Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1959160 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1959-04-14 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:57, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1959160 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

1

Nr 57

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1959160 till statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

37—42 samt under kapitalbudgeten (bilaga 26, punkten 1) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1959/60 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten

Kronor

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöning
-

ar, förslagsanslag ...................................... 8 160 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag .................................. 4 619 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs
anskaffning

av inventarier m. m., reservationsanslag ...... 110 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande

och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag

................................................ 500 000

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

reservationsanslag .......................... 59 200

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m., reservationsanslag

................................................ 100

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m., reservationsanslag

.......................................... 73 000

B. Kapitalbudgeten

Under statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Vissa byggnadsarbeten in. m. vid statens skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården, investeringsanslag .................. 4 000 000

l Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 88, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 6 mars 1959,

föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1959/60;

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond till Ytterligare medel till

vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande ±>arna- och ungdomsvården

ett investeringsanslag av 790 000 kronor;

dels ock för budgetåret 1959/60 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar

ett förslagsanslag av 8 210 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

ett förslagsanslag av 4 619 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande

och drift av provisoriska förläggningar ett reservationsanslag av 650 000 kronor;
5)

till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

ett reservationsanslag av 55 000 kronor;

6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. ett reservationsanslag

av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m. ett reservationsanslag

av 73 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor.

Propositionen

I propositionen redovisas dels av kommittén för ungdomsvårdsskolorna

framlagda förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna, dels ock socialstyrelsens

anslagsäskanden beträffande ungdomsvårdsskolorna.

Beträffande det närmare innehållet i dessa förslag samt däröver avgivna

yttranden får utskottet hänvisa till propositionen (s. 8—73).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

3

I det följande lämnas en redogörelse för vad departementschefen anfört

i anledning av föreliggande förslag.

Departementschefen anför inledningsvis att det sedan ett par år är svårt

eller omöjligt att tillgodose behovet av platser för äldre elever på ungdomsvårdsskolorna.

På grund av en stigande efterfrågan har läget trots betydande

ansträngningar inte förbättrats under det senaste året. Dagens situation

präglas av en tillsynes fortgående stegring av ungdomskriminaliteten i de

lägre åldersgrupperna. Därför måste ytterligare åtgärder av jämförelsevis

stor omfattning snabbt vidtas för att göra det möjligt att bereda vård och

fostran av de ungdomar, för vilka ungdomsvårdsskolorna är avsedda. Särskilt

angeläget är det att ungdomsvårdsskoleorganisationen får möjlighet att

ta hand om sådana ungdomar, som eljest riskerar att häktas och eventuellt

ådömas frihetsstraff.

Platsbristens uppkomst

Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns dels pojkskolor, dels flickskolor.

Inom vardera gruppen finns dels skolhem för elever i skolpliktig

ålder, dels yrkesskolor för äldre elever.

Sedan ett tiotal år har det totala antalet platser inom organisationen legat

omkring 800. Mellan åren 1949 och 1955 gick elevantalet emellertid ned

med nära 30 procent eller från ca 850 till ca 600. Nedgången i platsefterfrågan

medförde att vissa skolor kunde läggas ned. Senast inträffade ett

nedläggande år 1953, då Lingatans yrkesskola för flickor upphörde.

Under 1955 började platsefterfrågan öka på nytt. Summan av intagna elever

och väntefall steg under loppet av 1956 över det totala platsantalet och

utgjorde den 1 januari 1957 drygt 800. Därefter har efterfrågan fortlöpande

stegrats. Vid 1958 års ingång redovisades en efterfrågan på drygt 900

platser, och siffran 1 000 överskreds vid 1959 års ingång.

I takt med åldersförskjutningen inom befolkningen har efterfrågan på

ungdomsvårdsskoleplatser under senare år alltmer kommit att avse skolorna

för äldre elever. Behovet av skolhemsplatser minskade under en tid

i samma mån som efterfrågan på platser vid yrkesskolorna ökade. Ännu i

sin anslagsframställning för budgetåret 1956/57 ansåg sig socialstyrelsen

kunna räkna med att det totala behovet av ungdomsvårdsskoleplatser inom

de närmast följande åren komme att bli oförändrat. Inom skolorganisationen

har en omläggning skett så att skolhemssektorn minskat och yrkesskolesektorn

ökat. Senast vidtogs en sådan åtgärd 1958, då Hammargårdens

skolhem ombildades till yrkesskola. F. n. finns omkring 200 skolhcmsplatser

och 550 yrkesskoleplatser.

Inom ramen för ett ungefärligen oförändrat platsantal har även andra

förändringar skett än överföringar från skolhems- till yrkesskolesektorn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

Frekvensen av särskilt svårbehandlade elever har successivt ökat, inte minst

efter ikraftträdandet den 1 juli 1954 av 1952 års lag om påföljd för brott

av underårig. Denna lag innebär att brottslingar under 18 år i regel skall

tas om hand inom barna- och ungdomsvården i stället för att ådömas frihetsstraff.

Utvecklingen mot en ökad svårhetsgrad hos eleverna har lett till

att en rad slutna avdelningar, s. k. specialavdelningar, inrättats vid yrkesskolorna.

F. n. finns åtta sådana avdelningar med sammanlagt drygt 60

platser. Två nya specialavdelningar står inför sitt färdigställande och ytterligare

en har beslutats. Efterfrågan på platser vid dessa avdelningar har

ökat särskilt kraftigt — liksom överhuvud trycket på de få skolor som avsetts

för elever med svåra psykiska särdrag. Inom de olika skolsektorerna

— t. o. m. inom vissa skolor — har det uppstått flaskhalsar, vilka dessvärre

avsett det slag av ungdomar, för vilka ett snabbt och effektivt omhändertagande

varit som mest av nöden ur såväl den enskildes som samhällets

synpunkt.

Utvecklingen under 1950-talet har vidare inneburit en fortgående standardhöjning

vid skolorna. Äldre byggnader har byggts om eller ersatts med

nya och stora elevavdelningar har delats eller minskats. Tillkomsten av

nya platser har alltså inte alltid inneburit en ökad kapacitet kvantitativt

sett.

Tillkomsten av specialavdelningarna samt den nämnda standardhöjningen

är de väsentliga anledningarna till att personalen vid skolorna ökat

med ett 50-tal under loppet av några få år eller från ca 430 i början av

1955 till f. n. ca 480.

Ett annat drag i utvecklingen är strävandena att alltmer anlita helt öppna

vårdformer, dvs. omhändertagande utanför skolorna, huvudsakligen i enskilda

hem. Denna utveckling är svår att mäta, då denna vårdform delvis

innebär att ungdomar, som blivit föremål för barnavårdsnämndernas ingripande,

utplacerats utan kontakt med den statliga ungdomsvårdsorganisationen.

Ungdomsvårdsskolorna har emellertid ansvar inte endast för de elever

som vistas på skolorna utan även för ett betydande antal villkorligt utskrivna

och utackorderade elever. Under de senaste åren har det totala antalet

elever inom dessa tre kategorier sammanlagt förändrats endast föga.

Vid 1955 års ingång låg det totala elevantalet vid ca 1400, och vid 1959 års

ingång uppgick det till ca 1 500. Av dessa redovisades i början av 1955

nära 600 som intagna på skolorna, fyra år senare 750. Antalet villkorligt

men ej slutligt utskrivna sjönk under perioden från drygt 700 till ca 600.

De från skolorna utackorderades antal steg däremot från knappt 100 till

drygt 150. I syfte främst att avlasta skolorna genom ökad utackordering

höjdes genom riksdagsbeslut 1958 anslagsposten till eftervård och utackor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

5

dering med drygt 200 000 kronor, vilket innebar en ökning med ca 50 procent.

Till strävandena att anlita helt öppen vård ansluter sig en utveckling

mot kortare vårdtider. I och för sig ökas intagningskapaciteten då vårdtiden

förkortas, men ökningen är skenbar om i stället återintagningsfrekvensen

stiger. Utvecklingen i dessa hänseenden är svår att f. n. belysa med

siffror.

Ökningen av platsantalet och intagningskapaciteten har dessvärre motverkats

av att flera stora elevavdelningar eldhärjats. Enbart under 1958

gick 15 platser förlorade genom en brand vid Sundbo och 20 platser av

samma skäl vid Gräskärr. Omplaceringen av de därmed husvilla eleverna

till andra skolor har ökat svårigheterna att minska väntelistan.

Dagens läge och platsbehovet

Den aktuella situationen inom vårdområdet präglas dels av en pågående

betydande utbyggnad, dels av en akut och kvarstående platsbrist, vilken

påkallat ytterligare åtgärder.

De beslut som fattades av riksdagen 1957 och 1958 skulle enligt planerna

ge ett nettotillskott av drygt 100 platser. Inom yrkesskolesektorn för flickor

skulle en sjuk- och observationsavdelning med 8 platser uppföras vid Eknäs,

en utskrivningsavdelning i anslutning till Ryagården inrättas i Landskrona

med 8 platser och en ny, provisorisk flickskoleavdelning med 14 platser

anordnas i hyrda lokaler vid Håkanstorp. Vid yrkesskolorna för pojkar

skulle uppföras specialavdelningar med 8 platser på varje vid Långanäs,

Råby och f. d. skolhemmet Hammargården. Gräskärr skulle byggas ut med

tre elevhem och en specialavdelning, vilket skulle medföra ett nettotillskott

på 26 platser, Sundbo skulle få ca 10 platser vid en sidoavdelning i Baggå,

och en ny skola, Stigby, med 24 platser skulle inrättas på Visingsö.

Vidare skulle den aktuella platsbristen motverkas genom försök att placera

ungdomsvårdsskoleelever i skogligt arbete samt genom ökade ansträngningar

för utackordering av elever. 1958 års B-riksdag anslöt sig också till

ett uttalande från departementschefens sida till förmån för största möjliga

utnyttjande av befintliga platser och extrautrymmen. Ett särskilt anslag

på 100 000 kronor till anordnande och drift av provisoriska förläggningar

uppfördes i riksstaten för innevarande budgetår. Vissa omdispositioner inom

organisationen förordades i syfte att öka behandlingskapaciteten för de

svåraste fallen.

Vad angår antalet tillgängliga vårdplatser måste tyvärr ännu vid ingången

av mars månad 1959 redovisas ett antal av endast omkring 750.

Detta antal är t. o. m. lägre än för ett år sedan. Skälet härtill är att det antal

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

platser, som hittills tillkommit på grund av tidigare fattade beslut, är mindre

än det antal som under 1958 gick förlorat genom brand.

I fortlöpande samråd med socialdepartementet har socialstyrelsen under

det senaste året dels sökt påskynda färdigställandet av beslutade nya platser,

dels gjort ansträngningar att öka utnyttjandet av befintliga platser.

Samtidigt har väntelistan granskats noga i syfte att utrensa icke aktuella

fall och därmed få ett realistiskt mått på den akuta platsbristen.

Socialstyrelsens månatliga sifferuppgifter om situationen vid ungdomsvårdsskolorna

anger numera, till skillnad mot tidigare, inte endast antalet

intagna på skolorna utan också de vid varje tillfälle närvarande, varvid

alltså permittenter m. fl. frånräknats, och vidare inte endast totalantalet

fall på väntelistan utan även antalet fall som anses aktuella för omedelbar

intagning. Följande uppgifter ur denna statistik torde belysa läget och utvecklingen

under det senaste året.

Tidpunkt Tillgängliga Intagna Närvarande Väntefall

platser ca elever elever totalt aktuella

Hela organisationen

1.6

1958

760

715

636

307

203

1.9

1958

760

686

536

339

256

1.11

1958

760

742

651

203

136

1.2

1959

750

756

649

264

203

1.3

1959

750

794

672

263

189

Yrkesskolor

för pojkar

1.6

1958

350

333

280

195

136

1.9

1958

350

351

276

202

158

1.11

1958

360

386

338

129

97

1.2

1959

350

379

309

164

136

1.3

1959

350

394

315

163

123

Yrkesskolor

för flickor

1.6

1958

195

181

158

86

35

1.9

1958

195

175

132

93

62

1.11

1958

195

199

166

50

28

1.2

1959

210

198

168

72

53

1.3

1959

210

206

172

70

50

Som kommentar till dessa siffror må anföras följande. Antalet tillgängliga

platser liksom antalet intagna och närvarande har påverkats av branden

vid Gräskärr, varigenom 20 platser gick förlorade. En del av de såsom

tillgängliga redovisade platserna har tillfälligtvis inte kunnat utnyttjas på

grund av reparationsarbeten m. m. Minskningen av antalet aktuella väntefall

beror dels på ökad beläggning vid skolorna, dels på att en noggrannare prövning

av intagningsbehovet genomförts.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 är 1959

7

Utvecklingen i fråga om beläggningen får ses mot bakgrunden av att

socialstyrelsen den 25 augusti 1958 i rundskrivelse uppmanade ungdomsvårdsskolornas

ledning att pröva varje möjlighet att bereda de till skolan

hänvisade så skyndsam vård som möjligt. Normalt borde sålunda hela platsantalet

vara belagt med närvarande elever. Vidare uttalade styrelsen: »Härvid

bortses självfallet från tillfällig frånvaro t. ex. på grund av permission.

Ej heller kan uppenbarligen inkallelse av ny elev ske i omedelbar anslutning

till att en elev rymmer, då ju ofta ett återförande av förrymd elev sker

inom några få dygn. Skolledningen torde dock erfarenhetsmässigt kunna

bedöma, hur långt man kan gå i fråga om inkallande av ny elev utan att en

konstant överbeläggning blir resultatet. En tillfällig överbeläggning på

grund av oväntad återkomst av förrymd elev eller en nödvändig snabb återtagning

måste dock i nuvarande läge tolereras.»

De vidtagna åtgärderna har medfört, att antalet vid skolorna omhändertagna

elever kunnat ökas inte oväsentligt inom ramen för totalt sett oförändrad

platstillgång. Endast i rena undantagsfall har antalet närvarande

elever överstigit skolans platsantal. I regel har alltså den ökade beläggningen

kunnat genomföras utan att några extra förläggningsutrymmen behövt utnyttjas.

Det bör tilläggas, att den ökade beläggningen medfört, att uppställda differentieringsprinciper

inte alltid kunnat tillämpas på det sätt som i och för

sig är önskvärt. Svårbehandlade elever, som bort hänföras till vissa särskilda

skolor eller till särskilda avdelningar, har inte alltid omedelbart kunnat

få den lämpligaste placeringen. Detta har ställt ökade krav på arbetsinsatser

från personalens sida. I rådande läge har detta inte kunnat undvikas.

Socialstyrelsen har under hand rapporterat, att erfarenheterna av den

ökade beläggningen på skolorna hittills är i stort sett gynnsamma. Med anledning

av uppgifter eller uttalade farhågor om en avsevärt ökad rymningsfrekvens

på skolorna har departementschefen låtit utföra en undersökning

rörande rymningarna från skolorna under senare år. Det har därvid visat

sig, att frekvensen av rymningar från skolorna varierar mycket starkt från

skola till skola och från tid till annan. En skola med hög beläggning kan

t. ex. under en period utvisa en avsevärt lägre rymningsfrekvens än andra

skolor. Ehuru det självfallet inte kan uteslutas, att ett starkare utnyttjande

av skolorna kan leda till flera rymningar, har hittills ingenting framkommit

som ger underlag för slutsatsen att den ökade beläggningen medfört eu väsentligt

högre rymningsfrekvens.

Önskemålet att i första hand tillgodose de mest trängande vårdbehoven

och såvitt möjligt undvika häktningar och utdömande av frihetsstraff har

föranlett en viss omläggning av intagningsförfarandet. Vissa väntefall har

sålunda på sistone hänförts till en central väntelista för snabbast möjliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

utplacering vid uppkommande platstillgång någonstädes inom organisationen.

Resultatet av detta förfaringssätt, som tillkommit efter samråd även

med riksåklagaren, är det ännu för tidigt att uttala sig om.

I början av innevarande år har ansträngningarna att direkt från socialstyrelsen

utplacera elever i öppen vård intensifierats. Vidare har nya kontakter

etablerats mellan ungdomsvårdsskoleväsendet och arbetsmarknadsorganen

i syfte att öka ansträngningarna att även i rådande sämre arbetsmarknadsläge

bereda arbete åt ungdomsvårdsskoleelever.

I dagens läge är antalet aktuella väntefall troligen en bättre mätare på

det faktiska behovet av ytterligare platser inom organisationen än tidigare

uppgifter om antalet exspektanter. Situationen är onekligen sådan, att behovet

av platstillskott är betydande och dessutom alltjämt växande. Att i

siffror ange det framtida behovet av flera platser är emellertid ytterst

vanskligt. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har också omgärdat sina

uppskattningar av behovet med så många reservationer, att stor försiktighet

är påkallad.

Det bör också anmärkas, att platsbehovet och antalet väntefall kan påverkas

inte endast genom att flera platser kommer till utan också genom förändringar

i frekvens av utplacering i öppen vård, genom ändringar av vårdtidernas

längd m. m. Departementschefen återkommer till dessa frågor i

det följande.

Åtgärder för omedelbar ökning av platsantalet

Närmast redovisas ansträngningarna att snabbt öka antalet platser inom

ramen för tillgängliga medel.

Till en början redovisas åtgärder avseende yrkesskolorna för

pojkar.

1. Lövsta. Kungl. Maj:t har den 9 januari 1959 anvisat medel till ombyggnad

av f. d. elevförläggningen Kupan. Arbetena beräknas kunna avslutas

i juli 1959. Därigenom ökas platstillgången vid skolan med 8. En provisorisk

förläggningsbyggnad av trä uppföres under våren 1959. Den kommer

till en början att användas som personalförläggning med hänsyn till den

utbildningsverksamhet för vårdare, som avses bli förlagd till skolan.

2. Långanäs. Den år 1957 beslutade specialavdelningen med 8 platser,

vilken främst är avsedd att bereda särskilda vårdmöjligheter för unga alkoholmissbrukare,

beräknas bli färdig att tas i bruk i april månad i år. En

provisorisk förläggning med 9 platser uppföres under våren 1959. Den är

avsedd att möjliggöra ett något minskat utnyttjande av den stora huvudbyggnaden,

som f. n. har 27 vårdplatser.

3. Fagared. En provisorisk elevförläggning med 9 platser uppföres under

våren 1959.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

9

4. Forsane. En provisorisk elevförläggning med 9 platser uppföres under

våren 1959.

5. Sundbo. Den tidigare beslutade sidoförläggningen i Baggå, som är inredd

i en för ändamålet bättre lämpad byggnad än den ursprungligen föreslagna,

har tagits i bruk under innevarande vinter och ökat platsantalet

vid skolan med 10. I maj 1958 förstördes genom brand en elevförläggning

med 15 platser. Enligt nyligen av riksdagen fattat beslut (prop 1959:2, SU

17, rskr 51) skall en nybyggnad med 20 platser uppföras. Den beräknas bli

färdig i april 1960. I avvaktan härpå har en provisorisk förläggning med

9 platser uppförts under innevarande vinter genom arbetsmarknadsstyrelsens

försorg. Ytterligare en sådan byggnad med 9 platser är under uppförande

och beräknas bli klar i april 1959. Därmed uppnår skolan under våren

1959 en kapacitet som med ca 10 platser överstiger platsantalet före branden.

6. Råby. Den 1958 beslutade specialavdelningen med 8 platser beräknas

bli färdig i juli 1959.

7. Gräskärr. Hela elevförläggningen med 20 elevplatser och personalbostäder

förstördes genom brand natten till den 8 december 1958. Samma dag

åtog sig arbetsmarknadsstyrelsen på hemställan från socialdepartementet

att i samarbete med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen uppföra tre provisoriska

förläggningsbyggnader. Dessa beräknas bli färdiga i mars 1959.

De kommer att utnyttjas för 18 elever samt för personal. Ett provisoriskt

kök med matsal inredes i skolans gymnastikhus. Skolan kommer därmed

tre månader efter branden att kunna utnyttjas i ungefär samma utsträckning

som tidigare. — Den 1958 beslutade ombyggnaden av hela skolan fullföljes

enligt programmet. Uppförandet av nya permanenta elevförläggningar

påbörjas i mars 1959 och förläggningarna beräknas bli färdiga omkring

den 1 januari 1960. Därmed får skolan 38 permanenta platser.

8. Hammargården. Ombildning av skolan till yrkesskola beslöts 1958 och

har nu genomförts. En verkstadsbyggnad är under uppförande, och skolan

kan därmed inom kort utnyttjas fullt, dvs. för 20 elever. En 1958 beslutad

specialavdelning med 8 platser skall påbörjas under våren 1959 och beräknas

bli färdig i höst. En provisorisk förläggning för 9 elever uppföres under

våren 1959 och beräknas bli tagen i bruk i maj månad.

9. Stigby. Den 1958 beslutade nya skolan på Visingsö med 24 platser

har tidigare beräknats börja sin verksamhet under sommaren 1959. Kungl.

Maj :t har den 9 januari 1959 beslutat åtgärder i fråga om personal m. in.,

som skall möjliggöra att Stigby-skolan börjar sin verksamhet redan i mars

1959 i syfte att skolan skall kunna utnyttjas helt i slutet av 1959.

10. Skog sförläggning ar. Den 1958 beslutade försöksverksamheten med särskilda

förläggningar för ungdomsvårdsskoleelever i skogligt arbete in. in.

har hittills endast givit blygsamma resultat. På förslag av socialstyrelsen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

medgav Kungl. Maj:t den 9 januari 1959, att en förläggning för 5 elever,

organisatoriskt anknuten till Hammargården, fick inrättas vid Simpnäs på

Väddö. Den kom igång under februari 1959. Socialstyrelsen har ställt i utsikt

att under våren 1959 inkomma med förslag om likartade förläggningar

för ytterligare ett tiotal elever.

11. Bärby. Härutöver meddelas, att Kungl. Maj:t den 13 februari 1959

beslutat anslå medel till vissa förberedelsearbeten för inrättande av en ny

yrkesskola för pojkar vid Bärby nära Uppsala, som under sommaren 1959

beräknas kunna börja sin verksamhet. Denna skola får 28 platser och inrättas

i de lokaler, som f. n. utnyttjas för en lantbruksskola för döva. Ytterligare

förslag rörande denna skola redovisas i det följande.

De härmed redovisade åtgärderna beräknas medföra, att platsantalet

inom yrkesskolesektorn för pojkar i jämförelse med läget vid ingången av

budgetåret 1958/59 ökas med ca 90 under detta budgetår och med ytterligare

ca 110 under nästa budgetår.

Vad härefter angår yrkesskolorna för flickor kan följande

åtgärder nämnas.

1. Ryagården. Den tidigare omnämnda utskrivningsavdelningen för 8

elever i Landskrona har tagits i bruk i januari 1959.

2. Eknäs. Den förut nämnda sjuk- och mottagningsavdelningen med 8

platser, som i stort sett är att jämställa med en specialavdelning, togs i

bruk i januari 1959.

3. Bistagården. Sedan det visat sig, att Bistagårdens hemskola, som har

plats för 20 elever jämte spädbarn, under lång tid haft en mycket liten

beläggning, har Kungl. Maj :t den 9 januari 1959 godkänt ett avtal, enligt

vilket Frälsningsarmén vid sitt mödrahem i Borås ställer fem platser till

förfogande för unga mödrar som hör hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Hittills har 2—4 av dessa platser kunnat utnyttjas. Genom

denna åtgärd har Bistagården kunnat tas i anspråk även för yrkesskoleelever.

Elevintagningen har ökat successivt under vintern, och skolan beräknas

nu kunna utnyttjas fullt.

4. Håkanstorp. Denna skola skall kunna ta emot 14 elever. Verksamheten

beräknas komma igång omkring den 1 april 1959.

Platstillgången för kvinnliga yrkesskoleelever ökas sålunda med närmare

50 platser under detta budgetår i jämförelse med läget vid budgetårets

ingång.

Beträffande skolhemmen har platstillgången hittills i stort sett varit

tillfredsställande. Någon platsbrist råder sålunda inte på skolhemmen för

pojkar. Däremot har under senare tid trycket på skolhemmet för flickor

ökat så att en mindre platsbrist uppstått vid denna skola.

De redovisade åtgärderna har avvägts så, att de skulle få snabbast möjliga

effekt på de områden där bristen på platser är störst.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

11

Det framhålles emellertid, att de provisoriska åtgärder, som vidtagits

under budgetåret, inte i och för sig ökar möjligheterna till omhändertagande

i helt sluten vård. Färdigställandet inom kort av två nya permanenta

specialavdelningar (vid Långanäs och Råby) ger här ett värdefullt

tillskott. Ytterligare en specialavdelning (vid Hammargården) beräknas

bli färdig innevarande år.

De omnämnda provisoriska förläggningsbyggnaderna — sammanlagt 10

— uppföres genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg. Byggnaderna är av

trä och är i huvudsak av samma slag som användes vid beredskapsarbeten.

De är av god kvalitet -— i varje fall bättre än vissa äldre träbyggnader vid

ungdomsvårdsskolorna — och väl lämpade för sitt ändamål, dvs. för en övergångstid.

De uthyres av arbetsmarknadsstyrelsen till socialstyrelsen. Då de

inte längre behövs skall de kunna flyttas.

Till frågan om medelsbehovet för de provisoriska avdelningarna återkommer

departementschefen i det följande.

Förslag till fortsatt utbyggnad av organisationen

Vid den fortsatta utbyggnaden måste ansträngningarna koncentreras på

sådana elevavdelningar, där man kan ta emot svårhanterliga och rymningsbenägna

elever. Vidare bör man inrikta sig på behandlingsmetoder som kan

väntas bidra till att minska väntelistan och möjliggöra snabbt omhändertagande

av akuta fall. Av största betydelse är att de åtgärder som beslutas

kan förverkligas i en nära framtid.

I fråga om skolornas uppgifter och verksamhetsområde har kommittén

för ungdomsvårdsskolorna i stort sett godtagit nu rådande förhållanden.

Kommittén har redovisat vissa synpunkter på frågan om gränsdragningen

mellan ungdomsvårdsskolorna och vissa andra vårdområden främst mentalsjukvården,

alkoholistvården och kriminalvården.

Kommittén har erinrat om att på ungdomsvårdsskolorna f. n. vårdas ett

inte obetydligt antal psykiskt sjuka, som inte är behandlingsbara på skolorna.

Beträffande vården av dessa elever biträder departementschefen helt

den uppfattning medicinalstyrelsen givit uttryck för i sitt remissyttrande,

nämligen att de generellt bör behandlas på mentalsjukhus. Så länge särskilda

mentalsjukhus för barn och ungdom inte finns kan man dock inte

komma ifrån att ta emot och behandla dessa ungdomar på ungdomsvårdsskolorna.

Ökade resurser måste tillföras skolorna för denna vårduppgift.

Departementschefen återkommer i det följande med förslag i detta avseende.

Vad kommittén föreslagit i fråga om vården av unga alkoholmissbrukare

och gränsdragningen mellan ungdomsvårdsskolorna och nvkterhetsvården

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

överensstämmer i huvudsak med vad nu gäller. Departementschefen har i

princip intet att erinra mot att för skyddsuppfostran omhändertagna unga

alkoholmissbrukare -— såsom f. n. i stor utsträckning sker •— omhändertages

inom ungdoinsvårdsskoleorganisationen och har redan erinrat om att en

ny specialavdelning, avsedd främst för alkoholmissbrukare, är under uppförande

vid Långanäs yrkesskola. Enligt vad som inhämtats kommer denna

avdelning att bli färdig under april månad i år. Så snart erfarenheter av

vården på denna avdelning vunnits kan frågan om att tillskapa ytterligare

vårdresurser för detta klientel tas upp till prövning.

Vad beträffar gränsdragningen mellan ungdomsvården och kriminalvården

har kommittén anslutit sig till strafflagberedningens uppfattning, att

ungdomsvårdsskolorna i största möjliga utsträckning bör få slutföra behandlingen

av de ungdomar som omhändertagits på skolorna och efter fyllda

18 år begått brott. F. n. utskrives sådana ungdomar i regel från skolorna

för att avtjäna straff i bl. a. ungdomsfängelse. Strafflagberedningens

förslag torde komma att underställas riksdagen tidigast nästa år. Det finns

därför enligt departementschefens mening inte någon anledning att nu ta

ställning till denna speciella fråga. Vid bedömningen av platsbehovet för

den ifrågavarande elevkategorin synes det befogat att utgå från att nuvarande

praxis i stort sett tillämpas tillsvidare.

Kommittén har uttalat, att frågan om en samordning av olika vårdformer

för barn och ungdom bör särskilt utredas. Departementschefen är inte nu beredd

att ta ställning till frågan om en dylik utredning. De svårigheter som

uppkommer på grund av den av kommittén påtalade splittringen på detta

område synes i första hand böra lösas genom samarbete mellan berörda

myndigheter.

Kommittén har lämnat vissa uppgifter från en inom socialstyrelsen pågående

undersökning rörande resultatet av vården på ungdomsvårdsskolorna.

Enligt denna har 73 procent av de manliga elever, som den 1 januari

1951 var intagna på yrkesskolor och varit slutligt utskrivna 4—5 år, efter

utskrivningen dömts för straffregisterbrott. Det bör uppmärksammas, att

undersökningen avser elever, som inskrivits på skolorna innan 1952 års

lag om påföljd för brott av underårig trädde i kraft och innan den aktuella

platsbristen uppstått på skolorna. Det finns skäl att frukta, att lika nedslående

uppgifter om återfall i brottslighet skulle framkomma, om undersökningen

utsträcktes till att omfatta senare årgångar av elever vid skolorna.

De redovisade siffrorna är ägnade att inge bekymmer. De aktualiserar

frågan om ändamålsenligheten av de på skolorna tillämpade vårdmetoderna

ävensom frågan om personalens rekrytering och lämpliga utbildning.

Departementschefen har för avsikt att ägna dessa frågor särskild

uppmärksamhet i fortsättningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

13

Med anledning av vad riksåklagaren anfört rörande frågan om behandling

på kort sikt av ungdomsvårdsskoleelever meddelas, att socialstyrelsen

har för avsikt att vid Hammargårdens yrkesskola försöksvis pröva

korttidsbehandling för vissa elever. Någon tids erfarenhet av detta försök bör

avvaktas innan ytterligare åtgärder överväges. Riksåklagaren har i sitt

remissyttrande vidare uttalat, att frågan om vårdtidens längd bort upptas

till diskussion. Denna fråga torde komma att uppmärksammas av kommittén

för ungdomsvårdsskolorna vid dess fortsatta arbete.

I fråga om placering av s. k. utredningsfall har olika förslag avgivits av

barnavårdskommittén och kommittén för ungdomsvårdsskolorna.

Barnavårdskommittén föreslog 1955, att utredningshem med tio platser

i varje skulle anordnas i anslutning till fyra yrkesskolor. Hemmen skulle

i första hand avses för förvaring av för brott misstänkta ungdomar under

den tid brottsutredningen pågår. Syftet var att i viss utsträckning onödiggöra

häktning och minska omfattningen av anhållande när det gäller sådana

ungdomar. I viss utsträckning räknade kommittén också med att hemmen

skulle kunna utnyttjas för barnavårdsklientelet i åldrarna 15—20 år.

Härmed avsågs bl. a. underåriga, som omhändertagits för skyddsuppfostran

men som ej omedelbart kunde erhålla lämplig placering på t. ex. en ungdomsvårdsskola

(s. k. väntefall). Barnavårdskommittén ansåg även, att

underåriga i vissa fall borde kunna omhändertas för utredning, innan vanarten

var ådagalagd, till förekommande av grav asocial verksamhet, förbättring

av återanpassningsutsikterna m. m. Kommittén föreslog, att bestämmelser

om anstaltsorganisationen och huvudmannaskapet för densamma

m. m. skulle meddelas i särskild lag. Beslut om intagning i utredningshem

i stället för häktning förutsattes i regel skola fattas av domstol. I barnavårdskommitténs

år 1956 avgivna betänkande med förslag till ny barnavårdslag

intogs bestämmelser i syfte att möjliggöra omhändertagande för

utredning.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har tagit upp barnavårdskommitténs

förslag om utredningshem till förnyat övervägande och föreslår,

att problemet om placering av utredningsfallen löses inom ramen för nu

gällande bestämmelser. Kommittén erinrar om att dessa bestämmelser medger,

att en för skyddsuppfostran omhändertagen person placeras på ungdomsvårdsskola

för tillfällig vistelse under en observationstid. I själva verket

sker numera intagning på ungdomsvårdsskola alltid först för observation

innan beslut om definitiv placering fattas. Kommittén framhåller, att

barnavårdsnämnderna behöver ha möjlighet att i förekommande fall omedelbart

skilja den unge från hans miljö. Platsbristen vid vissa skolor bär

dock medfört, att beslut om intagning i många fall inte kan verkställas med

önskvärd snabbhet. Enligt kommittén skulle en ökning av ungdomsvårdsskolornas

platsresurser i stort sett lösa problemet med placering av fall

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

under utredningstiden. Om ungdomsvårdsskolorna utbygges i sådan omfattning,

att intagningsbeslut omedelbart kan verkställas, anser kommittén

att behov av särskilda utredningshem inte torde föreligga i de fall där beslut

om skyddsuppfostran fattats. Kommittén utgår ifrån att för flertalet av de

lagöverträdare under 18 år, för vilka häktning är påkallad, indikationer

för skyddsuppfostran samt placering på ungdomsvårdsskola föreligger. Enligt

kommittén torde undantagen från denna regel vara ytterst sällsynta.

Ett omhändertagande, som enbart avser förvaring för utredande av skuldfrågan,

hör enligt kommitténs uppfattning inte hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

För att ta hand om det nämnda klientelet bör särskilda

mottagnings- och observationsavdelningar inrättas vid vissa skolor.

Vid den allmänna diskussion, som har förts i frågan om anordnande av

övervaknings- eller utredningshem, har det väsentliga spörsmålet varit hur

behovet av förvaring av för brott misstänkta unga i åldrarna 15—17 år

lämpligen bör tillgodoses. Det torde vara en allmänt godtagen uppfattning,

att det är angeläget att sådana ungdomar kan omhändertas inom barnaoch

ungdomsvårdens ram så att häktning endast undantagsvis behöver

komma i fråga. Till denna uppfattning ansluter sig departementschefen helt.

Såsom kommittén för ungdomsvårdsskolorna framhållit torde i fråga om

flertalet av brottsmisstänkta ungdomar under 18 år, för vilka häktning är

påkallad, förutsättningar föreligga för omhändertagande för skyddsuppfostran.

Undantagen härifrån torde, såsom bl. a. Svea hovrätt påpekat i sitt

remissyttrande, vara relativt sällsynta. Det finns därför skäl anta, att problemet

i huvudsak kan bemästras inom ramen för gällande bestämmelser

om erforderliga resurser tillföres ungdomsvårdsskoleorganisationen. Departementschefen

tillstyrker därför i princip kommitténs förslag att vissa skolor

utbygges med särskilda mottagningsavdelningar.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i sitt remissyttrande uttalat

att utredningshem ■—- åtminstone vad de större städerna beträffar — bör

inrättas av kommun och drivas i barnavårdsnämndernas eller eventuellt

polisens regi. I anslutning härtill framhålles, att redan nuvarande bestämmelser

inte torde lägga hinder i vägen för barnavårdsnämnderna att

vidta erforderliga åtgärder för betryggande förvaring av för skyddsuppfostran

omhändertagna och behövlig begränsning av deras rörelsefrihet. I det

förslag till ny barnavårdslag, som torde komma att föreläggas årets riksdag,

kan barnavårdsnämndernas befogenheter i detta avseende förväntas

komma till klarare uttryck än som skett tidigare.

Beträffande mottagningsavdelningarnas anordnande har kommittén bl. a.

föreslagit, att varje avdelning bör avses för åtta elever och förses med två

sjuk- och isoleringsrum jämte arbetslokaler m. fl. utrymmen. Avdelningarna

bör enligt kommittén konstrueras med mer effektiva tekniska anordningar

i rymningshindrande syfte än de nuvarande halvöppna avdelning
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

15

arna, dock utan att ha samma slutna karaktär som specialavdelningarna.

Under särskilt svåra förhållanden, t. ex. vid tillfälliga orosperioder på skolan,

skall det finnas möjligheter att tillfälligt ge avdelningen en mer sluten

karaktär. Med hänsyn till vad främst socialstyrelsen anfört i sitt remissyttrande

anser departementschefen det nödvändigt att åtminstone de för

pojkskolorna avsedda mottagningsavdelningarna ges en helt sluten karaktär.

I övrigt har departementschefen inte någon erinran mot den av kommittén

föreslagna utformningen av avdelningarna.

Kommittén har förutsatt, att mottagningsavdelningarna skall användas

för observation och för utredning av den lämpligaste vård- och behandlingsformen

för nya elever överhuvudtaget. Departementschefen har i och

för sig inte något att erinra häremot men framhåller, att under alla förhållanden

brottsmisstänkta ungdomar, som eljest skulle häktas, i första hand

bör beredas plats på avdelningarna. Dessa bör också i vissa fall och särskilt

på flickskolorna kunna användas för elever, som av olika anledningar behöver

sluten vård.

Beträffande vistelsetiden på mottagningsavdelning har kommittén ansett

att denna bör få bestämmas från fall till fall. Kommittén räknar dock med

att vistelsetiden inte i något fall skall behöva överstiga tre månader. Riksåklagaren

har i sitt remissyttrande anfört, att man såvitt avser utredningsfallen

bör kunna räkna med en kortare vistelsetid än tre månader.

Enligt departementschefens uppfattning bör vistelsetiden på mottagningsavdelningen

vara kort. F. n. tillämpas på specialavdelningarna en längsta

sammanhängande vistelsetid av högst två månader. Vistelsetiden på mottagningsavdelningarna

bör normalt inte få överskrida denna tid.

I fråga om lokaliseringen av mottagningsavdelningarna har kommittén

föreslagit, att sådana avdelningar skall i första hand anordnas för manliga

elever vid Hammargården, Fagared, Johannisberg och Vemyra samt för

kvinnliga elever vid Bistagården, Härsjögården och Brättegården. Av dessa

avses tre att påbörjas under nästa budgetår. Socialstyrelsen föreslår, att

mottagningsavdelningar dessutom anordnas vid Sundbo och — såsom ersättning

för en nedbrunnen förläggningsbyggnad vid Gräskärr — även vid

denna skola och Råby. I några remissyttranden har hävdats att de mottagningsavdelningar,

som är avsedda för de tre största städerna, komme att

ligga på ett obekvämt avstånd från staden med följd att utredningen komme

att försvåras. Såsom ungdomsåklagarna i Stockholm anfört torde man

kunna räkna med att förhören med mycket få undantag kan avslutas redan

under anhållandetiden, varför den ifrågavarande invändningen inte torde

ha väsentlig betydelse.

Departementschefen tillstyrker att mottagningsavdelningar nu anordnas

vid pojkskolorna Hammargården, Fagared, Sundbo och Gräskärr samt vid

flickskolorna Bistagården och Brättegården. Av dessa avses Hammargården

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

och Bistagården i första hand för stockholmsområdet och Fagarcd för göteborgsområdet.

För Malmö och närliggande område bör den nya specialavdelningen

vid Råby tills vidare kunna fylla samma funktion som en mottagningsavdelning.

Även specialavdelningarna vid övriga skolor bör vid behov

kunna användas för ifrågavarande fall.

Såsom påpekats av kommittén och i några remissyttranden kommer vissa

kategorier av ungdomar, beträffande vilka häktningsskäl i och för sig föreligger,

inte att kunna tas om hand vid ungdomsvårdsskolorna därför att

skäl till omhändertagande för skyddsuppfostran inte anses föreligga. Dessa

fall synes som nämnts vara sällsynta. I det förslag till ny barnavårdslag

som förberedes f. n. torde komma att upptas bestämmelser som medger, att

fall av denna kategori skall av barnavårdsnämnd kunna omhändertas för

utredning. Om en sådan möjlighet till omhändertagande införes skulle -—■

under förutsättning att tillräckliga resurser ställes till ungdomsvårdsskoleorganisationens

förfogande — häktning av ungdomar under 18 år behöva

tillgripas endast i undantagsfall.

För att de föreslagna mottagningsavdelningarna skall kunna fullgöra sin

främsta uppgift att i största möjliga utsträckning onödiggöra häktning avför

brott misstänkta underåriga är det nödvändigt, att barnavårdsnämnderna

utnyttjar barnavårdslagens möjligheter till snabba ingripanden och

att plats på ungdomsvårdsskola sökes utan dröjsmål. I åtskilliga uppmärksammade

fall av häktning och ovillkorliga frihetsstraff, som departementschefen

låtit undersöka, har det visat sig att ansökan om intagning vid ungdomsvårdsskola

inkommit alltför sent. Det är också angeläget, att förfarandet

vid intagningen av elever till skolorna ytterligare förenklas. I samband

med den förestående revisionen av den nuvarande ungdomsvårdsskolestadgan

får denna fråga upptas till övervägande.

Vad beträffar ungdomsvårdsskolorna och den allmänna skolreformen kan

departementschefen i huvudsak instämma i vad kommittén anfört. Departementschefen

har ej något att erinra mot att enhetsskoleundervisning organiseras

vid Vemyra fr.o.m. nästa budgetår på sätt socialstyrelsen föreslagit och

återkommer i det följande med preciserade förslag i anledning härav vid sin

behandling av medelsbehovet till skolorganisationen under nästa budgetår.

Kommittén har för avsikt att i sitt slutbetänkande behandla frågan om

ett fortsatt genomförande av enhetsskoleundervisning vid ungdomsvårdsskolorna.

Härvid bör, i syfte att trots det förhållandevis ringa elevantalet

åstadkomma bästa möjliga organisation av högstadiet inom rimliga kostnader,

särskilt beaktas vad skolöverstyrelsen anfört i sitt remissyttrande i

fråga om samråd med länsskolnämnderna vid planeringen av verksamheten

och samarbete med övriga närbelägna skolor om undervisning, lärartjänster

och lokaler.

Förslaget att slopa de nuvarande beteckningarna skolhem och yrkessko
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

17

lor vill departementschefen inte tillstyrka. Att de gamla beteckningarna bibehålies

synes inte behöva utgöra något hinder mot en smidigare anordning

och differentiering av undervisningen vid skolorna.

Kommittén har föreslagit en kraftig förstärkning av vårdresurserna för

psykiskt abnorma elever. Sålunda föreslås, att två nya skolor med vardera

46 vårdplatser anordnas för detta klientel, en avsedd för manliga och en för

kvinnliga elever. Kommittén utgår ifrån att de nya skolorna skall ta emot

främst svårbehandlade psykiskt abnorma elever, som behöver vårdas under

längre tid än som f. n. tillämpas.

I likhet med kommittén anser departementschefen, att vårdresurserna för

ifrågavarande ungdomar behöver förstärkas. Under de senaste åren har det

blivit allt svårare att placera psykiskt abnorma yrkesskoleelever på de för

dem avsedda specialskolorna Lövsta och Ryagården. Väntetiderna till dessa

skolor har blivit allt längre. Detta är särskilt beklagligt eftersom det här ofta

är fråga om de ungdomar, för vilka vårdbehovet är störst. Den 1 februari

1959 fanns ett 30-tal fall på väntelistan till envar av dessa skolor. Såsom

kommittén framhållit finnes dessutom åtskilliga elever på andra skolor

inom organisationen, som borde erhålla specialvård med hänsyn till sitt

psykiska tillstånd.

Chefen för inrikesdepartementet har i samband med anmälan av frågan

om anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. under

budgetåret 1959/60 föreslagit, att ett nytt sjukhus för vård av s. k. psykopater

skall uppföras. Detta sjukhus avses emellertid inte för det yngre klientelet.

Tillkomsten av sjukhuset torde därför inte i någon nämnvärd utsträckning

komma att avlasta de för psykiskt abnorma elever avsedda ungdomsvårdsskolorna.

I fråga om psykiskt abnorma manliga elever har resurserna fr. o. m.

innevarande budgetår förstärkts genom att Fagareds yrkesskola satts i stånd

att provisoriskt ta emot 15 elever av denna kategori. Nedan föreslås, att

Broby lantbruksskola för döva ombildas till ungdomsvårdsskola för manliga

debila yrkesskoleelever. Härigenom beräknas Lövsta avlastas ca 15 elever.

Enligt departementschefens mening kan de härefter tillgängliga resurserna

för vård av den ifrågavarande elevkategorien komma att visa sig otillräckliga.

Skulle detta bli fallet talar övervägande skäl för att den behövliga förstärkningen

sker genom att en ny skola uppföres för svårbehandlade psykiskt

abnorma manliga elever.

Enligt kommitténs förslag skulle en sådan skola förläggas till Luinmelunda

i Tingstäde kommun på Gotland. Mot förläggningen till Gotland har

gjorts invändningar i flera remissyttranden, bl. a. av medicinalstyrelsen, som

befarar att det kommer att visa sig svårt att på ön i erforderlig utsträckning

få tillgång till barnpsykiatriskt och psykiatriskt skolad personal. Enligt

2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 57

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

medicinalstyrelsen synes behovet av psykiatrisk expertis vid skolan kunna

tillgodoses endast under förutsättning, att ytterligare en överläkartjänst

inrättas vid det statliga mentalsjukhuset i Visby. Även mot valet av plats

för skolan på Gotland har viss tveksamhet uttalats av länsstyrelsen i

Gotlands län. I samband härmed anmäles att besvär anförts över Tingstäde

kommunalfullmäktiges beslut att godkänna det med kommittén preliminärt

slutna avtalet och att fullmäktige därefter återtagit sitt erbjudande

att tillhandahålla i avtalet avsett markområde men i princip vidhållit sina

åtaganden enligt avtalet. Något giltigt beslut från kommunens sida i fråga om

det område, varpå skolan kan byggas, föreligger sålunda inte. Länsstyrelsen

har alternativt angivit Havdhems kommun som lämplig plats för skolan.

För egen del finner departementschefen Gotland vara en lämplig placering

för en ny skola. Möjligheter torde finnas att tillgodose skolans behov av psykiatrisk

expertis från S:t Olofs sjukhus i Visby. I anslutning härtill erinras

om att i årets statsverksproposition (XI ht s. 127) har föreslagits, att vid

nämnda sjukhus fr. o. m. nästa budgetår skall inrättas en tjänst som förste

läkare i Ao 24 med biträdande överläkares ställning.

Beträffande den exakta förläggningen av skolan föreligger ännu inte tillräcklig

klarhet. Ritningsförslag har inte heller ingivits av kommittén.

Slutlig ställning till frågan om inrättande av den föreslagna skolan bör därför

ej tagas nu. Planeringsarbetet bör emellertid fullföljas snarast. Vid det

fortsatta arbetet bör kommitténs förslag i stort sett kunna tjäna till vägledning.

De erinringar som bl. a. socialstyrelsen och statskontoret gjort

i remissyttrandena bör i görligaste mån beaktas och alla möjligheter att nedbringa

kostnaderna tillvaratas. För nästa budgetår bör medel äskas för ritning

och projektering av företaget. Departementschefen återkommer härtill

i det följande.

För vården av psykiskt abnorma kvinnliga elever har hittills endast en

skola disponerats, nämligen Ryagårdens yrkesskola med 71 platser. Fr. o. m.

början av detta år har Eknäs yrkesskola tillförts en särskild sjuk- och

observationsavdelning. Skolan har nu 27 platser. Avsikten är, att Eknäs

efter hand skall ta emot elever av samma slag som Ryagården. En del av

det förutvarande Eknäsklientelet — flickor som är efterblivna till förståndsutvecklingen

— skall behandlas på den nya yrkesskola vid Håkanstorp,

som inom kort träder i verksamhet. Genom dessa anordningar kommer

vårdresurserna för psykiskt abnorma flickor att avsevärt ökas. Såsom

kommittén påpekat torde svårigheterna vid flickskolorna till en del bottna

i alltför små möjligheter att på de stora elevförläggningarna differentiera

eleverna i grupper. Genom tillkomsten av de i det föregående föreslagna

mottagningsavdelningarna vid två flickskolor förbättras dessa möjligheter,

samtidigt som flickskolorna totalt sett får ett värdefullt platstillskott.

Det bör ytterligare övervägas om inte en fortsatt utbyggnad av de be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 är 1959

19

fintliga flickskolorna med ökning av differentieringsmöjligheterna är behövlig.

På grund av angivna förhållanden är departementschefen inte nu beredd

att tillstyrka kommitténs förslag om att uppföra en helt ny skola för

psykiskt abnorma kvinnliga elever.

Kommittén har vidare föreslagit, att ett särskilt anslag på 50 000 kronor

skall ställas till socialstyrelsens förfogande för att sättas in till förstärkning

av den psykiatriska och psykologiska behandlingen vid de ungdomsvårdsskolor,

där behov finnes av sådan förstärkning. I likhet med kommittén anser

departementschefen det betydelsefullt, att ökade resurser ställes till förfogande

för detta ändamål. Emellertid framhålles, att tillgången på personer

med psykiatrisk utbildning inte är så stor att man kan undvika svårigheter

att i erforderlig utsträckning knyta sådan expertis till skolorna. Möjligheterna

härtill bör dock inte försvåras av brist på medel. Departementschefen

tillstyrker därför en viss ökning av medelsanvisningen härför.

I fråga om differentiering av eleverna på olika skolor och på skilda avdelningar

inom skolorna har kommittén i stort sett godtagit nu gällande principer.

I fråga om differentiering på avdelningar inom skolorna har kommittén

dock föreslagit, att några nya öppna utskrivningsavdelningar inte skall

anordnas. Behovet av specialavdelningar inom organisationen anser kommittén

bli täckt sedan av riksdagen beslutade specialavdelningar färdigställts

och de av kommittén föreslagna nya skolorna kommit till stånd. Den

redan påbörjade uppdelningen av skolorna på mindre elevförläggningar bör

fortsättas. Vidare bör enligt kommittén nya s. k. halvöppna elevavdelningar

inte avses för fler än högst tio elever.

För egen del anser departementschefen i likhet med kommittén att de allmänna

differentieringsgrunder som nu tillämpas bör bibehållas. På grund av

den bristande platstillgången på vissa skolor har differentieringen av eleverna

enligt de uppgjorda planerna i viss utsträckning inte helt kunnat upprätthållas

under de senaste åren. När den nu föreslagna upprustningen av skolorna

blir genomförd bör det bli möjligt att övergå till en mer tillfredsställande

ordning i detta hänseende. En alltför långt gående differentiering av

eleverna på olika skolor och avdelningar inskränker uppenbarligen rörligheten

inom organisationen, eftersom elevmaterialets sammansättning förändras

från tid till annan. Det är därför viktigt att sådana förändringar noga följes,

så att omdispositioner mellan olika skolor och avdelningar vid behov kan

snabbt verkställas.

Beträffande behovet av specialavdelningar inom organisationen är departementschefen

inte beredd att nu ta någon definitiv ståndpunkt. I det följande

föreslås, att ytterligare en sådan avdelning inrättas vid en ny yrkesskola

för pojkar.

Vad angår storleken på nya s. k. halvöppna elevavdelningar erinras om

att de avdelningar av denna typ, som nu är under uppförande vid Gräs
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

kärr, är avsedda för tio elever. Då förslaget om dessa nybyggnader lades

fram (prop. 1958: 117) tillstyrkte departementschefen denna storlek på

elevförläggningarna med hänsyn till att skolan är avsedd för det yngsta yrkesskoleklientelet.

Frågan om nya avdelningars storlek och om eventuell

fortsatt uppdelning av kvarvarande större elevförläggningar på mindre enheter

bör bedömas från fall till fall.

Vad beträffar förslaget om anordnande av utskrivningsavdelningar i tätort

har redan erinrats om att en sådan avdelning förlagd till Landskrona

och anknuten till Ryagårdens yrkesskola trätt i verksamhet i början av innevarande

år. Med hänsyn till läget på hyresmarknaden har det varit förenat

med stora svårigheter att anskaffa lokaler till den nämnda avdelningen. Då

möjligheterna att förhyra lokaler för sådan verksamhet i anslutning till de

av kommittén föreslagna skolorna även torde vara begränsade, är departementschefen

inte beredd att föreslå att sådana avdelningar inrättas vid vissa

bestämda skolor. Det anses i stället lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t

att med anlitande av medel från anslaget till anordnande och drift av provisoriska

förläggningar i varje särskilt fall få bestämma om anordnande av sådana

avdelningar sedan närmare erfarenheter vunnits av verksamheten vid

den förenämnda utskrivningsavdelningen i Landskrona.

Kommitténs förslag att utskrivningsavdelningar av vanlig typ inte längre

skall anordnas vid skolorna är enligt departementschefens mening väl motiverat.

Det har nämligen under senare tid visat sig allt svårare att effektivt

utnyttja förefintliga sådana avdelningar. Antalet elever som

lämpar sig för denna fria vårdform har, såsom kommittén påpekat, blivit

allt mindre. Tillsyn av personal har avsetts förekomma endast i mindre

omfattning vid dessa avdelningar. För att vissa sådana avdelningar skall

kunna utnyttjas har tillsynspersonal emellertid måst anställas.

Det av kommittén framlagda programmet för upprustning av de nuvarande

skolorna på längre sikt är departementschefen inte beredd att ta ställning

till i detta sammanhang. I likhet med vad statskontoret uttalat i sitt

remissyttrande bör skolornas byggnadsbehov m. m. prövas vid behandlingen

av socialstyrelsens årligen återkommande anslagsäskanden. I rådande läge

bör resurserna främst insättas på åtgärder som ökar platstillgången, övriga

önskemål om investeringar måste därför—även om de i och för sig är starkt

motiverade — stå tillbaka. Framlagda förslag torde emellertid efter Kungl.

Maj :ts prövning kunna komma ifråga som beredskapsarbeten, om arbetsmarknadsläget

ger anledning därtill.

Kommitténs förslag angående ombildning av Broby lantbruksskola för

döva till yrkesskola med plats för 28 manliga elever har tillstyrkts av de

myndigheter som yttrat sig över förslaget. Kommittén föreslår, att skolan

skall avses för debilklientel. För sådana elever finns f. n. två skolor, Råby

och Margretelund. Debila elever vårdas också på andra skolor, bl. a. Lövsta.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

21

Kommittén beräknar att, om den nya skolan avses för det ifrågavarande

klientelet, ca 15 platser skulle kunna frigöras på Lövsta. För egen del kan

departementschefen ansluta sig till kommitténs förslag och finner det särskilt

värdefullt om den nya skolan, såsom kommittén räknat med, indirekt

kan öka vårdresurserna för det psykiskt abnorma manliga yrkesskoleklientelet.

Kommittén har inte föreslagit, att skolan tillföres några resurser för

sluten vård. Erfarenheterna från Margretelund och Råby tyder dock på att

det är förenat med stora svårigheter att tillfredsställande ta hand om detta

klientel utan tillgång till en sluten avdelning. Det torde därför vara realistiskt

att så snart som möjligt anordna en dylik avdelning vid den nya skolan.

Beslut härom bör därför fattas redan nu.

I fråga om anordnandet av verksamheten vid skolan godtages vad kommittén

föreslagit.

Socialstyrelsen har föreslagit vissa nedskärningar av platsantalet vid

Vemyra, östra Spång, Långanäs, Ryagården, Härsjögården, Bistagården

och Broby. I nuvarande läge bör enligt departementschefens mening antalet

platser även på de större avdelningarna vid skolorna inte nedbringas utan

mycket starka skäl. Vid Vemyra, som har ett fastställt platsantal av 50, har

sedan flera år endast 43 elever kunnat tas emot. Antalet platser bör fastställas

i enlighet härmed. Av liknande skäl bör platsantalet vid Broby fastställas

till 22. Elevantalet vid den största elevförläggningen vid Ryagården

bör minskas med tre. Förslag om minskning av elevantalet vid den största

elevförläggningen på Långanäs från 27 till 19 har tidigare framställts av

socialstyrelsen men ej bifallits. Skolan kommer inom kort att tillföras en

sluten elevavdelning med åtta platser och en tillfällig förläggningsbyggnad

med nio platser. Med hänsyn härtill är departementschefen beredd förorda

att elevantalet vid den ifrågavarande förläggningsbyggnaden — som är

den största inom organisationen — när efterfrågan på platser så medger

minskas till 19.

Vad nu föreslagits innebär i korthet följande utöver de åtgärder som redovisats

i det föregående.

Yrkesskolor för pojkar:

1. Fagared. Skolan tillföres i slutet av 1959 en mottagningsavdelning

med åtta platser avsedd främst för s. k. utredningsfall från Göteborgsområdet

och får därefter 53 permanenta platser.

2. Hammargården. En mottagningsavdelning med åtta platser tillkommer

i slutet av 1959. Avdelningen avses i första hand för s. k. utredningsfall

från Stockholmsområdet. Skolans platsantal ökas därmed till 36 permanenta

platser.

3. Sundbo. En mottagningsavdelning för åtta elever tillkommer i slutet

av 1959. Skolans platsantal ökar till 69 permanenta platser.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

4. Bärby. Skolan kompletteras i slutet av 1959 med en specialavdelning

på åtta platser och får därefter 36 platser.

5. Gräskärr. Skolan tillföres en mottagningsavdelning, som kan beräknas

bli färdig omkring den 1 juli 1960. Skolan får härefter 46 permanenta

platser.

6. Ny yrkesskola på Gotland projekteras.

Yrkesskolor för flickor:

7. Bistagården. Skolan utökas i slutet av 1959 med en mottagningsavdelning

med åtta platser och får därefter 29 platser.

8. Brättegården. En mottagningsavdelning med åtta platser bygges och

blir färdig i slutet av 1959. Platsantalet vid skolan ökas till 28.

Sammanlagt kommer de av departementschefen i det föregående i olika

sammanhang redovisade åtgärderna att tillföra skolorganisationen ca 215

permanenta platser utöver de ca 750 platser som var tillgängliga den 1 mars

1959. Det totala platsantalet vid skolorna skulle sålunda stiga till omkring

965. Av det nämnda tillskottet på 215 platser faller 185 på yrkesskolorna för

pojkar, varav 72 på slutna avdelningar, och 30 på yrkesskolorna för flickor,

varav 16 på slutna avdelningar. Antalet slutna vårdplatser, som nu är sammanlagt

64, kommer sålunda att mer än fördubblas. Av de 185 platserna vid

yrkesskolor för pojkar tillkommer ca 15 under första halvåret 1959, ca 95

under andra halvåret samma år och ca 75 under 1960. Dessutom projekteras

en yrkesskola för manliga elever med ca 45 platser. Härtill kommer inom de

närmaste månaderna ca 70 platser för manliga yrkesskoleelever vid provisoriska

förläggningar. Av de 30 platserna vid yrkesskolorna för flickor tillkommer

14 under första halvåret 1959 och återstoden i slutet av året.

Genom de angivna åtgärderna torde en platsefterfrågan av nuvarande omfattning

kunna tillgodoses och — såvitt avser pojkskolorna — en viss platsreserv

tillskapas för att möta en ökad efterfrågan på platser på grund

av befolkningsutvecklingen, en eventuell ytterligare ökning av ungdomskriminaliteten

m. fl. orsaker. Vid flickskolorna torde dock på något längre

sikt en viss ytterligare utbyggnad bli nödvändig, främst i syfte att öka

differentieringsmöjligheterna vid vissa av de nuvarande skolorna och resurserna

för vård av psykiskt abnorma elever.

Departementschefen övergår därefter till att beräkna medelsbehovet under

de olika anslagen för nästa budgetår.

Avlöningar

Departementschefen tillstyrker att rektorstjänsten vid Gräskärr uppflyttas

från Ao 21 till Ao 23. I det föregående har tillstyrkts att undervisningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år i959

23

vid Vemyra skolhem försöksvis anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med den undervisning, som meddelas vid försöksverksamheten med nioårig

enhetsskola. I anslutning härtill föreslås att tre folkskollärartjänster i Ao 16

utbytes mot folkskollärartjänster i Ao 19. En folkskollärartjänst i Ae 16 bör

i samband härmed dras in.

För undervisning i verkstadsarbete vid Vemyra bör inrättas en tjänst

som yrkesmästare i Ae 11.

Beträffande Hammargården har tidigare anmälts, att yrkesskoleelever

numera tas emot vid skolan i enlighet med beslut av 1958 års B-riksdag.

Utbildning och sysselsättning av dessa elever sker i trädgårds-, byggnadsoch

snickeriarbete samt cykel- och mopedreparationer. Kungl. Maj :t har

medgivit, att vid skolan må tills vidare under innevarande budgetår finnas

inrättade befattningar för två yrkesmästare i Ag 11, en tillsynsman i Ag 12

och två vårdare i Ag 8. Ifrågavarande befattningar bör göras extraordinarie.

På grund av skolans omändring från skolhem till yrkesskola kan två folkskollärartjänster

i Ae 16 och en tjänst som biträdande husföreståndare i

Ae 9 indragas. För den nya specialavdelningen vid skolan tillstyrkes, att

tjänster inrättas för en tillsynsman i Ae 12, en förste vårdare i Ae 10, en

yrkesmästare i Ae 9 och en vårdare i Ae 8. Den nya avdelningen torde inte

bli färdig förrän omkring den 1 oktober 1959. På grund härav behöver

medel för de sistnämnda tjänsterna inte beräknas för de första månaderna

av nästa budgetår.

För den nya specialavdelningen vid Båby bör inrättas en tjänst som tillsynsman

i Ae 12, en tjänst som förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästaretjänst

i Ae 9 och en vårdartjänst i Ae 8.

Vad angår den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby, som föreslagits skola

inrättas genom ombildning av Broby lantbruksskola för döva, godtager departementschefen

med vissa undantag den av kommittén beräknade personaluppsättningen.

Departementschefen tillstyrker, att befattningar beräknas

för en rektor i Ae 21, två assistenter i Ae 17, en jordbruksföreståndare i Ae

12, en trädgårdsmästare i Ae 10, en tillsynsman i Ae 12, en yrkesmästare i

Ae 11, en husföreståndare i Ae 10, en förste vårdare i Ae 10, en ladugårdsförman

i Ae 9, två vårdare i Ae 8, en hantverkare i Ae 8, ett ekonomibiträde

i Ae 5 och två ekonomibiträden i Ae 4. Det förutsättes, att den nuvarande

personalen vid skolan i största möjliga utsträckning erhåller fortsatt anställning

efter skolans ombildning till ungdomsvårdsskola. Lönen till den nuvarande

innehavaren av husmorstjänsten vid skolan bör — därest hon förordnas

på tjänsten som husföreståndare — bestämmas på sätt statskontoret

föreslagit i sitt remissyttrande.

För den nya ungdomsvårdsskolan på Visingsö bör inrättas en rektorstjänst

i Ae 21, en assistenttjänst i Ae 17, en tjänst som tillsynsman i Ae 12,

en yrkesmästartjänst i Ae 11, en tjänst som husföreståndare i Ae 10, en

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

tjänst som förste vårdare i Ae 10, två vårdartjänster i Ae 8 samt tjänster för

ett ekonomibiträde i Ae 5 och två ekonomibiträden i Ae 4. 10 000 kronor beräknas

till arvode åt timlärare för försöksverksamhet med teoretisk undervisning

vid skolan.

Vad beträffar personal till Gräskärr efter färdigställandet av den nu pågående

första byggnadsetappen vid skolan tillstyrkes att befattningar inrättas

för en assistent i Ae 17, två tillsynsmän i Ae 12, en trädgårdsmästare i

Ae 10, en förste vårdare i AelO, en yrkesmästare i Ae 9, fyra vårdare i Ae 8

och ett kanslibiträde i Ae 7. Då byggnadsarbetena inte torde bli färdiga

förrän omkring den 1 januari 1960 beräknas medel för dessa tjänster under

ett halvt budgetår.

Socialstyrelsens förslag om indragning av de nuvarande tjänsterna som

chef, tillika läkare, vid Lövsta och Ryagården samt inrättande av en överläkartjänst

knuten till socialstyrelsens skolbyrå är departementschefen, med

hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört, inte beredd att tillstyrka. Intill

dess att chefstjänsten på Lövsta kan besättas med en läkare bör skolbyråns

behov av läkarbiträde tillgodoses genom arvodesanställning. Det tillstyrkes,

att en tjänst som psykolog i Ae 23 inrättas vid Lövsta och att den nuvarande

tjänsten som biträdande läkare eller psykolog i Ae 24 ombildas till enbart

en läkartjänst.

För att den nuvarande öppna utskrivningsavdelningen (Kupan) vid Lövsta

skall kunna beläggas med elever och skolans kapacitet fullt utnyttjas

bör skolan tillföras två vårdartjänster i Ag 8. Vidare bör medel motsvarande

lönekostnaden för två vårdartjänster beräknas för den i det föregående

omnämnda praktiska personalutbildningen vid skolan.

Med hänsyn till att numera äldre och troligen mer rymningsbenägna

elever tas emot på skolhemmen östra Spång och Vemyra bör vårdstandarden

vid dessa skolor höjas. Det tillstyrkes därför, att vardera skolan tillföres

en tjänst som tillsynsman i Ae 12.

Socialstyrelsen har upprepat sina tidigare gjorda förslag om utökning

av den nuvarande personaluppsättningen vid specialavdelningarna, som

f. n. består av en tillsynsman, en förste vårdare, en yrkesmästare och eu

vårdare. Såsom framgår av framställningen har styrelsen i viss utsträckning

med anlitande av de för avlönande av vikarier m. fl. avsedda medlen

anställt ytterligare personal vid nämnda avdelningar. Departementschefen

är medveten om att en sådan personalförstärkning kan vara behövlig, men

är dock inte beredd att tillstyrka, att särskilda tjänster inrättas härför. Däremot

har departementschefen intet att erinra mot att extra personal liksom

f. n. anlitas vid specialavdelningar med särskilt svårbehandlade elever. Med

hänsyn härtill tillstyrkes, att de för vikarier m.m. avsedda medlen i enlighet

med socialstyrelsens förslag räknas upp med 188 400 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

25

I det föregående har bl. a. föreslagits att mottagningsavdelningar skall

anordnas vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården

samt att en specialavdelning skall byggas vid den nya ungdomsvårdsskolan

vid Bärby. Då ifrågavarande avdelningar kan beräknas bli färdigställda

redan i slutet av 1959 bör medel nu anvisas för personal vid avdelningarna.

Departementschefen upptar 135 000 kronor för detta ändamål.

Det synes böra få ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med avdelningarnas

färdigställande meddela erforderliga bestämmelser angående personal

vid avdelningarna. Det tillstyrkes, att en befattning för arbetsledning inrättas

vid sidoavdelningen Baggå vid Sundbo. Befattningen bör placeras i

lönegrad Ag 8. Skolan bör dessutom — med anledning av tillkomsten av två

provisoriska förläggningar — tillföras två vårdartjänster i Ag 8.

Socialstyrelsen har föreslagit en kraftig personalförstärkning på grund

av den allmänna arbetstidsförkortningen och övergång till vakande nattvakter

vid vissa skolor samt som följd av en av styrelsen föreslagen minskning

av arbetstiden för yrkeslärarna. Någon närmare utredning av behovet

av ifrågavarande personalförstärkning föreligger dock inte. Med anledning

härav erinras, att Kungl. Maj :t den 27 februari 1959 uppdragit åt statens

organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda behovet av

arbetskraft vid skolorna till följd av arbetstidsförkortningen. I avbidan på

resultatet av denna utredning är departementschefen inte beredd att ta ställning

till styrelsens framställning i denna del. Systemet med vakande nattvakt

tillämpas redan nu vid vissa skolor. Ytterligare försök härmed bör

göras. Departementschefen föreslår, att 21 600 kronor beräknas för ändamålet.

I avbidan på slutförande av det inom kommittén för ungdomsvårdsskolorna

pågående utredningsarbetet bör tjänster inom arbetsdriften samt yrkeslärartjänster

vid skolorna tills vidare inte få återbesättas utan Kungl.

Maj:ts prövning av tjänsternas lönegradsplacering.

I det föregående har tillstyrkts kommitténs förslag att särskilda medel

skall ställas till socialstyrelsens förfogande för anlitande av psykiatrisk

och psykologisk expertis vid skolorna. Posten till arvoden åt rådgivande

psykiater, vilken f. n. är uppförd med 49 700 kronor, bör i anledning härav

höjas med 25 000 kronor. Till årsarvoden åt verkställande ledamöterna i

styrelserna för tre nya ungdomsvårdsskolor bör beräknas 2 100 kronor.

På grund av tillkomsten av nya skolor bör de till kontorshjälp vid skolorna

avsedda medlen räknas upp med 9 000 kronor.

Socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet till löneklassuppflyttningar

m. m. godtages. Såsom statskontoret framhållit har socialstyrelsen inte beräknat

medel för kompensation till tjänstemännen för förhöjda folkpensionsavgifter.

För nämnda ändamål bör 49 000 kronor beräknas.

Departementschefen tillstyrker slutligen, att en assistenttjänst i Ae 17, en

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

bokhållartjänst i Ae 15, en tjänst som tillsynsman i Ae 12 och tre vårdartjänster

i Ae 8 uppföres på ordinarie stat.

De av departementschefen i det föregående förordade förslagen medför en

ökning av anslagsbehovet med 1 180 000 kronor. Anslaget bör uppföras med

(7 030 000 + 1 180 000) 8 210 000 kronor.

Omkostnader

I enlighet med socialstyrelsens förslag bör följande delposter räknas upp,

nämligen posterna till bränsle, lyse och vatten med 111 000 kronor, till

tvätt- och renhållning med 5 000 kronor, till beklädnad med 64 000 kronor,

till undervisning, lek och idrott med 12 000 kronor, till diverse med 28 000

kronor, till elevbelöning med 12 000 kronor, samt till hälso- och sjukvård

med 12 000 kronor. Posten till reseersättningar föreslås uppräknad med

15 000 kronor. Posten till inventarier höjes med 15 000 kronor. Delposten till

övriga expenser bör höjas med 40 000 kronor och delposten till utspisning

med 60 000 kronor.

Posten till eftervård och utackordering har för innevarande budgetår

räknats upp med 223 000 kronor bl. a. för att möjliggöra en utökad verksamhet

med utackordering av elever i familjevård. Antalet utackorderade

elever har till följd härav kunnat ökas med ett 40-tal sedan budgetårets

ingång. En ytterligare ökning av utackorderingsverksamheten är önskvärd.

Posten bör därför räknas upp med av socialstyrelsen föreslaget belopp,

36 000 kronor.

Posten till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften bör med hänsyn

främst till tillkomsten av nya skolor och angelägenheten att i viss utsträckning

förnya inventariebeståndet vid verkstäder och jordbruk räknas upp

med 230 000 kronor. Inkomstposterna bör samtidigt räknas upp med 270 000

kronor.

Anslaget bör i enlighet med vad således förordats ökas med 640 000 och

minskas med 270 000 kronor och alltså uppföras med (4 249 000 + 370 000)

4 619 000 kronor.

Engångsanskaffning av inventarier m. m.

I anslutning till vad departementschefen anfört i det föregående samt till

de förslag han i det följande lägger fram vid behandlingen av investeringsanslaget

till byggnadsarbeten m. m. förordas, att för anskaffning av inventarier

och annan utrustning beräknas 37 500 kronor till nya elevavdelningar

vid Gräskärr, 25 000 kronor till den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby,

15 000 kronor till en specialavdelning vid Hammargården samt 85 000 kronor

till fem nya mottagningsavdelningar och en ny specialavdelning. Vidare

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

27

bör 27 500 kronor beräknas till en ny elevavdelning vid Sundbo. Då uppförandet

av de i det följande föreslagna ersättningsbyggnaderna på Gräskärr

inte torde kunna slutföras under nästa budgetår, beräknas inte medel

för inventarier till dessa byggnader.

Under föregående punkt har tillstyrkts uppräkning av posten till utgifter

för jordbruks- och verkstadsdriften vid skolorna bl. a. för att möjliggöra

viss förnyelse av inventarierna vid verkstäderna. Medel för dessa ändamål

bör sålunda inte — såsom socialstyrelsen föreslagit — beräknas under

förevarande anslag.

Anslaget bör alltså uppföras med (37 500 + 25 000 + 15 000 + 85 000 +

27 500) 190 000 kronor.

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

Såsom framgår av vad tidigare anförts pågår eller planeras uppförandet

av tio provisoriska förläggningsbyggnader vid olika skolor. Byggnaderna

uppföres genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg och är av samma typ

som av styrelsen utnyttjas till förläggning av arbetslösa på orter, där arbete

eller omskolning kan ordnas men bostäder eller förläggningsmöjligheter

saknas. Byggnaderna uthyres till socialstyrelsen.

Kostnaderna för anskaffning och uppförande av byggnaderna beräknas

uppgå till sammanlagt 563 000 kronor. Härav beräknas anskaffningskostnaderna

uppgå till 271 000 kronor och uppförandekostnaderna till 292 000

kronor. De sistnämnda kostnaderna bör bestridas ur förevarande anslag

medan anskaffningskostnaderna bör belasta reservationsanslaget till kostnader

för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för nästa budgetår.

De sammanlagda kostnaderna förskotteras under innevarande budgetår

från reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m.

Kostnaderna för hyror för byggnaderna under nästa budgetår kan beräknas

till 33 600 kronor, för inventarieanskaffning till ca 40 000 kronor och för

personal vid förläggningarna till ca 120 000 kronor. Kostnaderna för en

provisorisk förläggning på Väddö beräknas till 32 000 kronor. Därjämte

bör 132 400 kronor beräknas till kostnaderna för eventuellt erforderliga

ytterligare provisoriska förläggningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med 650 000 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Under nästa budgetår kommer personalen vid ungdomsvårdsskolorna att

avsevärt öka i antal på grund av tillkomsten av nya skolor och avdelningar.

På grund härav bör utbildningen av särskilt vård- och tillsynspersonalen

så långt möjligt intensifieras. I det föregående har medel beräknats till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

avlönande av aspiranter till vårdartjänster under utbildningstjänstgöring

vid Lövsta. Medel har också beräknats för anordnande av en förläggningsbyggnad

vid skolan för ifrågavarande personal. För övriga kostnader för

nämnda utbildning liksom för annan utbildning av personal vid vissa skolor

bör beräknas 14 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker vidare, att medel anvisas för anordnande

under nästa budgetår av två kurser på vardera tre veckor i enlighet med

socialstyrelsens förslag. Styrelsens beräkning av kostnaderna härför, 41 000

kronor, godtas.

Anslaget bör sålunda uppföras med 55 000 kronor.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.

Vid 1956 års riksdag beslöts, att de inackorderingshem, för vilka den

första sjuåriga avtalsperioden löpt ut, vid fortsatt verksamhet skulle erhålla

ett bidrag av 3 000 kronor per hem till förnyelse av inventariebeståndet.

Motsvarande bidrag anses böra utgå till det hem, för vilket avtalsförlängning

blir aktuell under nästa budgetår. Det torde — i likhet med vad

tidigare skett — få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa lämplig avskrivningstid

för bidraget.

Till I.O.G.T. bör också under nästa budgetår utgå ett anslag av 2 000

kronor.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas

med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder

vid inackorderingshem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Departementschefen

är fortfarande inte beredd att tillstyrka höjning av ifrågavarande

ersättning. För nästa budgetår bör därför 8 000 kronor anvisas för detta

ändamål. Till ersättning för driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens

förslag beräknas 72 000 kronor. Det tidigare från särskilt anslag utgående

bidraget å 3 000 kronor till frälsningsarméns flickhem i Stockholm

och Malmö bör utgå även under nästa budgetår och bestridas från förevarande

anslag. Medelsbehovet under anslaget utgör sålunda 83 000 kronor. Med

hänsyn till storleken av beräknad reservation vid utgången av innevarande

budgetår kan anslaget uppföras med 73 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Till bestridande av merkostnader för redan påbörjade eller färdigställda

byggnadsföretag tillstyrkes, att 24 300 kronor anvisas för iordningstäl
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959

29

lande av avloppssystemet vid Vemyra skolhem, 26 000 kronor till ladugårdsbyggnad

vid Långanäs, 20 000 kronor för tillbyggnad av elevförläggning

vid Eknäs och 26 000 kronor till specialavdelning vid Fagared. För sistnämnda

ändamål bör vidare i enlighet med socialstyrelsens förslag medgivande

lämnas att använda högst 8 980 kronor av ännu ej disponerade

medel å reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.

Kostnaderna för den vid förra årets B-riksdag beslutade första byggnadsetappen

vid Gräskärr beräknas nu av byggnadsstyrelsen till 1 425 000 kronor.

Härav har 700 000 kronor anvisats för innevarande budgetår. Departementschefen

tillstyrker, att återstoden, 725 000 kronor, anvisas till färdigställande

av arbetena i denna etapp.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har bl. a. föreslagit, att medel anvisas

till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid utskrivningsavdelningen på

Lövsta ävensom till vissa ombyggnadsarbeten å förläggningsbyggnaden på

den av kommittén föreslagna nya skolan vid Bärby. Då det framstått som

angeläget, att dessa arbeten kommer till utförande redan innevarande budgetår

har Kungl. Maj :t — med utnyttjande av riksdagens medgivande att

inom det förevarande anslagets ram omdisponera medel till andra byggnadsföretag

än de som underställts riksdagen — medgivit, att tillsammans

45 000 kronor må disponeras till de båda angivna ändamålen. Med hänsyn

härtill bör för nästa budgetår motsvarande belopp anvisas för färdigställande

av de byggnadsföretag, till vilka medel anvisats under anslaget för innevarande

budgetår.

Vidare tillstyrkes, att 200 000 kronor anvisas till slutförande av påbörjade

arbeten med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Långanäs.

Kostnaderna för uppförande av en specialavdelning vid Hammargården

har, såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen, av byggnadsstyrelsen

beräknats till 375 000 kronor. Dessutom beräknas kostnaderna för

uppförande av ett staket kring avdelningen till 15 000 kronor. Kostnaderna

för uppförandet av avdelningen kan numera beräknas till 300 000 kronor.

Då endast 150 000 kronor tidigare anvisats för påbörjande av arbetena,

bör ytterligare 150 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

I det föregående har förordats, att mottagningsavdelningar skall uppföras

vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården

samt en specialavdelning vid den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby. Kostnaderna

härför beräknas till sammanlagt 1 495 000 kronor. Vidtagna undersökningar

om möjligheterna att få dessa byggnadsföretag snabbt påbörjade

och genomförda har gett underlag för uppfattningen att byggnaderna

bör kunna färdigställas redan i slutet av innevarande år. Med hänsyn härtill

bör hela nämnda belopp anvisas för nästa budgetår.

Till upprättande av ritningar och för projektering av en ny ungdoms
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

vårdsskola för psykiskt abnorma manliga elever bör beräknas 150 000

kronor.

Med anledning av vad socialstyrelsen anfört rörande medverkan från

vederbörande kommuner för att lösa bostadsbehovet för personalen vid

ungdomsvårdsskolorna erinras, att Kungl. Maj:t den 30 januari 1959

uppdragit åt bostadsstyrelsen att i samråd med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen

utreda möjligheterna att med anlitande av sedvanliga former

för finansiering av bostadsbyggande tillgodose föreliggande behov av

bostäder åt personal vid bl. a. ungdomsvårdsskolorna. I avvaktan på resultatet

av denna utredning bör försiktighet iakttas vid anvisande av medel

till nybyggande av bostäder. Den betydande utvidgning av organisationen

som nu föreslås gör det emellertid nödvändigt att vid vissa skolor uppföra

ytterligare bostadshus. Departementschefen beräknar 740 000 kronor för

nämnda ändamål. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma vid

vilka skolor bostäder bör uppföras under nästa budgetår.

Frågan om medelsanvisning till vissa förbättringsarbeten vid Ryagården,

omändring av huvudförläggningen vid Långanäs, påbörjande av arbeten

med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Sundbo och Härsjögården

samt ombyggnad av kök vid Råby, Lövsta och Hornö har behandlats

av chefen för finansdepartementet vid anmälan i årets statsverksproposition

av förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid

tillstyrktes en särskild medelsanvisning av 350 000 kronor till de angivna

ändamålen. Då beredningen av frågan om anslag till ungdomsvårdsskolorna

för nästa budgetår inte var avslutad vid nämnda tidpunkt angavs

inte någon definitiv disposition av medlen på olika objekt. Efter samråd

med chefen för finansdepartementet förordar departementschefen, att 31 000

kronor beräknas till vissa förbättringsarbeten vid Ryagården, 25 000 kronor

till viss omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Ryagården, 35 000

kronor för omändring av huvudförläggningen vid Långanäs samt 259 000

kronor till påbörjande av arbeten med omläggning av vatten- och avloppssystemet

vid Sundbo och Härsjögården.

För det angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda 3 601 300 kronor,

vilket belopp bör avrundas till 3 600 000 kronor. Jämfört med anslaget

för innevarande budgetår innebär detta en ökning med 1 250 000 kronor.

De av socialstyrelsen ingivna förslagen om uppförande av en administrationsbyggnad

och en mottagningsavdelning vid Gräskärr samt en ladugårdsbyggnad

vid Forsane såsom ersättning för nedbrunna byggnader godtages.

Kostnaderna för arbetena beräknas till 680 000 resp. 110 000 kronor. Det

tillstyrkes, att för ändamålet erforderliga medel, 790 000 kronor, anvisas på

tilläggsstat för innevarande budgetår.

Med hänsyn till läget inom vårdområdet anses Kungl. Maj:t — i likhet

med vad som gäller för innevarande budgetår — böra erhålla medgivande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

31

att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram omdisponera medel till

annat byggnadsföretag än de nu nämnda.

Motionerna

I de likalydande motionerna 1:213 (av herr Per-Olof Hanson m. fl.) och

II: 270 (av herr Nelander m. fl.) hemställes, att riksdagen måtte besluta,

a) att av anslaget »Bidrag till vissa omskolningskurser m. m.» måtte utgå

dels ett reservationsanslag av 25 000 kronor för utbildning av vårdpersonal,

förslagsvis förlagd till Lövsta, och dels för samma ändamål ett belopp av

40 000 kronor för en i arbetsmarknadsstyrelsens regi där uppförd inkvarteringsbarack,

b) att ett stimulansbidrag om förslagsvis 10 000 kronor måtte utgå ur

anslaget för »Utbildning av personal, tillhörande barna- och ungdomsvården»

för den interna utbildningen av personal vid ungdomsvårdsskolorna

samt

att riksdagen för Kungl. Maj :t i skrivelse ville ge till känna vad i motionerna

i övrigt anförts i fråga om personalutbildning å ungdomsvårdens

område.

I de likalydande motionerna I: Mh (av fröken Mattson m. fl.) och

11:511 (av fru Wallerius-Gunne m. fl.) hemställes, att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj :ts proposition nr 88 måtte i princip besluta att av anslag

för uppförande och drift av mottagningsavdelningar (utredningshem)

statsbidrag må kunna utgå jämväl till kommuner, där särskilt behov av

sådana avdelningar föreligger, t. ex. i landets tre största städer.

I de likalydande motionerna 7:4/5 (av fru Nilsson) och 11:513 (av fru

Löfqvist och herr Svensson i Kungälv) föreslås, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller om särskild utredning rörande dels fosterlegornas

storlek och dels fördelningen av kostnaderna mellan stat och kommun i

fråga om fosterhem och ungdomsvårdsskolor.

I de likalydande motionerna 7:4/6 (av fru Hamrin-Thorell m. fl.) och

11:512 (av fröken Elmén m. fl.) hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte begära dels att en expertkommitté tillsättes för att centralt

och i samarbete med socialstyrelsen leda en hela landet omfattande

generalinventering av för familjevård lämpade privata hem och dels en utredning

i syfte att på staten överlåta kostnaderna för placering av vanartad

ungdom i fosterhem.

Beträffande motiveringarna för yrkandena hänvisas till motionerna

II: 270,1: 414, II: 513 och II: 512.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

Utskottet

Med anledning av den under senare år starkt ökade efterfrågan på

platser för äldre elever vid ungdomsvårdsskolorna har vid 1957 och 1958

års riksdagar beslut fattats om en betydande förstärkning av organisationens

resurser. De olika åtgärder, som innefattats i riksdagens beslut, har

främst tagit sikte på att öka platstillgången. Fullt genomförda har dessa

åtgärder beräknats kunna ge ett nettotillskott av drygt 100-talet platser.

På grund av en alltjämt stigande efterfrågan på platser, sammanhängande

med den fortgående stegringen av ungdomskriminaliteten, erfordras enligt

den nu föreliggande propositionen ytterligare omfattande åtgärder för att

ungdomsvårdsskolorna i dagens läge skall kunna fylla de uppgifter, för

vilka de är avsedda. Särskilt angeläget anses det vara att organisationen

får möjlighet att snabbt ta hand om sådana ungdomar, som eljest riskerar

att häktas och eventuellt ådömas frihetsstraff.

Enligt departementschefens redogörelse för platsbehovet uppgick antalet

tillgängliga vårdplatser vid utgången av mars månad 1959 till omkring 750,

vilket antal är något lägre än för ett år sedan beroende på att vissa platser

gått förlorade genom brand. Utskottet har med tillfredsställelse uppmärksammat

att det genom ett intensivare utnyttjande av befintliga platser ändock

varit möjligt att icke oväsentligt öka antalet vid skolorna omhändertagna

elever. En betydande akut och kvarstående platsbrist redovisas dock

alltjämt. De åtgärder att öka platstillgången som föreslås i propositionen

avser närmast att avhjälpa denna bristsituation.

Beträffande situationen för framtiden framgår av vad såväl kommittén

för ungdomsvårdsskolorna som departementschefen anfört att det är ytterst

vanskligt att närmare ange det erforderliga platsbehovet. Departementschefens

ståndpunkt att ställning nu icke bör tagas till frågan om en upprustning

av skolorna på längre sikt finner utskottet vid sådant förhållande

välbetänkt.

De åtgärder som vidtagits för en omedelbar ökning av platsantalet innefattande

bl. a. uppförande av sammanlagt tio provisoriska förläggningsbyggnader

har icke givit utskottet anledning till erinran.

I fråga om de av kommittén för ungdomsvårdsskolorna framlagda förslagen

till fortsatt utbyggnad av organisationen är utskottet ense med departementschefen

att ansträngningarna bör koncentreras på sådana elevavdelningar,

där svårhanterliga och rymningsbenägna elever kan tas emot,

ävensom att man bör inrikta sig på behandlingsmetoder som kan bidraga till

att minska väntelistor och möjliggöra snabbt omhändertagande av akuta

fall.

Vad särskilt angår frågan om placering av s. k. utredningsfall, dvs. för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

33

brott misstänkta unga i åldrarna 15—17 år, kan utskottet i likhet med

departementschefen helt ansluta sig till uppfattningen att det är angeläget

att sådana ungdomar kan omhändertas inom harna- och ungdomsvårdens

ram så att häktning endast undantagsvis hehöver komma i fråga. Den av

departementschefen i anslutning till kommitténs förslag för sådant ändamål

förordade utbyggnaden av vissa skolor med särskilda mottagningsavdelningar

kan utskottet tillstyrka. I enlighet med vad departementschefen

anfört bör även specialavdelningar vid övriga skolor vid behov kunna utnyttjas

för ifrågavarande utredningsfall.

I motionerna 1:414 och 11:511 yrkas att riksdagen måtte i princip besluta

att statsbidrag till anordnande och drift av utredningshem må kunna

utgå till kommuner, som själva uppför dylika hem.

Av vad departementschefen anfört i nyssnämnda sammanhang framgår

att gällande bestämmelser inte torde lägga hinder i vägen för barnavårdsnämnderna

att vidta erforderliga åtgärder för betryggande förvaring av för

skyddsuppfostran omhändertagna. Samtidigt framhålles att barnavårdsnämndernas

befogenheter i detta avseende kan väntas komma till klarare uttryck

i det förslag till ny barnavårdslag, som torde komma att föreläggas

årets riksdag.

Enligt utskottets mening hör den i motionerna väckta statsbidragsfrågan

anstå intill dess att förslag till ny barnavårdslag framlagts. Utskottet är

därför icke nu berett föreslå riksdagen att göra något uttalande i anledning

av motionärernas förslag. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.

Vad gäller vårdresurserna för psykiskt abnorma elever anser utskottet

i likhet med både kommittén och departementschefen att man, så länge

mentalsjukhus för barn och ungdom saknas, inte kan komma ifrån att ta

emot och behandla sådana ungdomar på ungdomsvårdsskolorna.

Kommittén har föreslagit att två nya skolor skall anordnas för detta

klientel, en avsedd för manliga och en för kvinnliga elever. Av skäl som

departementschefen anfört förordar utskottet att riksdagen nu fattar principbeslut

om inrättande av en dylik skola för manliga elever. Slutlig ställning

till frågan om inrättande av denna skola, vilken är avsedd att förläggas

till Gotland, synes som departementschefen anfört böra tagas först sedan

klarhet vunnits beträffande den exakta förläggningen och ritningsförslag

upprättats.

Den av kommittén föreslagna ombildningen av Broby lantbruksskola för

döva till yrkesskola för debilt manligt klientel kan utskottet även tillstyrka.

Som departementschefen framhållit torde förslaget inrymma värdefulla

möjligheter att indirekt öka vårdresurserna också för det psykiskt abnorma

manliga klientelet.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till särskilt uttalande med

llihany till riksdagens protokoll 1959. (i sand. Nr 57

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 195!)

anledning av vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om utbyggnad

av ungdomsvårdsskolorna. Utskottet vill i sammanhanget endast

erinra om att de i propositionen redovisade åtgärderna beräknats tillföra

skolorganisationen sammanlagt 215 platser utöver de ca 750 platser som var

tillgängliga den 1 mars 1959.

1 motionerna I: 416 och II: 512 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte begära dels att en expertkommitté tillsättes för att centralt och

i samarbete med socialstyrelsen leda en hela landet omfattande inventering

av för familjevård lämpade privata hem och dels en utredning i syfte att

på staten överlåta kostnaderna för placering av vanartad ungdom i fosterhem.

I motionerna 1:415 och 11:513 yrkas att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om särskild utredning rörande dels fosterlegornas

storlek och dels fördelningen av kostnaderna mellan stat och kommun i

fråga om fosterhem och ungdomsvårdsskolor.

Samtliga motioner syftar till att stimulera till en ökad anskaffning av

fosterhem för barn, som omhändertagits av barnavårdsnämnd. Utskottet

kan för sin del instämma i vad motionärerna anfört om angelägenheten av

att få fram ett tillräckligt antal lämpliga fosterhem. Från socialstyrelsens

sida bedrives sedan länge en rådgivnings- och upplysningsverksamhet i syfte

att stimulera till en ökad aktivitet i fråga om anskaffande av fosterhem. Fn

särskild tjänst för fosterhemsverksamheten har även tidigare inrättats hos

styrelsen. Med hänsyn härtill kan utskottet inte finna det motiverat att i

enlighet med förslaget i motionerna I: 416 och II: 512 inrätta en särskild

expertkommitté.

Liksom motionärerna håller utskottet det för sannolikt, att en högre ersättning

än den kommunerna nu betalar fosterhemmen väsentligt skulle

kunna underlätta anskaffningen av dylika hem. Enligt motionärernas mening

bör staten bidraga till kostnaderna härför. I likhet med vad utskottet

givit uttryck åt i det föregående vid behandlingen av frågan om statsbidrag

till kommunala utredningshem anser utskottet att man bör avvakta det väntade

förslaget till ny barnavårdslag, innan någon diskussion upptas om eu

eventuellt ändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun.

På grund av vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet motionerna

I: 416 och II: 512 samt I: 415 och II: 513.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i samband med beräkningen

av medelsbehovet under de olika anslagen har utskottet funnit sig kunna

godta utan erinran.

I motionerna I: 213 och II: 270, vilka väckts redan i anslutning till statsverkspropositionen,

har olika förslag framförts i syfte att möjliggöra en

ökad utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna. Då motionärernas

yrkanden enligt utskottets mening i allt väsentligt får anses ha tillgodo
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959

35

setts genom de förslag som nu framlagts i förevarande proposition avstyrker

utskottet motionerna.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att motionerna I: 414 och II: 511 icke må av riksdagen

hifallas;

II. att motionerna I: 213 och II: 270, i vad de avser medelsdisposition,

icke må av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 6 mars 1959 förordat;

IV. att riksdagen må godkänna följande avlöningsstat

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat .

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 2 425 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .... 161900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

................................ 4 550 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 1 024 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis...................... 49 000

Summa kronor 8 210 000;

V. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under femte

huvudtiteln anvisa

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 8 210 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 4 619 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag

av 190 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

ett reservationsanslag av 650 000 kronor;

5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 57 är t(J59

och ungdomsvården ett reservationsanslag av 55 000 kronor;
6)

till Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.

ett reservationsanslag av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

in. m. ett reservationsanslag av 73 000 kronor;

VI. att riksdagen må under statens allmänna fastighetsfond

anvisa

1) till Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten in. in.

vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 ett investeringsanslag

av 790 000 kronor;

2) till Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1959/

60 ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor;

VII. att motionerna 1:213 och 11:270, i vad de avser

skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om personalutbildningen,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna I: 415 och II: 513 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

IX. att motionerna I: 416 och II: 512, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t om tillsättande av en expertkommitté,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

X. att motionerna I: 416 och II: 512, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t om utredning, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ivar Johansson,

Birger Andersson, Sundelin, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes

Andersson, Söderberg, Bertil Petersson, Palme, Ragnar Bergh och

Edström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén,

herrar Cassel, Hansson i önnarp, Gustafsson i Skellefteå, Johansson

i Norrköping och Larsson i Hedenäset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 är l''J5''J

il

Reservation

av herrar Sundelin, Axel Johannes Andersson, Edström, Malmborg, fröken

Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34, som börjar med »Samtliga

motioner» och slutar med »särskild expertkommitté», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Vad angår den i motionerna I: 416 och II: 512 föreslagna generalinventeringen

har utskottet den uppfattningen att en aktion av ifrågavarande art i

hög grad skulle bidraga till att häva den brist på lämpliga fosterhem som

f. n. finns. Fosterhemsvård är sedan länge praktiserad vårdform för vanartig

ungdom. Vårdformen har dock företrädesvis använts i eftervårdande

syfte. Att familjevård icke använts i större omfattning torde framför allt ha

sin förklaring i svårigheterna att finna fosterföräldrar som fyller de personliga

krav som måste ställas på dem, som skall omhänderha och fostra

det ofta mycket svårbehandlade klientel det här är fråga om. Härtill kommer

att fosterhemmet måste vara beläget i orter där tillfälle till utbildning

och arbete kan erbjudas den omhändertagne. Även bostadsförhållandena i

övrigt är givetvis avgörande för en familjs möjlighet att ta emot dessa ungdomar.

De kommunala barnavårdsnämnderna gör på många håll berömvärda

insatser för att skaffa fram fosterhem i erforderlig omfattning. Härvid

biträds de också av socialstyrelsen. Utskottet har erfarit, att styrelsen

sedan några månader till sitt förfogande har en tjänsteman med enda uppgift

att lämna råd och upplysningar i dessa frågor.

Utskottet anser dock, i likhet med motionärerna, att ansträngningarna

för anskaffande av fosterhem måste ytterligare intensifieras. Utskottet ansluter

sig därvid till motionärernas förslag om en systematisk inventering

i hela landet av för familjevård lämpliga enskilda hem. Aktionen bör i enlighet

med motionärernas förslag samordnas av en expertkommitté, som för

detta ändamål ställes till socialstyrelsens förfogande.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan hort ha följande

lydelse:

»IX. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:416

och II: 512, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kung], Maj:t

anhålla att en expertkommitté tillsättes för att centralt och

i samarbete med socialstyrelsen leda eu hela landet omfattande

inventering av för familjevård lämpade enskilda

hem;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.