Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om pensionsförbättring åt vissa f. d. anställningsbavare.

1959-04-07 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:55, Utlåtande i anledning av väckta motioner om pensionsförbättring åt vissa f. d. anställningsbavare.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1959

Nr 55

Utlåtande i anledning av väckta motioner om pensionsförbättring

åt vissa f. d. anställningsbavare.

(5:e avd.)

l:o) Förste assistenten hos Föreningen Skyddsvärnet i Göteborg Alfred

Botvid Albrektson. I motionen II: 348 hemställer herr Svensson i Kungälv

m. fl., att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om förnyad prövning

av Albrektsons pensionsfråga i syfte att han måtte erhålla sådan förhöjning

av sina pensionsförmåner, att hans sammanlagda pension kommer

att motsvara 62 procent av hans årslön, 18 780 kronor.

Till stöd för ifrågavarande förslag anförs i motionen följande.

I skrivelse av den 11 september 1958 har Föreningen Skyddsvärnet i Göteborg

hos Konungen hemställt, att förste assistenten vid dess byrå Alfred

Albrektson, som den 12 mars 1959 fyller 65 år och med utgången av nämnda

månad skall lämna sin tjänst, måtte från och med den 1 april 1959 beviljas

en årlig pension av statsmedel med kronor 9 762: 60, vilket belopp tillsammans

med kronor 1 881:—, som Albrektson erhåller i pension från Svenska

Personal-Pensionskassan, skulle uppgå till 62 % av hans nuvarande årslön.

Föreningen anförde i sin ovannämnda skrivelse, att Albrektson tjänstgjort

hos föreningen sedan år 1921 och att han under sin tjänstgöringstid huvudsakligen

sysslat med att verkställa personundersökningar i brottmål och

att det arbete som Albrektson utförde måste anses vara av rent statlig karaktär.

Föreningen framhöll vidare, att föreningens inkomster huvudsakligen

utgjordes, förutom visst statsanslag, av ersättning för verkställda personundersökningar

i brottmål och utövande av övervakningar över villkorligt

dömda in. fl. samt medlemsavgifter och gåvor från enskilda, men att föreningens

ekonomi tyvärr vore sådan, att föreningen med de medel, som

den hade till sitt förfogande, icke såge sig i stånd att betala någon pension

åt Albrektson.

Genom beslut av Kungl. Maj :t den 28 november 1958 bär Albrektson på

villkor, att han på statsverket överlåter honom på grund av pensionsförsäkringen

i Svenska Personal-Pensionskassan tillkommande rättigheter i den

mån de grundats genom av Skyddsvärnet erlagda avgifter, beviljats statspension

med 2 500 kronor om året, varå skulle utgå rörligt tillägg, enligt

uppgift för närvarande uppgående till 80 %. Den sammanlagda pension

Albrektson således skulle komma att uppbära inskränker sig alltså till

5 440 kronor, vilket utgör blott 34,5 procent av hans nuvarande årslön, kronor

18 780.

Den verksamhet som Skyddsvärnet bedriver utgör en viktig del av skydds
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1959

3

arbetet och måste i princip anses vara jämställd med det arbete som utföres

av skyddskonsulentorganisationen, för vars tjänstemäns avlönande och

pensionering staten helt ansvarar. Ett nedläggande av Skyddsvärnets verksamhet

skulle t. ex. ha till omedelbar följd att skyddskonsulentorganisationen

omedelbart måste utbyggas i motsvarande grad om eftervården av villkorligt

dömda och villkorligt frigivna fångar icke skulle göras mindre effektiv

än den för närvarande är.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår uppbär Albrektson

jämlikt Kungl. Maj :ts den 28 november 1958 meddelade beslut en årlig

statspension å 2 500 kronor jämte rörligt tillägg därå, f. n. 80 procent; därjämte

åtnjuter han från Svenska Personal-Pensionskassan pension med 940

kronor årligen. Hans sammanlagda pensionsförmåner utgör således 5 440

kronor. Den av Kungl. Maj :t beviljade pensionen har utmätts efter samma

normer som tidigare i likartade fall tillämpats i fråga om anställningshavare

inom här ifrågavarande verksamhetsområde. Då några sådana skäl som

skulle kunna motivera en omprövning av Albrektsons pensionsfråga, på sätt

i motionen föreslagits, enligt utskottets mening inte förebragts hemställer

utskottet,

att motionen II: 348 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

2:o) Förre smeden vid Karlskrona örlogsvarv Carl Johan Carlsson. I motionen

II: 103 hemställer herr Nyberg, att förre smeden vid artilleridepartementet

på örlogsvarvet i Karlskrona C. J. Carlsson måtte erhålla förmans

pension av första klass, räknat från den tidpunkt som riksdagen finner vara

skälig.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Carlsson är född den 31 maj 1875 och alltså 83 år gammal;

att han var anställd som yrkesarbetare vid artilleridepartementet under

tiden den 8 juli 1901—den 31 maj 1939;

samt att han vid avgången ur tjänst ägde tillgodoräkna 26 3/4 tjänstår

och i anledning därav erhöll avkortad pension enligt arbetarpensionsreglementet,

vilken pension enligt inhämtad uppgift numera utgör 467 kronor

30 öre per månad, vartill kommer folkpension.

Hos Kungl. Maj :t anhöll Carlsson år 1939 om pensions förbättring i någon

form. Till stöd härför anförde Carlsson, att han under sin tjänstetid förestått

arbetena vid artilleriverkstadens smedja med en varierande arbetsstyrka

av 3—6 man. Stora fordringar hade varit ställda på honom och han

hade även fått vidkännas det ansvar, som fordrats för ledningen av arbetena.

— Vid ansökningen fanns fogat ett intyg från verkstadsföreståndaren

vid artilleridepartemenlet, vari bl. a. uttalades att det syntes skäligt alt

Carlssons stora skicklighet och nit belönades med alt han vid beräkningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1959

av tjänstår för pension finge tillgodoräkna sig hela eller någon del av den tid

— omkring 12 år — varunder han före anställningen vid artilleridepartementet

arbetat inom smedsyrket. — Tjänstförrättande varvschefen ansåg

för sin del författningsenligt stöd saknas för ett bifall till framställningen.

— Marinförvaltningen, som icke fann Carlsson berättigad till någon pensionsförbättring,

avstyrkte framställningen. — Genom beslut den 15 juni

1939 fann Kungl. Maj.t ansökningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

I den föreliggande motionen åberopas bl. a., att verkstadsingenjören vid

artilleridepartementet i ett den 9 april 1941 dagtecknat intyg uttalat, att

Carlsson med all sannolikhet före sin avgång skulle blivit utnämnd till förman,

om han icke på grund av sin stora yrkesskicklighet fortfarande fått

kvarstå som daglönare, eftersom viktiga härdningsarbeten för hylstillverkning

fordrat specialkunnigt och yrkesskickligt folk. Motionären understryker

för egen del, att Carlsson »kommit i en missgynnad ställning genom

att han på grund av sin stora, väl vitsordade yrkesskicklighet nödgades fortsätta

med en arbetsuppgift av sådan art, att den hindrade hans utnämning

till ovannämnda förmanstjänst».

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår tilldelades Carlsson

vid sin avgång ur tjänst år 1939 avkortad arbetarpension enligt då gällande

bestämmelser. Denna pension utgör numera efter omregleringar enligt

inhämtad uppgift 467 kronor 30 öre för månad, vartill kommer folkpension.

En av Carlsson hos Kungl. Maj :t år 1939 gjord ansökan om pensionsförbättring

— vilken framställning inte understöddes av vare sig varvschefen

eller marinförvaltningen — lämnades utan bifall av Kungl. Maj:t.

Att, såsom i motionen föreslås, Carlsson nu skulle genom en tjugo år i efterhand

företagen omvärdering av hans arbetsinsatser tillerkännas pension såsom

förman synes utskottet inte kunna ifrågakomma. Bortsett från att den

i ärendet lämnade uppgiften om att Carlsson till följd av ådagalagd yrkesskicklighet

nödgats fortsätta med arbetsuppgifter som verkat hindrande på

en befordran till förman, inte finner stöd i de marina myndigheternas yttranden

i samband med Carlssons berörda ansökan hos Kungl. Maj :t, skulle

en omprövning av det föreliggande pensionsfallet på sätt i motionen åsyftas

otvivelaktigt vara ägnad att medföra icke önskvärda konsekvenser.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 103 icke må av riksdagen bifallas.

3:o) Förre befallningsmannen vid Ultuna egendom och lantbruksskola

Karl Wilhelm Roth. I de likalydande motionerna I: 150 och II: 186, väckta

den förra av herr Osvald och den senare av herrar Håstad och Norup, har

hemställts att riksdagen måtte besluta, att f. d. befallningsman Karl Wilhelm

Roth tillerkännes rätt till tjänstepension enligt 1947 års allmänna

pensionsreglemente samt rätt till familjepension enligt samma reglemente.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1959

5

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Roth är född den 25 september 1889 och således 69 år gammal;

att han innehaft arvodesanställning som befallningsman vid Ultuna egendom

och lantbruksskola under tiden den 1 november 1932—den 31 oktober

1955, varav tiden från och med den 1 oktober 1954 avsett anställning efter

pensionsålderns inträde;

att han vid tiden för sin avgång ur tjänst uppbar ett årligt arvode å 11 496

kronor, vartill kom förmån av fri bostad värderad till 1 500 kronor;

att han enligt ett av förvaltaren vid Ultuna egendom N. H. von Zweigbergk

den 28 januari 1957 avgivet yttrande under sin anställningstid innehaft

tjänstemannabefattningar, varvid han även handhaft den praktiska

utbildningen av eleverna vid lantbruksskolan;

samt att statens pensionsanstalt genom beslut den 18 oktober 1954 med

stöd av 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare förklarade Roth,

som hänförts till pensionsgrupp 2 fr. o. m. den 1 januari 1935 och vars arbetstid

utgjort 60 timmar i veckan, berättigad att åtnjuta ålderspension

fr. o. m. den 1 oktober 1954, varvid pensionens grundbelopp för år fastställdes

till 2 580 kronor för tiden t. o. m. augusti 1956 och till 2 064 kronor

för tiden därefter.

Hos Kungl. Maj :t anhöll Roth år 1956, under åberopande av att han innehaft

tjänstemannabefattningar alltsedan 1922, att bli tillerkänd fyllnadspension.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök åberopade

som eget utlåtande över ansökningen ovannämnda av förvaltaren von

Zweigbergk avgivna yttrande.

Statens pensionsanstalt anförde i huvudsak följande.

I bilaga 1 till statskontorets utlåtande den 26 november 1934 angående

undantag från tillämpningen av tjänstepenslonsreglementet för arbetare

hade innehavare av befattning som befallningsman vid Ultuna lantegendom

hänförts till sådan personal, som borde underkastas bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet

för arbetare. Vad anginge frågan huru olika slag av

förmän borde behandlas i pensionshänseende, hade statskontoret i nämnda

utlåtande erinrat om att i propositionen 1934: 222 departementschefen uttalat,

att förmännen i allmänhet borde hänföras under arbetarpensionsreglementet.

Eu anslutning till tjänstemannapensioneringen borde endast ifrågakomma

i särskilda undantagsfall, nämligen då vederbörande arbetsledande

förmän intoge en löneställning mera avsevärt avvikande från övriga arbetares

lönevillkor. Statskontoret, som hade verkställt en undersökning av anställnings-

och arbetsförhållandena för de såsom förmän betecknade anställningshavarna

vid olika verk och myndigheter, hade därvid i enlighet med

departementschefens nyssberörda uppfattning funnit, att dessa förmän i allmänhet

icke intoge eu sådan särställning i förhållande till arbetare inom

samma yrkesgrupp — vare sig i fråga om arbetsuppgifter eller i avlöningsliänseende

—• att pensionsfrågan för dem borde ordnas på annat sätt än

genom anslutning till arbetarpensionsreglementet. Från denna regel hade

statskontoret ansett sig böra förorda allenast ett fåtal undantag. I dessa

undantagsfall — då alltså pcnsionsföreskrifterna för tjänstemän borde kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1959

ma till tillämpning — avsåge förmanskapet i allmänhet ett större antal arbetare,

merendels minst ett tiotal. — Av det tjänstematrikelutdrag, som bifogats

Rotlis ansökan, framginge att hans anställning avsett befattning som

befallningsman och lärare vid Ultuna egendom och lantbruksskola sedan

den 1 november 1932. Enligt ett ansökningen bilagt intyg hade Roth, när

han den 30 september 1954 slutade sin tjänst, uppburit ett arvode å 11 496

kronor för år samt åtnjutit förmån av fri bostad värderad till 1 500 kronor

för år.

Enligt pensionsanstaltens mening hade det med hänsyn till ovan angivna

förhållanden bort ligga närmast till hands att hänföra Roth till den grupp

befattningshavare, å vilka pensionsföreskrifterna för tjänstemän borde komma

till tillämpning. Den omständigheten alt Roth icke varit förman för ett

större antal arbetare torde finna sin förklaring i att jordbruksarbetet å egendomen

i stort sett utfördes av elever. I betraktande av det anförda funne

pensionsanstalten skäligt, att viss tilläggspension bereddes Roth.

Statskontoret anförde i utlåtande den 3 december 1957:

Vad pensionsanstalten anfört hade givit statskontoret anledning till viss

genomgång av dels det material, som legat till grund för ämbetsverkets åberopade

utlåtande den 26 november 1934, dels ock de handlingar som infordrats

av statskontoret i samband med en undersökning år 1942 rörande inplacering

av arbetarpersonalen i pensionsgrupper. Härvid hade kunnat konstateras,

att löneläget för den kollektivavtalsanställda personalen uppvisade

stora skiljaktigheter såväl gruppvis som individuellt och att Roths löneförmåner

ingalunda representerade högsta toppen. Vidare hade framgått, att

vid Ultuna funnes ytterligare en befallningsman med samma lön som Roth

ävensom att benämningen befallningsman återfunnes vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar å Salbohed. — Det torde vara ett obestridligt

faktum, att pensionerna enligt arbetarpensionsreglementet icke stode

i avsedd proportion till de löner som numera utginge till den kollektivavtalsanställda

personalen. Åtgärder torde också inom en nära framtid komma

att vidtagas för rättelse härutinnan. Enligt statskontorets mening borde

det, icke minst av principiella skäl och med hänsyn till konsekvenserna, icke

ifrågakomma att för enstaka anställningshavare långt i efterhand göra en

omvärdering av de grunder som tillämpades vid 1934 års klassificering av de

stora grupper statsanställda, om vilka nu vore fråga. Statskontoret funne

sig alltså för sin del icke kunna tillstyrka, att tilläggspension bereddes Roth.

Enligt beslut den 24 januari 1958 fann Kungt. Maj. t Roths ansökan icke

föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

I de föreliggande motionerna anförs bl. a. följande.

Visserligen saknas de formella förutsättningarna för att Roth skulle få

komma i åtnjutande av tjänstepension, i det att han endast uppburit arvode.

Han har dock varit anställd vid Ultuna egendom i 23 år och enligt

samstämmiga vittnesbörd skött sitt arbete på ett sällsynt förnämligt sätt

och uppskattats i allra högsta grad av högskolestyrelsen, underlydande och

elever. På grund av sina kvalificerade arbetsuppgifter åtnjöt Roth en relativt

hög lön. Vid sitt inträde i pensionsåldern erhöll han emellertid en pension,

som i förhållande till hans tidigare lön framstod som onormalt låg, särskilt

som Roth nedlagt ett synnerligen värdefullt arbete på Ultuna egendom.

Utskottet. Det i motionerna framställda yrkandet går ut på att Roth —

som f. n. är tillförsäkrad pensionsförmåner jämlikt 1947 års tjänstepensions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1959

7

reglemente för arbetare — i stället skulle tillerkännas pension enligt för

tjänstemän gällande grunder. Även med beaktande av de synpunkter, åt vilka

statens pensionsanstalt i sitt i det föregående återgivna yttrande givit uttryck,

finner utskottet i likhet med statskontoret av principiella skäl och

med hänsyn till konsekvenserna inte tillrådligt att för en enstaka anställningshavare

långt i efterhand göra en omvärdering av de grunder, som tilllämpats

vid den ursprungliga klassificeringen i pensionshänseende av de

stora grupper statsanställda — personal i förmansställning — om vilka här

är fråga. Då härtill kommer att Roths pensionsfråga nyligen prövats av

Kungl. Maj :t, finner sig utskottet inte kunna förorda någon åtgärd i anledning

av de väckta motionerna. Utskottet hemställer förty,

att motionerna I: 150 och II: 186 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 7 april 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 54.

6906/i Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.