Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

1959-03-06 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:40, Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

7

Nr 40

Utlåtande i anledning ao Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1959/60, i vad avser socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avel.).

Statens allmänna fastighetsfond

l:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten

(bilaga 26, punkt 2, s. 2—7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1959) föreslagit riksdagen att till

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare

för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 1 408 000

kronor.

Enligt den fastställda byggnadsplanen för anstalten skall de nuvarande

förläggningsutrymmena i slottsbyggnaden ersättas med nya förläggningsbyggnader,

en sluten vårdpaviljong med 40 platser och en paviljong med 60

platser, fördelade på en helt öppen och en halvöppen avdelning, den sistnämnda

inrymmande även vissa för dessa båda avdelningar gemensamma

utrymmen. Den helt öppna avdelningen och den slutna paviljongen har beräknats

bli färdigställda vid mitten resp. slutet av innevarande budgetår.

Planen för anordnande av nya förläggningsbyggnader vid anstalten bör nu

fullföljas. Departementschefen förordar därför, att det av byggnadsstyrelsen

beräknade beloppet för uppförande av den halvöppna avdelningen, 830 000

kronor, anvisas för nästa budgetår. I detta sammanhang understrykes vikten

av att alla ansträngningar göres för att hålla nere kostnaderna för statliga

och andra med statsmedel finansierade byggnadsföretag. Departementschefen

utgår därför ifrån att möjligheterna till kostnadsbesparingar noggrant

beaktas vid planeringen och utförandet av såväl nu ifrågavarande

byggnad som de byggnader för vilka medelsanvisning kommer att tillstyrkas

i det följande.

Vid fastställande av byggnadsplanen godtogs i princip, att slottsbyggnaden

sedan de nya förläggningarna färdigställts skulle byggas om för anordnande

av lokaler för andra ändamål, bl. a. sjukavdelning. Slutlig ställning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

till denna ombyggnadsfråga har dock ännu inte tagits. Då medel anvisades

för den helt öppna avdelningen förutsattes det, att dess 34 platser tills vidare

skulle användas för utökning av platsantalet vid anstalten, varvid alltså

motsvarande antal platser i slottet skulle bibehållas. Därefter har satts i fråga,

att även den nya slutna paviljongen skulle utnyttjas för att tillfälligt ytterligare

öka antalet platser. Byggnadsstyrelsen har av denna anledning inte

utarbetat något förslag beträffande ombyggnaden av slottet. Vid behandlingen

av anstaltens avlöningsanslag för nästa budgetår har departementschefen

utgått från att i varje fall en del av vårdplatserna i slottet skall bibehållas

under nämnda år. Det är emellertid angeläget, att den i princip

beslutade nedläggningen av dessa platser kommer till stånd så snart detta

kan ske. Planeringsarbetet rörande slottets framtida användning bör därför

fullföljas. Därvid bör, i anslutning till vad nykterhetsvårdsutredningen anfört,

undersökas bl. a. frågan om anstaltens särskilda vårdavdelning för

tbc-sjuka alkoholmissbrukare. Vid denna undersökning, som närmast torde

ankomma på nykterhetsvårdsutredningen, bör beaktas att den för detta

klientel avsedda specialanstalten Hessleby sanatorium under den senaste

tiden inte utnyttjats till mer än ungefär hälften av sin kapacitet. Det synes

därför finnas anledning att till ny prövning upptaga frågan om den lämpliga

organisationen för omhändertagande av denna grupp av alkoholmissbrukare.

Vad angår byggnadsstyrelsens förslag om uppförande av nya personalbostäder

vid anstalten anser departementschefen det lämpligt, att en undersökning

göres beträffande möjligheterna att anordna familjebostäder

genom kommunal medverkan eller på annat sätt med anlitande av sedvanliga

former för finansiering av bostadsbyggande. Resultatet av denna

undersökning bör avvaktas innan frågan om anvisande av särskilda medel

för detta ändamål tages upp till prövning. Vid sådant förhållande bör inte

heller medel nu beräknas för den föreslagna gemensamma panncentralen.

Behovet av höstäder för ogift personal bör däremot tillgodoses nu. Det förordas

därför, att medel anvisas för uppförande av det föreslagna bostadshuset

med sju enkelrum. Kostnaden härför har av byggnadsstyrelsen beräknats

till 260 000 kronor. Då huset inte, såsom byggnadsstyrelsen räknat

med, kommer att anslutas till gemensam panncentral, bör enligt vad stvrelsen

uppgivit för separat pannanläggning beräknas ytterligare 15 000 "kronor

och kostnaden alltsa upptagas till 275 000 kronor. Denna kostnad synes

h°g i jämförelse med vad som eljest beräknas för hus av denna storlek.

Möjligheterna att anordna dessa bostäder till en lägre kostnad bör därför

ytterligare undersökas.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör för ledningsarbeten in. in.

anvisas ett belopp av 153 000 kronor, vilket tillsammans med de belopp, som

tidigaie ställts till förfogande, täcker hela den för dessa arbeten beräknade

kostnaden av 725 000 kronor. Vidare tillstyrkes förslaget att anstalten

iörses med anordningar för höggradig rening av avloppsvattnet. Byggnads
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

9

styrelsen liar uppskattat kostnaden härför till 400 000 kronor samt hemställt,

alt hälften av detta belopp anvisas för nästa budgetår. Departementschefen

kan emellertid inte förorda, att mer än 150 000 kronor nu ställes till

förfogande för detta ändamål.

I enlighet med vad departementschefen föreslagit bör anslaget för nästa

budgetår uppföras med 1 408 000 kronor.

Utskottet. Som framgår av vad departementschefen anfört beräknas den

i planen för anstaltens nya förläggningsbyggnader upptagna helt öppna

vårdavdelningen och den slutna vårdpaviljongen bli färdigställda innevarande

budgetår. Utskottet tillstyrker att medel i enlighet med departementschefens

förslag nu anvisas för den återstående halvöppna vårdavdelningen.

I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget att

den i princip beslutade nedläggningen av förläggningarna i den gamla slottsbyggnaden

kommer till stånd så snart detta kan ske. Planeringsarbetet rörande

slottets framtida användning, bl. a. som sjukavdelning, bör därför

som departementschefen framhållit fullföljas. I detta sammanhang vill

utskottet vidare i anslutning till vad departementschefen anfört understryka

angelägenheten av att frågan om den lämpliga organisationen för omhändertagande

av tbc-sjuka alkoholmissbrukare upptas till ny prövning.

Beträffande det föreliggande personalbostadsbehovet vid anstalten har

utskottet ingen erinran mot att medel beräknas för uppförande av bostäder

åt ogift personal. Såsom departementschefen framhållit bör emellertid möjligheterna

att nedbringa de uppgivna höga kostnaderna ytterligare undersökas.

I fråga om behovet av familjebostäder anser utskottet i likhet med

departementschefen det lämpligt att närmare undersöka möjligheterna att

anordna dylika bostäder genom kommunal medverkan eller på annat sätt

med anlitande av sedvanliga former för finansiering av bostadsbyggande.

Utskottet har inhämtat att Kungl. Maj :t numera uppdragit åt bostadsstyrelsen

att i samråd med byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen utreda denna

fråga.

Utskottet, som även i övrigt funnit sig kunna godtaga vad departementschefen

föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens

vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare för budgetåret

1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 1 408 000

kronor.

2:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 7—12) föreslagit riksdagen att

till Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare

för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

1 295 000 kronor.

av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

Något anslag för ifrågavarande ändamål har inte anvisats för innevarande

budgetår. För budgetåren 1956/57 och 1957/58 anvisade anslag, tillhopa

4 715 000 kronor, avser huvuddelen av kostnaderna för anstaltens anordnade,

dock ej kostnader för vissa personalbostäder, fritidsbyggnad och verkstäder.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker departementschefen,

att för nästa budgetår anvisas sammanlagt 895 000 kronor för uppförande

av bostäder för anstaltens chef och viss ogift personal samt av fritidsbyggnad.

I anslutning härtill namnes, att byggnadsstyrelsen även hemställt om

medel för förbättringsarbeten å vissa befintliga personalbostäder. Denna fråga

behandlas av chefen för finansdepartementet vid anmälan av förslag till

stat för statens allmänna fastighetsfond. Departementschefen erinrar också

om vad han vid anmälan av motsvarande anslag för Svartsjöanstalten anfört

angående angelägenheten av att hålla nere kostnaderna för statliga byggnadsföretag.

Nykterhetsvårdsutredningen har i slutet av oktober 1958 lagt fram förslag

rörande verkstadsdriften vid anstalten och därvid i princip uttalat sig för

ett program, enligt vilket anstalten skulle förses med två verkstäder av industriell

typ, den ena avsedd för mekanisk industri och den andra för träindustri.

Utredningen anser dock, att en del av detta program bör anstå i

avvaktan på bl. a. erfarenheter rörande verksamheten vid anstalten och

det eventuella behovet av att utöka platsantalet utöver beslutade 100 platser.

Utredningen har därför funnit lämpligt, att tills vidare endast en av de

två verkstäderna kommer till stånd. Därvid har företräde givits åt snickeriverkstaden,

bl. a. med hänsyn till att utredningen ansett att nybyggnad inte

erfordras härför. Sålunda har utredningen räknat med att den befintliga

stallbyggnaden skall omändras till verkstad samt att den därintill belägna

logbyggnaden skall användas som lagerlokal. Utredningen — som anfört,

att den inte varit i tillfälle att samråda med byggnadsstyrelsen angående

lokalprogrammet — har uppskattat kostnaderna för ombyggnad av stallet

till ca 400 000 kronor men utgått från att närmare kostnadsberäkning skulle

verkställas av byggnadsstyrelsen. Kostnaden för anskaffande av maskiner

och andra inventarier har beräknats till 175 000 kronor.

Med anledning av utredningens förslag har byggnadsstyrelsen anfört, att

stallbyggnaden mindre väl lämpar sig för den föreslagna ombyggnaden och

att erforderliga verkstadslokaler i stället bör anordnas genom nybyggnad.

För egen del framhåller departementschefen, att han finner det mycket angeläget

att tillräckliga sysselsättningsmöjligheter för de intagna står till förfogande

vid den tid, då anstalten i övrigt är fullt utbyggd för en verksamhet,

omfattande 100 vårdtagare. Sysselsättningen, vilken enligt departementschefens

mening utgör ett viktigt inslag i vården vid en anstalt av detta slag, bör

för en del av de intagna ordnas genom verkstadsarbete, som i huvudsak torde

kunna anordnas enligt de allmänna riktlinjer, som utredningen angivit i inledningen

till sin framställning. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen anfört

bör lokalbehovet för verkstadsdriften tillgodoses genom nybyggnad och stall
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr \Q år W59

11

byggnaden bibehålies i nuvarande skick. Styrelsen har uppgivit, att det torde

vara möjligt att för en kostnad, uppgående till samma belopp som utredningen

beräknat för ombyggnad av stallet, dvs. 400 000 kronor, uppföra en

verkstadsbyggnad med en golvyta av ca 800 in2. Utan att ställning nu tages

till frågan om verkstadsdriften bör omfatta endera av eller båda de tilltänkta

verksamhetsgrenarna, bör man inrikta sig på att en verkstad av denna storlek

— särskilt om stallet utnyttjas på det av byggnadsstyrelsen föreslagna

sättet — skall kunna ge möjligheter till en verkstadsdrift av tillräcklig omfattning

för anstalten med dess hittills beslutade platsantal. Medel bör därför

finnas tillgängliga under nästa budgetår för uppförande vid anstalten av en

verkstadsbyggnad av angiven storlek. Det föreslås få ankomma på Kungl.

Maj :t att sedan erforderlig utredning verkställts fatta beslut om verkstadslokalernas

utformning. I enlighet med det anförda föreslås, att för nästa

budgetår anvisas ett belopp av 400 000 kronor för anordnande av verkstadslokaler

vid anstalten.

Då departementschefen tidigare beräknat 895 000 kronor för andra byggnadsarbeten

vid anstalten bör förevarande anslag för nästa budgetår uppföras

med (895 000 -f- 400 000) 1 295 000 kronor.

Vad angår kostnaden för anskaffande av maskiner m. in. för verkstadsdriften

föreslås, att ett belopp av 160 000 kronor beräknas härför. För detta

ändamål bör på driftbudgeten för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag

med benämningen Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:

Vissa inventarier.

Utskottet. Den föreslagna medelsanvisningen för uppförande av bostäder

åt anstaltens chef och viss ogift personal samt av fritidsbyggnad kan utskottet

godtaga. Med hänsyn till det trängande behovet att ordna verkstadsdriften

vid anstalten vill utskottet vidare icke motsätta sig att det får ankomma

på Kungl. Maj:t, att fatta beslut om verkstadslokalernas utformning.

Under erinran om att utskottet tidigare föreslagit riksdagen att å driftbudgeten

anvisa medel för inventarier till verkstaden får utskottet med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens

vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare för budgetåret

1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 1 295 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

3:o) Statens bosättningslånefond. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 19—22)

föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för budgetåret

1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 100 kronor.

För innevarande budgetår har å anslaget anvisats ett formellt belopp av

100 kronor. Sedan låneverksamheten började under budgetåret 1987/38 har

t. o. m. innevarande budgetår anvisats tillhopa 61 100 500 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1950

Socialdemokratiska ungdomsförbundet har föreslagit en höjning av bosättningslånens

maximibelopp samt en utvidgning av lånens tillämpningsområde.

Därjämte har förbundet föreslagit, att sociala motiv skall få ökat

utrymme vid prövningen av låneansökningar samt att räntebefrielse skall

kunna medges i vissa fall.

Departementschefen anför, att det nu gällande maximibeloppet 3 000 kronor

fastställdes år 1953 (jfr prop. 1953: 53). Höjningen från det tidigare

högsta beloppet 2 000 kronor betingades av penningvärdets fall. Såsom socialstyrelsen

påpekat, har den därefter skedda prisutvecklingen i fråga om

bosättningsartiklar inte varit stor. En ytterligare höjning av bosättningslånens

maximibelopp torde därför inte kunna motiveras av prisutvecklingen.

Inte heller standardförändringarna beträffande bostäder och deras utrustning

synes böra ge anledning till någon höjning av beloppet.

I 1953 års proposition uttalade sig föredragande departementschefen för

en viss återhållsamhet vid utnyttjande av det nya maximibeloppet så länge

gällande kreditrestriktioner bestod. Detta uttalande godkändes av riksdagen.

Lån har därefter endast sällan utlämnats med maximalt belopp. Såsom

framgår av riksbanksfullmäktiges anslagsframställning uppgick lånebeloppet

för senaste budgetår till i medeltal knappt 2 000 kronor.

Det finns alltså inom den gällande maximibegränsningen ett betydande

utrymme för en höjning av de normala lånebeloppen. I vad mån en sådan

höjning skall ske beror dels på sökandens önskemål, dels på riksbankens

bedömning av kreditmarknadsläget samt av den enskilde sökandens behov

och återbetalningsförmåga. Det anses få ankomma på riksbanken att ta

ställning till frågan huruvida man i tillämpningen av de gällande bestämmelserna

kan ge ökat utrymme för de framförda synpunkterna.

Departementschefen är inte beredd att tillstyrka någon utvidgning av bosättningslånens

tillämpningsområde till att avse förvärv av egethem eller

bostadsrätt.

En räntebefrielse av det slag som ifrågasatts skulle bli av ganska ringa

betydelse för låntagarens ekonomi men komme ändock att ge låneverksamheten

en icke önskvärd subventionsprägel. Enligt departementschefens mening

bör bosättningsstödets karaktär av lån bibehållas.

Med hänsyn till bosättningslånefondens ställning bör anslaget i överensstämmelse

med riksbanksfullmäktiges förslag upptagas med endast ett formellt

belopp av 100 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Thorsten Larsson m. fl. (I: 108) och den andra inom andra kammaren

av herr Fälldin in. fl. (II: 377), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att lånesökande till bosättningslån, som kan uppvisa sparkonto på

lägst 1 000 kronor, uppkommet genom kontinuerligt sparande, erhåller sparpremie

i form av 2 procents räntebefrielse för ett lånebelopp, som är dub
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

13

belt så stort som det sparade beloppet, dock högst 3 000 kronor, samt att

vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Källqvist (I: 210) och den andra inom andra kammaren av herr Rydén

(11:266), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja

räntan å bosättningslånen till 5 procent fr. o. m. den 1 juli 1959.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 108

och II: 266.

Utskottet är i likhet med departementschefen icke berett tillstyrka det

föreliggande förslaget från Socialdemokratiska ungdomsförbundet om en

höjning av bosättningslånens maximibelopp i vidare mån än att utskottet

föreslår, att det överlämnas åt riksbanken att pröva huruvida de av förbundet

anförda synpunkterna kan ges ökat utrymme i tillämpningen av nu

gällande bestämmelser. Av skäl som departementschefen anfört finner sig

utskottet icke heller kunna biträda ungdomsförbundets förslag i fråga om

utvidgning av bosättningslånens tillämpningsområde till att avse förvärv av

egethem eller bostadsrätt. Beträffande den av förbundet föreslagna räntebefrielsen

är utskottet ense med departementschefen att låneverksamheten

härigenom skulle få en icke önskvärd subventionsprägel som skulle förrycka

stödets karaktär av lån.

Samma skäl talar enligt utskottets mening mot införande av den i motionerna

1:108 och 11:377 som räntebefrielse föreslagna sparpremien. Utskottet

vill härjämte i anledning av vad motionärerna anfört framhålla att

redan enligt gällande bestämmelser gäller att lånesökande skall ha gjort

sig känd för ekonomisk förtänksamhet samt, i den mån betingelser härför

förelegat, ådagalagt sparvilja. På grund av det anförda avstyrker utskottet

motionärernas förslag.

Vad slutligen angår den i motionerna 1:210 och 11:266 föreslagna höjningen

av räntan å bosättningslånen till 5 procent får utskottet erinra, att

räntan fr. o. m. den 1 juli 1958 höjts till 4 1/4 procent motsvarande normalräntan

för statens utlåningsfonder. Liksom förra året då utskottet hade att

pröva motionsyrkande med samma innebörd anser utskottet skäl icke anförda

för en ytterligare höjning av räntan. Utskottet avstyrker sålunda motionerna.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslagsberäkningen

hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Statens bosättningslånefond för

budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 100 kronor;
b)

att motionerna I: 108 och II: 377 icke må av riksdagen

bifallas;

c) att motionerna I: 210 och II: 266 icke må av riksdagen

bifallas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

4:o) Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt

7, s. 22 och 23) föreslagit riksdagen att till Lånefonden för allmänna samlingslokaler

för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000

kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 9 000 000 kronor. Från fonden utbetalas lån enligt kungörelsen

den 24 maj 1957 (nr 367) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler

m. m. samt beviljade men ej utbetalade lån enligt äldre bestämmelser.

Statens nämnd för samlingslokaler bär fäst uppmärksamheten på att gällande

bestämmelser om lån för anordnande av allmänna samlingslokaler

samt om anläggningsbidrag för skolbyggnader ej är lämpligt utformade med

tanke på önskemålet att åstadkomma en samplanering av lokalbyggandet

på ifrågavarande två områden. I anledning av nämndens framställning har

inom socialdepartementet upprättats en promemoria med förslag till en samordning

av formerna för statens kapitalstöd vid anordnande av samlingslokaler

och skollokaler i syfte att avlägsna de olägenheter nämnden påtalat.

Promemorian har remissbehandlats, varvid delade meningar kommit till

uttryck beträffande formerna för den avsedda samordningen.

Departementschefen anför, att frågan om vidgat lokalsambruk äger ett

nära samband med spörsmålet om de allmänna samlingslokalernas driftsekonomi.

Då utvecklingen tyder på att en del huvudmän fått svårigheter alt

finansiera driften av fristående samlingslokaler, är det departementschefens

avsikt att inom kort föranstalta om en särskild utredning i delta ämne. Med

hänsyn härtill och då uppfattningarna om en lämplig utformning av statens

stödgivning på området går starkt isär, har det inte synts lämpligt

att nu vidtaga några ändringar i reglerna för samlingslokalslån. Frågan om

åtgärder för att få till stånd ett effektivare lokalutnyttjande genom ökat

sambruk av lokaler bör ytterligare övervägas vid den kommande utredningen.

Anslaget till lånefonden bör uppföras med oförändrat belopp. Därvid förutsättes,

att medel på beredskapsstat skall kunna tagas i anspråk, om en

ytterligare långivning påkallas av sysselsättningspolitiska skäl.

Utskottet har inhämtat, att utredningsmän numera tillkallats för att verkställa

den av departementschefen förutskickade utredningen angående de

driftsekonomiska betingelserna för statsbelånade allmänna samlingslokaler

samt därmed sammanhängande spörsmål.

Då utskottet inte funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden för allmänna samlingslokaler

för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 9 000 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr it) år 1959

15

Fonden för låneunderstöd

5:o) Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj:t har (punkt 8, 23—32) föreslagit riksdagen att till Lån

till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret

1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 484 600 kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 655 000 kronor.

Socialstyrelsen har erinrat om att medel til! vissa reparations- och ombyggnadsarbeten

vid de erkända anstalterna hittills anvisats å driftbudgeten

under det att anslag till nybyggnader uppförts å kapitalbudgeten under

förevarande anslag. Med hänsyn till svårigheten i vissa fall att fördela behovet

av medel till byggnadsarbeten på två skilda anslag finner styrelsen

det lämpligast, att statens tillskott av medel för dessa ändamål framdeles

sammanföres under ett anslag på kapitalbudgeten.

Styrelsen hemställer, att till ny- och ombyggnader in. m. vid erkända vårdanstalter

för nästa budgetår anvisas 2 662 100 kronor med följande fördel
-

ning på olika byggnadsföretag m. in.

1. Nya förläggnings- och fritidsbyggnader vid Björstorp........ 590 000

2. Ny föreståndarbostad vid Holmahemmet .................. 105 000

3. Ombyggnad av ladugård vid Holmforshemmet.............. 230 000

4. Inlösen av lån vid Karlsvik .............................. 148 600

5. Om- och nybyggnadsarbeten vid Ribbingebäck.............. 1 147 000

6. Om- och tillbyggnad av ladugård vid Vårnäshemmet........ 126 500

7. Ett nytt bostadshus vid Vårnäshemmet .................... 65 000

8. Nya förläggningsbyggnader vid Åsbrohemmet .............. 250 000

2 662 100

Departementschefen förordar med anledning av vad socialstyrelsen föreslagit

i fråga om formen för anvisande av medel till ombyggnads- och reparationsarbeten

vid de erkända vårdanstalterna för alkoholmissbrukare, att

medel härför upptages under förevarande anslag i de fall där fråga är om

mera omfattande arbeten. Kostnaderna för mindre arbeten av detta slag

bör liksom hittills bestridas av anstalternas driftmedel.

Vad angår de föreliggande förslagen om anslag till ny- och ombyggnadsarbeten

vid erkända anstalter under nästa budgetår framhåller departementschefen

allmänt, att några av förslagen enligt vad nykterhetsvårdsutredningcn

anfört i ärendet är av sådan beskaffenhet, att med prövningen

av dem bör anstå i avvaktan på utredningens fortsatta arbete. Även beträffande

en del av de övriga förslagen synes det, bl. a. med hänsyn till storleken

av de investeringar det här gäller, lämpligt alt uppskjuta ställningstagandet

till dess utredningen lagt fram förslag beträffande anstallsväsendets framtida

utformning. I anslutning härtill framhållcs, alt utredningens arbete i

syfte att snabbt öka tillgången på vårdplatser numera torde kunna anses

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

i stort sett avslutat. Förutsättningar synes därför föreligga för att ytterligare

uppskov med prövningen av behovet av medel för byggnadsarbeten vid de

erkända anstalterna inte skall behöva föranledas av ovisshet om resultatet

av utredningsarbetet rörande anstaltsväsendets utformning på något längre

sikt.

I enlighet med det anförda finner departementschefen sig nu kunna närmare

pröva endast de förslag, som avser anstalterna Holmiorshemmet,

Karlsvik och Vårnäshemmet. Därvid tillstyrkes förslaget att för inlösen av

vissa lån vid anstalten Karlsvik beviljas ett statslån å 148 600 kronor. Vidare

föreslås med hänsyn till bl. a. behovet av sysselsättningsmöjligheter för

vårdtagarna, att Holmforshemmet och Vårnäshemmet i enlighet med socialstyrelsens

förslag erhåller lån med 230 000 resp. 126 500 kronor för planerade

byggnadsåtgärder beträffande dessa anstalters ekonomibyggnader för

jordbruket. Mot den föreslagna storleken och utformningen av en ny sjukavdelning

vid Holmforshemmet har i remissyttrandena framförts vissa erinringar.

Enligt departementschefens mening bör med beaktande av de i

dessa yttranden anförda synpunkterna, närmare undersökas, om inte anstaltens

behov av resurser för sjukvård kan tillgodoses genom en beträffande

såväl platsantal som vård- och behandlingsutrymmen i övrigt mindre

sjukavdelning än vad som föreslagits. Härvid bör även övervägas på vilket

sätt bostäder lämpligen bör anordnas för den nya personal, som kan erfordras

vid en utökning av anstaltens sjukvårdsresurser.

De av departementschefen förordade lånen till erkända vårdanstalter under

nästa budgetår bör vara ränte- och amorteringsfria. Summan av dessa

lån uppgår till (148 600 ~j- 230 000 + 126 500) 505 100 kronor. Vid beräkningen

av anslagsbehovet för nästa budgetår bör emellertid beaktas, att på

anslaget för innevarande budgetår finnes ett outnyttjat belopp av 20 500

kronor. Detta belopp kommer enligt vad som inhämtats inte att tagas i

anspråk för det ursprungligen avsedda ändamålet och bör i stället disponeras

för de nu aktuella lånen. Anslagsbehovet för nästa budgetår bör därför

beräknas till (505 100—20 500) 484 600 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lån till nybyggnader vid erkända

vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1959/

60 anvisa ett investeringsanslag av 484 600 kronor.

6:o) Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. Kungl. Maj :t har (punkt

10, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i räntevillkoren för tvätterilån och tvättcirkellån,

dels ock till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier för budgetåret 1959/

60 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

Från anslaget utgår jämlikt kungörelsen den 1 juni 1956 (nr 334) angående

statslån till kollektiva tvätterier m. m. dels lån för anläggande, in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

17

köp, utvidgning eller modernisering av tvätteri (tvätterilån) dels ock lån

för att främja kommunal utlåning till anskaffning och installation av maskinell

tvättutrustning för gemensamt bruk av 4—12 hushåll (lån för utlämnande

av tvättcirkellån). För innevarande budgetår har ett formellt anslag

av 100 kronor anvisats.

Bostadsstyrelsen har för budgetåret 1959/60 beräknat medelsbehovet och

tillika anslagsbehovet till sammanlagt 2 000 000 kronor, varav för tvätterilån

1 700 000 kronor och för lån till utlämnande av tvättcirkellån 300 000 kronor.

Departementschefen erinrar att enligt gällande bestämmelser förräntas

såväl tvätterilån som tvättcirkellån efter 3 procent om året. Vidare erinras

om att räntan å bostadslån genom beslut av 1957 års riksdag har höjts och

numera utgör 4 procent eller, till den del lånet avser olika slags lokaler,

5 procent. Även räntan å tvätteri- och tvättcirkellån anses böra höjas. Normalräntan

utgör f. n. 4,25 procent. Samma räntesats föreslås böra fastställas

för tvätteri- och tvättcirkellån, som beviljas fr. o. m. den 1 juli 1959.

Vad angår medelsbehovet för långivningen kan departementschefen inte

tillstyrka bostadsstyrelsens förslag i vidare mån än att han förordar, att

för nästa budgetår anvisas ett anslag av 700 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1959 förordad ändring

i räntevillkoren för tvätterilån och tvättcirkellån;

b) till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier för budgetåret

1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

7:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

över nedanämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framlagda förslag,

nämligen

punkten 1: Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården;

punkten 4: Lånefonden för bostadsbyggande;

punkten 5: Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien;

punkten 9: Räntefria lån till bostadsbyggande;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 mars 1959

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 42.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 39—42

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1959

Reservation

vid punkten 3 (Statens bosättningslånefond)

1) av herrar Boman, Sundelin, Aastrup, Birke, Malmborg, Staxäng, Nilsson

i Göingegården, fröken Elmén, herrar Gustafsson i Skellefteå och Bohman,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 210 och II: 266

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Vad slutligen»

och slutar med »sålunda motionerna», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»I en motion till 1958 års A-riksdag yrkades att räntan på bosättningslånen

skulle höjas från dåvarande 4 % till 5 %, varigenom bättre överensstämmelse

skulle nås med den allmänna räntenivån. Utskottet anser, att

detta är ett angeläget önskemål och vill därför föreslå, att räntan i enlighet

med förslaget i förevarande motioner höjes till 5 %, vilket genom den under

1958 företagna höjningen innebär en räntestegring med 3/4 %.

Under det budgetår som börjar den 1 juli 1959 kan man räkna med att

omkring 20 milj. kr. kommer att lämnas ut i bosättningslån, och 3/4 procents

höjning av räntan härå beräknat på halva beloppet kommer att innebära

en inkomstökning för staten budgetåret 1959/60 på ca 75 000 kr. När

sedan bosättningslånen med denna nya liögre ränta kommer att uppgå till

nuvarande sammanlagda utelöpande belopp ca 50 milj. kr., kommer statens

ränteinkomst på dessa lån att öka med 375 000 kr. per år eller kanske rättare

uttryckt statens ränteförlust på bosättningslånen kommer att minskas

med detta belopp.»

dels ock utskottets hemställan i nedan nämnda del bort ha följande lydelse:
»c)

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 210 och

II: 266 besluta att räntan å bosättningslån från och med den

1 juli 1959 höjes till 5 procent.»

2) av herr Palme.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60, a1 i texten