Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
1959-03-06 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:40, Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
7
Nr 40
Utlåtande i anledning ao Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1959/60, i vad avser socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(3:e avel.).
Statens allmänna fastighetsfond
l:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare.
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten
(bilaga 26, punkt 2, s. 2—7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1959) föreslagit riksdagen att till
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare
för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 1 408 000
kronor.
Enligt den fastställda byggnadsplanen för anstalten skall de nuvarande
förläggningsutrymmena i slottsbyggnaden ersättas med nya förläggningsbyggnader,
en sluten vårdpaviljong med 40 platser och en paviljong med 60
platser, fördelade på en helt öppen och en halvöppen avdelning, den sistnämnda
inrymmande även vissa för dessa båda avdelningar gemensamma
utrymmen. Den helt öppna avdelningen och den slutna paviljongen har beräknats
bli färdigställda vid mitten resp. slutet av innevarande budgetår.
Planen för anordnande av nya förläggningsbyggnader vid anstalten bör nu
fullföljas. Departementschefen förordar därför, att det av byggnadsstyrelsen
beräknade beloppet för uppförande av den halvöppna avdelningen, 830 000
kronor, anvisas för nästa budgetår. I detta sammanhang understrykes vikten
av att alla ansträngningar göres för att hålla nere kostnaderna för statliga
och andra med statsmedel finansierade byggnadsföretag. Departementschefen
utgår därför ifrån att möjligheterna till kostnadsbesparingar noggrant
beaktas vid planeringen och utförandet av såväl nu ifrågavarande
byggnad som de byggnader för vilka medelsanvisning kommer att tillstyrkas
i det följande.
Vid fastställande av byggnadsplanen godtogs i princip, att slottsbyggnaden
sedan de nya förläggningarna färdigställts skulle byggas om för anordnande
av lokaler för andra ändamål, bl. a. sjukavdelning. Slutlig ställning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
till denna ombyggnadsfråga har dock ännu inte tagits. Då medel anvisades
för den helt öppna avdelningen förutsattes det, att dess 34 platser tills vidare
skulle användas för utökning av platsantalet vid anstalten, varvid alltså
motsvarande antal platser i slottet skulle bibehållas. Därefter har satts i fråga,
att även den nya slutna paviljongen skulle utnyttjas för att tillfälligt ytterligare
öka antalet platser. Byggnadsstyrelsen har av denna anledning inte
utarbetat något förslag beträffande ombyggnaden av slottet. Vid behandlingen
av anstaltens avlöningsanslag för nästa budgetår har departementschefen
utgått från att i varje fall en del av vårdplatserna i slottet skall bibehållas
under nämnda år. Det är emellertid angeläget, att den i princip
beslutade nedläggningen av dessa platser kommer till stånd så snart detta
kan ske. Planeringsarbetet rörande slottets framtida användning bör därför
fullföljas. Därvid bör, i anslutning till vad nykterhetsvårdsutredningen anfört,
undersökas bl. a. frågan om anstaltens särskilda vårdavdelning för
tbc-sjuka alkoholmissbrukare. Vid denna undersökning, som närmast torde
ankomma på nykterhetsvårdsutredningen, bör beaktas att den för detta
klientel avsedda specialanstalten Hessleby sanatorium under den senaste
tiden inte utnyttjats till mer än ungefär hälften av sin kapacitet. Det synes
därför finnas anledning att till ny prövning upptaga frågan om den lämpliga
organisationen för omhändertagande av denna grupp av alkoholmissbrukare.
Vad angår byggnadsstyrelsens förslag om uppförande av nya personalbostäder
vid anstalten anser departementschefen det lämpligt, att en undersökning
göres beträffande möjligheterna att anordna familjebostäder
genom kommunal medverkan eller på annat sätt med anlitande av sedvanliga
former för finansiering av bostadsbyggande. Resultatet av denna
undersökning bör avvaktas innan frågan om anvisande av särskilda medel
för detta ändamål tages upp till prövning. Vid sådant förhållande bör inte
heller medel nu beräknas för den föreslagna gemensamma panncentralen.
Behovet av höstäder för ogift personal bör däremot tillgodoses nu. Det förordas
därför, att medel anvisas för uppförande av det föreslagna bostadshuset
med sju enkelrum. Kostnaden härför har av byggnadsstyrelsen beräknats
till 260 000 kronor. Då huset inte, såsom byggnadsstyrelsen räknat
med, kommer att anslutas till gemensam panncentral, bör enligt vad stvrelsen
uppgivit för separat pannanläggning beräknas ytterligare 15 000 "kronor
och kostnaden alltsa upptagas till 275 000 kronor. Denna kostnad synes
h°g i jämförelse med vad som eljest beräknas för hus av denna storlek.
Möjligheterna att anordna dessa bostäder till en lägre kostnad bör därför
ytterligare undersökas.
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör för ledningsarbeten in. in.
anvisas ett belopp av 153 000 kronor, vilket tillsammans med de belopp, som
tidigaie ställts till förfogande, täcker hela den för dessa arbeten beräknade
kostnaden av 725 000 kronor. Vidare tillstyrkes förslaget att anstalten
iörses med anordningar för höggradig rening av avloppsvattnet. Byggnads
-
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
9
styrelsen liar uppskattat kostnaden härför till 400 000 kronor samt hemställt,
alt hälften av detta belopp anvisas för nästa budgetår. Departementschefen
kan emellertid inte förorda, att mer än 150 000 kronor nu ställes till
förfogande för detta ändamål.
I enlighet med vad departementschefen föreslagit bör anslaget för nästa
budgetår uppföras med 1 408 000 kronor.
Utskottet. Som framgår av vad departementschefen anfört beräknas den
i planen för anstaltens nya förläggningsbyggnader upptagna helt öppna
vårdavdelningen och den slutna vårdpaviljongen bli färdigställda innevarande
budgetår. Utskottet tillstyrker att medel i enlighet med departementschefens
förslag nu anvisas för den återstående halvöppna vårdavdelningen.
I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget att
den i princip beslutade nedläggningen av förläggningarna i den gamla slottsbyggnaden
kommer till stånd så snart detta kan ske. Planeringsarbetet rörande
slottets framtida användning, bl. a. som sjukavdelning, bör därför
som departementschefen framhållit fullföljas. I detta sammanhang vill
utskottet vidare i anslutning till vad departementschefen anfört understryka
angelägenheten av att frågan om den lämpliga organisationen för omhändertagande
av tbc-sjuka alkoholmissbrukare upptas till ny prövning.
Beträffande det föreliggande personalbostadsbehovet vid anstalten har
utskottet ingen erinran mot att medel beräknas för uppförande av bostäder
åt ogift personal. Såsom departementschefen framhållit bör emellertid möjligheterna
att nedbringa de uppgivna höga kostnaderna ytterligare undersökas.
I fråga om behovet av familjebostäder anser utskottet i likhet med
departementschefen det lämpligt att närmare undersöka möjligheterna att
anordna dylika bostäder genom kommunal medverkan eller på annat sätt
med anlitande av sedvanliga former för finansiering av bostadsbyggande.
Utskottet har inhämtat att Kungl. Maj :t numera uppdragit åt bostadsstyrelsen
att i samråd med byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen utreda denna
fråga.
Utskottet, som även i övrigt funnit sig kunna godtaga vad departementschefen
föreslagit, hemställer,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens
vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 1 408 000
kronor.
2:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare.
Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 7—12) föreslagit riksdagen att
till Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare
för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
1 295 000 kronor.
av
10
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
Något anslag för ifrågavarande ändamål har inte anvisats för innevarande
budgetår. För budgetåren 1956/57 och 1957/58 anvisade anslag, tillhopa
4 715 000 kronor, avser huvuddelen av kostnaderna för anstaltens anordnade,
dock ej kostnader för vissa personalbostäder, fritidsbyggnad och verkstäder.
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker departementschefen,
att för nästa budgetår anvisas sammanlagt 895 000 kronor för uppförande
av bostäder för anstaltens chef och viss ogift personal samt av fritidsbyggnad.
I anslutning härtill namnes, att byggnadsstyrelsen även hemställt om
medel för förbättringsarbeten å vissa befintliga personalbostäder. Denna fråga
behandlas av chefen för finansdepartementet vid anmälan av förslag till
stat för statens allmänna fastighetsfond. Departementschefen erinrar också
om vad han vid anmälan av motsvarande anslag för Svartsjöanstalten anfört
angående angelägenheten av att hålla nere kostnaderna för statliga byggnadsföretag.
Nykterhetsvårdsutredningen har i slutet av oktober 1958 lagt fram förslag
rörande verkstadsdriften vid anstalten och därvid i princip uttalat sig för
ett program, enligt vilket anstalten skulle förses med två verkstäder av industriell
typ, den ena avsedd för mekanisk industri och den andra för träindustri.
Utredningen anser dock, att en del av detta program bör anstå i
avvaktan på bl. a. erfarenheter rörande verksamheten vid anstalten och
det eventuella behovet av att utöka platsantalet utöver beslutade 100 platser.
Utredningen har därför funnit lämpligt, att tills vidare endast en av de
två verkstäderna kommer till stånd. Därvid har företräde givits åt snickeriverkstaden,
bl. a. med hänsyn till att utredningen ansett att nybyggnad inte
erfordras härför. Sålunda har utredningen räknat med att den befintliga
stallbyggnaden skall omändras till verkstad samt att den därintill belägna
logbyggnaden skall användas som lagerlokal. Utredningen — som anfört,
att den inte varit i tillfälle att samråda med byggnadsstyrelsen angående
lokalprogrammet — har uppskattat kostnaderna för ombyggnad av stallet
till ca 400 000 kronor men utgått från att närmare kostnadsberäkning skulle
verkställas av byggnadsstyrelsen. Kostnaden för anskaffande av maskiner
och andra inventarier har beräknats till 175 000 kronor.
Med anledning av utredningens förslag har byggnadsstyrelsen anfört, att
stallbyggnaden mindre väl lämpar sig för den föreslagna ombyggnaden och
att erforderliga verkstadslokaler i stället bör anordnas genom nybyggnad.
För egen del framhåller departementschefen, att han finner det mycket angeläget
att tillräckliga sysselsättningsmöjligheter för de intagna står till förfogande
vid den tid, då anstalten i övrigt är fullt utbyggd för en verksamhet,
omfattande 100 vårdtagare. Sysselsättningen, vilken enligt departementschefens
mening utgör ett viktigt inslag i vården vid en anstalt av detta slag, bör
för en del av de intagna ordnas genom verkstadsarbete, som i huvudsak torde
kunna anordnas enligt de allmänna riktlinjer, som utredningen angivit i inledningen
till sin framställning. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen anfört
bör lokalbehovet för verkstadsdriften tillgodoses genom nybyggnad och stall
-
Statsutskottets utlåtande nr \Q år W59
11
byggnaden bibehålies i nuvarande skick. Styrelsen har uppgivit, att det torde
vara möjligt att för en kostnad, uppgående till samma belopp som utredningen
beräknat för ombyggnad av stallet, dvs. 400 000 kronor, uppföra en
verkstadsbyggnad med en golvyta av ca 800 in2. Utan att ställning nu tages
till frågan om verkstadsdriften bör omfatta endera av eller båda de tilltänkta
verksamhetsgrenarna, bör man inrikta sig på att en verkstad av denna storlek
— särskilt om stallet utnyttjas på det av byggnadsstyrelsen föreslagna
sättet — skall kunna ge möjligheter till en verkstadsdrift av tillräcklig omfattning
för anstalten med dess hittills beslutade platsantal. Medel bör därför
finnas tillgängliga under nästa budgetår för uppförande vid anstalten av en
verkstadsbyggnad av angiven storlek. Det föreslås få ankomma på Kungl.
Maj :t att sedan erforderlig utredning verkställts fatta beslut om verkstadslokalernas
utformning. I enlighet med det anförda föreslås, att för nästa
budgetår anvisas ett belopp av 400 000 kronor för anordnande av verkstadslokaler
vid anstalten.
Då departementschefen tidigare beräknat 895 000 kronor för andra byggnadsarbeten
vid anstalten bör förevarande anslag för nästa budgetår uppföras
med (895 000 -f- 400 000) 1 295 000 kronor.
Vad angår kostnaden för anskaffande av maskiner m. in. för verkstadsdriften
föreslås, att ett belopp av 160 000 kronor beräknas härför. För detta
ändamål bör på driftbudgeten för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag
med benämningen Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:
Vissa inventarier.
Utskottet. Den föreslagna medelsanvisningen för uppförande av bostäder
åt anstaltens chef och viss ogift personal samt av fritidsbyggnad kan utskottet
godtaga. Med hänsyn till det trängande behovet att ordna verkstadsdriften
vid anstalten vill utskottet vidare icke motsätta sig att det får ankomma
på Kungl. Maj:t, att fatta beslut om verkstadslokalernas utformning.
Under erinran om att utskottet tidigare föreslagit riksdagen att å driftbudgeten
anvisa medel för inventarier till verkstaden får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens
vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 1 295 000 kronor.
Statens utlåningsfonder
3:o) Statens bosättningslånefond. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 19—22)
föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 100 kronor.
För innevarande budgetår har å anslaget anvisats ett formellt belopp av
100 kronor. Sedan låneverksamheten började under budgetåret 1987/38 har
t. o. m. innevarande budgetår anvisats tillhopa 61 100 500 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1950
Socialdemokratiska ungdomsförbundet har föreslagit en höjning av bosättningslånens
maximibelopp samt en utvidgning av lånens tillämpningsområde.
Därjämte har förbundet föreslagit, att sociala motiv skall få ökat
utrymme vid prövningen av låneansökningar samt att räntebefrielse skall
kunna medges i vissa fall.
Departementschefen anför, att det nu gällande maximibeloppet 3 000 kronor
fastställdes år 1953 (jfr prop. 1953: 53). Höjningen från det tidigare
högsta beloppet 2 000 kronor betingades av penningvärdets fall. Såsom socialstyrelsen
påpekat, har den därefter skedda prisutvecklingen i fråga om
bosättningsartiklar inte varit stor. En ytterligare höjning av bosättningslånens
maximibelopp torde därför inte kunna motiveras av prisutvecklingen.
Inte heller standardförändringarna beträffande bostäder och deras utrustning
synes böra ge anledning till någon höjning av beloppet.
I 1953 års proposition uttalade sig föredragande departementschefen för
en viss återhållsamhet vid utnyttjande av det nya maximibeloppet så länge
gällande kreditrestriktioner bestod. Detta uttalande godkändes av riksdagen.
Lån har därefter endast sällan utlämnats med maximalt belopp. Såsom
framgår av riksbanksfullmäktiges anslagsframställning uppgick lånebeloppet
för senaste budgetår till i medeltal knappt 2 000 kronor.
Det finns alltså inom den gällande maximibegränsningen ett betydande
utrymme för en höjning av de normala lånebeloppen. I vad mån en sådan
höjning skall ske beror dels på sökandens önskemål, dels på riksbankens
bedömning av kreditmarknadsläget samt av den enskilde sökandens behov
och återbetalningsförmåga. Det anses få ankomma på riksbanken att ta
ställning till frågan huruvida man i tillämpningen av de gällande bestämmelserna
kan ge ökat utrymme för de framförda synpunkterna.
Departementschefen är inte beredd att tillstyrka någon utvidgning av bosättningslånens
tillämpningsområde till att avse förvärv av egethem eller
bostadsrätt.
En räntebefrielse av det slag som ifrågasatts skulle bli av ganska ringa
betydelse för låntagarens ekonomi men komme ändock att ge låneverksamheten
en icke önskvärd subventionsprägel. Enligt departementschefens mening
bör bosättningsstödets karaktär av lån bibehållas.
Med hänsyn till bosättningslånefondens ställning bör anslaget i överensstämmelse
med riksbanksfullmäktiges förslag upptagas med endast ett formellt
belopp av 100 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Thorsten Larsson m. fl. (I: 108) och den andra inom andra kammaren
av herr Fälldin in. fl. (II: 377), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att lånesökande till bosättningslån, som kan uppvisa sparkonto på
lägst 1 000 kronor, uppkommet genom kontinuerligt sparande, erhåller sparpremie
i form av 2 procents räntebefrielse för ett lånebelopp, som är dub
-
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
13
belt så stort som det sparade beloppet, dock högst 3 000 kronor, samt att
vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Källqvist (I: 210) och den andra inom andra kammaren av herr Rydén
(11:266), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja
räntan å bosättningslånen till 5 procent fr. o. m. den 1 juli 1959.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 108
och II: 266.
Utskottet är i likhet med departementschefen icke berett tillstyrka det
föreliggande förslaget från Socialdemokratiska ungdomsförbundet om en
höjning av bosättningslånens maximibelopp i vidare mån än att utskottet
föreslår, att det överlämnas åt riksbanken att pröva huruvida de av förbundet
anförda synpunkterna kan ges ökat utrymme i tillämpningen av nu
gällande bestämmelser. Av skäl som departementschefen anfört finner sig
utskottet icke heller kunna biträda ungdomsförbundets förslag i fråga om
utvidgning av bosättningslånens tillämpningsområde till att avse förvärv av
egethem eller bostadsrätt. Beträffande den av förbundet föreslagna räntebefrielsen
är utskottet ense med departementschefen att låneverksamheten
härigenom skulle få en icke önskvärd subventionsprägel som skulle förrycka
stödets karaktär av lån.
Samma skäl talar enligt utskottets mening mot införande av den i motionerna
1:108 och 11:377 som räntebefrielse föreslagna sparpremien. Utskottet
vill härjämte i anledning av vad motionärerna anfört framhålla att
redan enligt gällande bestämmelser gäller att lånesökande skall ha gjort
sig känd för ekonomisk förtänksamhet samt, i den mån betingelser härför
förelegat, ådagalagt sparvilja. På grund av det anförda avstyrker utskottet
motionärernas förslag.
Vad slutligen angår den i motionerna 1:210 och 11:266 föreslagna höjningen
av räntan å bosättningslånen till 5 procent får utskottet erinra, att
räntan fr. o. m. den 1 juli 1958 höjts till 4 1/4 procent motsvarande normalräntan
för statens utlåningsfonder. Liksom förra året då utskottet hade att
pröva motionsyrkande med samma innebörd anser utskottet skäl icke anförda
för en ytterligare höjning av räntan. Utskottet avstyrker sålunda motionerna.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslagsberäkningen
hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Statens bosättningslånefond för
budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 100 kronor;
b)
att motionerna I: 108 och II: 377 icke må av riksdagen
bifallas;
c) att motionerna I: 210 och II: 266 icke må av riksdagen
bifallas.
14
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
4:o) Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt
7, s. 22 och 23) föreslagit riksdagen att till Lånefonden för allmänna samlingslokaler
för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000
kronor.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 9 000 000 kronor. Från fonden utbetalas lån enligt kungörelsen
den 24 maj 1957 (nr 367) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler
m. m. samt beviljade men ej utbetalade lån enligt äldre bestämmelser.
Statens nämnd för samlingslokaler bär fäst uppmärksamheten på att gällande
bestämmelser om lån för anordnande av allmänna samlingslokaler
samt om anläggningsbidrag för skolbyggnader ej är lämpligt utformade med
tanke på önskemålet att åstadkomma en samplanering av lokalbyggandet
på ifrågavarande två områden. I anledning av nämndens framställning har
inom socialdepartementet upprättats en promemoria med förslag till en samordning
av formerna för statens kapitalstöd vid anordnande av samlingslokaler
och skollokaler i syfte att avlägsna de olägenheter nämnden påtalat.
Promemorian har remissbehandlats, varvid delade meningar kommit till
uttryck beträffande formerna för den avsedda samordningen.
Departementschefen anför, att frågan om vidgat lokalsambruk äger ett
nära samband med spörsmålet om de allmänna samlingslokalernas driftsekonomi.
Då utvecklingen tyder på att en del huvudmän fått svårigheter alt
finansiera driften av fristående samlingslokaler, är det departementschefens
avsikt att inom kort föranstalta om en särskild utredning i delta ämne. Med
hänsyn härtill och då uppfattningarna om en lämplig utformning av statens
stödgivning på området går starkt isär, har det inte synts lämpligt
att nu vidtaga några ändringar i reglerna för samlingslokalslån. Frågan om
åtgärder för att få till stånd ett effektivare lokalutnyttjande genom ökat
sambruk av lokaler bör ytterligare övervägas vid den kommande utredningen.
Anslaget till lånefonden bör uppföras med oförändrat belopp. Därvid förutsättes,
att medel på beredskapsstat skall kunna tagas i anspråk, om en
ytterligare långivning påkallas av sysselsättningspolitiska skäl.
Utskottet har inhämtat, att utredningsmän numera tillkallats för att verkställa
den av departementschefen förutskickade utredningen angående de
driftsekonomiska betingelserna för statsbelånade allmänna samlingslokaler
samt därmed sammanhängande spörsmål.
Då utskottet inte funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lånefonden för allmänna samlingslokaler
för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 9 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr it) år 1959
15
Fonden för låneunderstöd
5:o) Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
Kungl. Maj:t har (punkt 8, 23—32) föreslagit riksdagen att till Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 484 600 kronor.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 655 000 kronor.
Socialstyrelsen har erinrat om att medel til! vissa reparations- och ombyggnadsarbeten
vid de erkända anstalterna hittills anvisats å driftbudgeten
under det att anslag till nybyggnader uppförts å kapitalbudgeten under
förevarande anslag. Med hänsyn till svårigheten i vissa fall att fördela behovet
av medel till byggnadsarbeten på två skilda anslag finner styrelsen
det lämpligast, att statens tillskott av medel för dessa ändamål framdeles
sammanföres under ett anslag på kapitalbudgeten.
Styrelsen hemställer, att till ny- och ombyggnader in. m. vid erkända vårdanstalter
för nästa budgetår anvisas 2 662 100 kronor med följande fördel
-
ning på olika byggnadsföretag m. in.
1. Nya förläggnings- och fritidsbyggnader vid Björstorp........ 590 000
2. Ny föreståndarbostad vid Holmahemmet .................. 105 000
3. Ombyggnad av ladugård vid Holmforshemmet.............. 230 000
4. Inlösen av lån vid Karlsvik .............................. 148 600
5. Om- och nybyggnadsarbeten vid Ribbingebäck.............. 1 147 000
6. Om- och tillbyggnad av ladugård vid Vårnäshemmet........ 126 500
7. Ett nytt bostadshus vid Vårnäshemmet .................... 65 000
8. Nya förläggningsbyggnader vid Åsbrohemmet .............. 250 000
2 662 100
Departementschefen förordar med anledning av vad socialstyrelsen föreslagit
i fråga om formen för anvisande av medel till ombyggnads- och reparationsarbeten
vid de erkända vårdanstalterna för alkoholmissbrukare, att
medel härför upptages under förevarande anslag i de fall där fråga är om
mera omfattande arbeten. Kostnaderna för mindre arbeten av detta slag
bör liksom hittills bestridas av anstalternas driftmedel.
Vad angår de föreliggande förslagen om anslag till ny- och ombyggnadsarbeten
vid erkända anstalter under nästa budgetår framhåller departementschefen
allmänt, att några av förslagen enligt vad nykterhetsvårdsutredningcn
anfört i ärendet är av sådan beskaffenhet, att med prövningen
av dem bör anstå i avvaktan på utredningens fortsatta arbete. Även beträffande
en del av de övriga förslagen synes det, bl. a. med hänsyn till storleken
av de investeringar det här gäller, lämpligt alt uppskjuta ställningstagandet
till dess utredningen lagt fram förslag beträffande anstallsväsendets framtida
utformning. I anslutning härtill framhållcs, alt utredningens arbete i
syfte att snabbt öka tillgången på vårdplatser numera torde kunna anses
16
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
i stort sett avslutat. Förutsättningar synes därför föreligga för att ytterligare
uppskov med prövningen av behovet av medel för byggnadsarbeten vid de
erkända anstalterna inte skall behöva föranledas av ovisshet om resultatet
av utredningsarbetet rörande anstaltsväsendets utformning på något längre
sikt.
I enlighet med det anförda finner departementschefen sig nu kunna närmare
pröva endast de förslag, som avser anstalterna Holmiorshemmet,
Karlsvik och Vårnäshemmet. Därvid tillstyrkes förslaget att för inlösen av
vissa lån vid anstalten Karlsvik beviljas ett statslån å 148 600 kronor. Vidare
föreslås med hänsyn till bl. a. behovet av sysselsättningsmöjligheter för
vårdtagarna, att Holmforshemmet och Vårnäshemmet i enlighet med socialstyrelsens
förslag erhåller lån med 230 000 resp. 126 500 kronor för planerade
byggnadsåtgärder beträffande dessa anstalters ekonomibyggnader för
jordbruket. Mot den föreslagna storleken och utformningen av en ny sjukavdelning
vid Holmforshemmet har i remissyttrandena framförts vissa erinringar.
Enligt departementschefens mening bör med beaktande av de i
dessa yttranden anförda synpunkterna, närmare undersökas, om inte anstaltens
behov av resurser för sjukvård kan tillgodoses genom en beträffande
såväl platsantal som vård- och behandlingsutrymmen i övrigt mindre
sjukavdelning än vad som föreslagits. Härvid bör även övervägas på vilket
sätt bostäder lämpligen bör anordnas för den nya personal, som kan erfordras
vid en utökning av anstaltens sjukvårdsresurser.
De av departementschefen förordade lånen till erkända vårdanstalter under
nästa budgetår bör vara ränte- och amorteringsfria. Summan av dessa
lån uppgår till (148 600 ~j- 230 000 + 126 500) 505 100 kronor. Vid beräkningen
av anslagsbehovet för nästa budgetår bör emellertid beaktas, att på
anslaget för innevarande budgetår finnes ett outnyttjat belopp av 20 500
kronor. Detta belopp kommer enligt vad som inhämtats inte att tagas i
anspråk för det ursprungligen avsedda ändamålet och bör i stället disponeras
för de nu aktuella lånen. Anslagsbehovet för nästa budgetår bör därför
beräknas till (505 100—20 500) 484 600 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Lån till nybyggnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1959/
60 anvisa ett investeringsanslag av 484 600 kronor.
6:o) Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. Kungl. Maj :t har (punkt
10, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i räntevillkoren för tvätterilån och tvättcirkellån,
dels ock till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier för budgetåret 1959/
60 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
Från anslaget utgår jämlikt kungörelsen den 1 juni 1956 (nr 334) angående
statslån till kollektiva tvätterier m. m. dels lån för anläggande, in
-
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
17
köp, utvidgning eller modernisering av tvätteri (tvätterilån) dels ock lån
för att främja kommunal utlåning till anskaffning och installation av maskinell
tvättutrustning för gemensamt bruk av 4—12 hushåll (lån för utlämnande
av tvättcirkellån). För innevarande budgetår har ett formellt anslag
av 100 kronor anvisats.
Bostadsstyrelsen har för budgetåret 1959/60 beräknat medelsbehovet och
tillika anslagsbehovet till sammanlagt 2 000 000 kronor, varav för tvätterilån
1 700 000 kronor och för lån till utlämnande av tvättcirkellån 300 000 kronor.
Departementschefen erinrar att enligt gällande bestämmelser förräntas
såväl tvätterilån som tvättcirkellån efter 3 procent om året. Vidare erinras
om att räntan å bostadslån genom beslut av 1957 års riksdag har höjts och
numera utgör 4 procent eller, till den del lånet avser olika slags lokaler,
5 procent. Även räntan å tvätteri- och tvättcirkellån anses böra höjas. Normalräntan
utgör f. n. 4,25 procent. Samma räntesats föreslås böra fastställas
för tvätteri- och tvättcirkellån, som beviljas fr. o. m. den 1 juli 1959.
Vad angår medelsbehovet för långivningen kan departementschefen inte
tillstyrka bostadsstyrelsens förslag i vidare mån än att han förordar, att
för nästa budgetår anvisas ett anslag av 700 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1959 förordad ändring
i räntevillkoren för tvätterilån och tvättcirkellån;
b) till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
7:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
över nedanämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framlagda förslag,
nämligen
punkten 1: Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården;
punkten 4: Lånefonden för bostadsbyggande;
punkten 5: Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien;
punkten 9: Räntefria lån till bostadsbyggande;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 6 mars 1959
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 42.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 39—42
18
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959
Reservation
vid punkten 3 (Statens bosättningslånefond)
1) av herrar Boman, Sundelin, Aastrup, Birke, Malmborg, Staxäng, Nilsson
i Göingegården, fröken Elmén, herrar Gustafsson i Skellefteå och Bohman,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 210 och II: 266
och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Vad slutligen»
och slutar med »sålunda motionerna», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»I en motion till 1958 års A-riksdag yrkades att räntan på bosättningslånen
skulle höjas från dåvarande 4 % till 5 %, varigenom bättre överensstämmelse
skulle nås med den allmänna räntenivån. Utskottet anser, att
detta är ett angeläget önskemål och vill därför föreslå, att räntan i enlighet
med förslaget i förevarande motioner höjes till 5 %, vilket genom den under
1958 företagna höjningen innebär en räntestegring med 3/4 %.
Under det budgetår som börjar den 1 juli 1959 kan man räkna med att
omkring 20 milj. kr. kommer att lämnas ut i bosättningslån, och 3/4 procents
höjning av räntan härå beräknat på halva beloppet kommer att innebära
en inkomstökning för staten budgetåret 1959/60 på ca 75 000 kr. När
sedan bosättningslånen med denna nya liögre ränta kommer att uppgå till
nuvarande sammanlagda utelöpande belopp ca 50 milj. kr., kommer statens
ränteinkomst på dessa lån att öka med 375 000 kr. per år eller kanske rättare
uttryckt statens ränteförlust på bosättningslånen kommer att minskas
med detta belopp.»
dels ock utskottets hemställan i nedan nämnda del bort ha följande lydelse:
»c)
att riksdagen må med bifall till motionerna I: 210 och
II: 266 besluta att räntan å bosättningslån från och med den
1 juli 1959 höjes till 5 procent.»
2) av herr Palme.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60, a1 i texten