Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. m. jämte i ämnet väckt motion.
1959-04-17 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. m. jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
1
Nr 63
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1959/60 till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus in. m. jämte i ämnet väckt
motion.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkten
32, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Utrustning
av nya sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1959/60 beräkna ett
reservationsanslag av 3 120 000 kronor.
I samma proposition har Kungl. Maj :t beträffande kapitalbudgeten under
statens allmänna fastighetsfond (bilaga 32, punkten 4) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus in. in. för budgetåret 1959/60 beräkna ett investeringsanslag
av 39 000 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 87, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 6 mars
1959, föreslagit riksdagen att
dels besluta
a) att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen förordade
förslag må dels utföras de nya arbeten, som framgår av en till statsrådsprotokollet
fogad sammanställning, dels ock beräknas medel för nämnda
arbeten ävensom för övriga i sammanställningen angivna ändamål med de
belopp, som framgår av densamma;
b) att vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra må i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag
och med ändring därutinnan av 1958 års riksdags beslut verkställas de ombyö8nadsarbeten,
som erfordras för dess användning för vård av vissa
psykiskt efterblivna, tillika höggradigt vanföra, för en beräknad kostnad
av högst 1 500 000 kronor;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal med
a) Katrineholms stad om överlåtelse till Kungl. Maj:l och Kronan av
markområde för ett nytt psykopatsjukhus in. in., varvid tillträdet må äga
rum den 1 juli 1959 och köpeskillingen enligt redovisade grunder må bestämmas
till högst 374 000 kronor;
1 —flihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 63
2
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
b) Vadstena stad angående bidrag till kostnaderna för anläggande och
drift av reningsverk m. m.;
c) Örebro stad angående leverans av värme till Mellringe sjukhus;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att intill ett belopp av omkring 600 000 kronor
medgiva utläggande av beställningar å dels utrustning till Falbygdens
sjukhus, dels ock telefonväxlar till Falbygdens och Mellringe sjukhus;
dels till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. under
statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 51 090 000 kronor;
dels ock till Utrustning av nya sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1959/60
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 990 000 kronor.
Propositionen
I propositionen redovisas dels av statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande framlagt förslag till uppförande av ett sjukhus för vård av s. k.
psykopater, dels av samma kommitté framlagda förslag till byggnadsarbeten
vid sinnessjukhusen, dels ock förslag av medicinalstyrelsen och utrustningskommittén
för statens sinnessjukhus beträffande utrustning av nya
sinnessjukhus m. m.
Beträffande det närmare innehållet i dessa förslag samt däröver avgivna
yttranden hänvisas till propositionen s. 3—36, 44—98 samt 106—114.
I det följande lämnas en redogörelse för vad departementschefen anfört
i anledning av föreliggande förslag.
Uppförande av ett nytt sjukhus för vård av s. k. psykopater
För omhändertagande och vård av s. k. psykopater finns f. n. inom sinnessjukvården
en särskild specialpaviljong om cirka 100 platser vid vartdera
av S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus. Dessa sammanlagt omkring 200
platser är närmast avsedda för svårskötta manliga patienter, i första hand
kriminella psykopater. Härutöver finns för de farligaste psykopaterna
sammanlagt omkring 70 platser, fördelade på en s. k. fast paviljong vid
vartdera av S:ta Gertruds och Säters sjukhus. Det övervägande antalet psykopater
vårdas emellertid på samma avdelningar som sinnessjukhusens
övriga patienter.
Det torde råda allmän enighet om att sistnämnda förhållanden inte är tillfredsställande
vare sig för psykopatvården eller för sinnessjukvården.
Spörsmålet om det lämpligaste sättet för omhändertagande och vård av
psykopaterna vid sinnessjukhusen har också sedan många år tillbaka varit
föremål för utredning och diskussion. Vissa åtgärder från statsmakternas
sida har också vidtagits. Sålunda fattades redan vid 1947 års riksdag (prop.
244; rskr. 352) på grundval av ett av medicinalstyrelsen år 1946 framlagt
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
3
förslag principbeslut beträffande vissa riktlinjer för omhändertagandet av
psykopater inom sinnessjukvårdens ram. Enligt dessa riktlinjer skulle för
ändamålet inrättas en särskild sjukhusorganisation. Till de nya psykopatsjukhusen
skulle i första hand överföras sinnessjukhusens svårskötta
psykopatklientel. Den nya vårdorganisationen skulle vidare tillgodose också
nykterhetsvårdens behov av särskilt omhändertagande av dess svårskötta
psykopatklientel. Härutöver skulle den nya organisationen stå öppen för
psykopatklientelet också från andra områden inom socialvården. Med prövning
av frågan om ett eventuellt omhändertagande på dessa anstalter jämväl
av psykopater, som undergår frihetsstraff eller eljest är intagna på fångvårdens
anstalter, ansågs emellertid böra anstå, till dess erfarenheter vunnits
av den nya organisationen. Däremot skulle till den föreslagna organisationen
överföras sådana straffriförklarade psykopater, som på fångvårdens
anstalter nu måste avvakta plats vid sinnessjukhusen.
1947 års riksdagsbeslut var emellertid, som förut nämnts, endast ett principbeslut.
Frågan om den nya organisationens närmare utformning ansågs
fordra ytterligare utredning. I enlighet härmed uppdrogs den fortsatta utredningen
av psykopatvårdens organisation åt en särskild kommitté, 1947
års psykopatvårdsutredning, vilken i december 1952 avlämnade betänkande
i ämnet (SOU 1952: 46). Enligt utredningens förslag skulle till en början
inrättas fem särskilda psykopatsjukhus om vartdera 125 vårdplatser för
män. Vidare skulle omkring 100 vårdplatser för kvinnor inrättas vid specialavdelningar,
lokalt anslutna till sinnessjukhusen. Psykopatsjukhusen skulle
därvid utgöra specialsjukhus inom den statliga sinnessjukvårdens ram. De
nuvarande specialpaviljongerna vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus skulle
framdeles icke utnyttjas för vård av psykopater. Däremot skulle på de fasta
paviljongerna vid S:ta Gertruds och Säters sjukhus även i fortsättningen
omhändertas de farligaste psykopaterna.
I remissyttrandena över betänkandet kritiserades utredningens förslag
på flera punkter. BI. a. ifrågasattes lämpligheten av att nu inrätta mer än
ett av de föreslagna psykopatsjukhusen, vilket då skulle få karaktären av
försökssjukhus. Beträffande utformningen av sjukhusen framhölls särskilt
angelägenheten av en förenkling i olika hänseenden för att nedbringa de höga
anläggningskostnaderna.
Kungl. Maj :t fann vid sin prövning av psykopatvårdsutredningens förslag,
att den nya anstaltsorganisationen — såsom utredningen föreslagit — borde
anordnas inom den statliga sinnessjukvårdens ram. Under sådana förhållanden
syntes frågan om uppförande av psykopatsjukhus naturligt nog höra
bedömas i samband med den dä redan pågående och planerade upprustningen
av sinnessjukvården i dess helhet. I december 1953 beslöt därför
Kungl. Maj:t att överlämna psykopatvårdsutredningens betänkande till statens
kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, vilken kommitté i enlighet
med beslut av 1950 års riksdag tillkallats just för att biträda med den
4
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering och utbyggnad av
de statliga sinnessjukhusen. Kommittén fick i uppdrag att pröva frågan
hur och i vilken ordning den nya anstaltsorganisationen borde uppbyggas
samt att samordna planerna för denna anstaltsorganisation med de förslag
beträffande modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen,
som kommittén hade att avgiva. Kommittén fick även i uppdrag att undersöka
möjligheterna att anordna en enklare och mindre kostnadskrävande
organisation än den av psykopatvårdsutredningen föreslagna.
Kommitténs nu framlagda förslag innebär, att ett specialsjukhus för omhändertagande
och vård av psykopater skall inrättas såsom en första etapp
i utbyggnaden av den nya anstaltsorganisationen. Sjukhuset skall enligt förslaget
omfatta omkring 250 vårdplatser och förläggas till Katrineholms stad.
För egen del erinrar departementschefen till en början om att betydande
svårigheter föreligger då det gäller att medicinskt avgränsa psykopat ibegreppet.
Någon ur medicinsk synpunkt tillfredsställande definition
av begreppet psykopati, som dessutom kunnat allmänt accepteras, torde
sålunda hittills icke ha presterats. I allmänhet torde man dock med
psykopati avse svårare utvecklingsrubbningar på känslo- och viljelivets område,
vilka som regel kan påvisas redan i barndomen. Vissa svårigheter kan
därför tänkas uppstå beträffande avgränsningen av psykopatklientelet inom
den nya anstaltsorganisationen.
Det anses dock böra understrykas, att det först är i sådana fall, där
psvkopatin leder till kriminalitet, till alkoholism eller till andra mera avsevärda
komplikationer i socialt hänseende som ett behov av omhändertagande
eller sjukhusvård blir aktuellt. I vissa fall föreligger ett klart medicinskt
vårdbehov men i regel torde sociala eller samhällspreventiva synpunkter
komma att få tillerkännas dominerande betydelse vid ett omhändertagande.
Härav följer att ett delvis likartat klientel kommer att finnas både
inom sinnessjuk vården och inom andra vårdgrenar, främst fångvården.
Det kan, såsom kommittén framhållit, ifrågasättas, om detta ur vårdsynpunkt
är den mest rationella ordningen.
Emellertid anses tillräckliga skäl icke nu föreligga att till omprövning
upptaga frågan om avgränsningen av den nya vårdorganisationens
klientel i förhållande till psykopatklientelet inom
andra vårdområden. Det av 1947 års riksdag fattade principbeslutet, enligt
vilket till psykopatsjukhusen skulle kunna överföras såväl sinnessjukhusens
och nvkterhetsvårdens svårskötta psykopatklientel som psykopatklientelet
från andra områden inom socialvården, torde sålunda åtminstone
tills vidare böra tjäna som utgångspunkt för den nya sjukhusorganisationen.
Det yngsta psykopatklientelet bör i princip icke omhändertagas inom denna
organisation. Vårdresurserna för detta klientel är visserligen som framhållits
i ett par remissyttranden f. n. otillräckliga. Hithörande frågor upptages
emellertid till närmare behandling dels i en av chefen för socialdeparte
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
5
mentet anmäld proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården in. in., dels ock i anslutning
till mentalsjukvårdsdelegationens båda första betänkanden.
1 detta sammanhang erinras om att för intagning på sinnessjukhus erfordras
att vederbörande är sinnessjuk och i behov av vård på sinnessjukhus.
Begreppet sinnessjuk har alltså bl. a. när det gäller psykopater
fått en ganska vidsträckt tillämpning. Frågan om vilka bestämmelser som
bör gälla för intagning och kvarhållande på de särskilda psykopatsjukhusen
prövas f. n. av sinnessjuklagstiftningskommittén, vilken har att verkställa
en fullständig översyn av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill
utfärdade föreskrifter. Då psykopatsjukhusen åtminstone tills vidare är avsedda
att utgöra specialsjukhus inom sinnessjukvårdens ram, skall utredningens
förslag till lagstiftning enligt meddelade direktiv omfatta samtliga
de lagbestämmelser, som befinnes erforderliga för att ligga till grund för
omhändertagande och vård av psykopater å såväl sinnessjukhus som psykopatsjukhus.
Utredningens förslag kan beräknas föreligga inom sådan tid
att proposition i ämnet bör kunna föreläggas riksdagen innan den nya
psykopatvårdsorganisationen står färdig.
Det psykopatklientel, som redan nu vårdas inom sinnessjukvården, består
till stor del av vissa kategorier straffriförklarade, av vissa svårskötta alkoholister
och av andra patienter med relativt uttalad farlighet. Enighet torde
råda därom att psykopater i allmänhet icke bör vårdas på samma avdelningar
som egentligt sinnessjuka. Psykopaterna verkar i hög grad störande
på dessa patienter och kan heller icke där erhålla en för dem speciellt avpassad
vård. I psykopatvård bör bl. a. ingå såväl arbetsterapi av annan
omfattning och karaktär än på vanliga sinnessjukhus som speciell yrkesutbildning.
Starkt behov föreligger därför att skapa särskilda vårdmöjligheter
för psykopatklientelet inom sinnessjukvården. Med hänsyn härtill och
för att underlätta strävandena inom sinnessjukvården mot friare vårdformer
är det synnerligen angeläget, att det av kommittén såsom en första
etapp föreslagna nya psykopatsjukhuset snarast möjligt kommer
till stånd. Ett ytterligare skäl att snarast tillgodose nämnda vårdbehov
är betydelsen av ökade möjligheter till vetenskaplig forskning på
området. I anslutning till ett nytt psykopatsjukhus skulle sannolikt behovet
av sådan forskning kunna i viss utsträckning tillgodoses. De resultat som
därvid uppnås och de erfarenheter, som vinnes av ett sådant specialsjukhus,
skulle sedan kunna ge vägledning för den fortsatta utbyggnaden av vårdmöjligheterna
på detta område.
Det nya sjukhuset skall som nämnts anordnas inom sinnessjukvårdens
ram och bör därför åtminstone tills vidare drivas med staten som huvu dm
a n. Departementschefen har emellertid därmed icke tagit ställning till
frågan om huvudmannaskapet på längre sikt för denna gren av mentalsjukvården.
Likheter i klientelets art kan anses tala för att såväl sinnessjukvård
6
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
som psykopatvård också i fortsättningen handhas av samma huvudman
medan å andra sidan vissa organisatoriska skäl möjligen kan motivera ett
fortsatt statligt huvudmannaskap, även om sinnessjukvården i övrigt överföres
till landstingen. Frågan om vilka grenar av mentalsjukvården, som
staten bör svara för, har nyligen utretts av mentalsjukvårdsdelegationen
och den nu aktuella frågan bör prövas först i sammanhang med övriga
spörsmål på detta område.
Med den avgränsning av psykopatklientelet som förut angivits har kommittén
beräknat vårdplatsbehovet till sammanlagt 580 för män
och 100 för kvinnor. Då emellertid städerna Stockholm, Göteborg och Malmö
avtalsenligt är skyldiga att svara för vården av andra psykopater än strafffriförklarade,
har därvid vårdplatsbehovet ansetts kunna minskas med 150.
Enbart på de statliga sinnessjukhusen vårdas närmare (400 män + 85 kvinnor)
500 psykopater, lämpade för vård på särskilt psykopatsjukhus, vartill
kommer omkring (38 + 16) 50 exspektanter. För nykterhetsvårdens del
beräknas vårdplatsbehovet till (150 + 5) 155 och för övrig socialvård till
(30 + 10) 40.
Kommitténs beräkningar, som i huvudsak överensstämmer med psykopatvårdsutredningens
siffror och som med vissa erinringar i stort sett accepterats
av remissmyndigheterna, anses kunna godtagas i varje fall som utgångspunkt
för en bedömning av det nu aktuella vårdplatsbehovet. Enbart
antalet på statens sinnessjukhus vårdade psykopater motiverar jämte antalet
exspektanter inrättandet av det nu föreslagna sjukhuset.
Enligt kommitténs förslag skall föreliggande vårdplatsbehov
tillgodoses dels genom inrättande av förenämnda särskilda psykopatsjukhus,
dels genom bibehållande av de båda nuvarande specialavdelningarna
om sammanlagt cirka 200 vårdplatser vid S:t Sigfrids och Sidsjöns
sjukhus. Det nya sjukhusets vårdplatsantal skulle bestämmas till omkring
245, fördelade på två särskilda överläkaravdelningar om 105 resp. 140 vårdplatser.
Såsom medicinalstyrelsen framhållit talar visserligen såväl psykologiska
och medicinska som disciplinära synpunkter för relativt små sjukhusenheter
för vård av psykopater. Kommittén — som haft att utarbeta ett
mindre kostnadskrävande förslag än psykopatvårdsutredningens — har å
andra sidan ansett olägenheterna ur vårdsynpunkt av att sammanföra
åtminstone två överläkaravdelningar icke kunna med säkerhet bedömas
vara så påtagliga, att de överväger de fördelar ur anläggnings- och driftsekonomiska
synpunkter, som därigenom kan uppnås. Med hänsyn härtill
och till angelägenheten av att snarast möjligt kunna tillgodose föreliggande
vårdbehov anser sig departementschefen böra förorda, att sjukhuset får en
storlek av omkring 250 vårdplatser. Vidare förordas, att de båda specialavdelningarna
vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus om sammanlagt 202
vårdplatser tills vidare helt tages i anspråk för vård av sådana manliga
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
7
psykopater, vilka icke lämpligen bör omhändertas på det nya sjukhuset.
För vården av de farligaste psykopaterna, vilka icke heller ansetts lämpade
för vård på psykopatsjukhuset och vilka icke medräknats vid redovisningen
av vårdplatsbehovet, bör de fasta paviljongerna vid S:ta Gertruds
och Säters sjukhus alltjämt tagas i anspråk. I anslutning till vad socialstyrelsen
anfört beträffande vårdavdelningen för alkoholmissbrukare vid
Salberga sjukhus, framhålles vidare, att denna i varje fall tills vidare bör
bibehållas för nuvarande klientel.
Kommittén har icke ansett erforderligt, att denna första utbyggnadsetapp
jämväl innefattar en vårdenhet för kvinnliga psykopater. Departementschefen
framhåller emellertid, att även dessa patienter synes vålla sådana
vårdsvårigheter på sinnessjukhusen att frågan om inrättande av särskilda
vårdplatser också för deras del bör närmare övervägas av kommittén.
Förut har nämnts, att kommittén beträffande sjukhusets allmänna
organisation och planläggning föreslagit, att sjukhuset
uppdelas på två överläkaravdelningar. Såsom medicinalstyrelsen framhållit
torde det emellertid med hänsyn till en effektiv vård av det speciella
klientel, som skall vårdas på sjukhuset, vara nära nog nödvändigt, att detsamma
präglas av en enhetlig medicinsk ledning. Med hänsyn härtill och
då därigenom också en viss personalbesparing torde bli möjlig, anser sig
departementschefen böra förorda, att sjukhuset åtminstone tills vidare i
avbidan på erfarenheter av verksamheten ställes under ledning av en överläkare
och sjukhuschef. Sjukhuset bör dock kunna organiseras på två avdelningar,
den ena under direkt ledning av överläkaren och den andra
under en biträdande överläkare. Mot kommitténs förslag i övrigt i dessa
hänseenden har departementschefen i huvudsak intet annat att erinra än
att möjligheterna att minska antalet enkelrum — som enligt psykopatvårdsutredningens
förslag utgjorde cirka 66 procent och enligt kommitténs
förslag cirka 70 procent av totalantalet rum — bör beaktas vid det fortsatta
planeringsarbetet.
Kommitténs förslag innebär att betydande lokalutrymmen kan disponeras
för såväl vanlig arbets- och sysselsättningsterapi som för mera yrkesbetonat
arbete av industrikaraktär och för regelrätt yrkesutbildning. Då
psykopatklientelet i alldeles särskilt hög grad är i behov av möjligheter
till arbete och yrkesutbildning och därmed återanpassning till samhällslivet
har departementschefen i och för sig intet att erinra mot dessa förslag.
Det bör emellertid undersökas om ej dessa syften kan tillgodoses inom
ramen för en mera begränsad utbyggnad. Det anses icke heller vara lämpligt
alt redan nu binda sig för de verksamhetsgrenar eller de utbildningslinjer,
som i framtiden skall finnas vid sjukhuset. Det förutsättes därför, att vid
den fortsatta planeringen beaktas att dessa lokaler göres så allsidigt användbara
som möjligt.
Beträffande sjukhusets förläggning
har kommittén som
8
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
nämnts stannat för att förorda Katrineholms stad. Kommittén har också
med staden träffat preliminärt avtal om överlåtelse fr. o. in. den 1 juli 1958
av ett område om 376 000 m2 för ändamålet. Den avtalade köpeskillingen
utgör 370 000 kronor.
Det i staden befintliga lasarettet, Kullbergska sjukhuset, är f. n. ett odelat
lasarett men skall enligt godkända planer utökas till ett s. k. treläkarlasarett
med cirka 170 platser. Då psykopatsjukhusets somatiska undersöknings-
och vårdbehov främst torde komma att avse kirurgi och röntgen
torde en sådan utbyggnad i och för sig vara tillräcklig. Från vederbörande
landsting har emellertid framhållits bl. a. att utformningen av lasarettets
vårdavdelningar kommer att medföra svårigheter att bereda erforderlig
vård åt patienter från psykopatsjukhuset. Det har vidare framhållits, att
det torde komma att erbjuda svårigheter att erhålla önskvärda specialister
för uppdrag som intern-medicinsk konsult och röntgenkonsult. För egen
del framhåller departementschefen, att det givetvis varit önskvärt att dessa
frågor kunnat lösas redan under ärendets förberedande handläggning. Det
erinras emellertid om att erfarenheterna från såväl S:t Sigfrids som Sidsjöns
sjukhus tyder på en ringa besöksfrekvens vid lasaretten och att antalet
intagningar för operation o. dyl. endast utgör ett fåtal per år. Vid
eventuell intagning kan vårdtiderna med hänsyn till psykopatsjukhusets
sjukvårdsresurser beräknas bli relativt korta. Då vidare om så erfordras
särskild vårdpersonal bör kunna avdelas från psykopatsjukhuset, är det
departementschefens förhoppning, att dessa spörsmål skall kunna erhålla
en för alla berörda parter godtagbar lösning.
Då staden ur övriga synpunkter får anses väl fylla de krav, som bör uppställas
på förläggningsort för ett blivande psykopatsjukhus, anser sig departementschefen
böra förorda, att Kungl. Maj :t bemyndigas godkänna förenämnda
med staden preliminärt upprättade avtal om förvärv av
markområde in. m. för sjukhuset. Stadsfullmäktige i staden har för
sin del godkänt avtalet. Enär den fortsatta närmare planeringen och utformningen
av sjukhuset kan beräknas pågå fram till sommaren 1959, behöver
området icke tillträdas förrän den 1 juli samma år. Enligt vad departementschefen
inhämtat har staden intet att invända häremot, dock
under villkor att köpeskillingen ökas med 5 procent per år efter den 1 juli
1958 av värdet av den skog, som befinner sig på det försålda området. Kostnadsökningen
i anledning härav kan uppskattas till högst 3 000 å 4 000
kronor och anses böra godtagas.
Avtalet innebär bl. a. att staden förbundit sig att uppföra vissa bostäder
också för det begränsade antal befattningshavare, som måste bo i omedelbar
anslutning till sjukhuset. Kronan skulle svara för hyran av dessa bostäder.
Motsvarande förfaringssätt har tillämpats beträffande Örebrosjukhuset.
Med hänsyn härtill och då anordningen torde vara till fördel för statsverket
har departementschefen intet att erinra häremot.
Statsutskottets utlåtande nr 63 är 1959
9
Kostnaderna för uppförande av det nya psykopatsjukhuset har
beräknats till 14 400 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1956, vilket fördelat
på 245 vårdplatser motsvarar en byggnadskostnad per plats om 58 775
kronor. Då motsvarande platskostnad för ett av psykopatvårdsutredningen
föreslaget sjukhus beräknats till 53 625 kronor, innebär alltså kommitténs
förslag en merkostnad med (58 775—53 625) 5 150 kronor. Kommitténs förslag
har emellertid i väsentligt högre grad än utredningens tagit sikte på
behovet av att genom psykoterapi, arbetsträning och yrkesutbildning söka
återanpassa psykopaterna till ett normalt samhällsliv. Detta har givetvis
ställt ökade krav på lokalutrymmen av olika slag. Medan sysselsättningslokalerna
enligt psykopatvårdsutredningens förslag uppgick till omkring
4,5 m= per patient, motsvarar kommitténs förslag icke mindre än 11 m2 per
patient. Ökningen, 6,5 in2 per patient, motsvarar en ökning av byggnadskostnaderna
med omkring 1 188 000 kronor eller cirka 4 850 kronor per
vårdplats. För att bereda utrymme för nya behandlingsmetoder in. in. har
vidare sjukhusets medicinska centrum måst utökas med omkring 600 in2,
vilket motsvarar en ökad byggnadskostnad med omkring 524 000 kronor
eller cirka 2 140 kronor per vårdplats. Redan dessa av vårdhänsyn motiverade
kostnadsökningar uppgår sålunda till omkring 7 000 kronor per
vårdplats, d. v. s. betydligt mer än förenämnda kostnadsskillnad. Enligt
kommitténs i det följande redovisade anslagsäskanden för budgetåret
1959/60 har emellertid byggnadskostnaderna bl. a. på grund av de svårartade
markförhållandena numera ansetts böra uppräknas med 500 000 kronor
eller med cirka 2 000 kronor per vårdplats. Departementschefen förutsätter,
att kommittén vid den fortsatta detaljbearbetningen söker i möjligaste mån
göra de inskränkningar i programmet och i övrigt iakttaga de besparingsmöjligheter,
som utan att eftersätta rimliga krav på en tillfredsställande
vårdstandard, kan befinnas genomförbara. Vissa möjligheter i detta hänseende
har antytts i det föregående. Med dessa utgångspunkter har departementschefen
ansett sig kunna i huvudsak godtaga kommitténs förslag.
Vidtagna besparingsåtgärder anses böra redovisas för Kungl. Maj :t.
För utarbetande av förslag till sjukhusets närmare planläggning och utformning
har redan av 1957 års riksdag anvisats ett belopp av 200 000 kronor.
För det fortsatta planeringsarbetet och för ersättning till Katrineholms
stad i samband med tillträdet av markområdet in. in. erfordras härutöver
för nästa budgetår en medelsanvisning om 600 000 kronor. Den
egentliga byggnadstiden för sjukhuset kan beräknas till högst fyra år. Det
förutsättes, att tidpunkten för bostädernas färdigställande anpassas efter
den takt, i vilken sjukhuset uppföres.
Vad slutligen angår personalbehovet för det nya sjukhuset har
frågan härom något berörts i del föregående såvitt angår sjukhusets organisation
i stora drag. Något ställningstagande till denna fråga i övrigt torde
icke f. n. vara påkallat. Det bör ankomma på medicinalstyrelsen alt — givet
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
vis med utnyttjande av den kartläggning av personalbehovet som framkommit
i kommitténs förslag och däröver avgivna yttranden — i god tid före
sjukhusets färdigställande inkomma med vederbörliga förslag och äskanden
i detta hänseende. Också frågan om eftervården bör därvid uppmärksammas
av styrelsen.
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
I samband med behandlingen i årets statsverksproposition av anslaget
till statens sinnessjukhus: avlöningar lämnade departementschefen en närmare
redogörelse för det nuvarande läget inom mentalsjukvården. Därvid
framhölls bl. a., att det i flera avseenden alltjämt råder otillfredsställande
vårdförhållanden på detta område. Under de allra senaste åren har emellertid
framstegen inom den psykiatriska vetenskapen och de moderna behandlingsmetoderna
ställt mentalsjukvården i en ny dager och skapat förhoppningar
om att i betydligt större utsträckning än tidigare kunna varaktigt
bota många av de människor, som drabbas av psykisk sjukdom.
Denna utveckling har redan ställt och kommer uppenbarligen även i fortsättningen
att ställa betydande anspråk på sinnessjukhusens resurser av
alla slag. Även om — såsom närmare framgår av redogörelsen i nämnda
proposition — sedan flera år tillbaka en omfattande upprustning i såväl
personellt som materiellt hänseende pågått, erfordras därför alltjämt betydande
insatser innan en godtagbar standard på detta område uppnåtts.
En väsentlig förutsättning för att nå det uppställda målet att utjämna
skillnaden mellan kroppssjukvård och mentalsjukvård är att byggnadsbeståndet
vid sinnessjukhusen blir föremål för en kraftig upprustning. Vid
flera av de äldre sinnessjukhusen är byggnader och inredning alltjämt föråldrade
och ofta i starkt nedslitet skick. Också platstillgången vid sjukhusen
är alltjämt otillräcklig även om antalet exspektanter (sjukhusen för psykiskt
efterblivna ej medräknade) minskat från omkring 1 470 år 1956 till
cirka 1 350 år 1957. Överbeläggningen vid de egentliga sinnessjukhusen,
som under åren 1954—1956 uppgick till resp. 17, 15 och 14 procent, visade
år 1957 en ytterligare minskning till omkring 9,4 procent. Överbeläggningen
varierade emellertid starkt de olika sjukhusen emellan och uppgick vid något
sjukhus till icke mindre än cirka 39 procent.
Samtidigt med nyssnämnda minskning av antalet exspektanter och av
överbeläggningen har en kraftig stegring av patientomsättningen ägt rum,
hl. a. genom den förbättrade medikamentösa terapin. Omsättningen, d. v. s.
antalet intagningar i procent av medelbeläggningen, uppgick sålunda åren
1953, 1956 och 1957 vid primär sjukhusen till resp. 52, 62 och 67 procent.
När man diskuterar platstillgång, beläggningsförhållanden och antalet
exspektanter m. in. måste man emellertid även beakta, att det finns ett
stort antal människor, som i och för sig torde vara i behov av vård å mentalsjukhus
men som av olika skäl icke är upptagna å exspektantlista. En
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
11
ligt mentalsjuk vårdsdelegationen torde antalet vårdbehövande människor
sålunda uppgå till omkring 4 promille av befolkningen. Först genom att
mentalsjukvården verkligen utbyggs och upprustas på ett tillfredsställande
sätt skapas möjligheter att bereda dessa människor den hjälp och vård som
de är i behov av.
Jämsides med den såväl kvantitativa som kvalitativa upprustning som ägt
rum på personalsidan har också i fråga om byggnadsbeståndet betydande
insatser gjorts under senare år. Sålunda erinras om att enligt den vid
1950 års riksdag antagna och av 1956 års riksdag reviderade generalplanen
byggnadsarbeten — innefattande såväl nya sinnessjukhus som upprustning
av befintliga sjukhus — skall utföras för en sammanlagd kostnad
(i 1954 års prisläge) av omkring 500 miljoner kronor för de egentliga sinnessjukhusen.
Härtill kommer de till omkring 85 miljoner kronor beräknade
kostnaderna (i 1954 års prisläge) för planerade ny- och ombyggnader
av sjukhus för vård av psykiskt efterblivna. De totala investeringsanslagen
för dessa ändamål har under budgetåren 1950/51—1958/59 uppgått till omkring
234 miljoner kronor, varav omkring 180 miljoner kronor för en upprustning
av de befintliga sjukhusen. Medel har emellertid därvid i vissa fall
anvisats för arbeten, som icke förutsatts i generalplanen, samtidigt som
denna enligt beslut vid 1957 års riksdag kompletterats med ett sinnessjukhus
i Västmanlands län. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande
hade i det år 1954 avgivna betänkande, som låg till grund för 1956
års reviderade generalplan, räknat med att upprustningen skulle vara slutförd
år 1967. Detta skulle med ett fr. o. in. budgetåret 1955/56 återstående
medelsbehov av 490 miljoner kronor — bortsett från beslutade ändringar i
och tillägg till generalplanen samt uppkomna byggnadskostnadsstegringar
— ha inneburit en medelsanvisning av i genomsnitt 41 miljoner kronor per
år. Då medelsanvisningen under budgetåren 1955/56—1958/59 uppgått till
i genomsnitt 32,5 miljoner kronor per år har sålunda, även bortsett från
nyss nämnda faktorer, redan uppkommit en betydande eftersläpning i planens
genomförande.
Kommitténs förslag till byggnadsarbeten för nästa budgetår förutsätter en
medelsanvisning av i runt tal 48 500 000 kronor mot för innevarande budgetår
anvisade 35 850 000 kronor. Av förstnämnda belopp avser omkring 26
milj. kronor nya sinnessjukhus. Därmed avses dels ett fullföljande av de tre
sjukhusen i Falköping, Örebro och Bollnäs, dels påbörjande av de beslutade
sjukhusen i Upplands Väsby och Sala med 627 resp. 540 platser, dels ock
uppförande av ett sjukhus om cirka 250 platser i Katrineholm för vård av
s. k. psykopater. Återstående del av det äskade beloppet hänför sig till upprustningsarbeten,
inkl. vissa elektriska arbeten, vid befintliga sjukhus samt
utredningsmedel. 1 fråga om de befintliga sjukhusen innebär kommitténs
förslag, såvitt avser arbeten som tidigare ej redovisats för riksdagen, ett
tillskott med sammanlagt 480 nya platser, fördelade på S:ta Gertruds, S:t
12 Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
Jörgens och Säters sjukhus, samt renovering av ytterligare omkring 300
platser vid Ryhovs och Säters sjukhus.
Vad först angår de nya sinnessjukhusen har kommittén beträffande
de tre redan påbörjade sjukhusen i Falköping (Falbggdens sjukhus),
Örebro (Mellringe sjukhus) och Bollnäs äskat resp. 8 500 000, 9 000 000
och 5 000 000 kronor. Falbggdens sjukhus, som tidigare beräknats kunna
färdigställas till årsskiftet 1960—61, torde såvitt nu kan bedömas stå färdigt
först hösten 1961. Då departementschefen av flera skäl anser angeläget,
att byggnadsarbetena där i möjligaste mån påskyndas, förordar han
en höjning av medelsanvisningen med 500 000 till 9 000 000 kronor. Byggnadsarbetena
vid Mellringe sjukhus kan på grund av försenat projekteringsarbete
icke drivas i den takt kommittén räknat med. Av skäl som närmare
redovisades i propositionen nr 86 till 1958 års riksdag vid ställningstagandet
till storleksordningen av det nya sjukhuset i Bollnäs torde vidare böra
undersökas möjligheterna att minska det av 1957 års riksdag godtagna
platsantalet om 780 till 720 eller 660. Med hänsyn härtill förordas en med
1 700 000 kronor till 7 300 000 kronor reducerad medelsanvisning.
Byggnadsarbetena vid Bollnässjukhuset har av arbetsmarknadsskäl igångsatts
redan i början av år 1959. I detta sammanhang torde en medelsanvisning
om 1 500 000 kronor vara tillfyllest. Till frågan om ytterligare medelsanvisning
återkommer departementschefen i det följande.
Principbeslut om uppförande av ett nytt sinnessjukhus i Stockholms län,
förlagt till Upplands Väsby, fattades redan vid 1957 års riksdag. I enlighet
med Kungl. Maj :ts samma år meddelade uppdrag har kommittén nu inkommit
med dels förslag till avtal med Stockholms läns landsting om uppförande
av ett sinnessjukhus om 627 platser i anslutning till ett av landstinget
beslutat nytt lasarett om 235 platser i Upplands Väsby, dels ock förslag
till sjukhusets närmare planläggning och utformning. Då vårdplatsbehovet
i Stockholms län är mycket stort och länet f. n. saknar eget sjukhus,
måste det anses angeläget, att 1957 års principbeslut fullföljes genom
ett ställningstagande till av kommittén nu framlagda förslag. Härtill kommer
det betydande intresse som ligger i att på detta sätt för första gången
få möjlighet att pröva en organisation, som innebär en direkt samordning
av ett sinnessjukhus med ett lasarett. Departementschefen finner det därför
i och för sig angeläget att detta sjukhus snarast kan påbörjas.
Beträffande sjukhusets storleksordning framhölls i propositionen nr 103
till 1957 års riksdag att ett högre platsantal än 780 icke syntes önskvärt
ur vårdsynpunkt. Såväl kommittén som medicinalstyrelsen har nu föreslagit,
att platsantalet begränsas till något mer än 600. En sådan begränsning
överensstämmer helt med de överväganden som legat till grund för
ställningstagandet beträffande Bollnässjukhuset och den förut ifrågasatta
minskningen av Mellringesjukhuset. Då vidare i detta fall en alltför stor
disproportion mellan sinnessjukhuset och lasarettet bör undvikas och man
Statsutskottets utlåtande nr (>3 år 195!)
13
därjämte torde få räkna med att även andra sjukhusenheter så småningom
kommer att erfordras för att tillgodose länets platsbehov, har departementschefen
för egen del ansett sig böra förorda att sjukhuset i enlighet med kommitténs
förslag får ett platsantal av omkring 630.
Totalkostnaden för hela sjukhusanläggningen har beräknats till 47 000 000
kronor, varav för sinnessjukhuset 30 500 000 och för lasarettet 16 500 000
kronor. Utslaget på de 627 föreslagna vårdplatserna vid sinnessjukhuset
motsvarar statens andel i anläggningskostnaden en platskostnad om 48 644
kronor. Då platskostnaden för det senast beslutade statliga sinnessjukhuset,
d. v. s. i Bollnäs, vid ett platsantal om 720 beräknats till 47 222 kronor och
vid ett till 660 platser reducerat sjukhus till 48 485 kronor, måste nämnda
platskostnad för sjukhuset i Upplands Väsby anses alltför hög. Anledningen
härtill torde bl. a. vara att vissa avvikelser i standardhöjande syfte gjorts
från det lokalprogram som accepterats för Bollnässjukhuset. Då tillräckliga
skäl icke synes föreligga att redan nu frångå ett av statsmakterna så nyligen
accepterat program, synes platskostnaden redan av detta skäl böra minskas.
Då härtill kommer att vissa ekonomiska fördelar rimligen måste vara förenade
med en samordning av sinnessjukhuset och lasarettet samt därav
följande gemensamt utnyttjande av åtskilliga lokaler, har departementschefen
icke ansett sig kunna godtaga ett statligt engagement av denna storleksordning.
Såsom kommittén föreslagit kan bl. a. praktiska skäl anses tala för att
landstinget står som ägare till och ansvarar för driften av hela den gemensamma
anläggningen. Landstinget bör i så fall åtaga sig att — så länge staten
är huvudman för sinnessjukvården i Stockholms län — för statens räkning
uppföra och driva ett sinnessjukhus om minst 627 platser, avsedda
för det klientel som skall mottagas på de statliga sinnessjukhusen. Sjukhuset
bör då uppföras, utrustas och drivas efter lägst den standard som tilllämpats
beträffande de senast beslutade statliga sinnessjukhusen.
Frågorna om beräkning och fördelning av driftskostnaderna mellan staten
och landstinget har kommittén ansett böra göras till föremål för särskilda
förhandlingar. För egen del anser departementschefen emellertid att
ett statligt engagement i anläggningskostnaden icke kan ske utan att åtminstone
grunderna för fördelningen av driftskostnaderna dessförinnan
klarlagts. I avbidan på ett ställningstagande till frågan om huvudmannaskapet
för sinnessjuk vården och därmed sammanhängande spörsmål om
statsbidrag synes kunna övervägas, att landstinget erhåller ersättning för
driftskostnaderna med visst belopp per vårddag. Även frågan om fördelning
av utrustningskostnaderna bör klarläggas.
Vissa av de av riksräkenskapsverkct och statskontoret berörda spörsmålen
i anslutning till det av kommittén framlagda avtalsförslaget torde vidare
även med nu angivna riktlinjer fordra ytterligare överväganden. Med hänsyn
härtill och då landstingets ställningstagande till nu angivna spörs
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
mål givetvis bör avvaktas, förordas, att nya förhandlingar upptages med
landstinget och att dessa frågor därefter ånyo underställes riksdagens prövning.
För att täcka uppkommande kostnader för det fortsatta planeringsoch
ritningsarbetet in. m. bör för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor, en
minskning av äskade medel med samma belopp.
Vid 1957 års riksdag erhöll Kungl. Maj:t riksdagens bemyndigande att
— under förutsättning att en för staten godtagbar överenskommelse kunde
komma till stånd — godkänna avtal med Sala stad om förläggning m. in.
i staden av ett sjukhus för höggradigt psgkiskt efterblivna patienter. Kommitténs
nu framlagda förslag till avtal med staden föranleder ingen erinran
från departementschefens sida och detsamma anses därför kunna godkännas
av Kungl. Maj:t. Stadsfullmäktige har för sin del godkänt avtalet
vid sammanträde den 18 december 1958. Mot kommitténs förslag till utformning
av sjukhuset, innebärande bl. a. ett platsantal om 540 fördelade
på 18 avdelningar, har departementschefen icke heller något att erinra.
Departementschefen utgår därvid från att alla de möjligheter till samordning
i olika hänseenden med Salberga sjukhus, som ur praktiska och vårdsynpunkter
anses genomförbara noga tillvaratages. Vårdmöjligheterna för
ifrågavarande klientel är f. n. begränsade till Vipeholms sjukhus. Överbeläggningen
där är synnerligen besvärande samtidigt som vårdbehovet —
såsom framgått vid anmälan av dessa frågor för 1955 års riksdag — är
betydande. Det måste därför anses i hög grad angeläget att detta nya, redan
beslutade sjukhus kommer till stånd utan ytterligare dröjsmål. Departementschefen
förordar därför en ökning av medelsanvisningen för nästa
budgetår med 600 000 till 1 600 000 kronor.
Såsom framgår av vad som anförts vid anmälan av kommitténs betänkande
om psykopatvården är också tillkomsten av det föreslagna psykopatsjukhuset
i Katrineholm synnerligen angeläget ur vårdsynpunkt. Under
hänvisning till vad där anförts förordar departementschefen, att för ändamålet
beräknas 600 000 kronor utöver det belopp om 200 000 kronor som
redan av 1957 års riksdag ställts till förfogande för sjukhusets planläggning
in. m.
Vad härefter angår av kommittén framförda förslag till byggnadsåtgärder
vid de befintliga sinnessjukhusen erinras om
att kommittén i enlighet med vad departementschefen anförde i propositionen
nr 86 till 1958 års riksdag erhållit i uppdrag bl. a. att utarbeta detaljerade
generalplaner för hur den fortsatta upprustningen av de äldre
sjukhusen lämpligen bör genomföras. Kommittén har numera slutfört inventeringen
av byggnadsbeståndet vid S:ta Gertruds, Ryhovs och Säters
sjukhus samt upprättat preliminära planer för en upprustning av dessa
sjukhus. Såsom kommittén framhållit bör därvid ledmotivet för en definitiv
upprustning av sjukhusen vara att ur framför allt medicinska men även
byggnadstekniska synpunkter göra dem i huvudsak likvärdiga med nya
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
15
sinnessjukhus. Kommitténs genomgång har visat, att det inom flertalet vårdpaviljonger
är ogörligt att genom en upprustning åstadkomma avdelningar
som uppfyller dessa krav. Det synes därför ofrånkomligt att åtminstone
i viss utsträckning tillgodose vårdplatsbehovet genom nybyggnader. Därvid
bör emellertid beaktas att utvecklingen inom sinnessjuk vården och den
närmare anknytning till kroppssjukvården som nu eftersträvas förmodligen
kommer att leda till en vårdorganisation med flera och mindre sjukhusenheter.
Det synes därför riktigt att i avbidan på närmare erfarenheter
i dessa hänseenden tills vidare begränsa den mera genomgripande upprustningen
till det antal vårdplatser som vederbörande sjukhus under alla förhållanden
kan beräknas få i en framtida vårdorganisation. Då emellertid
byggnadsbeståndet vid de äldre sjukhusen genomgående är hårt förslitet
bör även återstående delar bli föremål för en om också mera begränsad
upprustning med sikte på fortsatt användning under en övergångsperiod.
Sjukhusen skulle på så sätt få ett antal moderna effektiva vårdplatser, som
antingen kunde användas som kärna i ett framtida större sjukhus eller
som ett fristående mindre sjukhus därest en uppdelning på flera vårdenheter
skulle visa sig mera lämplig.
Departementschefen framhåller emellertid därvid angelägenheten av att
kommittén vid sin fortsatta prövning av dessa upprustningsfrågor ur såväl
medicinska som ekonomiska synpunkter ingående prövar möjligheterna att
också på längre sikt åstadkomma tillfredsställande vårdenheter in. in. utan
nybyggnad, d. v. s. genom ombyggnad av befintliga byggnader. Med hänsyn
till nu angivna omständigheter och med de reservationer som framgår av
det föregående anser sig departementschefen i stort sett kunna tillstyrka
de förslag till principer för upprustning av de äldre sjukhusen, som kommittén
nu redovisat. Därvid understrykes emellertid, att ställningstagandet
endast är att anse som allmänna riktlinjer för det fortsatta planläggningsarbetet
och icke föregriper den prövning av de enskilda byggnadsobjekten
som givetvis får ske i den mån de aktualiseras. Med hänsyn härtill och då
det förslag till nya vårdpaviljonger, som kommittén i enlighet med angivna
riktlinjer framlagt för nästa budgetår innebär en utökning i jämförelse med
gällande generalplan endast beträffande S:ta Gertruds sjukhus, har departementschefen
ansett sig kunna godtaga förslagen i dessa hänseenden.
Kommitténs förslag till byggnadsåtgärder i övrigt vid de särskilda sjukhusen
ger anledning till följande uttalanden.
Den föreslagna utökningen av centralköket vid Birgittas sjukhus synes
visserligen ofrånkomlig på grund av hl. a. kökets bristande kapacitet. Med
hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört är departementschefen dock tveksam
beträffande lämpligheten att för detta ändamål taga i anspråk tvättlokalerna
vid sjukhuset. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter
närmare prövning taga ställning till detta spörsmål. För detta och övriga i
sammanhanget föreslagna arbeten — byggnader för arbets- och rörelse
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
terapi in. in. — beräknas en från 1 000 000 till 500 000 kronor reducerad
medelsanvisning. Medelsanvisningen för de yttre arbetena anses böra begränsas
med 150 000 till 100 000 kronor. Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört i sitt yttrande är departementschefen icke heller
beredd att nu taga slutlig ställning till storleken av statens bidrag till anläggande
av avloppsreningsverk i Vadstena. Även i detta hänseende torde
det få ankomma på Kungl. Maj :t att efter erforderlig kompletterande utredning
taga närmare ställning.
Av kommittén äskade medel för upprustning av paviljongerna M 4 och
K 3 vid Ryhovs sjukhus anses kunna reduceras med 350 000 kronor.
Medelsanvisningen för uppförande av paviljongerna M 15 och K 16 vid
Restads sjukhus anses med hänsyn till numera beräknad byggnadstakt
kunna minskas med 1 000 000 kronor.
Såsom kommittén framhållit är tillgången på arbetsterapilokaler vid
Vipeholms sjukhus mycket begränsad. Lämpligheten av den av kommittén
föreslagna lösningen för att tillskapa bättre lokaler ifrågasättes dock.
Även från sjukhusets sida har framförts önskemål om en annan lösning av
lokalfrågan. Det mest angelägna behovet av bättre lokaler torde dock kunna
tillgodoses på ett tillfredsställande sätt inom ramen för det av kommittén
angivna beloppet. Det förordas därför att för ändamålet beräknas av kommittén
äskat belopp, 115 000 kronor. Det föreslås få ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta om medlens användning.
Beträffande S:t Jörgens sjukhus erinras om att 1958 års riksdag fattat
principbeslut om uppförande av en byggnad för samlingssal m. m. Några
medel för ändamålet anvisades emellertid icke. Departementschefen är icke
heller nu beredd tillstyrka att medel i förevarande sammanhang beräknas
för byggnadsarbetenas påbörjande. Av kommittén äskade medel för administrationsbyggnad
in. m. samt uppförande av vårdpaviljong MK 3 torde
kunna reduceras med 600 000 resp. 250 000 kronor.
För ombyggnad av gymnastiksalen vid Källshagens sjukhus kan enligt
vad byggnadsstyrelsen och kommittén framhållit disponeras 140 000 kronor
av de medel om 220 000 kronor, som anvisats för anordnande av oljeeldning
vid sjukhuset. Återstående 80 000 kronor avses skola disponeras
för vissa åtgärder i syfte att förbättra driftförhållandena inom panncentralen
in. in.
Medelsanvisningen för yttre arbeten vid Mariebergs och Furunäsets sjukhus
anses för nästa budgetår kunna reduceras med 100 000 vid vartdera
sjukhuset.
De av kommittén föreslagna renoveringsarbetena vid Säters sjukhus
anses på av medicinalstyrelsen anförda skäl böra påbörjas inom vårdpaviljong
K 31 i stället för M 30.
För de nu aktuella byggnadsarbetena vid Gådeå sjukhus har medel ställts
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
17
till förfogande av arbetsmarknadsstyrelsen. I detta sammanhang minskas
sålunda medelsbehovet med 450 000 kronor.
Beträffande de föreslagna elektriska arbetena har departementschefen
intet annat att erinra än att medelsanvisningen torde kunna begränsas med
40 000 kronor, avseende vissa arbeten vid Restads sjukhus. Det framhålles
emellertid angelägenheten av att den påbörjade genomgången av sjukhusen
även omfattar de elektriska installationerna och att erforderliga planer för
arbetenas rationella bedrivande uppgöres. Bl. a. torde böra undersökas om
icke planläggningsarbetet skulle kunna övertagas av kommittén eller av
byggnadsstyrelsen, eventuellt av båda dessa i samråd.
I övrigt godtager departementschefen av kommittén framlagda förslag
såväl med avseende på byggnadsföretagens utformning som kostnadsberäkningarna,
vilka såvitt avser nya ändamål grundar sig på prisläget den
1 juli 1958. Det förutsättes emellertid, att kommittén ingående prövar alla
möjligheter till besparingar, som kan föreligga beträffande planerade byggnadsföretag
m. m.
Medelsbehovet för kommitténs verksamhet beräknas liksom för innevarande
budgetår till i runt tal 400 000 kronor.
Vid bifall till vad sålunda förordats skulle anslaget för nästa budgetår
behöva upptagas till 39 045 000 kronor. Härav belöper i runda tal 20 500 000
kronor på nya sjukhus, 6 525 000 kronor på nya arbeten vid befintliga sjukhus
och 12 020 000 kronor på fortsättningsarbeten m. in. vid dessa sjukhus.
Departementschefen framhåller emellertid i detta sammanhang, att det
ur sysselsättningssynpunkt kan visa sig önskvärt att öka de statliga investeringarna.
Möjligheter härtill föreligger bl. a. inom den statliga sinnessjukvården.
Ur teknisk synpunkt föreligger sålunda inga hinder att genom tidigare
igångsättning eller genom intensifiering av byggnadsarbetena öka investeringarna
i förut redovisade byggnadsföretag med omkring 7 600 000
kronor, därav 2 500 000 kronor för det nya Bollnässjukhuset. Härutöver
kan ytterligare arbeten med en beräknad medelsförbrukning av omkring
4 500 000 kronor påbörjas under hösten 1959. Sammanlagt skulle sålunda i
nämnda syfte investeringarna på detta område — men bortsett från underhållsarbeten
på fastighetsfondens medel — kunna öka med (7 600 000 +
4 500 000) 12 100 000 kronor. Med hänsyn till behovet av beredskap och den
bedömning av sysselsättningsläget vintern 1959—60, som nu kan göras,
förordas att för ändamålet beräknas 12 045 000 kronor, att disponeras efter
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Beträffande den närmare fördelningen
av dessa medel hänvisas till en i det följande återgiven sammanställning.
I förevarande sammanhang anmäles vidare, att byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 24 september 1958 hemställt om anvisande av medel,
8 000 000 kronor, för att täcka hittills förskotterade och under budgetåret
1959/60 erforderliga medel för att täcka till följd av kostnadsstegringar
2 — Biham/ till riksdagens protokoll 1959. 6 saml. Nr 63
18
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
uppkomna merkostnader för vissa byggnadsföretag vid
sinnessjukhusen. De sammanlagda utgifterna för dessa merkostnader beräknas
t. o. in. budgetåret 1959/60 uppgå till 17 035 000 kronor, varav hittills
anvisats 8 650 000 kronor. En brist på 8 385 000 kronor skulle alltså
komma att föreligga. Med hänsyn till de betydande reservationer, som förelegat
på ifrågavarande anslag, har emellertid Kungl. Maj :t erhållit riksdagens
bemyndigande att av anslaget disponera sammanlagt högst 8 730 000
kronor för att bestrida uppkommande merkostnader (jfr senast prop. nr
86/1958). Då reservationen vid utgången av budgetåret 1957/58 uppgick
till omkring 33 500 000 kronor och nämnda brist väl ryms inom det av riksdagen
lämnade bemyndigandet, torde icke heller under nästa budgetår särskilda
medel erfordras för ändamålet. Emellertid framhålles, att detta
endast innebär en förlängd förskottering från tillgängliga medel under anslaget
och att särskilt täckningsanslag så småningom måste anvisas.
Slutligen erinras i detta sammanhang om att Kungl. Maj :t av 1958
års riksdag bemyndigats att inom en kostnadsram av 1 220 000 kronor besluta
om vissa byggnadsarbeten vid Kronprinsessan Victorias
kustsanatorium i Barkå k ra, vilka erfordras för att
möjliggöra dess användning för vård av i första hand vissa psykiskt efterblivna.
För ändamålet har hittills anvisats 950 000 kronor. Byggnadsstyrelsen
har nu i skrivelse den 19 november 1958 anmält, att styrelsen — som
på tidigare föreliggande skissförslag endast kunnat preliminärt uppskatta
kostnaderna för byggnadsarbetena — på grundval av föreliggande bearbetade
ritningar beräknat kostnaderna till 1 400 000 kronor. Härtill kommer
ett belopp om 100 000 kronor såsom sanatoriets del i kostnaderna för en
lösning av avloppsfrågan. Då någon besparing i angivna kostnader icke har
varit möjlig, godtages den nu angivna kostnadsramen, 1 500 000 kronor.
Därest byggnadsarbetena påbörjas i maj 1959, erfordras emellertid ingen
ytterligare medel sanvisning under budgetåret 1959/60.
Utrustning av nya sinnessjukhus m. m.
För utrustning av om- eller nybyggda lokaler vid de statliga sinnessjukhusen
samt för anskaffande av modern medicinsk utrustning till sjukhusen
har medicinalstyrelsen anmält ett medelsbehov av 2 875 600 kronor.
Vissa av de av styrelsen angivna utrustningskostnaderna har endast kunnat
preliminärt angivas i avbidan på centrala sjukvårdsberedningens granskning
av utrustningsförslagen, och i ett par fall har sådant förslag ännu icke
upprättats av vederbörande sjukhusdirektion. De slutliga kostnaderna torde
emellertid i dessa fall otvivelaktigt komma att överstiga de av styrelsen preliminärt
angivna beloppen.
I propositionen nr 86/1958 angående anslag till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus in. in. framhölls angelägenheten av att utrustningsarbetet
så planlades och samordnades med byggnadsarbetena, att i
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 195!)
19
varje fall utrustningsförslag förelåge vid tidpunkten för anslagsäskandena.
Om möjligt borde också centrala sjukvårdsberedningens granskning då
vara slutförd. Departementschefen förklarade sig vidare ha för avsikt att
ta upp frågan om hur dessa spörsmål skulle tillfredsställande lösas till närmare
övervägande i samband med att utrustningskommittén för Gullberna
sjukhus avslutade sitt arbete. Då kommittén numera i huvudsak slutfört
utrustningsarbetet vid sjukhuset, avser departementschefen att snarast
möjligt pröva såväl frågan om en samordning av byggnadskommitténs och
utrustningskommitténs arbete som övriga hithörande spörsmål.
I nämnda äskanden har medicinalstyrelsen bl. a. föreslagit, att ett belopp
av (20 000 + 25 000) 45 000 kronor anvisas för anskaffande av sådan utrustning
till blivande forskningsavdelningar vid Ulleråkers och S:t Lars’
sjukhus, som erfordras för att arbetet skall kunna igångsättas i begränsad
omfattning redan fr. o. in. budgetåret 1960/61. Det erinras om att proposition
framlagts till årets riksdag om inrättande av professurer i psykiatri
vid Uppsala och Lunds universitet med placering vid nämnda sjukhus.
Då styrelsens förslag ansluter sig till i propositionen angivna riktlinjer,
har departementschefen intet att erinra mot detsamma.
Den vid Falbygdens sjukhus pågående byggnadsetappen II, avseende
ekonomi- och terapibyggnader, beräknas vara färdig i början av budgetåret
1960/61. Sjukhuset i sin helhet torde i huvudsak vara färdigställt under
hösten 1961. För att möjliggöra att de i etapp II ingående byggnaderna
kan börja utrustas i anslutning till färdigställandet, förordas, att Kungl.
Maj:t bemyndigas att intill ett belopp av högst 400 000 kronor medgiva
utläggande av beställningar å utrustning till sjukhuset. I sammanhanget
anmäles, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 29 november 1958 hemställt
om bemyndigande att utlägga beställningar å telefonväxlar till Falbygdens
och Mellringe sjukhus för en kostnad av sammanlagt omkring 200 000
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att inom angivna kostnadsram
medgiva utläggandet av erforderliga beställningar.
För utrustning av paviljong M 4 samt lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi
m. in. vid S:t Sigfrids sjukhus har medicinalstyrelsen föreslagit,
att ett belopp av 80 000 kronor preliminärt anvisas. Renoveringsarbetena
beträffande dessa lokaler torde ej såsom tidigare förutsatts komma
att utföras under nästa budgetår. Med hänsyn härtill torde medelsanvisning
för ändamålet tills vidare kunna anstå. Vidare har centrala sjukvårdsberedningen
numera slutfört granskningen av föreliggande utrustningsförslag
beträffande vissa avdelningar vid S:ta Annas sjukhus och nybyggnad
för undervisning in. in. vid S:ta Maria sjukhus. De av styrelsen för angivna
ändamål preliminärt äskade beloppen bör i anslutning härtill uppräknas
med 10 700 kronor respektive nedräknas med 2 000 kronor.
Med hänsyn till angelägenheten av att Umedalens sjukhus förses med
röntgenapparatur och alt en EEG-apparat vid S:t Jörgens sjukhus utbytes
20
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
har departementschefen ansett sig böra tillstyrka styrelsens äskanden i
dessa hänseenden.
I övrigt godtages av medicinalstyrelsen framlagda utrustningsförslag.
Vid utrustningen av Gullberna sjukhus synes antalet klädespersedlar ha
beräknats alltför knappt för att tvättbyte skall kunna ske i avsedd omfattning.
Departementschefen vill därför ej motsätta sig utrustning skommitténs
hemställan om medel för uppläggande av ett buffertlager av persedlar. Då
enligt vad under hand inhämtats vissa i lagret ingående persedlar kan anskaffas
av medel, som ställts till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för
arbetslöshetens bekämpande, kan det av kommittén äskade beloppet, 162 000
kronor, minskas med i runt tal 40 000 kronor.
Vad slutligen gäller av kommittén äskat belopp, 63 000 kronor, för fullföljande
av utrustningen av Gullberna sjukhus erinras om att för utrustning
av sjukhuset förut äskats tillhopa 3 736 800 kronor — varav dock
ett mindre belopp avser upprepande av tidigare äskande — medan för ändamålet
anvisats 3 375 000 kronor. Trots vidtagna besparingsåtgärder har det
ej varit möjligt för kommittén att fullgöra utrustningsuppdraget inom den
av statsmakterna begränsade kostnadsramen. I fråga om en i merkostnaden
ingående post om 12 500 kronor för utrustning av konditori och terrassservering
vid sjukhuset kan sålunda nämnas, att Kungl. Maj :t genom beslut
den 16 maj 1958 uppdrog åt sjukhusets direktion att undersöka möjligheterna
att i första hand utarrendera bl. a. dessa lokaler utan utrustning.
Med skrivelse den 29 november 1958 har direktionen överlämnat en
utredning i ärendet, varav framgår att en utarrendering av sistnämnda lokaler
på ifrågasatta villkor ej är möjlig. Departementschefen finner sig därför
med hänsyn till det anförda böra tillstyrka att av kommittén nu äskat
belopp anvisas.
I enlighet härmed skulle alltså anslaget för nästa budgetår behöva uppföras
med 2 989 300 eller i runt tal 2 990 000 kronor.
Motion
I en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 510)
har hemställts att riksdagen måtte antingen anvisa 815 000 kronor för uppförande
av samlingslokal m. m. vid S:t Jörgens sjukhus eller vidtaga sådana
andra dispositioner, att det redan i princip beslutade bygget utan
dröjsmål kan igångsättas redan under budgetåret 1959/60.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Utskottet
I anslutning till vad departementschefen anfört i fråga om det allmänna
läget inom sinnessjukvården vill utskottet erinra om att utskottet i sitt av
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
21
riksdagen godkända utlåtande nr 11, vid behandlingen av anslaget till
Statens sinnessjukhus: Avlöningar, bl. a. framhållit att det i flera avseenden
alltjämt råder otillfredsställande förhållanden på detta område.
Samtidigt har utskottet emellertid understrukit de betydande insatser som
under senare år gjorts i fråga om en kvantitativ och kvalitativ upprustning
i personellt hänseende. I sammanhanget har sålunda bl. a. erinrats om
att under budgetåren 1955/56—1958/59 tillkommit i genomsnitt nära 400
tjänster per år mot cirka 110 tjänster under den närmast föregående fyraårsperioden.
Som riktlinje för byggnadsbeståndet vid sinnessjukhusen gäller
en av 1956 års riksdag beslutad revision av 1950 års generalplan. Med
hänsyn till kraven på återhållsamhet i fråga om statliga investeringar har
det icke varit möjligt att hålla den takt i upprustningen som statens kommitté
för sinnessjukvårdens utbyggande beräknade vid framläggande av
sitt förslag till den redovisade generalplanen. Denna skulle ha inneburit en
medelsanvisning under de senaste fyra budgetåren om i genomsnitt 41 miljoner
kronor per år, medan i verkligheten anvisats i genomsnitt 32,5 miljoner
kronor per år. Den betydande medelsanvisning som sålunda ändock
skett har tillsammans med framstegen inom den psykiatriska vetenskapen
och de moderna behandlingsmetoderna bidragit till den glädjande nedgång i
antalet exspektanter och i överbeläggningen vid sinnessjukhusen, vilken
redovisats i propositionen.
Vad angår de särskilda i propositionen och motionen berörda frågorna får
utskottet anföra följande.
Såsom framgår av det föregående finns för närvarande inom sinnessjukvården
en särskild specialpaviljong om cirka 100 platser vid vartdera av
S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus, närmast avsedda för svårskötta manliga
psykopater. Härutöver finns för de farligaste psykopaterna sammanlagt
omkring 70 platser, fördelade på en fast paviljong vid vartdera av S:ta
Gertruds och Säters sjukhus. Det övervägande antalet psykopater vårdas
emellertid på samma avdelningar som sinnessjukhusens övriga patienter.
Såsom departementschefen anfört torde det råda allmän enighet om att sistnämnda
förhållande icke är tillfredsställande för vare sig psykopatvården
eller sinnessjukvården. 1 anslutning till det principbeslut, som fattades redan
vid 1947 års riksdag och som innebar vissa riktlinjer för omhändertagandet
av psykopater inom sinnessjukvårdens ram, framlägges i förevarande
sammanhang förslag om uppförande i Katrineholm av ett sjukhus
för vård av psykopater. Vidare förordas att förenämnda båda specialavdelningar
tills vidare helt lages i anspråk för vård av sådana psykopater, som
inte lämpligen bör omhändertagas på det nya sjukhuset.
Med beaktande av antalet på statens sinnessjukhus vårdade psykopater
liksom det nu aktuella vårdplatsbehovet, i propositionen beräknat till 580
för män och 100 för kvinnor, finner utskottet det nu föreslagna sjukhuset
motiverat och tillstyrker därför att detta kommer till stånd. Med hänsyn till
22
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
uppkommande fördelar ur anläggnings- och driftekonomiska synpunkter
ävensom till angelägenheten av ett snabbt tillgodoseende av föreliggande
vårdbehov biträder utskottet därvid departementschefens förslag, att antalet
vårdplatser bestämmes till 250. Det avtal i fråga om markförvärv
in. m. som träffats med Katrineholms stad synes av Kungl. Maj :t böra godkännas.
Utskottet är, med hänsyn till att vården av psykopatklientelet i hög grad
måste taga sikte på att genom psykoterapi, arbetsträning och yrkesutbildning
söka återanpassa detta till ett normalt samhällsliv, medvetet om att behov
av stora lokalutrymmen föreligger. Mot bakgrunden av den betydande
platskostnaden förutsätter emellertid utskottet, att kommittén vid planeringen
av de besparingsåtgärder som avses skola redovisas för Kungl.
Maj :t noga överväger under ärendets behandling framförda erinringar och
gör de inskränkningar i programmet, som kan befinnas genomförbara. Med
dessa utgångspunkter har utskottet inte funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande de tre redan påbörjade sinnessjukhusen i Falköping, Örebro
och Bollnäs, varav det förstnämnda beräknas vara färdigt hösten 1961,
äskas för fortsatta byggnadsarbeten sammanlagt 17 800 000 kronor. Med
hänsyn till angelägenheten av att dessa projekt i möjligaste mån påskyndas
tillstyrker utskottet departementschefens förslag härutinnan.
I fråga om organisationen av sinnessjukvården i mälarlänen har 1957
års riksdag fattat principbeslut, innebärande bl. a. att Västmanlands län
skall utgöra eget upptagningsområde, att Uppsala län och norra delen av
Stockholms län sammanföres till ett upptagningsområde för Ulleråkers
sjukhus samt att för återstoden av Stockholms län inrättas ett nytt sinnessjukhus
i Upplands Väsby. Då vårdplatsbehovet i Stockholms län är mycket
stort, finner utskottet i likhet med departementschefen i och för sig angeläget,
att principbeslutet fullföljes genom ett ställningstagande till kommitténs
nu framlagda förslag i sistnämnda hänseende. Såsom anförts i
propositionen torde emellertid ett statligt engagemang av den föreslagna
storleken inte böra godtagas. Med hänsyn härtill och till övriga av departementschefen
och vissa remissmyndigheter framförda erinringar tillstyrker
utskottet att nya förhandlingar upptages med landstinget och att i övrigt
vissa spörsmål blir föremål för ytterligare överväganden, innan frågan
ånyo underställes riksdagens prövning. De principer, som departementschefen
ansett böra gälla för det ifrågasatta samarbetet med Stockholms läns
landsting, kan utskottet godtaga. Mot den för fortsatt planerings- och ritningsarbete
föreslagna medelsanvisningen har utskottet inte heller funnit
anledning till erinran.
Riksdagen har år 1957 lämnat Kungl. Maj:t bemyndigande att — under
förutsättning att en för staten godtagbar överenskommelse kunde komma
till stånd — godkänna avtal med Sala stad om förläggning dit av ett sjuk
-
Statsutskottets utlåtande nr 03 år 1959
23
hus för höggradigt psykiskt efterblivna. Då det nu träffade avtalet synes
kunna godkännas, tillstyrker utskottet, att sjukhuset kommer till stånd
utan ytterligare dröjsmål. Med hänsyn till överbeläggningen vid Vipeholms
sjukhus och det stora vårdbehovet synes därvid intet vara att erinra mot
den utökning av medelsanvisningen för ändamålet som i propositionen förordats.
Då möjligheterna till samordning med Salberga sjukhus varit en
viktig faktor vid valet av Sala som förläggningsort, vill utskottet i sammanhanget
understryka departementschefens uttalande om angelägenheten av
ett noggrant tillvaratagande av dessa.
Vad härefter angår byggnadsåtgärder vid de befintliga sjukhusen har
utskottet inte funnit anledning till erinran mot att de i propositionen redovisade
principerna för den fortsatta upprustningen av de äldre sjukhusen
godtages som allmän riktlinje för det fortsatta planläggningsarbetet utan
att därigenom den ytterligare prövningen av de enskilda byggnadsobjekten
föregripes. I likhet med departementschefen vill utskottet därvid framhålla
angelägenheten av att kommittén vid sin fortsatta prövning av dessa upprustningsfrågor
ur såväl medicinska som ekonomiska synpunkter ingående
prövar möjligheterna att också på längre sikt åstadkomma tillfredsställande
vårdenheter in. in. utan nybyggnad, d. v. s. genom ombyggnad av
befintliga byggnader.
I propositionen framlagda förslag till byggnadsåtgärder i övrigt vid de
särskilda sjukhusen har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande.
Departementschefen har i förevarande sammanhang, med beaktande av
behovet av beredskap och den bedömning av sysselsättningsläget vintern
1959—60 som nu kan göras, under anslaget beräknat ett belopp om drygt
12 miljoner kronor, att disponeras efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.
Med hänsyn till det stora investeringsbehovet på förevarande område
tillstyrker utskottet detta förslag. Såsom framgår av den proposition angående
finansfullmakt, varöver utskottet tidigare denna dag avgivit utlåtande,
har i samband därmed ur arbetsmarknadsstyrelsens förteckning över
byggnadsföretag, lämpliga att intagas i investeringsreserven, utgått arbeten
vid statens sinnessjukhus till motsvarande kostnad. Inom den angivna ramen
hör Kungl. Maj :t ha möjlighet att vidtaga de omdispositioner, som kan föranledas
av sysselsättningsläget i olika delar av landet.
Om hänsyn tages till nyssnämnda arbeten av beredskapskaraktär föranleder
de av utskottet nu tillstyrkta byggnadsarbetena ett medelsbehov av
51 090 000 kronor, vilket med 15 240 000 kronor överstiger det för innevarande
budgetår anvisade beloppet. Mot bakgrunden av vad utskottet i det
föregående anfört rörande den redan uppkomna eftersläpningen i förhållande
till 1956 års generalplan tillstyrker utskottet det föreslagna anslaget
men är icke berett att i anledning av motionen II: 510 förorda eu ytterligare
höjning av detta. Inte heller finner utskottet skäl frångå den i pro
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
positionen gjorda angelägenhetsgraderingen mellan olika byggnadsföretag.
Utskottet avstyrker därför sagda motion. I sammanhanget bör emellertid
erinras om att Kungl. Maj :t med stöd av det särskilda bemyndigande, som
gällt under senare tid och som bör förlängas under nästkommande budgetår,
har möjlighet att påbörja uppförandet av en samlingssal vid S:t Jörgens
sjukhus, därest annat byggnadsföretag inte kan komma i gång eller fullföljas
i beräknad omfattning. Härtill kommer, såsom utskottet anfört i det
föregående, att arbetsmarknadssynpunkter kan komma att göra en omfördelning
inom anslaget önskvärd.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 88 år 1957 understrukit, att utrustningskommitténs
förslag rörande andra utrustningsetappen vid Gullberna sjukhus
borde ytterligare prövas och de medel, som ställdes till kommitténs förfogande
för ändamålet, begränsas om så befanns möjligt. I propositionen
anmäles, att det trots vidtagna besparingsåtgärder inte varit möjligt för kommittén
att fullgöra utrustningsuppdraget inom den av statsmakterna begränsade
kostnadsramen. Med hänsyn till att utrustningen ändock nu kan
fullföljas till en kostnad som är rimlig och som betydligt understiger kommitténs
ursprungliga beräkningar har utskottet inte funnit anledning till
erinran mot departementschefens förslag om viss ytterligare medelsanvisning
för ändamålet. Vad i övrigt föreslagits i fråga om utrustning av nija
sinnessjukhus m. m. har inte heller givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker således, att härför avsett anslag, vilket i statsverkspropositionen
preliminärt beräknats till 3 120 000 kronor, nu uppföres med ett
till 2 990 000 kronor reducerat belopp.
Statsmakterna har för närvarande inte möjlighet att i samband med beslut
om uppförande av nya sinnessjukhus bilda sig en säker uppfattning
om härmed förenade utrustningskostnader. I anslutning till vad departementschefen
anfört i propositionen nr 86/1958 angående angelägenheten av
att i varje fall utrustningsförslag föreligger vid tidpunkten för anslagsäskandena
vill utskottet i detta sammanhang understryka det önskvärda i
att den av departementschefen nu ifrågasatta samordningen av byggnadsoch
utrustningskommittéernas arbete snarast möjligt kommer till stånd.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övriga
delar inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande hemställer
utskottet,
att riksdagen må
I. besluta
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen II: 510, såvitt nu är i fråga, att i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 6 mars 1959 förordade
förslag må dels utföras de nya arbeten, som redovisas
i följande sammanställning, dels ock beräknas me
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
25
del för nämnda arbeten ävensom för övriga i sammanställningen
angivna ändamål med de belopp, som framgår av
densamma:
Förslag 1959/60
Sjukhus och arbete
Beräknad
kostnad
Anvisat
Fort-
sättnings-
Nya
arbeten
Bered-
skaps-
arbeten
arbeten
1
2
3
4
5
6
Psykiatriska sjukhuset:
Renovering av vårdavdelningar......
900 000
600 000
300 000
Renovering och utvidgning av lokaler
för medicinskt centrum m. m.......
630 000
300 000
Ny it sjukhus i Stockholms län:
Planeringsarbeten m. m..............
500 000
500 000
Ulleråkers sjukhus i Uppsala:
Vissa yttre arbeten.................
400 000
400 000
Birgittas sjukhus:
Uppförande av vårdpaviljongerna M5,
K5 och K6...................
4 800 000
2 300 000
2 000 000
Uppförande av byggnader för dels ar-
betsterapi, dels samlingssal med loka- ler för servering och försäljning m. m.
och dels rörelseterapi samt anordnan- de av tvättbytesförråd och utökning
av centralköket...................
3 100 000
500 000
100 000
1140 000
150 000
Vissa yttre arbeten.................
250 000
Vissa iståndsättningsåtgärder inom gam-
la mansavdelningen...............
600 000
*63 500
35 000
600 000
200 000
Bidrag till anläggande av reningsverk
600 000
Västra Ny sjukhus:
Åtgärder för rening av färskvatten. . .
135 000
135 000
Ryhovs sjukhus:
Upprustning av paviljongerna M4 och
K3.............................
2 900 000
500 000
600 000
350 000
S:ta Gertruds sjukhus:
Uppförande av nya vårdpaviljonger
m. m.........................
4 500 000
100 000
Renovering av sju vårdavdelningar...
Ombyggnad av vårdpaviljong M2 eller
1 375 000
400 000
400 000
K3........................
650 000
650 000
200 000
Vissa vägarbeten...................
200 000
S:t Olofs sjukhus:
Uppförande av byggnad för arbetsterapi
Ombyggnad av lokaler för centralkök
950 000
450 000
500 000
och tvätt.....................
400 000
400 000
310 000
310 000
1 Beloppet anvisat för annat ändamål.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 63
26
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
Förslag 1959/60
Sjukhus och arbete
Beräknad
kostnad
Anvisat
Fort-
sättnings-
arbeten
Nya
arbeten
Bered-
skaps-
arbeten
1
2
3
4
5
6
Gullberna sjukhus:
Vissa yttre arbeten.................
S:t Lars’ sjukhus:
Uppförande av byggnad för arbetsterapi
m. m.............................
Ombyggnad av paviljong K44 eller M47
Vipeholms sjukhus:
Anordnande av lokaler för arbetsterapi
m. m.............................
S:ta Maria sjukhus:
Uppförande av ny byggnad för arbets- terapi ...........................
Åtgärder till förbättring av sjukhusets
värmeförsörjning..................
S:t Jörgens sjukhus:
Uppförande av vårdpaviljongerna M4
och K4..........................
Uppförande av ny byggnad för admi- nistration och medicinskt centrum
m. m.............................
Uppförande av byggnad för samlingssal
m. m.............................
Uppförande av vårdpaviljong MK3 m.m.
Anläggande av ny infartsväg m. m.
Restads sjukhus:
Ombyggnad av vårdpaviljong K10 . . .
Uppförande av vårdpaviljongerna M15
och K16.........................
Merkostnad för uppförande av vårdpa- viljongerna M4 och K9............
Källshagens sjukhus:
Upprustning av vårdpaviljongerna Ml,
M2 och Kl samt utbyte av vissa yttre
ledningar, etapp I................
Ombyggnad av sjukhusets gymnastik- byggnad .........................
Falbygdens sjukhus:
Byggnadsarbetenas fortsättande......
Mariebergs sjukhus:
Vissa yttre arbeten.................
Uppförande av samlingssal..........
Mellringe sjukhus:
Byggnadsarbetenas fortsättande......
Anslutning av sjukhuset till Örebro
stads värmeverk..................
Säters sjukhus:
Uppförande av nya vårdpaviljongei
m. m.............................
390 000
1 780 000
2 000 000
115 000
1 600 000
235 000
3 570 000
3 180 000
815 000
3 970 000
200 000
1 640 000
6 000 000
75 000
700 000
275 000
31 000 000
300 000
1 200 000
32 000 000
900 000
4 500 000
1 200 000
700 000
1 800 000
600 000
1 000 000
2 000 000
400 000
1140 000
11 625 000
5 475 000
580 000
900 000
1 200 000
1 400 000
640 000
3 000 000
75 000
300 000
9 000 000
7 300 000
390 000
115 000
235 000
750 000
200 000
135 000
50 000
450 000
100 000
900 000
600 000
750 000
250 000
1 200 000
1 Beloppet anvisat för annat ändamål.
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
27
Sjukhus och arbete
Beräknad
kostnad
Anvisat
Fo
Fort-
sättnings-
arbeten
rslag 1959/
Nya
arbeten
60
Bered-
skaps-
arbeten
1
2
3
4
5
6
Renovering av vårdpaviljong K31....
960 000
600 000
360 000
Uppförande av ny panncentral.......
2 500 000
100 000
Renovering av vårdpaviljong M30....
960 000
960 000
Nytt sinnessjukhus i Bollnäs..........
32 000 000
1 900 000
1 500 000
2 500 000
Gådeå sjukhus:
Upprustning av vårdavdelningar m. m.,
etapp II.........................
670 000
Umedalens sjukhus:
Merkostnad för anordnande av klore-
ringsanläggning...................
75 000
75 000
Uppförande av garage...............
135 000
135 000
Furunäsets sjukhus:
Vissa yttre arbeten.................
350 000
50 000
300 000
Uppförande av sjukhus för vård av hög-
gradigt psykiskt efterblivna..........
24 200 000
1 600 000
Uppförande av sjukhus för vård av s. k.
psykopater.......................
14 900 000
600 000
800 000
Elektriska arbeten vid vissa statens sinnes-
sjukhus..........................
520 000
520 000
Utredningsmedel.....................
600 000
400 000
200 000
Summa kronor
29 770 000
9 275 000
12 045 000
Totalsumma
51 090 000
b) att vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i
Barkåkra må i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 6 mars 1959 förordat förslag och med ändring
därutinnan av 1958 års riksdags beslut verkställas de ombyggnadsarbeten,
som erfordras för dess användning för
vård av vissa psykiskt efterblivna, tillika höggradigt vanföra,
för en beräknad kostnad av högst 1 500 000 kronor;
II. bemyndiga Ivungl. Maj :t att godkänna avtal med
a) Katrineholms stad om överlåtelse till Kungl. Maj:t
och Kronan av markområde för ett nytt psykopatsjukhus
m. in., varvid tillträdet må äga rum den 1 juli 1959 och köpeskillingen
enligt i förenämnda statsrådsprotokoll redovisade
grunder må bestämmas till högst 374 000 kronor;
b) Vadstena stad angående bidrag till kostnaderna för
anläggande och drift av reningsverk m. in.;
28
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1959
c) Örebro stad angående leverans av värme till Mellringe
sjukhus;
III. bemyndiga Kungl. Maj :t att intill ett belopp av omkring
600 000 kronor medgiva utläggande av beställningar
å dels utrustning till Falbygdens sjukhus, dels ock telefonväxlar
till Falbygdens och Mellringe sjukhus;
IV. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen II: 510, såvitt nu är i fråga, till Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1959/60 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett
investeringsanslag av 51 090 000 kronor;
V. till Utrustning av nya sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1959/60 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 2 990 000 kronor.
Stockholm den 17 april 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Ivar Johansson, fröken Andersson,
herrar Sundelin, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes
Andersson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Jacobsson
och Bengt Gustavsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Rubbestad, Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm,
Karlsson i Olofström, fröken Elmén, herrar Blidfors, Cassel, Nihlfors, Lassinantti,
Bohman, fröken Vinge och herr Gustafsson i Kårby.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 59
904470
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. a1 i texten