Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1959-02-17 · 52 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 52 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1959/60 under andra huvudtiteln,

avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Justitiedepartementet m. m.

l:o) Statsråden utan departement m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i

propositionen nr 1 under andra huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 3 januari

1959) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning från och med budgetåret 1959/60, fastställa personalförteckning

för statsråden utan departement m. m. i enlighet med vad departementschefen

föreslagit, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för statsråden utan departement m. m. att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1959/60, dels ock till Statsråden utan departement in. m.:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 583 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 482 300 kronor.

För handläggning av frågor rörande samordning av beredskapsplaneringen

m. m. föreslås under förevarande anslag inrättad en tjänst som byråchef i

Br 2. Kostnaden utgör 37 400 kronor. En militär sakkunnig jämte tillfällig

expertis beräknas därutöver behöva anlitas för hithörande frågor till en beräknad

kostnad av sammanlagt 38 000 kronor.

Vidare föreslås i stället för en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23

cn tjänst som sekreterare i ABr 25 (handsekreterare åt statsministern).

Med hänsyn till de personella resurser, som stadigvarande erfordras i statsrådsberedningen,

anser departementschefen det ändamålsenligt att anslaget

tillföres särskilda poster för avlöningar till ordinarie tjänstemän och till

icke-ordinarie personal.

Under anslaget anses jämväl särskild personalförteckning böra fastställas.

På denna torde uppföras dels de nya tjänsterna för en byråchef och en

sekreterare, dels ock på justitiedepartementets personalförteckning upptagna

tjänster för en byråchef för lagärenden i Br 2, en förste expeditions1

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år i959

vakt i Ao 8, en expeditionsvakt i Ao 7, ett kanslibiträde i Ao 7 och ett kontorsbiträde

i Ao 5. Vidare bör en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23

utgå ur justitiedepartementets personalförteckning, då sistnämnda tjänst i

det föregående föreslagits utbytt mot en sekreterare änst i ABr 25.

De av departementschefen föreslagna åtgärderna föranleder att ordinarieposten

uppföres med 124 400 kronor motsvarande avlöningskostnader för

nuvarande tjänst som lagbyråchef, de nya tjänsterna för en byråchef och en

sekreterare samt de till anslaget överförda tjänsterna som förste expeditionsvakt,

expeditionsvakt och kanslibiträde.

Icke-ordinarieposten upptages till 154 300 kronor, motsvarande en kansliskrivare

i Ae 10, en kontorist i Ae 9 (överförd från justitiedepartementet),

i det föregående för beredskapsplaneringen omnämnd expertis å 38 000

kronor samt ett belopp för, såsom hittills, arvodesavlönad biträdeshjälp.

Nuvarande arvodesposten å 211 300 kronor utgår, och posten till rörligt

tillägg ökas med 30 700 kronor. Slutligen upptages till kompensation för

höjda folkpensionsavgifter en post å 3 000 kronor.

De nyssnämnda nya avlöningsposterna under förevarande anslag förutsätter

att justitiedepartementets avlöningsanslag minskas med ett belopp

motsvarande lönekostnader för de i det föregående omnämnda tjänster, som

föreslås överförda från justitiedepartementets personalförteckning.

Anslaget uppräknas alltså med 101 100 kronor.

Det föreslås få ankomma på Kungk Maj :t att fastställa personalförteckning

under anslaget i enlighet med vad departementschefen sålunda förordat.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning från och

med budgetåret 1959/60, fastställa personalförteckning för

statsråden utan departement m. m. i enlighet med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1959 föreslagit;

b) fastställa följande avlöningsstat för statsråden utan departement

m. m„ att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till statsråden utan departement,

förslagsvis .................................. 236 000

2. Lönefyllnad åt statsministern ................ 6 000

3. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 124 400

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................

154 300

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959 3

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 59 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 3 000

Summa kronor 583 400

c) till Statsråden utan departement m. m.: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 583 400 kronor.

2:o) Statsråden utan departement m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 2, s. 3 och 4) föreslagit riksdagen att till Statsråden utan departement

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 18 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 19 000 kronor.

Enligt gällande omkostnadsstat för statsråden utan departement m. m.

har anvisats bland annat 10 000 kronor till övriga expenser.

Då vissa kostnader under expensposten från och med budgetåret 1959/60

avses skola belasta finansdepartementets omkostnadsanslag, minskas förevarande

anslag med motsvarande belopp. Delposten till bränsle, lyse och vatten,

som för budgetåret 1958/59 upptagits med 2 000 kronor, utgår således

helt, varjämte delposten till övriga expenser reduceras med 500 kronor avseende

vissa telefonkostnader. Sedan hänsyn tagits till nämnda reduktion,

förordar departementschefen en medelsanvisning av 11 500 kronor till övriga

expenser, innebärande en ökning med 1 500 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Sundelin (I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl.

(II: 248), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till

Statsråden utan departement: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 16 600 kronor.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 248.

Utskottet. Med anledning av motionerna, i vilka yrkas en generell nedskärning

med 10 procent av vissa av Kungl. Maj :t föreslagna omkostnadsanslag

under andra huvudtiteln, vill utskottet erinra att frågan om att begränsa

statsutgifterna f. n. är föremål för en förutsättningslös prövning av besparingsutredningen.

Enligt utskottets mening bör en diskussion om möjliga

besparingsåtgärder lämpligen anknytas till utredningens kommande förslag.

1 varje fall syne« riksdagen icke nu böra binda sig för någon generell besparingsmetod

i enlighet med motionärernas förslag, vars effekt för övrigt med

hänsyn till bl. a. omkostnadsanslagens karaktär av förslagsanslag torde vara

starkt begränsad.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i

fråga, till Statsråden utan departement m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 18 500

kronor.

3:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, s. 4 och 5), vilket innebär inrättande av en tjänst som budgetsekreterare

i ABr 25 och en kanslibiträdesbefattning i Ae 7 samt i fråga

om anslagsberäkningen en ökad medelsanvisning med 43 800 kronor för

nämnda personalförstärkningar och med 10 000 kronor för automatiska utgiftsstegringar

jämte en med 48 600 kronor minskad medelsanvisning med

hänsyn till under punkten 1 omnämnd överföring av tjänster från justitiedepartementets

personalförteckning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från

och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för justitiedepartementet, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1959 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis. . 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 707 000

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ................................ 400 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 508 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 200 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 9 900

Summa kronor 1 871 800

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 871 800 kronor.

4:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s.

5 och 6) föreslagit riksdagen att till Justitiedepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 177 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 159 100 kronor.

Posterna till sjukvård och till reseersättningar föreslås med hänsyn till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959 5

senaste belastningssiffror uppräknade med respektive 1 000 och 4 000 kronor.

Av .samma skäl som departementschefen anfört under punkten 2 kan

viss minskning ske av posten till expenser under förevarande anslag. Delposten

till bränsle, lyse och vatten, som för budgetåret 1958/59 upptagits

med 10 000 kronor, utgår således helt. Beträffande delposten till expenser

för eget behov förordas, sedan ett belopp av 5 000 kronor avseende vissa telefonkostnader

fråndragits, en medelsanvisning för budgetåret 1959/60 av

115 000 kronor, innebärande en ökning med 24 900 kronor. Slutligen föreslås

posten till publikationstryck höjd med 4 000 kronor.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 191 och 11: 248

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Justitiedepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 159 300 kronor.

Utskottet. Av samma skäl som utskottet anfört under punkten 2 avstyrker

utskottet motionerna I: 191 och II: 248 jämväl i vad de berör förevarande

anslag.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i

fråga, till Justitiedepartementet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 177 000 kronor.

5:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

6:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 6),

vilket innebär en ökning av anslaget med 2 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1959/

60 anvisa ett reservationsanslag av 192400 kronor.

7:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 7, s. 7), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 25 500

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

8:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8, s. 8 och 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 37 900

kronor, varav 26 300 kronor för extra arbetskraft och vikariatsersättningar

samt 11 600 kronor för utgifter av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . .167 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................ 125 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 26 600

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 1900

Summa kronor 320 600

b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 320 600 kronor.

9:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s.

9) föreslagit riksdagen att till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 600 kronor.

Med hänsyn till den beräknade belastningen å de skilda anslagsposterna

under budgetåret 1959/60 uppräknas anslaget sammanlagt med 5 400 kronor.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna 1: 191 och II: 2b8

har —• såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Justitiekanslersämbetet:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 21 600 kronor.

Utskottet. Av skäl som utskottet anfört under punkten 2 avstyrker utskottet

förevarande motioner jämväl i vad de berör detta anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu

är i fråga, till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

7

10:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 9—11), vilket innebär omändring av en byråchefstjänst

i Bg 1 till extra ordinarie i Be 1 samt i fråga om anslagsberäkningen en

ökning av anslaget med 31 800 kronor, varav 21 800 kronor för extra föredragande

och 10 000 kronor för utgifter av automatisk natur, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning från och

med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring i personalförteckningen

för riksåklagarämbetet, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1959 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 199 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ........................................ 100 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 38 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 1 700

Summa kronor 339 900

c) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 339 900 kronor.

11 :o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s.

11 och 12) föreslagit riksdagen att till Riksåklagarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 100 kronor.

Departementschefen föreslår med anledning av riksåklagarämbetets förslag,

att anslaget uppräknas med 900 kronor.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 191 och II: 2b8

bar — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Riksåklagarämbetet:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 23 400 kronor.

Utskottet. Under åberopande av de skäl som utskottet anfört under punkten

2 avstyrker utskottet förevarande motioner jämväl i vad de berör detta

anslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i

fråga, till Riksåklagarämbetet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Domstolarna

Departementschefen lämnar till en början en allmän översikt av arbetsläget

och andra förhållanden berörande domstolarna. Av redogörelsen inhämtas

i huvudsak följande.

Arbetsläget vid domstolarna karakteriseras alltjämt av kraftig tillströmning

av mål och ärenden och av höga arbetsbalanser. Vid häradsrätterna var

antalet inkomna allmänna mål år 1956 56 500, år 1957 59 900 och första

halvåret 1958 31 100. Antalet balanserade mål vid häradsrätterna uppgick

vid utgången av år 1956 till 11 300 och vid utgången av år 1957 till 12 100.

De olägenheter för rättsvården och allmänheten som uppkommer genom

stora arbetsbalanser hos domstolarna har påtalats i olika sammanhang;

bland annat har riksdagens justitieombudsman i sin ämbetsberättelse till

1958 års riksdag på grundval av iakttagelser vid verkställda inspektioner

understrukit de allvarliga olägenheterna av att i brottmål ej sällan avsevärd

tid förflyter mellan brottet och huvudförhandlingen.

I fråga om rådhusrätterna har vid 1957 års riksdag genomförts lagstiftning

i syfte att skapa en rationellare handläggningsform för de medelsvåra

brottmålen. Denna reform har trätt i kraft från och med den 1 januari 1959.

Den år 1955 tillsatta stadsdomstolsutredningen, som har att taga ställning

till frågan om rådhusrätternas framtida ställning, har ännu ej avslutat sitt

arbete.

Frågan om domstolarnas behov av dömande personal är föremål för utredning

genom 1955 års domarutredning. Denna utredning, som framlagt

ett delförslag år 1956, torde komma att avge sitt slutbetänkande under våren

1959.

Såsom framgår av 1958 års huvudtitel har under senare år pågått ett omfattande

arbete för rationalisering av den administrativa verksamheten vid

domstolsväsendet. Arbetet har nu fortskridit så långt, att det finns förutsättningar

för ställningstagande till en nyorganisation av hovrätternas och

häradsrätternas icke rättsbildade personal.

Med hänsyn till den särskilt stora arbetsbelastningen vid Svea hovrätt

föreslås att en ny ordinarie avdelning inrättas vid denna hovrätt. För tillgodoseende

av behovet av extra arbetskraft vid hovrätterna bör den för hovrätterna

gemensamma medelsreserven bibehållas.

Ett antal nya tingsdomartjänster bör inrättas vid häradsrätterna. Även

för häradsrätterna bör, såsom hittills, finnas en medelsreserv.

Den pågående utredningen angående hovrätternas domsområden torde

komma att slutföras under våren 1959. Med hänsyn till bestämmelserna i

§ 13 statens allmänna avlöningsreglemente om ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet

anses förslaget att inrätta ytterligare ordinarie domartjänster

i Svea hovrätt icke föregripa ett eventuellt förslag om minskning av

hovrättens domkrets.

12 :o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 12,

s. 16—19) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

9

de ändringar i personalförteckningen för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret 1959/60, dels

ock till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 3 425 400 kronor.

Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter som

befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat uppfört

med 3 389 000 kronor.

Departementschefen anför att antalet föredragande i vattenmål i nuvarande

läge icke torde vara tillfyllest. Revisionen har begärt förstärkning från

två till fyra befattningshavare och icke funnit tillrådligt att föredragande,

som sysslar med vanliga mål, utbytes mot specialföredragande. Arbetsläget

den 30 november 1958 utvisar emellertid en total balans av 547 mål mot år

1957 samma tid 587 eller en minskning med 40. Därav utgjorde dock balansen

för vattenmål 35 år 1958 mot 28 år 1957 eller en ökning med 7. Ett

flertal av vattenmålen är av vidlyftig beskaffenhet och kräver lång inläsningstid.

Antalet extra föredragande i vanliga mål utgör för närvarande 12. Departementschefen

förordar den tillfälliga arbetskraftförstärkningen beträffande

vattenmålen att en av de extra föredragandena förordnas att vara

specialföredragande i vattenmål med arvode motsvarande lönegraden B 1.

Nuvarande tjänsten i Ao 19 som registrator för rättsbildad innehavare

föreslås utbytt mot en tjänst som kansliskrivare i Ao 10 (registrator) för

icke rättsbildad tjänsteman. Vid bifall till förslaget torde, på grund av särskilda

förhållanden, nämnda tjänst i Ao 19, avsedd för den nuvarande registratorn,

uppföras på övergångsstat.

Förste protokollssekreteraren föreslås erhålla ställning som chef för justitierevisionsexpeditionens

centrala kansli. Tjänsten anses med dessa arbetsuppgifter

böra uppflyttas från Ao 21 till Ao 23.

De merkostnader som föranledes av i det föregående angivna förslag uppgår

till 20 700 kronor.

Under anslaget föreslås en särskild post till kompensation för höjda

folkpensionsavgifter å 20 500 kronor. Vissa omräkningar under anslaget

medför en minskning med i runt tal 4 800 kronor. Därvid har hänsyn tagits

till att ett arvode å 3 600 kronor till innehavaren av den på justitiedepartementets

personalstat uppförda tjänsten som nådebyråchef skall belasta anslaget.

Anslaget uppräknas alltså med 36 400 kronor.

1 personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad departementschefen

anfört.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kung], Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

som föranledes av vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 3 januari 1959 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 461 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. 4 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 490 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 448 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 20 500

Summa kronor 3 425 400

c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 425 400 kronor.

13 :o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13, s. 19 och 20), vilket innebär en med 28 600 kronor ökad

medelsanvisning huvudsakligen med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

271 000 kronor.

14:o) Regeringsrätten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 14, s. 20), vilket innebär en ökning av anslaget med 5 200 kronor

för kompensation för höjda folkpensionsavgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 715 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

....................................... 22 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 92 200

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 5 200

Summa kronor 835 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

11

b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1959/

60 anvisa ett förslagsanslag av 835 000 kronor.

15:o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 15, s. 21), vilket innebär eu uppräkning av anslaget med 3 000 kronor

huvudsakligen med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 kronor.

16:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16, s. 21), vilket innebär en ökning av anslaget med

10 000 kronor med hänsyn till belastningen å anslaget för budgetåret 1957/

58 samt väntade ökade utgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens

årsbok för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

17:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 21—33)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning

under budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i hovrätternas personalförteckning,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna, att tillämpas

under budgetåret 1958/59, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 9 312 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 860 500 kronor.

Departementschefen förordar med hänsyn till den stora tillströmningen av

mål till Svea hovrätt, att en ny ordinarie avdelning inrättas vid hovrätten.

Avdelningen bör organiseras på samma sätt som hovrättens övriga ordinarie

avdelningar med en lagman och fyra hovrättsråd som ordinarie domare. I

enlighet med de grunder som fastställts vid 1947 års riksdag (prop. 268;

sammansatt stats- och första lagutskotts uti. 3) bör å andra sidan medel beräknas

till en lagman och till två hovrättsråd, som kan beräknas uppehålla

sina ämbeten och av vilka den ene erhåller arvode såsom vice ordförande,

ävensom till två assessorer, som antages uppehålla två hovrättsrådsämbeten.

Medel bör därtill beräknas för erforderlig fiskals- och biträdespersonal.

Kostnaden för den nya ordinarie avdelningen uppgår i enlighet med det anförda

till 255 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker vidare inrättande vid Svea hovrätt av en

tjänst som kanslibiträde i Ao 7 och av en biträdest jänst för skriv, och kontorsgöromål

(för ljuskopieringsanläggning) samt vid vardera Göta hovrätt

och hovrätten för Västra Sverige av en biträdest jänst för skriv- och kontorsgöromål.

Förslagen föranleder en höjning av anslaget med sammanlagt

40 500 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Under anslaget beräknas arvode med 3 000 kronor till en expeditionsvakt

för hovrättens lokaler i Luleå.

Övriga av hovrätterna framställda yrkanden om personalförstärkningar

anSes — med beaktande av arbetssituationen i de olika hovrätterna — få

tillgodoses inom ramen för tillgängliga medel. Kungl. Maj:t bör emellertid

som hittills — i enlighet med vad riksdagen under tidigare år uttalat — äga

befogenhet att, då det befinnes oundgängligt, vidtaga ytterligare förstärkningar

av hovrätternas ledamotsorganisation.

Departementschefen är icke beredd att — för avhjälpande av påtalad olägenhet

med otillräckligt antal assessorer — öka antalet sådana befattningshavare

i personalförteckningen för varje hovrätt. Därest riksdagen intet har

att erinra häremot, anses i stället antalet i Anm. 1. till personalförteckningen

angivna assessorer böra höjas från 45 till 65. Därvid bör det nu gällande

villkoret för förordnande av assessorer utöver vad som angives i personalförteckningen,

att hovrätternas befattningshavare tages i anspråk för uppdrag

utom hovrätterna, något jämkas. Kungl. Maj :t bör sålunda kunna meddela

dylikt förordnande icke blott i den mån så erfordras på grund av att

hovrätternas befattningshavare tages i anspråk för uppdrag utom hovrätterna

utan även eljest om särskilda skäl det pakallar. Nagon ökad medelsanvisning

för ändamålet erfordras ej.

Departementschefen berör härefter de åtgärder som under de senaste åren

vidtagits för rationalisering av den administrativa verksamheten vid hovrätterna

och anför följande.

För att kunna bemästra den alltmer ökade arbetsbördan har det varit

nödvändigt att tillvarataga alla möjligheter till rationaliseringar och besparingar.

Det har därvid stått klart att man haft mest att vinna genom en

delegation nedåt av olika administrativa göromål. Därvid har göromålen på

hovrätternas dömande avdelningar varit föremål för särskild uppmärksamhet.

Jag åsyftar här t. ex. detaljplanering av hovrättens förhandlingar (kontakter

med parterna eller deras ombud), granskning och underskrift av kallelser

m. in., bestyrkande av fonogramutskrifter, expediering på eget ansvar

av domar m. m. för verkställighet och liknande åtgärder samt undertecknande

och expediering på eget ansvar av skrivelser, kungörelser och uppgifter,

som det åligger hovrätten att i samband med dom eller beslut utfärda

eller avgiva.

I detta syfte har hovrätterna genomgått arbetsinstruktionerna och i erforderlig

utsträckning omarbetat desamma. På den icke rättsbildade personalen

har "överflyttats arbetsuppgifter som tidigare åvilat fiskaler och aspiranter.

Därigenom har rättsbildad personal kunnat avlastas vissa göromål och

friställas för andra uppgifter. Tekniska hjälpmedel har anskaffats och börjat

användas. Jag vill särskilt omnämna den lättnad, som ljuskopieringsapparaterna

i hovrätterna redan efter en kort tids användning kunnat bereda

skrivpersonalen, en avlastning, som i den mån apparaterna mer och mer

kan utnyttjas, torde bli än påtagligare.

Sammanfattningsvis kan sägas att de vidtagna åtgärderna skapat bättre

arbetsbetingelser i hovrätterna, vilket möjliggjort att kostnadshöjningar —

bland annat för ökat antal rättsbildade tjänstemän — som eljest till följd

av den stegrade arbetsbelastningen varit ofrånkomliga kunnat motverkas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

13

Under hösten 1958 har mot bakgrunden av de vidtagna åtgärderna en

översyn av lönesättningen för den icke rättsbildade personalen skett med

beaktande av de arbetsuppgifter, som efter rationaliseringens genomförande

åvilar denna personal. På grundval härav förordar departementschefen efter

samråd med chefen för civildepartementet att från och med budgetåret

1959/60 i hovrätterna (inberäknat Svea hovrätts nya ordinarie avdelning)

skall finnas inrättade en aktuarietjänst i Ao 19 för rättsbildad innehavare,

en kamrerartjänst i Ao 19, fem bokhållartjänster i Ao 13 och två kanslisttjanster

i Ao 13, 23 förste kansliskrivartjänster i Ao 12, tre kansliskrivartjänster

i Ao 10, åtta kontoristtjänster i Ao 9, varav fem avsedda för kvalificerade

stenograf er, 23 kanslibiträdestjänster i Ao 7 samt 34 tjänster som

biträde för skriv- och kontorsgöromål. Motsvarande organisation i nuläget

omfattar fyra rättsbildade tjänstemän i Ao 19, varav tre aktuarier och en

arkivarie, en kamrerartjänst i Ao 19, tre bokhållartjänster i Ao 13, två

kanslisttjanster i Ao 13, 20 kansliskrivartjänster i Ao 10, två kansliskrivartjänster

i Ae 10, fem kontoristtjänster i Ao 9, 13 kanslibiträdestjänster i Ao

7, en kanslibiträdestjänst i Ae 7, 24 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 samt

27 tjänster som biträde för skriv- och kontorsgöromål. Av nyssnämnda fyra

tjänster för rättsbildade innehavare är tre från och med budgetåret 1955/56

uppförda å övergångsstat.

Den nya lönesättningen har som förutsättning att de allmänna riktlinjerna

för den nya arbetsindelningen följes. Det föreslås få ankomma på Kungl.

Maj .t att bestämma tjänsternas fördelning och placering i hovrätterna.

Kostnadshöjningen i anledning av förslaget, mot vilket Tjänstemännens

centralorganisations statstjänstemannasektion förklarat sig ej ha någon

erinran, utgör i runt tal 95 000 kronor.

De i det föregående framlagda förslagen angående tjänsteförändringar

och nya befattningar påkallar åtskilliga åtgärder för förslagens genomförande.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om dessa.

Det understrykes att fråga om befordran till högre biträdestjänst skall

bedömas efter biträdets duglighet och lämplighet i övrigt för den tjänst,

varom ar fråga; det är sålunda av vikt, att den ordningen icke vinner insteg,

att lang tjänstetid i och för sig skall ge förhandsrätt till högre biträdestjänst.

föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av

393 500 kronor. Pa grund av automatiska utgiftsökningar uppräknas anslaget

vidare med 2 000 kronor, huvudsakligen till följd av beslut angående

tjanstetidsbefordran.

Slutligen uppföres under anslaget en särskild post å 56 000 kronor till

kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Anslaget föreslås alltså höjt med 451 500 kronor.

I personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad departementschefen

anfört och föreslagit.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Ragnar Bergh (I: 102) och den andra inom andra kammaren av herrar

Cassel och Bohman (II: 146), har hemställts, att riksdagen måtte

a) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att tillämpas under

budgetåren 1959/60

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 3 735 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ............................................. 54 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .......... 4 007 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 1 204 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .... 56 000

Summa kronor 9 057 000

b) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 9 057 000 kronor.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 146.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag om att en ny ordinarie avdelning skall

inrättas vid Svea hovrätt avstyrkes i motionerna I: 102 och II: 146 under

hänvisning bl. a. till att inrättandet därav skulle innebära ett föregripande

av de förslag som är att vänta från den pågående utredningen angående

hovrätternas domsområden och som kan komma att leda till en uppdelning

av hovrättens nuvarande alltför omfattande jurisdiktion.

Hovrättens arbetsläge, varom utskottets vederbörande avdelning gjort sig

närmare underrättad under besök vid hovrätten, kännetecknas sedan flera

år tillbaka av en stor tillströmning av mål och en alltjämt stigande målbalans.

Enligt utskottets mening är det läge vari hovrätten befinner sig synnerligen

otillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt och en förstärkning

av hovrätten i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag bör därför inte utan tvingande

skäl uppskjutas. I motsats till motionärerna anser utskottet inte att

ett eventuellt förslag om en minskning av hovrättens domkrets bör hindra

att ytterligare ordinarie domartjänster inrättas nu. Som departementschefen

framhållit föreligger enligt gällande bestämmelser förflyttningsskyldighet

även för ordinarie domare, där detta är påkallat av organisatoriska skäl.

Ytterligare vill utskottet i detta sammanhang påpeka, att i hovrättens nuvarande

organisation ingår två extra avdelningar, som vid en eventuell

uppdelning av domsområdet utan svårighet torde kunna överföras till annan

hovrätt. På grund av nu anförda skäl avstyrker utskottet motionerna.

Även övriga i propositionen framlagda förslag till personalförstärkningar

har utskottet mot bakgrunden av hovrätternas arbetsbörda ansett sig böra

tillstyrka.

Utskottet har vidare med tillfredsställelse noterat att förutsättningar nu

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

15

befunnits föreligga för en betydande överflyttning på den icke rättsbildade

personalen av arbetsuppgifter, som tidigare åvilat fiskaler och aspiranter.

Den med hänsyn härtill föreslagna ändrade lönesättningen av den icke rättsbildade

personalen kan utskottet biträda. Utskottet vill även instämma i

vad departementschefen i detta sammanhang anfört i fråga om kvalifikationsgrunder

för befordran till högre biträdestjänst.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 102 och II: 146

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under

budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i hovrätternas personalförteckning,

som föranledes av vad föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1959 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

....................................... 3 990 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 54 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 4 007 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 204 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 56 000

Summa kronor 9 312 000

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 9 312 000 kronor.

18:o) Hovrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 33 och

34) föreslagit riksdagen att till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 927 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 857 100 kronor.

Departementschefen förordar att posten till reseersättningar med hänsyn

till väntade utgiftsstegringar höjes med 12 900 kronor och att posten till

bränsle, lyse och vatten uppräknas med 16 000 kronor. Vidare förordas eu

höjning av posten till övriga expenser med 39 600 kronor, varav för engångsuIgifter

17 800 kronor. Ä andra sidan ingår i posten för budgetåret 1958/59

engångskostnader å 23 600 kronor, med vilket belopp anslaget minskas. Kostnaderna

för iskrivmaterial in. in. till ljus- och snabbkopieringsapparater föreslås

få bestridas från särskilt anslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Vidare föreslås, att för oförutsedda utgifter till övriga expenser beräknas

ett belopp av 60 000 kronor att användas efter Kungl. Maj :ts bestämmande.

Då för motsvarande ändamål för budgetåret 1958/59 upptagits ett belopp av

35 000 kronor, bör anslaget ökas med 25 000 kronor.

Anslaget uppföres alltså med 927 000 kronor, vilket innebär en uppräkning

med 69 900 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 927 000 kronor.

19ro) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 34—46)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning

under budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i häradsrätternas personalförteckning,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna att

tillämpas under budgetåret 1959/60, dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 20 780 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 19 408 300 kronor.

Genom beslut den 23 november 1956 har Kungl. Maj :t, med stöd av 1 §

lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende,

förordnat, att rådhusrätten i Sala skall upphöra från och med den dag

som — sedan nytt tingshus uppförts i Sala — Kungl. Maj :t vill framdeles

bestämma och staden i judiciellt avseende förenas med Västmanlands östra

domsaga. Svea hovrätt har nu anmält att den beslutade föreningen av Sala

stad med domsagan torde kunna komma att genomföras från och med den

1 januari 1960 och begärt vissa personalförstärkningar i domsagan från

denna tidpunkt.

Därest tillgång till fiskalshjälp prövas erforderlig i domsagan under budgetåret

1959/60, anses medel böra ställas till förfogande från medelsreserven

under anslaget. Även eventuellt förefintligt behov av ytterligare personal

torde få tillgodoses ur denna reserv.

På samma sätt föreslås det få ankomma på Kungl. Maj :t att ur medelsreserven

tillgodose den personalförstärkning i Tjusts domsaga, som enligt

Göta hovrätt kan bli en följd om staden Västervik från och med den 1 januari

1960 i judiciellt hänseende förenas med domsagan. Med stöd av 1 §

i nyssnämnda 1932 års lag har Kungl. Maj :t den 15 november 1957 förordnat,

att rådhusrätten i Västervik skall upphöra från och med den dag som

— sedan nytt tingshus uppförts i Västervik — Kungl. Maj :ts framdeles vill

bestämma och att staden från och med samma dag skall förenas med Tjusts

domsaga.

I Vadsbo domsaga skall enligt beslut av 1958 års riksdag från den 1 januari

1959, då staden Mariestad jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 13 decem
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1951)

17

ber 1957 i judiciellt avseende skall förenas med domsagan, vara inrättad eu

tjänst som tingsdomare. Kungl. Maj:t har den 21 november 1958 förordnat

om ytterligare personal i domsagan från och med den 1 januari 1959 för

återstoden av löpande budgetår.

Från och med ingåengen av budgetåret 1959/(10 bör — med anledning av

hovrättens förslag — i domsagan finnas inrättade ytterligare två biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål. Det föreslås i övrigt få ankomma på

Kungl. Maj:t att ur medelsreserven tillgodose den personalförstärkning som

kan visa sig erforderlig.

Kostnaderna för i det föregående nämnda förstärkningar beräknas till

100 000 kronor.

För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj:t vissa möjligheter att — då

så på grund av stads förening med domsaga eller annat särskilt förhållande

finnes skäligt — besluta om höjd lönegruppsplacering för domsaga anses

Kungl. Maj:t böra erhålla riksdagens bemyndigande att, utöver vad för närvarande

gäller, verkställa uppflyttningar motsvarande högst fyra domsagors

hänförande till närmast högre lönegrupp.

På grund av den starka arbetsbelastningen anses nya tingsdomartjänster

böra inrättas vid Oppunda och Villåttinge, Västernärkes, Skövde, Torna och

Barn, Medelpads västra, Ångermanlands mellersta och Piteå domsagor.

Därvid bör tingssekreterartjänsten slopas i Oppunda och Villåttinge, Västernärkes,

Torna och Bara, Medelpads västra, Ångermanlands mellersta och

Piteå domsagor. Vidare bör anslaget minskas med belopp motsvarande årslönen

för ett fiskalskompetent biträde.

Kostnadsökningen uppgår till 91 400 kronor.

Eftersom stadigvarande behov av tingssekreterare synes föreligga i Gotlands,

Älvdals och Nyeds, Listers och Sölvesborgs, Hallands södra, Orusts,

Tjörns och Inlands, Jämtlands norra, Västerbottens västra och Gällivare

domsagor, bör tingssekreterare förordnas i dessa domsagor. Då fiskalshjälp

till dessa domsagor i viss utsträckning redan avlönas ur medelsreserven,

torde anslaget för ändamålet uppräknas med endast 92 600 kronor.

Såsom under förevarande anslagspunkt vid anmälan av andra huvudtiteln

i 1958 års statsverksproposition framhållits har vid häradsrätterna omfattande

åtgärder, på grundval av organisationsnämndens förslag, pågått för

rationalisering av arbetet. Särskilt har åsyftats att överföra ytterligare arbetsuppgifter

från juristerna till den icke rättsbildade personalen. Detta

arbete har under budgetåren 1957/58 och 1958/59 intensifierats.

Under år 1958 har en ny etapp i strävandena att i praktiken överföra kvalificerade

uppgifter på den icke rättsbildade personalen tillryggalagts. En

genomgång av arbetet på domsagorna har sålunda företagits av häradshövdingarna

i samråd med hovrätternas byrådirektörer och hovrättssekreterare.

Härvid har åtskilliga arbetsuppgifter överförts i de flesta domsagor och en

ändamålsenligare arbetsindelning mellan de icke rättsbildade biträdena

verkställts. Särskilt har beaktats att det i domsagorna av normal storlek

bör finnas ett rutinerat biträde, som behärskar praktiskt taget all den verk2

Hihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

samhet som ankommer på biträdespersonalen. Detta biträde bör i väsentlig

grad svara för kontinuiteten vid domsagan och utgöra ett stöd för samtliga

biträden, således även för notarierna, som ju i allmänhet börjar sin tingstjänstgöring

utan erfarenheter av praktiskt kansliarbete. Det har visat sig

att för den relativt lilla arbetsenhet som en domsaga utgör det är en lämplig

anordning — icke minst för häradshövdingen själv — att på detta sätt ha ett

chefsbiträde. Den ändrade arbetsorganisationen beräknas vara helt genomförd

senast den 1 juli 1959. Genom denna överföring av göromål från rättsbildad

till icke rättsbildad personal har en förstärkning av juristpersonalen

kunnat motverkas, överföringen har även medfört, att departementschefen

räknar med att i vissa domsagor kunna minska antalet från medelsreserven

avlönade tingsnotarier.

På samma sätt som skett beträffande hovrättspersonalen har under hösten

år 1958 mot bakgrunden av de vidtagna åtgärderna en översyn av lönesättningen

för den icke rättsbildade personalen skett med beaktande av de

arbetsuppgifter, som efter rationaliseringens genomförande åvilar den icke

rättsbildade personalen.

De nya arbetsformerna, som bättre vill tillvarataga den rättsbildade personalens

möjligheter att ägna sig åt sådana göromål som ofrånkomligen

erfordrar juridisk utbildning, nödvändiggör en förstärkning av den icke

rättsbildade personalen. I detta hänseende kan departementschefen emellertid

i avvaktan på närmare erfarenheter av de nya rationaliserade arbetsformerna

ej till fullo stödja hovrätternas äskanden.

Den stegrade arbetsbördan har de senaste åren redan med hittillsvarande

organisation oundgängligen påkallat biträdeshjälp i ett flertal domsagor.

Dessa biträden har avlönats ur medelsreserven, och deras antal uppgår till

60. Då behovet av dem under alla förhållanden måste anses vara stadigvarande,

föreslås, att detta antal tjänster för skriv- och kontorspersonal nyinrättas

i domsagorna. Kostnaderna uppgår till 570 000 kronor.

Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar departementschefen

att från och med budgetåret 1959/60 i domsagorna skall finnas inrättade

19 kanslisttjänster i Ao 13, 67 förste kansliskrivartjänster i Ao 12,

62 kansliskrivartjänster i Ao 10, 144 kontoristtjänster i Ao 9, 45 kanslibiträdestjänster

i Ao 7 och 274 tjänster som kontorsbiträde i Ao 5 eller biträde

för skriv- och kontorsgöromål, sammanlagt 611 tjänster. Av biträdena för

skriv- och kontorsgöromål torde dock 34 få avlönas ur medelsreserven. Den

icke rättsbildade biträdesorganisationen i nuläget omfattar 17 kanslisttjänster

i Ao 13, 91 kansliskrivartjänster i Ao 10, en kansliskrivartjänst i Ae 10,

67 kontoristtjänster i Ao 9, en kontoristtjänst i Ae 9, 78 kanslibiträdestjänster

i Ao 7, 13 kanslibiträdestjänster i Ae 7, 80 kontorsbiträdestjänster i Ao 5

samt 229 tjänster som biträde för skriv- och kontorsgöromål, sammanlagt

577 tjänster. Av biträdena för skriv- och kontorsgöromål avlönas, som

nämnts, 60 ur medelsreserven.

Den nya lönesättningen har som förutsättning att de allmänna riktlin
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år i(J59

19

jerna för den nya arbetsindelningen följes. Det föreslås få ankomma på

Kungl. Maj :t att fördela tjänsterna på de olika domsagorna.

Kostnadshöjningen i anledning av förslaget, mot vilket Tjänstemännens

centralorganisations statstjänstemannasektion förklarat sig ej ha erinran,

utgör i runt tal 440 000 kronor.

De av departementschefen i det föregående framlagda förslagen angående

tjänsteförändringar och nya befattningar påkallar åtskilliga åtgärder för förslagens

genomförande. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

om dessa.

Det understrykes att fråga om befordran till högre biträdestjänst skall bedömas

efter biträdets duglighet och lämplighet i övrigt för den tjänst, varom

fråga är; det är sålunda av vikt att den ordningen icke vinner insteg,

att lång tjänstetid i och för sig skall ge förhandsrätt till högre biträdestjänst.

Då arbetsläget vid domsagorna trots förordade personalökningar kommer

att vara ansträngt, särskilt som arbetsutvecklingen visar en alltjämt

stigande tendens, bör Kungl. Maj:t jämväl under budgetåret 1959/60 ges

möjlighet att, såsom tidigare, med hjälp av medelsreserv under anslaget,

lämna häradsrätterna den tillfälliga förstärkning av arbetskraft från olika

personalkategorier som kan befinnas påkallad. Utrymmet för denna förstärkning

bör dock med hänsyn till de utökningar av personalorganisationen,

som i det föregående angivits, kunna något begränsas. Det beräknas en

kostnadsminskning med 255 000 kronor.

De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av

1 039 000 kronor. På grund av automatiska utgiftsökningar in. m. bör anslaget

vidare uppräknas med 205 700 kronor. Slutligen bör under anslaget uppföras

en särskild post a 127 000 kronor till kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Anslaget föreslås alltså höjt med 1 371 700 kronor.

I personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet. Med hänsyn till det alltjämt ansträngda arbetsläget vid häradsrätterna

tillstyrker utskottet departementschefens förslag om inrättande av

ytterligare sju tingsdomartjänster. Utskottet har heller inte något att erinra

mot att Kungl. Maj:t ges möjlighet att med hjälp av medelsreserv under anslaget

besluta om de ytterligare personalförstärkningar av olika personalkategorier,

som i nuvarande läge befinnes oundgängliga.

Utskottet har även i vad gäller häradsrätternas biträdespersonal med tillfredsställelse

tagit del av departementschefens redogörelse för de åtgärder

som vidtagits för att på denna personal överföra kvalificerade arbetsuppgifter.

Den i detta sammanhang av departementschefen föreslagna ändrade lönesättningen

för biträdespersonalen och det i anslutning härtill gjorda uttalandet

om kvalifikationer för befordran till högre biträdestjänst föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till särskilt uttalande hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under

budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i häradsrätternas

personalförteckning, som föranledes av vad föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1959 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna att

tillämpas under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ...............

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...............................

Summa kronor 20 780 000

c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1959/

60 anvisa ett förslagsanslag av 20 780 000 kronor.

9 659 800

8 100

8 313 000

2 672 100

127 000

20:o) Häradsrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 46

och 47) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 339 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 195 400 kronor.

Departementschefen förordar att posten till sjukvård minskas med 2 000

kronor och att posten till reseersättningar ökas med 36 000 kronor. Posten

till expenser föreslås ökad med ett belopp av 91 800 kronor varav 63 300 kronor

för löpande utgifter och 28 500 kronor för utgifter av engångskaraktär.

Å andra sidan minskas anslaget med 17 200 kronor, avseende engångskostnader

för budgetåret 1958/59.

Vidare föreslås, att för oförutsedda utgifter till expenser beräknas ett belopp

av 75 000 kronor att användas efter Kungl. Maj :ts bestämmande. Då för

motsvarande ändamål för budgetåret 1958/59 upptagits ett belopp av 40 000

kronor, ökas anslaget med 35 000 kronor.

Anslaget uppföres alltså med 1 339 000 kronor, vilket innebär en ökning

med 143 600 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

21

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 339 000

kronor.

21 :o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj:t har

(punkt 21, s. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

3 200 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 800 000 kronor.

Departementschefen förordar, att anslaget med hänsyn till den väntade belastningen

höjes med 400 000 kronor.

1 en inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II: 8) har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till Häradsrätterna: Ersättningar till

nämndemän för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000

kronor.

Angående den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Som skäl för sitt förslag till minskad medelsanvisning har motionären

anfört att häradsrätterna sedan den 1 januari 1959 i större utsträckning

än tidigare är domföra med endast tre nämndemän och att detta förhållande

borde vara ägnat att snarare reducera än höja ifrågavarande anslag.

Utskottet vill icke bestrida riktigheten av motionärens påstående under

förutsättning att det totala antalet sammanträden blir i huvudsak oförändrat.

Med hänsyn till den föreliggande stora målbalansen samt med beaktande

av de personalförstärkningar som utskottet tillstyrkt i det föregående synes

emellertid berättigad anledning finnas att antaga att antalet sammanträden

kommer att öka. Då säkra hållpunkter saknas för en bedömning av medelsförbrukningen

under anslaget, har utskottet icke ansett sig böra frångå

Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ls förslag samt

med avslag å motionen II: 8 till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 3 200 000 kronor.

22:o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya faslighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 48), vilket innebär eu

minskning av anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande au nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 40 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 195!)

23:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 48), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nga

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 10 000 kronor.

24:o) Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet. Kungl. Maj:t har

(punkt 26, s. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Tekniska hjälpmedel

in. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 110 000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1953/54 har å riksstaten under särskilt reservationsanslag

anvisats medel för anskaffande av ljudupptagningsapparatur vid de

statliga domstolarna. För budgetåret 1958/59 är anslaget uppfört med 20 000

kronor. Vidare har å riksstaten för budgetåret 1957/58 under rubriken Kostnader

för genomförande av rationalisering vid domstolarna upptagits ett

reservationsanslag av 80 000 kronor. Från sistnämnda anslag har bland annat

bestritts vissa materialkostnader för ljus- och snabbkopieringsapparater.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1959/60, såvitt avser häradsrätternas

omkostnader, har hovrätterna — på anmodan från justitiedepartementet

—• verkställt en inventering rörande beståndet och behovet av ljudupptagningsapparatur

och handstämplar vid domsagorna. Denna översyn utvisar

ett medelsbehov för båda dessa ändamål å sammanlagt 125 700 kronor,

varav för ljudupptagningsapparatur 96 800 kronor och för stämplar 28 900

kronor.

De tekniska hjälpmedel, som hittills kunnat anskaffas med anlitande av

medel från förenämnda anslag, har på ett verksamt sätt bidragit till en

önskvärd rationalisering och effektivisering av domstolsorganisationen. Dylika

hjälpmedel erfordras alltjämt. Den verkställda inventeringen har påvisat

att stämpelbeståndet är i behov av upprustning. Bland övriga behov nämnes

utensilier för ljus- och snabbkopieringsapparater. Då departementschefen

finner det angeläget att medel ställes till förfogande för fortsatta anskaffningar

i nu berörda avseenden, föreslår han, att å riksstaten för budgetåret

1959/60 för ändamålet uppföres ett särskilt reservationsanslag under

rubriken Tekniska hjälpmedel in. in. vid domstolsväsendet. Anslaget,

som föreslås få användas för i det föregående omnämnda ändamål vid samtliga

under justitiedepartementet lydande domstolar, bör för budgetåret

1959/60 uppföras med ett belopp av 110 000 kronor. Vid utgången av budgetåret

1958/59 eventuellt förefintliga behållningar å de för budgetåren

1957/58 respektive 1958/59 anvisade reservationsanslagen till kostnader för

genomförande av rationalisering vid domstolarna och till ljudupptagningsapparatur

föreslås överförda till det nu begärda nya anslaget.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Ragnar llergh (I: 8) och den andra inom andra kammaren av herr Fröding

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 195!)

23

(II: 9), liar hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Tekniska hjälpmedel

m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 33 200 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen

II: 9.

Utskottet. Enligt motionärerna torde tingshusbyggnadsskyldiga numera

i regel dra försorg om anskaffande av erforderliga ljudupptagningsapparater

till domsagorna. Med hänsyn härtill samt med beaktande av det ansträngda

statsfinansiella läget anser motionärerna det därför opåkallat att höja medelsanvisningen

för sådan apparatur.

Såvitt utskottet kan finna av departementschefens redogörelse ingår icke

bland de ändamål vartill det nu föreslagna anslaget skall användas i första

hand någon anskaffning av ljudupptagningsapparatur. I stället upptages

främst upprustning av stämpelbeståndet och i övrigt utensilier för ljus- och

snabbkopieringsapparatur. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:8 och II: 9 till Tekniska hjälpmedel

m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.

25 :o) Blanketter för domstolsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 27, s. 54), vilket innebär en med 60 000 kronor ökad medelsanvisning

med hänsyn till de utgifter som beräknas komma att belasta anslaget

under nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må til! Blanketter för domstolsväsendet för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Rättegångsväsendet i allmänhet

2Ö:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 28, s. 55), vilket innebär att från anslaget, från vilket

bestrides bland annat vissa kungörelsekostnader enligt lagen den 14 september

1944 om aktiebolag, jämväl bör gäldas motsvarande kostnader enligt lagen

den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, samt en med 1 000 000 kronor

ökad medelsanvisning med hänsyn till den väntade belastningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

6 500 000 kronor.

27 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 55), vilkel innebär eu ökning av anslaget med

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

300 000 kronor med hänsyn till beräknat medelsbehov, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

3 900 000 kronor.

28:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 30, s. 55 och 56), vilket innebär en med 400 000 kronor

ökad medelsanvisning med hänsyn till beräknad belastning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

1 500 000 kronor.

29:o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 56—

60) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning

från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring i personalförteckningen

för Tornedalens rättshjälpsanstalt, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels fastställa av departementschefen förordad

stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1959/60, dels ock till Tornedalens rättshjälpsanstalt för

samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 106 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 79 100 kronor.

Departementschefen anför att vad som upplysts om arbetsbördan vid anstalten

synes utvisa, att en tjänst som biträdande jurist bör inrättas. Särskilt

har framhållits de långa tjänsteresor — mycket ofta under två arbetsdagar

per vecka — som är förenade med anstaltens verksamhet, svårigheten

att finna vikarie för direktören vid semester, sjukdom o. d. och att under

sådana förhållanden uppehålla kontinuiteten i arbetet. Med den nuvarande

knappa personalorganisationen har rättssökande i åtskilliga fall måst avvisas

och anlita ombud på orter, som ligger utanför anstaltens verksamhetsområde,

med därav följande utgiftsökningar för statsverket. Vid alla övriga

rättshjälpsanstalter i riket —- även vid dem som har att biträda i färre fall

än Tornedalens anstalt — finnes minst två jurister anställda. Den nya tjänsten

anses böra givas extra ordinarie karaktär och placeras i lönegraden Ae

21. Anslaget uppräknas med anledning härav med 23 500 kronor.

Beträffande omkostnadsposterna förordas i enlighet med anstaltsstyrelsens

förslag en uppräkning med sammanlagt 3 200 kronor. Vidare upptages

en särskild post till kompensation för höjda folkpensionsavgifter å 600 kronor.

I personalförteckningen för Tornedalens rättshjälpsanstalt föreslås den

ändring, som föranledes av vad departementschefen i det föregående anfört.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

25

Utskottet. Med hänsyn till arbetsbördan vid rättshjälpsanstalten tillstyrker

utskottet den föreslagna förstärkningen med en biträdande jurist. Då

Kungl. Maj :ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från och

med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring i personalförteckningen

för Tornedalens rättshjälpsanstalt, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1959 anfört;

b) fastställa följande stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 80 200

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 11 300

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 600

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis....................... 14 300

Summa kronor 106 400

c) till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1959/

60 anvisa ett förslagsanslag av 106 400 kronor.

30:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, s. 60) samt under erinran alt anslaget, som i gällande

riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn

till förefintlig reservation ansetts kunna jämväl för nästa budgetår upptagas

med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Fångvården in. ni.

Departementschefen redogör inledningsvis för det omfattande nybyggnads-

och reformarbetet inom fångvården, platsbehovet m. m. Av redogörelsen

inhämtas bl. a. följande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1950

Del omfattande nybyggnadsarbete som igångsatts inom fångvården på

grundval av principbeslut av 1950 års riksdag fortgår. Till följd av den starka

ökningen av fångantalet arbetar emellertid fångvården för närvarande

med hårt ansträngda resurser.

Den 1 december 1958 var närmare SO anstalter i bruk med tillhopa 4 312

platser. De anstalter som användes för det ordinära klientelet är fördelade

på fyra anstaltsgrupper för det manliga. En grupp finns för det kvinnliga

klientelet. Platsantalet inom dessa grupper är tillhopa 3 452, fördelat på

2 100 slutna och 1 352 öppna platser. För det yngre klientelet finnes en särskild

anstaltsgrupp med för närvarande 208 slutna och 137 öppna platser.

Säkerhetsanstalterna, som likaledes utgör en särskild anstaltsgrupp, rymmer

359 slutna och 86 öppna platser. Härtill kommer sjukhuset Håga med

70 slutna platser. Samtliga platser fördelar sig således på 2 737 slutna och

1 575 öppna platser. Med hänsyn till att hela platsutrymmet i allmänhet ej

kan utnyttjas på grund av rengöring, reparation och tillfälliga luckor vid

inskrivningar, utskrivningar och förflyttningar torde emellertid det nominella

antalet platser få reduceras med omkring 10 %. Man får alltså räkna

med att fångvården för närvarande disponerar cirka 3 900 platser.

Av redogörelsen i huvudtiteln för budgetåret 1958/59 framgår att antalet

disponibla platser den 1 december 1957 var 3 800. Nybyggnader och nyanskaffningar

av utrymmen under året har alltså tillfört fångvården omkring

100 platser. Inom kort kommer emellertid ytterligare ett betydande

antal platser att stå till förfogande. Vid Hallanstalten står nu ett 70-tal nya

platser färdiga att tagas i bruk. Även de båda anstalterna i Mariefred och

Häilby med 90 platser vardera är färdiga. Likaså är anstalten i Tidaholm

med 150 platser nyligen fullbordad, snart följd av Norrtäljeanstalten, som

ävenledes har 150 platser.

Antalet intagna i fångvårdens anstalter har från den 1 december 1953

till den 1 december 1958 stigit från 3 225 till 4 638 eller med 1 413. På del

sista året faller en ökning med 464. Antalet intagna har alltså under del

sista året stigit i betyTdligt starkare takt än under tiden den 1 december 1956

den 1 december 1957, då ökningen uppgick blott till 70 intagna. Ökningen

under det sista året faller väsentligen på intagna med relativt långa strafftider.

Antalet för rattfylleribrott intagna har icke i väsentlig grad ökat sedan

föregående år.

Beläggningssiffrorna jämförda med antalet disponibla platser visar att

fångvårdens resurser alltjämt är otillräckliga. Genom det platstillskott som

enligt vad nyss nämnts är att vänta under den närmaste tiden torde trycket

komma att iälta, men med hänsyn till erfarenheterna från senare år måste

man också beakta möjligheten av att beläggningen även i fortsättningen

ökar. Inom justitiedepartementet har under hösten 1958 med biträde av statistisk

expertis gjorts vissa beräkningar angående den möjliga utvecklingen

i fråga om fångantalet, grundade på utvecklingen från 1950-talets början.

Maximibeläggningen har beräknats, om man följer den nuvarande utvecklingslinjen,

till 5 200 år 1960 och 6 800 år 1965, För samma år har beräkningarna

lett till en medelbeläggning av omkring 4 700 resp. omkring 6 100.

Prognoser av detta slag är självfallet i hög grad osäkra, bland annat med

hänsyn till svårigheten att bedöma effekten av olika brottsförebyggande åtgärder.

Tydligt är emellertid att åtgärder för förstärkning av fångvårdens

resurser alltjämt är erforderliga. Därtill kommer att vissa äldre anstalter så

snart som möjligt bör nedläggas. Utbyggnaderna inom fångvården bör därför

fortsätta.

De nya fångvårdsanstalterna i Mariefred och Häilby avses skola inga i

ungdomsgruppen, som därigenom tillföres ytterligare 160 slutna och 20

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

27

öppna platser. I samband med denna förstärkning av ungdomsgruppen har

anstalten i Nyköping, som hittills utnyttjats för ungdomsfängelseelever, omdisponerats

till användning för unga intagna med tidsbestämt straff. Den i

norra anstaltsgruppen ingående anstalten i Gävle har överförts till säkerhetsgruppen.

Svårigheterna att besätta de vakanta läkartjänsterna vid ungdom,sanstalten

Roxtuna har efter särskild utredning föranlett vissa åtgärder, som redovisas

i det följande under fångvårdsanstalternas avlöningsanslag.

Särskild utredningsman, t. f. kanslichefen Paul Tammelin, har den 1(1

februari 1958 tillkallats för översyn av principerna för anstalternas förseende

med annan personal än vaktpersonal.

Med hänsyn till betydelsen av en effektiv kriminalvård i frihet föreslås

viss förstärkning av skyddskonsulentorganisationen.

31 :o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s.

64—67) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret

1959/60, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 787 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 704 200 kronor.

Departementschefen anför, att en arbetskraftförstärkning av fångvårdsstyrelsen

har befunnits erforderlig alltsedan våren 1956. Denna förstärkning

har i avvaktan på resultatet av 1955 års fångvårdsstyrelseutredning

hittills givits provisorisk karaktär. Då fångvårdsstyrelseutredningen först

inom den närmaste tiden kommer att slutföra sitt uppdrag, kan något förslag

till definitiv personalorganisation icke framläggas i 1959 års statsverksproposition.

Det alltjämt ökade fångantalet med därav stigande arbetsbörda gör det

under sådana förhållanden nödvändigt att jämväl för budgetåret 1959/60

bereda Kungl. Maj :t möjlighet till de provisoriska personalförstärkningar

som prövas erforderliga. Departementschefen anser att anslaget av detta

skäl bör uppräknas med ytterligare 60 000 kronor. Av sagda belopp torde

18 000 kronor -— enligt fångvårdsstyrelseutredningens förslag — få användas

att avlöna en byggnadstekniker, som hittills varit anställd med utnyttjande

av medel från fastighetsfondens stat.

Ktt belopp av7 3 000 kronor föreslås anvisat för att med anlitande av särskild

expertis upplägga förvaltningsekonomisk statistik för styrelsens verksamhet.

Vidare bör under anslaget uppföras eu särskild post å 10 700 kronor till

kompensation för höjda folkpensionsavgifter, övriga utgifter av automatisk

karaktär föranleder en uppräkning med 9 100 kronor.

Anslaget föreslås alltså höjt med 82 800 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 637 100

2. Arvoden och ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis .......................... 15 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 887 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 236 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 10 700

Summa kronor 1 787 000

b) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 787 000 kronor.

32:o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 34, s.

67) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 215 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att posterna till reseersättningar, till bränsle,

lyse och vatten samt till övriga expenser uppräknas med respektive

13 000, 2 000 och 25 000 kronor. Beträffande posten till övriga expenser har

därvid räknats med engångskostnader till ett belopp av 13 000 kronor mot

för budgetåret 1958/59 15 000 kropor.

Anslaget bestämmes alltså till 240 000 kronor.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 191 och II: 248

liar — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Fångvårdsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 216 000 kronor.

Utskottet. Av skäl som utskottet anfört under punkten 2 avstyrker utskottet

motionerna 1:191 och 11:248 jämväl i vad de berör förevarande

anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i

fråga, till Fångvårdsstgrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

33 :o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35,

s. 68—91) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med

tillämpning under budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalför
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

29

teckningen för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1959/60, dels

ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 34 447 900 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 30 640 500 kronor.

På fångvårdsstyrelsens förslag till ungdomsgruppens organisation har

Kungl. Maj:t den 19 december 1958 förordnat, att för tiden fram till den

30 juni 1959 fångvårdsanstalten Nyköping skall inom ungdomsgruppen utnyttjas

för unga intagna med tidsbestämt straff samt att fångvårdsanstalten

Uppsala alltjämt skall vara mottagningsanstalt för ungdomsfängelse ådömda.

Därest erfarenheterna av beslutets verkningar visar sig goda, torde

Kungl. Maj:t senare få förlänga beslutet att omfatta tiden efter den 1 juli

1959.

Kungl. Maj :t har vidare i beslut samma dag funnit gott förklara, att, såsom

fångvårdens byggnadskommitté föreslagit, fångvårdsanstalten Gävle

tills vidare skall vara säkerhetsanstalt.

Departementschefen förordar följande tjänsteförändringar.

Tjänsterna vid fångvårdsanstalterna Tidaholm och Norrtälje, som båda

tages i bruk under budgetåret 1958/59 föreslås överförda från extra till

extra ordinarie stat. Med hänsyn till sedvanliga beräkningsgrunder för ickeordinarieposten

under anslaget bör uppräkning ske med 172 200 kronor.

Vidare tillstyrkes att följande extra ordinarie tjänster inom fångvården

överföres till ordinarie stat, nämligen

tre föreståndare Ae 15—Ao 15

två yrkesmästare Ae 12—Ao 12,

två arbetsterapeuter Ae 9—Ao 9,

fyra förste förmän Ae 9—Ao 9,

tre förmän Ae 8—Ao 8 och

tio vårdare Ae 8—Ao 8.

Därest mekanisk verkstad vid kolonien Grötingen kommer att uppföras,

bör utbyte ske av dels en förman Ag 8 mot en yrkesmästare Ae 11, dels ock

cn förman Ag 8 mot en yrkesmästare Ae 9.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att ett ekonomibiträde

Ag 4 vid fångvårdsanstalten Hälsingborg uppflyttas till Ag 5.

Till följd av kolonien Rödjans utbyggnad, varigenom dess beläggningskapacitet

fördubblats, förordas att en överkonstapel i Ao 10 utbytes mot

en uppsyningsman i Ao 12.

Kostnaderna för ändring av lönegrad för nyssnämnda fyra tjänster uppgår

till 7 200 kronor.

I fråga om personalförstärkningar anför departementschefen följande.

Under budgetåret 1958/59 har fångvårdsanstalternas personalorganisation

ytterligare utvidgats och tjänster vid de nya anstalterna successivt tillsatts.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Sålunda omfattade den gällande personalorganisationen den 1 oktober 1958

2 095 befattningshavare mot 1 880 respektive 1 506 vid samma tidpunkt åren

1957 och 1956.

Den personalförstärkning under budgetåret 1958/59 vid fångvårdsanstallen

Långholmen, varom Kungl. Maj :t förordnat i enlighet med riksdagens

beslut, torde erfordras jämväl under budgetåret 1959/60. Förstärkningen omfattar

en biträdande fångvårdsdirektör i Ag 25, en fångvårdsinspektör i

Ag 23 och en kamrerare i Ag 19.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för justitiedepartementet

den 29 november 1957 förste vice talmannen i riksdagens andra

kammare John Martin Skoglund att såsom sakkunnig — med beaktande av

vad som anförts av riksdagens år 1956 församlade revisorer och av statsutskottet

vid 1957 års riksdag (utlåtande nr 2 s. 36) — skyndsamt utreda frågan

om den lämpligaste organisationen av Roxtunaanstaltens ledning i medicinskt

och administrativt hänseende. Utredningsmannen har den 29 mars

1958 till statsrådet och chefen för justitiedepartementet överlämnat den begärda

utredningen. Efter vederbörligt remissförfarande har Kungl. Maj :t den

18 juni 1958 i anledning av förslaget funnit gott medgiva att från och med

budgetåret 1958/59 en tjänst som intendent i lönegraden Ae 19 inrättas vid

anstalten, föreskrivit atl från den dag då intendentsljänsten vid anstalten

tillsatts tjänsten som bokhållare i lönegraden Ae 15 skall indragas samt förklarat

att till innehavaren av tjänsten såsom förste läkare må utgå ett årligt

arvode av 1 800 kronor med skyldighet för denne att ansvara för kroppssjukvården

vid anstalten. Anslaget bör med anledning härav uppräknas med

sammanlagt 6 100 kronor.

Beträffande personalorganisationen vid Roxtuna torde också böra bringas

till riksdagens kännedom att anstaltsnämnden till Kungl. Maj :t inkommit

med en den 22 oktober 1958 dagtecknad hemställan att Kungl. Maj:t måtte

förklara vårdpersonalen vid anstalten skyldig deltaga i elevernas måltider i

den utsträckning som styresmannen bestämmer samt att personalen icke

skall betala ersättning för de måltider som de vid fullgörande av denna skyldighet

intager. Anstaltsnämnden har i skrivelsen hänvisat till att den ordningen,

att eleverna intager sina måltider tillsammans med en vårdare, hör

till de av riksdagen godkända grundprinciperna för vården vid anstalten

(SOU 1950:47 s. 46, prop. 1951:122 s. 24 och statsutskottets utlåtande

1951: 170 s. 7) och att denna ordning tillämpats sedan anstalten togs i bruk.

Fångvårdsstyrelsen har tillstyrkt anstaltsnämndens hemställan.

Därest riksdagen intet har att erinra anses den ifrågavarande personalen

höra beredas möjlighet att erhålla fri kost i samband med fullgörande av

skyldighet att deltaga i måltid på sätt anstaltsnämnden föreslagit.

Beträffande övriga personalförstärkningar vid redan befintliga anstalter

anföres följande.

Vad beträffar arbetsledarpersonalen finner departementschefen sig böra

tillstyrka inrättandet av nya tjänster i de fall att nya eller omändrade verkstäder

beräknas kunna tagas i bruk under nästa budgetår. Sålunda torde

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 195!)

31

under den angivna förutsättningen böra inrättas en yrkesmästartjänst (snickeri)

i Ae 11 vid kolonien Åby, fem yrkesmästartjänster vid Härlandaanstalten,

två i Ae 11 (finkonfektion, läderindustri) och tre i Ae 9 (två för

finkonfektion, eu för läderindustri) och två yrkesmästartjänster (snickeri)

\id Mariestadsanstallen, eu i Ae 11 och en i Ae 9. Kostnaderna för nämnda

åtta tjänster uppgår till sammanlagt 108 700 kronor.

Arbetsledartjänster anser departementschefen också erforderliga vid anstalter,

där skogsarbete, trädgårdsarbete och vägarbete utgör permanenta

arbetsgrenar. Följande nya tjänster föreslås, nämligen fyra förste förmanstjänster

i Ae 9 (skogsarbete) vid anstalterna Falun, Karlskrona, Vänersborg

och Örebro samt fem förmanstjänster, två i Ae 8 (skogsarbete) Skogsgård,

tre i Ag 8, en (skogs- och trädgårdsarbete) Bogesund, en (skogs- och

vägarbete) Gustavsström och en (skogsarbete) Älgberget. Av dessa nio tjänster

motsvarar åtta arbetskraft som hittills bekostats med statsmedel från

fångvårdens arbetsdrift. Anslaget bör höjas med 108 900 kronor.

Departementschefen anser av säkerhetsskäl att vakande vakt bör införas

vid vissa smärre anstalter och kolonier. I detta syfte föreslås att sju vaktkonstapeltjänster

i Ae 8 och en vårdartjänst i samma lönegrad inrättas,

vilket innebär en kostnadsökning med 102 600 kronor.

Behovet av ytterligare en tjänst som vaktkonstapel i Ae 8 torde efter utbyggnad

av kolonien Rödjan böra tillgodoses därstädes. Sedan balkongöppningarna

med hänsyn främst till brandfaran igenlagts inom Ystads- och Nyköpingsanstalterna

erfordras en förstärkning med tre vårdartjänster i Ae 8,

en i Nyköping och två i Ystad. Kostnaderna utgör tillhopa 48 900 kronor.

Vid igångsättandet av verksamheten vid Skogomeanstalten begärdes icke

någon tjänst som köksföreståndare, då det avsågs att till anstalten skulle köpas

färdiglagad mat. Detta förfaringssätt har emellertid icke kunnat användas

utan mat måste tillagas inom anstalten. Kungl. Maj :t har därför den

27 juni 1957 medgivit att en köksföreståndare i Ag 10 med föreskriven kompetens

må finnas anställd vid anstalten. Då behovet av tjänsten är stadigvarande,

bör den uppföras på stat som extra ordinarie i Ae 10 och anslaget

till följd härav uppräknas med 13 800 kronor.

Två tjänster som social kurator i Ae 12 bör inrättas, varav en vid fångvårdsanstalten

Svartsjö och en inom säkerhetsräjongen. Förstärkningen föranleder

eu höjning av anslaget med 30 200 kronor.

Fångvårdsstyrelsens yrkanden om biträdesförstärkning till räjongingenjörerna

och räjongkamrerarna stödjer departementschefen i så måtto att

han beräknar en medelsanvisning av för det förra ändamålet 25 000 kronor

och för det senare 20 000 kronor.

För biträde vid psykiatriska avdelningen å Långholmen med del psykometriska

arbetet vid avgivande av rättspsykiatriska utlåtanden anses anslaget

böra uppräknas med 7 500 kronor.

ökade medel till fritidsledare föreslås anvisade med 10 000 kronor.

I fråga om personalutbildningen föreslås att ytterligare två 5-veckorskurser

för aspirantutbildning anordnas. Kostnaderna härför beräknas un
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

der detta anslag till 70 000 kronor, med vilket belopp anslaget föreslås höjt.

Till fångvårdsstyrelsens framställningar om personalförstärkningar m. m.

—■ avseende provisorium för Hinseberg samt Torhult, Uppsala, Hall och

Norrköping är departementschefen icke beredd att nu taga ställning på

annat sätt än att han förordar att anslaget uppräknas med ett belopp av

400 000 kronor — 285 000 kronor på icke-ordinarieposten och på posten till

rörligt tillägg samt 115 000 kronor på posten nya anstalter och förläggningar.

Det föreslås härefter få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva förslagen

och träffa erforderliga beslut.

Kungl. Maj :t anses vidare böra bemyndigas att i fråga om Gävleanstalten

besluta om eventuella ändringar i personalorganisationen. Därvid torde kostnaden

för de personalförstärkningar, som kan vara motiverade, få bestridas

inom nyssnämnda medelsreserv.

De ökade avlöningskostnaderna vid redan befintliga anstalter utgör sammanlagt

951 700 kronor. Antalet nyinrättade tjänster uppgår till trettiotvå.

Departementschefen övergår härefter till att närmare behandla fångvårdsstyrelsens

förslag för nya anstalter.

Den för Tidaholmsanstalten av riksdagen år 1957 antagna personalplanen

Jörutsättes i stort sett få tillämpas jämväl för Norrtäljeanstalten.

Tidaholmsanstaltens personalplan med de jämkningar som föranletts av

1957 och 1958 års riksdagsbeslut är följande.

Antal

1

1

1

1

1

1

1

1

7

8

1

2

1

1

6

1

27

1

1

2

1

Tjänst

anstaltsdirektör . . .

arbetsassistent . . . .

fångvårdsassistent .

bokhållare ........

förste yrkesmästare

social kurator .....

uppsyningsman . . .

köksföreståndare . .

yrkesmästare .....

överkonstaplar

arbetsterapeut . . . .

förste förmän

kontorist .........

maskinist .........

yrkesmästare .....

reparatör .........

vaktkonstaplar . . . .

kanslibiträde .....

ekonomibiträde . . .

kontorsbiträden

telefonist rb .....

Lönegrad

..... Ag

..... Ag

..... Ag

..... Ag

..... Ag

..... Ag

..... Ag

..... Ag

..... Ag

...... Ag

..... Ag

Ag

...... Ag

...... Ag

...... Ag

...... Ag

...... Ag

...... Ag

...... Ag

Ag 1—Ag

Ag 1—Ag

23

17

17

15

13

12

12

11

11

10

9

9

9

9

9

8

8

7

5

5

5

Kostnaden uppgår för helt budgetår till 867 400 kronor. Eftersom hittills

under anslaget endast beräknats medel för halvt budgetår bör anslaget för

budgetåret 1959/60 uppräknas med 433 700 kronor.

Då den huvudsakliga sysselsättningsgrenen vid denna anstalt är meka
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959 33

nisk industri, medan motsvarande sysselsättning vid Norrtäljeanstalten är

träindustri, blir arbetsledarpersonalens sammansättning vid de båda anstalterna

något olika.

För Norrtäljeanstalten föreslås därför, med beaktande av vad i det föregående

anförts om överförande av tjänsterna på extra ordinarie stat, att följande

personalplan tillämpas.

Antal

1

Tjänst

anstaltsdirektör .......

Lönegrad

1

arbetsassistent .......

1

fångvårdsassistent .......

1

bokhållare .........

1

förste yrkesmästare......

1

social kurator .......

1

uppsyningsman ..........

1

köksföreståndare ........

6

yrkesmästare ..........

8

överkonstaplar........

1

arbetsterapeut .........

2

förste förmän ........

1

kontorist ......

1

maskinist .........

7

yrkesmästare .........

1

reparatör ..........

27

vaktkonstaplar .........

1

kanslibiträde .........

1

ekonomibiträde ......

2

kontorsbiträden ........

1

telefonist rb ........

67

Kostnaden uppgår, förutom den förut redovisade kostnaden för överföring

till extra ordinarie stat, till 866 200 kronor. Någon uppräkning av anslaget

erfordras emellertid ej. För budgetåret 1958/59 förutsattes nämligen kostnaderna

för Norrtäljepersonalen ingå i anslagsposten Avlöningar till personal

vid nya anstalter och förläggningar. I stället erhålles en besparing av 3 600

kronor.

För båda anstalterna har antalet vaktkonstaplar inom personalorganisationen

beräknats med utgångspunkt från att television utnyttjas för bevakning.

En dylik anläggning är emellertid ännu beslutad endast såsom försöksanläggning

för Norrtäljeanstalten. I avvaktan på erfarenheterna av televisionsbevakning

vid sistnämnda anstalt, bär provisoriskt tio vaktkonstaplar

få anställas vid Tidaholmsanstalten. Kostnaderna för denna förstärkning

uppgår till 115 500 kronor.

Vid 1958 års riksdag fattades beslut om åtgärder för att avhjälpa platsbristen

inom fångvårdens ungdomsräjong. Kungl. Maj:t har den 18 juni

1958 på grundval av riksdagens beslut förordnat om Hällby- och Mariefredsanstalternas

användning för ungdomsklientel och i samband därmed, inom

ramen för de medel som för budgetåret 1958/59 tidigare anvisats för de båda

•i Bihang till riksdagens protokoll 6 samt. iVr 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

anstalterna, fastställt nya personalplaner. Dessa personalplaner underställes

nu riksdagen för godkännande. De grundar sig med vissa reduktioner på förslag

från fångvårdens byggnadskommitté. Till jämförelse anges den personal

som riksdagen tidigare medgivit för anstalterna såsom säkerhetsanstalter.

Säkerhetsanstalt

1 anstaltsdirektör A 21

1 assistent A 17

1 uppsyningsman A 12

1 yrkesmästare A 12

1 yrkesmästare A 11

1 köksföreståndare A 10

4 överkonstaplar A 10

1 arbetsterapeut A 9

2 förste förmän A 9

1 kontorist A 9

4 yrkesmästare A 9

1 reparatör A 8

25 vaktkonstaplar A 8

1 kanslibiträde A 7

1 kontorsbiträde A 1—5

1 telefonist A 1—5

1 ekonomibiträde A 4

Mariefred

Ungdomsans fält

1 anstaltsdirektör A 23

1 arbetsassistent A 17

2 assistenter A 17

2 yrkeslärare A 15/16

1 husföreståndare A 13

1 social kurator A 12

5 tillsynsmän A 12

1 yrkesmästare A 12

1 yrkesmästare All

5 förste vårdare A 10

1 förste förman A 9

1 biträdande husföreståndare A 9

1 kontorist A 9

3 yrkesmästare A 9

1 reparatör A 8

23 vårdare A 8

1 kanslibiträde A 7

1 kontorsbiträde A 1—5

1 telefonist A 1—5

1 ekonomibiträde A 4

Ökad medelsanvisning påkallas sålunda för följande tjänsteförändringar

och personalökningar:

1 anstaltsdirektör Ae 21—23

1 arbetsassistent Ae 17

1 assistent Ae 17

1 förste förman Ae 9 — yrkeslärare Ae 15/16

1 yrkesmästare Ae 9 — yrkeslärare Ae 15/16

1 köksföreståndare Ae 1Ö — husföreståndare Ae 13

1 social kurator Ae 12

1 uppsyningsman Ae 12 — tillsynsman Ae 12

4 överkonstaplar Ae 10 — tillsynsmän Ae 12

5 vaktkonstaplar Ae 8 — förste vårdare Ae 10

1 biträdande husföreståndare Ae 9

20 vaktkonstaplar Ae 8 — vårdare Ae 8

3 vårdare Ae 8.

Sedan en arbetsterapeuttjänst i Ae 9 utgår ur personalorganisationen

upptar den nya personalplanen för Mariefredsanstalten sex tjänster utöver

den tidigare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

För Hätlbyanstaltens del innebär Kungl. Majrts beslut i första hand samma

personalförändringar som vid Mariefredsanstalten och därutöver en utökning

med 2 assistenter Ae 17 och 1 ekonomibiträde Ae 4.

Då överläkaren vid Roxtuna icke kan medhinna tillsyn av Hällby och Mariefred

förordar departementschefen i detta sammanhang en uppräkning av

arvodesposten under anslaget med 8 400 kronor för arvode av 4 200 kronor

till rådgivande psykiater vid vardera anstalten.

Förslagen innebär en sammanlagd medelsökning för de båda anstalterna

med 310 600 kronor.

Sammanfattningsvis innebär de av departementschefen förordade förslagen

för personal vid nya anstalter att för budgetåret 1959/60 nittiotvå nya

tjänster inrättas. De totala kostnaderna uppgår till 856 200 kronor.

För riksdagen anses jämväl böra anmälas, att Kungl. Maj :t förordnat om

inrättande av två kolonier för intagna med tidsbestämt straff, Torhult i

Älvsborgs län genom beslut den 31 maj 1957 och Rönås i Malmöhus län genom

beslut den 28 mars 1958. Personalplaner för anstalterna har fastställts

med utnyttjande av den reserv för två 50-mannakolonier, som anvisades av

1953 och 1954 års riksdagar. Dessa personalplaner underställes riksdagen.

For Torhult har följande personalplan fastställts:

1 föreståndare Ae 15,

1 överkonstapel Ae 10,

1 förste förman Ag 9,

1 förman Ag 8,

3 v aktkonstaplar Ag 8 samt

1 ekonomibiträde Ag 5.

Planen för Rönås är följande:

1 föreståndare Ae 15,

1 yrkesmästare Aell,

1 överkonstapel Ae 10,

1 arbetsterapeut Ae 9,

1 förman Ag 8,

3 vaktkonstaplar Ag 8,

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt

1 ekonomibiträde Ag 5.

Fångvårdsstyrelsen har med anledning av den arbetstidsförkortning, som

skall genomföras från och med den 1 juli 1959, begärt en förstärkning av anslaget

med 1 270 261 kronor. Förstärkningen omfattar följande personal:

5 tillsynsmän A 12, 19 överkonstaplar A 10, 57 vaktkonstaplar A 8, 12 vårdare

A 8, 2 reparatörer A 8 samt 3 ekonomibiträden A 4.

Med samma skäl har fångvårdsstyrelsen delvis motiverat sin begäran om

21 överkonstaplar vid kolonier. Detta yrkande innebär en medelsanvisning

av 299 263 kronor. Under förevarande anslag skulle ett bifall till nyssnämnda

förstärkningar medföra en anslagshöjning av sammanlagt 1 550 984

kronor. I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor kan ställning icke nu tagas till frågan om reg
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

lering av kostnaderna för den beslutade arbetstidsförkortningen från och

med den 1 juli 1959. Departementschefen räknar dock i detta sammanhang

med en reserv på 1 550 000 kronor, avsedd att stå till Kungl. Maj :ts disposition

för bestridande av härav föranledda kostnader.

Under posten arvoden och särskilda ersättningar föreslås ytterligare 6 000

kronor anvisade till ersättning för undervisning i skolämnen m. in.

På grund av automatiska utgiftsökningar uppräknas anslaget med 64 100

kronor, huvudsakligen till följd av beslut vid 1958 års riksdag angående

ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster in. in.

Slutligen uppföres under anslaget en särskild post å 200 000 kronor till

kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Anslaget höjes alltså med sammanlagt 3 807 400 kronor.

Av de i det föregående av departementschefen tillstyrkta förändringarna

å ifrågavarande anslag beräknas under den från och med budgetåret 1957/58

uppförda posten Avlöningar till personal vid nya anstalter och förläggningai

115 000 kronor, utgörande den del av beloppet å 400 000 kronor som avses

till Hall- och Norrköpingsanstalterna. Däremot föreslås kostnaderna för anstalterna

Tidaholm och Norrtälje från och med budgetåret 1959/60 få belasta

icke-ordinarieposten. Slutligen anmärkes att av det på grund av arbetstidsförkortningens

genomförande upptagna beloppet en summa av 95 000

kronor beräknas falla på posten Avlöningar till personal vid nya anstalter

och förläggningar.

I personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad

departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt att en ekonomibiträdestjänst

i Ag 4 vid fångvårdsanstalten i Hälsingborg uppflyttas till Ag 5. Av departementschefen

i förevarande sammanhang föreslagna tjänsteändringar har utskottet

även funnit sig kunna godtaga.

Fångvårdsanstalternas personalorganisation, som den 1 oktober 1957 upptog

1 880 tjänster, har därefter ytterligare utvidgats och omfattade vid samma

tidpunkt förra året 2 095 tjänster. Den personalförstärkning som nu föreslås

innebär en fortsatt utvidgning med sammanlagt 124 tjänster, varav 32

avses för redan befintliga anstalter och 92 för nya anstalter.

Mot bakgrunden av det alltjämt stigande fångantalet och det föreliggande

behovet av en förstärkning överhuvudtaget av fångvårdens resurser har utskottet

inte ansett sig böra framställa någon erinran mot det nu beräknade

ytterligare personalbehovet. Även de personalplaner, vilka underställts riksdagen

för godkännande, kan utskottet tillstyrka.

Då utskottet icke heller funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen

eller den föreslagna dispositionen av olika medelsposter under anslaget

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under

budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalförteck
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

37

ningen för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1959 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 10 697 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............ 652 200

3. Avlöningar till personal vid nya anstalter och

förläggningar, förslagsvis ................. 2 726 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 15 886 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 4 286 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 200 000

Summa kronor 34 447 900

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 34 447 900 kronor.

34:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 36,

s. 91—95) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 15 692 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 084 700 kronor.

Med hänsyn till belastningssiffrorna och en väntad ytterligare ökning av

fångantalet anser departementschefen det nödvändigt att förevarande anslag

uppräknas och förordar, att följande poster under anslaget höjes med

det för varje post angivna beloppet.

Ökning

Sjukvård in. m. för personal................................ 5 000

Reseersättningar ............................................ 350 000

Bränsle, lyse och vatten .................................... 400 000

Övriga expenser ............................................ 120 000

Inköp och underhåll av inventarier .......................... 24 000

Renhållning av fängelseområden och fängelselokaler .......... 125 000

Utspisning................................................. 1 000 000

Hälso- och sjukvård ...................................... 200 000

Undervisning och fritidssysselsättning ...................... 15 000

Bibliotek vid fångvårdsanstalter ............................ 4 000

Omkostnader för permilterade, frigivna och utskrivna ........ 70 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Ökning

Utbildning av personal .................................... 60 000

Diverse utgifter............................................ 15 000

Fångtransport............................................. 100 000

Tjänstedräkt åt befattningshavare .......................... 40 000

Driftkostnader för televisionsbevakning ...................... 50 000

Summa kronor 2 578 000

Posten till inköp och underhåll av bilar är för budgetåret 1958/59 upptagen

till 95 000 kronor, varav 45 000 kronor såsom engångskostnad för anskaffning

av tre bilar. Det föreslås att posten uppräknas med 30 000 kronor.

Härefter kommer posten att uppgå till 125 000 kronor, varav 65 000 kronor

för löpande utgifter och 60 000 kronor såsom engångsbelopp för anskaffning

av fyra bilar.

I enlighet med det anförda bestämmes anslaget till 15 692 700 kronor, vilket

innebär en ökning med 2 608 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

15 692 700 kronor.

35:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Kungl.

Maj :t har (punkt 37, s. 95 och 96) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Maskin- och verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

I gällande riksstat har för maskin- och verktygsutrustning vid befintliga

fångvårdsanläggningar och nya sådana upptagits ett reservationsanslag av

2 500 000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté har för budgetåret

1959/60 under förevarande anslag begärt sammanlagt 4 178 000 kronor.

Departementschefen är icke beredd att nu i detalj taga ställning till de

olika förslag, som fångvårdsstyrelsen framlagt men beräknar för ändamålet

ett belopp av 275 000 kronor. För komplettering av maskinutrustningen

vid redan befintliga anstalter samt för inköp av bussar in. in. föreslås ett

belopp av 300 000 kronor.

Fångvårdens byggnadskommitté har för genomförande av utrustningsprogrammet

vid de olika nya anstalterna för budgetåret 1959/60 begärt

3 000 000 kronor. I och för sig har departementschefen intet att erinra emot

de totala utrustningskostnaderna för de skilda projekten i programmet, men

anser att alla möjligheter till besparingar bör tillvaratagas. Departementschefen

anser att ett belopp av 1 725 000 kronor bör vara till fyllest för budgetåret

1959/60. Vid reducering av det begärda beloppet har han utgått från

att 800 000 kronor för centralanstalten Kumla icke erfordras nästa budgetår.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

39

Icke heller de 395 000 kronor som beräknats för Hinsebergsanstalten för

nästa budgetår torde annat än till ett mindre belopp bliva behövliga sedan

denna anstalt härjats av eld och dess färdigställande försenats ett år.

Anslaget uppföres alltså med 2 300 000 kronor.

Utskottet, som vill understryka departementschefens uttalande om att

alla möjligheter till besparingar bör tillvaratagas, tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och

verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

36:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m.

Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 96—98) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

I gällande riksstat har upptagits ett reservationsanslag å 1 600 000 kronor

för engångsanskaffning av inventarier m. m. Beloppet är avsett för utrustning

av befintliga fångvårdsanläggningar och nya sådana.

Det av fångvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté redovisade

medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1959/60 uppgår till

2 301 000 kronor.

Departementschefen är vad gäller fångvårdsstyrelsens framställningar

icke beredd stödja förslaget om inköp av televisionsapparater till vissa anstalter.

För de av styrelsen angivna övriga ändamålen anses ett sammanlagt

belopp av 200 000 kronor få förslå.

Mot det av fångvårdens byggnadskommitté angivna utrustningsprogrammet

och dess totala kostnader har departementschefen i och för sig intet

att erinra.

Det av kommittén för budgetåret 1959/60 begärda beloppet, 1 800 000

kronor, anses emellertid kunna minskas med 600 000 kronor, avsedda för

centralanstalten Kumla. Då därtill utrustningsprogrammet för Hinsebergsanstalten

i viss mån försenas, föreslås att för de av kommittén anmälda behoven

i första hand beräknas ett belopp av tillhopa 900 000 kronor.

Viss ytterligare medelsanvisning för angivna eller andra ändamål kan

därutöver bli erforderlig, varför departementschefen föreslår att anslaget

lör budgetåret 1959/60 uppföres med 1 200 000 kronor. Alla möjligheter till

besparingar anses därvid böra tillvaratagas.

Utskottet. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på televisionens område

och gjorda erfarenheter från anstalter, där television kommit till användning

för fritidsunderhållning, har fångvårdsstyrelsen föreslagit inköp

av televisionsapparater vid vissa öppna anstalter. Departementschefen har

i likhet med en av styrelsens fångvårdsfullmäktige ansett sig icke böra stödja

detta förslag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Utskottet är självfallet medvetet om att invändningar ur mera allmänna

synpunkter kan riktas mot att utrusta fångvårdsanstalterna med televisionsapparater

för fritidsändamål. Utskottet håller dock 1''öre att avgörande bör

vara om vårdarbetet genom tillgång till television kan underlättas och detta

låter sig göra utan att krav på ytterligare personal för bevakningsändamål

uppställs. I varje fall anser utskottet att ett försök bör kunna göras

för inhämtande av närmare erfarenheter. Hinder synes därför enligt utskottets

mening icke böra möta mot att fångvårdsstyrelsen ges möjlighet att inom

ramen för tillgängliga medel under förevarande anslag anskaffa televisionsapparater

för en eller annan anstalt.

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

37:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 98 och 99),

vilket innebär en med 300 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till

den starka ökningen av fångantalet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,

montering och transport av baracker m. m. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

38:o) Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader för tillfälliga förläggningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Driftkostnader för tillfälliga förläggningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 340 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 242 800 kronor.

Förevarande anslag är avsett att täcka driftkostnaderna för tillfälliga förläggningar.

För närvarande är sex tillfälliga förläggningar i bruk.

Departementschefen förordar, att en reserv å 50 000 kronor upptages under

anslaget avsedd att i första hand täcka uppkommande avlöningskostnader

i samband med arbetstidsförkortningens genomföranade. Vidare bör

under anslaget uppföras en särskild förslagsvis betecknad post till kompensation

för höjda folkpensionsavgifter å 5 000 kronor.

Jämväl vissa omkostnadsposter under anslaget anses behöva höjas. Följande

poster föreslås uppräknade med det för varje post angivna beloppet.

Ökning

Bränsle, lyse och vatten ...................................... 20 000

Inköp och underhåll av inventarier............................. 1 600

Utspisning................................................... 20 000

Beklädnad och sängkläder .................................... 9 000

Diverse utgifter .............................................. 1 600

Summa kronor 52 200

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959 41

Å andra sidan anses posten till reseersättningar böra minskas med 10 000

kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader

för tillfälliga förläggningar för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 1 340 000 kronor.

39 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhör fångvården,

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 100 och 101),

vilket i fråga om anslagsberäkningen innebär en höjning med 7 300 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,

som ej tillhör fångvården, m. m. för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 88 900 kronor.

40 :o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

42, s. 101 och 102), vilket innebär en med 2 000 kronor ökad medelsanvisning

till dagarvoden och reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 39 000 kronor.

41 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, s. 102), vilket innebär en med 1 000 kronor ökad medelsanvisning

till dagarvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

42 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 44, s. 102—107) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 417 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 248 700 kronor.

Enligt riksdagens beslut har utbyggnaden av skyddskonsulentorganisationen

hittills skett i etapper. Senast har viss förstärkning skett genom

beslut vid 1957 års riksdag.

Betydelsen av en god och effektiv kriminalvård i frihet har på senare tid

framstått allt klarare. I den kriminalpolitiska diskussion som förts, hland

annat i anslutning till strafflagberedningens i december 1956 avgivna slutbetänkande

har behovet av att förbättra resurserna för den öppna kriminalvården

starkt framhävts.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Fångvårdsstyrelsen liar för budgetåret 1959/60 hemställt att Södermanland—Östergötlands

och Skåne—Blekinge distrikt skall uppdelas, att Stockholms-

och Göteborgsdistrikten skali förstärkas med sammanlagt fyra assistenter,

att Västgöta—Dals distrikt skall erhålla en assistent samt att flera

kanslibiträdestjänster och mera skrivhjälp tillföres organisationen.

Departementschefen anser det angeläget att utöka organisationen. Fångvårdsstyrelsens

yrkande om uppdelning av nämnda två distrikt innebär

emellertid en upprepning av förslag som ingick i framställningarna för budgetåret

1957/58. Ett flertal nya fångvårdsanstalter har emellertid sedan dess

tillkommit. Det torde vara motiverat att fångvårdsstyrelsen närmare undersöker

vilka behov som nu är mest angelägna och redovisar resultatet i

petita.

Behovet av en uppdelning av Södermanland—Östergötlands distrikt synes

dock efter färdigställandet av de nya för ungt klientel avsedda anstalterna

Hällby och Mariefred klart ådagalagt, varför denna uppdelning enligt departementschefens

mening bör genomföras redan från och med budgetåret

1959/60. Östergötland och Södermanland torde böra bilda var sitt distrikt

med skyddskonsulent placerad i respektive Norrköping och Eskilstuna.

Vidare anses att tjänster för två assistenter och fyra kanslibiträden bör

nyinrättas. Fördelningen av de nya assistenttjänsterna föreslås få ankomma

på Kungl. Maj :t.

De nya konsulent-, assistent- och kanslibiträdestjänsterna bör inrättas

som extra ordinarie och placeras i Ae 19, respektive Ae 17 och Ae 7.

Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tre kontorsbiträden

uppflyttas till kanslibiträden i Ae 7.

Anvisade medel för skrivhjälp uppräknas med 3 500 kronor.

De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av

115 600 kronor, varav 11 800 kronor vikariemedel.

På grund av automatiska utgiftsförändringar uppräknas anslaget vidare

med 44 100 kronor, huvudsakligen till följd av beslut vid 1958 års riksdag

angående ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.

Slutligen uppföres en särskild post å 8 700 kronor till kompensation för

höjda folkpensionsavgifter.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt att i förevarande sammanhang

omnämnda tre kontorsbiträdestjänster uppflyttas till kanslibiträdestjänster

i Ae 7.

Kungl. Maj :ts förslag till utbyggnad av skyddskonsulentorganisationen

innebär inrättande av ytterligare en skyddskonsulent- och två assistenttjänster

jämte tjänster för biträdespersonal. Med hänsyn till vad departementschefen

anfört om betydelsen av kriminalvård i frihet tillstyrker utskottet

förslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

43

a) fastställa följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 316 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 922 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 169 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 8 700

Summa kronor 1 417 100

b) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 417 100

kronor.

43:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 45, s. 107 och 108), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 50 700 kronor, varav 17 000 kronor till reseersättningar,

15 000 kronor till bränsle, lyse och vatten samt 18 700 kronor till

övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 315 200 kronor.

44:o) Övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 108), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000

kronor.

45 :o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 47, s. 108 och 109), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

46 :o) Kurser för övervakare, tillsynsman och förundersökare. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 109), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsynsman

och förundersökare för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande in- 2 år 1959

47 :o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 109 och 110), vilket innebär en ökning

av anslaget med 200 000 kronor att stå till förfogande såsom medelsreserv,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna

fångar m. fl. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av

850 000 kronor.

48 :o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 50, s. 110), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 255 000 kronor.

Diverse

49 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Ersättning

till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 51—54, s. 111 och 112)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1959/60 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond 3 694 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 1 130 000 kronor;

c) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark

137 400 kronor samt

d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten

i Hälsingborg 45 000 kronor.

50 ro) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 112) samt under erinran att anslaget,

som i gällande riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor,

med hänsyn till förefintlig reservation ansetts kunna jämväl för nästa budgetår

uppföras med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

51 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens

område. Kungl. Maj :t har (punkt 56, s. 112 och 113) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

45

inom privaträttens område för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 31 500 kronor.

Under denna rubrik har sammanförts de å riksstaten för budgetåret 1958/

59 upptagna förslagsanslagen Bidrag till internationella byrån i Bern för

skydd av litterära och konstnärliga verk (anslag 11 500 kronor), Bidrag till

internationella institutet för unifiering av privaträtten (3 000 kronor) och

Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta byrå

(16 000 kronor).

Med hänsyn till inträffad kostnadsökning anses en uppräkning av bidraget

till internationella institutet för unifiering av privaträtten erforderlig. Bidraget,

som utgått med oförändrat belopp alltsedan dess tillkomst budgetåret

1946/47, föreslås höjt med 1 000 kronor till 4 000 kronor. Beträffande de

båda andra bidragen beräknas oförändrad medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. inom privaträttens område för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 31 500 kronor.

52:o) Bidrag till Nordisk årsbok m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 57, s.

113) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Nordisk årsbok m. in. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Med hänsyn till att hittills under anslaget Bidrag till Nordisk årsbok anvisade

medel ännu icke behövt tagas i anspråk anses under förevarande anslagspunkt

för budgetåret 1959/60 böra upptagas ett formellt belopp av 100

kronor.

I detta sammanhang, anmäler departementschefen, att från Nordiska rådets

sida föreligger en rekommendation, nr 2/1957, angående utgivande av

en nordisk rättsfallssamling. Därest för Sveriges del kostnader för detta ändamål

skulle uppstå under budgetåret 1959/60, föreslår departementschefen,

att de får bestridas från förevarande anslag och att anslagsrubriken till följd

härav något jämkas. Någon särskild uppräkning av detta skäl erfordras ej.

Vid utgången av budgetåret 1958/59 eventuellt förefintlig behållning å anslaget

Bidrag till Nordisk årsbok föreslås överförd till rubricerade anslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk årsbok m. in. för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

53 :o) Uppgående av gränsen mot Norge m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 58, s. 114), vilket innebär anvisande av medel för de gräns
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

arbeten, som enligt en av svenska och norska regeringarna godkänd plan

skall utföras av Sverige under år 1959, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppgående av gränsen mot Norge

m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

54 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 115), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 1 425 000 kronor.

55 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s.

115), vilket i fråga om medelsanvisningen innebär en ökning med 15 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

56 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj :t under följande punkter framlagda

förslag, nämligen

punkten 24: Vattendomstolarna: Avlöningar samt

punkten 25: Vattendomstolarna: Omkostnader;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 februari 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, Sundelin, Thun, Holmqvist, Pålsson,

Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, Söderberg, Bertil Petersson,

Aastrup och Birke; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm,

Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Hansson

i Skegrie, Mellqvist, Heckscher, Gustafsson i Skellefteå och Gustafsson

i Uddevalla.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

47

Särskilda yttranden

1) av herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och

Heckscher, vilka anfört:

»Under åberopande av vad som uttalades i ett vid statsutskottets utlåtande

nr 13 fogat särskilt yttrande få vi ånyo understryka som vår uppfattning,

att riksdagens beslut i enskilda utgiftsfrågor böra anses som preliminära

och alltså icke giltiga förrän efter beslutet om den slutliga statsregleringen.

Emellertid pågå för närvarande överläggningar om en överenskommelse med

syfte att undvika att denna fråga ställes på sin spets genom yrkanden om

formligt uttalande härom i anslutning till varje särskild anslagsfråga. Under

förutsättning att dessa överläggningar leda fram till en uppgörelse avstå

vi från dylika yrkanden vid de särskilda anslagsbesluten; i motsatt fall

förbehålla vi oss att framställa sådana yrkanden vid behandlingen av återstående

anslagsfrågor.»

2) av herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och

Heckscher, vilka anfört:

»Enligt vår mening föreligger icke helt obetydliga möjligheter till anslagsbegränsning

i den direkta statsverksamhetens omkostnader. I detta sammanhang

få vi erinra om de vid årets riksdag väckta likalydande motionerna

I: 120 och II: 139, vari bl. a. hemställts, dels att riksdagen måtte ur

budgeten avföra samtliga anslagsposter som upptagits i vid motionerna fogad

bilaga, dels såvitt angår andra huvudtiteln, att anslag till diverse utgifter

måtte beräknas till 2 627 200 kronor, dels ock att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa att under de avförda anslagen liggande

medelsbehov måtte i mån av medelstillgång tillgodoses inom ramen för anslaget

till diverse utgifter. Motionärernas förslag innebär för andra huvudtitelns

vidkommande en besparing å 656 800 kronor. De i motionerna väckta

förslagen skulle i betydande utsträckning tillgodose behovet av sparsamhet

med omkostnadsanslagen och dessutom i åtskilliga avseenden möjliggöra

ökad smidighet i anslagens användning. Sedan dessa motioner emellertid

numera avslagits av riksdagen, ha vi ansett oss böra biträda de reservationer,

som innebär bifall till motionerna I: 191 och II: 248.»

3) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Svensson i Stenkyrka och Hansson

i Skegrie, vilka anfört:

»Behovet av sparsamhet i fråga om statsutgifterna bör beaktas i alla sammanhang.

Detta gäller inte minst beträffande tillsättandet av nya tjänster i

statsförvaltningen. I årets statsverksproposition föreslås en mängd dylika

nya tjänster. Bland dessa finns givetvis flera vars berättigande inte kan

ifrågasättas. Detta gäller exempelvis befattningar vid nyinrättade avdelningar

inom sjukvården, undervisnings- och rättsväsendet.

För den utomstående är det svårt att bedöma det berättigade behovet av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

tjänster i övrigt, varför något angivande av vissa bestämda tjänster såsom

mer eller mindre behövliga är synnerligen vanskligt. Vi anser emellertid att

stor restriktivitet bör iakttagas av Kungl. Maj :t vid tillsättandet av nya

tjänster. I nuvarande ansträngda statsfinansiella läge bör man i största möjliga

utsträckning söka handlägga förekommande arbetsuppgifter med den

personal som redan finns. Genom rationaliseringar och god arbetsplanering

bör detta i stort sett vara möjligt.

Vi ansluter oss, såsom ovan sagts, till kravet på sparsamhet i all den utsträckning

detta kan ske med tillgodoseende av berättigade intressen. Med

hänsyn till att redan många nya tjänster avses att tillskapas under kommande

budgetår kan vi emellertid inte finna det logiskt med en generell

minskning av omkostnadsanslagen med i motionerna I: 191 och II: 248

föreslagna tio procent. En sådan nedskärning kan under dessa förhållanden

betyda att nyanställd personal ej kan till fullo utnyttjas.»

Reservationer

1) vid punkten 2 (Statsråden utan departement m. in.: Omkostnader) av

herrar Sundelin, Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp,

Stålil, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och

Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna

I: 191 och II: 248 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till det allvarliga budgetläget har i de likalydande

motionerna I: 191 och II: 248 framhållits att det är nödvändigt att förutom

beskärningar av statliga bidrag också söka nå anslagsbegränsningar i fråga

om den direkta statsverksamheten. Motionärerna har föreslagit att de i statsverkspropositionen

för budgetåret 1959/60 upptagna anslagen till de centrala

förvaltningsmyndigheternas omkostnader nedsättes med 10 procent.

Utskottet vill i likhet med motionärerna erinra om att finansministern i

statsverkspropositionen för sin del bedömt budgetläget så att en skattehöjning

av storleksordningen en halv till en miljard kronor anses ofrånkomlig.

Förslag härom har av finansministern förutskickats bli framlagt senare

under vårsessionen, då konjunkturläget skulle kunna bättre överblickas.

Med hänsyn till det uppkomna statsfinansiella läget vill utskottet för sin

del starkt understryka nödvändigheten av att begränsningar uppnås i statens

utgifter. Härvidlag bör såsom motionärerna framhållit begränsningar

eftersträvas även i anslagsanvisningarna för den direkta statsverksamheten,

där så kan ske utan allvarligt men för vitala intressen. Motionärerna har då

pekat på omkostnaderna i statsförsvaltningen men ansett att undantag finge

göras för verksamhetsgrenar som har direkta vårdande eller undervisande

uppgifter liksom för domstolsväsendet. Besparingsaktionen borde enligt motionärernas

mening sålunda begränsas till omkostnadsanslagen för centrala

myndigheter med förvaltande eller administrativa uppgifter. Utskottet kan

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

49

för sin del tillstyrka motionärernas förslag. Utskottet anser sig inte böra

ingå på vilken särskild delkostnadspost — resor, bränsle och lyse, städning,

expenser etc. — som bör begränsas utan anser i likhet med motionärerna

att det bör få ankomma direkt på vederbörande verks ledning att avgöra

fördelningen av anslaget och på vad sätt detta kan få den mest

effektiva användningen. Härigenom kan på ett smidigt sätt hänsyn tagas till

de skiftande behoven inom de olika myndigheterna. Utskottet utgår vidare

från att de nedsättningar av anslagen som nu göres i vissa fall får ses som

ett arrangemang betingat av det inträdda statsfinansiella krisläget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet i förevarande sammanhang,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu är i

fråga, till Statsråden utan departement m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 16 600

kronor.»

2) vid punkten 4 (Justitiedepartementet: Omkostnader) av herrar Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp,

Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och Gustafsson

i Skellefteå, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 191 och II: 248

föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu

är i fråga, till Justitiedepartementet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 159 300 kronor.»

3) vid punkten 9 (Justitiekanslersämbetet: Omkostnader) av herrar Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp,

Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och Gustafsson

i Skellefteå, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 191 och II: 248

föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

»alt riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu

är i fråga, till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 21 600 kronor.

»

4) vid punkten 11 (Riksåklagarämbetet: Omkostnader) av herrar Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp,

Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och Gustafs
Dihang

till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 2

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

son i Skellefteå, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 191 och II: 248

föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu

är i fråga, till Riksåklagarämbetet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 28 400 kronor.»

5) vid punkten 17 (Hovrätterna: Avlöningar) av herrar Ivar Johansson,

Pålsson, Birke, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården,

Hansson i Skegrie och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna I: 102 och II: 146 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Hovrättens

arbetsläge» och slutar med »utskottet motionerna», bort ha följande

lydelse:

»Såväl 1955 års domarutredning som den 1957 tillsatta utredningen angående

omreglering av hovrätternas domsområden kan beräknas slutföra sitt

arbete i början av innevarande år. Att nu inrätta en ny ordinarie avdelning

vid hovrätten synes därför såsom motionärerna funnit innebära ett föregripande

av utredningarnas förslag, eftersom en uppdelning av hovrättens alltför

omfattande jurisdiktion kan komma att leda till att en ny hovrätt inrättas

i Bergslagen. Departementschefen framhåller visserligen att — med hänsyn

till bestämmelserna i § 13 i statens allmänna avlöningsreglemente om

ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet -— förslaget inte kan anses

föregripa ett eventuellt förslag om minskning av hovrättens domkrets. Även

om tjänstemännen kan tvingas att flytta, så finns det risk för att man får en

sämre rekrytering för en ny domstol genom detta förfarande, än om man

går den vanliga ansökningsvägen. Härtill kommer angelägenheten av att i

nuvarande ansträngda statsfinansiella läge iakttaga stor återhållsamhet med

statens utgifter. I likhet med både statskontoret och motionärerna föreslår

utskottet därför att någon ny avdelning vid Svea hovrätt inte skall inrättas.

Det äskade anslaget till hovrätternas avlöningar bör därför skäras ned med

255 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 102 och II: 146

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under

budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i hovrätternas

personalförteckning, som föranledes av vad föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1959 och utskottet anfört:
b)

fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1959/60

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

51

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 3 735 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 54 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

....................................... 4 007 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 204 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 56 000

Summa kronor 9 057 000

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 9 057 000 kronor.»

6) vid punkten 21 (Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän) av

herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Heckscher,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen II: 8 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »sålunda motionen», bort ha följande lydelse:

»Enligt motionärens beräkning, grundad på förhållandena vid den egna

domsagan, skulle den ökade användningen av tremansnämnd innebära en

reduktion av antalet »nämndemansdagsverken» med 16 procent. Då motsvarande

förhållande torde komma att råda i övriga domsagor, synes det utskottet

fullt befogat att i enlighet med motionärens förslag utgå från en i förhållande

till Kungl. Maj :ts beräkning minskad medelsanvisning. Utskottet

föreslår att minskningen såsom motionären angivit bestämmes till 500 000

kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionen 11:8 till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.»

7) vid punkten 24 (Tekniska hjälpmedel in. in. vid domstolsväsendet) av

herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Heckscher,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:8 och 11:9 och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Såvitt utskottet»

och slutar med »utskottet motionerna», bort ha följande lydelse:

»Som motionärerna anfört torde tingshusbyggnadsskyldiga i regel numera

själva draga försorg om att anskaffa erforderliga ljudupptagningsapparater.

För övrigt lär stadsdoinstolutredningen, vars betänkande är att emotse

under 1959, överväga att föreslå utsträckning av tingshusbyggnadsskyldig
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

heten till att omfatta även anskaffandet av ljudupptagningsapparater. Härtill

kommer det hårt ansträngda statsfinansiella läget. Med beaktande av de

medel som tidigare anvisats särskilt för ljudupptagningsapparater föreslår

utskottet därför att förevarande anslag i enlighet med motionärernas förslag

anvisas med 33 200 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts beräkning

av medelsbehovet innebär en minskning med 76 800 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 8 och II: 9 till Tekniska

hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1959/

60 anvisa ett reservationsanslag av 33 200 kronor.»

8) vid punkten 32 (Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader) av herrar Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Aastrup, Birke, Skoglund i Doverstorp, Ståhl,

Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Heckscher och Gustafsson i

Skellefteå, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 191 och II: 248 föreslagna

anslagsminskningen och att därför utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 248, såvitt nu

är i fråga, till Fångvårdstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 216 000 kronor.»

590259 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kangl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgiftei'' för budgetåret 1959/60 u s. 1 i texten