Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 till Avsättning till fonden för idrottens främjande.

1959-02-20 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 till Avsättning till fonden för idrottens främjande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 32—33

Statsutskottets utlåtande nr 32 år i959

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning om anslag å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

till Avsättning till fonden för idrottens främjande.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 2 har Ivungl. Maj :t (bilaga 6, punkt 2, s. 27—31 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1959) föreslagit riksdagen att till Avsättning till fonden för idrottens främjande

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag

av 810 000 kronor.

Stockholms stadion uppfördes till de olympiska spelen år 1912. Anläggningen

har under årens lopp föga ändrats eller moderniserats och motsvarade

före nu ifrågavarande byggnadsarbeten icke de krav, som i dag ställes på en

storarena för idrott. För genomförande av Europamästerskapen i fri idrott

sommaren 1958 var därför en upprustning och modernisering av såväl

idrottsbanor som åskådarutrymmen nödvändiga. Förekomsten i landets huvudstad

av en idrottsanläggning med friidrottsbanor av internationellt godkända

mått och med större publikkapacitet än Stadions dåvarande ansågs

för övrigt, bl. a. från Sveriges riksidrottsförbunds sida, vara en angelägenhet

av vikt även för idrottsrörelsen i allmänhet.

Ombyggnadsarbetena i Stadion är nu avslutade. Kostnaderna kommer att

uppgå till cirka 4 400 000 kronor mot ursprungligen beräknade 2 400 000

kronor. Fördyringarna har enligt stadionstyrelsen sin grund i lönestegringar,

svåra väderleksförhållanden, forcerad arbetstakt och oförutsedda reparationsbehov.

Med hänsyn bland annat till storleken av överskridandet,

som motsvarar mera än 80 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna,

har Kungl. Maj:t den 5 december 1958 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att granska ombyggnadsarbetena och kostnaderna för dessa.

Till bestridande av utgifterna för arbetena har hittills ur idrottsfonden

anvisats sammanlagt 3 590 000 kronor, varav efter uttalandet i frågan av

1957 års riksdag 1 815 000 kronor, motsvarande det belopp som tillförts

idrottsfonden av inkomsterna från två under våren 1958 anordnade extra

lipsomgångar. Eftersom departementschefen tidigare hoppats att en del av

sistnämnda belopp skulle räcka till bidrag även till vissa andra idrottsplatser,

vill departementschefen här inskjuta att, såvitt nu kan bedömas,

behållningen å idrottsfonden kommer att medge medelsanvisning även till

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. t> samt. Nr 32—33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1959

dessa. Ett av riksidrottsförbundet nyligen framlagt förslag härom kommer

inom kort att anmälas för Kungl. Maj:t.

Stadionstyrelsen förfogar icke över några medel som kan användas för

byggnadsarbetena. Därest de sammanlagda utgifterna för ombyggnadsarbetena

kommer att stanna vid 4 400 000 kronor, fordras alltså anvisande av

ytterligare 810 000 kronor. Beloppet har dock av olika skäl ännu icke kunnat

fastställas definitivt. Först om någon månad kan den slutliga beräkningen

föreligga. Emellertid är det enligt uppgift icke möjligt att uppskjuta

betalningen av de resterande byggnadskostnaderna till nästa budgetår. Departementschefen

föreslår därför att i samband med övriga äskanden av

medel å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår erforderligt

belopp upptages under anslaget till Avsättning till fonden för idrottens

främjande. Tills vidare bör det av stadionstyrelsen angivna beloppet, 810 000

kronor, godtagas. Då slutgiltig beräkning av beloppet föreligger, förutsättes

riksdagen genom vederbörande utskott få underrättas härom.

Utskottet. Ombyggnadsarbetena för Stockholms stadion beräknades ursprungligen

till 2 400 000 kronor. Det har emellertid visat sig att dessa arbeten,

som numera avslutats, uppgått till cirka 4 400 000 kronor, av vilket

belopp 3 590 000 kronor redan utbetalats.

Det måste betraktas som anmärkningsvärt, att den ursprungliga kostnadsramen

för ombyggnaden överskridits i den betydande utsträckning som

här blivit fallet. Utskottet, som inhämtat närmare upplysningar i ämnet,

finner sig emellertid med hänsyn till vad därvid framkommit och departementschefen

i övrigt anfört böra tillstyrka, att det nu äskade ytterligare erforderliga

beloppet, 810 000 kronor, anvisas. I anledning av vad departementschefen

i propositionen anfört vill utskottet framhålla, att numera

verkställda beräkningar synas giva vid handen, att ombyggnadskostnaderna

komma att rymmas inom ifrågavarande anslagsbelopp.

I förevarande sammanhang vill utskottet göra följande uttalande.

Stockholms stadion äges av staten och förvaltas av ecklesiastikdepartementet.

Vid tidpunkten för Stadions tillkomst var det måhända naturligt,

att anläggningen uppfördes med anlitande av statsmedel. Numera torde

emellertid Stadion intaga en särställning så till vida, att den är den enda av

landets samtliga idrottsanläggningar, som äges av staten. Staten har givetvis

en viktig uppgift att fylla, då det gäller att medverka till idrottens utveckling,

men kommunerna å sin sida torde ha ett särskilt intresse av hur

det inom deras områden ordnas för idrotten. Det må framhållas, att anläggningar,

om vilka här är fråga, i allmänhet tillhöra antingen kommuner eller

idrottsföreningar. Den allmänna tendensen synes gå i den riktningen, att

dessa anläggningar uppföras och skötas i kommunal regi.

Utskottet kan icke finna tillräcklig anledning föreligga, att Stadion i här

angivna avseende skall intaga en annan ställning än vad fallet är annorstädes,

enkannerligen i förhållande till övriga av Stockholms stad ägda anläggningar

av ifrågavarande slag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Mot bakgrunden härav synes det utskottet förtjänt att tagas under övervägande,

huruvida icke genom vederbörligt departements försorg frågan om

huvudmannaskapet för Stadion och om överlåtelse i en eller annan form av

anläggningen till Stockholms stad bör bliva föremål för överläggningar. Utskottet

föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna

vad utskottet sålunda anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Avsättning till fonden för idrottens främjande å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 under

tionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 810 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört i fråga om Stockholms stadions framtida ställning.

Stockholm den 20 februari 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 33.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar in. in., såvitt angår Himmelsända 21 i Södermanlan a1 i texten