Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1959-03-20 · 76 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande

egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60

under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1959) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1959/60, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 219 500 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 194 300 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

en uppräkning av anslaget med hänsyn till att lagbyråchefen

förordnats att mot vikariatslön enligt lönegrad Br 4 fullgöra vissa uppgifter

beträffande internationella ärenden inom kommunikationsdepartementet.

Vidare föreslås, att en byrådirektörstjänst i Ao 24 höjes till Ao 26

samt att en tjänst som kontorist i Ag 9 inrättas inom lagbyrån, varvid en

tjänst som kanslibiträde i Ao 7 inte skall uppehållas.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

far utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande

punkt, hemställa,

1—303 50 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 0 samt. Nr 0

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1959 förordad

ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1959''60:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .....................

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ..........................................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................

Summa kr. 1 219 500

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 219 500 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 2, s. 3) föreslagit riksdagen att till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1959''GO anvisa ett förslagsanslag av 68 000 kr.

47 200

502 800

100 000

410 000

152 400

7 100

Kungl. Maj.ts förslag innebär å ena sidan en uppräkning av delposter

för övriga expenser med 15 000 kr. samt å andra sidan en anslagsminskning

med 13 000 kr. för vissa utgifter som förutsättes skola bestridas från

finansdepartementets omkostnadsanslag.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Sundelin (I; 215) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl.

(11:272), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag

måtte upptagas med 61 200 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 272.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

3

Utskottet. Ifrågavarande motioner utgör ett led i en av samma motionärer

framlagd plan för eu generell minskning med tio proeent av vissa

i statsverkspropositionen under olika huvudtitlar upptagna omkostnadsanslag.

Utskottet har i tidigare sammanhang förklarat sig icke kunna tillstyrka

en sådan metod för anslagsminskning. I enlighet härmed avstyrker

utskottet jämväl förevarande motioner.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1959''GO anvisa ett förslagsanslag av

68 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj .ts förslag (punkt 3, s. 4 och 5), innebärande uppräkning av

förevarande anslag med hänsyn till allenast automatiska kostnadsstegringar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 061 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.................. 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal in. in., förslags
vis

............................................................ 587 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 885 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. i 271 600

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 59 700

Summa kr. 9 872 900

b) (ill Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 9 872 900 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t

har (punkt 4, s. 5—7) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 494 800 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 403 300 kr.

Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med

123 000 kr.

Departementschefen har förordat en anslagshöjning med 91 500 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 2 anmälda motionerna 1:215 och 11:272 såvitt däri hemställts

att förevarande anslag måtte upptagas med 1 345 200 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under

punkten 2 — förevarande motioner, jämväl i vad de avser detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1959''60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 494 800 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.

7—9) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60,

dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 27 218 300 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 26 295 400 kr.

Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

1 475 700 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsökningar om

565 068 kr.,

att utbyggnaden av vatten- och avloppsorganisationen fullföljes med inrättande

av två nya tjänster som distriktsingenjör i Ae 26,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

5

att anslaget uppräknas med kostnaden för ersättning till vägmästarna

för jourtjänstgöring, beräknad till 300 000 kr.,

samt att 23 kontorsbiträden jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången

erhåller ordinarie anställning.

Totalt innebär Kungl. Maj :ts förslag en höjning med 922 900 kr.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

om fullföljande av den planerade utbyggnaden av vatten- och avloppsorganisationen

med inrättande av återstående två tjänster som distriktsingenjör

i Ae 26. Även i övriga delar finner sig utskottet kunna godtaga

Kungl. Maj :ts förslag och hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :i att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1959 förordade ändringar;
b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ............................................................ 10 876 400

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ... 1 969 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 10 745 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 458 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 168 500

Summa kr. 27 218 300

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 27 218 300 kr., därav nio

tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s.

9 och 10) föreslagit riksdagen att till Vägförvaltningarna: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 896 400 kr., därav nio

tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 642 400 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med

399 500 kr.

Departementschefen har förordat eu anslagsökning med 254 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 2 anmälda motionerna 1:215 och 11:272 såvitt däri hem
ställts,

att förevarande anslag måtte upptagas med 4 406 800 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under

punkten 2 — förevarande motioner, jämväl i vad de avser detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Väg förvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 896 400 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7 :o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 10), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1959''60 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 11),

som innebär en med 50 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

1959 60 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen

av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har

Kungl. Maj :t (punkt 9, s. 11 —42) lämnat en översikt över beräkningen

av väganslagen m. m.

I. I skrivelse den 25 augusti 1958 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader m.m.

För budgetåret 1959/60 föreslår styrelsen en ökning av anslaget för det

statliga vägunderhållet till 425 milj. kr. mot 320 milj. kr. för innevarande

budgetår.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar

styrelsen 360 milj. kr.

Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten räknar styrelsen med ett

anslagsbehov av 10 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

7

Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag till

underhåll av vägar och gator 51 milj. kr. samt för bidrag till byggande av

vägar och gator 125 milj. kr., vartill kommer en anmälan om behov av 35

milj. kr. i tilläggsstatsanslag.

1 fråga om den enskilda väghållningen upptages i samband med förslag

om viss ökning av bidragsprocenten bl. a. en ökning från 19,5 till 22,5 milj.

kr. för vägunderhållet samt oförändrat 15 milj. kr. för bidrag till byggande

av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 186 milj. kr.

Härvid har de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,

som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår. Anslagen under

femte och tionde huvudtitlarna har upptagits med belopp som uppgivits

från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas

till sammanlagt ca 1 194 milj. kr. Inkomsterna av bilskattemedel

under budgetåret 1959/60 har styrelsen beräknat till 1 263 milj. kr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 11—14).

Över styrelsens petita har arbetsmarknadsstyrelsen avgivit utlåtande,

varjämte länsvägnämndernas förbund inkommit med en skrivelse (s. 14).

II. I 1958 års statsverksproposition A (VI ht, s. 57) anmäldes, att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 14 november 1957, i form

av förslag till »Vägplan för Sverige», framlagt resultatet av det arbete, som

utförts av dess delegation för översiktlig vägplanering. Styrelsen hemställde,

att förslaget måtte läggas till grund för den framtida vägpolitiken. Med

hänsyn till tidpunkten för planens framläggande var föredragande statsrådet

icke beredd att i anslutning till statsverkspropositionen närmare

diskutera planen.

I mars 1956 framlade delegationen ett preliminärt förslag till stamvägnät

för Sverige, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen remitterades

till ett stort antal myndigheter, kommunala institutioner samt trafikutövarnas

organisationer in. fl. Med ledning av bl. a. de vid remissbehandlingen

framförda synpunkterna samt resultaten av ytterligare undersökningar

av delegationens utredningskontor har detta slutliga förslag till

vägplan utarbetats.

Förslaget innefattar en översiktlig och principiell plan för upprustning

under en 20-årspcriod fram till år 1975 av landets allmänna vägnät, ägnad

alt tillgodose den nuvarande och den förutsebara ökade vägtrafiken. Dele
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

gationen har skilt mellan ett riksvägnät, vartill konkret förslag framlagts,

och ett sekundärt länsvägnät, för vars upprustning endast principerna

uppdragits. Planen är avsedd att omsättas i ett handlingsprogram genom

utarbetandet och genomförandet av flerårsplaner m.m. och att successivt

revideras alltefter den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Det skall

åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att ombesörja vägplanens vidmakthållande.

Den fortlöpande översynen förutsättes ske i nära kontakt

med bl.a. samhällsplaneringen i övrigt.

Delegationen har sökt beakta förskjutningen i användningsområdet

mellan olika transportmedel, t.ex. järnvägsnedläggelser och övergång från

lottning till biltransporter, samt totalförsvarets behov av vägar. Den allmänna

trafikpolitiska avvägningen mellan olika trafikmedel har delegationen

ej gått in på men framhållit, att någon minskning av vägbyggnadsbehovet

som en följd av de förslag, som kan framkomma genom 1953 års

trafikutredning, ej är att förvänta med hänsyn till den förutsedda trafikutvecklingen.

Man har strävat efter att utforma planen så, att en utbyggnad

kan komma till stånd i etapper omfattande större sammanhängande

arbetsobjekt och möjliggöra en successiv återhämtning av vägväsendets

eftersläpning. Delegationen erinrar dock om att avvägningen mellan väginvesteringar

och andra investeringar ej ingått i dess uppgifter.

I fråga om de förutsättningar och antaganden på vilka vägplanen

grundats torde få hänvisas till propositionen (s. 16—18).

Beträffande den framtida vägstandarden har delegationen ansett sig t. v.

böra rekommendera 10 tons axel- och 18 tons boggietryck såsom normerande

för vägarnas bärighet. Därvid bör, med vissa undantag, en likvärdig

standard eftersträvas för hela vägnätet. Bruttovikten för fordonskombinationer

bör anpassas härtill. I Sverige har nämnda axeltryck varit normerande

i byggnadsanvisningarna under senare år. Frågor rörande den

optimala bärighetsstandarden bör emellertid fortlöpande uppmärksammas

och övervägas. — Bronormerna bör anpassas så att de möjliggör en viss

marginal för framtida ökning av belastningen. Broarna, som enligt gällande

normer kan taga 18 tons boggie, bör utföras för 22 tons boggietryck. I

vissa fall kan med hänsyn till speciella transporter högre tryck vara motiverade.

Den tänkta geometriska standarden m.m. framgår av följande vägtyper,

som ligger till grund för riksvägsförslaget.

A. Väg med dubbla körbanor, mittremsa och breda, hårdgjorda vägrenar.

Körbanebredd 7 in, bredd å mittremsa normalt minst 6 m samt vägrensbredd

3 m. Belagda 0,5 in breda kantremsor i direkt anslutning

till körbanorna utgörande del av mittremsan resp. vägrenen. Denna

vägtyp utföres endera såsom motorväg med planskilda korsningar eller

som 4-filig väg med korsningar i plan där icke terräng- eller trafikförhållandena

motivera planskild korsning, Dimensionerande hastighet

för motorväg 120 km/tim och för övriga vägar 100—120 km/tim.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

9

B:1 Väg med 7 m bred körbana och 3 m breda, hårdgjorda vägrenar. Vid

större trafikvolymer utföres på vägrenarna 0,5 m breda belagda kantremsor

i direkt anslutning till körbanan. Särskilda uppställningsplatser

anordnas där så bedömes erforderligt. Dimensionerande hastighet

normalt 100 km/tim.

B.''2 Väg med 7 m körbana och 1 in breda, hårdgjorda vägrenar. Uppställningsplatser

anordnas regelmässigt utmed vägen. Dimensionerande

hastighet normalt minimum 80 km/tim.

B:3 Väg med 6 m bred körbana och 1 m breda, hårdgjorda vägrenar. Uppställningsplatser

anordnas där så lämpligen bedömes erforderligt med

hänsyn till trafikförhållandena. Dimensionerande hastighet normalt

minimum 80 km/tim.

I kuperad terräng bör i vissa fall på 2-filiga vägar i svårare motlut särskilda

krypfiler anordnas. Väg med dubbla 3-filiga körbanor förutsättes

bli erforderlig i vissa fall, såsom för infartsvägar till större städer.

Följande riksvägar föreslås utbyggas till motorvägar: Stockholm—Jönköping,

Malmö—Göteborg—Uddevalla, Malmö—Tjörnarp, Göteborg—Borås—''Toarp,

Göteborg—Floda, Örebro—Västerås—Stockholm och Stockholm

—Uppsala—Läby.

De till grund för dimensioneringen av riksvägnätet förutsatta trafikvolymerna

samt den sammanlagda våglängden inom de olika standardklasserna

redovisas sålunda.

Trafikv°lym I975 Vägtvn Våglängd %

i km

1 860 13

5 360 39

4 560 33

2120 15

13 900 1ÖÖ

För länsvägar med trafikvolymer större än 2 000 bilar/sommarmedeldygn

föreslås samma vägtyper tillämpas som för riksvägarna. Däremot

avses typen med 6 in körbana och smala vägrenar böra användas för länsvägar

med trafikvolymer mellan 1 000 och 2 000 bilar. En sektion med 6 m

körbana utan vägrenar bör användas för volymer mellan 150 och 1 000

bilar/sommardygn. Vid mindre trafikvolymer än 150 bilar avses 3,5 m körbana

med mötesplatser vara tillfyllest. Dessa normer tillämpas f.n.

Den här föreslagna geometriska standarden innebär en viss höjning i

förhållande till gällande anvisningar och det preliminära förslaget.

DLLar/sma

> 9 000 A: Väg

med dubbla körbanor och mittreinsa

3 000—9 000 B:1 Väg med 7 m körbana och breda vägrenar

1 500—3 000 B:2 Väg med 7 m körbana och smala vägrenar

< 1 500 B:3 Väg med 6 m körbana och smala vägrenar

I fråga om vägarnas sträckning har den s. k. pärlbandsprincipen i huvudsak

tillämpats för riksvägplanen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

MOTORVÄG

ANNAN VÄG MED DUBBLA KÖRBANOR, MITT5KILJEREMSA

OCH BREDA VÄGRENAR

----VÄG MED 7,o M BRED KÖRBANA OCH BREDA VÄGRENAR

AVSEDD ATT I FRAMTIDEN UTGÖRA DEL AV MOTORVÄG

----- VÄG MED 7 o M BRED KÖRBANA OCH BREDA VÄGRENAR

AVSEDD ATT I FRAMTIDEN UTGÖRA DEL AV ANNAN VÄG

MED DUBBLA KÖRBANOR

VÄG MED 7,0 M BRED KÖRBANA OCH BREDA VÄGRENAR

Mai VÄG MED 7,o M BRED KÖRBANA, SMALA VÄGRENAR OCH

UPPSTÄLLNINGSPLATSER

-»-■» » VÄG MED 6,0 M BRED KÖRBANA, SMALA VÄGRENAR SAMT

EV. UPPSTÄLLNINGSPLATSER

•väster]

NORA O

TR03A

*A5KER5UND

SKÖVDE]

.INKÖPING

FALKÖPING

^HUSKVARNA*

VÄSTERVIK

LVIMMERBY

VI56Y/

Stigomodol H NÄS5J(

.VÄRNAMO

VAR BERG

vÄxJÖ

rBORGHOLM

LJUNGBY

RONNEBY

CRI3TIANSTAD

HALMÖ

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

11

* +

X

+

X

SOLLEFTEÅ

HÄRNÖSAND

SUNDSVALL

bollnäs''

£ävle

SANDVIKEN

LUDVIKA

.NORRTÄLJE

FILIP5TAD

ARVIKA

''LINDESBERG

KÖPING

/ÄSTER l

NORA O

s. 12 Kontrollera mot PDF

+x

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

+++

++ +++

5tr8m»und

Storumen

hSllo

Arvidsjaur

MalStrfek

LYCKSELE

+

+•

■*-

*

+

*

K

•V

k

k

x

x

k

k

*

+

+

■f

*

It

+

Övartamal

K

Tör.

Äivebyn

LULEÅ

PITEÅ

FTEÅ

V

SjUlavad

ÖSTERSUND

SOLLEFTEÅ

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

13

Det föreslagna riksvägnätet omfattar ca 13 900 km och drar en totalkostnad

av ca 8 000 milj. kr. Lägst 60 % av trafikarbetet på landsbygden

beräknas inom en relativt snar framtid komma att försiggå på dessa vägar.

Räknat efter befolkningens fördelning bor ca 90 % av landets nuvarande

totala folkmängd (inkl. tätorterna) vid eller inom 10 kms avstånd från riksvägarna.

För att närmare åskådliggöra utformningen av det föreslagna utökade

riksvägnätet får utskottet återgiva föregående i propositionen intagna kartor.

De övriga allmänna vägarna på landsbygden benämnes i planen länsvägar

och omfattar huvudparten av de nuvarande länsvägarna, varav en

ej obetydlig del föreslagits bli riksvägar, samt ödebygdsvägarna. Länsvägarna

får en längd av ca 79 000 km eller ca 85 % av de nuvarande allmänna

vägarnas längd på landsbygden. Längden torde efterhand komma

att öka till ca 81 000 km.

Vägplanen, som är grundad på en ingående inventering av de faktiska

behoven, bör enligt delegationen kunna tjäna som underlag för ett investeringsprogram.

Ehuru angivna utbyggnadsbehov avser tiden fram till

år 1975, bar delegationen begränsat sitt investeringsprogram till den närmaste

10-årsperioden med början fr. o. m. år 1958.

De totala kostnaderna för utbyggnad av såväl landsbygdens som städernas

vägar och gator uppgår i 1956 års prisläge till (16 800 + 4 300)

21 100 milj. kr.

Statliga och statsbidragsberättigade vägar och gator

Kommunala

icke statsbi- dragsberät- tigade vägar

och galor

Milj. kr

Riksvägar

Länsvägar

Lokala

vägar och

gator

Summa

%

Landsbygd .......

6 000

10 800

16 800

80

Städer...........

2 000

—

2 300

4 300

20

2 000

Summa

8 000

10 800

2 300

21100

100

2 000

0/

/O

38

Öl

11

100

—

—

Beträffande landsbygdens vägar har delegationen förutsatt, att minst

55 % av investeringarna i riksvägar och i synnerligen viktiga länsvägar

utföres under åren 1958—1967 och återstående 45 % därefter. För andra

viktiga länsvägar och övriga länsvägar bar föreslagits 25 resp. 15 %

under perioden 1958—1967. Totalt skulle under åren 1958—1967 investeras

inemot 40 % av kostnaderna för landsbygdens vägar. Härav faller ungefär

hälften på riksvägnätet, som blir 3 gånger längre än f.n. Väginvesteringarna

på landsbygden skulle alltså under den första perioden uppgå till 6 500

milj. kr. och under den senare till 10 300 milj. kr. Investeringsprogrammet

för de första fem åren har därvid anslutits till de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ursprungligen upprättade flerårsplanerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

1958—1967

Senare

Totalt

milj. kr

%

milj. kr

%

milj. kr

Riksvägar ................

55

3 300

45

2 700

6 000

Länsvägar

synnerligen viktiga.......

55

1 7001

45

1 4001

3 lOOj

andra viktiga............

25

9001 3200

75

2 50017 600

3 400 DO 800

Övriga..................

15

600J

85

3 7 OOJ

4 300j

Summa

38,7

6 500

61,3

10 300

16 800

De trafiksvårigheter, som kan väntas på städernas infartsvägar, synes

motivera en kraftigare omedelbar insats i städerna än på landsbygden.

Därför föreslås att 65 % av investeringsbehoven för riksvägarna i städerna

tillgodoses under åren 1958—1967 (1 300 milj. kr.). För de lokala vägarna

och gatorna har angetts ca 30 % (700 milj. kr.) av investeringarna under

den första perioden, d.v.s. samma relativa andel som för länsvägarna på

landsbygden. Inom städerna skulle alltså 2 000 milj. kr. nedläggas under

den första och 2 300 milj. kr. under den senare perioden. För städerna

innebär detta, att 46,5 % av investeringsbehoven skulle tillgodoses under

åren 1958—1967 medan för landsbygden antagits 38,7 %.

Enligt förslaget lägges följande investeringsutveckling till grund för

väg- och gatubyggandet inom den statliga och statsbidragsberättigade kom
-

munala väghållningen för åren 1958—1967 samt

för perioden 1968-

-1975.

Landsbygden

i Städerna

Summa

År

milj. kr

milj. kr

milj. kr

1958 ...................

....................... 330

no

440

1959 ..................

....................... 360

125

485

1960 ...................

....................... 410

145

555

1961 ...................

....................... 480

165

645

1962 ...................

....................... 570

185

755

1963

....................... 670

205

875

1964 ...........

....................... 770

225

995

1965 ............

....................... 870

250

1 120

1966 ............

....................... 970

280

1 250

1967 ...................

....................... 1 070

310

1 380

Summa 6 500

2 000

8 500

1968 1975 ..........

....................... 10 300

2 300

12 600

Summa 16 800

4 300

21 100

Under perioden 1958—1967 skulle de kostnader, som avräknas mot automobilskattemedlen,

uppgå till 14 300 milj. kr., varav 4 600 milj. kr. för statligt

och statsbidragsberättigat kommunalt vägunderhåll, 8 500 milj. kr. för

väg- och gatubyggnader samt 1 200 milj. kr. för övriga kostnader. Under

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

15

samma period enligt nu gällande beskattningsregler inflytande bilskattemedel

har tillsammans med reservationer under väghållningsanslagen och

automobilskattefonden påförda medel beräknats till samma totalbelopp.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså de föreslagna utgifterna under perioden

1958—1967 komma att jämnt täckas av bilskattemedlen.

Över förslaget till vägplan har, efter remiss, utlåtanden avgivits av

arbetsmarknadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket och kommerskollegium, som även redovisat

från handelskamrarna inhämtade utlåtanden. Yttranden har vidare avgivits

av länsstyrelsen i Blekinge län, 1953 års trafikutredning, Stockholmstraktens

regionplanenämnd, Regionplanenämnden för Göteborg med omgivningar,

Länsvägnämndernas förbund, Svenska stadsförbundet samt Föreningen

för samhällsplanering (s. 29—37).

Departementschef en lämnar inledningsvis en redogörelse för vägplanens

tillkomst och huvudsakliga innehåll. Departementschefen anför därefter:

»Utredningen visar att vi står inför ett mycket stort behov att förbättra

och utbygga det allmänna vägnätet för att tillgodose de ökade krav, som

den oavlåtligt växande bilismen drar med sig. Det torde ej råda någon

tvekan om att det av många skäl, icke minst med hänsyn till väginvesteringarnas

i de flesta fall produktionsfrämjande natur, är särskilt angeläget

såväl ur näringslivets synpunkt som för landet i dess helhet att en erforderlig

upprustning och utbyggnad av vårt allmänna väg- och gatunät successivt

kommer till stånd.

Någon gensaga på denna punkt har vägplanen ej heller mött i remissbehandlingen.

Remissinstanserna har vidare allmänt vitsordat planens och

de för uppgörande av densamma verkställda utredningarnas stora betydelse

inte bara för den fortsatta planeringen av våra vägar utan även för aktuella

trafikpolitiska överväganden och för samhällsplaneringen i stort. Man kan

vidare konstatera, att i många remissyttranden liksom i andra sammanhang

röster höjts för att denna vägplan med dess investeringsprogram oreserverat

bör godtagas av statsmakterna och tjäna som rättesnöre för i första

band de närmast följande tio årens vägbyggnadsverksamhet. Bakom

detta önskemål torde främst ligga den uppfattningen, alt de fördelar, som

man vinner genom väginvesteringarna i form av förbättrad trafikekonomi

och trafiksäkerhet, är av så stor betydelse för vårt näringsliv och ur allmänt

samhälleliga synpunkter, alt investeringarnas storlek ej hör avskräcka. Av

många skäl är det vidare önskvärt, att väg- och vattenbyggnadsverket får

fasta riktlinjer av statsmakterna för den medelstilldelning, som är att påräkna

på längre sikt.

Ä andra sidan har flera remissmyndigheter, däribland statskontoret,

kommerskollegium, järnvägsstyrelsen och 1953 års trafikutredning, ställt

vissa delar av vägplanen under debatt, nämligen i första band i vad avser

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

de trafikbehov, som i främsta rummet bör tillgodoses, samt den takt och

omfattning, vari planen bör få genomföras under de närmaste åren.

Dessa mera reserverade bedömningar av vägplanen synes bygga på i

stort sett följande principiella resonemang. Utredningen har ej haft att

göra någon avvägning mellan väginvesteringarna och andra investeringar i

samhället. Hur angelägen en upprustning av våra vägar än framstår, måste

likväl väginvesteringarna vägas mot trängande investeringsbehov på andra

områden. De ökade investeringsresurser, som kan komma att stå till förfogande,

bör till rimlig del ställas till den samlade trafiksektorns förfogande.

Inom denna trafiksektor måste därefter en avvägning ske, som

tillgodoser även andra eftersläpande delar av transportapparaten än

vägarna. Vägplanen är — av naturliga skäl — emellertid utarbetad med

utgångspunkt från enbart vägtrafikens behov. Någon allmän trafikpolitisk

avvägning mellan olika trafikmedel har utredningen ej kunnat gå in på.

Denna uppgift ankommer på 1953 års trafikutredning. Önskvärt hade

givetvis varit om en på angivet sätt avvägd vägplan redan nu kunnat sättas

in i den totala trafikplaneringens sammanhang. I avvaktan på en plan för

landets transportförsörjning i stort bör man nu särskilt se till att investeringar

enligt vägplanen ej sker, som sedan visar sig mindre lämpliga. Risk

för felinvesteringar på vägsidan ur den samlade transportapparatens synpunkt

kan föreligga närmast i förhållande till järnvägarna.

Dessa synpunkter är väsentliga och kräver beaktande. Vad det f. n.

gäller, är framförallt att koncentrera våra krafter på en upprustning av

de sektorer av vägarna, där eftersläpningen av vägarnas standard är mest

besvärande. Våra relativt begränsade investeringsresurser bör därvid

främst sättas in på väg- och gatunätet kring och i tätorterna, där biltrafiken

av markerad nyttokaraktär utsätts för svåra stockningar. Ett förbättrat

vägnät är där en praktisk nödvändighet för avvecklingen av trafiken.

Även med hänsyn till den föreliggande utrymningsplaneringen måste

särskild uppmärksamhet ägnas detta vägnät.

Det är vidare angeläget att söka tillgodose de kommersiella vägtrafikbehov,

som nu och framdeles måste lita till biltransport. Kraven på en

vägupprustning accentueras i denna del av de strävanden till ekonomiskt

samarbete, som gör sig gällande i Norden och i Västeuropa. Anpassningsåtgärder

bör vidtas inom vårt transportväsende såsom ett viktigt led i

raden av insatser, som erfordras för ett nedbringande av våra produktionskostnader.

En upprustning av de delar av vägnätet, som vår produktion

har starkt behov av, träder därvid i förgrunden. Med hänsyn till

risken för felinvesteringar på lång sikt bör upprustningen för detta ändamål

ta sikte på de ofta lokala vägar, varav framförallt de kortdistanta lastbilstransporterna

är i behov. Ett stort antal broar med låg bärighet bör i

samband därmed förstärkas. Särskild försiktighet bör däremot iakttagas

med att utbygga vägnätet för sådan långväga trafik, som med fördel bör

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

17

kunna avvecklas med järnväg. Intresset av motorvägar för långdistanstrafiken

torde därför i dagens läge få träda i bakgrunden. Vidare torde

sådana investeringar, som närmast är avsedda att tillgodose personbilstrafiken,

i den mån densamma har karaktär av utpräglad topptrafik framkallad

av mindre nyttobetonad privatmotorism, i detta sammanhang t. v.

få stå tillbaka.

Därutöver bör vägupprustningen inriktas på att i största möjliga utsträckning

undanröja förefintliga olycksrisker och över huvud söka åstadkomma

ur trafiksäkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar.

Vad därefter beträffar den föreslagna vägstandarden synes denna vara

i stort sett väl avvägd med utgångspunkt från de kunskaper, som hittills

vunnits på detta område. I anledning av vad 1953 års trafikutredning

härutinnan anfört är det emellertid önskvärt, att man ytterligare särskilt

undersöker om den föreslagna bärighetsstandarden verkligen behöver göras

enhetlig för hela det allmänna vägnätet. Uppmärksamhet bör jämväl ägnas

frågan om icke de av utredningen föreslagna höga dimensionerande hastigheterna

kan sättas lägre. Icke oväsentliga kostnadsbesparingar skulle här

ernås, om sådana begränsningar i vägstandarden visar sig vara möjliga att

godtaga. Vägnätets utbyggnad bör emellertid ej få fördröjas i avvaktan på

resultatet av dessa undersökningar.

Vägplanen synes i huvudsak vara ägnad att tjäna till ledning för de

kommande årens arbete med våra vägars upprustning. Ett beaktande av

de synpunkter, som jag här framfört, synes dock kräva att en viss principiell

omprövning av planen äger rum. Detta bör ankomma på väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Härvid torde även de remissyttranden, som avgivits

över planen, böra uppmärksammas. En sådan omprövning torde

komma att innebära en viss ändring i planerna om var och hur tillgängliga

resurser lämpligen bör sättas in.»

Departementschefen framhåller, att man får förutsätta, att en kontinuerlig

överarbetning av vägplanen sker alltefter utvecklingens krav. Uppföljandet

av planen bör ske i intimt samarbete mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och de myndigheter och organisationer, som har intresse av och

är beroende av vägarna.

Departementschefen fortsätter:

»Uppenbart är alt själva förverkligandet av denna översiktliga plan

kommer att kräva konkreta ställningstaganden i de enskilda fallen. Omprövning

av ursprungligen tänkt standard, sträckning o. s. v. blir därvid

från fall till fall ofrånkomlig. De praktiska ställningstaganden, som sålunda

aktualiseras allteftersom utbyggnaden av väg- och gatunätet framskrider,

bör i enlighet med gällande bestämmelser ske av vederbörande

myndigheter, nämnder o. s. v. i samband med flerårsplancrnas behandling

och arbetsplanernas utarbetande.

Beträffande frågan i vilken takt denna upprustning av vägnätet i huvud2—393

59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. G saml. Nr G

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

saklig överensstämmelse med vägplanens förslag lämpligen bör ske bär

delegationen för översiktlig vägplanering framhållit nödvändigheten av att

ett långsiktigt investeringsprogram lägges till grund för den framtida vägoch

gatubyggnadsverksamheten. För de första fem åren har delegationens

investeringsprogram för landsbygdens vägar anslutits till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

aktuella flerårsplaner för åren 1958—1962.

Det skulle givetvis underlätta vägbyggnadsverksamhetens rationella

planering och genomförande, om vägmyndigheterna finge följa ett av statsmakterna

fastställt flerårigt investeringsprogram. Statsmakterna kan emellertid

rimligtvis ej frånhända sig möjligheten att ta hänsyn till hur samhällsekonomien

och arbetsmarknadsläget framdeles kan komma att utvecklas.

Icke minst i dagens läge synes det mindre lämpligt att binda sig

för en längre tidsperiod. Väginvesteringarnas omfattning torde därför

liksom hittills årligen böra prövas med beaktande av samtliga på frågan

inverkande faktorer. I den mån de samhällsekonomiska och statsfinansiella

förutsättningarna därvid visar sig föreligga, torde en successiv stegring av

väg- och gatubyggnadsverksamheten, såsom kommit till uttryck i delegationens

förslag till investeringsprogram, böra komma under övervägande.»

I fråga om väganslagen för nästa budgetår anför departementschefen:

»För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under åren 1958

och 1959 har riksdagen i anslutning till förslag i 1958 års statsverksproposition

fastställt en investeringsram om 297 resp. 330 milj. kr. Såsom

närmare anges under anslagen till Byggande av vägar och broar har emellertid

Ivungl. Maj:t med hänsyn till den inträdda allmänna arbetskraftssituationen

sedermera genom skilda beslut ansett befintliga anslagsreservationer

böra helt tagas i anspråk och nämnda ramar höjas till 320 milj. kr.

för år 1958 och till 355 milj. kr. för år 1959. I anledning härav avser jag

att förorda att på tilläggsstat för innevarande budgetår äskas 25 milj. kr.

under nämnda anslag.

För statliga ordinarie väginvesteringar under år 1960 förordar jag, att

anslag äskas hos riksdagen i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag med sammanlagt 360 milj. kr. att ställas till styrelsens förfogande

för nämnda år.

Det bör få ingå i Ivungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt som gäller

för innevarande budgetår att, om arbetsmarknadsläget så medgiver eller

påkallar, bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten

utöver angivna medelsomslutning om 360 milj. kr. genom

att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de

medel på de kalcnderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den

ordinarie verksamheten under andra halvåret 1960.

Anslaget till Vissa vägbgggnadsarbeten upptager jag oförändrat till 4

milj. kr.

För det statliga vägunderhållet föreslår jag en ökad medelsanvisning

om 40 milj. kr. till 360 milj. kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

19

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker

jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om 51 milj. kr.

till underhåll av vägar och gator. Anslaget till Bidrag till byggande av

vägar och gator, som för innevarande budgetår är uppfört med blott

formellt belopp, beräknas med hänsyn till den kassamässiga behållningen

på anslaget till 55 milj. kr. Härvid förutsattes en arbetsomslutning under

år 1960 om ca 90 milj. kr. i statsbidrag.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

jag en ökning av medelsanvisningen med 1,5 milj. kr. till bidrag

till underhåll av enskilda vägar, medan byggnadsanslaget torde upptagas

med 14 milj. kr. Totalt äskas för enskild väghållning 35 milj. kr.

För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under andra

anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 51,8 milj. kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen. Under femte, åttonde, nionde, tionde,

elfte och tolfte huvudtitlarna föreslås därjämte att omkring 170 milj. kr.

skall avräknas. Totalt skulle alltså för de till administration in. m. hänförliga

ändamålen ca 221,8 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen,

vilket i förhållande till innevarande budgetårs anslag innebär en ökning

med omkring 83 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1959/60

uppgå till sammanlagt (360 + 4 + 360 + 51 + 55 + 35 + 221,s) 1 086,8 milj.

kr. eller exakt angivet 1 086 769 160 kr., vilket innebär en ökning i förhållande

till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda

anslagsbelopp med omkring 299,4 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat

inkomsterna på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret

1959/60 till 1 241,5 milj. kr.

Av detta belopp skulle alltså 1 086,8 milj. kr. disponeras för att täcka

anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 154,7 milj. kr., torde få tillföras

budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sveningsson och Dirke (I: 118) och den andra inom andra kammaren

av herr Bohman in. fl. (II: 144), vari hemställts, att riksdagen måtte

uttala sin principiella anslutning till såväl den av delegationen för översiktlig

vägplanering framlagda vägplanen som det på grundval därav framlagda

investeringsprogrammet samt att riksdagen måtte hemställa hos

Kungl. Maj:t, att 1953 års utredning anmodas att skyndsammast utreda

formerna för finansiering av väg- och brobyggen med beaktande av vissa

av motionärerna framförda synpunkter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

av herr Georg Carlsson m. fl. (1:225) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Tvärålund m.fl. (II: 284), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte ge Kungl. Maj :t till känna vissa i motionerna framförda

synpunkter angående enhetlig vägstandard i fråga om axel- och boggitryck;

dels en inom andra kammaren av herr Berglund väckt motion (II: 273),

vari hemställts, att riksdagen måtte beakta vissa i motionen framförda synpunkter

på vägplanen, närmast dess samband med bebyggelseplaneringen;

dels en inom andra kammaren av herr Svensson i Krokstorp väckt

motion (II: 275), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte uttala att vägbyggnadsanslagen i största möjliga utsträckning bör

användas till utbyggande av riksvägnätet och sådana vägar som kan bidraga

till att hejda landsbygdens avfolkning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mattsson m.fl. (I: 19) och den andra inom andra kammaren av

herr Gustavsson i Alvesta m.fl. (II: 16), vari hemställts om en höjning av

statsbidraget till underhåll av enskilda vägar till 70 eller, då synnerliga

skäl föreligger, 85 % av den beräknade kostnaden och om en härför erforderlig

höjning av bidragsanslaget med 1,5 milj. kr., vilket belopp måtte

överföras från de allmänna väganslagen. Vidare hemställer motionärerna,

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext

och omfördelad medelsanvisning samt att riksdagen måtte anhålla om

en utredning angående vissa närmare angivna frågor rörande underhållet

av enskilda vägar in. m.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hermansson (I: 217) och den andra inom andra kammaren av herr

Carlsson i Bakeröd (11:276), vari hemställts, att anslaget till Bidrag till

byggande av enskilda vägar höjes till 15 milj. kr., att underhållsbidraget

till enskilda vägar höjes till 70 eller, där synnerliga skäl föreligger, 85 %

av den beräknade underhållskostnaden, att motsvarande höjning sker av

bidragsanslaget till 22,5 milj. kr., att enskild väg som tidigare varit intagen

i vägförvaltningens 5-årsplan bör intagas till allmänt underhåll samt att

vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till omfördelad medelsanvisning

så att berörda bidragsanslag höjes i enlighet med motionärernas förslag

och att Kungl. Maj :ts förslag beträffande de allmänna väganslagen

minskas med 2,5 milj. kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sveningsson (I: 220) och den andra inom andra kammaren av herrar

von Seth och Svensson i Krokstorp (11:279), vari hemställts, att statsbidraget

till underhåll av enskilda vägar fr. o. in. den 1 juli 1959 måtte höjas

till 70 eller, där synnerliga skäl föreligger, 85 % av den beräknade underhållskostnaden,

att underhållsbidragsanslaget höjes till 22,5 milj. kr. samt

att anslaget till Byggande av Iänsvägar sänkes med motsvarande belopp

till 198,5 milj. kr.;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1959

21

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Åkesson och Uno Olofsson (I: 219) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Lönsboda m. fl. (11:278), vari hemställts, att bidragsprocenten

till underhåll av enskilda vägar fr. o. m. budgetåret 1959/60

höjes till 70 eller, där synnerliga skäl föreligger, 85 % att gälla jämväl

bidrag, varom länsstyrelsen tidigare fattat beslut, samt att erforderliga medel

tillföres bidragsanslaget till underhåll av enskilda vägar genom överföring

från det av Kungl. Maj :t föreslagna anslaget till vägunderhållet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Grym m. fl. (I: 218) och den andra inom andra kammaren av herr

Berglund m. fl. (11:277), vari hemställts, att statsbidraget till underhåll

av enskilda vägar fr. o. in. år 1959 höjes till 70 eller, där synnerliga skäl

föreligger, 85 %, att gälla jämväl bidrag, varom länsstyrelserna tidigare

meddelat beslut, samt att motsvarande anslag höjes till 22,5 milj. kr.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 11:144, 1:225, 11:273, 11:275,

II: 16, II: 276, II: 279, I: 219 och II: 277.

Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

under hänvisning till riksdagens ställningstaganden till

den av styrelsen tidigare framlagda femårsplanen för väginvesteringarna

under åren 1958—1962, räknat med en medelsförbrukning av 360 milj. kr.

för kalenderåret 1960. Departementschefen, som biträtt styrelsens förslag

härom, har i anslutning härtill framlagt den »Vägplan för Sverige»

(SOU 1958: 1 och 2) som utarbetats av en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under åren 1954—1957 verksam delegation för översiktlig vägplanering.

Nämnda plan är av översiktlig och principiell natur och avser en upprustning

under en 20-årsperiod fram till år 1975 av landets allmänna vägoch

gatunät — för tillgodoseende av såväl nuvarande vägtrafik som den

ökade trafik, vilken enligt verkställda prognoser torde vara att förvänta.

Planen innefattar såväl ett förslag till riksvägnät som principerna för länsvägnätets

upprustning.

Riksvägnätet, som beräknas få en total längd av inemot 14 000 km, mot

f. n. 5 000 km, omfattar de för näringslivet och befolkningen viktigaste

vägarna. Då mellanortstrafiken och den övriga relativt kortdistanta trafiken

visat sig ha så stor betydelse i jämförelse med den mera långväga trafiken

har den förstnämnda ansetts främst höra tillgodoses. Genom en hopkoppling

— enligt den s. k. pärlbandsprincipen — av de olika relativt tättrafikeradc

mellanortssträckorna kommer jämväl den, numeriskt sett, mindre

omfattande långväga trafiken att beredas goda transportmöjligheter. Motorvägar

och övriga vägar med dubbla körbanor har föreslagits komma till utförande

i begränsad omfattning, där så till följd av beräknad trafikomfattning

och med hänsyn till trafiksäkerhetssynpunkter ansetts erforderligt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Beträffande länsvägnätet framhålles, att ett icke obetydligt trafikarbete,

särskilt i glesbygderna, också i framtiden kommer att falla på de mindre

vägarna. Det har därför ansetts angeläget, att länsvägarna ges en sådan

standard och sträckning, att kapaciteten hos näringslivets transportapparat

i möjligaste mån kan utnyttjas. Möjligheterna till obrutna transporter

länsväg—riksväg—länsväg och »från dörr till dörr» har därför ansetts skola

beaktas genom att länsvägarna i största utsträckning erhåller samma

bärighetsstandard som riksvägarna. Vikten av en, med smärre undantag,

enhetlig bärighetsstandard har sålunda kraftigt understrukits av delegationen.

Kostnaderna för planens genomförande har beräknats till i runt tal

21 miljarder kr. För tioårsperioden 1958—1967 har en särskild investeringsplan

framlagts, enligt vilken investeringar föreslås till ett sammanlagt

belopp av 8,5 miljarder kr. i väg- och gatubyggandet inom den statliga och

statsbidragsberättigade kommunala väghållningen.

Det framlagda programmet anses av delegationen icke möjliggöra åstadkommandet

av ett exklusivt eller i något avseende överdimensionerat

vägnät. Syftet anges främst ha varit att söka på ett rimligt sätt tillgodose

trafikens behov och näringslivets berättigade krav på möjligheter

till ekonomiska transporter, vilket med hänsyn till transportkostnadernas

stora andel av produktionskostnaderna framstode som en nödvändig betingelse

för fortsatt produktionshöjning och framåtskridande.

Departementschefen, som i huvudsak godtagit planen som grund för

det fortsatta arbetet med vägarnas upprustning, har därvid bl. a. understrukit

vikten av att krafterna koncentreras på de sektorer där eftersläpningarna

med avseende å vägarnas standard är mest besvärande och där

med hänsyn till produktionslivets och nyttotrafikens krav behoven är störst.

Främst gällde detta den kortdistanta trafikens behov med avseende å vägoch

gatunätet kring och i tätorterna, medan intresset av motorvägar för

långdistanstrafiken i dagens läge borde få träda i bakgrunden, liksom även

investeringar avsedda att tillgodose den mindre nyttobetonade privatmotorismens

behov i den mån denna hade karaktär av topptrafik. Vid

upprustningen borde största möjliga hänsyn tagas till trafiksäkerhetssynpunkterna.

Den föreslagna standarden finner departementschefen i stort sett väl

avvägd, men anser det dock i besparingssyfte vara önskvärt, att ytterligare

undersökningar göres huruvida bärighetsstandarden i enlighet med förslaget

behöver göras enhetlig för hela det allmänna vägnätet. Vidare ifrågasättes

om icke de av utredningen föreslagna normerna med avseende å de

dimensionerande hastigheterna kan sättas lägre.

Departementschefen framhåller också, att det givetvis skulle underlätta

verksamhetens rationella planering och genomförande om vägmyndigheterna

finge följa ett av statsmakterna fastställt flerårigt investeringsprogram.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

23

Ur främst samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska synpunkter

anser han emellertid investeringarnas omfattning liksom hittills böra årligen

prövas med beaktande av samtliga på frågan inverkande faktorer.

I den mån de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna

därvid visar sig föreligga, bör enligt departementschefen en successiv stegring

av väg- och gatubyggnadsverksamheten, såsom kommit till uttryck i

delegationens förslag till investeringsprogram, komma under övervägande.

Den fortsatta prövning av vägplanen som anses böra ske förutsättes

få ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Vid det kontinuerliga

uppföljandet och genomförandet av planen borde intimt samarbete äga

rum mellan styrelsen och de myndigheter och organisationer som hade

intresse av och vore beroende av vägar och vägtransporter. I anslutning

härtill omnämnes särskilt den samarbetsdelegation för vägväsendet som

tillsatts under fjolåret och i vilken förutom representanter för styrelsen

ingår företrädare för trafikantorganisationerna samt näringslivet och samhällsplaneringen.

Utskottet, som under en följd av år och senast i sitt utlåtande nr 6 till

fjolårets A-riksdag understrukit nödvändigheten av att en plan för de fortsatta

väginvesteringarna fastställes, finner det för sin del mycket tillfredsställande

att förenämnda vägplan nu framlagts. Såvitt utskottet kan bedöma

är den väl ägnad att läggas till grund för den fortsatta utbyggnaden

och upprustningen av vägnätet. Utskottet vill därför förorda, att den i princip

godtages som ett program härför. Detta innebär emellertid icke ett

ställningstagande till den föreslagna totala omfattningen av investeringarna

under hela perioden eller ens under tioårsperioden 1958—1967. Beträffande

investeringarnas omfattning i övrigt vill utskottet erinra om det beslut

härom som fattades av fjolårets A-riksdag samt om innebörden av de uttalanden

som av utskottet därvid gjordes (SU nr 6, rskr nr 6). I överensstämmelse

härmed har utskottet funnit sig kunna godtaga departementschefens

förslag om en medelsförbrukning under kalenderåret 1960 om 360

milj. kr. samt motsvarande anslagsanvisning för ändamålet.

Såsom vid planens framläggande förutsatts bör den, alltefter den tekniska

och ekonomiska utvecklingen, bli föremål för en successiv revision,

varvid givetvis även vid remissbehandlingen av planen anförda synpunkter

vederbörligen bör beaktas.

De yrkanden som motionsledes väckts om en omfördelning av medel

från anslagen till allmänna vägbyggnader och vägunderhållet till anslagen

för enskild väghållning — i syfte att utan höjning av den totala medelsanvisningen

för vägändamål bl. a. möjliggöra en höjning av bidragsprocenten

för underhåll av enskilda vägar — har utskottet funnit sig icke

kunna biträda. Utskottet kommer därför under resp. punkter i det följande

all avstyrka bifall till nämnda yrkanden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Vad departementschefen anfört rörande höjningen av investeringsramarna

för vägbyggnadsverksamheten under åren 1958 och 1959 till 320

resp. 355 milj. kr. har ej heller givit utskottet anledning till erinran. I sitt

av riksdagen numera godkända utlåtande nr 18 (p. 1) har utskottet tillstyrkt

beviljande av härför erforderlig medelsanvisning om 25 milj. kr.

på tilläggsstat.

I enlighet med departementschefens förslag bör det få ankomma på

Kungl. Maj :t att — därest arbetsmarknadsläget så medgiver eller påkallar

— bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten

genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga

belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är avsedda

för den ordinarie verksamheten under andra halvåret 1960.

Vidkommande ställningstagandet till de i vägplanen berörda standardfrågorna

finner utskottet detta böra göras beroende av de fortsatta undersökningar,

som bör ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. En

enhetlig bärighetsstandard för vägnätet är av stor betydelse för näringslivets

och den övriga nyttotrafikens transportbehov. Av särskild vikt är

därvid att broarna redan från början ges en gemensam ändamålsenlig

standard. Med hänsyn härtill har utskottet funnit starka skäl tala för att

vägplanens förslag till enhetliga bärighetsnormer i möjligaste mån följes

vid upprustningen av vårt lands brobestånd. Beträffande själva vägarna

synes frågan om enhetlig standard för hela vägnätet böra närmare prövas

i samband med vägplanens uppföljande. I den mån av det anförda framgår

biträder utskottet således det i motionerna I: 225 och II: 284 framställda

yrkandet i frågan.

Beträffande normerna för de dimensionerande hastigheterna vill utskottet

begränsa sig till att understryka dessas stora betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt

samt framhålla önskvärdheten av att detta vid normernas

fastställande vederbörligen beaktas.

Vid ett bifall till vad utskottet i det föregående anfört torde de i motionerna

I: 118 och II: 144 framförda önskemålen rörande ett principiellt

godtagande av vägplanen i den mån av det förut sagda framgår bliva tillgodosedda.

Utskottet finner sig dock icke kunna förorda, att ett uttalande

nu göres från riksdagens sida rörande det tidsmässiga genomförandet av

det föreslagna investeringsprogrammet i dess helhet och avstyrker följaktligen

bifall till motionerna i denna del. Vad vidare beträffar motionärernas

yrkande, att åt 1953 års trafikutredning uppdrages att utreda formerna

för finansiering av väg- och brobyggen, finner utskottet någon särskild

åtgärd härutinnan från riksdagens sida icke erforderlig. Enligt vad utskottet

inhämtat pågår nämligen redan inom nämnda kommitté — med

stöd av Kungl. Maj :ts uppdrag — arbetet med utredning rörande bl. a.

bilismens skatte- och finansieringsfrågor. Även i denna del avstyrkes följaktligen

bifall till motionerna i fråga.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr (1 år 1959

25

Ej heller finner sig utskottet kunna förorda att riksdagen, i enlighet

med förslag i motionen 11:273, gör ett mer eller mindre bindande uttalande,

att statliga och kommunala organ vid handläggning av frågor

rörande samhälls- och bebyggelseplanering in. in. får grunda sig på vägplanen.

Motionens syfte torde dock genom vad utskottet i det föregående

anfört väsentligen vara tillgodosett.

Utskottet kan vidare icke ansluta sig till det i motionen 11:275 framförda

yrkandet att riksdagen — på av motionärerna anförda skäl — skulle

uttala att anslagen till byggande av vägar och broar främst bör användas

till utbyggande av riksvägnätet och sådana vägar som kan bidraga till att

hejda den hotande avfolkningen av landsbygden i vissa delar av landet.

Bifall till nämnda motion avstyrkes därför.

Vidkommande frågan om beräkningen av de för nästa budgetår äskade

anslagen får utskottet i övrigt anföra följande.

För vägunderhållet har beräknats 360 milj. kr. mot för innevarande

budgetår beviljade 320 milj. kr. Utskottet, som finner den förordade höjningen

välmotiverad, kommer att under följande punkt tillstyrka den föreslagna

medelsanvisningen. Anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten har upptagits

med allenast 4 milj. kr. mot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskade 10 milj. kr. Ifrågavarande anslag är avsett att användas för sådana

oförutsedda vägarbeten — främst i samband med järnvägsnedläggelser och

kraftverksbyggen in. m. — som icke hunnit eller lämpligen kunnat inordnas

i den ordinarie planläggningen. Då emellertid vid denna planering i

största möjliga utsträckning även beaktas de ytterligare vägbehov som

kan föranledas av väntade framtida järnvägsnedläggelser samt medel därvid

beräknas under de ordinarie anslagen har utskottet funnit sig kunna

godtaga den föreslagna medelsanvisningen. Utskottet vill i anslutning härtill

bringa i erinran de uttalanden som av utskottet gjordes i dess utlåtande

nr B 6 (p. 3) vid fjolårets B-riksdag angående bl. a. önskvärdheten av en

bättre samordning i tiden av järnvägsnedläggelser och i anledning därav

planerade uppruslningsarbeten av vägnätet i berörda bygder.

De kommunala väganslagen har upptagits med 51 milj. kr. till underhåll

av och 55 milj. kr. till byggande av vägar och gator. Utskottet, som

biträder Kungl. Maj:ts förslag, vill dock i samband därmed erinra om de

stora investeringsbehov som redan föreligger och beräknas ytterligare uppstå

med avseende å utbyggnaden av väg- och gatunätet i och omkring

städerna och andra tätorter och varom även departementschefen uttalat

sig. Frågan om en ökad tilldelning fortsättningsvis av bidragsmedel för

ändamålet synes därför påkalla särskild uppmärksamhet.

Även i fråga om medelsberäkningen för enskild väghållning, innebärande

ett anslag om 21 milj. kr. till underhåll av och 14 milj. kr. till byggande

av enskilda vägar, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet, som

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

icke funnit den motionsledes föreslagna höjningen av bidragsprocenten för

samt anslagen till enskild väghållning nu böra komma till stånd, kommer

i enlighet härmed att under respektive punkter i det följande avstyrka

bifall till motionerna i fråga.

För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt

ca 221,8 milj. kr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande

punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade

anslagen för nästa budgetår uppgå till totalt (360 + 4 + 360 + 51 + 55

+ 35 + 221,8) 1 086,8 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten

för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca

299,4 milj. kr. Då automobilskattemedelsinkomsterna beräknas till 1 241,5

milj. kr. skulle således det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet

på vägväsendets specialbudget komma att öka med 154,7 milj. kr.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av departementschefens

uttalande i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1959 samt motionerna I: 118 och II: 144,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, motionen II: 273 ävensom

motionerna I: 225 och II: 284, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;

II. att motionerna I: 118 och II: 144, såvitt de icke behandlats

under I., icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III.

att motionen II: 275 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

10 :o) Vägunderhållet. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 42—46) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 360 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

om 320 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1957/58 förelåg en reservation

av 2,4 milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1959/60 hemställt

om ett anslag av 425 milj. kr. (s. 43—45).

Departementschefen har anfört följande.

»För budgetåret 1957/58 var anslaget till det statliga vägunderhållet upptaget

till 300 milj. kr. Genom särskilda beslut under våren 1958 har Kungl.

Maj:t emellertid med hänsyn till arbetskraftssituationen och inom vissa

landsändar inträffade tjällossningssvårigheter ställt jämväl den från anslaget

för budgetåret 1956/57 föreliggande reservationsmedelsbehållningen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

27

om 20 milj. kr. till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. Med

beaktande av en vid budgetårets ingång befintlig reservation om 1,7 milj.

kr., som disponerades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, uppgick alltså

den totala medelsanvisningen för budgetåret 1957/58 till (300 + 20 + 1,7)

321,7 milj. kr. Medelsförbrukningen blev ca 319 milj. kr. För innevarande

budgetår är anslaget uppfört med 320 milj. kr. För nästa budgetår begär

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett till 425 milj. kr. böjt anslag.

Med den kraftigt stigande motorfordonstrafiken utsättes våra befintliga

vägar för en hård förslitning, som nödvändiggör en ökad och intensifierad

underhållsverksamhet. Förutom ett växande så att säga normalt underhåll

måste man även räkna med att i ökad utsträckning förstärka svaga vägar

för att ge dem större bärighet under tjällossningstider. Många mindre broar

behöver också förstärkas. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare i

vidgad omfattning börjat förse vissa svårbemästrade vägbanor med enkla

beläggningar eller oljestabiliserade gruslager. Denna verksamhet ser ut att

ge goda resultat. Behovet av en dylik intensifiering av underhållsverksamheten

motiverar en ökad medelstilldelning. Jag tillstyrker att anslaget för

nästa budgetår höjes med 40 milj. kr. till 360 milj. kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit att kostnaderna för

verkets civilförsvar, som hittills bestritts från reservationsanslaget till vägoch

vattenbyggnadsverkets civilförsvar, att avräknas mot automobilskattemedlen,

fr. o. in. nästa budgetår i stället skall få täckas från förevarande

anslag. Då förslaget innebär en ändamålsenlig förenkling, har jag ingenting

att erinra häremot. I enlighet härmed upptages icke vidare något särskilt

anslag för ifrågavarande ändamål.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under föregående punkt redovisade motionerna I: 219 och II: 278,

såvitt de berör detta anslag;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sveningsson och Mannersknntz (1:221) och den andra

inom andra kammaren av herr Setterberg i Vilske-Kleva m. fl. (11:280),

vari hemställts, att riksdagen måtte uttala att möjligheterna att genom

oljegrusbehandling förbilliga vägunderhållet på lång sikt bör tillvaratagas

i minst den utsträckning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.

Beträffande de skäl som åberopats för de båda sistnämnda motionerna

torde få hänvisas till motionen 1:221.

Utskottet. Såsom av utskottets yttrande under föregående punkt framgår,

finner utskottet den föreslagna höjningen av anslaget till vägunderhållet

för nästa budgetår välmotiverad och biträder följaktligen Kungl.

Maj.:ls förslag härom. Utskottet har vidare under nämnda punkt förklarat

sig icke kunna godtaga det i de båda likalydande motionerna 1:219 och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

II: 278 framförda yrkandet om överföring av anslagsmedel från förevarande

anslag till anslaget till bidrag till underhåll av enskilda vägar och

avstyrker därför i förevarande sammanhang bifall till nämnda motioner

i denna del.

Vidkommande det i de båda likalydande motionerna I: 221 och II: 280

framställda yrkandet om ett uttalande från riksdagens sida, att möjligheterna

att genom oljegrusbehandling förbilliga vägunderhållet på lång

sikt bör tillvaratagas i minst den utsträckning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, har utskottet funnit sig icke kunna biträda detsamma.

Det bör nämligen, enligt utskottets förmenande, få ankomma på väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen själv att inom totalramen för tillgängliga medel

under förevarande anslag fördela dessa på skilda ändamål på sätt styrelsen

prövar lämpligast för ernående av bästa resultat av verksamheten. Utskottet

avstyrker i enlighet härmed bifall till motionerna.

Då utskottet slutligen icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, att kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

— vilka tidigare bestritts från särskilt reservationsanslag därför

— fr. o. m. nästa budgetår skall få täckas från förevarande anslag, hemställer

utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:219 och 11:278, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 360 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 221 och II: 280 icke må av riksdagen

bifallas.

11 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.

46—49) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 till byggande avvägar

och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å

tillhopa 360 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål

för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade

medel.

Departe

Anslag

1957/58

Beservation

Anslag

1958/59

Styrelsens

ments-

Nettoutgift

vid budget- årets utgång

förslag

1959/60

chefens

förslag

1959/60

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

8. Byggande av riksvägar

60,0

85,5

134,0

89,0

135,0

135,0

9. Byggande av länsvägar

103,0

166,4

175,3

133,0

200,0

200,0

10. Byggande av ödebygds-

5,5

8,4

10,3

7,0

11,0

11,0

vägar .............

14,0

11. Byggande av storbroar

6,5

11,1

17,8

9,0

14,0

175,o

271,4

337,4

238,0

360,0

360,0

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

29

Behållningen å anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

uppgick den 1 januari 1958 till 262,7 milj. kr. Då för kalenderåret

1958 anvisats 175 milj. kr., uppgår de för samma år tillgängliga medlen till

437,7 milj. kr. Medelsförbrukningsramen för år 1958 angavs ursprungligen

till 297 milj. kr. men har sedermera genom olika beslut av Kungl.

Maj:t höjts till 320 milj. kr.

För budgetåret 1959/60 föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en

medelsanvisning om tillhopa 360 milj. kr. med följande fördelning.

Procentuell

Belopp i

Procentuell

Anslag till byggande av

fördelning

1958/59

milj. kr.

fördelning

1959/60

riksvägar .............................

37,5

135

37,5

länsvägar .............................

55,6

200

55,6

ödebygdsvägar .......................

3,0

11

3,0

storbroar .............................

3,9

14

3,9

100,0

360

100,0

Departementschefen har anfört följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under år 1957 uppgick till 287,4 milj. kr. För år 1958 fastställde

statsmakterna i samband med behandlingen av 1958 års statsverksproposition

en medelsförbrukningsram om 297 milj. kr. Såsom tidigare

nämnts har emellertid Kungl. Maj :t med hänsyn till den sedermera inträdda

arbetskraftssituationen och till vissa lokalt inträffade tjällossningssvårigheter

genom skilda beslut under våren 1958 ansett denna ram böra höjas

till 320 milj. kr. Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknas

omslutningen under år 1958 i verkligheten också komma att uppgå

till sistnämnda belopp.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år

1959 har riksdagen i enlighet med förslag i 1958 års statsverksproposition

angivit en ram om 330 milj. kr. I anledning av framställning från

arbetsmarknadsstyrelsen om ytterligare medel för arbetslöshetens bekämpande

har emellertid Kungl. Maj:t —- såsom förut berörts — genom beslut

den 28 november 1958 funnit lämpligt att i nämnda syfte höja ramen med

25 milj. kr. till 355 milj. kr. Härvid bar föreskrivits, att ramhöjningen av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall disponeras i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

för utläggande av entreprenadarbeten.

Den vid ingången av år 1959 disponibla medelsbehållningen under förevarande

anslag kan beräknas till ca 355 milj. kr. I anledning av den gjorda

böjningen av ramen för år 1959 torde häremot svarande medel om sammanlagt

25 milj. kr. böra äskas på tilläggsstat för budgetåret 1958/59 med

följande av viig- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna anslagsfördelning,

nämligen 1 milj. kr. till Byggande av riksvägar, 21 milj. kr. till Byggande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

av länsvägar samt 3 milj. kr. till Byggande av ödebygdsvägar. Till förfogande

för år 1959 skulle i enlighet härmed komma att stå ca 380 milj. kr.

Den marginal om i runt tal 25 milj. kr., som under angivna förutsättningar

skulle föreligga mellan tillgängliga medel och ram för år 1959, kan

komma att visa sig så liten eller vara så fördelad att vissa administrativa

svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen om 355 milj.

kr. Såsom styrelsen föreslagit, torde Kungl. Maj :t i mån av behov och på

det sätt som i det enskilda fallet kan komma att visa sig lämpligt för att

uppnå den sammanlagda medelsomslutningsramen få bemyndiga väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att för verksamheten under kalenderåret 1959 i

förväg taga i anspråk medel från väganslagen för budgetåret 1959/60.

Såsom anförts i den allmänna översikten har jag för den ordinarie statliga

vägbyggnadsverksamheten under år 1960 i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag förordat anslag om sammanlagt 360 milj. kr.

Vad angår frågan hur nämnda totalbelopp för budgetåret 1959/60 (arbetsåret

1960) skall fördelas på vederbörliga anslag anser jag, att den av styrelsen

föreslagna medelsfördelningen bör godtagas. I enlighet härmed förordas

följande fördelning av anslagsmedlen för nästa budgetår, nämligen

135 milj. kr. eller 37,5 % på anslaget till Byggande av riksvägar, 200 milj.

kr. eller 55,6 % på anslaget till Byggande av länsvägar, 11 milj. kr. eller

3,o % på anslaget till Byggande av ödebygdsvägar samt 14 milj kr. eller

3,9 % på anslaget till Byggande av storbroar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att få avföra återstående

kostnader för det ännu icke avslutade företaget byggande av bro vid Bergnäset

jämte tillfartsvägar från anslaget till Byggande av storbroar. Något

hinder häremot torde ej böra möta. Det bör dock åligga styrelsen att,

sedan företaget fullbordats, till Kungl. Maj :t inkomma med uppgift om det

belopp, som med stöd av ifrågavarande bemyndigande tagits i anspråk av

storbroanslaget.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 9 redovisade motionerna I: 19 och II: 16, I: 217 och II: 276 samt

1:220 och 11:279, samtliga motioner i vad de berör förevarande anslag.

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 9 i det föregående har

utskottet intet att erinra mot att anslagen till byggande av vägar och broar

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag för nästa budgetår anvisas med tillhopa

360 milj. kr. Utskottet har vidare under nämnda punkt förklarat

sig icke kunna förorda de i motionerna I: 19 och II: 16, I: 217 och II: 276

samt I: 220 och II: 279 föreslagna omföringarna av medel från förevarande

anslag till anslagen till enskild väghållning och avstyrker i enlighet härmed

i förevarande sammanhang nämnda motioner såvitt nu är i fråga.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

31

Den av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsfördelningen har ej givit utskottet

anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen

under förevarande punkt i övrigt anfört och förordat. Under hänvisning

jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:19 och 11:16 samt 1:217

och 11:276, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret

1959/60 anvisa följande reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen, nämligen

a) Byggande av riksvägar ..................... kr. 135 000 000

b) Byggande av ödebygdsvägar ............... » 11 000 000

c) Byggande av storbroar ..................... » 14 000 000;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:19 och 11:16, 1:217 och

11:276 samt 1:220 och 11:279, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, för budgetåret 1959/60 till Byggande av länsvägar

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

12 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 49 och

50) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 milj. kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en medelsanvisning

av 10 milj. kr. (s. 49).

över styrelsens förslag har utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen och

vattenfallsstyrelsen (s. 50).

Departementschefen, som beräknat att för de ändamål som avses med

förevarande anslag en reservationsmedelsbehållning av 1,7 milj. kr. förelåg

vid ingången av budgetåret 1958/59, har för nästa budgetår förordat ett

anslag av 4 milj. kr., d. v. s. oförändrat belopp.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning

till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

13 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 13, s. 51) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

51 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

14 :o) Bidrag till byggande av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 14, s. 52—54) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

55 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 15, s. 55—58) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar in. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 21 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock

medgiva att under budgetåret 1959/60 statlig lånegaranti må beviljas för

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill

ett totalbelopp av 500 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 22,5

milj. kr. för nästa budgetår. Styrelsens förslag innebär bl. a., att statsbidrag

till underhåll av enskild väg fr. o. m. år 1959 höjes till normalt 70 %

och, där synnerliga skäl föreligger, till 85 %, att gälla jämväl bidrag varom

länsstyrelserna tidigare fattat beslut.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om höjning av nu utgående

statsbidrag till underhåll av enskilda vägar har yttranden avgivits

av statskontoret, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen samt länsstyrelserna i

Södermanlands, Älvsborgs och Jämtlands län (s. 57).

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom framgår av den tidigare redogörelsen må underhållsbidrag till

enskild väg beviljas att utgå med 65 % av den kostnad, vartill underhållet

av vägen skäligen uppskattas. Då synnerliga skäl föreligger, utgår bidraget

med 80 % av den uppskattade kostnaden. Dessa procenttal fastställdes av

1956 års riksdag, varvid tidigare utgående bidrag höjdes med 5 %. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslår nu efter viss utredning en ytterligare

höjning av underhållsbidragen med 5 % till 70 resp. 85 % för att bereda

de enskilda väghållarna kompensation för den del av de ökade underhålls
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

33

kostnaderna, som beror på inträdd trafikökning. Vidare hemställer styrelsen

om en uppräkning av anslaget till nästa budgetår med 3 milj. kr. Härav

hänför sig ca 1,5 milj. kr. till den förordade höjningen av procentsatserna.

Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget om en höjning av nu gällande

bidragsprocent. Däremot synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsberäkning i övrigt böra godtagas, vilket innebär en ökning med

1,5 milj. kr.

Liksom tidigare budgetår torde slutligen medgivande att bevilja statlig

kreditgaranti för lån till inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda

vägar böra avse ett belopp av 500 000 kr.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Torsten Andersson (I: 216) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustafsson i Kårby (11:274), vari hemställts om en snar utredning

av frågan om det enskilda vägnätets framtida status i enlighet med

motionernas syfte och att de förslag måtte framläggas, vartill utredningen

kan föranleda;

dels ock de under punkten 9 redovisade motionerna I: 217 och II: 276,

I: 19 och II: 16, I: 220 och II: 279, I: 219 och II: 278 samt I: 218 och II: 277,

samtliga motioner i vad de berör förevarande anslag.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionärernas yrkanden

torde få hänvisas till motionerna I: 216, II: 276, II: 16, II: 279, I: 219

och II: 277.

Utskottet. Departementschefen har under förevarande punkt förklarat

sig icke beredd att tillstyrka det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagda

förslaget om höjning av nu gällande bidragsprocent. Anslaget för

nästa budgetår har som följd härav ansetts kunna nedräknas från av styrelsen

föreslagna 22,5 milj. kr. till 21,0 milj. kr.

Utskottet vill för sin del i anledning av de förslag som motionsledes

väckts om en höjning av nämnda bidragsprocent erinra om sina uttalanden

vid fjolårets A-riksdag (SU nr 6, p. 15) i samma fråga. Den kraftiga trafikökningen

under de senaste åren hade enligt vad utskottet anförde medfört

ökade krav även på de enskilda vägarna i fråga om såväl bärighet

som standarden i övrigt och därmed en ökad ekonomisk börda för de intressenter

som hade alt ombesörja denna väghållning. Starka skäl kunde

därför åberopas för en höjning av den procentsats efter vilken statsbidrag

till underhåll av enskilda vägar utginge. Eu sådan höjning skulle också

stå i god överensstämmelse med utskottets tidigare gjorda uttalande, att

successiva förbättringar av förhållandena på förevarande område borde

3—393 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 saml. Nr 0

s. 34 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

34

komma till stånd. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna härav

för statsverkets del fann sig utskottet emellertid icke berett att för det dåvarande

förorda en ändring i bidragsbestämmelserna.

Utskottet, som i princip alltjämt vidhåller sin tidigare sålunda deklarerade

uppfattning, har emellertid — med hänsyn främst till rådande statsfinansiella

läge — icke heller nu funnit sig kunna tillstyrka ett genomförande

av motionärernas förslag och avstyrker i enlighet härmed bifall

till berörda motioner.

Ej heller har utskottet funnit sig berett att tillstyrka förslagen om att

utredningar nu igångsättes rörande det enskilda vägnätets status eller bestämmelserna

rörande statsbidragsgivningen m. m. till den enskilda väghållningen.

Än mindre synes anledning härtill f. n. föreligga, då vissa

med den enskilda väghållningen förenade frågor torde bliva föremål för

prövning inom den utredning om städernas väghållning som f. n. är i verksamhet

och som beräknas kunna avsluta sitt arbete under innevarande

år. Utskottet avstyrker följaktligen bifall även till nu aktuella motionsyrkanden.

Slutligen synes ej heller, såsom motionsledes föreslagits, något särskilt

uttalande från riksdagen sida att enskild väg som tidigare varit intagen

i flerårsplan bör intagas till allmänt underhåll vara av behovet påkallat.

Bifall till nämnda yrkande avstyrkes därför.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer

utskottet,

I. att motionerna I: 217 och II: 276, I: 19 och II: 16, I: 220

och II: 279, I: 219 och II: 278 samt I: 218 och II: 277, samtliga

motioner i vad de avser höjning av bidragsprocenten för

underhåll av enskilda vägar, icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:217 och 11:276, 1:19 och

11:16, 1:220 och 11:279, 1:219 och 11:278 samt 1:218 och

II: 277, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till

underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 19o9/60 anvisa

ett reservationsanslag av 21 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen;

III. att motionerna I: 216 och II: 274 samt I: 19 och II: 16,

sistnämnda båda motioner såvitt de avse utredning rörande

underhållet av enskilda vägar, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att motionerna I: 217 och II: 276, såvitt de avser särskilt

uttalande från riksdagens sida, icke må av riksdagen

bifallas;

V. att riksdagen må medgiva, att under budgetåret 1959/60

statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tl år 1959 35

vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp

av 500 000 kr.

16:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt

16, s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

14 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål bär för innevarande budgetår anvisats 15

milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1957/58 fanns en reservation av 23,7

milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstijrelsen har hemställt om ett anslag för nästa

budgetår av 15 milj. kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 58 och 59).

Departementschefen har anfört följande.

»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina petita föreslagit, att anslaget

för nästa budgetår upptages till oförändrat belopp om 15 milj. kr. Med

hänsyn till att den hos Kungl. Maj :t befintliga obundna reservationsmedelsbehållningen

å anslaget är ca en miljon större än förra året, har jag vid

beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1959/60 ansett mig kunna

förorda en medelsanvisning om 14 milj. kr. Om anslaget för nästa budgetår

uppföres med sistnämnda belopp, kan till länsstyrelsernas förfogande beräknas

bli disponibelt lika mycket bidragsmedel för verksamheten under

år 1960 som under år 1959 eller omkring 15 milj. kr.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 9 redovisade motionerna 1:217 och 11:276, båda motionerna såvitt

de berör förevarande anslag.

Utskottet. Under punkten 9 i det föregående har utskottet förklarat sig

biträda Kungl. Maj :ts beräkning av förevarande anslag. Utskottet avstyrker

följaktligen bifall till det i de båda likalydande motionerna I: 217 och II: 276

framställda yrkandet om ett anslag om 15 000 000 kr. för nästa budgetår.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkterna 9 och 15

anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 217 och II: 276, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda vägar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

14 000 000 kr., alt avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s.

59 och 60), som innebär oförändrat anslag för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 435 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

18:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 61), som innebär anslagshöjning

för nästa budgetår med 15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

19 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 62) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kr.

V ägtrafikväsendet

20:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 21,

s. 63—67) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1959/60, dels till Statens bilinspektion: Avlöningar för

samma budgetår anvisa ett förslagsanslag om 3 105 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 008 300 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 384 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 63—65).

Över framställningen har yttranden avgivits av statskontoret och statens

organisationsnämnd (s. 65).

Departementschefen har anfört följande.

»Under budgetåret 1957/58 inleddes en upprustning av statens bilinspektions

personella resurser för att öka inspektionens kapacitet och sätta den

i stånd att bemästra den under 1950-talet uppkomna arbetsanhopningen.

Denna personalökning fortsattes under innevarande budgetår. Den hittills

beslutade sammanlagda förstärkningen torde få betecknas som betydande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

37

Väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen har framför allt med hänsyn till den

ökning av bilinspektionens arbete, som är att förvänta med anledning av

den ändring av trafiklagstiftningen, som genomförts med början den 1 juli

1958, begärt ytterligare en väsentlig personalökning. I likhet med hörda

remissmyndigheter anser jag emellertid att man med hänsyn till redan

skedd förstärkning bör gå fram med försiktighet när det gäller tillskapande

av nya tjänster. Jag föreslår att under nästa budgetår ytterligare tre bilinspektörstjänster

må inrättas, varav två i Ae 19 och en i Ae 16. Kostnaderna

härför beräknas till 56 448 kr. Samtidigt tillstyrker jag styrelsens

förslag om utökning av antalet bilinspektörskontor, varvid Karlskoga och

Hudiksvall göres till nya stationsorter.

Jag har ej något att erinra mot styrelsens förslag till uppräkning av

anslaget med 19 900 kr. för löneldassuppflyttningar och 20 300 kr. för

kompensation för höjda folkpensionsavgifter. Kompensationsbeloppet torde

i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor böra upptagas i bilinspektionens

avlöningsstat såsom en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost benämnd

''Kompensation för höjda folkpensionsavgifter''. Anslaget bör i överensstämmelse

härmed uppföras med (3 008 300 + 56 448 + 19 900 + 20 300) i

runt tal 3 105 000 kr.

I detta sammanhang vill jag — med hänsyn till vad som förevarit i

frågan under bl. a. 1958 års A- och B-riksdagar — anmäla min avsikt att

föreslå Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen framlagt förslag besluta om viss höjning av förrättningsavgifterna

vid statens bilinspektion i anledning av den allmänna

kostnadsstegringen och de ökade kraven på bilinspektörernas utbildning

och förrättningarnas noggrannhet sedan avgifterna fastställdes för över

tio år sedan.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en

fortsatt personell förstärkning av statens bilinspektion genom inrättande av

ytterligare tre bilinspektörstjänster, varav två i Ae 19 och en i Ae 16. Vidare

utökas antalet bilinspektörskontor genom att Karlskoga och Hudiksvall

göres till nya stationsorter.

Utskottet, som tidigare vid flera tillfällen understrukit angelägenheten

av en upprustning såväl personellt som i övrigt av bilinspektionens resurser,

har följaktligen intet att erinra mot den föreslagna personalförstärkningen.

Jämväl den höjning av förrättningsavgifterna vid bilinspektionen

som departementschefen förutskickat — och vilken numera beslutats med

verkan fr. o. m. den 1 mars innevarande år — finner utskottet välmotiverad.

Med biträdande även i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 390 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 1 256 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 438 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 20 300

Summa kr. 3 105 000

b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 105 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

21 :o) Statens bilinspektion: Omkostnader, Kungl. Maj :t har (punkt

22, s. 67 och 68) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 978 800 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 905 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

med 132 500 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 67).

Departementschefen har föreslagit en uppräkning av anslaget med 20 000

kr. för reseersättningar, 12 000 kr. för bränsle, lyse och vatten samt 41 800

kr. för övriga expenser. Sistnämnda belopp har framkommit som ett resultat

av en ökning av posten med 54 000 kr. och en minskning av densamma

med 12 200 kr., avseende för innevarande budgetår anvisade engångskostnader.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 2 omnämnda motionerna I: 215 och II: 272, i vad däri yrkats, att

riksdagen måtte för budgetåret 1959/60 till Statens bilinspektion: Omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 880 000 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

2 — förevarandc motioner jämväl i vad de avser detta anslag. Med hänsyn

härtill och då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förevarande förslag, hemställer utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

39

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

978 800 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 23, s. 68 och 69), som innebär en med 70 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 120 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

23 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 24, s. 69), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

24:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 25, s. 69 och 70), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

25 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 70 och 71), som innebär en

ökad medelsanvisning med 1 100 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

26 ro) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 71 och 72),

innebärande oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

27:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 28, s. 72—74), som innebär en med 23 700 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 39 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 25 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 371 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 57 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 3 200

Summa kr. 497 200

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 497 200 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

28:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt

29, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 51 500 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 48 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt, att anslaget höjes med 6 000 kr.

Departementschefen har förordat en anslagshöjning om 3 500 kr., fördelad

med 500 kr. på bränsleposten och 3 000 kr. på övriga expenser.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 2 omnämnda motionerna I: 215 och II: 272, i vad däri yrkats, att

riksdagen måtte för budgetåret 1959/60 till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 46 400 kr.

Utskottet avstyrker -—• av samma skäl som utskottet anfört under punkten

2 — förevarande motioner jämväl i vad de avser detta anslag.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:215 och 11:272, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 51 500 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

41

29:o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 30,

s. 75—89) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsråd m. in. för

budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 173 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I. Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget Statens trafiksäkerhetsråd

in. m. utbyts mot två förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,

benämnda det ena Statens trafiksäkerhetsråd: Avlöningar

och det andra Statens trafiksäkerhetsråd: Omkostnader m. m.

Rådet har för budgetåret 1959/60 för de med det nuvarande anslaget

avsedda ändamålen yrkat en ökning med 113 400 kr. till 264 000 kr. Härav

skulle 186 000 kr. upptagas under det föreslagna nya avlöningsanslaget

samt 78 000 kr. under det nya omkostnadsanslaget.

Beträffande den närmare innebörden av trafiksäkerhetsrådets framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 75—77).

II. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1957 tillkallade

chefen för kommunikationsdepartementet samma dag tre sakkunniga

för att utreda trafiksäkerhetsarbetets inriktning och arbetsformer

m. m. De sakkunniga, som sedermera antog benämningen organisationskommittén

för trafiksäkerhet 1958, har avgivit ett i augusti 1958 dagtecknat

betänkande (stencilerat) med förslag rörande trafiksäkerhetsarbetets

organisation.

För en närmare redogörelse för utredningens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 77—83).

Över betänkandet har yttranden inhämtats från ett stort antal myndigheter

och organisationer (s. 83—86).

Departementschefen har anfört följande.

»De sakkunniga, vilka såsom jag i förra årets statsverksproposition anmälde

hade tillkallats i december 1957 för att utreda trafiksäkerhetsarbetets

inriktning och arbetsformer m. m., har slutfört sitt uppdrag. Resultatet

av deras arbete samt däröver avgivna remissyttranden har redovisats i

det föregående i vad avser trafiksäkerhetsforskningens organisation. Övriga

i detta sammanhang aktuella delar av utredningen upptager jag till behandling

under de båda följande anslagen.

För att undanröja bristerna i den nuvarande organisationen för trafiksäkerhetsforskningen

föreslår de sakkunniga, att trafiksäkerhetsrådet i

vissa avseenden byggs ut till att bli ett samlande organ, som direkt företräder

ifrågavarande forskningsarbete. Forskningen hör liksom hittills

under rådets ledning bedrivas vid olika institutioner och av fristående

forskare, men garantier bör skapas för att trygga en bättre samordning

inom forskningen men även mellan forskningen och det praktiska trafiksäkerhetsarbetet,

främst mellan trafiksäkerhetsrådet och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

som det viktigaste verkställande organet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Kommitténs bedömning av läget och härpå grundade principiella förslag anser

jag mig i allt väsentligt kunna acceptera. Jag har ingenting att erinra mot

de uppdragna riktlinjerna till kompetensfördelning mellan trafiksäkerhetsrådet,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens väginstitut men

vill betona deras principiella karaktär. Avgörande skäl synes mig ha förcbragts

för att trafiksäkerhetsrådet bör stå självständigt i likhet med andra

motsvarande forskningsorgan. En väsentlig svaghet hos den nuvarande

organisationen är enligt utredningen att samarbetet mellan rådet och vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen varit mindre tillfredsställande. För att åvägabringa

en förbättring föreslår kommittén att styrelsens chef — som tillika

är ordförande i direktionen för statens väginstitut — i denna sin egenskap

automatiskt även skall vara ordförande i rådet. Detta förslag har dock

mött starka principiella erinringar i flera remissyttranden. Jag har ej

heller blivit övertygad om att en dylik obligatorisk anordning är nödvändig

för att säkra ett tillfredsställande samarbete mellan styrelsen och

rådet. Erforderlig förbindelse och samverkan mellan dessa organ synes

mig kunna tryggas genom att styrelsens chef samt, liksom hittills, dess

trafikbyråchef, ingår som självskrivna ledamöter av rådet. Rådets ordförande

torde av Kungl. Maj :t böra utses bland rådets ledamöter.

För att skapa en allsidig representation i rådet har utredningen vidare

förordat, att antalet ledamöter ökas från nuvarande 10 till 15. Vid valet

av antalet ledamöter och de intressegrupper, som bör vara representerade,

har kommittén strävat efter att bygga upp rådet på en så mångsidig vetenskaplig

bas som möjligt och med en bred förankring i det mera praktiska

trafiksäkerhetsarbetet. Jag tillstyrker den föreslagna utökningen. Vilka

intressen, som främst bör vara representerade i rådet, torde icke nu behöva

närmare fastställas. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera

utse ledamöter med beaktande av utredningens förslag och de synpunkter

som framkommit i remissyttrandena.

Förslaget om att inom trafiksäkerhetsrådet bör bildas ett arbetsutskott

finner jag välmotiverat med hänsyn till utökningen av rådsledamöternas

antal. Utskottet bör ha till uppgift att bereda ärenden, företräda rådet

mellan dess sammanträden samt besluta i mera rutinbetonade frågor.

Såsom ordförande i utskottet bör rådets ordförande fungera. I andra avseenden

bör rådet självt söka vidtaga de åtgärder, som kan befinnas lämpliga

för att arbetet skall bedrivas effektivt, t. ex. bilda särskilda arbetsgrupper

för behandling av vissa ärenden.

Vid ärendets remissbehandling har föreslagits att en särskild forskningsnämnd

tillsättes inom rådet. Då en sådan anordning kan befaras komma

att onödigtvis komplicera och betunga rådets arbete, är jag ej beredd att

förorda förslaget. Flera remissorgan har ansett att man åtminstone försöksvis

borde inrätta en eller flera permanenta haverikommissioner. Givetvis

bör allt göras för att man så effektivt som möjligt skall söka draga

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

43

lärdom av de enskilda olycksfallen. Det torde emellertid få ankomma på

rådet självt att ta ställning till hur sådana olycksplatsundersökningar, som

bedöms erforderliga för trafikforskningen, bäst bör organiseras och genomföras

inom ramen för rådet tilldelade resurser.

Avvägningen av skälig ersättning till ledamöterna i rådet och dess utskott

torde få avgöras i samband med tillsättandet av ledamöterna. Det

synes därför böra ankomma på Ivungl. Maj :t att fastställa ersättningsgrunderna

inom ramen för de anslagsmedel, som kan komma att anvisas härför.

Utredningen har utgått från att fast årligt arvode ej vidare skall utgå till

andra än arbetsutskottets ledamöter samt i anslutning härtill beräknat ett

årligt belopp om 20 000 kr. som tillräckligt för arvoden till nämnda och

övriga ledamöter i rådet. Jag anser mig i stället böra upptaga en summa

av högst 38 000 kr. för arvodesersättningar till rådets ledamöter.

Vad beträffar rådets kansli har kommittén funnit dess personalorganisation

väl avvägd och föreslår blott en mindre förstärkning genom att medel

ställes [ill rådets förfogande för anlitande av juridiskt biträde för lagstiftningsuppgifter.

Trafiksäkerhetsrådet självt har i sina petita framlagt förslag

om en icke obetydlig personalförstärkning i olika avseenden samt att

dess kanslichef erhåller eu byråchefstjänst. En förstärkning har också

förordats av flera remissinstanser, för att rådet skall kunna effektivt fullgöra

sina uppgifter. Jag är icke beredd att förorda någon ändring av

kansliets personaluppsättning. Eventuellt behov av juridisk hjälp med lagstiftningsuppgifter

torde under nästa budgetår få tillgodoses genom att

speciell arbetskraft av Kungl. Maj :t i särskild ordning ställes till rådets förfogande.

För huvudsakligen automatiska utgiftsstegringar bör medelsanvisningen

till kansliets lönekostnader ökas med 1 800 kr., varav ca 1 000 kr.

till kompensation för höjda folkpensionsavgifter. Lönekostnaderna för

budgetåret 1959/60 upptages därför till (73 200 + 1 800) 75 000 kr.

Samma skäl som talar för att rådet självt bör intaga en fristående ställning

motiverar enligt utredningen, att även dess kansli är oberoende.

Kansliet bör alltså enligt kommittén ej anknytas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

men väl, om så visar sig möjligt, förläggas till styrelsens

lokaler. Jag delar kommitténs uppfattning om önskvärdheten av att jämväl

rådets kansli står fritt. Härvid kan den tanken förtjäna att övervägas,

som väckts i vissa remissyttranden, att söka bereda kansliet lokaler i anslutning

till övriga forskningsråd.

Mcdelsanvisningen till rådets omkostnader torde för nästa budgetår

böra höjas med 7 500 kr. till 25 000 kr. och till kostnader för snabbstatistik

med 3 100 kr. till 35 000 kr., allt i enlighet med utredningens förslag.

Rådets förslag till delning av förevarande anslag i ett avlönings- och

ett omkostnadsanslag torde ej böra föranleda någon åtgärd.

I enlighet härmed torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med

(38 000 + 75 000 + 25 000 + 35 000) 173 000 kr.»

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Källqvist och Edström (I: 223) och den andra inom andra kammaren av

herr Nihlfors m.fl. (11:282), vari hemställts, att nu ifrågavarande anslag

måtte anvisas med 223 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen II: 282.

Utskottet. Under förevarande punkt har redovisats de förslag, som av

organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 framlagts rörande trafiksäkerhetsarbetets

organisation. Kommittén har sammanfattningsvis utgått

från den fördelningen av trafiksäkerhetsforskningen mellan dess företrädare,

att trafiksäkerhetsrådet främst borde ägna sig åt forskning med

huvudsaklig inriktning på problem rörande människans beteende i trafiken,

att statens väginsitut regelmässigt syntes ha att bedriva forskning

och vetenskapliga undersökningar av utpräglat väg- och fordonsteknisk

natur samt att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi i allmänhet borde

ifrågakomma tekniska, företrädesvis trafiktekniska, mera rutinmässiga

försök och analyser samt en fortlöpande granskning av olycksutvecklingen.

Rådet skulle i enlighet härmed utbyggas att bli ett samlande organ, som

direkt företrädde forskningsarbetet. Forskningen borde liksom hittills under

rådets ledning bedrivas vid olika institutioner och av fristående

forskare, men garantier borde skapas för att trygga en bättre samordning

inom forskningen men även mellan forskningen och det praktiska

trafiksäkerhetsarbetet.

Departementschefen har i princip intet haft att erinra mot de uppdragna

riktlinjerna till kompetensfördelning mellan förenämnda organ. Kommitténs

förslag att ur samarbetssynpunkt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

chef — tillika ordförande i direktionen för statens väginstitut — skulle

automatiskt vara ordförande i rådet biträdes emellertid ej av departementschefen,

som anser ordföranden böra av Kungl. Maj :t utses bland ledamöterna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens chef liksom dess trafikbyråchef

skulle dock som självskrivna ledamöter ingå i rådet, vilket vidare för

erhållande av en allsidigare sammansättning skulle få ett från 10 till 15

utökat antal ledamöter.

Departementschefen ansluter sig till tanken på bildande av ett arbetsutskott

inom rådet, men anser däremot inte någon särskild forskningsnämnd,

som av vissa remissinstanser föreslagits, erforderlig liksom ej

heller inrättade av en eller flera permanenta haverikommissioner.

Beträffande rådets kansli understrykes önskvärdheten av att detsamma

liksom rådet självt får en oberoende ställning. Någon ändring av dess

personaluppsättning anses ej behövlig då behovet av speciell arbetskraft

anses kunna tillgodoses i annan ordning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1959

45

Utskottet, som i likhet med departementschefen funnit sig i allt väsentligt

kunna godtaga det av kommittén framlagda organisationsförslaget,

finner vidare av departementschefen föreslagna ändringar däri välmotiverade.

Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under förevarande punkt i övrigt anfört och förordat. Utskottet

kan följaktligen inte biträda det i motionerna I: 223 och II: 282

framställda yrkandet om en anslagshöjning med 50 000 kr. i syfte att för

rådet möjliggöra inrättande av haverikommissioner för trafikolyckor. I

likhet med departementschefen anser nämligen utskottet, att det bör få

ankomma på rådet självt alt ta ställning till hur eventuellt erforderliga

olycksplatsundersökningar bäst bör organiseras och genomföras inom

ramen för rådet tilldelade resurser. Utskottet, som i enlighet med det

anförda avstyrker bifall till motionerna, får slutligen hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 223 och II: 282, till Statens trafiksäkerhetsråd

m. in. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag

av 173 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

30 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t

har (punkt 31, s. 89—93) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 450 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kr.

I. Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med

900 000 kr. (s. 89 och 90).

II. Den under föregående punkt omnämnda organisationskommittén för

trafiksäkerhet 1958 har föreslagit, att anslaget höjes med 750 000 kr.

För en närmare redogörelse av utredningens förslag i förevarande

sammanhang samt yttrandena däröver får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 90—93).

Departementschefen har anfört följande.

»På grundval av förslag från statens trafiksäkerhetsråd och forskningsrådens

kommitté för trafiksäkerhetsforskning har organisationskommittén

för trafiksäkerhet 1958 framlagt ett forskningsprogram för nästa budgetår.

Detta program upptager såvitt kan bedömas sådana frågor, som är ägnade

att snabbt kunna leda till praktiska resultat eller eljest framstår som

särskilt väsentliga i dagens läge. Det har också allmänt godtagits i remissyttrandena.

Jag tillstyrker att programmet lägges till grund för det fortsatta

arbelet på trafikforskningens område. Härvid förutsättes att trafik
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

säkerhetsrådet beaktar de synpunkter om samordning som framförts av

medicinalstyrelsen och statens väginstitut.

Den takt vari detta program kan komma att förverkligas är givetvis beroende

på storleken av de medel, som kan ställas till förfogande härför.

För innevarande budgetår disponerar trafiksäkerhetsforskningen sammanlagt

265 000 kr., varav 100 000 kr. under förevarande anslag och 165 000

kr. såsom bidrag från de fyra berörda vetenskapliga forskningsråden.

Kommittén har föreslagit att medelstilldelningen från detta anslag under

nästa budgetår skall höjas med 750 000 kr. till 850 000 kr. Härvid förutsättes

att särskilda bidrag från forskningsråden framdeles ej utgår.

Av vad jag förut anfört framgår, att jag anser en intensifiering av trafiksäkerhetsforskningen

i hög grad angelägen. Med hänsyn härtill föreslår

jag, att ett anslagsbelopp om 450 000 kr. nästa budgetår ställes till trafiksäkerhetsrådets

förfogande för berörda ändamål. Jag räknar vidare med

att anslaget i fortsättningen avväges i sammanhang med övriga forskningsanslag

och att trafiksäkerhetsforskningen därvid i förekommande fall

ges ett ökat ekonomiskt stöd i likhet med andra forskningsgrenar.»

Utskottet, som i likhet med departementschefen finner en intensifiering

av trafiksäkerhetsforskningen i hög grad angelägen, har inte funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 450 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 93—100) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1959/60 anvisa ett anslag av 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kr.

I det betänkande av organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958,

som tidigare anmälts under föregående båda punkter, framläggs även förslag

beträffande den centralt bedrivna propagandan och upplysningen på

trafiksäkerhetens område.

Kommitténs förslag på förevarande område redovisas i propositionen

å s. 94—98. Härtill, jämte till remissyttrandena över denna del av betänkandet

s. 98 och 99), torde utskottet få hänvisa.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

47

Departementschefen har anfört följande.

»Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 har konstaterat, att

den del av trafiksäkerhetsarbetet, som omfattar den centrala upplysningsoch

propagandaverksamheten, i stort sett lider av två svagheter, nämligen

mindre god samordning av de inom landet verksamma krafterna samt för

små ekonomiska resurser för att NTF skall kunna verka effektivt. Vad beträffar

organisationen för det lokala och regionala arbetet anses denna alltför

svagt utvecklad och oenhetlig. Sistnämnda fråga torde få upptagas till

behandling i ett annat sammanhang.

Det är utomordentligt viktigt, att de frivilliga krafterna, oftast ideellt

verksamma organisationer m. fl., på detta område icke hämmas i sitt

arbete ulan på allt sätt understödjes och stimuleras till största möjliga insats.

Lika önskvärt är emellertid att dessa krafter icke splittras utan samverkar

på bästa sätt. Jag delar kommitténs uppfattning att ett centralt organ

behövs för att effektivisera kraftansträngningarna och få alla att samarbeta.

Det faller sig därvid naturligt att, såsom föreslagits, NTF i ökad utsträckning

påtager sig denna uppgift. De synpunkter och förslag utredningen

framfört i fråga om NTF:s roll och verksamhet i sådant hänseende

synes mig vara i huvudsak väl ägnade att tjäna till vägledning för det

fortsatta arbetet.

Kommitténs rekommendationer i fråga om NTF :s organisation samt

verksamhetsprogram har allmänt tillstyrkts av remissorganen. Även för

egen del anser jag dem vara i och för sig välgrundade. Det torde dock kunna

ifrågasättas, huruvida icke staten lämpligen borde ha större representation

i föreningens styrelse än f. n. då Kungl. Maj:t blott utser ordförande jämte

ersättare för denne. Jag avser att upptaga överläggningar med föreningen

härom.

Förverkligandet av kommitténs förslag blir i väsentlig grad beroende av

de ekonomiska resurser, som står till föreningens förfogande. Utgifterna för

NTF:s organisation och verksamhet under nästa budgetår beräknar utredningen

till inemot 1,5 milj. kr. Kommittén har icke räknat med någon

ökning i förhållande till innevarande budgetårs beräknade inkomststat av

enskilda bidrag och inkomster från föreningens egen försäljningsverksamhet.

Huvudparten av kostnaderna eller 1 190 000 kr. föreslås bestridas med

statsmedel. Då statsbidraget f.n. uppgår till 450 000 kr., innebär förslaget

alltså en mycket kraftig ökning av den statliga medelstilldelningen.

Jag anser mig för egen del icke kunna tillstyrka en anslagsökning av

den storleksordning kommittén föreslagit. För nästa budgetår förordar

jag, att anslaget upptages till 550 000 kr. I övrigt bör föreningen söka att

intensifiera sina ansträngningar att erhålla ökade inkomster genom egen

försäljningsverksamhet samt i form av enskilda bidrag. I anledning av vad

utredningen framhållit rörande betydelsen av alt frivilliga bidrag till trafiksäkerhetsarbetet

göres skattefria må nämnas, all skattelagssakkunniga i

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

december 1958 framlagt förslag till viss avdragsrätt för försäkringsanstalt

vid beskattningen för bidrag till ifrågavarande ändamål. Förslaget är

under beredning inom finansdepartementet.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herrar Nilsson i Göteborg och Asp väckt motion

(II: 72), vari hemställts, att riksdagen åt nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande måtte anvisa ett anslag av 625 000 kr., d. v. s.

75 000 kr. mera än som föreslås i statsverkspropositionen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Utskottet. Den i det föregående omnämnda organisationskommittén för

trafiksäkerhet har ansett ett centralt organ behövas att samla och effektivisera

alla krafter för upplysning och propaganda. Kommittén har därvid

tagit avstånd från tanken på att organet borde vara en statlig myndighet.

Bland befintliga enskilda riksorganisationer på detta område funnes ingen

som kunde nå alla grupper i samhället såsom NTF. Föreningen borde därför

fungera som sådant centralt organ och därvid i huvudsak bibehållas i

sin nuvarande form men erhålla ökade resurser. För förverkligande av

sina förslag härutinnan har kommittén för nästa budgetår räknat med

ett statsanslag till föreningen om 1 190 000 kr.

Departementschefen, som funnit de synpunkter och förslag utredningen

framfört i fråga om NTF:s organisation och verksamhet i och för sig

välgrundade, har emellertid icke ansett sig kunna förorda högre anslag

för nästa budgetår än 550 000 kr. I övrigt borde föreningen söka att

intensifiera sina ansträngningar att erhålla ökade inkomster genom egen

försälj ningsverksamhet samt i form av enskilda bidrag.

I anledning av departementschefens förslag har i motionen II: 72

hemställts om en höjning av anslaget till 625 000 kr. Som skäl härför

har bl. a. åberopats behovet av större möjligheter för föreningen att

bredda upplysnings- och undervisningsverksamheten bland barn och ungdom

samt de ökade insatser som kräves för trafiksäkerhetsarbetet som

komplement till arbetarskyddsverksamheten.

Utskottet, som tidigare vid flera tillfällen uttalat sin stora uppskattning

av den betydelsefulla verksamhet föreningen bedriver, finner de i motionerna

anförda synpunkterna värda beaktande. Å andra sidan kan icke

bortses från att redan departementschefens förslag innebär en icke obetydlig

uppräkning av anslaget i förhållande till för innevarande år beviljade

medel. Med hänsyn jämväl till vad departementschefen i övrigt

anfört i frågan har utskottet därför funnit sig böra godtaga Kungl.

Maj :ts förslag och kan följaktligen icke biträda motionärernas yrkande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

49

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 72, till Bidrag till nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1959/60

anvisa ett anslag av 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

32:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 101—103) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

lOöO^O, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Avlöningar för budgetåret 1959''60 anvisa ett förslagsanslag av

3 350 400 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 266 200 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget

höjes med 351 500 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 101 och 102).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statens lönenämnd (s.

102).

Departementschefen har anfört följande.

»Den i förra årets statsverksproposition anmälda översynen av institutets

arbetsuppgifter och organisation genom särskilt tillkallade sakkunniga

är ännu ej avslutad. I avvaktan på resultatet av denna utredning

samt med hänsyn till kravet på största möjliga sparsamhet är jag ej

beredd att tillstyrka andra förändringar i institutets organisation eller utvidgningar

av dess verksamhet än sådana som är oundgängligen nödvändiga.

Det civila flygets behov av ökad meteorologisk service i samband

med att storflygplatsen Stockholm—Arlanda skall tagas i bruk vid årsskiftet

1959—1960 samt jetflygets införande kräver i detta sammanhang

särskilt beaktande.

Av institutets förslag till personalökningar under förevarande anslag anser

jag det nödvändigt att den aerologiska tjänsten förstärks. För att tillgodose

det omedelbara behovet tillstyrker jag, att institutet får anställa

ytterligare en mcleorolog i Ae 19 samt ett kanslibiträde i Ae 7. Kostnaderna

härför uppgår till 31 644 kr. Därjämte bör 10 000 kr. beräknas för

4—393 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 0

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

ökade allmänna administrationskostnader i anledning av den vidgade verksamhet,

som tillstyrks under detta anslag och anslaget till Väderlekstjänst

för luftfarten. Då den civila flygplatsen vid Kiruna ej torde komma att

bli färdigställd under nästa budgetår, får det t. v. bero med ett ställningstagande

till frågan om överföring av den militära observationsinsamlingscentralen

i Kiruna till institutet. Ej heller i övrigt är jag beredd att tillstyrka

någon ytterligare personalförstärkning.

Den automatiska utgiftsstegringen å anslaget för löneklassförändringar

in. in. beräknar jag, lika med institutet, till (13 044 + 624 + 7 068 + 21 800)

42 536 kr. Härav bör beloppet om 21 800 kr. — i enlighet med vad chefen

för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor — upptagas i institutets avlöningsstat såsom en särskild,

förslagsvis betecknad anslagspost benämnd »Kompensation för höjda folkpensionsavgifter».

Då jag ej anser mig kunna tillstyrka övriga av institutet framförda medelsäskanden

under detta anslag, skulle anslaget i enlighet med det anförda

uppföras med (3 266 200 + 31 644 + 10 000 + 42 536) i runt tal 3 350 400 kr.»

Utskottet. I avvaktan på att den pågående utredningen angående meteorologiska

och hydrologiska institutets organisation och arbetsuppgifter

skall avslutas har departementschefen icke ansett sig annat än i mycket begränsad

utsträckning böra tillstyrka förslag om personalförstärkning. Civilflygets

behov, särskilt med hänsyn till den förestående jetåldern och idrifttagandet

av storflygplatsen Stockholm—Arlanda omkring årsskiftet 1959—

1960, har dock påkallat en upprustning av institutets resurser med ett par

nya tjänster.

I insikt om de anspråk den civila luftfartens utveckling ställer och kommer

att ställa på meteorologiska och hydrologiska institutets tjänster har

även utskottet funnit en viss förstärkning för nästa budgetår vara påkallad.

Kungl. Maj :ts förslag i förevarande avseende har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 874 100

2. Arvoden till sakkunniga .............................. 18 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 002 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 433 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 21 800

Summa kr. 3 350 400

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

51

b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 3 350 400 kr.

33:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 34, s. 104), som innebär en

uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 800 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Undervisning för budgetåret 1959/60 anvisa

ett anslag av 25 400 kr.

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 105 och 106), som innebär

anslagsminskning för nästa budgetår med 18 500 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 267 500 kr.

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 106 och 107), som innebär

oförändrat anslag för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Observatörer för budgetåret 1959/60 anvisa

ett anslag av 831 000 kr.

36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 107—- 109), vilket innebär en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med

32 100 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Telegramkostnader m.m. för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 693 100 kr.

37:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

stationer m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ls förslag (punkt 38, s. 109

och 110), som innebär en med 28 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av stationer m. in. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 107 400 kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdrags
verksamhet.

1 enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 39, s. 110),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 1 553 000 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 111—115) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för

väderlekstjänsten för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1959''eO, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 663 200 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 385 600 kr.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med

608 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 111—113).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statens lönenämnd (s.

113 och 114).

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom institutet framhållit är det ofrånkomligt, att väderlekstjänsten

för den civila luftfarten förstärks på vissa punkter redan nästa budgetår.

Viktigt är därvid att flygväderlekstjänsten erhåller de resurser, som krävs

för att ge den väntade flygtrafiken vid Stockholm-Arlanda flygplats erforderlig

meteorologisk service. I avvaktan på erfarenhet av vilka anspråk

som kan komma att ställas på denna flygväderlekstjänst torde personalökningen

för detta ändamål böra avse två meteorologer i Ae 19, fyra meteorologassistenter

i Ae 11, ett kanslibiträde i Ae 7 samt ett biträde i reglerad

befordringsgång. Kostnaderna för denna personal bör beräknas för ett halvår

och uppgår till 58 308 kr.

Den civila inrikes flygtrafiken, framför allt på Norrland, är i behov av

en förbättrad meteorologisk prognos- och observationstjänst. För detta

ändamål föreslår jag, att institutet ges möjlighet att anställa ytterligare en

meteorolog i reglerad befordringsgång vid Stockholm-Bromina flygväderlekstjänst

samt en meteorologassistent i Ae 11 vid Sundsvall-Härnösands

flygplats. Längre gående förstärkning kan i dagens ekonomiska läge ej

tillstyrkas. Kostnaderna beräknas till 33 420 kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959 53

För obekvämhetstillägg för här föreslagen personalökning upptager

jag 5 000 kr.

Flygväderlekstjänsten i Norrköping torde i enlighet med institutets förslag

kunna indragas, vilket medför en utgiftsminskning med 7 590 kr.

De automatiska utgiftsstegringarna under anslaget i anledning av löneklassförändringar

och kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar

jag lika med institutet till (12 050 + 9 800) 21 850 kr. Kompensationsbeloppet,

9 800 kr., bör i enlighet med vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor upptagas

i staten såsom en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost benämnd

''Kompensation för höjda folkpensionsavgifter''.

I vad avser omkostnaderna bör ytterligare 6 000 kr. beräknas för reseersättningar.

Till ökade expenser upptager jag ett belopp av 28 200 kr.,

varav 10 500 i engångskostnader. Jag tillstyrker institutets förslag om

anskaffning av speciell instrumentutrustning till Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst

till en kostnad av 96 800 kr. Därutöver bör en byvindmätare

få köpas för 11 600 kr. Samtidigt bortfaller ett för innevarande

budgetår för motsvarande ändamål anvisat engångsbelopp om 8 000 kr.

Slutligen bör 32 000 kr. upptagas för anskaffning av telefaxutrustning vid

Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst.

Vid bifall till mina förslag skulle anslaget uppföras med (1 385 600 +

58 308 + 33 420 + 5 000 — 7 590 + 21 850 + 6 000 + 28 200 + 96 800

+ 11 600 — 8 000 + 32 000) i runt tal 1 663 200 kr.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t förordade utgiftsökningen under förevarande

anslag sammanhänger till största delen med utbyggnaden av en

meteorologisk service vid storflygplatsen Stockholm—Arlanda.

Mot det framlagda förslaget eller mot vad departementschefen därvid

anfört har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer

följaktligen,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 67 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... 1 190 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 166 200

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 9 800

Omkostnader, förslagsvis, ................................. 229 800

Summa kr. 1 663 200

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 1 663 200 kr.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska

stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 41, s. 115 och 116),

som för nästa budgetår innebär en automatisk uppräkning av anslaget med

7 800 kr. för löneregleringar m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1959''60

anvisa ett förslagsanslag av 712 300 kr.

41 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 116 och 117),

som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m. för budgetåret 1959;60 anvisa

ett förslagsanslag av 1 063 600 kr.

Byggnadsväsendet

42:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 43, s.

118—128) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1959''60, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 887 200 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 689 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 442 600 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 118—124).

Över framställningen har yttrande avgivits av statens lönenämnd (s.

125).

Departementschefen har anfört följande.

»Sedan byggnadsstyrelsen hemställt om utredning rörande dess organisation

och arbetsuppgifter, förklarade jag i fjolårets statsverksproposition

(Yl ht. s. 142) att det var min avsikt att begära Kungl. Maj:ts bemyn
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

55

digande att få igångsätta en utredning rörande byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen

genom tillkallande av särskilda sakkunniga. Numera

har byggnadsstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret

1959/60 meddelat, att styrelsen frångått det tidigare framförda

önskemålet om en utredning i sedvanlig form. Styrelsen önskar i stället

i första hand göra ett försök att inom ramen av sina befogenheter anpassa

organisationen efter de nya krav, som föranleds av utvecklingen inom

styrelsens verksamhetsområde. I den mån styrelsen saknar befogenheter

i detta hänseende, ämnar ämbetsverket successivt väcka förslag hos Kungl.

Maj:t. I fråga om de skäl, som styrelsen redovisat för sitt beslut att frånträda

yrkandet om sedvanlig organisationsutredning, torde jag få hänvisa

till den tidigare lämnade redogörelsen för innehållet i styrelsens petita.

Då byggnadsstyrelsen anser sig ha goda förutsättningar att utreda och

-— i förekommande fall under medverkan av Kungl. Maj:t — genomföra

erforderliga organisatoriska anpassningsåtgärder samt med hänsyn till vad

styrelsen i övrigt anfört i denna fråga, har jag funnit att med tillkallandet

av särskilda sakkunniga för att verkställa organisationsutredningen bör

bero.

I överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag torde en extra byrådirektörsbefattning

i Ag 24 å styrelsens stadsplanebyrå böra förändras till

extra ordinarie.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört rörande behovet av ytterligare

skrivpersonal, förordar jag att medel upptages för två biträdeshefattningar

i reglerad befordringsgång, vilket medför en merkostnad om 18 000 kr.

Den fortlöpande ökningen av styrelsens arbetsuppgifter i samband med

fastighetsförvaltningen har medfört behov av personalförstärkningar å

styrelsens intendentsbyrå. I första hand synes böra inrättas en ny befattning

som intendent i Ae 23 för intendentsbyråns planering i frågor rörande

kontorslokaler för den statliga administrationen, särskilt i Stockholm. Jag

vill vidare tillgodose styrelsens önskemål att inom intendentsbyrån ha tillgång

till en administrativt utbildad befattningshavare vid handläggning av

vissa frågor och förordar därför inrättande av en amanuensbefattning i

reglerad befordringsgång. För att undvika den nuvarande uppdelningen

av kostnaderna för intendenten vid Stockholms slott synes det befogat att

såsom styrelsen föreslagit inrätta en intendenttjänst i lönegrad Ae 23 på

styrelsens intendentsbyrå för handläggning av ärenden rörande nämnda

slott och tillhörande byggnader. Innehavaren av befattningen skall vara

arkitekt. Dessa förslag medför ett ökat anslagsbehov av 76 608 kr.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör för särskilda anläggningar

inrättas en arvodesbefattning som platschef. Kostnaden härför uppgår till

13 050 kr. Därutöver hör upptagas ett belopp av 12 000 kr. för tillfällig

vaktpersonal. Då medelsbehovet å andra sidan nedgår med 13 560 kr. med

hänsyn till att eu befattning som stationsmästare i Ae 13 kan ulgå, blir

merkostnaden 11 490 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

Då den förestående upprustningen av universitet och högskolor medför

en stor arbetsbelastning på byggnadsstyrelsens utredningsbyrå, förordar

jag att en ny byrådirektörstjänst i Ae 26 inrättas på denna byrå, vilket

medför ett ökat anslagsbehov om 32 724 kr. Innehavaren av tjänsten skall

vara arkitekt.

I övrigt anser jag mig icke kunna biträda styrelsens förslag om löneregleringar

och personalökningar. Detta gäller även styrelsens förslag om

uppflyttning av en byrådirektörsbefattning å styrelsens administrativa byrå

från Ao 24 till Ao 26. Till nuvarande innehavare av tjänsten bör emellertid

med hänsyn till dennes befattning med frågor av säkerhetsnatur fr. o. in.

budgetåret 1959/60 utgå ett månatligt arvode, vars storlek det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma. För tiden dessförinnan torde böra

anvisas ett engångsbelopp om 3 000 kr. För här avsett ändamål äskas under

förevarande anslag 6 300 kr. för budgetåret 1959/60, varav 3 000 kr. i engångskostnader.

Den automatiska utgiftsstegringen i anledning av löneklassuppflyttningar

in. in. samt för kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar jag

i likliet med styrelsen till (28 194 + 24 892) 53 086 kr. Kompensationsbeloppet,

i runt tal 24 900 kr., torde i enlighet med vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor böra i styrelsens avlöningsstat med fördelning å byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet resp. byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal

upptagas såsom särskilda, förslagsvis betecknade anslagsposter benämnda

»Kompensation för höjda folkpensionsavgifter».

I enlighet härmed skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med

(3 689 000 + 18 000 + 76 608 + 11 490 + 32 724 + 6 300 + 53 086) i runt tal

3 887 200 kr.

I styrelsens personalförteckning bör under byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet uppföras en byrådirektör i Ae 26, en byrådirektör i Ae 24

samt två intendenter i Ae 23.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Mannerskantz och Sveningsson (I: 229) och den andra inom andra kammaren

av herr Magnusson i Borås (II: 289), vari hemställts, såvitt nu är

i fråga, om avslag å Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av vissa nya

befattningar inom byggnadsstyrelsen, varigenom förevarande anslag skulle

upptagas till 3 808 500 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionen I: 229.

Utskottet. Kungl. Maj :t har, på förslag av byggnadsstyrelsen, frånträtt

den tidigare angivna planen på en särskild utredning av byggnadsstyrelsens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1959

bl

och länsarkitektsorganisationens organisation och arbetsuppgifter. För nästa

budgetår innebär Kungl. Maj :ts förslag beträffande byggnadsstyrelsen,

bortsett från en uppräkning av anslaget med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar

och vissa löneregleringar, i huvudsak en förstärkning av

intendentsbyrån och utredningsbyrån.

I de båda likalydande motionerna 1:229 och 11:289 har gjorts framställning

syftande till att Kungl. Maj:ts förslag om förstärkning av skrivcentralen

med två biträdesaspiranter, inrättande av en intendenttjänst för

lokalplaneringsfrågor å intendentsbyrån och inrättande av en byrådirektörstjänst

å utredningsbyrån måtte avslås. Motionärernas förslag grundas

därpå, att de icke funnit tillräckliga skäl föreligga för inrättandet av ifrågavarande

tjänster.

Utskottet kan för sin del icke dela motionärernas uppfattning. Vad den

nya befattningen på intendentsbyrån beträffar vill utskottet framhålla, att

icke obetydliga kostnadsbesparingar torde stå att vinna genom ett rationellt

handhavande av statsmyndigheternas lokalfrågor. Vidkommande den föreslagna

byrådirektörstjänsten på utredningsbyrån, vars innehavare avsetts

att syssla med byggnadsföretag inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,

vill utskottet särskilt betona värdet av en effektiv och ingående

planläggning av förestående stora utbyggnadsprojekt för universitet och

högskolor. Utskottet får följaktligen förorda avslag å motionerna i fråga.

Utskottet vill icke motsätta sig, att den tidigare förutskickade utredningen

om byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen inställes. Ej

heller mot vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang

anfört och förordat har utskottet funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 229 och II: 289, såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1959 förordade ändringar;
b)

godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

Bgggnadsstgrelscns verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 356 600

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 798 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 499 800

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 23 600

Säger kr. 3 680 300

Byggnadsstgrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 28 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 1 300

Säger kr. 206 900

Summa kr. 3 887 200

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 887 200 kr.

43:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 44,

s. 128 och 129) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 486 600 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 412 900 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 112 000 kr.

Departementschefen har förordat en anslagsökning om 73 700 kr., sammansatt

av en uppräkning av reseersättningsposten med 4 000 kr., delposten

till bränsle m. m. med 1 500 kr., delposten till övriga expenser med

68 200 kr., inklusive en borträknad engångsanvisning för innevarande

budgetår å 15 000 kr., samt anslagsposten till publikationstryck med 1 500 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under föregående punkt anmälda motionerna I: 229 och II: 289,

såvitt däri yrkats, att förevarande anslag måtte upptagas med 475 600 kr.;

dels de under punkten 2 redovisade motionerna I: 215 och II: 272, såvitt

däri yrkats, att förevarande anslag måtte upptagas med 438 000 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

2 -— motionerna I: 215 och II: 272, jämväl i vad de avser förevarande

anslag.

Det i motionerna I: 229 och II: 289 framställda yrkandet, i vad det avser

byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag, är en följd av motionärernas

under föregående punkt redovisade framställning om avslag å Kungl.

Maj :ts förslag om inrättande av vissa nya tjänster hos styrelsen. Utskottet,

som inte ansett sig böra biträda motionerna i sistnämnda del, får följaktligen

avstyrka desamma även såvitt nu är i fråga.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

59

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:215 och 11:272 samt 1:229 och

II: 289, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 486 600 kr.

44:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 45, s. 129 och 130), innebärande en automatisk uppräkning

av anslaget för nästa budgetår med 194 600 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 954 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 870 800

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ................................. 462 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 706 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 26 900

Summa kr. 5 020 500

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för bud
-

getåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 020 500 kr.

45:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har

(punkt 46, s. 130 och 131) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

495 500 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 507 500 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall upptagas med oförändrat

belopp.

Departementschefen har, med frånräknande av ett för innevarande

budgetår anvisat engångsbelopp om 12 000 kr., upptagit anslaget med

495 500 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 2 anmälda motionerna I: 215 och II: 272, såvitt däri yrkats,

all riksdagen måtte till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr G är 1959

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punk
ten

2 — förevarande motioner, jämväl i vad de avser detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:215 och 11:272, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

495 500 kr.

46 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s. 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner

m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kr.

47 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom

vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s.

131), som innebär en anslagsmässig minskning med 40 000 kr. för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebgggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.

48 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. in. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 132 och 133), som innebär en

med 50 000 kr. höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 240 000 kr.

Tekniska institut

49:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 50, s. 134—150)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens väginstitut,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60, dels ock

till Statens väginstitut för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 942 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

61

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 838 300 kr.

I. Direktionen för statens väginstitut har bl. a. hemställt om en höjning

av anslaget med 12 500 kr.

Beträffande innebörden av direktionens förslag torde få hänvisas till propositionen

(s. 134).

II. Den 21 september 1956 tillkallades med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

kanslirådet O. A. Berger för att såsom utredningsman inom kommunikationsdepartementet

verkställa en översyn av statens väginstituts

arbetsuppgifter och organisation. Resultatet av översynen har redovisats i

ett den 1 september 1958 dagtecknat betänkande (stencilerat).

För en närmare redogörelse för utredningens förslag får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 135—143).

Över utredningens förslag har yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter

och institutioner (s. 143—147).

Departementschefen har inte funnit anledning till erinran mot väginstitutets

förslag till uppräkning av anslaget med 12 500 för automatiska utgiftsstegringar.

Beträffande det redovisade utredningsförslaget om väginstitutets uppgifter

och organisation anför departementschefen.

»I ett i september 1958 dagtecknat betänkande har utredningen framlagt

sitt förslag. Utredningen har ej funnit sig böra förorda någon förändring

i fråga om institutets organisatoriska ställning. Man anser emellertid att

institutets forskningverksamhet i högre grad än vad som för närvarande

är fallet bör finansieras med medel, som direkt anvisas till institutet över

riksstaten. Institutets nuvarande maskintekniska avdelning bör enligt

förslaget uppdelas i en fordons- och maskinteknisk resp. en trafikteknisk

avdelning och vidare förordas inrättande av ett tekniskt kansli samt

att den nuvarande kontorsavdelningen ombildas till ett administrativtkameralt

kansli. Utredningens förslag innebär en kraftig personalförstärkning

samt en förbättring av lönesättningen för åtskilliga tjänster inom

institutet.

Med hänsyn till utvecklingens krav på ökade forskningsinsatser i samband

med upprustningen av vårt lands väg- och gatunät är det givetvis av

vikt att öka väginstitutets resurser för forskning och undersökningar

inom vägområdet. En upprustning av väginstitutet är även motiverad med

hänsyn till att dess verksamhet i stor utsträckning är av betydelse för en

förbättrad trafiksäkerhet. Behovet av ökade resurser har för övrigt understrukits

vid remissbehandlingen. Såsom statskontoret framhållit måste

emellertid frågan om eu ökad medelsanvisning för forskningsverksamhet

inom vägområdet bli beroende av möjligheterna att i nuvarande läge bereda

utrymme härför i budgeten.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1959

För nästa budgetår bör i första hand en viss förstärkning ske av den

maskintekniska avdelningen i syfte att bl. a. möjliggöra en intensifiering

av den inom institutet bedrivna trafiksäkerhetsforskningen. Den föreslagna

uppdelningen av avdelningen i två nya avdelningar synes emellertid

böra anstå. Det torde vidare vara möjligt att genom vissa tjänsteförändringar

skapa erforderliga förutsättningar för utbyggnad av de båda kanslier,

som föreslagits av utredningen. Dessa bör benämnas administrativa

kansliet och tekniska kansliet. Benämningen på den nuvarande vägavdelningen

bör ändras till beläggningsavdelningen. Dessutom finner jag det

angeläget att vidtaga vissa löneregleringar samt att förändra en del extra

befattningar till extra ordinarie tjänster. I samband härmed bör vidtagas

vissa ändringar i den nuvarande avvägningen mellan tjänster för uppdragsverksamheten

och den allmänna verksamheten. Institutets benämning

bör bibehållas.

För ingenjörspersonalen inom institutet bör användas följande tjänstebenämningar,

nämligen biträdande ingenjör för samtliga ingenjörer i A 13,

ingenjör för A 15—19, forskningsingenjör för A 21 samt förste forskningsingenjör

för A 24. Den nu använda tjänstebenämningen laboratoriechef

bör ändras till laborator och benämningen förste mekaniker för

tjänster i lönegrad A 10 till mekaniker.

I anslutning till vad jag här anfört vill jag förorda, att institutets

maskintekniska avdelning fr. o. m. nästa budgetår förstärkes med en

förste forskningsingenjör i Ae 24 och en forskningsingenjör i Ae21. Som

ett led i uppbyggnaden av de föreslagna båda kanslierna bör den nuvarande

arvodesbefattningen som kassakontrollant ersättas med en tjänst

som förste byråsekreterare i Ao 21 samt en tjänst som forskningsingenjör

i Ae 21 inrättas i stället för en befintlig halvtidsbefattning som ingenjör

i Ag 19. Innehavaren av befattningen som förste byråsekreterare bör vara

jurist.

Efter samråd med chefen för civildepartementet föreslår jag även följande

löneregleringar m. m. På den maskintekniska avdelningen bör eu

ingenjörstjänst i Ag 21 förändras till tjänst som förste forskningsingenjör

i Ae 24 samt tre ingenjörstjänster i Ae 17 med placering å beläggningsavdelningens

försökscentral resp. bärighetsavdelningen och geologiska avdelningen

uppflyttas till Ae 19. Vidare bör en ingenjörstjänst i Ag 12 på

bärighetsavdelningen utbytas mot en ingenjörstjänst i Ag 15, två tjänster

som biträdande ingenjör i Ae 13 på beläggningsavdelningen resp. geologiska

avdelningens försökscentral höjas till Ae 15 samt en befattning som laboratoriebiträde

i Ag 5 på geologiska avdelningen förändras till tjänst som

laboratoriebiträde i högst Ae 9. En befintlig tjänst som förste kansliskrivare

i Ae 12 bör förändras till kansliskrivare i Ae 10 med placering på

det administrativa kansliet. På institutets beläggningsavdelning bör inrättas

en tjänst som kanslibiträde i Ae 7, varvid en befattning som kon
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

63

torist i Ae 9 kan utgå. Slutligen förordar jag att i stället för en nuvarande

befattning som statistiker i Ag 22 på maskintekniska avdelningen inrättas

en tjänst som förste aktuarie i Ae21.

Vidare tillstyrkes att följande extra befattningar göres till extra ordinarie,

nämligen på bärighetsavdelningen en avdelningschef i Ag 26, på beläggningsavdelningen

ett förste laboratoriebiträde i Ag 12, på geologiska

avdelningen en provberedare i Ag 9, på maskintekniska avdelningen en

förste avdelningsingenjör i Ag 24, en ingenjör i Ag21, två ingenjörer i

Ag 17, en tekniker i Ag 12, en ritare i Ag 11 och tre förste mekaniker med

arvode motsvarande A 10 samt på tekniska kansliet en provberedare i Ag 9.

Tjänstebenämningarna på de tjänster, som här förordas för extraordinariesättning,

bör givetvis i likhet med övriga tjänster inom institutet ändras

i enlighet med vad jag tidigare förordat.

För automatiska utgiftsstegringar bör 5 000 kr. upptagas för löneklassändringar

m. m. samt 7 500 kr. till kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Sistnämnda belopp bör med fördelning på institutets verksamhet

i allmänhet och dess verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning i

enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor upptagas i institutets stat under särskilda,

förslagsvis betecknade anslagsposter benämnda »Kompensation för

höjda folkpensionsavgifter».

Med hänsyn till här förordad personalförstärkning samt till vissa automatiska

kostnadsökningar bör institutets anslagspost för reseersättningar

uppräknas med 3 500 kr., posten till bränsle, lyse och vatten med 2 000 kr.

samt för övriga expenser med 17 000 kr., varav 7 000 kr. i engångskostnader.

Vidare förordar jag att anslagsposten för publikationstryck ökas

med 6 000 kr. Anslagsposten för övriga utgifter torde böra höjas med 9 500

kr. Sammanlagt upptager jag sålunda en ökning av omkostnaderna för

institutets verksamhet i allmänhet med 38 000 kr.

I enlighet med här redovisade förslag samt efter viss anslagsteknisk

uppräkning av posten för Uppbördsmedel skulle för nästa budgetår föreligga

ett ökat anslagsbehov av 103 700 kr. Anslaget hör sålunda uppföras

med (838 300 + 103 700) 942 000 kr.»

Utskottet. Förutom uppräkning av anslaget för statens väginstitut för

nästa hudgetår med ett mindre belopp för automatiska lönekoslnadsstegringar,

innefattar Kungi. Maj :ts förslag en icke obetydlig förstärkning av

institutets personella och övriga resurser. Den föreslagna personalförstärkningen

berör i första hand den maskintekniska avdelningen, i syfte att

bl. a. möjliggöra en intensifiering av den inom institutet bedrivna trafiksäkerhetsforskningen.

Den nuvarande kontorsavdelningen föreslås uppdelad

på ett administrativt-kameralt kansli och ett tekniskt kansli. Kungl.

Maj :t har förordat, att vissa tjänster skall nyinrättas samt att åtskilliga

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

extratjänster skall erhålla extra-ordinarie status. Även flera lönegradsförändringar

har föreslagits. Sammanfattningsvis innebär Kungl. Maj:ts förslag

en nettoutgiftsökning för statsverket å 103 700 kr. för nästa budgetår.

Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag såsom ett första led i våginstitutets

fortsatta upprustning väl avvägt. Särskilt vill utskottet därvid

understryka den nytta ur trafiksäkerhetssynpunkt som en effektiv vägteknisk

forskning kan väntas leda till.

Då utskottet sålunda ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1959 förordade

ändringar;

b) godkänna följande stat för statens väginstitut att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 463 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 116 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 900

Säger kr. 838 500

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 326 600

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 49 300

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 2 600

Säger kr. 378 500

Säger för avlöningar kr. 1 217 000

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis

...................................................... 182 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kr. 282 500

Summa kr. 1 499 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959 05

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättningar för materialkontroll m. m.......... 3 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag in. m.......... 554 500

Säger kr. 557 500

Nettoutgift kr. 942 000

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 942 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

50:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 51, s. 151), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

51 :o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, s. 151—153), som innebär en automatisk uppräkning

av anslaget med 7 500 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 95 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 2 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 369 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 72 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 3 500

6. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag

in. in., förslagsvis ........................ 400 000

Summa kr. 942 400

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 942 400 kr.

52:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, s. 153—155), som innebär en uppräkning av

anslaget med 384 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

5—393 69 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 0 saml. Nr 6

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkost
nader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

823 500 kr.

53:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 155), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

20 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

54:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 55, s. 156), innebärande en uppräkning av anslaget

med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar med 6 000 kr. för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 237 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 181 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 67 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 3 100

Summa kr. 488 500

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 488 500 kr.

55:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56, s. 157), vilket innebär en uppräkning av

anslaget för nästa budgetår med 400 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

47 200 kr.

56 :o) Statens prisregleringnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 157), som innebär en uppräkning av

anslaget med 1 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

67

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 kr.

Dj urgårdsnämnden

57 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 58, s. 158 och 159), som innebär en automatisk uppräkning

av anslaget med 300 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dj urgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 127 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 16 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 900

Summa kr. 166 400

b) till D jurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 166 400 kr.

58:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 59,

s. 159) föreslagit riksdagen att till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 500 kr.

Djurgårdsnämnden har hemställt, att anslaget höjes med 1 500 kr.

Departementschefen har tillstyrkt nämndens äskande.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 2 omnämnda motionerna I: 215 och II: 272, i vad däri yrkats

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 10 800 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten

2 — förevarande motioner jämväl såvitt nu är i fråga.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:215 och 11:272, nämnda motio
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

ner såvitt nu är i fråga, till Djurgårdsnämnden: Omkost
nader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

12 000 kr.

Diverse

59 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 160) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 280 000 kr.

60:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 160) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 462 000 kr.

61 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 161 och 162), som innebär

en automatisk uppräkning av anslaget med 1 600 000 kr. för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 40 600 000 kr.

62 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 162), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

in. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 115 000 kr.

63 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 162—164), som innebär en med 115 000

kr. sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 385 000 kr.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

69

64 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 164), vilket innebär en med 60 000

kr. höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 375 000 kr.

65 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 67,

s. 164 och 165), vilket innebär en med 25 000 kr. höjd medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

66 :o) Viss heredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 68, s. 165 och 166) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss heredskapsutrustning för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Uppskjutna frågor

67 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande

Kungl. Maj :ts förslag

dels under punkten 20: Bidrag till anläggningar för vattenförsörj
ning

och avlopp,

dels under punkten 62: Driftbidrag till statens järnvägar,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 20 mars 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Ivar Johansson,

Birger Andersson, Thun, Bergman, Rikard Svensson, Mårtensson, Nils

Theodor Larsson, Palme, fröken Ranmark, herrar Jacobsson, Anders Johansson,

Edström och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Thapper, Persson i Växjö, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i

Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herr Andreasson, fröken

Karlsson, herrar Lundqvist i Trollhättan, Hansson i önnarp, Johansson

i Norrköping och fröken Vinge.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Reservationer

1) vid punkten 2 (Kommunikationsdepartementet: Omkostnader) av

herrar Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson

och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna

I: 215 och II: 272 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget att

alla möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratas, finner

utskottet det välbetänkt att i motionerna föreslagna nedskärningar i medelsäskandena

på omkostnadssidan vidtas. Utskottet tillstyrker därför bifall

till motionerna. Under åberopande härav hemställer utskottet i förevarande

sammanhang,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 61 200 kr.»

2) vid punkten 4 (Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader) av

herrar Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson

och fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 215 och

11:272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet därför bort hemställa:
»att

riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 345 200 kr.»

3) vid punkten 6 (Vägförvaltningarna: Omkostnader) av herrar Jacobsson,

Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,

Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och fröken Vinge,

vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen ansett att

utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 215 och II: 272 föreslagna anslagsminskningen

och att utskottet därför bort hemställa:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, nämnda

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

71

motioner såvitt nu är i fråga, till Vägförvaltningarnci: Om
kostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

4 406 800 kr.»

4) vid punkten 9 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

m. in.) av herrar Ivar Johansson, Nils Theodor Larsson, Jacobsson, Svensson

i Stenkyrka och Hansson i önnarp, vilka ansett att utskottet i anledning

av motionerna I: 217 och II: 276, I: 19 och II: 16, I: 220 och II: 279,

I: 219 och II: 278 samt I: 218 och II: 277 bort föreslå en höjning fr. o. m.

den 1 januari 1960 av bidragsprocenten för underhåll av enskilda vägar

samt att därför det stycke i utskottets yttrande, som på s. 25 börjar med

»Även i» och på s. 26 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Även i fråga om medelsberäkningen till enskild väghållning, innebärande

ett anslag om 21 milj. kr. till underhåll av och 14 milj. kr. till

byggande av enskilda vägar, biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

I anledning av motionsledes väckta yrkanden anser utskottet dock att

beslut nu bör fattas om en höjning av bidragsprocenten för underhåll

av enskilda vägar. Då nämnda höjning emellertid enligt utskottets mening

bör komma till stånd först fr. o. m. den 1 januari 1960 torde någon

anslagsökning i anledning härav icke bli erforderlig för nästa budgetår.

Utskottet kommer därför att under resp. punkter i det följande avstyrka

bifall till berörda motioner i vad de avser anslagsökning.»

5) vid punkten 15 (Bidrag till underhåll av enskilda vägar in. in.)

a) av herrar Ivar Johansson, Nils Theodor Larsson, Jacobsson, Svensson

i Stenkyrka och Hansson i Önnarp, vilka under åberopande av den

med 4) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »berörda motioner», bort ha följande lydelse:

»I enlighet med sin tidigare sålunda deklarerade uppfattning vill utskottet

förorda att beslut nu fattas om en höjning av bidragsprocenten av

den storlek väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. En ökning -— utöver

Kungl. Maj:ts förslag -— av den totala medelsanvisningen under nästa

budgetår för vägändamål framstår emellertid, med hänsyn till det statsfinansiella

läget, som mindre önskvärd. Med hänsyn härtill och då utskottet

ej heller funnit den i vissa motioner föreslagna överföringen av

medel från andra anslag till anslagen för enskild väghållning lämplig,

har utskottet funnit höjningen böra genomföras först fr. o. in. den 1 januari

1960. Vid sådant förhållande torde nämligen någon ytterligare ökning av anslaget

för nästa budgetår ej bliva behövlig. Utskottet, som förutsätter att

Kungl. Maj :t föranstaltar om erforderliga ändringar i bidragskungörelsen,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

avstyrker i enlighet med det anförda bifall till motionärernas förslag

rörande anslagsökningen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

>1. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 217 och

II: 276, I: 19 och II: 16, I: 220 och II: 279, I: 219 och II:278

samt I: 218 och II: 277, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört

rörande höjning av bidragsprocenten för underhåll av

enskilda vägar;»

b) av herrar Ivar Johansson, Nils Theodor Larsson, Jacobsson, Svensson

i Stenkyrka och Hansson i Önnarp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna I: 216 och II: 274 samt I: 19 och II: 16, sistnämnda

båda motioner såvitt de avse utredning rörande underhållet av

enskilda vägar, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 34, som börjar med »Ej

heller» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Vad i motionerna I: 216 och II: 274 samt I: 19 och II: 16 anförts om

behovet av utredning rörande det enskilda vägnätets status samt angående

utformningen av statsbidragsbestämmelserna m. m. avseende enskild

väghållning finner utskottet värt allt beaktande. Såsom motionärerna

framhållit är det enskilda vägnätet ett viktigt komplement till de allmänna

vägarna. De enskilda vägarna är framför allt glesbygdernas speciella

trafikleder och deras kvalitet spelar en avgörande roll för bygdernas

och de mindre tätorternas näringsliv. I takt med den pågående utbyggnaden

av det allmänna vägnätet ökar kraven på de enskilda vägarna samtidigt

som — genom landsbygdsbefolkningens uttunning — bördan av den

enskilda väghållningen kommer att delas av väsentligt färre än tidigare.

Dessa vägars stora betydelse för främst skogstransporterna men även

andra tunga transporter påkallar enligt utskottets förmenande särskild

uppmärksamhet. En radikal omläggning av stödet åt det enskilda vägväsendet

synes sålunda snarast böra komma till stånd. Då det mot bakgrund

av det anförda torde vara angeläget att hela frågan om det enskilda

vägnätets framtida status m. m. nu upptages till prövning har utskottet

funnit sig böra tillstyrka bifall till motionärernas yrkanden om en utredning

i berörda avseenden.

Däremot synes ej, såsom motionsledes föreslagits, något särskilt uttalande

från riksdagens sida att enskild väg som tidigare varit intagen i flerårsplan

bör intagas till allmänt underhåll vara av behovet påkallat. Bifall

till nämnda yrkande avstyrkes därför.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

73

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:216

och 11:274 samt I: 19 och II: 16, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört angående behovet av en utredning rörande

det enskilda vägnätets status in. m.;»

6) vid punkten 21 (Statens bilinspektion: Omkostnader) av herrar

Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och

fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 215 och

11:272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet därför bort hemställa:
»att

riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

880 000 kr.»

7) vid punkten 28 (Statens biltrafiknämnd: Omkostnader) av herrar

Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och

fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:215 och

11:272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet därför bort hemställa:
»att

riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 46 400 kr.»

8) vid punkten 29 (Statens trafiksäkerhetsråd in. m.) av herr Edström

9) vid punkten 42 (Byggnadsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Domö,

Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka

ansett alt utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:229 och 11:289

och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57, som börjar med »Utskottet

kan» och slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har för sin del icke blivit övertygat av de åberopade skälen

6—393 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. G saml. Nr G

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

för inrättande av de av motionärerna avstyrkta tjänsterna. Under senare

år har byggnadsstyrelsen erhållit icke obetydliga personella förstärkningar.

Utan att vilja göra gällande att ämbetsverket är överdimensionerat vill

utskottet likväl understryka vikten av att verket smidigt kan anpassas

efter växlingarna i den statliga byggnadsverksamheten m. m. En sådan

anpassning kan enligt utskottets mening försvåras om byggnadsstyrelsens

fasta organisation bygges ut för mycket och för hastigt. Den av Kungl.

Maj:t förra året förutskickade utredningen bör enligt utskottets mening

komma till stånd, varvid bör beaktas de av utskottet nu framförda synpunkterna.

Utskottet får för sin del tillstyrka bifall till motionerna i fråga.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:229 och 11:289, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen uppföra en intendent i Ae 23 och en byrådirektör

i Ae 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 356 600

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 719 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 499 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 23 600

Säger kr. 3 601 600

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................ 74100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 28 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................................. 1 300

Säger kr. 206 900

Summa kr. 3 808 500

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1959/

60 anvisa ett förslagsanslag av 3 808 500 kr.»

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

75

10) vid punkten 43 (Byggnadsstyrelsen: Omkostnader)

a) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Malmborg, fröken

Elmén och fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade

reservationen ansett, att utskoftet bort tillstyrka den i motionerna

1:215 och 11:272 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1: 229 och II: 289 samt med bifall till motionerna

1:215 och 11:272, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, till Bgggnadsstgrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 438 000 kr.»

b) av herrar Domö, Skoglund i Dover storp, Nilsson i Göingegården och

fröken Karlsson, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 229 och II: 289 och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Utskottet har under föregående punkt tillstyrkt bifall till förevarande

motioner, såvitt däri yrkats avslag å inrättande av vissa tjänster vid byggnadsstyrelsen.

Yrkandet under denna punkt är en följd av det under föregående

punkt och utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 215 och II: 272 samt med bifall till motionerna

1:229 och 11:289, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, till Bgggnadsstgrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 475 600 kr.»

11) vid punkten 45 (Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader) av

herrar Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson

och fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett, att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:215 och

II: 272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottets hemställan därför

bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, såvitt nu

är i fråga, till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kr.»

12) vid punkten 58 (Djurgårdsnämnden: Omkostnader) av herrar

Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och

fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen

ansett, att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:215 och

II: 272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottets hemställan därför

bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 215 och II: 272, såvitt nu

är i fråga, till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 10 800 kr.»

Sthlm 1959. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 und s. 1 i texten