Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under tredje huvudtiteln, avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1959-02-27 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under tredje huvudtiteln, avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
1
Nr
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1959/60 under tredje huvudtiteln,
avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
Utrikesförvaltningen
l:o) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t under tredje huvudtiteln (punkt 1, s. 2—14 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari 1959)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för utrikesförvaltningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Utrikesförvaltningen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 31 636 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 31 394 000 kronor.
Beträffande den diplomatiska och konsulära personalen har departementschefen
lämnat en redogörelse rörande utvecklingen i sin helhet av
utrikesförvaltningens organisation och arbetsuppgifter alltsedan krigsslutet.
Härefter har departementschefen anfört bl. a. följande.
I syfte att få en aktuell bild av behovet av diplomatisk och konsulär personal
har en ny översyn påbörjats inom utrikesdepartementet för att söka
klarlägga omfånget av utrikesförvaltningens nuvarande arbetsuppgifter. Resultatet
av denna undersökning torde i sinom tid böra redovisas för riksdagen
tillika med förslag om därav eventuellt påkallade organisatoriska
åtgärder.
Det står emellertid redan nu klart, att vissa nytillkommande arbetsuppgifter
kräver en omedelbar personalförstärkning. I 1958 års statsverksproposition
framhöll departementschefen bland annat, att ett starkt behov förelåg
av en förstärkning av utrikesrcpresentationen genom upprättandet av nya
självständiga beskickningar i Nordafrika och Bortre Indien. Sedan 1958 års
riksdag med anledning härav beviljat medel för en rådsbefattning har det,
som tidigare nämnts, varit möjligt att upprätta en självständig beskickning
i Rabat. Emellertid kvarstår fortfarande behovet av en självständig
1 Biliang till riksdagens protokoll 1059. 6 samt. Nr 3
2
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
beskickning i Bortre Indien. Angelägenheten av att en sådan beskickning
snarast inrättas har den senaste tiden ånyo understrukits från näringslivets
sida. Departementschefen föreslår därför, att en ny post i rådsgraden
inrättas, nämligen en tjänst i Be 1, närmast avsedd att placeras i Bangkok.
Den nya beskickningens verksamhetsområde skulle omfatta — förutom Thailand
— jämväl den intilliggande staten Burma. Nämnda två stater tillhör
f. n. beskickningens i Peking, respektive beskickningens i New Delhi verksamhetsområden.
Alltsedan år 1948 har en svensk representant varit knuten till Förenta Nationernas
Europakontor i Geneve (prop. 1948: 258 s. 3 och 4). Intill 1952
har posten beklätts av tjänstemän, vilka utlånats från handelsdepartementet
eller dåvarande handels- och industrikommissionen. Sedan behov gjort
sig gällande att i Geneve placera en tjänsteman, vilken skulle vara knuten
till samtliga internationella organisationer i Geneve av betydelse för Sverige,
förordnades i april 1952 en förste sekreterare från utrikesdepartementet att
tjänstgöra där som svensk delegerad för frågor rörande internationellt samarbete.
Medel för hans avlöning beräknades under anslaget till Särskilda förhandlingar
med främmande makter. Under de sex år som förflutit sedan
dess har de internationella organisationernas verksamhet i Geneve väsentligt
ökat, vilket medfört en motsvarande ökning av arbetsuppgifternas betydelse
och omfattning för den svenske representanten. De krav som numera
ställes på denne är av sådan natur, att posten synes böra beklädas av en
tjänsteman i rådsgraden. Flertalet andra länders representanter i Geneve är
sålunda placerade i denna eller högre grad. Departementschefen föreslår
därför, att ifrågavarande arvodesbefattning förvandlas till en tjänst i Be 1
och att medel för tjänstemannens avlöning beräknas under utrikesförvaltningens
avlöningsstat, varvid anslaget till Särskilda förhandlingar med
främmande makter kan nedräknas med 50 000 kronor.
Tillkomsten av en gemensam marknad mellan de sex europeiska länder,
som undertecknat Ronr-fördraget, kommer otvivelaktigt att ställa ökade krav
på vår handelspolitiska representation i dessa länder. Vare sig ansträngningarna
att skapa ett europeiskt frihandelsområde vinner framgång eller samarbetet
mellan OEEC-länderna som en följd av Rom-fördragets ikraftträdande
får en annan inriktning, måste man räkna med att den svenska exportindustrin
kommer att möta skärpt konkurrens och nya avsättningsproblem,
som kan medföra behov av ökat stöd från vår officiella representation
i dessa länder. Denna utveckling kan komma att aktualisera frågan om en
förstärkning av utlandsrepresentationen inom det berörda området.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör sex tjänster som andre
sekreterare, beskickningssekreterare eller vicekonsuler i Ao 19 utbytas mot
sex tjänster som förste sekreterare, förste beskickningssekreterare eller förste
vicekonsuler i Ao 23.
Såsom anfördes i statsverkspropositionen till 1958 års riksdag (III ht s. 3
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
3
och 4) företogs under 1957 inom utrikesdepartementet en översyn av hela
kanslistorganisationen. Denna utredning utmynnade i vissa förslag till ändrade
bestämmelser rörande den reglerade befordringsgången för kanslister.
Sedan uppgörelse i frågan träffats mellan civildepartementet och vederbörande
personalorganisation, framlades i proposition 1958: 158 hl. a. förslag
till ny reglerad befordringsgång för kanslister inom utrikesförvaltningen,
vilket godkändes av riksdagen (rskr B 11). Genom de nya bestämmelserna
har 34 extra tjänstemän tillhörande den administrativa personalen
överförts till den diplomatiska och konsulära personalen. Härigenom torde de
under utrikesförvaltningens avlöningsanslag upptagna delposterna Diplomatisk
och konsulär personal: Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ävensom Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
Prisutjämningstillägg samt Särskilda förmåner i övrigt komma att överskridas
under innevarande budgetår, vartill riksdagens bemyndigande erhållits.
För nästkommande budgetår har avlöningsstaten uppgjorts med beaktande
av här nämnda omplaceringar.
Med avseende å kanslistorganisationen föreslås, att en kanslisttjänst i
Ao 15 inrättas inom den diplomatiska och konsulära personalen i utbyte
mot en extra tjänst i Ag 14 inom den administrativa personalen.
I 1954 års statsverksproposition (III ht s. 1 och 2) framhölls, att genomföl
andet ar 1953 av en ny kanslistorganisation bl. a. nödvändiggjorde vissa
övergångsanordningar. I anslutning härtill har nu anmälts, att två kanslisttjänster
å övergångsstat (III ht 1955 s. 3), en i Ao 14 samt en i Ao 11,
indragits under innevarande budgetår. Tjänsterna torde avföras ur personalförteckningen
och utbytas mot två kanslisttjänster i den reglerade befordringsgången.
Prisut jämningstillägg. Den nuvarande ordningen med prisutjämningstillägg
till utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära personal tillkom
genom beslut av 1939 års riksdag, då gällande avlöningssystem för
denna personalkategori i del väsentliga fastställdes (III ht 1939 och prop.
1939: 28). Avsikten var främst alt kompensera tjänstemännen för ökningar
av levnadskostnaderna på grund av stegrade priser och ändrade valutaförhållanden
vid tjänstgöring utomlands.
De extraordinära förhållandena under och efter andra världskriget har
haft till följd, att de ordinarie förmånerna blivit alltmer otillräckliga utomlands.
Allt större belopp till prisut jämningstillägg har därför måst äskas
och har även erhållits av riksdagen. För innevarande budgetår bär beviljats
ett anslag av ti 333 000 kronor.
För budgetår et 1959/00 föreslås, att ett belopp av 7 033 000 kronor beräknas
till anslagsposten Diplomatisk och konsulär personal: Prisutjämningst
illä gg. I jämförelse med för innevarande år beviljade medel innebär detta
en uppräkning med 700 000 kronor. Denna ökning är huvudsakligen föranledd
av den i det föregående anmälda överföringen av 34 extra tjänstemän
från utrikesförvaltningens administrativa personal till dess diplomatiska
och konsulära personal, överföringen beräknas medföra eu ökning av före
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
varande anslagspost med omkring 400 000 kronor och en samtidig minskning
av samma storleksordning av anslagsposten Administrativ personal.
Ortstillägg. Återstoden av ökningen av förevarande anslagspost, 300 000 kronor,
torde dels anlitas för tidigare nämnda rådsposter i Bangkok och Geneve
och dels tagas i anspråk för täckande av automatiska utgiftsstegringar.
Beträffande den administrativa personalen framhåller departementschefen
bl. a. följande.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 februari 1958 har uppdragits
åt en särskild utredningsman att utarbeta och framlägga förslag till
bestämmelser rörande förvaltningen och redovisningen av de å riksstatens
tredje huvudtitel anvisade medlen samt att inkomma med de förslag till organisatoriska
förändringar inom utrikesdepartementets personalavdelning,
som i samband därmed kan befinnas påkallade. Genom Kungl. Maj:ts
beslut den 19 september 1958 har uppdraget utsträckts att avse dels att
verkställa en sådan prövning av frågan om den lämpligaste ordningen för
handläggningen av administrativa ärenden inom utrikesdepartementet, som
av riksdagen ansetts befogad (SU 1958: B 34, rskr 1958: B 56), dels att göra
en av riksdagen begärd översyn rörande formerna för utrikesdepartementets
medelsförvaltning, i vad den avser åt departementet anförtrodda medel
(SU 1958: B 55, rskr 1958: B 85). Utredningen har påbörjats. Med anledning
av att under hösten 1958 misstanke uppkommit om oegentligheter inom
räkenskapsväsendet vid en beskickning, har utredningsmannen anmodats
att i särskild ordning företaga en översyn av organisationen för den medelsförvaltande
verksamheten vid beskickningar och konsulat samt av gällande
ordning för revision av dessa myndigheters kamerala redovisning. I avvaktan
på resultatet av sistnämnda översyn har en förstärkning ansetts böra göras
av den personal inom ekonomibyrån, som deltar i förenämnda revisionsarbete.
Detta kan genomföras inom ramen för tillgängliga anslagsmedel.
Med hänsyn till den fortgående ökningen av arbetsuppgifterna inom utrikesförvaltningen
föreslås, att fyra nya kontorsbiträdestjänster i reglerad
befordringsgång inrättas för att täcka de mest angelägna behoven.
Tio tjänster såsom kontorister i Ae 9 samt en expeditionsvakttjänst i Ag
8 föreslås överförda å ordinarie, respektive extra ordinarie stat.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör följande tjänster uppflyttas,
nämligen två kontorister i Ao 9 till kansliskrivare i Ao 10 samt fyra
kontorsbiträden i reglerad befordringsgång till kanslibiträden i Ae 7.
De av departementschefen framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsbehovet
med 62 784 kronor för två rådstjänster i Be 1, 24 480 kronor för
uppflyftning av sex andre sekreterare i Ao 19 till förste sekreterare i Ao 23,
720 kronor för en kanslist i Ao 15 (varvid en tjänst i Ag 14 indrages),
34 512 kronor för fyra kontorsbiträden i reglerad befordringsgång samt 4 920
kronor för de i det föregående nämnda lönegradsförändringarna.
Vidare bör det under posten Diplomatisk och konsulär personal upptagna
beloppet till Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
5
tjänstemän: Prisutjämningstillägg i enlighet med vad som tidigare anförts
uppräknas med 700 000 kronor. Under posten Administrativ personal uppiört
belopp till Ortstillägg torde kunna minskas med sammanlagt 800 000
kronor. Det under förstnämnda anslagspost uppförda beloppet till Särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: Särskilda förmåner
i övrigt torde med hänsyn till förutsedd ökad belastning höjas med
200 000 kronor.
Under envar av posterna Diplomatisk och konsulär personal, Administrativ
personal samt Pressattachéer har uppförts en förslagsvis betecknad anslagspost,
benämnd Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, som
beräknats till 56 000, 36 000, respektive 2 000 kronor. Nettoökningen under
delposterna till Rörligt tillägg förutses uppgå till 6 000 kronor, varjämte löneklassuppflyttningar
samt uppflyttningar i reglerad befordringsgång beräknas
föranleda automatiska utgiftsstegringar med sammanlagt 142 880
kronor. Å andra sidan har till följd av vidtagna besparingar beloppen till
avlöningar åt ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän under posterna till
Diplomatisk och konsulär personal samt Adminstrativ personal samtidigt
kunnat minskas med 228 408 kronor.
Anslaget torde således höjas med sammanlagt 241 888 kronor eller i runt
tal 242 000 kronor och för nästa budgetår uppföras med 31 636 000 kronor
med den av departementschefen föreslagna fördelningen på anslagsposter.
Utskottet. För att pröva behovet av diplomatisk och konsulär personal
och klarlägga omfånget av utrikesförvaltningens nuvarande arbetsuppgifter
har inom utrikesdepartementet påbörjats en ny översyn av hithörande
förhållanden. Utskottet finner en dylik översyn vara behövlig och förutsätter,
att densamma utan tidsutdräkt slutföres och redovisas för riksdagen tilllika
med förslag om därav eventuellt påkallade organisatoriska åtgärder.
I avvaktan på denna översyn har det emellertid visat sig, att vissa nytillkommande
arbetsuppgifter kräva en omedelbar personalförstärkning. Mot
departementschefens förslag i dessa delar synes utskottet icke något vara
att erinra. Utskottet tillstyrker alltså, att eu självständig beskickning inrättas
i Bortre Indien och att för ändamålet inrättas en ny post i rådsgraden
i Be 1, närmast avsedd att placeras i Bangkok. Vidare tillstyrkes, att
den nuvarande arvodesbefattningen vid Förenta Nationernas Europakontor
i Geneve omvandlas till en tjänst i Be 1. Medlen för tjänstemannens avlöning
torde, på sätt föreslagits, böra bestridas av förevarande anslag, varvid
anslaget till Särskilda förhandlingar med främmande makter, under vilket
arvodesbefattningen hittills redovisats, kan minskas med 50 000 kronor.
Mot de av departementschefen i övrigt verkställda beräkningarna har utskottet
icke något att erinra.
Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit
Kung]. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition
får utskottet hemställa,
6
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för utrikesförvaltningen:
Personalförteckning
I.
Diplomatisk och konsulär personal
A. Ordinarie tjänstemän:
Befattning Lönegrad
1 sändebud såsom kabinettssekreterare ........ Bo 6
4 sändebud .................................. Bo 6
7 sändebud .................................. Bo 5
1 chef för rättsavdelningen ............ Bo 51 (Bo 4)
1 chef för handelsavdelningen........ Bo 5 eller Bo 4
2 utrikesråd såsom avdelningschefer............ Bo 4
25 sändebud eller generalkonsuler .............. Bo 4
1 protokollchef .............................. Bo 1
34 byråchefer, beskickningsråd, handelsråd eller
konsuler .................................. Bo 1
46 förste sekreterare, förste beskickningssekreterare
eller förste vicekonsuler .................... Ao 23
13 andre sekreterare, beskickningssekreterare eller
vicekonsuler .............................. Ao 19
12 förste kanslister .......................... Ao 19
20 kanslister .................................. Ao 15
B. Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad an Ae 19:
Befattning Lönegrad
1 sändebud................................... Be 4
9 byråchefer, beskickningsråd, handelsråd eller
konsuler .................................. Be 1
15 förste sekreterare, förste beskickningssekreterare
eller förste vicekonsuler .................. Ae 23
C. Tjänsteman å övergångsstat:
1 kanslist .................................. Ao 11
II. Administrativ personal
A. Ordinarie tjänstemän:
1 kansliråd och chef för arkivet................ Bo 1
1 kansliråd och chef för ekonomibyrån ........ Bo 1
1 förste arkivarie ............................ Ao 24
1 förste bibliotekarie ........................ Ao 24
1 Så länge nuvarande befattningshavare innehar tjänsten.
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
7
1 förste byråinspektör ........................ Ao 23
1 arkivarie .................................. Ao 21
1 förste revisor .............................. Ao 21
1 revisor .................................... Ao 19
1 kontorsskrivare ............................ Ao 13
5 förste kansliskrivare ........................ Ao 12
1 expeditionsförman .......................... Ao 10
15 kansliskrivare .............................. Ao 10
36 kontorister ................................ Ao 9
3 förste expeditionsvakter .................... Ao 8
14 expeditionsvakter .......................... Ao 7
54 kanslibiträden .............................. Ao 7
91 kontorsbiträden ............................ Ao 5
B. Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:
1 förste kanslisekreterare...................... Ae 23
1 pressombudsman............................ Ae 23
2 översättare ...................... Ae 23
1 arkivarie .................................. Ae 21
1 intendent .................................. Ae 21
1 redaktör .................................. Ae 21
C. Tjänstemän å övergångsstat:
1 kamrerare.................................. Ao 23
2 kanslister .................................. Ao 11
4 kansliskrivare .............................. Ao 10
1 kanslibiträde .................... Ao 7
III. Pressattachéer
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:
Befattning Lönegrad
7 pressattachéer.............................. Ae 23
b) godkänna följande avlöningsstat för utrikesförvaltningen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
I. Diplomatisk och konsulär personal............20127 000
1. Avlöning till departementschefen,
ministern för utrikes ärendena ... 52 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................ 4 582 000
8
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
3. Arvoden bestämda av Kungl.
Maj :t ........................ 8 000
4. Exspektansarvoden bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ....... 250 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ..................... 3 116 000
6. Särskilda löneförmåner till ordi
narie
och icke-ordinarie tjänstemän
......................... 11 123 000
a. Representationsbi
drag
till ministern
för utrikes ärendena
.............
b. Representationsoch
hyresbidrag till
vissa befattningshavare
i utrikesdepartementet
....
c. Prisutjämningstill
lägg.
.............
d. Särskilda förmåner
i övrigt, förslagsvis
7. Rörligt tillägg, förslagsvis
..................
8. Kompensation för höjda folkpen
-
sionsavgifter, förslagsvis......... 56 000
II. Administrativ personal...................... 7 908 000
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................ 1 886 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
......................... 3 236 000
3. Ortstillägg.................... 1 930 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... 820 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......... 36 000
III. Pressattachéer.............................. 511 000
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal
......................... 180 000
2. Ortstillägg, förslagsvis........... 300 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 29 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......... 2 000
20 000
20 000
7 033 000
4 050 000
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
9
IY. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd
personal................................... 2 760 000
V. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis............................ 30 000
Summa kronor 31 636 000
c) till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 31 636 000 kronor.
2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 14—16) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 6 390 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sundelin (I: 192) och den andra inom andra kammaren av
herr Ståhl m. fl. (11:250), hemställts, att riksdagen måtte till Utrikesförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 5 751 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 248.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 179 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att de för innevarande budgetår med
370 000 respektive 410 000 kronor uppförda delposterna till inköp och underhåll
av möbler in. fl. inventarier samt inköp av inventarier för tjänstebostäder
överföras till nästpåföljande anslag Inventarier för beskickningar,
delegationer och konsulat. Härigenom möjliggöres att anskaffningen av
möbler och andra inventarier för utlandsmyndigheternas kanslier samt
tjänste- och personalbostäder kan planläggas på längre sikt och på ett rationellare
sätt.
I vad avser utgifter för anskaffande av tjänstebilar till beskickningar,
delegationer och konsulat lämnas riksdagen härom årlig redogörelse. Under
budgetåret 1957/58 har sålunda en tjänstebil för en kostnad av 6 400
kronor inköpts för OEEC-delegationen i Paris, varjämte tolv äldre bilar
av driftsekonomiska skäl utbytts mot nya.
Utskottet. På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig
böra tillstyrka, att ifrågavarande under detta anslag hittills uppförda båda
delposter från och med nästa budgetår överföras till nästpåföljande anslag.
Föreliggande motioner utgöra ett led i en av samma motionärer framlagd
plan för en generell minskning med tio procent av vissa i statsverkspropositionen
under olika huvudtitlar upptagna omkostnadsanslag. Utskottet
har i tidigare sammanhang förklarat sig icke kunna tillstyrka en
10
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1359
sådan metod för anslagsminskning. I enlighet härmed avstyrker utskottet
jämväl förevarande motioner.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 250, till Utrikesförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 6 390 000 kronor.
3:o) Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 16 och 17) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 800 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.
För inventarieanskaffning för beskickningsanläggningarna i New Delhi
och Tokio beräknas 200 000 kronor.
Under anslaget beräknas vidare ett belopp av 600 000 kronor för ändamål,
som tidigare redovisats under omkostnadsanslaget.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under närmast föregående
punkt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts föreliggande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Inventarier för beskickningar, delegationer
och konsulat för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.
4:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 17), innebärande en anslagshöjning av 25 000 kronor, som
föranletts av ökade krav på högre ersättningar åt olönade konsuler, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kronor.
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
5:o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 18), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella
byrå i Haag för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 4 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 195!)
11
6:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
(j, s. 18) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 5 200 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 198 500 kronor.
Storleken av Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för år 1959 har vid
statsverkspropositionen framläggande icke kunnat med full säkerhet avgöras,
men uppgifter därom kommer att föreligga vid tidpunkten för anslagsfrågans
behandling i riksdagen. En preliminär beräkning på grundval
av nu kända förhållanden har emellertid gett vid handen ett anslagsbehovav
i runt tal 5 200 000 kronor, däri inberäknat Sveriges andel i Förenta
Nationernas kostnader för dess vaktstyrka i Mellersta Östern.
Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad promemoria av följande innehåll:
1. I statsverkspropositionen 1959 (III ht s. 18) anföres, att mera slutgiltiga
uppgifter om storleken av Sveriges bidrag till Förenta Nationerna
lör år 1959 lämpligen torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott, så
snart de föreligger.
2. Enligt en den 13 december 1958 av FN:s generalförsamling antagen
resolution är fördelningen av utgifter i FN:s ordinarie budget för år 1959
följande:
Dollars
A. Förenta Nationerna
I. Generalförsamlingens, rådens in. fl. organs möten .... 2 477 000
II. Särskilda uppdrag, utredningar och undersökningar .... 4 028 400
III. Sekretariatet ...................................... 39 359 300
IV. Särskilda kontor (flyktingkommissarie m. m.) ........ 1 448 000
V. Gemensamma kostnader för hyra, tjänster och inventarier 8 154 420
VI. Tekniskt bistånd.................................... 2 005 000
VII. Avbetalning å byggnadslån .......................... 2 649 500
B. Internationella domstolen
VIII. Internationella domstolen .......................... 680 500
Summa 60 802 120
Avgår beräknade inkomster 5 317 880
Summa netto 55 484 240
Till nettoutgifterna för 1959 kommer tilläggsanslag för 1958 på sammanlagt
6 059 050 dollars, varifrån avgår ett belopp av 43 290 dollars, utgörande
beräknade inbesparingar under 1958 i samband med avvecklingen avutgifterna
under tidigare år. Det belopp, som under 1959 skall täckas genom
bidrag från FN:s medlemsstater, uppgår således till (55 484 240 -|~
6 059 050 — 43 290 =) 61 500 000 dollars.
3. Utöver förutnämnda ordinarie budget har FN:s kostnader för dess
vaktstyrka i Mellersta östern för år 1959 fastställts till 19 miljoner dollars,
12
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
varifrån avdragits vissa framför allt av Förenta Staterna utlovade frivilliga
bidrag till ett sammanlagt belopp av 3 795 000 dollars, lämnande en nettosumma
av 15 205 000 dollars att täckas genom bidrag från FN:s medlemsstater
enligt den ordinarie bidragsskalan.
4. I en den 11 december 1958 antagen resolution har generalförsamlingen
fastställt bidragsskalan för 1959 för medlemsstaterna, varvid Sveriges
bidragskvot bestämts till 1,39 % (för år 1958 uppgick den till 1,43 %)•
5. Enligt skrivelser från FN-sekretariatet den 15 och 19 januari 1959 utgör
Sveriges bidrag till FN:s ordinarie budget för år 1959, inklusive förutnämnda
tilläggsanslag, 741 615 dollars netto (avdrag har därvid bl. a. skett
för Sverige tillkommande återbetalning från FN:s skatteutjämningsfond
samt för överskott å bidraget för år 1958) och till FN:s vaktstyrka 210 616
dollars, sammanlagt 952 221 dollars. Sistnämnda belopp motsvarar (efter
en kurs av 1 $ = 5: 18 kr) i svenskt mynt 4 932 504: 78 kronor.
6. Som bekant har Sverige vad angår bidraget till FN:s vaktstyrka ett
motkrav på FN för den i vaktstyrkan ingående svenska kontingenten, varför
i realiteten ett utjämningsförfarande kommer att äga rum mellan Sverige
och FN. Av budgettekniska skäl har det likväl ansetts riktigast, att
utgiften i fråga uppföres under tredje huvudtiteln.
Utskottet. Såsom av förenämnda promemoria framgår belöper sig Sveriges
bidrag till Förenta Nationerna för år 1959 till, i avrundat tal, 4 932 500
kronor. Anslaget torde därför böra uppföras med sistnämnda belopp, vilket
i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med
267 500 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Förenta Nationerna för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 4 932 500 kronor.
7:o) Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC). Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 7, s. 19 och 20) att till ifrågavarande
ändamål för hudgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 400 000 kronor.
Beträffande organisationens utgifter torde ökade utgifter vara att emotse
beroende dels på utvidgning av organisationens verksamhet, dels på kostnadsstegringar
i Frankrike. För budgetåret 1959/60 uppskattas Sveriges
bidrag till organisationen till 1 120 000 kronor, varvid medräknats den på
Sverige fallande andelen av köpeskillingen för Oribus-lomten, omkring
125 000 kronor.
För transportministerkonferensen, vars sekretariat bekostas av organisationen,
beräknas Sveriges bidrag för budgetåret 1959/60 till oförändrat belopp,
14 000 kronor.
Sveriges bidrag till produktivitetsinstitutet beräknas för budgetåret
1959/60 till oförändrat belopp, 365 000 kronor.
För det nvupprättade europeiska atomenergiorganet har Sveriges bidrag
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
13
för år 1958/59 fastställts till drygt 81 000 kronor. För nästa budgetår torde
ett något större belopp, sannolikt omkring 90 000 kronor, vara att förutse.
För det likaledes nyupprättade kontoret för vetenskaplig och teknisk personal
har Sveriges bidrag för innevarande budgetår bestämts till i runt tal
36 000 kronor. För budgetåret 1959/60 torde ett oförändrat belopp tills vidare
kunna anslås, men det kan icke uteslutas, att en höjning blir erforderlig.
Vad slutligen angår den för medlemsstaterna gemensamma fonden för
publicitetsändamål i Förenta Staterna utgör bidraget budgetåret 1958/59
60 000 kronor. För budgetåret 1959/60 föreligger ett budgetförslag, enligt
vilket utgifterna skulle stiga med 20 %. Sveriges bidrag kommer enligt detta
förslag att uppgå till omkring 72 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 700 000 kronor.
8:o) Europarådet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 20)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.
Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1959/60
har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet
bestämmas, men uppgifter därom kommer att föreligga vid anslagsfrågans
behandling i riksdagen. Såvitt i berörda proposition kunnat bedömas, torde
bidraget emellertid ej komma att understiga innevarande budgetårs anslag.
Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad promemoria av följande innehåll:
1. I statsverkspropositionen 1959 (III ht. s. 20) anföres, att uppgifter
om storleken av Sveriges bidrag till Europarådet för kalenderåret 1960
lämpligen torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.
2. Europarådets budget för kalenderåret 1959 fastställdes den 29 januari
1959. Budgetförslaget upptog eu sammanlagd utgiftssumma om 1 279 990 000
Iranska francs, varav 1 254 590 000 skulle täckas genom bidrag från medlemsländerna.
Under budgetbcliandlingen reducerades vissa av de i förslaget
upptagna posterna. Det exakta belopp som skall täckas av medlemsländerna
beräknas föreligga först senare, men det kan förutses uppgå till cirka
1 225 000 000 franska francs.
Vid budgetbehandlingen upptogs frågan enligt vilken franckurs medlemsstaternas
bidrag skall avräknas. Det ena alternativet vore att inbetalningarna
skulle ske enligt den efter den senaste franska devalveringen gällande
kursen och att väntade kostnadsökningar — på grund av prisstegringar i
Frankrike och ökade kostnader för Europarådets utgifter i andra valutor —
14
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
senare under året reglerades genom en tilläggsbudget. Det andra alternativet
vore att bidragen inbetalades enligt den äldre franckursen, varvid
Europarådet skulle få tillgodoräkna sig kursvinsten till täckande av uppkommande
kostnadsstegringar. Med hänsyn till att den sistnämnda principen
godtagits inom OEEC uttalade sig majoriteten inom kommittén till
förmån för densamma. Budgetkommittén erhöll i uppdrag att närmare utreda
frågan. Beslut torde komma att fattas av ställföreträdarekommittén
i början av mars månad.
3. Den för föregående år gällande repartitionsskalan fastställdes oförändrad,
varför Sveriges bidrag kommer att uppgå till 3,02 %. Vid en beräknad
totalbudget om ca 1 225 000 000 francs skulle Sveriges bidrag alltså
uppgå till cirka 36 995 000 franska francs, eller i svenskt mynt 458 738 kronor
enligt den äldre franckursen. Innevarande budgetårs anslag om 400 000
kronor kommer sålunda att överskridas med 58 738 kronor. Ökningen av
Europarådets utgifter sammanhänger främst med att rådets personal i likhet
med personalen inom övriga europeiska samarbetsorganisationer beviljats
en allmän löneförhöjning såsom kompensation för prisstegringar i
Frankrike.
4. Europarådets budget för kalenderåret 1960 kommer att fastställas i
december månad innevarande år. Även om vid den tidpunkten medlemsstaternas
inbetalningar kan förutses äga rum enligt den nyare franckursen,
torde med hänsyn till osäkerheten beträffande kostnadsutvecklingen i Frankrike
böra förutses en bidragsökning för Sveriges vidkommande under nämnda
kalenderår med minst 50 000 kronor.
5. Som Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1959/60 bör
följaktligen upptagas ett förslagsanslag av 450 000 kronor, innebärande en
ökning med 50 000 kronor jämfört med det belopp som angivits i III ht.
till statsverkspropositionen 1959.
Utskottet. Såsom av förenämnda promemoria framgår belöper sig Sveriges
bidrag till Europarådet för budgetåret 1959/60 till 450 000 kronor. Anslaget
torde därför böra uppföras med sistnämnda belopp, vilket i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning med 50 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till
Europarådet för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor.
9:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 20 och 21), innebärande en anslagsminskning
av 50 000 kronor, och under erinran om vad utskottet anfört
under punkt 1 i det föregående, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande
makter för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 650 000 kronor.
10:o) Bidrag till internationell hjälpverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 10, s. 21—26) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 20 875 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
15
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Källqvist och Söderquist (I: 24) och den andra inom andra kammaren
av herrar Rydén och Anderson i Sundsvall (II: 37), i vilka hemställts,
1) att för budgetåret 1959/60 det i tredje huvudtiteln föreslagna ökade
anslaget till FN:s utvidgade verksamhet för tekniskt bistånd och till FN:s
särskilda fond fastställes till 12 550 000 kronor och att samtidigt 3 000 000
kronor överföres till de under 3. »Övrig internationell hjälpverksamhet»
punkterna b, c och d föreslagna åtgärderna, varigenom dessa anslag ökas
från tillhopa 2 450 000 kronor (300 000 + 1 750 000 + 400 000) till sammanlagt
5 450 000 kronor. Avsikten härmed är att vårt lands direkta verksamhet
för tekniskt bistånd skall kunna bedrivas mer intensivt samt medge
ett större antal bidrag, t. ex. i form av stipendier, och att vid sidan härav
också ökade bidrag skall kunna ges till personer, som utses av underutvecklade
länder för att i vårt land studera eller praktiskt följa arbetet vid
svenska företag och yrkesskolor etc., samt
2) att Kungl. Maj :t måtte erhålla bemyndigande att ange fördelningen
mellan
a) Svenska institutets avdelning för svenskt tekniskt bistånd,
b) Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd och
c) annan direkt svensk hjälpverksamhet, främst Sveriges förenade studentkårer
och Sveriges allmänna exportförening,
1 dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Branting m. fl. (I: 193) och den andra inom andra kammaren av fröken
Sandell in. fl. (II: 251), i vilka hemställts, att riksdagen under anslagsrubriken
Internationell hjälpverksamhet måtte för hjälpverksamhet bland
algeriska flyktingbarn i Marocko anslå ett belopp av minst 100 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Per-Olof Hanson in. fl. (I: 194) och den andra inom andra kammaren
av herr Lothigius m. fl. (11:252), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte bevilja Sveriges ungdomsorganisationers landsråd ett förslagsanslag
av 50 000 kronor som bidrag till internationellt upplysningsarbete, administrationskostnader
och resestipendier för budgetåret 1959/60,
dels ock en inom andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl.
väckt motion (11:249), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att en parlamentarisk kommitté måtte
tillsättas för en förutsättningslös utredning om dels på vilket sätt Sveriges
insats till de s. k. underutvecklade länderna skall ske och dels i vilken takt
denna insats bör utökas.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 37, I: 193, II: 252 och II: 249.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 8 900 000 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1958/59 stod följande medel till förfogande:
Reservationsmedel från föregående budgetår .............. 4 909 542
Anslag för budgetåret 1958/5!)............................ 8 900 000
Summa kronor 13 809 542
16
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
Av reservationsbeloppet 4 909 542 kronor har efter den 1 juli 1958 till flyktinghjälp
och olika andra ändamål utbetalats 1 040 673 kronor. Dessutom avses
190 000 kronor utbetalas till arbetsmarknadsstyrelsen såsom ersättning
för styrelsens kostnader i samband med mottagandet av flyktingar från lager
i Grekland enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 maj 1958. För yrkesskolan vid
Karachi har reserverats 1 480 000 kronor. Övriga utfästelser eller ännu ej
utbetalade belopp — inbegripet ett mindre, ännu ej exakt fastställt överskott
i vad avser det skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea (jämför
elfte huvudtiteln, punkt 203, s. 461) — uppgår till 2 198 869 kronor.
Utgifterna för budgetåret 1958/59 ävensom de förslagsvis beräknade utgifterna
för budgetåret 1959/60 har sammanförts i följande tablå:
Budgetåret
1958/59
1. Förenta Nationernas utvidgade verksamhet för
tekniskt bistånd ............................ 4 500 000 (
Förenta Nationernas särskilda fond .......... —
2. Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) ...... 1 100 000
3. övrig internationell hjälpverksamhet.......... 3 300 000
Summa kronor 8 900 000
Budgetåret
1959/60
15 550 000
1 350 000
3 975 000
20 875 000
1. Beträffande Förenta Nationernas utvidgade verksamhet för tekniskt
bistånd och särskilda fonden framhåller föredragande statsrådet följande.
Det torde vara uppenbart, att skillnaderna i levnadsstandard mellan industrialiserade
och mindre utvecklade länder är ett av vår tids stora problem.
För att hjälpa de mindre utvecklade länderna att i någon mån inhämta
västerlandets ekonomiska och tekniska försprång framstår det som
alltmer nödvändigt att de bättre lottade länderna ökar sin tekniska biståndsverksamhet.
Detta bistånd bör, enligt den uppfattning som allmänt
råder i Sverige, främst förmedlas genom Förenta Nationerna och dess organ
för ändamålet.
Med hänsyn till de goda resultat, som uppnåtts genom Förenta Nationernas
s. k. utvidgade program för tekniskt bistånd, är det önskvärt att dessa
resultat befästes och utbygges samt att möjligheter skapas för en fortsatt
verksamhet i ökad omfattning och på friare villkor. Den nya särskilda fonden
är avsedd att bli ett viktigt sådant komplement till den hittillsvarande
verksamheten.
Då Förenta Staterna avser att låta sitt bidrag till Förenta Nationernas
utvidgade verksamhet för tekniskt bistånd gradvis anpassas till en lägre
procent av den totala bidragssumman och samma normer kommer att tilllämpas
på det amerikanska bidraget till den särskilda fonden, erfordras
för den tekniska biståndsverksamheten att övriga länder dels ökar sina
bidrag i motsvarande mån, dels ökar dem därutöver för att verksamheten
skall kunna växa. Vidare är det önskvärt, att Sverige bidrager till den särskilda
fonden i motsvarande utsträckning som till det utvidgade tekniska
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
17
biståndsprogrammet. Statsrådet föreslår därför, att bidraget till dessa båda
grenar av teknisk biståndsverksamhet fastställes till 15 550 000 kronor,
varvid beloppet torde fördelas med en tredjedel till den utvidgade tekniska
biståndsverksamheten och två tredjedelar till den särskilda fonden.
2. Vidkommande Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) föreslås, att
bidraget höjes med cirka en fjärdedel eller 250 000 kronor.
3. Fördelningen under anslagsposten övrig internationell hjälpverksamhet
framgår av följande tablå:
Budgetåret
1958/59
a) Flyktinghjälp .............................. 1 315 000
b) Svenska institutets avdelning för tekniskt bistånd
...................................... 265 000
c) Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd .. 1 570 000
d) Annan direkt svensk hjälpverksamhet ........ 150 000
e) Katastrofhjälp och andra tillfälliga ändamål . . _
f) Arvoden till ledamöter i vissa nämnder och kommittéer
.....................
Summa kronor 3 300 000 3 975 000
Budgetåret
1959/60
1 515 000
300 000
1 750 000
400 000
10 000
Statsrådet föreslår, att under posten Flyktinghjälp torde få beräknas bidrag
till Förenta Nationernas flyktingkommissaries verksamhet med oförändrat
600 000 kronor, till Mellanstatliga kommitténs för europeisk migration
(ICEM) förvaltningskostnader med 415 000 kronor och till Förenta
Nationernas hjälporgan för Palestina-flyktingar (UNRWA) med oförändrat
300 000 kronor. För ytterligare flyktinghjälp har beräknats ett belopp av
200 000 kronor. Detta innebär en höjning av posten med 200 000 kronor.
Posten Svenska institutets avdelning för tekniskt bistånd föreslås höjd
med 35 000 kronor. Höjningen av bidraget har föranletts av den fortgående
utvidgningen av nu existerande biståndsprogram samt av väntade nya arbetsuppgifter
i samband med upprättandet av Förenta Nationernas särskilda
fond och avdelningens medverkan i det numera av OEEC bedrivna »Third
Country Training Programme».
För Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd föreslås en höjning
med 180 000 kronor. Med hänsyn till de relativt stora reservationer, som
finnes tillgängliga under denna post, har statsrådet icke ansett sig böra
för närvarande begära en större höjning av anslaget. Det förutsättes likväl,
att befintliga reservationsmedel får tagas i anspråk för nya biståndsprojekt,
som är under förberedelse.
För Annan direkt svensk hjälpverksamhet, i första hand i form av stipendier,
har uppförts 400 000 kronor, varav 150 000 kronor är avsedda för
de indonesiska studenter, vilkas utbildning förmedlas av Sveriges förenade
studentkårer, och 250 000 kronor för övriga stipendiater, av vilka flertalet
‘ä Bihang till riksdagens protokoll 1951). 6 samt. Nr 3
18
Statsutskottets utlåtande nr 3 år i959
föreslås av Centralkommittén. Förslaget innebär en sammanlagd höjning
med 250 000 kronor.
Till bestridande av arvoden åt medlemmarna av Nämnden för internationella
expert- och stipendieärenden samt Svenska UNICEF-kommittén har
under anslagsposten Arvoden till ledamöter i vissa nämnder och kommittéer
ett belopp av 10 000 kronor upptagits.
Beträffande Katastrofhjälp och andra tillfälliga ändamål torde tillgängliga
medel under denna post, som vid slutet av budgetåret 1957/58 uppgick
till 1 118 878 kronor — vissa utbetalningar har dock skett därefter — få
anses fylla rimliga krav på beredskap, varför ytterligare anslag inte upptagits.
I den mån utgifterna under delposterna 1—3 visar sig icke komma att
överensstämma med beräknade belopp, bör det enligt statsrådet få tillkomma
Kungl. Maj:t att företaga en utjämning mellan utgiftsposterna inom
ramen för disponibla medel. .
Utskottet har tidigare understrukit betydelsen av här ifrågavarande
hjälpverksamhet och finner skäl tala för att Sverige bidrager till att öka
möjligheterna för denna verksamhets fortsatta bedrivande. Utskottet är
därför berett tillstyrka den nu föreslagna anslagshöjningen.
Av det äskade anslaget avses 15 550 000 kronor till Förenta Nationernas
utvidgade verksamhet för tekniskt bistånd och särskilda fonden, 1 350 000
kronor till Förenta Nationernas barnfond samt 3 975 000 kronor till övrig
internationell hjälpverksamhet. I motionerna I: 24 och II: 37 yrkas, att
sistnämnda post ökas med 3 000 000 kronor genom motsvarande minskning
av förstnämnda post. Avsikten härmed anges vara att vårt lands direkta
verksamhet för tekniskt bistånd intensifieras genom att bl. a. till underutvecklade
länder utsända ökat antal experter och därifrån inbjuda personer
att på svensk bekostnad studera svenska företag m. m.
Sverige har hittills successivt ökat sin medverkan i Förenta Nationernas
tekniska biståndsverksamhet och vid sidan härav bedrivit en ganska omfattande
teknisk hjälpverksamhet. Den bilaterala verksamheten har dock
i huvudsak avsetts som ett komplement till det multilaterala biståndet närmast
i syfte att stimulera vårt folks intresse för insatser i de underutvecklade
länderna.
Enligt vad utskottet uuder hand inhämtat torde medel för direkta svenska
hjälpåtgärder icke saknas för de projekt, som nu finnas. Det må härvid
erinras om att under posten Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd
finnes en ganska avsevärd reservation. Nya projekt för denna del av verksamheten
föreligga nu icke i sådan form, att de kunna igångsättas. Utskottet
vill dock erinra om att Förenta Nationerna inom ramen för sin verksamhet
för tekniskt bistånd har möjlighet att sända stipendiater till Sverige och
rekrytera svenska experter. Denna möjlighet har också utnyttjats i betydande
omfattning.
Enligt vad utskottet inhämtat har Centralkommittén för svenskt tekniskt
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
19
bistånd lämnat en särskild underkommitté i uppdrag att verkställa utredning
rörande formerna för det fortsatta bilaterala biståndet. Detta uppdrag,
som även innefattar frågan om härmed förenade kostnader, väntas
bli slutfört inom den allra närmaste tiden. Först därefter torde det bli
möjligt att närmare analysera spörsmålet rörande fördelningen av, å ena
sidan, de direkta svenska insatserna och, å andra sidan, den svenska hjälpverksamhet,
som bedrives genom Förenta Nationerna. Yrkandet i de förcnämnda
motionerna I: 24 och II: 37 torde vara avhängigt av denna utredning.
Utskottet förutsätter, att någon ändring i Sveriges nuvarande åtaganden
på detta område icke kommer till stånd, innan riksdagen fått tillfälle att
taga ställning till frågan med utgångspunkt från utredningen. Det kan i
detta sammanhang tilläggas, att man också på näringslivets område tagit
under övervägande frågan om Sveriges medverkan i det tekniska hjälparbetet,
bland annat i syfte att nå fram till en klarare bild av näringslivets
ställningstagande härutinnan och för att finna praktiska arbetsformer för
deltagandet i verksamheten. Med hänsyn till det anförda finner utskottet
sig böra avstyrka motionerna. Utskottet vill i anledning av desamma även
erinra om att Kungl. Maj :t hittills bemyndigats att beträffande delposterna
1—3 företaga utjämning inom ramen för disponibla belopp. Utskottet tillstyrker,
att enahanda bemyndigande lämnas Kungl. Maj :t jämväl för nästa
budgetår.
Sveriges ungdomsorganisationers landsråd, som har till huvudsaklig uppgift
att vara ett samarbetsorgan för de svenska ungdomsorganisationerna,
bedriver därjämte ett internationellt kontakt- och upplysningsarbete, främst
i form av ungdomsledarutbildning i underutvecklade länder. Landsrådet
torde, såvitt utskottet kan finna, härigenom fylla ett behov, ej minst då
det gäller att i dessa länder utbilda organisationsledare. I motionerna I: 194
och 11:252 yrkas, att landsrådet beviljas statsbidrag med 50 000 kronor
för sin verksamhet. Landsrådets ifrågavarande uppgift torde ligga inom ramen
för den verksamhet, för vilken förevarande anslag är avsett. Utskottet
förutsätter, att frågan om bidrag till landsrådet kommer att prövas vid den
inom Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd pågående utredningen
rörande vilka former som äro bäst ägnade för svenska bilaterala insatser.
1 vart fall synes det i första hand böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter
av landsrådet gjord framställning och efter hörande av Centralkommittén
pröva frågan om statsbidrag i förevarande fall. Med hänsyn härtill finner
utskottet sig icke berett tillstyrka motionerna i fråga.
Syftet i motionerna 1:193 och 11:251 om bidrag till hjälpverksamhet
bland algeriska flyktingbarn i Marocko finner utskottet vara i och för sig
behjärtansvärt. Utskottet vill emellertid erinra om att Kungl. Maj:t genom
beslut den 30 januari 1959 ställt ett belopp av 100 000 kronor till förfogande
för ändamålet. Ifrågavarande bidrag bär bestritts av förevarande anslag.
Utskottet, som förutsätter, att därest anslaget så medgiver, ytterligare bidrag
lämnas för ändamålet, avstyrker yrkandet i motionerna om eu ytterligare
höjning av anslaget för tillgodoseende av nämnda syfte.
20
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
I det föregående har utskottet erinrat om att inom Centralkommittén för
svenskt tekniskt bistånd pågår utredning rörande formerna för den svenska
hjälpen till de underutvecklade länderna. Av utredningsdirektiven torde
framgå, att de i motionen II: 249 berörda problemen därvid komma att
bliva föremål för prövning. I avvaktan på resultatet härav synes någon
utredning i enlighet med yrkandet i motionen icke böra ifrågakomma. Motionen
torde därför icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kung], Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 193 och II: 251, till Bidrag
till internationell hjälpverksamhet för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 20 875 000 kronor;
b) att motionerna I: 24 och II: 37 icke må av riksdagen
bifallas;
c) att motionerna I: 194 och II: 252 icke må av riksdagen
bifallas;
d) att motionen II: 249 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
II :o) Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 27), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Röda korsets internationella
kommitté för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
30 000 kronor.
Diverse
12:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 12 och 13, s. 27) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickninqsfastiqheternas
delfond ett förslagsanslag av
3 804 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstgrelsens delfond ett förslagsanslag av 447 000
kronor.
13 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 27 och 28), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska medborgare för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
21
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
14:o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 28), innebärande
en anslagsminskning av 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rgsslandssvenskar för budgetåret 1959/
60 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.
15:o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 28—32) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 1 763 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 698 000 kronor.
Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet förutser för innevarande
ar utgifter å sammanlagt 1 677 000 kronor. Dessa utgifter skall täckas
dels av anslag från tredje huvudtiteln å 994 000 kronor, dels av anslag från
åttonde huvudtiteln å 209 685 kronor till lektorats- och stipendieverksamhet
samt föreläsarutbyte och dels av skilda intäkter, främst privata medlemsavgifter.
För nästkommande budgetår beräknas utgifterna stiga till 2 198 650
kronor. För deras bestridande begär institutet anslag från tredje huvudtiteln
med 1 372 000 kronor, vilket i jämförelse med innevarande budgetårs anslag
innebär en ökning med 378 000 kronor. Därutöver äskar institutet anslag
från åttonde huvudtiteln med 354 000 kronor. Återstående utgifter beräknas
bli täckta genom privata medlemsavgifter å omkring 375 000 kronor ävensom
genom andra intäkter av bland annat bokförsäljning och försäljning
av filmrättigheter.
Institutet erinrar om den utomordentliga betydelse som frågan om lokaler
i Stockholm för institutet och andra organ för upplysningsverksamhet i utlandet
intar. Institutet anhåller, att möjligheterna att lösa lokalfrågan genom
anvisande av anslag till inköp eller iordningställande av lämplig fastighet
snarast prövas.
Departementschefen framhåller, alt inköp eller iordningställande av en
fastighet eller lokaler för inrymmande av de olika organ, som handhar
svensk upplysningsverksamhet i utlandet, är en betydelsefull fråga, som synes
böra närmare utredas. Vad beträffar den av institutet föreslagna fortsatta
utbyggnaden av upplysningsverksamheten, finner departementschefen
en sådan vara välgrundad, icke minst mod tanke på den ständigt växande
efterfrågan på material, särskilt film, och på åtgärder för upplysningsverksamhet
och kulturutbyte. I nuvarande budgetära läge anser departementschefen
sig dock böra föreslå, alt en anslagshöjning begränsas till 60 000
kronor. Institutets statsbidrag från denna huvudtitel för budgetåret 1959/60
skulle sålunda uppgå till ett sammanlagt belopp av 1 054 000 kronor.
För Svensk-amerikanska nyhetsbyrån räknas för nästa budgetår med oförändrat
belopp, 499 000 kronor.
Det till Svensk-internationella pressbyrån för innevarande budgetår beviljade
statsbidraget å 145 000 kronor föreslås för nästa budgetår höjt med
5 000 kronor.
22 Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
Beträffande Övrig upplysningsverksamhet räknar departementschefen för
nästa budgetår med oförändrat belopp, 60 000 kronor.
Utskottet finner i likhet med departementschefen den av Svenska institutet
föreslagna fortsatta utbyggnaden av upplysningsverksamheten välgrundad
och tillstyrker, att institutets bidrag ökas med 60 000 kronor. Mot den
för Svensk-internationella pressbyrån förordade höjningen av statsbidraget
med 5 000 kronor har utskottet icke något att erinra.
Då beräkningarna jämväl i övrigt tillstyrkas hemställer utskottet,
att riksdagen må till Upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
1 763'' 000 kronor.
16:o) Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda
svenska stipendiater. Utländska pressbesök. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna 17 och 18, s. 32), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa
a) till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna
utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag
av 12 500 kronor;
b) till Utländska pressbesök ett reservationsanslag av
30 000 kronor.
17:o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19, s. 32 och 33)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
100 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Segerstedt-Wiberg och herr Åman (1:103) och den andra
inom andra kammaren av herr von Friesen m. fl. (II: 147), hemställts, att
riksdagen måtte till Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
133 750 kronor samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte föreslå
att Kungl. Maj :t verkställer utredning om det lämpligaste sättet att understödja
upplysningsverksamheten om internationellt arbete och utrikespolitiska
frågor och för nästkommande budgetår framlägger förslag till riksdagen,
som bättre motsvarar de krav, som måste ställas på denna verksamhet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 103.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats sam
-
manlagt 100 000 kronor, fördelade på följande sätt:
Utrikespolitiska institutet ..................................... 75 000
Svenska FN-förbundet (tidigare Svenska FN-föreningen) .......... 15 000
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959 23
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet............... 4 000
Svenska freds- och skiljedomsföreningen........................ 3 500
Nordiska fredsförbundet ...................................... 500
Sveriges studenters FN-förbund ................................ 1 500
Utrikespolitiska föreningen i Lund.............................. 500
Framställningar om ökade statsbidrag har inkommit från Utrikespolitiska
institutet (+ 10 000), Svenska FN-förbundet (+ 10 000), Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet (+ 6 000), Svenska freds- och skiljedomsföreningen
(+ 6 500), Sveriges studenters FN-förbund (+ 1 000) samt
Utrikespolitiska föreningen i Lund (+ 250). Nordiska fredsförbundet har
äskat ett oförändrat statsbidrag av 500 kronor. Begärda bidragsökningar avser
huvudsakligen att täcka ökade kostnader för avlöningar och materielanskaffning
ävensom för vidgad verksamhet.
Departementschefen är icke heredd att tillstyrka någon höjning av detta
anslag.
Utskottet. Såsom av propositionen framgår har från de organisationer, som
åtnjuta statsbidrag från förevarande anslag, hemställts om ökade bidrag
med sammanlagt 33 750 kronor, vilket belopp i huvudsak avses för täckande
av ökade kostnader för avlöningar och materielanskaffningar ävensom
för vidgad verksamhet. I de föreliggande motionerna har yrkats, att anslaget
uppräknas med nämnda helopp.
Utskottet har i det föregående under anslaget Bidrag till internationell
hjälpverksamhet erinrat om att inom Centralkommittén för svenskt tekniskt
bistånd pågår utredning rörande formerna för de direkta svenska hjälpåtagandena.
Såsom i motionerna framhållits torde ett visst samband förefinnas
mellan nämnda verksamhet och det upplysningsarbete, som bedrives
med stöd av förevarande anslag. Skäl synas därför tala för att resultatet av
förenämnda utredning avvaktas, innan ställning tages till de i motionerna
aktualiserade frågorna. Utskottet avstyrker alltså motionerna, i vad de avse
såväl anslagshöjning som utredning.
Mot Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning, har
utskottet icke något att erinra.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 103 och II: 147, såvitt nu
är i fråga, till Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1959/60
anvisa ett anslag av 100 000 kronor;
b) att motionerna I: 103 och II: 147, såvitt de icke behandlats
under a), icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
24
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1959
18:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 20, s. 33), innebärande en av företagen höjning av kommittéarvoden
föranledd uppräkning av anslaget med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 15 000
kronor.
19 :o) Extra utgifter. Tillfälliga representationskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 21 och 22, s. 33 och 34), innebärande oförändrade
medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa
a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 120 000 kronor;
b)
till Tillfälliga representationskostnader ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.
Stockholm den 27 februari 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Thun, Holmqvist, Pålsson,
Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson,
Bengt Gustavsson och Nestrup; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Petterson i Degerfors,
Thapper, Rubbestad, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka,
Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar
Mellqvist, Nihlfors, Heckscher, Johansson i Norrköping och Gustafsson i
Uddevalla.
Reservation
vid punkten 2 (Utrikesförvaltningen: Omkostnader) av herr Boman, fröken
Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Nestrup, Skoglund i Doverstorp,
Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Nihlfors och
Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 192 och II:
250 och att därför
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 11)59 25
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. t) börjar med »Föreliggande
motioner» och på s. 10 slutar med »förevarande motioner», bort ha följande
lydelse:
»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget, att alla
möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratagas, vill utskottet
förorda, att den i motionerna föreslagna anslagsminskningen kommer
till stånd. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 192 och II: 250, till Utrikesförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 5 751 000 kronor.»
3 Bihang titt riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:3 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 und a1 i texten