har som förutsättning att de allmänna riktlinjerna
för den nya arbetsindelningen följes. Det föreslås få ankomma på Kungl.
Maj .t att bestämma tjänsternas fördelning och placering i hovrätterna.
Kostnadshöjningen i anledning av förslaget, mot vilket Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion förklarat sig ej ha någon
erinran, utgör i runt tal 95 000 kronor.
De i det föregående framlagda förslagen angående tjänsteförändringar
och nya befattningar påkallar åtskilliga åtgärder för förslagens genomförande.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om dessa.
Det understrykes att fråga om befordran till högre biträdestjänst skall
bedömas efter biträdets duglighet och lämplighet i övrigt för den tjänst,
varom ar fråga; det är sålunda av vikt, att den ordningen icke vinner insteg,
att lang tjänstetid i och för sig skall ge förhandsrätt till högre biträdestjänst.
föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av
393 500 kronor. Pa grund av automatiska utgiftsökningar uppräknas anslaget
vidare med 2 000 kronor, huvudsakligen till följd av beslut angående
tjanstetidsbefordran.
Slutligen uppföres under anslaget en särskild post å 56 000 kronor till
kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Anslaget föreslås alltså höjt med 451 500 kronor.
I personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad departementschefen
anfört och föreslagit.
14
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Ragnar Bergh (I: 102) och den andra inom andra kammaren av herrar
Cassel och Bohman (II: 146), har hemställts, att riksdagen måtte
a) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att tillämpas under
budgetåren 1959/60
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 3 735 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
förslagsvis ............................................. 54 600
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .......... 4 007 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 1 204 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .... 56 000
Summa kronor 9 057 000
b) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 9 057 000 kronor.
Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 146.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag om att en ny ordinarie avdelning skall
inrättas vid Svea hovrätt avstyrkes i motionerna I: 102 och II: 146 under
hänvisning bl. a. till att inrättandet därav skulle innebära ett föregripande
av de förslag som är att vänta från den pågående utredningen angående
hovrätternas domsområden och som kan komma att leda till en uppdelning
av hovrättens nuvarande alltför omfattande jurisdiktion.
Hovrättens arbetsläge, varom utskottets vederbörande avdelning gjort sig
närmare underrättad under besök vid hovrätten, kännetecknas sedan flera
år tillbaka av en stor tillströmning av mål och en alltjämt stigande målbalans.
Enligt utskottets mening är det läge vari hovrätten befinner sig synnerligen
otillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt och en förstärkning
av hovrätten i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag bör därför inte utan tvingande
skäl uppskjutas. I motsats till motionärerna anser utskottet inte att
ett eventuellt förslag om en minskning av hovrättens domkrets bör hindra
att ytterligare ordinarie domartjänster inrättas nu. Som departementschefen
framhållit föreligger enligt gällande bestämmelser förflyttningsskyldighet
även för ordinarie domare, där detta är påkallat av organisatoriska skäl.
Ytterligare vill utskottet i detta sammanhang påpeka, att i hovrättens nuvarande
organisation ingår två extra avdelningar, som vid en eventuell
uppdelning av domsområdet utan svårighet torde kunna överföras till annan
hovrätt. På grund av nu anförda skäl avstyrker utskottet motionerna.
Även övriga i propositionen framlagda förslag till personalförstärkningar
har utskottet mot bakgrunden av hovrätternas arbetsbörda ansett sig böra
tillstyrka.
Utskottet har vidare med tillfredsställelse noterat att förutsättningar nu
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
15
befunnits föreligga för en betydande överflyttning på den icke rättsbildade
personalen av arbetsuppgifter, som tidigare åvilat fiskaler och aspiranter.
Den med hänsyn härtill föreslagna ändrade lönesättningen av den icke rättsbildade
personalen kan utskottet biträda. Utskottet vill även instämma i
vad departementschefen i detta sammanhang anfört i fråga om kvalifikationsgrunder
för befordran till högre biträdestjänst.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 102 och II: 146
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under
budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i hovrätternas personalförteckning,
som föranledes av vad föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1959 anfört;
b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
....................................... 3 990 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 54 600
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 4 007 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 204 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................... 56 000
Summa kronor 9 312 000
c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 9 312 000 kronor.
18:o) Hovrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 33 och
34) föreslagit riksdagen att till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 927 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 857 100 kronor.
Departementschefen förordar att posten till reseersättningar med hänsyn
till väntade utgiftsstegringar höjes med 12 900 kronor och att posten till
bränsle, lyse och vatten uppräknas med 16 000 kronor. Vidare förordas eu
höjning av posten till övriga expenser med 39 600 kronor, varav för engångsuIgifter
17 800 kronor. Ä andra sidan ingår i posten för budgetåret 1958/59
engångskostnader å 23 600 kronor, med vilket belopp anslaget minskas. Kostnaderna
för iskrivmaterial in. in. till ljus- och snabbkopieringsapparater föreslås
få bestridas från särskilt anslag.
16
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Vidare föreslås, att för oförutsedda utgifter till övriga expenser beräknas
ett belopp av 60 000 kronor att användas efter Kungl. Maj :ts bestämmande.
Då för motsvarande ändamål för budgetåret 1958/59 upptagits ett belopp av
35 000 kronor, bör anslaget ökas med 25 000 kronor.
Anslaget uppföres alltså med 927 000 kronor, vilket innebär en uppräkning
med 69 900 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 927 000 kronor.
19ro) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 34—46)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning
under budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i häradsrätternas personalförteckning,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna att
tillämpas under budgetåret 1959/60, dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 20 780 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 19 408 300 kronor.
Genom beslut den 23 november 1956 har Kungl. Maj :t, med stöd av 1 §
lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende,
förordnat, att rådhusrätten i Sala skall upphöra från och med den dag
som — sedan nytt tingshus uppförts i Sala — Kungl. Maj :t vill framdeles
bestämma och staden i judiciellt avseende förenas med Västmanlands östra
domsaga. Svea hovrätt har nu anmält att den beslutade föreningen av Sala
stad med domsagan torde kunna komma att genomföras från och med den
1 januari 1960 och begärt vissa personalförstärkningar i domsagan från
denna tidpunkt.
Därest tillgång till fiskalshjälp prövas erforderlig i domsagan under budgetåret
1959/60, anses medel böra ställas till förfogande från medelsreserven
under anslaget. Även eventuellt förefintligt behov av ytterligare personal
torde få tillgodoses ur denna reserv.
På samma sätt föreslås det få ankomma på Kungl. Maj :t att ur medelsreserven
tillgodose den personalförstärkning i Tjusts domsaga, som enligt
Göta hovrätt kan bli en följd om staden Västervik från och med den 1 januari
1960 i judiciellt hänseende förenas med domsagan. Med stöd av 1 §
i nyssnämnda 1932 års lag har Kungl. Maj :t den 15 november 1957 förordnat,
att rådhusrätten i Västervik skall upphöra från och med den dag som
— sedan nytt tingshus uppförts i Västervik — Kungl. Maj :ts framdeles vill
bestämma och att staden från och med samma dag skall förenas med Tjusts
domsaga.
I Vadsbo domsaga skall enligt beslut av 1958 års riksdag från den 1 januari
1959, då staden Mariestad jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 13 decem
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1951)
17
ber 1957 i judiciellt avseende skall förenas med domsagan, vara inrättad eu
tjänst som tingsdomare. Kungl. Maj:t har den 21 november 1958 förordnat
om ytterligare personal i domsagan från och med den 1 januari 1959 för
återstoden av löpande budgetår.
Från och med ingåengen av budgetåret 1959/(10 bör — med anledning av
hovrättens förslag — i domsagan finnas inrättade ytterligare två biträdestjänster
för skriv- och kontorsgöromål. Det föreslås i övrigt få ankomma på
Kungl. Maj:t att ur medelsreserven tillgodose den personalförstärkning som
kan visa sig erforderlig.
Kostnaderna för i det föregående nämnda förstärkningar beräknas till
100 000 kronor.
För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj:t vissa möjligheter att — då
så på grund av stads förening med domsaga eller annat särskilt förhållande
finnes skäligt — besluta om höjd lönegruppsplacering för domsaga anses
Kungl. Maj:t böra erhålla riksdagens bemyndigande att, utöver vad för närvarande
gäller, verkställa uppflyttningar motsvarande högst fyra domsagors
hänförande till närmast högre lönegrupp.
På grund av den starka arbetsbelastningen anses nya tingsdomartjänster
böra inrättas vid Oppunda och Villåttinge, Västernärkes, Skövde, Torna och
Barn, Medelpads västra, Ångermanlands mellersta och Piteå domsagor.
Därvid bör tingssekreterartjänsten slopas i Oppunda och Villåttinge, Västernärkes,
Torna och Bara, Medelpads västra, Ångermanlands mellersta och
Piteå domsagor. Vidare bör anslaget minskas med belopp motsvarande årslönen
för ett fiskalskompetent biträde.
Kostnadsökningen uppgår till 91 400 kronor.
Eftersom stadigvarande behov av tingssekreterare synes föreligga i Gotlands,
Älvdals och Nyeds, Listers och Sölvesborgs, Hallands södra, Orusts,
Tjörns och Inlands, Jämtlands norra, Västerbottens västra och Gällivare
domsagor, bör tingssekreterare förordnas i dessa domsagor. Då fiskalshjälp
till dessa domsagor i viss utsträckning redan avlönas ur medelsreserven,
torde anslaget för ändamålet uppräknas med endast 92 600 kronor.
Såsom under förevarande anslagspunkt vid anmälan av andra huvudtiteln
i 1958 års statsverksproposition framhållits har vid häradsrätterna omfattande
åtgärder, på grundval av organisationsnämndens förslag, pågått för
rationalisering av arbetet. Särskilt har åsyftats att överföra ytterligare arbetsuppgifter
från juristerna till den icke rättsbildade personalen. Detta
arbete har under budgetåren 1957/58 och 1958/59 intensifierats.
Under år 1958 har en ny etapp i strävandena att i praktiken överföra kvalificerade
uppgifter på den icke rättsbildade personalen tillryggalagts. En
genomgång av arbetet på domsagorna har sålunda företagits av häradshövdingarna
i samråd med hovrätternas byrådirektörer och hovrättssekreterare.
Härvid har åtskilliga arbetsuppgifter överförts i de flesta domsagor och en
ändamålsenligare arbetsindelning mellan de icke rättsbildade biträdena
verkställts. Särskilt har beaktats att det i domsagorna av normal storlek
bör finnas ett rutinerat biträde, som behärskar praktiskt taget all den verk2
Hihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
samhet som ankommer på biträdespersonalen. Detta biträde bör i väsentlig
grad svara för kontinuiteten vid domsagan och utgöra ett stöd för samtliga
biträden, således även för notarierna, som ju i allmänhet börjar sin tingstjänstgöring
utan erfarenheter av praktiskt kansliarbete. Det har visat sig
att för den relativt lilla arbetsenhet som en domsaga utgör det är en lämplig
anordning — icke minst för häradshövdingen själv — att på detta sätt ha ett
chefsbiträde. Den ändrade arbetsorganisationen beräknas vara helt genomförd
senast den 1 juli 1959. Genom denna överföring av göromål från rättsbildad
till icke rättsbildad personal har en förstärkning av juristpersonalen
kunnat motverkas, överföringen har även medfört, att departementschefen
räknar med att i vissa domsagor kunna minska antalet från medelsreserven
avlönade tingsnotarier.
På samma sätt som skett beträffande hovrättspersonalen har under hösten
år 1958 mot bakgrunden av de vidtagna åtgärderna en översyn av lönesättningen
för den icke rättsbildade personalen skett med beaktande av de
arbetsuppgifter, som efter rationaliseringens genomförande åvilar den icke
rättsbildade personalen.
De nya arbetsformerna, som bättre vill tillvarataga den rättsbildade personalens
möjligheter att ägna sig åt sådana göromål som ofrånkomligen
erfordrar juridisk utbildning, nödvändiggör en förstärkning av den icke
rättsbildade personalen. I detta hänseende kan departementschefen emellertid
i avvaktan på närmare erfarenheter av de nya rationaliserade arbetsformerna
ej till fullo stödja hovrätternas äskanden.
Den stegrade arbetsbördan har de senaste åren redan med hittillsvarande
organisation oundgängligen påkallat biträdeshjälp i ett flertal domsagor.
Dessa biträden har avlönats ur medelsreserven, och deras antal uppgår till
60. Då behovet av dem under alla förhållanden måste anses vara stadigvarande,
föreslås, att detta antal tjänster för skriv- och kontorspersonal nyinrättas
i domsagorna. Kostnaderna uppgår till 570 000 kronor.
Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar departementschefen
att från och med budgetåret 1959/60 i domsagorna skall finnas inrättade
19 kanslisttjänster i Ao 13, 67 förste kansliskrivartjänster i Ao 12,
62 kansliskrivartjänster i Ao 10, 144 kontoristtjänster i Ao 9, 45 kanslibiträdestjänster
i Ao 7 och 274 tjänster som kontorsbiträde i Ao 5 eller biträde
för skriv- och kontorsgöromål, sammanlagt 611 tjänster. Av biträdena för
skriv- och kontorsgöromål torde dock 34 få avlönas ur medelsreserven. Den
icke rättsbildade biträdesorganisationen i nuläget omfattar 17 kanslisttjänster
i Ao 13, 91 kansliskrivartjänster i Ao 10, en kansliskrivartjänst i Ae 10,
67 kontoristtjänster i Ao 9, en kontoristtjänst i Ae 9, 78 kanslibiträdestjänster
i Ao 7, 13 kanslibiträdestjänster i Ae 7, 80 kontorsbiträdestjänster i Ao 5
samt 229 tjänster som biträde för skriv- och kontorsgöromål, sammanlagt
577 tjänster. Av biträdena för skriv- och kontorsgöromål avlönas, som
nämnts, 60 ur medelsreserven.
Den nya lönesättningen har som förutsättning att de allmänna riktlin
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år i(J59
19
jerna för den nya arbetsindelningen följes. Det föreslås få ankomma på
Kungl. Maj :t att fördela tjänsterna på de olika domsagorna.
Kostnadshöjningen i anledning av förslaget, mot vilket Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion förklarat sig ej ha erinran,
utgör i runt tal 440 000 kronor.
De av departementschefen i det föregående framlagda förslagen angående
tjänsteförändringar och nya befattningar påkallar åtskilliga åtgärder för förslagens
genomförande. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta
om dessa.
Det understrykes att fråga om befordran till högre biträdestjänst skall bedömas
efter biträdets duglighet och lämplighet i övrigt för den tjänst, varom
fråga är; det är sålunda av vikt att den ordningen icke vinner insteg,
att lång tjänstetid i och för sig skall ge förhandsrätt till högre biträdestjänst.
Då arbetsläget vid domsagorna trots förordade personalökningar kommer
att vara ansträngt, särskilt som arbetsutvecklingen visar en alltjämt
stigande tendens, bör Kungl. Maj:t jämväl under budgetåret 1959/60 ges
möjlighet att, såsom tidigare, med hjälp av medelsreserv under anslaget,
lämna häradsrätterna den tillfälliga förstärkning av arbetskraft från olika
personalkategorier som kan befinnas påkallad. Utrymmet för denna förstärkning
bör dock med hänsyn till de utökningar av personalorganisationen,
som i det föregående angivits, kunna något begränsas. Det beräknas en
kostnadsminskning med 255 000 kronor.
De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av
1 039 000 kronor. På grund av automatiska utgiftsökningar in. m. bör anslaget
vidare uppräknas med 205 700 kronor. Slutligen bör under anslaget uppföras
en särskild post a 127 000 kronor till kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Anslaget föreslås alltså höjt med 1 371 700 kronor.
I personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet. Med hänsyn till det alltjämt ansträngda arbetsläget vid häradsrätterna
tillstyrker utskottet departementschefens förslag om inrättande av
ytterligare sju tingsdomartjänster. Utskottet har heller inte något att erinra
mot att Kungl. Maj:t ges möjlighet att med hjälp av medelsreserv under anslaget
besluta om de ytterligare personalförstärkningar av olika personalkategorier,
som i nuvarande läge befinnes oundgängliga.
Utskottet har även i vad gäller häradsrätternas biträdespersonal med tillfredsställelse
tagit del av departementschefens redogörelse för de åtgärder
som vidtagits för att på denna personal överföra kvalificerade arbetsuppgifter.
Den i detta sammanhang av departementschefen föreslagna ändrade lönesättningen
för biträdespersonalen och det i anslutning härtill gjorda uttalandet
om kvalifikationer för befordran till högre biträdestjänst föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
20 Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till särskilt uttalande hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under
budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i häradsrätternas
personalförteckning, som föranledes av vad föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1959 anfört;
b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna att
tillämpas under budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ...............
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ...............................
Summa kronor 20 780 000
c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1959/
60 anvisa ett förslagsanslag av 20 780 000 kronor.
9 659 800
8 100
8 313 000
2 672 100
127 000
20:o) Häradsrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 46
och 47) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 339 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 195 400 kronor.
Departementschefen förordar att posten till sjukvård minskas med 2 000
kronor och att posten till reseersättningar ökas med 36 000 kronor. Posten
till expenser föreslås ökad med ett belopp av 91 800 kronor varav 63 300 kronor
för löpande utgifter och 28 500 kronor för utgifter av engångskaraktär.
Å andra sidan minskas anslaget med 17 200 kronor, avseende engångskostnader
för budgetåret 1958/59.
Vidare föreslås, att för oförutsedda utgifter till expenser beräknas ett belopp
av 75 000 kronor att användas efter Kungl. Maj :ts bestämmande. Då för
motsvarande ändamål för budgetåret 1958/59 upptagits ett belopp av 40 000
kronor, ökas anslaget med 35 000 kronor.
Anslaget uppföres alltså med 1 339 000 kronor, vilket innebär en ökning
med 143 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
21
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 339 000
kronor.
21 :o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj:t har
(punkt 21, s. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar
till nämndemän för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
3 200 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 800 000 kronor.
Departementschefen förordar, att anslaget med hänsyn till den väntade belastningen
höjes med 400 000 kronor.
1 en inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II: 8) har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till Häradsrätterna: Ersättningar till
nämndemän för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000
kronor.
Angående den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Som skäl för sitt förslag till minskad medelsanvisning har motionären
anfört att häradsrätterna sedan den 1 januari 1959 i större utsträckning
än tidigare är domföra med endast tre nämndemän och att detta förhållande
borde vara ägnat att snarare reducera än höja ifrågavarande anslag.
Utskottet vill icke bestrida riktigheten av motionärens påstående under
förutsättning att det totala antalet sammanträden blir i huvudsak oförändrat.
Med hänsyn till den föreliggande stora målbalansen samt med beaktande
av de personalförstärkningar som utskottet tillstyrkt i det föregående synes
emellertid berättigad anledning finnas att antaga att antalet sammanträden
kommer att öka. Då säkra hållpunkter saknas för en bedömning av medelsförbrukningen
under anslaget, har utskottet icke ansett sig böra frångå
Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet. Utskottet avstyrker sålunda motionen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ls förslag samt
med avslag å motionen II: 8 till Häradsrätterna: Ersättningar
till nämndemän för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 3 200 000 kronor.
22:o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya faslighetsböcker för landet. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 48), vilket innebär eu
minskning av anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande au nya
fastighetsböcker för landet för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 195!)
23:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 48), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nga
fastighetsböcker för landet för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 kronor.
24:o) Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet. Kungl. Maj:t har
(punkt 26, s. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Tekniska hjälpmedel
in. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.
Alltsedan budgetåret 1953/54 har å riksstaten under särskilt reservationsanslag
anvisats medel för anskaffande av ljudupptagningsapparatur vid de
statliga domstolarna. För budgetåret 1958/59 är anslaget uppfört med 20 000
kronor. Vidare har å riksstaten för budgetåret 1957/58 under rubriken Kostnader
för genomförande av rationalisering vid domstolarna upptagits ett
reservationsanslag av 80 000 kronor. Från sistnämnda anslag har bland annat
bestritts vissa materialkostnader för ljus- och snabbkopieringsapparater.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1959/60, såvitt avser häradsrätternas
omkostnader, har hovrätterna — på anmodan från justitiedepartementet
—• verkställt en inventering rörande beståndet och behovet av ljudupptagningsapparatur
och handstämplar vid domsagorna. Denna översyn utvisar
ett medelsbehov för båda dessa ändamål å sammanlagt 125 700 kronor,
varav för ljudupptagningsapparatur 96 800 kronor och för stämplar 28 900
kronor.
De tekniska hjälpmedel, som hittills kunnat anskaffas med anlitande av
medel från förenämnda anslag, har på ett verksamt sätt bidragit till en
önskvärd rationalisering och effektivisering av domstolsorganisationen. Dylika
hjälpmedel erfordras alltjämt. Den verkställda inventeringen har påvisat
att stämpelbeståndet är i behov av upprustning. Bland övriga behov nämnes
utensilier för ljus- och snabbkopieringsapparater. Då departementschefen
finner det angeläget att medel ställes till förfogande för fortsatta anskaffningar
i nu berörda avseenden, föreslår han, att å riksstaten för budgetåret
1959/60 för ändamålet uppföres ett särskilt reservationsanslag under
rubriken Tekniska hjälpmedel in. in. vid domstolsväsendet. Anslaget,
som föreslås få användas för i det föregående omnämnda ändamål vid samtliga
under justitiedepartementet lydande domstolar, bör för budgetåret
1959/60 uppföras med ett belopp av 110 000 kronor. Vid utgången av budgetåret
1958/59 eventuellt förefintliga behållningar å de för budgetåren
1957/58 respektive 1958/59 anvisade reservationsanslagen till kostnader för
genomförande av rationalisering vid domstolarna och till ljudupptagningsapparatur
föreslås överförda till det nu begärda nya anslaget.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Ragnar llergh (I: 8) och den andra inom andra kammaren av herr Fröding
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 195!)
23
(II: 9), liar hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Tekniska hjälpmedel
m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 33 200 kronor.
Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen
II: 9.
Utskottet. Enligt motionärerna torde tingshusbyggnadsskyldiga numera
i regel dra försorg om anskaffande av erforderliga ljudupptagningsapparater
till domsagorna. Med hänsyn härtill samt med beaktande av det ansträngda
statsfinansiella läget anser motionärerna det därför opåkallat att höja medelsanvisningen
för sådan apparatur.
Såvitt utskottet kan finna av departementschefens redogörelse ingår icke
bland de ändamål vartill det nu föreslagna anslaget skall användas i första
hand någon anskaffning av ljudupptagningsapparatur. I stället upptages
främst upprustning av stämpelbeståndet och i övrigt utensilier för ljus- och
snabbkopieringsapparatur. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:8 och II: 9 till Tekniska hjälpmedel
m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.
25 :o) Blanketter för domstolsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 27, s. 54), vilket innebär en med 60 000 kronor ökad medelsanvisning
med hänsyn till de utgifter som beräknas komma att belasta anslaget
under nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må til! Blanketter för domstolsväsendet för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.
Rättegångsväsendet i allmänhet
2Ö:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, s. 55), vilket innebär att från anslaget, från vilket
bestrides bland annat vissa kungörelsekostnader enligt lagen den 14 september
1944 om aktiebolag, jämväl bör gäldas motsvarande kostnader enligt lagen
den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, samt en med 1 000 000 kronor
ökad medelsanvisning med hänsyn till den väntade belastningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen och
parter för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
6 500 000 kronor.
27 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 55), vilkel innebär eu ökning av anslaget med
24
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
300 000 kronor med hänsyn till beräknat medelsbehov, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
3 900 000 kronor.
28:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 30, s. 55 och 56), vilket innebär en med 400 000 kronor
ökad medelsanvisning med hänsyn till beräknad belastning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
1 500 000 kronor.
29:o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 56—
60) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning
från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring i personalförteckningen
för Tornedalens rättshjälpsanstalt, som föranledes av vad departementschefen
anfört, dels fastställa av departementschefen förordad
stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1959/60, dels ock till Tornedalens rättshjälpsanstalt för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 106 400 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 79 100 kronor.
Departementschefen anför att vad som upplysts om arbetsbördan vid anstalten
synes utvisa, att en tjänst som biträdande jurist bör inrättas. Särskilt
har framhållits de långa tjänsteresor — mycket ofta under två arbetsdagar
per vecka — som är förenade med anstaltens verksamhet, svårigheten
att finna vikarie för direktören vid semester, sjukdom o. d. och att under
sådana förhållanden uppehålla kontinuiteten i arbetet. Med den nuvarande
knappa personalorganisationen har rättssökande i åtskilliga fall måst avvisas
och anlita ombud på orter, som ligger utanför anstaltens verksamhetsområde,
med därav följande utgiftsökningar för statsverket. Vid alla övriga
rättshjälpsanstalter i riket —- även vid dem som har att biträda i färre fall
än Tornedalens anstalt — finnes minst två jurister anställda. Den nya tjänsten
anses böra givas extra ordinarie karaktär och placeras i lönegraden Ae
21. Anslaget uppräknas med anledning härav med 23 500 kronor.
Beträffande omkostnadsposterna förordas i enlighet med anstaltsstyrelsens
förslag en uppräkning med sammanlagt 3 200 kronor. Vidare upptages
en särskild post till kompensation för höjda folkpensionsavgifter å 600 kronor.
I personalförteckningen för Tornedalens rättshjälpsanstalt föreslås den
ändring, som föranledes av vad departementschefen i det föregående anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
25
Utskottet. Med hänsyn till arbetsbördan vid rättshjälpsanstalten tillstyrker
utskottet den föreslagna förstärkningen med en biträdande jurist. Då
Kungl. Maj :ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från och
med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring i personalförteckningen
för Tornedalens rättshjälpsanstalt, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1959 anfört;
b) fastställa följande stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 80 200
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 11 300
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 600
Omkostnader
Omkostnader, förslagsvis....................... 14 300
Summa kronor 106 400
c) till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1959/
60 anvisa ett förslagsanslag av 106 400 kronor.
30:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 32, s. 60) samt under erinran alt anslaget, som i gällande
riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn
till förefintlig reservation ansetts kunna jämväl för nästa budgetår upptagas
med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Fångvården in. ni.
Departementschefen redogör inledningsvis för det omfattande nybyggnads-
och reformarbetet inom fångvården, platsbehovet m. m. Av redogörelsen
inhämtas bl. a. följande.
26
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1950
Del omfattande nybyggnadsarbete som igångsatts inom fångvården på
grundval av principbeslut av 1950 års riksdag fortgår. Till följd av den starka
ökningen av fångantalet arbetar emellertid fångvården för närvarande
med hårt ansträngda resurser.
Den 1 december 1958 var närmare SO anstalter i bruk med tillhopa 4 312
platser. De anstalter som användes för det ordinära klientelet är fördelade
på fyra anstaltsgrupper för det manliga. En grupp finns för det kvinnliga
klientelet. Platsantalet inom dessa grupper är tillhopa 3 452, fördelat på
2 100 slutna och 1 352 öppna platser. För det yngre klientelet finnes en särskild
anstaltsgrupp med för närvarande 208 slutna och 137 öppna platser.
Säkerhetsanstalterna, som likaledes utgör en särskild anstaltsgrupp, rymmer
359 slutna och 86 öppna platser. Härtill kommer sjukhuset Håga med
70 slutna platser. Samtliga platser fördelar sig således på 2 737 slutna och
1 575 öppna platser. Med hänsyn till att hela platsutrymmet i allmänhet ej
kan utnyttjas på grund av rengöring, reparation och tillfälliga luckor vid
inskrivningar, utskrivningar och förflyttningar torde emellertid det nominella
antalet platser få reduceras med omkring 10 %. Man får alltså räkna
med att fångvården för närvarande disponerar cirka 3 900 platser.
Av redogörelsen i huvudtiteln för budgetåret 1958/59 framgår att antalet
disponibla platser den 1 december 1957 var 3 800. Nybyggnader och nyanskaffningar
av utrymmen under året har alltså tillfört fångvården omkring
100 platser. Inom kort kommer emellertid ytterligare ett betydande
antal platser att stå till förfogande. Vid Hallanstalten står nu ett 70-tal nya
platser färdiga att tagas i bruk. Även de båda anstalterna i Mariefred och
Häilby med 90 platser vardera är färdiga. Likaså är anstalten i Tidaholm
med 150 platser nyligen fullbordad, snart följd av Norrtäljeanstalten, som
ävenledes har 150 platser.
Antalet intagna i fångvårdens anstalter har från den 1 december 1953
till den 1 december 1958 stigit från 3 225 till 4 638 eller med 1 413. På del
sista året faller en ökning med 464. Antalet intagna har alltså under del
sista året stigit i betyTdligt starkare takt än under tiden den 1 december 1956
den 1 december 1957, då ökningen uppgick blott till 70 intagna. Ökningen
under det sista året faller väsentligen på intagna med relativt långa strafftider.
Antalet för rattfylleribrott intagna har icke i väsentlig grad ökat sedan
föregående år.
Beläggningssiffrorna jämförda med antalet disponibla platser visar att
fångvårdens resurser alltjämt är otillräckliga. Genom det platstillskott som
enligt vad nyss nämnts är att vänta under den närmaste tiden torde trycket
komma att iälta, men med hänsyn till erfarenheterna från senare år måste
man också beakta möjligheten av att beläggningen även i fortsättningen
ökar. Inom justitiedepartementet har under hösten 1958 med biträde av statistisk
expertis gjorts vissa beräkningar angående den möjliga utvecklingen
i fråga om fångantalet, grundade på utvecklingen från 1950-talets början.
Maximibeläggningen har beräknats, om man följer den nuvarande utvecklingslinjen,
till 5 200 år 1960 och 6 800 år 1965, För samma år har beräkningarna
lett till en medelbeläggning av omkring 4 700 resp. omkring 6 100.
Prognoser av detta slag är självfallet i hög grad osäkra, bland annat med
hänsyn till svårigheten att bedöma effekten av olika brottsförebyggande åtgärder.
Tydligt är emellertid att åtgärder för förstärkning av fångvårdens
resurser alltjämt är erforderliga. Därtill kommer att vissa äldre anstalter så
snart som möjligt bör nedläggas. Utbyggnaderna inom fångvården bör därför
fortsätta.
De nya fångvårdsanstalterna i Mariefred och Häilby avses skola inga i
ungdomsgruppen, som därigenom tillföres ytterligare 160 slutna och 20
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
27
öppna platser. I samband med denna förstärkning av ungdomsgruppen har
anstalten i Nyköping, som hittills utnyttjats för ungdomsfängelseelever, omdisponerats
till användning för unga intagna med tidsbestämt straff. Den i
norra anstaltsgruppen ingående anstalten i Gävle har överförts till säkerhetsgruppen.
Svårigheterna att besätta de vakanta läkartjänsterna vid ungdom,sanstalten
Roxtuna har efter särskild utredning föranlett vissa åtgärder, som redovisas
i det följande under fångvårdsanstalternas avlöningsanslag.
Särskild utredningsman, t. f. kanslichefen Paul Tammelin, har den 1(1
februari 1958 tillkallats för översyn av principerna för anstalternas förseende
med annan personal än vaktpersonal.
Med hänsyn till betydelsen av en effektiv kriminalvård i frihet föreslås
viss förstärkning av skyddskonsulentorganisationen.
31 :o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s.
64—67) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret
1959/60, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 787 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 704 200 kronor.
Departementschefen anför, att en arbetskraftförstärkning av fångvårdsstyrelsen
har befunnits erforderlig alltsedan våren 1956. Denna förstärkning
har i avvaktan på resultatet av 1955 års fångvårdsstyrelseutredning
hittills givits provisorisk karaktär. Då fångvårdsstyrelseutredningen först
inom den närmaste tiden kommer att slutföra sitt uppdrag, kan något förslag
till definitiv personalorganisation icke framläggas i 1959 års statsverksproposition.
Det alltjämt ökade fångantalet med därav stigande arbetsbörda gör det
under sådana förhållanden nödvändigt att jämväl för budgetåret 1959/60
bereda Kungl. Maj :t möjlighet till de provisoriska personalförstärkningar
som prövas erforderliga. Departementschefen anser att anslaget av detta
skäl bör uppräknas med ytterligare 60 000 kronor. Av sagda belopp torde
18 000 kronor -— enligt fångvårdsstyrelseutredningens förslag — få användas
att avlöna en byggnadstekniker, som hittills varit anställd med utnyttjande
av medel från fastighetsfondens stat.
Ktt belopp av7 3 000 kronor föreslås anvisat för att med anlitande av särskild
expertis upplägga förvaltningsekonomisk statistik för styrelsens verksamhet.
Vidare bör under anslaget uppföras eu särskild post å 10 700 kronor till
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, övriga utgifter av automatisk
karaktär föranleder en uppräkning med 9 100 kronor.
Anslaget föreslås alltså höjt med 82 800 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
28
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas under budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 637 100
2. Arvoden och ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, förslagsvis .......................... 15 600
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 887 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 236 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 10 700
Summa kronor 1 787 000
b) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 787 000 kronor.
32:o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 34, s.
67) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 215 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att posterna till reseersättningar, till bränsle,
lyse och vatten samt till övriga expenser uppräknas med respektive
13 000, 2 000 och 25 000 kronor. Beträffande posten till övriga expenser har
därvid räknats med engångskostnader till ett belopp av 13 000 kronor mot
för budgetåret 1958/59 15 000 kropor.
Anslaget bestämmes alltså till 240 000 kronor.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 191 och II: 248
liar — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Fångvårdsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 216 000 kronor.
Utskottet. Av skäl som utskottet anfört under punkten 2 avstyrker utskottet
motionerna 1:191 och 11:248 jämväl i vad de berör förevarande
anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i
fråga, till Fångvårdsstgrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.
33 :o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35,
s. 68—91) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med
tillämpning under budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalför
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
29
teckningen för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen
anfört, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1959/60, dels
ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 34 447 900 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 30 640 500 kronor.
På fångvårdsstyrelsens förslag till ungdomsgruppens organisation har
Kungl. Maj:t den 19 december 1958 förordnat, att för tiden fram till den
30 juni 1959 fångvårdsanstalten Nyköping skall inom ungdomsgruppen utnyttjas
för unga intagna med tidsbestämt straff samt att fångvårdsanstalten
Uppsala alltjämt skall vara mottagningsanstalt för ungdomsfängelse ådömda.
Därest erfarenheterna av beslutets verkningar visar sig goda, torde
Kungl. Maj:t senare få förlänga beslutet att omfatta tiden efter den 1 juli
1959.
Kungl. Maj :t har vidare i beslut samma dag funnit gott förklara, att, såsom
fångvårdens byggnadskommitté föreslagit, fångvårdsanstalten Gävle
tills vidare skall vara säkerhetsanstalt.
Departementschefen förordar följande tjänsteförändringar.
Tjänsterna vid fångvårdsanstalterna Tidaholm och Norrtälje, som båda
tages i bruk under budgetåret 1958/59 föreslås överförda från extra till
extra ordinarie stat. Med hänsyn till sedvanliga beräkningsgrunder för ickeordinarieposten
under anslaget bör uppräkning ske med 172 200 kronor.
Vidare tillstyrkes att följande extra ordinarie tjänster inom fångvården
överföres till ordinarie stat, nämligen
tre föreståndare Ae 15—Ao 15
två yrkesmästare Ae 12—Ao 12,
två arbetsterapeuter Ae 9—Ao 9,
fyra förste förmän Ae 9—Ao 9,
tre förmän Ae 8—Ao 8 och
tio vårdare Ae 8—Ao 8.
Därest mekanisk verkstad vid kolonien Grötingen kommer att uppföras,
bör utbyte ske av dels en förman Ag 8 mot en yrkesmästare Ae 11, dels ock
cn förman Ag 8 mot en yrkesmästare Ae 9.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att ett ekonomibiträde
Ag 4 vid fångvårdsanstalten Hälsingborg uppflyttas till Ag 5.
Till följd av kolonien Rödjans utbyggnad, varigenom dess beläggningskapacitet
fördubblats, förordas att en överkonstapel i Ao 10 utbytes mot
en uppsyningsman i Ao 12.
Kostnaderna för ändring av lönegrad för nyssnämnda fyra tjänster uppgår
till 7 200 kronor.
I fråga om personalförstärkningar anför departementschefen följande.
Under budgetåret 1958/59 har fångvårdsanstalternas personalorganisation
ytterligare utvidgats och tjänster vid de nya anstalterna successivt tillsatts.
30
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Sålunda omfattade den gällande personalorganisationen den 1 oktober 1958
2 095 befattningshavare mot 1 880 respektive 1 506 vid samma tidpunkt åren
1957 och 1956.
Den personalförstärkning under budgetåret 1958/59 vid fångvårdsanstallen
Långholmen, varom Kungl. Maj :t förordnat i enlighet med riksdagens
beslut, torde erfordras jämväl under budgetåret 1959/60. Förstärkningen omfattar
en biträdande fångvårdsdirektör i Ag 25, en fångvårdsinspektör i
Ag 23 och en kamrerare i Ag 19.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för justitiedepartementet
den 29 november 1957 förste vice talmannen i riksdagens andra
kammare John Martin Skoglund att såsom sakkunnig — med beaktande av
vad som anförts av riksdagens år 1956 församlade revisorer och av statsutskottet
vid 1957 års riksdag (utlåtande nr 2 s. 36) — skyndsamt utreda frågan
om den lämpligaste organisationen av Roxtunaanstaltens ledning i medicinskt
och administrativt hänseende. Utredningsmannen har den 29 mars
1958 till statsrådet och chefen för justitiedepartementet överlämnat den begärda
utredningen. Efter vederbörligt remissförfarande har Kungl. Maj :t den
18 juni 1958 i anledning av förslaget funnit gott medgiva att från och med
budgetåret 1958/59 en tjänst som intendent i lönegraden Ae 19 inrättas vid
anstalten, föreskrivit atl från den dag då intendentsljänsten vid anstalten
tillsatts tjänsten som bokhållare i lönegraden Ae 15 skall indragas samt förklarat
att till innehavaren av tjänsten såsom förste läkare må utgå ett årligt
arvode av 1 800 kronor med skyldighet för denne att ansvara för kroppssjukvården
vid anstalten. Anslaget bör med anledning härav uppräknas med
sammanlagt 6 100 kronor.
Beträffande personalorganisationen vid Roxtuna torde också böra bringas
till riksdagens kännedom att anstaltsnämnden till Kungl. Maj :t inkommit
med en den 22 oktober 1958 dagtecknad hemställan att Kungl. Maj:t måtte
förklara vårdpersonalen vid anstalten skyldig deltaga i elevernas måltider i
den utsträckning som styresmannen bestämmer samt att personalen icke
skall betala ersättning för de måltider som de vid fullgörande av denna skyldighet
intager. Anstaltsnämnden har i skrivelsen hänvisat till att den ordningen,
att eleverna intager sina måltider tillsammans med en vårdare, hör
till de av riksdagen godkända grundprinciperna för vården vid anstalten
(SOU 1950:47 s. 46, prop. 1951:122 s. 24 och statsutskottets utlåtande
1951: 170 s. 7) och att denna ordning tillämpats sedan anstalten togs i bruk.
Fångvårdsstyrelsen har tillstyrkt anstaltsnämndens hemställan.
Därest riksdagen intet har att erinra anses den ifrågavarande personalen
höra beredas möjlighet att erhålla fri kost i samband med fullgörande av
skyldighet att deltaga i måltid på sätt anstaltsnämnden föreslagit.
Beträffande övriga personalförstärkningar vid redan befintliga anstalter
anföres följande.
Vad beträffar arbetsledarpersonalen finner departementschefen sig böra
tillstyrka inrättandet av nya tjänster i de fall att nya eller omändrade verkstäder
beräknas kunna tagas i bruk under nästa budgetår. Sålunda torde
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 195!)
31
under den angivna förutsättningen böra inrättas en yrkesmästartjänst (snickeri)
i Ae 11 vid kolonien Åby, fem yrkesmästartjänster vid Härlandaanstalten,
två i Ae 11 (finkonfektion, läderindustri) och tre i Ae 9 (två för
finkonfektion, eu för läderindustri) och två yrkesmästartjänster (snickeri)
\id Mariestadsanstallen, eu i Ae 11 och en i Ae 9. Kostnaderna för nämnda
åtta tjänster uppgår till sammanlagt 108 700 kronor.
Arbetsledartjänster anser departementschefen också erforderliga vid anstalter,
där skogsarbete, trädgårdsarbete och vägarbete utgör permanenta
arbetsgrenar. Följande nya tjänster föreslås, nämligen fyra förste förmanstjänster
i Ae 9 (skogsarbete) vid anstalterna Falun, Karlskrona, Vänersborg
och Örebro samt fem förmanstjänster, två i Ae 8 (skogsarbete) Skogsgård,
tre i Ag 8, en (skogs- och trädgårdsarbete) Bogesund, en (skogs- och
vägarbete) Gustavsström och en (skogsarbete) Älgberget. Av dessa nio tjänster
motsvarar åtta arbetskraft som hittills bekostats med statsmedel från
fångvårdens arbetsdrift. Anslaget bör höjas med 108 900 kronor.
Departementschefen anser av säkerhetsskäl att vakande vakt bör införas
vid vissa smärre anstalter och kolonier. I detta syfte föreslås att sju vaktkonstapeltjänster
i Ae 8 och en vårdartjänst i samma lönegrad inrättas,
vilket innebär en kostnadsökning med 102 600 kronor.
Behovet av ytterligare en tjänst som vaktkonstapel i Ae 8 torde efter utbyggnad
av kolonien Rödjan böra tillgodoses därstädes. Sedan balkongöppningarna
med hänsyn främst till brandfaran igenlagts inom Ystads- och Nyköpingsanstalterna
erfordras en förstärkning med tre vårdartjänster i Ae 8,
en i Nyköping och två i Ystad. Kostnaderna utgör tillhopa 48 900 kronor.
Vid igångsättandet av verksamheten vid Skogomeanstalten begärdes icke
någon tjänst som köksföreståndare, då det avsågs att till anstalten skulle köpas
färdiglagad mat. Detta förfaringssätt har emellertid icke kunnat användas
utan mat måste tillagas inom anstalten. Kungl. Maj :t har därför den
27 juni 1957 medgivit att en köksföreståndare i Ag 10 med föreskriven kompetens
må finnas anställd vid anstalten. Då behovet av tjänsten är stadigvarande,
bör den uppföras på stat som extra ordinarie i Ae 10 och anslaget
till följd härav uppräknas med 13 800 kronor.
Två tjänster som social kurator i Ae 12 bör inrättas, varav en vid fångvårdsanstalten
Svartsjö och en inom säkerhetsräjongen. Förstärkningen föranleder
eu höjning av anslaget med 30 200 kronor.
Fångvårdsstyrelsens yrkanden om biträdesförstärkning till räjongingenjörerna
och räjongkamrerarna stödjer departementschefen i så måtto att
han beräknar en medelsanvisning av för det förra ändamålet 25 000 kronor
och för det senare 20 000 kronor.
För biträde vid psykiatriska avdelningen å Långholmen med del psykometriska
arbetet vid avgivande av rättspsykiatriska utlåtanden anses anslaget
böra uppräknas med 7 500 kronor.
ökade medel till fritidsledare föreslås anvisade med 10 000 kronor.
I fråga om personalutbildningen föreslås att ytterligare två 5-veckorskurser
för aspirantutbildning anordnas. Kostnaderna härför beräknas un
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
der detta anslag till 70 000 kronor, med vilket belopp anslaget föreslås höjt.
Till fångvårdsstyrelsens framställningar om personalförstärkningar m. m.
—■ avseende provisorium för Hinseberg samt Torhult, Uppsala, Hall och
Norrköping är departementschefen icke beredd att nu taga ställning på
annat sätt än att han förordar att anslaget uppräknas med ett belopp av
400 000 kronor — 285 000 kronor på icke-ordinarieposten och på posten till
rörligt tillägg samt 115 000 kronor på posten nya anstalter och förläggningar.
Det föreslås härefter få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva förslagen
och träffa erforderliga beslut.
Kungl. Maj :t anses vidare böra bemyndigas att i fråga om Gävleanstalten
besluta om eventuella ändringar i personalorganisationen. Därvid torde kostnaden
för de personalförstärkningar, som kan vara motiverade, få bestridas
inom nyssnämnda medelsreserv.
De ökade avlöningskostnaderna vid redan befintliga anstalter utgör sammanlagt
951 700 kronor. Antalet nyinrättade tjänster uppgår till trettiotvå.
Departementschefen övergår härefter till att närmare behandla fångvårdsstyrelsens
förslag för nya anstalter.
Den för Tidaholmsanstalten av riksdagen år 1957 antagna personalplanen
Jörutsättes i stort sett få tillämpas jämväl för Norrtäljeanstalten.
Tidaholmsanstaltens personalplan med de jämkningar som föranletts av
1957 och 1958 års riksdagsbeslut är följande.
Antal
1
1
1
1
1
1
1
1
7
8
1
2
1
1
6
1
27
1
1
2
1
Tjänst
anstaltsdirektör . . .
arbetsassistent . . . .
fångvårdsassistent .
bokhållare ........
förste yrkesmästare
social kurator .....
uppsyningsman . . .
köksföreståndare . .
yrkesmästare .....
överkonstaplar
arbetsterapeut . . . .
förste förmän
kontorist .........
maskinist .........
yrkesmästare .....
reparatör .........
vaktkonstaplar . . . .
kanslibiträde .....
ekonomibiträde . . .
kontorsbiträden
telefonist rb .....
Lönegrad
..... Ag
..... Ag
..... Ag
..... Ag
..... Ag
..... Ag
..... Ag
..... Ag
..... Ag
...... Ag
..... Ag
Ag
...... Ag
...... Ag
...... Ag
...... Ag
...... Ag
...... Ag
...... Ag
Ag 1—Ag
Ag 1—Ag
23
17
17
15
13
12
12
11
11
10
9
9
9
9
9
8
8
7
5
5
5
Kostnaden uppgår för helt budgetår till 867 400 kronor. Eftersom hittills
under anslaget endast beräknats medel för halvt budgetår bör anslaget för
budgetåret 1959/60 uppräknas med 433 700 kronor.
Då den huvudsakliga sysselsättningsgrenen vid denna anstalt är meka
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959 33
nisk industri, medan motsvarande sysselsättning vid Norrtäljeanstalten är
träindustri, blir arbetsledarpersonalens sammansättning vid de båda anstalterna
något olika.
För Norrtäljeanstalten föreslås därför, med beaktande av vad i det föregående
anförts om överförande av tjänsterna på extra ordinarie stat, att följande
personalplan tillämpas.
Antal
1
Tjänst
anstaltsdirektör .......
Lönegrad
1
arbetsassistent .......
1
fångvårdsassistent .......
1
bokhållare .........
1
förste yrkesmästare......
1
social kurator .......
1
uppsyningsman ..........
1
köksföreståndare ........
6
yrkesmästare ..........
8
överkonstaplar........
1
arbetsterapeut .........
2
förste förmän ........
1
kontorist ......
1
maskinist .........
7
yrkesmästare .........
1
reparatör ..........
27
vaktkonstaplar .........
1
kanslibiträde .........
1
ekonomibiträde ......
2
kontorsbiträden ........
1
telefonist rb ........
67
Kostnaden uppgår, förutom den förut redovisade kostnaden för överföring
till extra ordinarie stat, till 866 200 kronor. Någon uppräkning av anslaget
erfordras emellertid ej. För budgetåret 1958/59 förutsattes nämligen kostnaderna
för Norrtäljepersonalen ingå i anslagsposten Avlöningar till personal
vid nya anstalter och förläggningar. I stället erhålles en besparing av 3 600
kronor.
För båda anstalterna har antalet vaktkonstaplar inom personalorganisationen
beräknats med utgångspunkt från att television utnyttjas för bevakning.
En dylik anläggning är emellertid ännu beslutad endast såsom försöksanläggning
för Norrtäljeanstalten. I avvaktan på erfarenheterna av televisionsbevakning
vid sistnämnda anstalt, bär provisoriskt tio vaktkonstaplar
få anställas vid Tidaholmsanstalten. Kostnaderna för denna förstärkning
uppgår till 115 500 kronor.
Vid 1958 års riksdag fattades beslut om åtgärder för att avhjälpa platsbristen
inom fångvårdens ungdomsräjong. Kungl. Maj:t har den 18 juni
1958 på grundval av riksdagens beslut förordnat om Hällby- och Mariefredsanstalternas
användning för ungdomsklientel och i samband därmed, inom
ramen för de medel som för budgetåret 1958/59 tidigare anvisats för de båda
•i Bihang till riksdagens protokoll 6 samt. iVr 2
34
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
anstalterna, fastställt nya personalplaner. Dessa personalplaner underställes
nu riksdagen för godkännande. De grundar sig med vissa reduktioner på förslag
från fångvårdens byggnadskommitté. Till jämförelse anges den personal
som riksdagen tidigare medgivit för anstalterna såsom säkerhetsanstalter.
Säkerhetsanstalt
1 anstaltsdirektör A 21
1 assistent A 17
1 uppsyningsman A 12
1 yrkesmästare A 12
1 yrkesmästare A 11
1 köksföreståndare A 10
4 överkonstaplar A 10
1 arbetsterapeut A 9
2 förste förmän A 9
1 kontorist A 9
4 yrkesmästare A 9
1 reparatör A 8
25 vaktkonstaplar A 8
1 kanslibiträde A 7
1 kontorsbiträde A 1—5
1 telefonist A 1—5
1 ekonomibiträde A 4
Mariefred
Ungdomsans fält
1 anstaltsdirektör A 23
1 arbetsassistent A 17
2 assistenter A 17
2 yrkeslärare A 15/16
1 husföreståndare A 13
1 social kurator A 12
5 tillsynsmän A 12
1 yrkesmästare A 12
1 yrkesmästare All
5 förste vårdare A 10
1 förste förman A 9
1 biträdande husföreståndare A 9
1 kontorist A 9
3 yrkesmästare A 9
1 reparatör A 8
23 vårdare A 8
1 kanslibiträde A 7
1 kontorsbiträde A 1—5
1 telefonist A 1—5
1 ekonomibiträde A 4
Ökad medelsanvisning påkallas sålunda för följande tjänsteförändringar
och personalökningar:
1 anstaltsdirektör Ae 21—23
1 arbetsassistent Ae 17
1 assistent Ae 17
1 förste förman Ae 9 — yrkeslärare Ae 15/16
1 yrkesmästare Ae 9 — yrkeslärare Ae 15/16
1 köksföreståndare Ae 1Ö — husföreståndare Ae 13
1 social kurator Ae 12
1 uppsyningsman Ae 12 — tillsynsman Ae 12
4 överkonstaplar Ae 10 — tillsynsmän Ae 12
5 vaktkonstaplar Ae 8 — förste vårdare Ae 10
1 biträdande husföreståndare Ae 9
20 vaktkonstaplar Ae 8 — vårdare Ae 8
3 vårdare Ae 8.
Sedan en arbetsterapeuttjänst i Ae 9 utgår ur personalorganisationen
upptar den nya personalplanen för Mariefredsanstalten sex tjänster utöver
den tidigare.
35
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
För Hätlbyanstaltens del innebär Kungl. Majrts beslut i första hand samma
personalförändringar som vid Mariefredsanstalten och därutöver en utökning
med 2 assistenter Ae 17 och 1 ekonomibiträde Ae 4.
Då överläkaren vid Roxtuna icke kan medhinna tillsyn av Hällby och Mariefred
förordar departementschefen i detta sammanhang en uppräkning av
arvodesposten under anslaget med 8 400 kronor för arvode av 4 200 kronor
till rådgivande psykiater vid vardera anstalten.
Förslagen innebär en sammanlagd medelsökning för de båda anstalterna
med 310 600 kronor.
Sammanfattningsvis innebär de av departementschefen förordade förslagen
för personal vid nya anstalter att för budgetåret 1959/60 nittiotvå nya
tjänster inrättas. De totala kostnaderna uppgår till 856 200 kronor.
För riksdagen anses jämväl böra anmälas, att Kungl. Maj :t förordnat om
inrättande av två kolonier för intagna med tidsbestämt straff, Torhult i
Älvsborgs län genom beslut den 31 maj 1957 och Rönås i Malmöhus län genom
beslut den 28 mars 1958. Personalplaner för anstalterna har fastställts
med utnyttjande av den reserv för två 50-mannakolonier, som anvisades av
1953 och 1954 års riksdagar. Dessa personalplaner underställes riksdagen.
For Torhult har följande personalplan fastställts:
1 föreståndare Ae 15,
1 överkonstapel Ae 10,
1 förste förman Ag 9,
1 förman Ag 8,
3 v aktkonstaplar Ag 8 samt
1 ekonomibiträde Ag 5.
Planen för Rönås är följande:
1 föreståndare Ae 15,
1 yrkesmästare Aell,
1 överkonstapel Ae 10,
1 arbetsterapeut Ae 9,
1 förman Ag 8,
3 vaktkonstaplar Ag 8,
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt
1 ekonomibiträde Ag 5.
Fångvårdsstyrelsen har med anledning av den arbetstidsförkortning, som
skall genomföras från och med den 1 juli 1959, begärt en förstärkning av anslaget
med 1 270 261 kronor. Förstärkningen omfattar följande personal:
5 tillsynsmän A 12, 19 överkonstaplar A 10, 57 vaktkonstaplar A 8, 12 vårdare
A 8, 2 reparatörer A 8 samt 3 ekonomibiträden A 4.
Med samma skäl har fångvårdsstyrelsen delvis motiverat sin begäran om
21 överkonstaplar vid kolonier. Detta yrkande innebär en medelsanvisning
av 299 263 kronor. Under förevarande anslag skulle ett bifall till nyssnämnda
förstärkningar medföra en anslagshöjning av sammanlagt 1 550 984
kronor. I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor kan ställning icke nu tagas till frågan om reg
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
lering av kostnaderna för den beslutade arbetstidsförkortningen från och
med den 1 juli 1959. Departementschefen räknar dock i detta sammanhang
med en reserv på 1 550 000 kronor, avsedd att stå till Kungl. Maj :ts disposition
för bestridande av härav föranledda kostnader.
Under posten arvoden och särskilda ersättningar föreslås ytterligare 6 000
kronor anvisade till ersättning för undervisning i skolämnen m. in.
På grund av automatiska utgiftsökningar uppräknas anslaget med 64 100
kronor, huvudsakligen till följd av beslut vid 1958 års riksdag angående
ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster in. in.
Slutligen uppföres under anslaget en särskild post å 200 000 kronor till
kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Anslaget höjes alltså med sammanlagt 3 807 400 kronor.
Av de i det föregående av departementschefen tillstyrkta förändringarna
å ifrågavarande anslag beräknas under den från och med budgetåret 1957/58
uppförda posten Avlöningar till personal vid nya anstalter och förläggningai
115 000 kronor, utgörande den del av beloppet å 400 000 kronor som avses
till Hall- och Norrköpingsanstalterna. Däremot föreslås kostnaderna för anstalterna
Tidaholm och Norrtälje från och med budgetåret 1959/60 få belasta
icke-ordinarieposten. Slutligen anmärkes att av det på grund av arbetstidsförkortningens
genomförande upptagna beloppet en summa av 95 000
kronor beräknas falla på posten Avlöningar till personal vid nya anstalter
och förläggningar.
I personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad
departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt att en ekonomibiträdestjänst
i Ag 4 vid fångvårdsanstalten i Hälsingborg uppflyttas till Ag 5. Av departementschefen
i förevarande sammanhang föreslagna tjänsteändringar har utskottet
även funnit sig kunna godtaga.
Fångvårdsanstalternas personalorganisation, som den 1 oktober 1957 upptog
1 880 tjänster, har därefter ytterligare utvidgats och omfattade vid samma
tidpunkt förra året 2 095 tjänster. Den personalförstärkning som nu föreslås
innebär en fortsatt utvidgning med sammanlagt 124 tjänster, varav 32
avses för redan befintliga anstalter och 92 för nya anstalter.
Mot bakgrunden av det alltjämt stigande fångantalet och det föreliggande
behovet av en förstärkning överhuvudtaget av fångvårdens resurser har utskottet
inte ansett sig böra framställa någon erinran mot det nu beräknade
ytterligare personalbehovet. Även de personalplaner, vilka underställts riksdagen
för godkännande, kan utskottet tillstyrka.
Då utskottet icke heller funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen
eller den föreslagna dispositionen av olika medelsposter under anslaget
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under
budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalförteck
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
37
ningen för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad föredragande
departementschefen i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1959 anfört;
b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ..................................... 10 697 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............ 652 200
3. Avlöningar till personal vid nya anstalter och
förläggningar, förslagsvis ................. 2 726 300
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 15 886 400
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 4 286 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 200 000
Summa kronor 34 447 900
c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 34 447 900 kronor.
34:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 36,
s. 91—95) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 15 692 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 084 700 kronor.
Med hänsyn till belastningssiffrorna och en väntad ytterligare ökning av
fångantalet anser departementschefen det nödvändigt att förevarande anslag
uppräknas och förordar, att följande poster under anslaget höjes med
det för varje post angivna beloppet.
Ökning
Sjukvård in. m. för personal................................ 5 000
Reseersättningar ............................................ 350 000
Bränsle, lyse och vatten .................................... 400 000
Övriga expenser ............................................ 120 000
Inköp och underhåll av inventarier .......................... 24 000
Renhållning av fängelseområden och fängelselokaler .......... 125 000
Utspisning................................................. 1 000 000
Hälso- och sjukvård ...................................... 200 000
Undervisning och fritidssysselsättning ...................... 15 000
Bibliotek vid fångvårdsanstalter ............................ 4 000
Omkostnader för permilterade, frigivna och utskrivna ........ 70 000
38
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Ökning
Utbildning av personal .................................... 60 000
Diverse utgifter............................................ 15 000
Fångtransport............................................. 100 000
Tjänstedräkt åt befattningshavare .......................... 40 000
Driftkostnader för televisionsbevakning ...................... 50 000
Summa kronor 2 578 000
Posten till inköp och underhåll av bilar är för budgetåret 1958/59 upptagen
till 95 000 kronor, varav 45 000 kronor såsom engångskostnad för anskaffning
av tre bilar. Det föreslås att posten uppräknas med 30 000 kronor.
Härefter kommer posten att uppgå till 125 000 kronor, varav 65 000 kronor
för löpande utgifter och 60 000 kronor såsom engångsbelopp för anskaffning
av fyra bilar.
I enlighet med det anförda bestämmes anslaget till 15 692 700 kronor, vilket
innebär en ökning med 2 608 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
15 692 700 kronor.
35:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 37, s. 95 och 96) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:
Maskin- och verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
I gällande riksstat har för maskin- och verktygsutrustning vid befintliga
fångvårdsanläggningar och nya sådana upptagits ett reservationsanslag av
2 500 000 kronor.
Fångvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté har för budgetåret
1959/60 under förevarande anslag begärt sammanlagt 4 178 000 kronor.
Departementschefen är icke beredd att nu i detalj taga ställning till de
olika förslag, som fångvårdsstyrelsen framlagt men beräknar för ändamålet
ett belopp av 275 000 kronor. För komplettering av maskinutrustningen
vid redan befintliga anstalter samt för inköp av bussar in. in. föreslås ett
belopp av 300 000 kronor.
Fångvårdens byggnadskommitté har för genomförande av utrustningsprogrammet
vid de olika nya anstalterna för budgetåret 1959/60 begärt
3 000 000 kronor. I och för sig har departementschefen intet att erinra emot
de totala utrustningskostnaderna för de skilda projekten i programmet, men
anser att alla möjligheter till besparingar bör tillvaratagas. Departementschefen
anser att ett belopp av 1 725 000 kronor bör vara till fyllest för budgetåret
1959/60. Vid reducering av det begärda beloppet har han utgått från
att 800 000 kronor för centralanstalten Kumla icke erfordras nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
39
Icke heller de 395 000 kronor som beräknats för Hinsebergsanstalten för
nästa budgetår torde annat än till ett mindre belopp bliva behövliga sedan
denna anstalt härjats av eld och dess färdigställande försenats ett år.
Anslaget uppföres alltså med 2 300 000 kronor.
Utskottet, som vill understryka departementschefens uttalande om att
alla möjligheter till besparingar bör tillvaratagas, tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och
verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
36:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m.
Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 96—98) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:
Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
I gällande riksstat har upptagits ett reservationsanslag å 1 600 000 kronor
för engångsanskaffning av inventarier m. m. Beloppet är avsett för utrustning
av befintliga fångvårdsanläggningar och nya sådana.
Det av fångvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté redovisade
medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1959/60 uppgår till
2 301 000 kronor.
Departementschefen är vad gäller fångvårdsstyrelsens framställningar
icke beredd stödja förslaget om inköp av televisionsapparater till vissa anstalter.
För de av styrelsen angivna övriga ändamålen anses ett sammanlagt
belopp av 200 000 kronor få förslå.
Mot det av fångvårdens byggnadskommitté angivna utrustningsprogrammet
och dess totala kostnader har departementschefen i och för sig intet
att erinra.
Det av kommittén för budgetåret 1959/60 begärda beloppet, 1 800 000
kronor, anses emellertid kunna minskas med 600 000 kronor, avsedda för
centralanstalten Kumla. Då därtill utrustningsprogrammet för Hinsebergsanstalten
i viss mån försenas, föreslås att för de av kommittén anmälda behoven
i första hand beräknas ett belopp av tillhopa 900 000 kronor.
Viss ytterligare medelsanvisning för angivna eller andra ändamål kan
därutöver bli erforderlig, varför departementschefen föreslår att anslaget
lör budgetåret 1959/60 uppföres med 1 200 000 kronor. Alla möjligheter till
besparingar anses därvid böra tillvaratagas.
Utskottet. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på televisionens område
och gjorda erfarenheter från anstalter, där television kommit till användning
för fritidsunderhållning, har fångvårdsstyrelsen föreslagit inköp
av televisionsapparater vid vissa öppna anstalter. Departementschefen har
i likhet med en av styrelsens fångvårdsfullmäktige ansett sig icke böra stödja
detta förslag.
40
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Utskottet är självfallet medvetet om att invändningar ur mera allmänna
synpunkter kan riktas mot att utrusta fångvårdsanstalterna med televisionsapparater
för fritidsändamål. Utskottet håller dock 1''öre att avgörande bör
vara om vårdarbetet genom tillgång till television kan underlättas och detta
låter sig göra utan att krav på ytterligare personal för bevakningsändamål
uppställs. I varje fall anser utskottet att ett försök bör kunna göras
för inhämtande av närmare erfarenheter. Hinder synes därför enligt utskottets
mening icke böra möta mot att fångvårdsstyrelsen ges möjlighet att inom
ramen för tillgängliga medel under förevarande anslag anskaffa televisionsapparater
för en eller annan anstalt.
Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning
av inventarier m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
37:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 98 och 99),
vilket innebär en med 300 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till
den starka ökningen av fångantalet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,
montering och transport av baracker m. m. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.
38:o) Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader för tillfälliga förläggningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:
Driftkostnader för tillfälliga förläggningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 340 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 242 800 kronor.
Förevarande anslag är avsett att täcka driftkostnaderna för tillfälliga förläggningar.
För närvarande är sex tillfälliga förläggningar i bruk.
Departementschefen förordar, att en reserv å 50 000 kronor upptages under
anslaget avsedd att i första hand täcka uppkommande avlöningskostnader
i samband med arbetstidsförkortningens genomföranade. Vidare bör
under anslaget uppföras en särskild förslagsvis betecknad post till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter å 5 000 kronor.
Jämväl vissa omkostnadsposter under anslaget anses behöva höjas. Följande
poster föreslås uppräknade med det för varje post angivna beloppet.
Ökning
Bränsle, lyse och vatten ...................................... 20 000
Inköp och underhåll av inventarier............................. 1 600
Utspisning................................................... 20 000
Beklädnad och sängkläder .................................... 9 000
Diverse utgifter .............................................. 1 600
Summa kronor 52 200
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959 41
Å andra sidan anses posten till reseersättningar böra minskas med 10 000
kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader
för tillfälliga förläggningar för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 1 340 000 kronor.
39 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhör fångvården,
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 100 och 101),
vilket i fråga om anslagsberäkningen innebär en höjning med 7 300 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,
som ej tillhör fångvården, m. m. för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 88 900 kronor.
40 :o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
42, s. 101 och 102), vilket innebär en med 2 000 kronor ökad medelsanvisning
till dagarvoden och reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 39 000 kronor.
41 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, s. 102), vilket innebär en med 1 000 kronor ökad medelsanvisning
till dagarvoden, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
42 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 44, s. 102—107) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 417 100 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 248 700 kronor.
Enligt riksdagens beslut har utbyggnaden av skyddskonsulentorganisationen
hittills skett i etapper. Senast har viss förstärkning skett genom
beslut vid 1957 års riksdag.
Betydelsen av en god och effektiv kriminalvård i frihet har på senare tid
framstått allt klarare. I den kriminalpolitiska diskussion som förts, hland
annat i anslutning till strafflagberedningens i december 1956 avgivna slutbetänkande
har behovet av att förbättra resurserna för den öppna kriminalvården
starkt framhävts.
42
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
Fångvårdsstyrelsen liar för budgetåret 1959/60 hemställt att Södermanland—Östergötlands
och Skåne—Blekinge distrikt skall uppdelas, att Stockholms-
och Göteborgsdistrikten skali förstärkas med sammanlagt fyra assistenter,
att Västgöta—Dals distrikt skall erhålla en assistent samt att flera
kanslibiträdestjänster och mera skrivhjälp tillföres organisationen.
Departementschefen anser det angeläget att utöka organisationen. Fångvårdsstyrelsens
yrkande om uppdelning av nämnda två distrikt innebär
emellertid en upprepning av förslag som ingick i framställningarna för budgetåret
1957/58. Ett flertal nya fångvårdsanstalter har emellertid sedan dess
tillkommit. Det torde vara motiverat att fångvårdsstyrelsen närmare undersöker
vilka behov som nu är mest angelägna och redovisar resultatet i
petita.
Behovet av en uppdelning av Södermanland—Östergötlands distrikt synes
dock efter färdigställandet av de nya för ungt klientel avsedda anstalterna
Hällby och Mariefred klart ådagalagt, varför denna uppdelning enligt departementschefens
mening bör genomföras redan från och med budgetåret
1959/60. Östergötland och Södermanland torde böra bilda var sitt distrikt
med skyddskonsulent placerad i respektive Norrköping och Eskilstuna.
Vidare anses att tjänster för två assistenter och fyra kanslibiträden bör
nyinrättas. Fördelningen av de nya assistenttjänsterna föreslås få ankomma
på Kungl. Maj :t.
De nya konsulent-, assistent- och kanslibiträdestjänsterna bör inrättas
som extra ordinarie och placeras i Ae 19, respektive Ae 17 och Ae 7.
Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tre kontorsbiträden
uppflyttas till kanslibiträden i Ae 7.
Anvisade medel för skrivhjälp uppräknas med 3 500 kronor.
De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av
115 600 kronor, varav 11 800 kronor vikariemedel.
På grund av automatiska utgiftsförändringar uppräknas anslaget vidare
med 44 100 kronor, huvudsakligen till följd av beslut vid 1958 års riksdag
angående ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.
Slutligen uppföres en särskild post å 8 700 kronor till kompensation för
höjda folkpensionsavgifter.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt att i förevarande sammanhang
omnämnda tre kontorsbiträdestjänster uppflyttas till kanslibiträdestjänster
i Ae 7.
Kungl. Maj :ts förslag till utbyggnad av skyddskonsulentorganisationen
innebär inrättande av ytterligare en skyddskonsulent- och två assistenttjänster
jämte tjänster för biträdespersonal. Med hänsyn till vad departementschefen
anfört om betydelsen av kriminalvård i frihet tillstyrker utskottet
förslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
43
a) fastställa följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 316 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 922 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 169 900
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................... 8 700
Summa kronor 1 417 100
b) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 417 100
kronor.
43:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 45, s. 107 och 108), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 50 700 kronor, varav 17 000 kronor till reseersättningar,
15 000 kronor till bränsle, lyse och vatten samt 18 700 kronor till
övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 315 200 kronor.
44:o) Övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 108), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000
kronor.
45 :o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 47, s. 108 och 109), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.
46 :o) Kurser för övervakare, tillsynsman och förundersökare. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 109), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsynsman
och förundersökare för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande in- 2 år 1959
47 :o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 109 och 110), vilket innebär en ökning
av anslaget med 200 000 kronor att stå till förfogande såsom medelsreserv,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna
fångar m. fl. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
850 000 kronor.
48 :o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 50, s. 110), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 255 000 kronor.
Diverse
49 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Ersättning
till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 51—54, s. 111 och 112)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond 3 694 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 1 130 000 kronor;
c) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark
137 400 kronor samt
d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten
i Hälsingborg 45 000 kronor.
50 ro) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 112) samt under erinran att anslaget,
som i gällande riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor,
med hänsyn till förefintlig reservation ansetts kunna jämväl för nästa budgetår
uppföras med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
51 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens
område. Kungl. Maj :t har (punkt 56, s. 112 och 113) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
45
inom privaträttens område för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 31 500 kronor.
Under denna rubrik har sammanförts de å riksstaten för budgetåret 1958/
59 upptagna förslagsanslagen Bidrag till internationella byrån i Bern för
skydd av litterära och konstnärliga verk (anslag 11 500 kronor), Bidrag till
internationella institutet för unifiering av privaträtten (3 000 kronor) och
Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta byrå
(16 000 kronor).
Med hänsyn till inträffad kostnadsökning anses en uppräkning av bidraget
till internationella institutet för unifiering av privaträtten erforderlig. Bidraget,
som utgått med oförändrat belopp alltsedan dess tillkomst budgetåret
1946/47, föreslås höjt med 1 000 kronor till 4 000 kronor. Beträffande de
båda andra bidragen beräknas oförändrad medelsanvisning.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 31 500 kronor.
52:o) Bidrag till Nordisk årsbok m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 57, s.
113) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Nordisk årsbok m. in. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Med hänsyn till att hittills under anslaget Bidrag till Nordisk årsbok anvisade
medel ännu icke behövt tagas i anspråk anses under förevarande anslagspunkt
för budgetåret 1959/60 böra upptagas ett formellt belopp av 100
kronor.
I detta sammanhang, anmäler departementschefen, att från Nordiska rådets
sida föreligger en rekommendation, nr 2/1957, angående utgivande av
en nordisk rättsfallssamling. Därest för Sveriges del kostnader för detta ändamål
skulle uppstå under budgetåret 1959/60, föreslår departementschefen,
att de får bestridas från förevarande anslag och att anslagsrubriken till följd
härav något jämkas. Någon särskild uppräkning av detta skäl erfordras ej.
Vid utgången av budgetåret 1958/59 eventuellt förefintlig behållning å anslaget
Bidrag till Nordisk årsbok föreslås överförd till rubricerade anslag.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till Nordisk årsbok m. in. för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
53 :o) Uppgående av gränsen mot Norge m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 58, s. 114), vilket innebär anvisande av medel för de gräns
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
arbeten, som enligt en av svenska och norska regeringarna godkänd plan
skall utföras av Sverige under år 1959, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppgående av gränsen mot Norge
m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.
54 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 115), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 1 425 000 kronor.
55 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s.
115), vilket i fråga om medelsanvisningen innebär en ökning med 15 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
56 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj :t under följande punkter framlagda
förslag, nämligen
punkten 24: Vattendomstolarna: Avlöningar samt
punkten 25: Vattendomstolarna: Omkostnader;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 17 februari 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Sundelin, Thun, Holmqvist, Pålsson,
Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, Söderberg, Bertil Petersson,
Aastrup och Birke; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm,
Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Hansson
i Skegrie, Mellqvist, Heckscher, Gustafsson i Skellefteå och Gustafsson
i Uddevalla.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
47
Särskilda yttranden
1) av herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och
Heckscher, vilka anfört:
»Under åberopande av vad som uttalades i ett vid statsutskottets utlåtande
nr 13 fogat särskilt yttrande få vi ånyo understryka som vår uppfattning,
att riksdagens beslut i enskilda utgiftsfrågor böra anses som preliminära
och alltså icke giltiga förrän efter beslutet om den slutliga statsregleringen.
Emellertid pågå för närvarande överläggningar om en överenskommelse med
syfte att undvika att denna fråga ställes på sin spets genom yrkanden om
formligt uttalande härom i anslutning till varje särskild anslagsfråga. Under
förutsättning att dessa överläggningar leda fram till en uppgörelse avstå
vi från dylika yrkanden vid de särskilda anslagsbesluten; i motsatt fall
förbehålla vi oss att framställa sådana yrkanden vid behandlingen av återstående
anslagsfrågor.»
2) av herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och
Heckscher, vilka anfört:
»Enligt vår mening föreligger icke helt obetydliga möjligheter till anslagsbegränsning
i den direkta statsverksamhetens omkostnader. I detta sammanhang
få vi erinra om de vid årets riksdag väckta likalydande motionerna
I: 120 och II: 139, vari bl. a. hemställts, dels att riksdagen måtte ur
budgeten avföra samtliga anslagsposter som upptagits i vid motionerna fogad
bilaga, dels såvitt angår andra huvudtiteln, att anslag till diverse utgifter
måtte beräknas till 2 627 200 kronor, dels ock att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa att under de avförda anslagen liggande
medelsbehov måtte i mån av medelstillgång tillgodoses inom ramen för anslaget
till diverse utgifter. Motionärernas förslag innebär för andra huvudtitelns
vidkommande en besparing å 656 800 kronor. De i motionerna väckta
förslagen skulle i betydande utsträckning tillgodose behovet av sparsamhet
med omkostnadsanslagen och dessutom i åtskilliga avseenden möjliggöra
ökad smidighet i anslagens användning. Sedan dessa motioner emellertid
numera avslagits av riksdagen, ha vi ansett oss böra biträda de reservationer,
som innebär bifall till motionerna I: 191 och II: 248.»
3) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Svensson i Stenkyrka och Hansson
i Skegrie, vilka anfört:
»Behovet av sparsamhet i fråga om statsutgifterna bör beaktas i alla sammanhang.
Detta gäller inte minst beträffande tillsättandet av nya tjänster i
statsförvaltningen. I årets statsverksproposition föreslås en mängd dylika
nya tjänster. Bland dessa finns givetvis flera vars berättigande inte kan
ifrågasättas. Detta gäller exempelvis befattningar vid nyinrättade avdelningar
inom sjukvården, undervisnings- och rättsväsendet.
För den utomstående är det svårt att bedöma det berättigade behovet av
48
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
tjänster i övrigt, varför något angivande av vissa bestämda tjänster såsom
mer eller mindre behövliga är synnerligen vanskligt. Vi anser emellertid att
stor restriktivitet bör iakttagas av Kungl. Maj :t vid tillsättandet av nya
tjänster. I nuvarande ansträngda statsfinansiella läge bör man i största möjliga
utsträckning söka handlägga förekommande arbetsuppgifter med den
personal som redan finns. Genom rationaliseringar och god arbetsplanering
bör detta i stort sett vara möjligt.
Vi ansluter oss, såsom ovan sagts, till kravet på sparsamhet i all den utsträckning
detta kan ske med tillgodoseende av berättigade intressen. Med
hänsyn till att redan många nya tjänster avses att tillskapas under kommande
budgetår kan vi emellertid inte finna det logiskt med en generell
minskning av omkostnadsanslagen med i motionerna I: 191 och II: 248
föreslagna tio procent. En sådan nedskärning kan under dessa förhållanden
betyda att nyanställd personal ej kan till fullo utnyttjas.»
Reservationer
1) vid punkten 2 (Statsråden utan departement m. in.: Omkostnader) av
herrar Sundelin, Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp,
Stålil, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och
Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna
I: 191 och II: 248 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Under hänvisning till det allvarliga budgetläget har i de likalydande
motionerna I: 191 och II: 248 framhållits att det är nödvändigt att förutom
beskärningar av statliga bidrag också söka nå anslagsbegränsningar i fråga
om den direkta statsverksamheten. Motionärerna har föreslagit att de i statsverkspropositionen
för budgetåret 1959/60 upptagna anslagen till de centrala
förvaltningsmyndigheternas omkostnader nedsättes med 10 procent.
Utskottet vill i likhet med motionärerna erinra om att finansministern i
statsverkspropositionen för sin del bedömt budgetläget så att en skattehöjning
av storleksordningen en halv till en miljard kronor anses ofrånkomlig.
Förslag härom har av finansministern förutskickats bli framlagt senare
under vårsessionen, då konjunkturläget skulle kunna bättre överblickas.
Med hänsyn till det uppkomna statsfinansiella läget vill utskottet för sin
del starkt understryka nödvändigheten av att begränsningar uppnås i statens
utgifter. Härvidlag bör såsom motionärerna framhållit begränsningar
eftersträvas även i anslagsanvisningarna för den direkta statsverksamheten,
där så kan ske utan allvarligt men för vitala intressen. Motionärerna har då
pekat på omkostnaderna i statsförsvaltningen men ansett att undantag finge
göras för verksamhetsgrenar som har direkta vårdande eller undervisande
uppgifter liksom för domstolsväsendet. Besparingsaktionen borde enligt motionärernas
mening sålunda begränsas till omkostnadsanslagen för centrala
myndigheter med förvaltande eller administrativa uppgifter. Utskottet kan
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
49
för sin del tillstyrka motionärernas förslag. Utskottet anser sig inte böra
ingå på vilken särskild delkostnadspost — resor, bränsle och lyse, städning,
expenser etc. — som bör begränsas utan anser i likhet med motionärerna
att det bör få ankomma direkt på vederbörande verks ledning att avgöra
fördelningen av anslaget och på vad sätt detta kan få den mest
effektiva användningen. Härigenom kan på ett smidigt sätt hänsyn tagas till
de skiftande behoven inom de olika myndigheterna. Utskottet utgår vidare
från att de nedsättningar av anslagen som nu göres i vissa fall får ses som
ett arrangemang betingat av det inträdda statsfinansiella krisläget.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet i förevarande sammanhang,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i
fråga, till Statsråden utan departement m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 16 600
kronor.»
2) vid punkten 4 (Justitiedepartementet: Omkostnader) av herrar Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp,
Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och Gustafsson
i Skellefteå, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 191 och II: 248
föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu
är i fråga, till Justitiedepartementet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 159 300 kronor.»
3) vid punkten 9 (Justitiekanslersämbetet: Omkostnader) av herrar Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp,
Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och Gustafsson
i Skellefteå, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 191 och II: 248
föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
»alt riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu
är i fråga, till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 21 600 kronor.
»
4) vid punkten 11 (Riksåklagarämbetet: Omkostnader) av herrar Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp,
Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och Gustafs
Dihang
till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 2
50
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
son i Skellefteå, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 191 och II: 248
föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu
är i fråga, till Riksåklagarämbetet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 28 400 kronor.»
5) vid punkten 17 (Hovrätterna: Avlöningar) av herrar Ivar Johansson,
Pålsson, Birke, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården,
Hansson i Skegrie och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: 102 och II: 146 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Hovrättens
arbetsläge» och slutar med »utskottet motionerna», bort ha följande
lydelse:
»Såväl 1955 års domarutredning som den 1957 tillsatta utredningen angående
omreglering av hovrätternas domsområden kan beräknas slutföra sitt
arbete i början av innevarande år. Att nu inrätta en ny ordinarie avdelning
vid hovrätten synes därför såsom motionärerna funnit innebära ett föregripande
av utredningarnas förslag, eftersom en uppdelning av hovrättens alltför
omfattande jurisdiktion kan komma att leda till att en ny hovrätt inrättas
i Bergslagen. Departementschefen framhåller visserligen att — med hänsyn
till bestämmelserna i § 13 i statens allmänna avlöningsreglemente om
ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet -— förslaget inte kan anses
föregripa ett eventuellt förslag om minskning av hovrättens domkrets. Även
om tjänstemännen kan tvingas att flytta, så finns det risk för att man får en
sämre rekrytering för en ny domstol genom detta förfarande, än om man
går den vanliga ansökningsvägen. Härtill kommer angelägenheten av att i
nuvarande ansträngda statsfinansiella läge iakttaga stor återhållsamhet med
statens utgifter. I likhet med både statskontoret och motionärerna föreslår
utskottet därför att någon ny avdelning vid Svea hovrätt inte skall inrättas.
Det äskade anslaget till hovrätternas avlöningar bör därför skäras ned med
255 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 102 och II: 146
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under
budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i hovrätternas
personalförteckning, som föranledes av vad föredragande
departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1959 och utskottet anfört:
b)
fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1959/60
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
51
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ....................................... 3 735 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 54 600
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
....................................... 4 007 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 204 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 56 000
Summa kronor 9 057 000
c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 9 057 000 kronor.»
6) vid punkten 21 (Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän) av
herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Heckscher,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen II: 8 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »sålunda motionen», bort ha följande lydelse:
»Enligt motionärens beräkning, grundad på förhållandena vid den egna
domsagan, skulle den ökade användningen av tremansnämnd innebära en
reduktion av antalet »nämndemansdagsverken» med 16 procent. Då motsvarande
förhållande torde komma att råda i övriga domsagor, synes det utskottet
fullt befogat att i enlighet med motionärens förslag utgå från en i förhållande
till Kungl. Maj :ts beräkning minskad medelsanvisning. Utskottet
föreslår att minskningen såsom motionären angivit bestämmes till 500 000
kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionen 11:8 till Häradsrätterna: Ersättningar
till nämndemän för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.»
7) vid punkten 24 (Tekniska hjälpmedel in. in. vid domstolsväsendet) av
herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Heckscher,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:8 och 11:9 och att
därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Såvitt utskottet»
och slutar med »utskottet motionerna», bort ha följande lydelse:
»Som motionärerna anfört torde tingshusbyggnadsskyldiga i regel numera
själva draga försorg om att anskaffa erforderliga ljudupptagningsapparater.
För övrigt lär stadsdoinstolutredningen, vars betänkande är att emotse
under 1959, överväga att föreslå utsträckning av tingshusbyggnadsskyldig
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959
heten till att omfatta även anskaffandet av ljudupptagningsapparater. Härtill
kommer det hårt ansträngda statsfinansiella läget. Med beaktande av de
medel som tidigare anvisats särskilt för ljudupptagningsapparater föreslår
utskottet därför att förevarande anslag i enlighet med motionärernas förslag
anvisas med 33 200 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts beräkning
av medelsbehovet innebär en minskning med 76 800 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 8 och II: 9 till Tekniska
hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1959/
60 anvisa ett reservationsanslag av 33 200 kronor.»
8) vid punkten 32 (Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader) av herrar Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp, Ståhl,
Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och Gustafsson i
Skellefteå, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 191 och II: 248 föreslagna
anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu
är i fråga, till Fångvårdstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 216 000 kronor.»
590259 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kangl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgiftei'' för budgetåret 1959/60 u s. 1 i texten