Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående inrättande av en lärarhögskola i södra Sverige jämte i ämnet väckta motioner.

1959-04-24 · 56 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 56 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:77, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående inrättande av en lärarhögskola i södra Sverige jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

1

Nr 77

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

inrättande av en lärarhögskola i södra Sverige jämte

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten (bilaga

29, punkt 12) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Nybyggnad för lärarhögskola i södra Sverige för budgetåret

1959/60 beräkna ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 89, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6

mars 1959, föreslagit riksdagen att

a) besluta, att i Malmö skall upprättas en lärarhögskola med i huvudsak

de uppgifter och den organisation, som departementschefen förordat;

b) besluta, att utbildningsverksamheten vid nämnda lärarhögskola skall

taga sin början höstterminen 1962, dock att utbildning av ämneslärare provisoriskt

skall anordnas från och med höstterminen 1960;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen förordat sluta avtal med Malmö stad m. m. ävensom i

övrigt fatta de beslut och vidtaga de åtgärder, som i samband med upprättandet

kan erfordras;

d) till Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö för budgetåret 1959/60

under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av

200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Edström m. fl.

(1:417) och den andra inom andra kammaren av herr Blidfors m.fl.

(II: 514), i vilka hemställts, att riksdagen måtte, med avslag på Kungl.

Maj:ts proposition nr 89, besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte ompröva frågan om den föreslagna lärarhögskolans

förläggning och på grundval härav snarast möjligt framlägga nytt förslag

för riksdagen.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

Inledning

Enligt vid 1950 års riksdag fattat principbeslut skall i den ordning och

till det antal, som framdeles bestämmes, inrättas lärarutbildningsanstalter

av ny typ, lärarhögskolor, avsedda att meddela egentlig yrkesutbildning för

ämneslärare, mellanskollärare och eventuellt småskollärare ävensom, i den

mån sådant i vederbörlig ordning bestämmes, för olika grupper av speciallärare.

En första lärarhögskola inrättades genom beslut av riksdagen år 1954

och påbörjade sin egentliga verksamhet höstterminen 1956.

Med stöd av nådigt bemyndigande den 30 september 1955 tillkallade

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet den 28 november 1955 för

utredning av frågan om inrättande av en andra lärarhögskola, belägen i

södra Sverige, såsom sakkunniga dåvarande ledamoten av riksdagens första

kammare, f. d. lektorn Hakon Lauritz Edgar Sjödahl, numera ledamoten

av riksdagens första kammare, hemmansägaren Nils Ivar Johansson i

Mysinge och rektorn vid folkskoleseminariet i Lund Erik Georg Stenquist

samt uppdrog åt Sjödahl att såsom ordförande leda utredningsarbetet.

Sedan de sakkunniga överlämnat sitt den 29 juli 1958 dagtecknade betänkande

»Lärarhögskola i Sydsverige» (stencilerat), har utlåtanden över

detsamma avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, kanslersämbetet

för rikets universitet, skolöverstyrelsen, vars utlåtande gäller som uttalande

även av styrelsen för lärarhögskolan i Stockholm, överstyrelsen för yrkesutbildning,

byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Malmöhus län — som i ärendet

hört vederbörande kommunala myndigheter i Malmö och Lund — länsskolnämnden

i Malmöhus län ävensom arbetsmarknadsstyrelsen. Tillfälle

har slutligen beretts åtskilliga organisationer att avgiva yttrande, varjämte

länsskolnämnden i Malmöhus län och Lunds studentkår inkommit med

skrivelser i ärendet.

Beträffande den i förevarande proposition lämnade redogörelsen för den

första lärarhögskolans tillkomst och nuvarande organisation får utskottet

hänvisa till s. 3—9 i propositionen.

Förslag angående en lärarhögskola

i södra Sverige

Allmänna synpunkter

Enligt direktiven för de sakkunnigas arbete skulle den nya lärarhögskolan

vara »av i huvudsak samma omfattning och organisation som lärar hög
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

3

skolan i Stockholm». Av flera olika skäl har emellertid sistnämnda skolas

uppgifter och omfattning avsiktligt begränsats under uppbyggnadsperioden.

Med hänsyn till att verksamheten är av försökskaraktär ansågs det lämpligt,

att den började i begränsad skala och att den sedermera på grundval

av vunna erfarenheter skulle kunna byggas ut.

Då den definitiva utformningen av den första lärarhögskolan således

ännu ej kan anses fixerad, har de sakkunniga ansett sig ej böra betrakta

dennas nuvarande omfattning och organisation som helt bindande för den

andra lärarhögskolan ens då det gäller en utbyggnads- och försöksperiod.

De erinrar om att föredragande departementschefen vid avgivandet av

propositionen angående inrättandet av den första lärarhögskolan (1954: 209)

särskilt framhöll, att varje ny lärarhögskola måste »ses som ett organisationsproblem

för sig» samt att det första villkoret varje gång bör vara att

»något väsentligt vinnes och att intet väsentligt förloras genom upprättandet

av den nya utbildningsanstalten». I den mån man redan nu kan tillgodogöra

sig vissa erfarenheter, som kan underlätta såväl upprättandet av

den andra lärarhögskolan som dess verksamhet, bör man därför enligt de

sakkunnigas mening icke avvisa tanken på att den kan erhålla en något

större initialorganisation än den första lärarhögskolan.

Den eventuella utvidgning av organisationen, som närmast synes komma

i fråga, anser de sakkunniga vara dels att förlägga utbildning av småskollärare

till lärarhögskolan, dels att utvidga övningsskolan till att omfatta

fullständig enhetsskola och gymnasium.

Omfattning och organisation

De sakkunnigas förslag

a) Utbildningskapaciteten

De sakkunniga framhåller inledningsvis, att en av de grundläggande

principerna för den av riksdagen beslutade lärarhögskoleutbildningen är att

den skall omfatta både ämnes- och klasslärarutbildning vid gemensam

utbildningsanstalt. Klasslärarutbildningen skall i första hand avse lärare

för enhetsskolans mellanstadium.

Med hänsyn till tidigare överväganden och beslut av Kungl. Maj:t och

riksdagen anser de sakkunniga, att det icke råder någon tvekan om att

även den nya lärarhögskolan skall utbilda ämneslärare och mellanskollärare.

Då den för närvarande mest angelägna uppgiften är att utbilda ämneslärare,

har de sakkunniga övervägt om lärarhögskolan möjligen skulle kunna starta

med enbart ämneslärarutbildning, men de har funnit, att man med en

sådan organisation skulle förlora väsentliga pedagogiska värden utan att

därför vinna några ekonomiska som ersättning.

De sakkunniga går härefter närmare in på frågan om antalet utbildnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

linjer vid högskolan och kapaciteten vid dessa. De anför härom bland annat

följande.

Lärarhögskolan i Stockholm skall enligt kungl. brev den 6/6 1957 utbilda

cirka 60 ämneslärare per år. Under läsåret 1957/58 har försöksvis ett

sjuttiotal lärarkandidater intagits på ämneslärarlinjen, men erfarenheterna

härav har icke varit gynnsamma, varför en återgång till det lägre antalet,

60 per år, planeras. En ytterligare reduktion av detta antal, exempelvis till

50, skulle icke medföra några nämnvärda besparingar beträffande undervisning

eller lokaler. Det administrativa arbetet samt belastningen på

övningsskolan och de samverkande läroverken skulle visserligen minska,

men denna lättnad skulle få köpas till priset av en kraftig minskning av

utbildningskapaciteten i fråga om den lärarkategori, som det är särskilt

viktigt att få fram just nu på grund av enhetsskolans utbyggnad och gymnasiets

expansion, vilka faktorer kräver ett stort tillskott särskilt av lärarhögskoleutbildade

ämneslärare.

En utbildning av färre ämneslärare än 60 per år synes därför icke böra

komma i fråga vid en ny lärarhögskola, möjligen med undantag för det

första verksamhetsåret. Snarare vore en utökning motiverad, eftersom den

undervisning i metodik, som meddelas vid lärarhögskolan, i själva verket

skulle kunna utnyttjas av betydligt fler ämneslärarkandidater utan större

kostnadsökningar. En sådan utökning skulle dock medföra behov av en

väsentligt förstärkt administration, fler samverkande läroverk och en dubblering

av vissa lektorstjänster i högstadiets metodik och bör för den skull

icke komma i fråga, innan ytterligare erfarenhet vunnits om lärarhögskoleutbildningen

av ämneslärare.

Med hänsyn till dessa överväganden vill de sakkunniga därför föreslå, att

ämneslärarlinjen vid den nya lärarhögskolan får samma utbildningskapacitet

som ämneslärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm, d. v. s. cirka 60 lärarkandidater

per år.

På mellanskollärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm intages för

närvarande 96 lärarkandidater per år, 24 manliga och 24 kvinnliga vid

början av varje termin, såvida icke de sökandes meriter motiverar en något

ändrad proportion mellan antalet manliga och kvinnliga lärarkandidater.

Erfarenheterna från lärarhögskolan i Stockholm visar, att en utbildning

av 96 mellanskollärare per år är lämplig ur såväl pedagogiska som organisatoriska

synpunkter. I och för sig finns därför ingen anledning att räkna

med någon annan utbildningskapacitet, när det gäller mellanskollärarutbildningen

vid den sydsvenska lärarhögskolan. Men om även småskollärarutbildning

förlägges till denna, kan det ifrågasättas, om ej en reduktion av

antalet mellanskollärarkandidater vore motiverad, t. ex. så att den årliga

intagningen omfattade 48 mellanskollärarkandidater och 48 småskollärarkandidater.

Den småskollärarutbildning vid lärarhögskolan, som 1946 års skolkommission

föreslog, avsåg i första hand en på realexamen och en ettårig förberedande

kurs baserad tvåårig utbildning. Därjämte skulle en tvåårig

speciallinje för studenter upprättas.

På grund av den kritik, som framfördes vid remissbehandlingen, ansfig

dåvarande departementschefen sig icke kunna tillstyrka utbildning vid

lärarhögskolan av småskolläraraspiranter med lägre kunskapsgrund än

studentexamen. Däremot syntes åtskilliga skäl tala för en studentlinje för

småskollärare. Att en sådan ändock icke föreslogs i propositionen 1954: 209

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

5

berodde huvudsakligen på två skäl, dels ovissheten beträffande rekryteringen,

dels en strävan att nedbringa det organisatoriska arbetet under

lärarhögskolans uppbyggnadsperiod.

Riksdagen uttalade emellertid som sin mening, att slutlig ställning till

frågan om småskollärarutbildnings förläggande till lärarhögskolan icke borde

tagas, förrän erfarenheter vunnits av lärarhögskolans verksamhet.

Enligt beslut av 1957 års riksdag skall från och med läsåret 1961/62

småskollärarutbildningen bli treårig och grundas på realexamen eller motsvarande

kunskaper. Därjämte skall en särskild tvåårig linje för studenter

inrättas. Seminarieutredningen, vars förslag låg till grund för detta riksdagsbeslut,

ägnade frågan om inrättande av studentlinje särskild uppmärksamhet

och fann, att antalet vid småskoleseminarierna intagna elever med

studentexamen kraftigt ökat under 1950-talet och att enbart av denna

anledning skäl kunde finnas att inrätta särskild studentlinje.

Av siffror, som de sakkunniga redovisar, framgår, att antalet i första

klassen intagna elever för utbildning till småskollärare med studentexamen

från år 1949 till år 1957 ökat från 5,0 procent av hela antalet intagna elever

till 38,1 procent. Vid de tre seminarierna i Skåne var år 1957 procenttalet

52,5.

De sakkunniga går inte närmare in på orsakerna till den ökade tillströmningen

av studenter till småskollärarutbildningen utan konstaterar endast

att ingen behöver tveka om att rekryteringen till en småskollärarlinje vid

den nya lärarhögskolan kommer att bli fullt tillfredsställande.

Då starka skäl enligt de sakkunnigas mening talar för en småskollärarutbildning

vid den nya lärarhögskolan, förordar de sakkunniga bestämt, att

en sådan utbildning också kommer till stånd. Då denna kommer att få

karaktär av försöksverksamhet, bör antalet lärarkandidater begränsas till

det minimum, som av ekonomiska skäl ej gärna bör underskridas, nämligen

24 intagna per termin. Utbildningen bör stå öppen även för manliga lärarkandidater.

Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört rörande utbildningen av lärare

på mellanskollärarlinjen finner de, att det vore motiverat att för den nya

lärarhögskolan föreslå en utbildningskapacitet, som svarar mot en årlig

intagning av 60 lärarkandidater på ämneslärarlinjen, 96 på mellanskollärarlinjen

och 48 på småskollärarlinjen. Då utbildningen av mellanskollärare

och småskollärare är ungefär lika lokalkrävande, kan en lärarhögskola, som

dimensionerats för ovanstående organisation av klasslärarutbildningen,

generellt anses ha en utbildningskapacitet svarande mot en årlig intagning

av 144 klasslärarkandidater. Dessa kan sedan med hänsyn till föreliggande

behov fördelas med 1) 96 på mellanskollärarlinjen och 48 på småskollärarlinjen

eller 2) 48 på mellanskollärarlinjen och 96 på småskollärarlinjen eller

3) 72 på vardera linjen.

Även om åtskilliga av de svårigheter, som är förenade med upprättandet

av eu ny lärarhögskola, är undanröjda genom de erfarenheter, som gjorts

vid lärarhögskolan i Stockholm, kommer likväl tillräckligt många att kvar
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

stå för att de sakkunniga skall tveka att förorda en årlig intagning av 144

klasslärarkandidater, särskilt som detta antal svarar mot utbildningskapaciteten

hos två folkskoleseminarier och någon brist på klasslärare icke kommer

att föreligga med den nuvarande lärarhögskole- och seminarieorganisationens

kapacitet. De sakkunniga förordar därför i första hand en årlig

intagning av 96 klasslärarkandidater, 48 på mellanskollärarlinjen och 48 på

småskollärarlinjen. En ökning av detta antal till 144 kräver, som de sakkunniga

senare visar, en förhållandevis ringa utökning av lokalerna. De

anser det därför lämpligt, att lärarhögskolans byggnader dimensioneras för

den större utbildningskapaciteten och framhåller, att lokaler, som eventuellt

icke tages i anspråk för klasslärarutbildningen, kan medge en viss utvidgning

av annan verksamhet vid lärarhögskolan, t. ex. fortbildningen och den

pedagogiska forskningen.

Då de sakkunniga behandlar olika tänkbara utbildningsalternativ, användes

ett förkortat beteckningssätt, där varje alternativ angives med tre

siffergrupper, vilka i tur och ordning avser antalet årligen intagna lärarkandidater

på ämneslärarlinjen, mellanskollärarlinjen och småskollärarlinjen.

Beteckningen 60—96—0 anger sålunda det alternativ, som svarar

mot den årliga intagningen vid lärarhögskolan i Stockholm, 60 på ämneslärarlinjen

och 96 på mellanskollärarlinjen samt avsaknad av småskollärarlinje.

Med detta beteckningssätt kan de sakkunnigas överväganden och

förslag beträffande lärarhögskolans utbildningskapacitet sammanfattas på

följande sätt.

De sakkunniga föreslår, att den egentliga lärarutbildningen vid lärarhögskolan

organiseras i enlighet med alternativet 60—48—48 men förutsätter,

att lokalerna dimensioneras så, att en utökning av organisationen till alternativ,

som avser utbildning av ett större antal klasslärare, utan svårighet

kan ske.

Beträffande spörsmålet om en andra lärarhögskolas uppgifter i fråga om

vidareutbildning av lärare redovisar de sakkunniga olika uttalanden

om den betydelse lärarhögskolorna förutsatts få i samband med denna

utbildning och uttalar som sin uppfattning, att det är nödvändigt, att vid

planeringen av en ny lärarhögskolas lokaler ta hänsyn till behovet för detta

ändamål.

När det gäller utbildning av andra lärarkategorier än

de hittills nämnda, exempelvis utbildning av speciallärare såsom hjälpklasslärare

samt pedagogisk utbildning av civilingenjörer, läroverksingenjörer

och civilekonomer, säger de sakkunniga, att de icke funnit det möjligt att

ta hänsyn härtill vid lokalplaneringen. De förordar emellertid, att lärarhögskolans

byggnad får en sådan utformning att såväl den pedagogiska

institutionen som administrationslokalerna kan utvidgas utan alltför stora

ingrepp och kostnader, om detta skulle bli nödvändigt på grund av ökade

utbildningsuppgifter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

7

Om upprättande av en pedagogisk institution vid en andra

lärarhögskola anför de sakkunniga bland annat följande.

Den hittillsvarande erfarenheten av lärarhögskolans pedagogiska institution

och dess verksamhet synes i allt bekräfta skolkommissionens uppfattning

om att forskning bedriven vid själva lärarhögskolan utgör en förutsättning

för att utbildningen där skall stå i god kontakt med den psykologiska

och pedagogiska forskningen. För de sakkunniga synes det därför

självklart att även den sydsvenska lärarhögskolan skall ha en självständig

pedagogisk forskningsinstitution.

Det synes emellertid icke vara nödvändigt att förutsätta en så stor organisation,

som den lärarhögskolan i Stockholm på grund av särskilda omständigheter

erhållit, utan hellre en organisation, som mera överensstämmer

med den ursprungligen avsedda, alltså i första hand en professur och två

assistenttjänster jämte det antal lektorstjänster, som blir erforderligt för

lärarhögskolans undervisning i psykologi och pedagogik. Därjämte vill de

sakkunniga efter samråd med lärarhögskolans styrelse och med hänsyn till

de vid lärarhögskolan redan vunna erfarenheterna förorda, att även den

sydsvenska lärarhögskolans pedagogiska institution erhåller en forskningssekreterartjänst,

vars innehavare bland annat får till uppgift att vid sidan

av egen forskning direkt under professorn ansvara för ledningen och administrationen

av institutionens fältundersökningar och praktiska försöksverksamhet.

Med hänsyn till den snabba expansion, vari både den psykologiska och

den pedagogiska forskningen i vårt land befinner sig, kan det dock vara

motiverat, att den pedagogiska institutionen får ett sådant läge och även i

övrigt så planeras, att tillbyggnad lätt kan ske, om en utökning av den nya

lärarhögskolans pedagogiska forskningsprogram skulle visa sig erforderlig.

Som tidigare framhållits är en sådan planering motiverad även ur andra

synpunkter.

Då full analogi bör råda mellan den sydsvenska lärarhögskolan i dess förhållande

till Lunds universitets humanistiska fakultet och lärarhögskolan

i Stockholm i dess förhållande till Stockholms högskolas humanistiska avdelning,

förordar de sakkunniga, dels att innehavaren av professuren vid

den sydsvenska lärarhögskolan skall vara ledamot av den humanistiska

fakulteten i Lund, dels att han erhåller rätt att vid universitetet där undervisa

och examinera i den omfattning, Kungl. Maj:t på förslag av universitetskanslern

bestämmer. Professurens benämning föreslår bli praktisk pedagogik

med utvecklingspsykologi och dess förste innehavare föreslås tillsatt

medelst kallelseförfarande.

b) Personalbehov

Personalförteckningen för det utbildningsalternativ, de sakkunniga i

första hand förordar, 60—48—48, skiljer sig från den personalförteckning,

som gäller för den egentliga lärarhögskolan i Stockholm, endast därigenom

att två av de fyra lektorstjänsterna i mellanstadiets metodik ersatts med

två lektorstjänster i lågstadiets metodik, varjämte den personal, som till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

kommit för speciella uppgifter inom den pedagogiska institutionen, frånräknats.

Den ändring av personalbehovet, som enligt de sakkunnigas beräkningar

skulle bli följden av en utökning av utbildningskapaciteten till 144 klasslärare

per år, framgår av följande sammanställning.

Alternativen 60—96—58, 60—48—96 och 60—72—72

1. Administrationen:

Kanslipersonalen måste utökas med en befattningshavare, som bland

annat får till uppgift att biträda vid planeringen och organisationen av

praktiktjänstgöringen. Det kan därför ej bli fråga om lägre befattningshavare

än

1 kontorist ...................................... lönegrad Ao 9.

2. Den pedagogiska institutionen:

En intagning av ytterligare 48 lärarkandidater per år kommer att öka

antalet lärartimmar i pedagogik med 450 timmar per år, vilket motiverar

ytterligare

1 lektor i psykologi och pedagogik................ lönegrad Ao 26.

3. Lärare i metodik:

För utbildningen av klasslärare får man räkna med en lektor i lågrespektive

mellanstadiets metodik per 24 intagna lärarkandidater.

Ökningen av antalet metodiklektorer uppgår alltså för

Lönegrad

alternativ 60—96—48 till 2 lektorer i mellanstadiets metodik . . Ao 23

alternativ 60—48—96 till 2 lektorer i lågstadiets metodik, förslagsvis

.............................................. Ao 19

alternativ 60—72—72 till 1 lektor i mellanstadiets metodik . . . Ao 23

och 1 lektor i lågstadiets metodik, förslagsvis

.......................... Ao 19

c) Lokalbehov

Från vissa angivna utgångspunkter har de sakkunniga uppgjort två

lokalprogram, svarande mot de båda utbildningsalternativen 60—48—48

och 60—96—48. De sakkunniga anför härom bland annat följande.

Beträffande den redovisade utredningen må anmärkas, att dess huvudsakliga

syfte är en beräkning av den erforderliga totala nettoytan. Även

däri förekommande detalj diskussioner har detta syfte och får därför icke

betraktas som ingående i ett av de sakkunniga föreslaget lokalprogram. Det

definitiva lokalprogram, som sedermera skall uppgöras inom en av Kungl.

Maj:t och riksdagen fastställd ram, bör också ta hänsyn till utländska

erfarenheter, särskilt grannländernas. De sakkunniga har icke ansett det

nödvändigt att på nuvarande stadium låta utarbeta ett definitivt lokalprogram,

då ett sådant med all sannolikhet ändå skulle behöva revideras

med hänsyn till de senaste in- och utländska erfarenheterna vid den tidpunkt,

då ritningsarbetet kan påbörjas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

9

Utgångspunkt för det redovisade preliminära lokalprogrammet är lokalsituationen

vid lärarhögskolan i Stockholm sedd mot bakgrunden av de

beräknade veckotimtalen. Organisationen vid lärarhögskolan i Stockholm

(alt. 60—96—0) visar sig nämligen ha identiskt samma lokalbehov som

det av utredningen i första hand förordade alternativet 60—48—48.

De redovisade resultaten visar, att en ökning av utbildningskapaciteten

(60 ämneslärare, 96 klasslärare och 80 vidareutbildade folkskollärare per år)

med ytterligare 48 klasslärare ökar lokalbehovet och därmed kostnaderna

med cirka 10 procent. Byggnadsstyrelsen har på de sakkunnigas uppdrag

verkställt bland annat en kostnadsberäkning av två alternativ. Därav framgår,

att kostnaderna för det mindre preliminärt uppskattas till 4 och för det

större till 4,5 miljoner kronor. (I sin skrivelse till byggnadsstyrelsen hade

de sakkunniga för beräkning uppgivit alternativen 60—96—0 och 60—96—

48. Lokalbehovet för det förra är dock, som tidigare framhållits, identiskt

med lokalbehovet för alternativet 60—48—48. Lokalbehoven för alternativen

60—96—48, 60—72—72 och 60—48—96 är också sinsemellan lika.

— De slutligt beräknade och i sammanställningen angivna nettoytorna —

4 220 in2 för det mindre och 4 650 m2 för det större alternativet — är

80 respektive 50 m2 större än de som legat till grund för byggnadsstyrelsens

kostnadsberäkningar.)

De sakkunniga utgår från att den nya lärarhögskolan från början organiseras

enligt utbildningsalternativet 60—48—48 men förordar, att byggnaderna

dimensioneras för de större alternativen 60—96—48 etc. Skulle en

utökning, svarande mot de större alternativen, icke komma till stånd, kan,

påpekar de sakkunniga, lokalerna utnyttjas för andra utbildnings- och

forskningsprogram, som bör förläggas till lärarhögskola.

d) Styrelse

Vid de sakkunnigas samråd med styrelsen för lärarhögskolan i Stockholm

har full enighet rått om att båda lärarhögskolorna bör ha gemensam styrelse

av den sammansättning, som lärarhögskolan i Stockholm nu har, men

att rektor bör vara medlem av styrelsen endast vid behandlingen av ärenden,

som berör den egna lärarhögskolan. Då gemensamma ärenden behandlas,

bör alltså båda rektorerna vara medlemmar av styrelsen.

Remissyttranden

a) Utbildningskapaciteten. Remissinstanserna ställer sig

genomgående positiva till förslaget att den nya lärarhögskolan skall mottaga

även småskolläraraspiranter. Endast i ett par yttranden

kan cn viss reservation förmärkas.

S m åskolläraraspiranternas grundutbildning diskuteras

av Blivande lärares riksförbund, som föreslår, att skolkommissionens

förslag om en på realexamen och en ettårig förberedande kurs baserad tvåårig

utbildning än en gång tages under omprövning.

Att lärarhögskolan bör ha möjlighet att meddela utbildning även för

andra lärarkategorier än ämnes- och klasslärare, såsom t. ex.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

för civilingenjörer, läroverksingenjörer och civilekonomer, som avser att bli

lärare, ävensom för specialklasslärare, understrykes i skilda remissyttranden.

Meningarna är delade om det antal lärarkandidater av olika

kategorier, som bör intagas vid lärarhögskolan.

En av pedagogiska och andra skäl önskvärd begränsning av lärarhögskolans

omfång ifrågasättes i vissa remissyttranden.

Humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund — i vars yttrande universitetskanslern

i huvudsakliga delar instämt — finner, att det allvarligt

kan ifrågasättas, om det med hänsyn till lärarkandidaternas handledning

och från allmänna pedagogiska och administrativa synpunkter är ändamålsenligt

att skapa en lärarhögskola med större årlig utbildningskapacitet än

den av de sakkunniga i första hand föreslagna.

Liknande synpunkter framföres av Läroverkslärarnas riksförbund, som

anser det viktigt, att det individuella omhändertagandet av lärarkandidaterna

ej äventyras. Förbundet anför bland annat.

Den nuvarande utbildningskapaciteten vid lärarhögskolan torde representera

ett maximum. Den på hösten 1957 företagna ökningen av antalet

intagna kandidater på ämneslärarlinjen från 35 till 43 har enligt vad LR inhämtat

haft ogynnsamma följder för arbetstidvseln, både för lärarkandidater,

metodiklektorer och lärare vid samverkande läroverk, och visar, att

det av departementschefen förordade antalet 60 per läsår ej bör överskridas.

Det föreliggande starka behovet av ökade möjligheter till ämneslärarutbildning

anser förbundet böra tillgodoses med det snaraste genom en

ökning av antalet lärarhögskolor.

Svenska seminarielärarföreningen finner alternativet 60—48—48 välbetänkt

men ifrågasätter om detta ej är en maximal organisation. Ramen bör

i varje fall enligt föreningens mening ej överskridas med hänsyn till den

omfattande fortsatta utbildning och den kursverksamhet, som skall bedrivas

vid högskolan.

En försiktig start för lärarhögskolan med hänsyn till begynnelsesvårigheterna

rekommenderas av skolöverstyrelsen, som tillstyrker en intagning

enligt utbildningsalternativet 60—48—48 för de första åren. Överstyrelsen

understryker emellertid starkt vikten av att lärarhögskolans lokaler planeras

för det större alternativet och finner det minst lika angeläget, att ett

större antal ämneslärarkandidater än vad de sakkunniga föreslagit kan

tagas emot vid lärarhögskolan. Så snart sig göra låter bör därför enligt

överstyrelsens mening i första hand antalet ämneslärarkandidater ökas och

vid lokalplaneringen bör även, såsom de sakkunniga föreslagit, hänsyn

tagas till att lärarhögskolan skall kunna ha hand om viss fortbildning av

lärare.

För en lärarhögskola av större omfattning än den av de sakkunniga föreslagna

talar bland andra Tjänstemännens centralorganisation.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

11

Folkskollärarförbunden finner det välbetänkt, att den nya lärarhögskolan

projekteras för en så stor utbildningskapacitet som möjligt och förordar

årlig intagning av 96 kandidater på mellanskollärarlinjen.

Sveriges skolledarjörbund anser, att om lärarhögskolan dimensioneras för

det större alternativet, man bör taga i anspråk hela utrymmet för den

egentliga lärarutbildningen och således höja den årliga intagningen på mellanskollärarlinjen

till 96.

De sakkunnigas förslag angående upprättande av en pedagogisk

institution accepteras i stort sett av de remissinstanser, som behandlat

frågan. Endast i fråga om professurens inriktning och benämning har några

erinringar gjorts.

På frågan om arbetsmetoderna vid lärarhögskolan och den därmed

sammanhängande frågan om timplaner har vissa lärarorganisationer

anfört synpunkter.

Läroverkslärarnas riksförbund anser, att skolkommissionens önskemål om

mera högskolemässiga studieformer vid lärarhögskolan bör realiseras i

större utsträckning än som skett i Stockholm.

Folkskollärarförbunden förutsätter, att detaljerade förslag till timplaner

för de olika utbildningsgrenarna sedermera utarbetas. Utbildningen i psykologi

och pedagogik bör förstärkas. Engelska bör enligt förbunden ingå

såsom obligatoriskt kompetensgivande ämne i folkskollärarutbildningen,

varför erforderlig tid för detta ämne måste anslås vid utformningen av timplanen

för mellanskollärarlinjen.

Svenska seminarielärarf öreningen anser det vara en allvarlig brist att utredningen

ej avgivit förslag till definitiv timplan för småskollärarlinjen och

kritiserar på flera punkter de sakkunnigas beräkningar.

b) Personalbehov. Vad de sakkunniga anfört beträffande den

egentliga lärarhögskolans personal har ej givit skolöverstyrelsen anledning

till erinringar. En annan ståndpunkt intar emellertid Sveriges skolledarförbund,

som framhåller önskvärdheten av att antalet metodiklektorat utökas.

Erfarenheterna från lärarhögskolan i Stockholm visar att dessa lektorer ej

i önskvärd utsträckning hinner med den individuella handledningen av

lärarkandidaterna.

I detta sammanhang kan nämnas, att Läroverkslärarnas riksförbund i

sitt yttrande understryker vikten av att samtliga metodiklektorer vid lärarhögskolan

också har egen undervisning i tillräcklig utsträckning.

Överstyrelsen för yrkesutbildning anser att lärarhögskolornas personal

måste utökas, därest pedagogisk utbildning av civilingenjörer m. fl. liknande

yrkeskategorier upptages på högskolornas program.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

Sveriges akademikers centralorganisation hävdar, att lärarhögskolan

redan från början bör tillföras en skolpsykologtjänst då det enligt organisationens

mening bör ingå i lärarkandidaternas utbildning att komma i kontakt

med skolpsykologisk verksamhet.

Frågan om beredande av plats vid den nya lärarhögskolan av övertalig

lärarpersonal vid ett eventuellt nedläggande av folkskoleseminariet i Lund

och andra folkskoleseminarier tages upp av Statstjänstemannens riksförbund

och Svenska seminarielärarföreningen.

I den mån redogörelse här ovan icke lämnats för remissyttrandena hänvisas

till propositionen s. 21—28.

Övningsskola

De sakkunnigas förslag

a) Behovet av övning sklasser

Av den redogörelse, som lämnats för verksamheten vid lärarhögskolan i

Stockholm, framgår, att klasslärarkandidaternas auskultation

och övningsundervisning under det första året förlägges till övningsklasser

tillhörande det kommunala skolväsendet, medan undervisningsövningarna

det sista läsåret helt förlägges till den interna övningsskolan. I propositionen

1954: 209 beräknades denna behöva omfatta minst 18 avdelningar av klasserna

3—6 (normalklasser). Fredhällsskolan hade emellertid plats för ytterligare

6 klasser och då det från organisatorisk synpunkt ansågs mindre lämpligt

att dessa var kommunala, utökades övningsskolan till 24 avdelningar

av klasserna 3—6. Enligt vad lärarhögskolans rektor under hand meddelat

de sakkunniga, har denna utvidgning visat sig synnerligen värdefull för

utbildningen.

Då de sakkunniga haft att ta ställning till en mot alternativet 60—96—0

svarande övningsskola, har det till en början förefallit dem naturligt att

acceptera tanken på en övningsskola med 18 avdelningar av klasserna 3—6.

På grund av de erfarenheter, som gjorts vid lärarhögskolan i Stockholm, är

de sakkunniga emellertid böjda att föreslå någon ökning, nämligen till 20

avdelningar, under förutsättning att dessa fördelas på 5 parallellavdelningar

inom varje klass. En skolenhet omfattande klasserna 3—6 anser de sakkunniga

visserligen vara svårförenlig med själva enhetsskoleprincipen och

måste betraktas som en skolorganisatorisk nödlösning. På grund av tredje

klassens betydelse för mellanskollärarutbildningen är de emellertid benägna

att för detta alternativ acceptera en sådan organisation, dock enbart för en

övningsskola om minst 20 klassavdelningar. Skulle övningsskolan däremot

begränsas till 18 avdelningar, synes det vara lämpligare att den omfattar

enbart klasserna 4—6 och att man trots de uppenbara olägenheter, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

13

Tab. 2. Antal avdelningar av den interna övningsskolans låg- och

mellanstadium (normalklasser) vid olika utbildningsalternativ

Alternativ

Klass

60—48—48 60—96—0 60—96—48 60—72—72

1 ................ 3+1 4 5

2 ................ 3 4 5

3 ................ 3 5 4 5

4 ................ 3+1 5 6 5

5 ................ 3 5 6 5

6 ................ 3 5 6 5

Summa avdelningar 20 20 30 30

Anm. Den för alternativ 60—48—48 angivna organisationen gäller ett visst år. Följande år har

klasserna 2 och 5 fyra avdelningar men alla övriga tre o. s. v.

är förknippade härmed, förlägger den kompletterande utbildningen för undervisning

i tredje klassen till kommunala klassavdelningar.

De sakkunniga understryker emellertid, att övningsskolan får en helt

annan och bättre organisation om även småskollärarutbildning förlägges till

lärarhögskolan. I detta fall måste givetvis lågstadiet vara fullständigt.

Förutsätter man, att småskollärarkandidaternas praktiska utbildning skall

vara lika omfattande som mellanskollärarkandidaternas, erfordras för utbildning

av 48 småskollärare 10 avdelningar av klasserna 1—3.

Under här angivna förutsättningar bör övningsskolan enligt de sakkunnigas

mening lämpligen erhålla den organisation, som återgives i tabell 2

för de fyra utbildningsalternativ, som utredningen räknat med.

Förutom de i tabell 2 redovisade klassavdelningarna bör den sydsvenska

lärarhögskolans övningsskola enligt de sakkunnigas mening liksom lärarhögskolan

i Stockholm även omfatta 2 hjälpklasser och läsklinik.

Den organisation av den interna övningsskolan, som de sakkunniga föreslår

för alternativet 60—48—48, anser de vara den lämpligaste även för de

större alternativen, om man räknar med möjligheten att allt efter föreliggande

behov kunna låta utbildningskapaciteten av klasslärare variera mellan

alternativen 60—96—48, 60—72—72 och 60—48—96. En intern övningsskola

svarande mot alternativet 60—48—48 kan i så fall lätt påbyggas

med ett erforderligt antal externa övningsklasser.

Klasslärarkandidaternas auskultation och övningsundervisning i kommunala

klasser (externa övningsklasser) skall under det första utbildningsåret

omfatta följande moment:

1. Fria auskultationer före frukostrasten under 2 veckor.

2. Fria auskultationer hela dagarna under 1 vecka.

3. Ilospitering med heldagsundervisning 1 vecka.

4. Ilospitering i B-skolor 1 vecka.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

Tab. 3. Antal externa övning savdelning ar för mellanskollär arutbildning en

vid olika utbildningsalternativ

Klass

60—48—48

Alternativ

60—96—0 60—96—48

60—72—72

1—3 .............

9

9

9—18

4—6 .............

9

18

18

9—18

7—8 .............

2

4

4

2— 4

Summa avdelningar

20

22

31

20—40

Behovet av externa övningsavdelningar enligt olika förutsättningar framgår

av sammanställningen i tabell 3.

När det gäller frågan om övningsavdelningar för ämneslärarutbildningen

erinrar de sakkunniga inledningsvis om att den interna

övningsskolans högstadium skall användas för ämneslärarkandidaternas

övningsundervisning, under det att den betygsatta undervisningen skall

förläggas till avdelningar utanför den egna övningsskolan, till avdelningar i

s. k. samverkande läroverk.

Beträffande storleken av högstadiet vid den andra lärarhögskolans övningsskola

anser de sakkunniga inte anledning föreligga att förorda annan

storlek eller sammansättning än den som förutsatts för lärarhögskolan i

Stockholm, d. v. s. 5 parallellavdelningar av var och en av klasserna 7, 8

och 9. De sakkunniga förutsätter härvid, att vederbörande kommun, liksom

fallet är i Stockholm, organiserar den undervisning i yrkesteori och yrkespraktik,

som skall förekomma.

För att man skall kunna bedöma, huruvida det är möjligt att förlägga

en lärarhögskolas ämneslärarutbildning till en stad av Lunds storlek, har de

sakkunniga funnit det nödvändigt att beräkna antalet erforderliga externa

övningsklasser för övrig övningsundervisning och för den sista terminens

betygsatta undervisningsserier. Då en sådan beräkning måste grundas på

vissa bestämda antaganden, bland annat rörande fördelningen av lärarkandidaternas

ämneskombinationer, framhåller de sakkunniga, att den

måste bli mycket schematisk. Å andra sidan anser de att även approximativa

uppgifter kan visa sig vara fullt tillräckliga för en bedömning av vilket

underlag, som fordras för utbildningen vid en lärarhögskola.

Vid sin beräkning av det antal externa avdelningar, som fordras för utbildning

av 60 ämneslärare per år, har de sakkunniga antagit, att fördelningen

av lärarkandidaternas ämneskombinationer svarar mot läroämnenas

relativa förekomst på enhetsskolans högstadium, justerad med hänsyn till

inverkan av ämnesfördelningen på gymnasiet och av den undervisning i

engelska i klasserna 5 och 6, som sannolikt kommer att bestridas av ämneslärare.

Följande fördelning av de olika klasserna inom ett högstadium av

enhetsskola med 4 parallellavdelningar har av de sakkunniga ansetts rätt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

15

Tab. 4- Antalet ämneslärartimmar i procent av totala timtalet i

läroämnen på enhetsskola -f- gymnasium

Ämne Procenttal

Kristendomskunskap ............................... 5

Modersmålet ...................................... 16

Latin ............................................. —

Grekiska .......................................... —

Engelska .......................................... 13

Tyska ............................................ 6

Franska ........................................... 4

Historia/samhällskunskap ........................... 13

Geografi .......................................... 6

Filosofi............................................ —

Matematik ........................................ 13

Biologi ............................................ 8

Fysik ............................................. 9

Kemi ............................................. 7

Summa 100

väl svara mot den genomsnittliga fördelningen inom försöksverksamheten

för närvarande.

Klass 7: 1 tvåspråkig och 3 enspråkiga avdelningar.

Klass 8: 1 tvåspråkig, 2 enspråkiga och 1 nollspråkig avdelning.

Klass 9: 1 avdelning 9 g, 1 avdelning 9 a och 2 avdelningar 9 y.

En avdelning av klass 7 och en avdelning av klass 8 förutsättes läsa

svensk tilläggskurs, varjämte antages att ungefär en åttondel av undervisningen

i engelska i klasserna 5 och 6 bestrides av ämneslärare.

På grundval av vissa ytterligare angivna förutsättningar har de sakkunniga

beräknat den genomsnittliga fördelningen av den undervisning i läroämnen,

som skall bestridas av ämneslärare, utbildade vid lärarhögskola

eller praktisk lärarkurs, bortsett från den undervisning, som meddelas vid

kommunala flickskolor, praktiska realskolor m. fl., vilken ej påverkar resultatet.

Detta framgår av tabell 4, som också kan anses visa den önskvärda

genomsnittliga fördelningen under en längre tid på olika ämnen i lärarhögskolans

ämneslärarutbildning under förutsättning att ämneslärarnas undervisning

i genomsnitt är lika fördelad på tjänstens ämnen.

Det osäkra i detta resultat har redan tidigare framhållits och understrykes

ytterligare av de sakkunniga genom påpekandet att någon möjlighet att

på nuvarande stadium ta hänsyn till den sannolika förekomsten av vidareutbildade

folkskollärare ej synes föreligga, varför man får nöja sig med

konstaterandet att de moderna språken möjligen kan väntas vara något

underrcpresenterade i den ämnesfördelning, som återfinnes i tabell 4.

De sakkunniga har på sätt som närmare framgår av betänkandet med tillhjälp

av uppgifterna i tabell 4 teoretiskt konstruerat en ämnesfördelning och

sammanställt den med ett par slumpvis valda verkliga fördelningar. Resul
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

Tab. 5. Fördelningen av ämneslärarkandidater på olika ämnen

Egentliga

Ämne

Lärarhög- skolan 1957

lärarkurser i

Lund och

Malmö 1957

genomsnittlig

fördelning

Kristendomskunskap ......

3

5

8

Modersmålet .............

21

17

24

Engelska .................

24

20

19

Tyska....................

17

16

9

Franska ..................

13

6

6

Historia/samhällskunskap . .

19

20

20

Geografi .................

13

16

9

Matematik ...............

12

13

20

Biologi ...................

10

10

12

Fysik ....................

12

11

13

Kemi ....................

8

12

10

Summa ämnen1

152

146

150

tatet framgår av tabell 5. Överensstämmelsen mellan teori och verklighet

i detta fall anser de sakkunniga vara större än man haft anledning vänta.

Under den sista terminen vid lärarhögskolan skall ämneslärarkandidaterna

ha 2 serier i vartdera av sina ämnen, en i gymnasiet och en i enhetsskolan,

om ämnet förekommer på båda stadierna. Uppgifterna i tabell 5

anger således också antalet serier på gymnasie- respektive realskolestadiet

(serierna i franska får dock huvudsakligen placeras på gymnasiestadiet).

Vid beräkningen av den erforderliga minimiorganisationen förutsättes i det

följande att denna skall kunna inrymma ett så stort antal serier i varje

ämne, som anges av det större av de tre talen för samma ämne i tabell 5.

Tab. 6. Av de sakkunniga beräknat antal undervimingsserier,

skolorganisationen skall ha utrymme för

Ämne

I enhetsskolan

Å gymnasiet

Kristendomskunskap .......

........... 8

8

Modersmålet ..............

........... 24

24

Engelska ..................

........... 24

24

Tyska.....................

........... 17

17

Franska ...................

........... 3

10

Historia/samhällskunskap ..

........... 20

20

Geografi ..................

........... 16

16

Matematik ................

........... 20

20

Biologi ....................

........... 12

12

Fysik .....................

........... 13

13

Kemi .....................

........... 12

12

Summa 169

176

1 De olika ämnena bär härvid räknats på nytt varje gång det förekommit i en lärarkandidats

ämneskombination.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

17

Tab. 7. Av de sakkunniga beräknad minimiorganisation för det i

angivna antalet undervisning sserier per läsår

Ämne

enhetsskolans klass

5 6 7 8 9

Kristendomsk. ...

Modersmålet ....

Engelska ........ 2

Tyska ..........

Franska .........

Historia/samhäll sk.

Geografi ........

Matematik ......

Biologi ..........

Fysik ...........

Kemi ...........

4 4

5 6 5

2 4 4 4

4 3 3

3

5 5 5

5 6 5

5 5 5

4 4 4

5 4 4

4 4

Antal avdelningar av

gymnasiets ring

h-1

t-H

HH

HH

HH

HH

HH

HH

HH

<

tf

tf

<

tf

tf

<

1

1

1

1

1

1

1

3

3

3

3

3

3

2

2

2

3

2

2

3

2

2

2

3

2

2

2

1

1

1

1

1

1

2

2

2

2

2

2

2

3

3

4

3

3

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

3

2

3

tab. 6

tf

1

2

2

2

tf

2

2

2 2

2

2

2

2

Det sålunda erhållna antalet serier återfinnes i tabell 6. Mot detta antal

anser de sakkunniga svara 80—85 ämneslärarkandidater, varigenom tillräcklig

marginal förmenas vara säkrad för i praktiken förekommande variationer

beträffande ämnesfördelningen ävensom vissa andra omständigheter,

som tillfälligt kan försvåra utläggandet av serierna.

De sakkunniga har vidare med utgångspunkt i det antal serier, som

framgår av tabell 6, beräknat minimiorganisationen av externt högstadium

och av gymnasium å den ort där utbildning av föreslagna 60 ämneslärare

skall kunna ske. Resultatet av dessa beräkningar framgår av tabell 7. Även

i detta fall bygger slutsatserna på vissa beträffande detaljerna gjorda förutsättningar,

vilka närmare redovisats i de sakkunnigas betänkande.

Resultatet av diskussionen rörande behovet av övningsklasser för ämneslärarkandidaternas

betygsatta undervisning under den sista terminen vid

lärarhögskolan sammanfattar de sakkunniga på följande sätt. För en årlig

utbildning av 60 ämneslärare erfordras förutom 4 mellanstadieklasser (för

engelska) 15 högstadieklasser och 27 gymnasieklasser, de senare ungefär

lika fördelade på de tre linjerna. Relativt stora variationer beträffande

lärarkandidaternas ämneskombinationer kan därvid ifrågakomma. Det förutsättes

dock, att läraruppsättningen är sådan, att praktiskt taget samtliga

ämneslärare i de samverkande klasserna kan anlitas som handledare.

b) Den interna övningsskolans organisation

I det föregående har redogjorts för de sakkunnigas diskussion av olika

alternativ beträffande omfattningen av den interna övningsskolan vad gäller

det obligatoriska skolstadiet (klasserna 1—9). De sakkunniga har också

övervägt, huruvida skäl föreligger att utvidga övningsskolan så att den

2 — liihaiig till riksdagen* protokoll 1950. (i sand. Nr 77

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

kommer att omfatta även gymnasium. Härom har de sakkunniga anfört

bland annat följande.

Skolkommissionen räknade, som tidigare nämnts, med att övningsskolan

skulle påbyggas med gymnasium, men något förslag härom framlades icke

för riksdagen. De sakkunniga anser emellertid, att frågan måste bli föremål

för prövning, då en ny lärarhögskola planeras. Om väsentliga pedagogiska

fördelar kan vinnas med ett gymnasium anknutet till övningsskolan, måste

dessa vägas mot eventuella nackdelar av administrativ eller ekonomisk art.

De pedagogiska fördelarna är påtagliga och har redan framhållits i skolkommissionens

betänkande om den första lärarhögskolan. Det faller sig

naturligt, att lärarhögskolan »blir i tillfälle att fullfölja såväl undervisningsmetoder

som psykologiska iakttagelser alltifrån den första skolåldern till

skolans högstadium» och »genom att lärarhögskolan fullt självständigt disponerar

över lästider, undervisningsavdelningarnas sammansättning och

lärarnas arbetsfördelning kan också klasserna på ett betydligt effektivare

sätt än eljest utnyttjas för utbildningen». Det måste innebära en väsentlig

fördel att kunna utnyttja övningsskolans gymnasium för undervisningsövningar.

Metodiklektorernas fyllnadstjänstgöring kan förläggas dit, varigenom

mycken tidsspillan undvikes. Det skulle till och med vara tänkbart,

att gymnasiet kunde helt avvara egna lektorer i ämnen med endast ett fåtal

lärarkandidater, (t.ex. kristendomskunskap, klassiska språk, franska) eftersom

metodiklektorerna i sådana ämnen måste ha en relativt omfattande

fyllnadstjänstgöring. Det kan förväntas, att pedagogisk försöksverksamhet

i viss utsträckning blir förlagd till lärarhögskolornas övningsskolor i likhet

med vad fallet varit med seminariernas övningsskolor. I den mån sådan

försöksverksamhet berör gymnasiestadiet kan den mycket lättare förläggas

till ett gymnasium direkt under lärarhögskolans administration än till ett

samverkande läroverk.

De sakkunniga har efter övervägande av gymnasiefrågan ur administrativa

och ekonomiska synpunkter funnit, att starka skäl talar för att

övningsskolan bör omfatta även gymnasium och förordar att ett treårigt

gymnasium med allmän linje, latinlinje och reallinje upprättas inom övningsskolan

som en påbyggnad på det obligatoriska skolstadiet. Det förutsättes

dock, att ifrågavarande stadsdel verkligen behöver ett nytt gymnasium

eller att man kan utnyttja redan befintligt eller planerat gymnasium.

Det bör upprättas oberoende av vilket alternativ, som väljes beträffande

omfattning och organisation av övningsskolans låg- och mellanstadium.

c) Personalbehov för övningsskolan

I det följande återgives dels sammanfattningsvis den av de sakkunniga

beräknade omfattningen av övningsskolan vid följande olika utbildningsalternativ,

nämligen 60 ämneslärare, 48 mellanskollärare och 48 småskollärare

(60—48—48), 60 ämneslärare, 96 mellanskollärare och 0 småskollärare

(60—96—0) samt 60 ämneslärare, 96 mellanskollärare och 48 småskollärare

(60—96—48), dels och sammanställningar i anslutning till de

olika alternativen av det personalbehov, som övningsskolan enligt de sakkunnigas

beräkningar bör ha.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959 19

1) Alternativ 60—J+8—48.

Övningsskolans omfattning

Klass 1—3............................. 10 avdelningar

» 4—6 ............................. 10 »

» 7—9 ............................. 15

Ring I—III ............................ 9 »

Hjälpklass ............................. 2 »

Summa 46 avdelningar

Personalbehov

Befattning Lönegrad

1 rektor vid övningsskolan (gymnasiet och högstadiet)...... Bp 1

1 rektor vid övningsskolan (mellan- och lågstadiet) förslagsvis ABp 231

9 lektorer vid övningsskolan.............................. Ao 26

13 adjunkter ............................................ Ao 23

1 lärare i musik ........................................ Ao 20

3 lärare i gymnastik med lek och idrott.................... Ao 20

1 lärare i teckning ...................................... Ao 20

23 övningsskollärare...................................... Ao 19

5 folkskollärare ......................................... Ao 19

1 lärare i kvinnlig slöjd.................................. Ao 17

1 lärare i manlig slöjd................................... Ao 17

1 lärare i hemkunskap .................................. Ao 13

1 vaktmästare .......................................... Ao 8

1 värmeskötare ......................................... Ae 8

1 kanslibiträde.......................................... Ae 7

Det antal veckotimmar i läroämnen, som enligt denna personalförteckning

skall bestridas av lektorerna i högstadiets metodik och av icke ordinarie

lärare, motsvarar enligt de sakkunnigas beräkningar omkring 3 hela

tjänster på enhetsskolans högstadium och 3 på gymnasiet.

Det antal veckotimmar i övningsämnen, som kommer att behöva bestridas

av icke ordinarie lärare, uppgår till omkring 20 i teckning, 15 i musik

(förutom all instrumentalmusik i både övningsskolan och den egentliga

lärarhögskolan), 15 i gymnastik, manlig slöjd och kvinnlig slöjd och 25 i

hemkunskap och hushållsgöromål. Om gymnasium icke skall ingå i övningsskolan,

räknar de sakkunniga med att de två rektorstjänsterna ersättes av

en tjänst i lönegrad ABp 26 och vidare med att personalförteckningen mins
-

kas med

9 lektorer .............................................. Ao 26

4 adjunkter ............................................ Ao 23

1 lärare i gymnastik med lek och idrott.................... Ao 19

Anlagen lönegrad att användas vid kostnadsberäkningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

2) Alternativ 60—96—0.

Övningsskolans omfattning

Klass 3—6 ............................. 20 avdelningar

» 7—9 ............................. 15 »

Ring I—III ............................ 9 »

Hjälpklass ...................... 2_»

Summa 46 avdelningar

Befattning

Personalbehov

1 rektor vid övningsskolan (gymnasiet och högstadiet)......

1 rektor vid övningsskolan (mellan- och lågstadiet) förslagsvis

9 lektorer vid övningsskolan..............................

13 adjunkter ............................................

1 lärare i musik ........................................

3 lärare i gymnastik med lek och idrott...................

1 lärare i teckning ......................................

23 övningsskollärare......................................

5 folkskollärare .........................................

2 lärare i kvinnlig slöjd..................................

2 lärare i manlig slöjd...................................

1 lärare i hemkunskap ..................................

1 vaktmästare ..........................................

1 värmeskötare .........................................

1 kanslibiträde..........................................

Lönegrad

Bp 1

ABp 231

Ao 26

Ao 23

Ao 20

Ao 20

Ao 20

Ao 19

Ao 19

Ao 17

Ao 17

Ao 13

Ao 8

Ae 8

Ae 7

Det antal veckotimmar i läroämnen, som enligt denna personalförteckning

skall bestridas av lektorerna i högstadiets metodik och av icke ordinarie

lärare, beräknas av de sakkunniga motsvara omkring 3 hela tjänster

på enhetsskolans högstadium och 3 på gymnasiet.

Det antal veckotimmar i övningsämnen, som kommer att behöva bestridas

av icke ordinarie lärare uppgår till omkring 30 i teckning, 25 i musik

(förutom all instrumentalmusik i både övningsskolan och lärarhögskolan),

omkring 15 i gymnastik, 20 i manlig slöjd, 20 i kvinnlig slöjd och 30 i hemkunskap

och hushållsgöromål.

Om gymnasium icke skall ingå i övningsskolan, beräknar de sakkunniga

samma förändringar i personalbehovet, som vid närmast föregående alternativ

angivits.

1 Antagen lönegrad att användas vid kostnadsberäkningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

21

3) Alternativ 60—96—4<§.

Klass 1—3

» 4—6

» 7—9

Ring I—III

Hjälpklass

Övningsskolans omfattning

......................... 12 avdelningar

......................... 18 »

......................... 15 »

......................... 9 »

......................... 2 »

Summa 56 avdelningar

Personalbehov

Befattning Lönegrad

1 rektor vid övningsskolan (gymnasiet och högstadiet)...... Bp 1

1 rektor vid övningsskolan (mellan- och lågstadiet) förslagsvis ABP231

9 lektorer vid övningsskolan.............................. Ao 26

13 adjunkter ............................................ Ao 23

2 lärare i musik ........................................ Ao 20

3 lärare i gymnastik med lek och idrott.................... Ao 20

1 lärare i teckning ...................................... Ao 20

33 övningsskollärare...................................... Ao 19

5 folkskollärare ......................................... Ao 19

2 lärare i kvinnlig slöjd.................................. Ao 17

2 lärare i manlig slöjd................................... Ao 17

1 lärare i hemkunskap .................................. Ao 13

1 vaktmästare .......................................... Ao 8

1 värmeskötare ......................................... Ao 8

1 kanslibiträde.......................................... Ae 7

1 kontorsbiträde ........................................ Ae 5

Det antal veckotimmar i läroämnen, som med denna personalförteckning

skall bestridas av lektorerna i högstadiets metodik samt av icke ordinarie

personal, beräknas motsvara omkring 3 hela gymnasietjänster och 3 hela

tjänster på enhetsskolans högstadium.

Även i övningsämnena kommer ett betydande antal veckotimmar att

behöva bestridas av icke ordinarie lärare; omkring 35 i teckning, all undervisning

i instrumentalmusik (både i övningsskolan och lärarhögskolan),

omkring 30 veckotimmar i gymnastik, 20 i manlig slöjd, 20 i kvinnlig slöjd

och 30 i hemkunskap och hushållsgöromål.

Om gymnasium icke skall ingå i övningsskolan, torde personalförteckningen

ändras på följande sätt. De två rektorstjänsterna ersättes av en

tjänst i lönegrad ABp 26, varjämte följande befattningshavare bortfaller

1 Antagen lönegrad alt användas vid kostnadsberäkningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

9 lektorer i övningsskolan................................ Ao 26

4 adjunkter ............................................ Ao 23

1 lärare i gymnastik med lek och idrott.................... Ao 20

1 kontorsbiträde ........................................ Ae 5

Därjämte anser de sakkunniga att värmeskötartjänsten torde kunna

överföras på icke-ordinarie stat.

d) Lokalbehov för övningsskolan

De sakkunniga har icke ansett det nödvändigt att genomföra en beräkning

av övningsskolans lokalbehov för varje i det föregående omnämnt

alternativ utan har begränsat sig till ett större, nämligen alternativet

60—96—48 med 47 klasser av enhetsskola samt dessutom gymnasium, och

ett mindre, alternativet 60—96—0 med 37 klasser av enhetsskola men utan

gymnasium. För övningsskolans del är emellertid lokalbehovet för detta

alternativ detsamma som för alternativet 60—48—48. Dessutom har ett

kompletterande alternativ, avseende endast låg- och mellanstadium, beräknats.

Detta senare gäller dock endast ett av de ifrågasatta förläggningsalternativen

i Malmö och diskuteras i betänkandet i samband med diskussionen

av själva förläggningsfrågan. Det bör observeras, att i det större alternativet

räknats med gymnastiklokaler även för den egentliga lärarhögskolans

behov.

Det beräknade lokalbehovet enligt de nämnda båda alternativen återges

här sammanfattningsvis.

Övningsskolans lokalbehov enligt

det större alternativet

Förutsättningen är att övningsskolan omfattar sammanlagt 56 klassavdelningar.

De sakkunniga anser det uteslutet, att samtliga dessa avdelningar inrymmes

i en och samma byggnad och bildar en enda administrativ enhet. Den

naturliga uppdelningen anses bli i dels en enhet omfattande låg- och mellanstadiet

jämte hjälpklasserna samt läskliniken dels en enhet omfattande

högstadiet och gymnasiet. Det förutsättes, att vardera enheten får sin

egen rektor.

Övningsskolans gymnasie- och högstadiedel kommer under angivna förutsättningar

att omfatta 24 klasser med sammanlagt högst (9 X 30 + 15 X

25 =) 645 elever, mellan- och lågstadiedelen 32 klasser med högst (30 X

25 + 2 X 10 å 15 =) 775 elever.

Vid beräkningen av lokalbehovet har förutsatts, att de båda enheterna

endast har vissa institutioner gemensamma.

Lokalbehovet för övningsskola, omfattande på lågstadiet 12, mellanstadiet

18, högstadiet 15 och gymnasiet 9 klassavdelningar samt 2 hjälp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959 23

klasser och läsklinik blir enligt de sakkunnigas beräkningar sammanfattningsvis

följande.

1. Låg- och mellanstadiedelen 2 955 to2, 2. Högstadie- och gymnasiedelen

A 180 me, 3. Gemensamma lokaler A 065 m*. Sammanlaqd qolvyta beräknas

till 11 150 m\

Vaktmästarbostäder, luftskyddsrum samt utrymmen för panncentral, elcentral,

sopor etc. är ej medräknade.

Övningsskolans lokalbehov enligt

det mindre alternativet

Förutsättningen för beräkningen är att övningsskolan omfattar 5 parallellavdelningar

av var och en av klasserna 3—9 (35 avdelningar), 2 hjälpklasser

och läsklinik. Sammanlagd erforderlig golyta utgör 6 625 m2.

Vaktmästarbostäder samt källarutrymmen har ej medräknats.

Byggnadsstyrelsen har kostnadsberäknat byggnadsföretagen enligt båda

alternativen. Kostnaden enligt det större har preliminärt beräknats till 9,7

miljoner kronor och enligt det mindre till 5,8 miljoner kronor.

Remissyttranden

Beträffande de avgivna remissyttrandena torde få hänvisas till propositionen

s. 41—44.

Förläggningsort m. m.

Av de sakkunniga redovisade alternativ

a) Allmänna synpunkter

I de diskussioner, som tidigare förts rörande förläggningen av en lärarhögskola

till Lund eller Malmö, har förutsatts, att man för lärarutbildningen

skulle kunna utnyttja båda städernas skolväsen, oberoende av om

själva lärarhögskolan placerades i Lund eller i Malmö. Som stöd för denna

uppfattning, som kan synas naturlig med tanke på de utmärkta kommunikationerna

mellan de båda städerna, kan man åberopa exempel från universitetsutbildningen,

speciellt den medicinska. Man kan också peka på att

åtskilliga yrkesarbetande personer har sitt arbete i den ena staden och bor

i den andra. Exempel saknas ej heller på att båda städernas skolväsen har

utnyttjats vid lärarutbildning; läsåret 1947/48 förläde sålunda folkskoleseminariet

i Lund alla sina undervisningsövningar i externa övningsklasser

till folkskoleväsendet i Malmö.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

De sakkunniga har emellertid valt att betrakta vardera stadens skolväsen

för sig som underlag för lärarhögskolans praktiska lärarutbildning och

anför härom.

Erfarenheterna från ämneslärarutbildningen vid lärarhögskolan i Stockholm

visar, att metodiklektorernas tjänstgöring blir särdeles betungande

genom att den är splittrad på flera läroanstalter och att man har att räkna

med åtskillig spilltid på grund av förflyttningar och schemasplittring. Att

en lärarhögskola i den ena staden mera regelbundet utnyttjar skolväsendet

i den andra bör därför så vitt möjligt undvikas. Vid undersökningen av möjligheten

att förlägga en lärarhögskola till Lund respektive Malmö har de

sakkunniga följaktligen helt bortsett från möjligheten att utnyttja övningsklasser

inom den andra stadens skolväsen.

b) Lund som förläggningsort

Enligt ett år 1951 träffat avtal mellan å ena sidan Kungl. Maj:t och

kronan och å den andra sidan Malmöhus läns landsting skall landstinget

successivt övertaga nuvarande folkskoleseminariets tomt (kvarteret Seminariet)

i Lund jämte därå befintliga byggnader senast år 1969. Som ny

tomt för folkskoleseminariet eller en eventuell lärarhögskola har Lunds

stad erbjudit staten med äganderätt och såsom gåva stadsägan 1630, omfattande

cirka 50 000 m2 å ett område norr om Tunavägen inom stadsdelen

Helgonagården i nordöstra delen av staden.

Som övningsskola för en blivande lärarhögskola har Lunds stad erbjudit

den skolanläggning, som planerats på stadsägan 410 m. fl. inom kvarteret

Galjevången, den s. k. Tunaskolan, belägen tämligen nära nyssnämnda

stadsäga. Denna skolanläggning skall omfatta såväl fullständig enhetsskola

som statligt gymnasium, nämligen det till Lund förlagda försöksgymnasiet,

som tills vidare är anknutet till folkskoleseminariet. Tomtens storlek uppgår

till 62 900 nr.

För Tunaskolan föreligger redan av skolöverstyrelsen godkänd lokalbehovsprövning

samt därpå grundade skissritningar. Planeringen har emellertid

icke kunnat ske med tanke på att skolan skulle fungera som övningsskola.

Den har beräknats för 3-årigt gymnasium med 4 linjer (= 12 klassavdelningar)

samt enhetsskola omfattande, förutom 3 specialklasser, 3

parallellavdelningar inom varje klass (= 30 klassavdelningar).

Skall Tunaskolan organiseras som övningsskola, måste högstadiet under

alla förhållanden utökas från 3 till 5 parallellavdelningar, d. v. s. med 6

klassavdelningar. Däremot behöver man ej räkna med dubblering av någon

gymnasielinje. Låg- och mellanstadiedelen är tillräcklig för de sakkunnigas

alternativ 60—48—48 men skulle behöva utvidgas med 12 klassavdelningar,

om man t. ex. väljer en mot alternativet 60—96—48 svarande större övningsskola.

Lunds stad är beredd att verkställa erforderliga ändringar i

Tunaskolans organisation, så att denna överensstämmer med det alternativ,

som kan komma i fråga, och har för den skull uppskjutit arbetet med de

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

25

definitiva ritningarna över Tunaskolan, tills beslut om lärarhögskolans

placering föreligger. Staden är dessutom beredd medgiva att själva lärarhögskolans

byggnader placeras inom samma tomtområde i kvarteret Galjevången

som Tunaskolan, därest beslut fattas om att lärarhögskolan förlägges

till Lund.

Om den framtida organisationen av skolväsendet i

Lund anför de sakkunniga bland annat, att försöksverksamhet med enhetsskola

påbörjades i Lund läsåret 1957/58 och kan beräknas ha nått

klass 7 läsåret 1959/60 samt vara fullt genomförd från och med läsåret

1961/62.

För en bedömning av möjligheterna att förlägga en lärarhögskola till

Lund har de sakkunniga ansett det vara nödvändigt att skaffa sig en uppfattning

om den sannolika utvecklingen av den statliga gymnasieorganisationen

i staden. De har beträffande detta spörsmål anfört

bland annat följande.

Lund har tre gymnasier, av vilka två är statliga och ett privat. Rekryteringen

till gymnasierna av elever, mantalsskrivna inom staden, är anmärkningsvärt

hög, 24,4 procent, medan den för riket i dess helhet beräknas vara

11,35 procent. Då det är mycket svårt att avgöra vilken roll Lunds Privata

Elementarskola, som hösten 1957 hade 23 gymnasieavdelningar, kommer

att spela i sammanhanget, torde man få nöja sig med en uppskattning av

de statliga gymnasiernas minimiorganisation. Så långt man för närvarande

kan bedöma utvecklingen, synes den statliga gymnasieorganisationen i

Lund komma att omfatta 27 avdelningar av treårigt gymnasium. Enligt

de beräkningar och överväganden, som de sakkunniga redovisat, kan alltså

den statliga gymnasieorganisationen i Lund förväntas bli fullt tillräcklig

för en utbildning av minst 60 ämneslärare per år.

De sakkunniga har även beräknat antalet klassavdelningar

inom det kommunala skolväsendet och de under avveckling

varande statliga 4- och 5-åriga realskollinjerna för åren 1958/1966 på

grundval av material, som ställts till utredningens förfogande av skoldirektören

i Lund, samt uppgifter från läroanstalternas kataloger. Resultatet

redovisas i tabellform.

Beträffande dessa beräkningar har de sakkunniga anfört följande.

Som de sakkunniga tidigare visat, behöver lärarhögskolan disponera 15

interna och 15 externa högstadieklasser för ämneslärarutbildningen och 4

respektive 2 externa högstadieklasser för klasslärarutbildningen, om 96 respektive

48 mellanskollärare per år skall utbildas. Med nuvarande lokalutrymmen

kan på Katedralskolan placeras 18 gymnasieavdelningar och 11

högstadieavdelningar (ytterligare ett par, om ämncsrumssystem skulle tilllämpas).

Om anordningar kunde vidtagas för att samtliga 15 för ämneslärarutbildningen

erforderliga klasser kunde placeras vid Katedralskolan,

skulle antalet handledarklasser på högstadiet kunna inskränkas till de 4 eller

2, som erfordras för mellanskollärarutbildningen. Intet hindrar emellertid,

att även serieövningar för ämneslärarkandidater förlägges till särskilda

handledarklasser, om antalet högstadieklasser vid det samverkande liiro
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

verket ej blir fullt tillräckligt. Frånsett 9 y-avdelningarna (2 sådana har

inräknats i övningsklasserna) kommer lärarhögskolan att t. ex. läsåret

1963/64 behöva utnyttja högst 32 av Lunds stads 71 högstadieklasser (däri

inberäknade 5 klasser 10 och en klass 11). 24—28 av dessa klasser kan

beräknas ingå i övningsskola och samverkande läroverk. Eftersom icke ens

hälften av klasserna kommer att behöva anlitas, får högstadiet i Lund anses

vara fullt tillräckligt för lärarhögskolans behov.

Antalet erforderliga låg- och mellanstadieavdelningar har enligt ett

mindre alternativ (60—48—48) och ett större (60—96—48) sammanställts

i en tabell (tab. 9) med antalet i Lund befintliga klassavdelningar läsåret

1963/64. Av tabellen framgår, att nämnda läsår 19 respektive 21 av lågstadiets

67 klassavdelningar skulle behöva tagas i anspråk för lärarutbildningen

och 19 respektive 36 av mellanstadiets 56 avdelningar. Däri är också

de interna övningsklasserna inräknade, vilka undervisas av för lärarutbildning

särskilt utvalda övningsskollärare. Tabellen ger också besked om hur

stor del av antalet befintliga avdelningar av det kommunala skolväsendet,

som behöver utnyttjas i form av externa handledarklasser. För lågstadiet

behöver 9 av 57 respektive 9 av 55 utnyttjas, beroende på om det mindre

eller större utbildningsalternativet väljes. För mellanstadiet är motsvarande

uppgifter 9 av 46 respektive 18 av 38.

Skolväsendet i Lund utgör enligt de sakkunnigas bedömande ett tillräckligt

underlag för klasslärarutbildning även enligt det mera omfattande

alternativet. Som tidigare framhållits anser de sakkunniga, att det mindre

(60—48—18) i första hand bör komma i fråga.

Innan de sakkunniga därefter övergår till att diskutera skäl för och

emot Lund som förläggningsort för den andra lärarhögskolan, finner

de det nödvändigt att konstatera, att tillgången på övningsklasser, framför

allt statliga gymnasieklasser, kan bli otillräcklig, om man i en framtid skulle

vilja utöka utbildningskapaciteten av ämneslärare. Man kan enligt de sakkunnigas

mening icke på nuvarande stadium med säkerhet avgöra, huruvida

en dubblering av vissa metodiklektorat skulle väsentligt underlätta ett

Tab. 9. Översikt över antalet i Lund bejintliga låg- och mellanstadieklasser

läsåret 1963/64 samt det antal avdelningar som enligt två olika

alternativ skulle behöva utnyttjas av en lärarhögskola

Stadium

Alternativ

60—48—48

Alternativ

60—96—48

Totala antalet

klassa vd.

Antalet för lärar- utbildn. utnytt- jade klassavd.

Totala antalet

klassavd.

Antalet för lärar- utbildn. utnytt- jade klassavd.

Statliga

Kommu-

nala

Interna

Externa

Statliga

Kommu-

nala

Interna

Externa

Lågstadiet (1—3) ...

1°

57

10

9

12

55

12

9

6

7

19

67

21

Mellanstadiet (4—6) .

1°

46

1°

9

18

38

18

18

56

19

56

36

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

27

anlitande av gymnasieorganisationen i Malmö, och de finner det knappast

vara realistiskt att räkna med möjlighet till ökning av utbildningskapaciteten

vid förläggning till Lund. Beträffande de sakkunnigas diskussion av

olika skäl för och emot Lund som förläggningsort torde få hänvisas till

propositionen.

Efter förhandlingar med representanter för Lunds stad har de sakkunniga

tillställt staden en promemoria, avsedd att läggas till grund för ett eventuellt

avtal om upprättande av en lärarhögskola i Lund.

I promemorian förutsättes att en lärarhögskola i Lund skall utbilda

ämneslärare och mellanskollärare (eventuellt även småskollärare), samt att

övningsskolan endast skall omfatta klasserna 3—9 (eventuellt även klasserna

1 och 2) med sammanlagt 37 klasser samt läsklinik. Därest lärarhögskolan

förlägges till Lund skulle staden enligt promemorian förplikta sig

att utan vederlag till Kungl. Maj:t och kronan med äganderätt överlåta

ett område om 49 996,2 m2 av stadsägan nr 1630 med läge och gränser

på sätt angives å en av stadsingenjörskontoret i Lund den 8 februari

1955 upprättad karta,

att fastigheten överlåtes fri från alla gravationer,

att helt bekosta uppförandet av byggnader av gängse kommunal standard

för en övningsskola omfattande klasserna 3—9 (eventuellt klasserna

1 och 2) jämte skolsociala lokaler (bespisning, läkarmottagning m. m.)

till vilka byggnader staten skall erhålla äganderätt,

att helt bekosta inredning av övningsskolan samt dess utrustning med

inventarier och möbler; allt av gängse kommunal standard,

att utan kostnad för statsverket svara för anläggning, underhåll och renhållning

av omgivande gatu- eller vägområden,

att organisera och bekosta undervisningen i yrkesteori och yrkespraktik i

övningsskolan,

att tillerkänna eleverna i övningsskolan samma skolsociala förmåner (t. ex.

skolfrukost, hälsovård, tandvård, skolbad, fria skolböcker) som övriga

enhetsskolelever i staden,

att sådana kommunala anslag, som avser undervisning utöver gällande timplan

(t. ex. stödundervisning, frivillig undervisning i instrumentalmusik,

ledning av fritidssysselsättning), även kommer övningsskolan till del,

att svara för inköp av böcker till skolbiblioteket på samma sätt som till

andra skolbibliotek i staden.

Enligt promemorian skulle statsverket i princip bekosta all undervisning

i övningsskolan; bränsle, lyse och vatten för övningsskolan samt allt underhåll

av övningsskolans lokaler, inredning, inventarier och möbelutrustning.

Drätselkammaren i Lund har meddelat de sakkunniga, att kammaren,

under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande, beslutat att i princip

acceptera de villkor, som angives i promemorian.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

Enligt kammarens mening synes det dock vara lämpligast att lärarhögskolan

förlägges till det för Tunaskolan avsedda området, d. v. s. att själva

lärarhögskolan och den därtill knutna övningsskolan placeras på samma

tomt. För den händelse överenskommelse härom träffas, förutsätter drätselkammaren,

att Kungl. Maj:t icke gör anspråk på stadsägan 1630 för tidigare

avsett ändamål.

Om Tunaskolan blir övningsskola, anser drätselkammaren att den även

bör omfatta försöksgymnasiet. Slutligen har drätselkammaren förklarat sig

beredd att under vissa förutsättningar låta uppföra och till staten överlämna

vissa idrottslokaler samt upplåta idrottsplats såsom förut nämnts.

c) Malmö som, förläggningsort

Beträffande den framtida organisationen av skolväsendet

i Malmö inhämtas ur de sakkunnigas betänkande följande.

I Malmö är enhetsskola endast införd i Limhamnsdistriktet men är där

fullt genomförd från och med läsåret 1958/59. En av Malmö stad gjord

anhållan att från och med läsåret 1956/57 få utvidga försöksverksamheten

med enhetsskola till ytterligare ett par överlärardistrikt har avslagits av

Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1956.

Om enhetsskola vore genomförd i Malmö läsåret 1962/63 skulle antalet

klassavdelningar på lågstadiet vara 368, på mellanstadiet 311, i klass 7

113, i klass 8 116, i klass 9 a och 9 g 61 samt i klass 9 y 61. Av klasserna

7, 8, 9 a och 9 g skulle alltså nämnda läsår finnas sammanlagt 290 avdelningar.

Såsom jämförelse kan nämnas att läsåret 1962/63 beräknas i

Lund antalet klassavdelningar på lågstadiet vara 67, på mellanstadiet 53

samt på högstadiet 87.

För närvarande finns i Malmö gymnasier vid högre allmänna läroverket

för flickor, högre allmänna läroverket för gossar, S:t Petri högre allmänna

läroverk (kommunalt gymnasium, vilket successivt förstatligas från och

med budgetåret 1958/59) och Slottsstadens samrealskola (kommunalt gymnasium).

Från och med budgetåret 1958/59 kommer även ett kommunalt

gymnasium att knytas till Johannes samrealskola. Vid samtliga gymnasier

utom det till Slottsstadens samrealskola knutna är såväl latinlinje, reallinje

som allmän linje representerade. I början på 1960-talet beräknas totala

antalet gymnasieavdelningar bli 57—69 (enbart treårigt gymnasium). Man

kan beräkna att hela gymnasieorganisationen i Malmö blir statlig. Den

kommer alltså att bli mer än dubbelt så stor som motsvarande organisation

i Lund och skulle rent teoretiskt räcka till för utbildning av omkring 130

ämneslärare per år.

Vid diskussionen av skäl för och emot en förläggning

till Mal m ö har de sakkunniga anlagt bland annat följande synpunkter.

Av redogörelsen för skolväsendets väntade utveckling i Malmö framgår,

att en lärarhögskola utan svårighet kan förläggas till Malmö. Sammanfattningsvis

kan sägas att Malmöalternativens styrka ligger just i det stora

antalet klassavdelningar på alla stadier, vilket medför att tillgången på

övningsklasser blir tillräcklig för samtliga utbildningsalternativ.

I början på 1960-talet beräknas specialklassorganisationen omfatta 67

avdelningar av klasserna 1—9.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

29

Vid förläggning av en lärarhögskola till Malmö har de sakkunniga ansett,

att två olika områden i staden skulle kunna ifrågakomma för högskolans

placering. Det ena är beläget förhållandevis centralt, i omedelbar närhet av

numera S:t Petri läroverk (»Realskolan») och stadsbiblioteket och med

stadens centrum lätt tillgängligt. Vid en placering av högskolan i detta

område har tre olika lösningar ansetts möjliga, i de sakkunnigas betänkande

benämnda alternativen Drotsen III a), Drotsen III b) och Drottsen II.

Det andra område, som enligt de sakkunnigas mening kan komma i fråga,

är beläget i stadsdelen Mellanheden i västra delen av staden, nära gränsen

till Limhamn.

På grundval av en skrivelse från Malmö stads fastighetskontor har skolöverstyrelsen

vid sidan av de förläggningsalternativ inom Malmö, som

redovisats av de sakkunniga, föreslagit ett tredje område, beläget i stadsdelen

Södervärn, omkring 700 meter sydost om Dalaplan och benämnt

Heleneholmsområdet.

Av en av fastighetskontoret upprättad promemoria angående nämnda

område inhämtas följande.

Heleneholmsområdet i Malmö kan sägas motsvara Tunaområdet i Lund

i den meningen att möjlighet föreligger att skapa en för den speciella verksamheten

särskilt avpassad anläggning.

Huvuddelen av Malmö stads bostadsbyggande de närmaste åren kommer

enligt föreliggande planer att förläggas till den region, där Heleneholmsområdet

är beläget. Inom regionen finns eller planeras nya bostadsområden

för omkring 37 000 personer enligt följande sammanställning.

Bostadsområde

Påbörjas

Färdigt

Antal boende

Augustenborgsområdet ......

1951

6 000

Sevedsplansområdet ........

1954

2 000

Blekingsborgsområdet .......

1957

5 000

Almhögsområdet ...........

1959/60

5 000

Söderkullaområdet..........

...... 1960

inom 3 år

5 000

Nydalaområdet ............

...... 1960

inom 3 år

8 000

Hermodsdal (planeras) ......

5 500

36 500

Härutöver finnes äldre villaområden och planeras ytterligare områden för

egnahemsbebyggelse.

Heleneholmsområdet är enligt stadsplaneförslag den 13 februari 1957 helt

avsett för allmänna ändamål och utgör det centrum i regionen, i vilket för

regionen erforderliga allmänna byggnader skall förläggas. Av föreslagna

allmänna byggnader på området är värmeverk och skola för högstadiet och

gymnasium föremål för planläggning.

Områdets yta är cirka 23 har, varav cirka 7,3 har för närvarande upptages

av Ileleneholms idrottsplats.

Befolkningsunderlaget i området räcker till för det större utbildningsalternativet.

Avståndet till samverkande läroverk blir relativt kort. Restid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

per buss till högre allmänna läroverket för flickor är för närvarande 8—14

minuter samt per buss och spårvagn till högre allmänna läroverket för

gossar 14—20 minuter. Turtätheten för bussarna på Ystadvägen framför

Heleneholmsområdet är för närvarande 4 minuter vid rusningstid (eljest

7—8 min.). Tätare förbindelser kan förväntas med den ökade bebyggelsen.

Å Heleneholmsområdet skall år 1960 uppföras en skola med 12 klasser

för högstadium och 9 klasser för gymnasium. Inom Augustenborgsområdet

finnes en nybyggd låg- och mellanstadieskola med 11 klasser för lågstadiet

och 22 klasser för mellanstadiet.

Ytterligare skolor planeras å Almhögsområdet med 6 klasser, Nydalaområdet

med 27 klasser, Söderkullaområdet med 21 klasser, Hermodsdalsområdet

med 21 klasser och Blekingsborgsområdet med 9 klasser (lågstadiet).

Vid ett förläggande av lärarhögskolan till Heleneholmsområdet ifrågasätter

fastighetskontoret huruvida inte klasser för låg- och mellanstadiet

skulle kunna överföras dit från intilliggande planerade skolor inom Almhögsområdet

och eventuellt Nydalaområdet, så att en fullständig skolanläggning

erhålles, jämförbar med Tunaområdets i Lund.

För lärarhögskolan synes enligt fastighetskontoret — efter viss omdisponering

i planerna för området — en yta om 60 000 m2, belägen i Heleneholmsområdets

östra del vid Ystadvägen, Munkhättegatan och Eriksfältsgatan

samt med en större utsträckning längs Munkhättegatan, kunna

ställas till förfogande.

Remissyttranden

Klar ståndpunkt för Lund som förläggningsort intar universitets kanslern

ävensom mindre akademiska konsistoriet samt de humanistiska och

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Lund. Humanistiska

fakulteten betonar fördelarna med alternativet Lund i fråga om

den pedagogiska forskningsinstitutionen, då det för vetenskaplig forskning

fordras tillgång till ett vetenskapligt bibliotek.

Byggnadsstyrelsen förordar likaledes Lund och framhåller därvid främst

den stora fördelen att man där, obunden av befintliga byggnader, kan skapa

en för lärarhögskolans verksamhet särskilt avpassad anläggning. Generellt

anser styrelsen att samtliga av de sakkunniga redovisade Malmöalternativ

innebär vissa olägenheter av byggnadsmässig art. Klassrummen synes genomgående

vara för små och mer eller mindre omfattande ombyggnader

erfordras vid de befintliga skolorna.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser Lund vara att föredraga ur allmänna

lokaliseringssynpunkter.

Svenska seminarielärarföreningen anser ställningstagandet bli beroende

av den utbildningskapacitet man önskar ge den nya högskolan. Närheten

till universitetet ger emellertid enligt föreningens mening ett avgjort försteg

för Lund.

Lunds studentkår anser att avgörande måste vara möjligheterna dels att

bereda ett stort antal ämneslärare plats, dels ock att i framtiden ytterligare

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

31

kunna öka lärarhögskolans kapacitet för denna kategori. De sakkunniga

synes härvid enligt kårens mening ej ha beaktat Lunds framtida utveckling

som skolstad. Ej heller anses klara besked föreligga angående möjligheterna

att utnyttja gymnasieklasser i Lunds privata elementarskola. Studentkåren

framhåller även betydelsen av att de studerande vid lärarhögskolan får del

av de studentsociala förmåner, som erbjuder sig i Lund, och fäster stor

vikt vid frågan om bostäder för lärarhögskolans elever. Det erinras om att

det i Lund redan existerar en organisation för byggande av studentbostadshus,

varför bostadsfrågan där torde kunna lösas avsevärt smidigare än på

annat håll.

M a 1 m ö får visst företräde av länsstyrelsen i Malmöhus län med hänsyn

till att Drotsenalternativen — de enda länsstyrelsen anser böra komma

i fråga — från lokaliseringssynpunkt erbjuder en mycket central placering.

Liknande synpunkter anföres av länsarkitekten i Malmöhus län.

Majoriteten av länsskolnämnden i Malmöhus län anser, att de sakkunniga

i fråga om utbildningen av ämneslärare enligt Lundaalternativet räknat

med ett i verkligheten alldeles otillräckligt antal övningsklasser. Vidare

anses detta alternativ sakna erforderlig elasticitet med tanke på en eventuell

framtida utökning av högskolans kapacitet i fråga om nämnda lärarkategori.

Sammanfattningsvis talar enligt nämndens mening så starka skäl för

Malmö, att lärarhögskolan bör förläggas dit, under förutsättning att staten

vid förhandlingarna med Malmö stad kan uppnå fullt acceptabla villkor.

Någon slutlig ståndpunkt beträffande de olika alternativen inom Malmö

har nämnden ej tagit. Vid placering av lärarhögskolan inom Malmö stad

anser nämnden att man bör taga den största hänsynen till om övningsskolan

kan inpassas i stadens allmänna skolplanering.

Skolöverstyrelsen finner att lärarhögskolan kan förläggas till Lund endast

under förutsättning att gymnasieklasser även i Malmö utnyttjas för ämneslärarutbildningen.

Trots de starka skäl, som talar för Lund, finner sig överstyrelsen

med hänsyn till den begränsade tillgången på övningsklasser i

staden böra föreslå en förläggning av högskolan till Malmö. En förutsättning

synes dock enligt överstyrelsens mening vara, att försök med nioårig

enhetsskola genomföres i staden snarast möjligt.

Skolöverstyrelsen har förordat det av Malmö stads fastighetskontor framlagda

förslaget om en förläggning av högskolan till Heleneholmsområdet i

Malmö. För detta alternativ talar enligt överstyrelsen, att lokalerna för

övningsskolan från början kan planeras för sitt speciella ändamål och att

befolkningsunderlaget medger upprättande av ett gymnasium inom övningsskolan.

Läroverkslärarnas riksförbund slutligen förordar alternativet Drotsen

III b i Malmö främst med hänsyn till att förbundet anser det vara en

omöjlighet att placera det av de sakkunniga beräknade och förutsatta

antalet undervisningsserier vid samverkande läroverk i Lund.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

Kostnadsberäkningar

De sakkunniga har redovisat sammanfattande beräkningar av kostnaderna

för en lärarhögskola av olika storlek, såväl vad avser kostnaderna för

byggnader som för drift.

Byggnadskostnaderna har på begäran av de sakkunniga uppskattats av

byggnadsstyrelsen enligt två alternativ för själva lärarhögskolan och enligt

tre alternativ för övningsskolan. De sakkunniga har därutöver beräknat

kostnaderna för en övningsskola enligt ytterligare två alternativ.

Uppskattade kostnader för lärarhögskolans byggnader m. m.

Utbildnings
alternativ
-

Nettoyta Kostnader

60—96—48 ..................................... 4 600 m2 c:a 4,5 mkr

60—48—48 ..................................... 4 140 m2 c:a 4 mkr

60—96—0 4 140 m2 c:a 4 mkr

Uppskattade kostnader för övningsskolans byggnader m. m.

alternativ Övningsskolans omfattning Nettoyta Kostnader

60—96—48 Eullst. enhetsskola -f- gymnasium ..... 11 150 m2 c:a 9,7 mkr

60—96—48 Endast låg- och mellanstadium........ 5 000 m2 c:a 4,4 mkr

60—48—48 Fullst. enhetsskola + gymnasium ..... 10 050 m2 c:a 8,8 mkr

60—48—48 Endast låg- och mellanstadium........ 4 000 m2 c:a 3,5 mkr

60—96—0 Ofullst. lågstadium och utan gymnasium 6 625 m2 c:a 5,8 mkr

Vid sina beräkningar av de årliga driftkostnaderna har de sakkunniga

utgått från de för lärarhögskolan i Stockholm för budgetåret 1958/59 uppförda

olika anslagen. Utförliga kostnadsberäkningar har redovisats av departementschefen

.

Departementschefen

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

De riktlinjer för ordnandet av vissa lärargruppers egentliga yrkesutbildning,

som fastslogs vid 1950 års riksdag och sedan vidareutvecklats i betänkandet

och propositionen om den första lärarhögskolan, har varit grunden

för de sakkunnigas arbete, vilka nu framlagt förslag rörande en andra

lärarhögskola, förlagd till södra Sverige. De nu aktuella spörsmålen är närmast

av praktisk-organisatorisk natur.

De sakkunniga har uttalat, att de inte ansett sig böra betrakta den

nuvarande lärarhögskolans omfattning och organisation som helt bindande

för sina förslag rörande en andra högskola. Jag delar helt de sakkjinnigas

inställning i detta fall. Det är först och främst alldeles klart, att man noga

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

33

bör beakta de erfarenheter i olika avseenden, som kan ha gjorts vid den

forsta lärarhögskolan och rätta sig efter dem. Men även i övrigt kan avvikelser

från vad som gäller vid stockholmshögskolan vara motiverade. Jag

erinrar om att det i samband med riksdagsbeslutet 1954 underströks, att

den första lärarhögskolan i åtskilliga hänseenden måste få försökskaraktär.

Den betydelsefullaste avvikelse från den nuvarande lärarhögskolan, de

sakkunniga funnit sig böra föreslå, är, att en linje för utbildning a v

s m åskollärar e, baserad på studentexamen, skall inrättas vid den nya

högskolan. Såsom framgått av redogörelsen för de sakkunnigas betänkande

är förutsättningarna för att genomföra ett dylikt förslag nu andra än de

varit vid tidigare tillfällen, då denna sak diskuterats. Det gäller främst i

fråga om förutsättningarna för en tillfredsställande rekrytering till en dylik

linje. Den ovisshet som vid 1950-talets början fanns på denna punkt råder

inte längre. På grundval av den starka tillströmningen av studenter till den

nuvarande småskollärarutbildningen — hösten 1958 hade 38,3 procent av

samtliga i första klassen på småskollärarlinje intagna elever avlagt studentexamen

■—- kan man med de sakkunniga våga antaga att rekryteringen till

eu dylik linje vid lärarhögskola skall bli fullt tillfredsställande. Eftersom

vidare meningen är att byggnaderna för den andra lärarhögskolan skall

uppföras från grunden, kommer lokalsvårigheter inte att utgöra hinder för

upprättande av en småskollärarlinje.

Vad frågans principiella sida beträffar — alltså huruvida småskollärarulbildning

överhuvudtaget skall förläggas till lärarhögskola — vill jag först

erinra om att 1954 års riksdag som sin mening uttalade, att slutlig ställning

till frågan om förläggning av småskollärarutbildning till lärarhögskolan icke

borde tagas, förrän erfarenhet vunnits av lärarhögskolans verksamhet. Därmed

avsågs i första hand att ställning icke då borde tagas mot förslaget att

en för blivande småskollärare avsedd förberedande kurs efter realexamen

och därpå grundad tvåårig utbildning skulle förläggas till lärarhögskola och

att således endast aspiranter med studentexamen skulle komma i fråga vid

sådan utbildningsanstalt. Någon negativ ställning till tanken att blivande

småskollärare med studentexamen skulle kunna få sin utbildning vid lärarhögskola

har från statsmakternas sida icke tagits. Att högskolemässig utbildning

av småskolläraraspiranter, som avlagt studentexamen, i varje fall

försöksvis bör prövas, finner jag vara fullt i överensstämmelse med riksdagens

och Kungl. Maj:ts tidigare intagna ståndpunkt. De erfarenheter som

därvid skulle vinnas torde, tillsammans med erfarenheter av den från och

med läsåret 19(31/02 treåriga småskollärarutbildningen, ganska snart kunna

läggas till grund för bedömning av i vilken utsträckning småskollärarutbildning

lämpligen bör vara förlagd till lärarhögskola och i vilken utsträckning

andra ntbildningsformer bör anlitas.

EU huvudskäl för upprättande av lärarhögskolor är den växelverkan

mellan forskning och praktisk lärarutbildning som där kan förväntas äga

rum. Under erinran härom och om att lågstadiets problem inte är av mindre

betydelse för den pedagogiska forskningen än andra stadiers tillstyrker jag

de sakkunnigas förslag ad eu småskollärarlinje för aspiranter, som avlagt

student examen, inrättas vid den andra lärarhögskolan samt att denna linje

träder i verksamhet samtidigt som utbildningen av mellanskollärare tager

sin början. Antalet ärligen intagna aspiranter bör under de första åren

vara 48, fördelade med hälften på höst- och hälften på vårterminen. El bildningen

bör liksom för mellanskollärarnas del omfatta fyra terminer vid hög
3

— Hi-han(j till riksdagens protokoll 1 UöU. (} sand. AV 77

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 195!)

skolan och en termins praktiktjänstgöring. Den sistnämnda bör infalla mellan

andra och tredje terminen vid högskolan. Tim- och kursplaner samt

övriga bestämmelser rörande denna utbildning bör utarbetas i den ordning

jag senare ämnar föreslå.

Medan frågan om småskollärarutbildningens förläggning till lärarhögskola

enligt de sakkunnigas mening kan diskuteras, anser de, att det inte

råder någon tvekan om att den nya lärarhögskolan skall utbilda ämneslärare

och mellanskollärare. Med hänsyn till att den för närvarande mest

angelägna uppgiften är att utbilda ämneslärare, har de dock övervägt, om

inte högskolan skulle kunna starta med enbart ämneslärarutbildning. Av

vad jag nyss framhållit i fråga om småskollärarut bildningen framgår, att

jag lika litet som de sakkunniga accepterar en sådan tanke, vilken i själva

verket strider mot lärarhögskolans idé. I denna ligger nämligen att ämneslärare

och klasslärare skall utbildas vid samma utbildningsanstalt. Såtillvida

har jag dock tagit fasta på de sakkunnigas tankegång, att jag låtit

undersöka möjligheterna att — i avvaktan på att lokaler för en fullständig

lärarhögskola hinner färdigställas — i provisoriska former anordna utbildning

av ämneslärare enligt vid lärarhögskola tillämpade grunder. Det har

därvid visat sig, att dylik utbildning för högst 60 ämneslärarkandidater

skulle kunna ordnas redan från och med höstterminen 1960. Skälet för att

vidtaga en sådan åtgärd är, som de sakkunniga framhållit, angelägenheten

av att snarast möjligt öka ämneslärarutbildningen. I samband med frågan

om lärarhögskolans förläggning återkommer jag till möjligheten att anordna

provisorisk utbildning av det slag jag nu nämnt.

Såväl i fråga om införandet av en småskollärarlinje som beträffande antalet

aspiranter vid en sådan råder överensstämmelse mellan de sakkunnigas,

flertalet remissmyndigheters och min uppfattning. När det gäller utbildningskapaciteten

i övrigt — en fråga i vilken remissinstanserna

har delade meningar — kan jag emellertid inte helt ansluta mig till de

sakkunnigas uppfattning, vilken jag här i korthet skall erinra om.

Beträffande mellanskollärarutbildningen åberopar de sakkunniga erfarenheterna

från lärarhögskolan i Stockholm, som säges visa, att en utbildning

av 96 mellanskollärare per år är lämplig från såväl pedagogiska som organisatoriska

synpunkter. Om utbildning av 48 småskollärare tillkommer,

anser de sakkunniga dock att det kan ifrågasättas, huruvida inte en reduktion

av mellanskollärarkandidaternas antal vore motiverad, så att den årliga

intagningen visserligen komme att bibehållas vid 96 men fördelades med 48

på en var av de båda kategorierna. De sakkunniga tvekar att förorda en

årlig intagning av 96 + 48 klasslärarkandidater av organisatoriska skäl och

anför som särskild motivering för denna ståndpunkt, att en sådan utbildningskapacitet

svarar mot kapaciteten hos två folkskoleseminarier och att

någon brist på klasslärare icke kommer att föreligga med den utbildningskapacitet

vi redan förfogar över. De sakkunniga förordar på denna grund i

första hand en intagning av 48 + 48 klasslärarkandidater men anser det

lämpligt, att lärarhögskolans lokaler dimensioneras för en årlig utbildningskapacitet

av 96 + 48 klasslärare. Skillnaden i lokalutrymmen blir, som de

sakkunniga påvisar, förhållandevis ringa.

I fråga om ämneslärarlinjen föreslår de sakkunniga, efter övervägande av

olika omständigheter, att den skall få samma utbildningskapacitet som

ämneslärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm, d. v. s. omkring 60 årligen

utexaminerade. Om man av något skäl skulle gå ifrån detta tal, har de sak
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

35

kunniga närmast funnit en utökning motiverad med hänsyn främst till att

den undervisning i metodik, som under alla omständigheter fordras för

utbildning av 60 ämneslärare, skulle kunna utnyttjas för utbildning av betydligt

fler lärarkandidater utan större kostnader.

De sakkunnigas ställningstagande till frågan om mellanskollärarlinjens

kapacitet synes mig vara präglat av för stor bundenhet vid den förebild som

stockholmshögskolan utgör och av en för långt gående försiktighet i bedömningarna.

Man bör nämligen beakta att, innan utbildningsverksamheten vid

en ny högskola kommer i gång, ytterligare erfarenheter rörande såväl utbildning

som organisation hinner samlas från den i verksamhet varande

lärarhögskolan. God förberedelsetid kommer också att stå till buds innan

den nya lärarhögskolan startar. Vidare måste självfallet resurserna anpassas

efter utbildningens omfattning. Det finns därför knappast anledning att

befara, att eu ökning av utbildningskapaciteten i jämförelse med den nuvarande

lärarhögskolans från 96 klasslärare till 144, d. v. s. i realiteten med

de 48 småskollärarkandidaterna, skulle medföra sådana svårigheter, att den

inte kunde genomföras från skolans start, om ökningen i och för sig skulle

vara önskvärd.

När de sakkunniga som motivering för en till 48 mellanskollärarkandidater

begränsad intagning anför, att den nuvarande utbildningskapaciteten

av klasslärare är tillräcklig, synes de ha förbisett det viktigaste skälet

för att ökad kapacitet verkligen i och för sig framstår som önskvärd, nämligen

behovet av en förbättrad lärarutbildning, det skäl som också ligger

bakom beslutet om lärarhögskolor. Meningen är ju att ersätta seminarieutbildningen

av mellanskollärare med utbildning vid lärarhögskolor, inte

att komplettera den. Naturligtvis skall seminariernas utbildningskapacitet

inte heller förbli opåverkad av tillkomsten av lärarhögskolor utan begränsas

i samma mån som utbildningen kan överflyttas till de senare.

Jag förordar, att den andra lärarhögskolans byggnader dimensioneras så,

att en ärlig utbildning av 144 klasslärare kan ske samt att denna utbildningskapacitet

tages i anspråk från skolans start på så sätt, att 96 mellanskollärare

och 48 småskollärare utbildas. Jag ämnar anföra ytterligare skäl

för en dylik utbildningskapacitet i det följande.

När jag nu övergår till spörsmålet om ämneslärarutbildningens omfattning

vid den andra lärarhögskolan vill jag, ehuru någon påminnelse därom

knappast behövs, först framhålla, att situationen i fråga om denna lärarkategori

delvis är en annan än beträffande de förut behandlade. Det föreligger

ett stort behov av ökade utbildningsmöjligheter för ämneslärare,

vilket klart illustreras av den s. k. provårskön. I väntan på praktisk utbildning

vid lärarkursläroverken beräknas för närvarande bortemot 2 000 lärare

befinna sig. Mot denna bakgrund har jag också funnit det angeläget att,

som nyss berördes, snarast möjligt få till stånd en provisorisk utbildning av

ämneslärare i anslutning till den blivande lärarhögskolan. Förhållandena

på detta område gör det också mycket angeläget att den nya lärarhögskolan

i fråga om ämncslärarutbildning får den största utbildningskapacitet som

med hänsyn till utbildningens effektivitet är försvarlig.

De sakkunniga själva, skolöverstyrelsen, läroverkslärarnas riksförbund

och Lunds studentkår har framhållit angelägenheten av att ökade utbildningsmöjligheter

för ämneslärare erhålles. De sakkunniga har emellertid,

när det gäller den andra lärarhögskolan, icke velat sträcka sig liingre än till

att föreslå eu årlig utbildning av 60 lärarkandidater och uttalat, alt eu

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

ökning härutöver inte bör komma i fråga förrän ytterligare erfarenhet vunnits

av lärarhögskoleutbildning. Ingen av de nämnda remissinstanserna har

heller direkt förordat någon ökning utöver de sakkunnigas förslag. Skolöverstyrelsen

har dock framhållit, att den ökning av de sakkunnigas främsta

utbildningsalternativ — 60—48—48 — som i första hand bör komma i

fråga är en ökning av ämneslärarutbildningen. Den motsatta ståndpunkten,

att de sakkunnigas utbildningsalternativ av pedagogiska och administrativa

skäl knappast bör överskridas, hävdas emellertid också av vissa remissmyndigheter.

Läroverkslärarnas riksförbund, som tillhör dessa men samtidigt

framhåller behovet av ökad ämneslärarutbildning, menar, att detta

behov bör tillgodoses med det snaraste genom en ökning av antalet lärarhögskolor.

Med anledning av denna synpunkt vill jag framhålla följande.

Ingen bestrider behovet av ökad ämneslärarutbildning. Inte heller att det

förmånligaste vore om bristen på utbildningsmöjligheter snabbt kunde

hävas genom tillkomsten av nya lärarhögskolor. Men även om möjligheterna

att inrätta sådana skulle bedömas mycket optimistiskt, kan de resultat

som skulle nås på den vägen inte påverka den akuta bristen på utbildningsresurser.

Vidare vill jag påpeka, att de undersökningar, som gjorts av

de sakkunniga och av andra i anslutning till deras arbete, talar lör att man

nog tidigare underskattat behovet av underlag i form av övningsklasser för

en lärarhögskola. Med i det följande närmare angivna motiveringar ämnar

jag förorda Malmö som förläggningsort för den andra lärarhögskolan. Redan

här vill jag emellertid säga, att det avgörande skälet till detta är, att

jag ställer mig mycket tveksam till möjligheterna att med den omfattning

skolväsendet i Lund har utbilda ens 60 ämneslärare årligen vid en dit förlagd

lärarhögskola. Räknar man med en utbildning av 144 klasslärare uppkommer

också tvekan om möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt i

Lund utbilda ett sålunda ökat antal av dessa lärare. Eftersom Lund är en

stad med närmare 40 000 invånare och ett väl utvecklat skolväsen, finner

jag att antalet lämpliga förläggningsorter för fullständiga lärarhögskolor

får antagas vara mera begränsat än som sannolikt förut antagits. Det är

därför all anledning, och det är dit jag vill komma, att försöka i full utsträckning

utnyttja de utbildningsresurser som en stor stad erbjuder. Vi

har helt enkelt inte råd att avstå från dem, även om, som läroverkslärarnas

riksförbund säger, man skulle anse det vara mera önskvärt med flera mindre

än med färre större lärarhögskolor.

Nu anförda omständigheter tillsammans med det stora aktuella utbildningsbehovet

har föranlett mig att låta närmare undersöka förutsättningarna

för att åstadkomma en större utbildningskapacitet på ämneslärarsidan

än de sakkunniga föreslagit. Det har därvid framgått, att om man som

utgångspunkt tar en lärarhögskola med utbildningskapaciteten 60—96—48

och vill öka utbildningen av ämneslärare från 60 till 90, alltså med 50

procent, följande utvidgningar erfordras. Lokalutrymmena bör ökas från

beräknade 4 650 nr till 4 760 nr, d. v. s. med 110 nr eller cirka 2,4 procent.

I personalhänseende bör i forsta hand två metodiklektorer tillkomma, en i

modersmålet och en i engelska, varigenom totala antalet skulle komma att

uppgå till 15. En biträdande rektor för de ökade organisatoriska göromålen

har jag också funnit behövlig samt slutligen vissa extra lärarkrafter till ett

belopp av cirka 6 000 kronor årligen.

Endast ett förhållandevis ringa tillskott av lokalutrymmen och personal

erfordras således för att eljest för lärarutbildning outnyttjad kapacitet på

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

37

ett effektivt sätt skall kunna nyttiggöras med en mycket väsentligt ökad

utbildning som följd. För att denna skall kunna vinnas, fordras naturligtvis

också ett samverkande läroverk utöver vad de sakkunniga för sitt

utbildningsalternativ räknat med. Den ökning av utbildningskapaciteten,

som skulle erhållas, svarar emellertid mot kapaciteten hos ett och ett halvt

av de större nuvarande lärarkursläroverken.

Jag har här talat om en utbildning av omkring 90 ämneslärare. Någon

frågar kanske, om det inte i nuvarande situation skulle vara möjligt att vid

en och samma lärarhögskola utbilda ännu fler. Det är det knappast. Med

det alternativ för en sammanlagd årlig examination av 234 lärare, som jag

här diskuterat, kommer det antal lärarkandidater som ständigt är knutet

till skolan att uppgå till omkring 500. Därtill kommer så övningsskolan

och de samverkande läroverken. Det synes ej vara tillrådligt att skapa en

organisation av större omfattning än denna. Avgörande för att just 90

lämpligen bör sättas som gräns är emellertid, att en ökning därutöver

skulle medföra behov av dubblering av allt fler metodiklektorat.

Som en sammanfattning av de nu förda resonemangen vill jag säga att

— mot bakgrunden av det behov av resurser för praktisk utbildning av

ämneslärare som föreligger och med hänsyn till de visade möjligheterna att

gå utöver den av de sakkunniga föreslagna årliga utbildningen — det för

mig framstår som klart, att den andra lärarhögskolan bör dimensioneras

för en årlig utbildning av omkring 90 ämneslärare. Jag förordar följaktligen

att så sker.

Vid bifall till vad jag nu och i det föregående förordat, bör alltså den

andra lärarhögskolans årliga utbildningskapacitet i fråga om ämnes- och

klasslärare bestämmas till 90 ämneslärare, 96 mellanskollärare och 48 småskollärare.

De sakkunniga har något berört frågan huruvida utbildning av andra

lärarkategorier än de nu nämnda bör äga rum vid den nya lärarhögskolan.

De har emellertid icke funnit det möjligt att taga hänsyn till

sådan utbildning vid planeringen av lokalbehovet. Med den ökade utbildningskapacitet

jag förordat, framstår även för mig dessa möjligheter som

begränsade, och jag vill i detta hänseende inte här förorda någon annan iin

den av de sakkunniga föreslagna åtgärden, nämligen att det eftersträvas,

att högskolans byggnader uppföres med iakttagande av att framdeles behovav

tillbyggnad kan uppkomma.

Vad de sakkunniga föreslagit angående den vetenskapligt skolade personalen

vid den p e d a g o g i s k a i n s t i t u t i o n e n kan jag i allt väsentligt

tillstyrka. Någon tvekan om att professorn i pedagogik bör tilldelas säte

och stämma i humanistiska fakulteten vid Lunds universitet torde inte råda.

Mer än att så skall vara förhållandet anser jag emellertid inte att det finns

anledning att i detta sammanhang fastslå. Professurens slutliga benämning,

tillsättningsförfarandet och innehavarens uppgifter vid universitetet bör

bli föremål för ytterligare överväganden, innan dessa frågor slutligt prövas

av Kungl. Maj:t.

Vid remissbehandlingen har i några yttranden framförts synpunkter på

a r b c t s in e t o d e r n a vid den nya lärarhögskolan samt på utformningen

av timplanerna. Dessa spörsmål bör enligt min mening inte tagas upp till

behandling i detta sammanhang. Jag förutsätter, att de uppmärksammas

under det förberedelsearbete, som nödvändigtvis måste utföras innan verk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

samheten vid den nya högskolan kan taga sin början, och att de nämnda

synpunkterna då kan beaktas.

Den nya lärarhögskolans personalbehov vid olika utbildningsalternativ

har av de sakkunniga beräknats med utgångspunkt i personaluppsättningen

vid lärarhögskolan i Stockholm. Mot dessa beräkningar har

jag i och för sig inte funnit anledning till erinran.

Då det av mig förordade utbildningsalternativet inte sammanfaller med

något av de sakkunnigas, har vissa avvikelser från de sakkunnigas beräkningar

av personalbehovet emellertid befunnits nödvändiga. För den egentliga

lärarhögskolans verksamhet vid full utbyggnad anser jag, vid bifall

till av mig förordat utbildningsalternativ, följande ordinarie samt heltidsanställda

icke ordinarie befattningshavare erforderliga; jag anger samtidigt

de lönegrader som bör gälla för befattningarna.

1 rektor ........................

1 professor ......................

15 lektorer i högstadiets metodik ....

3 lektorer i psykologi och pedagogik

1 forskningssekreterare............

4 lektorer i mellanstadiets metodik .

2 lektorer i lågstadiets metodik.....

4 lektorer i övningsämnenas metodik

1 bibliotekarie ...................

1 sekreterare ....................

2 lektorer i övningsämnenas metodik

1 kansliskrivare ..................

1 kontorist ......................

1 vaktmästare ...................

1 värmeskötare ..................

1 kanslibiträde...................

1 kontorsbiträde .................

Bp 1

Bo 3

Ao 26

Ao 26

Ao 23

Ao 23

I Ao 23

1 Ao 17

Ao 21

Ao 21

Ao 21

Ao 19

Ao 10

Ao 9

Ao 8

Ao 8

Ao 7

Ao 5

2 assistenter.....

1 kansliskrivare . .

1 biblioteksbiträde

1 kanslibiträde . . .

reglerad befordringsgång

............... Ae 10

............... Ae 7

............... Ae 7

Denna förteckning över personalbehovet skiljer sig från vad som nu

gäller vid lärarhögskolan i Stockholm i följande avseenden. 1) Antalet lektorer

i högstadiets metodik har ökats med två, vilket motsvarar behovet

vid en till 90 utökad årlig examination av ämneslärare. 2) Utbildningen av

småskollärare ökar behovet av lektorer i psykologi och pedagogik till tre,

vilket är en tjänst mer än vid lärarhögskolan i Stockholm. 3) Införandet

av småskollärarutbildning medför behov av lektorer i lågstadiets metodik i

enlighet med de förslag som ursprungligen framlades av skolkommissionen

och som nu helt naturligt aktualiserats av de sakkunniga. Till dessa tjänster

bör, i avseende å grundläggande examensmeritering, såväl folkskollärarsom

småskollärarexamen medföra behörighet. Lönesättningen bör vara

beroende av vilken av nämnda examina vederbörande innehavare avlagt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

39

4) Vid lärarhögskolan i Stockholm är bibliotekarie tjänsten dels extra ordinarie,

dels endast 5/7-tjänst. Den väsentligt ökade omfattningen av den

andra lärarhögskolan och avsaknaden av ett pedagogiskt specialbibliotek i

Malmö motiverar enligt min mening att bibliotekarietjänsten blir heltidstjänst

och ordinariesättes. Från vilken tidpunkt detta bör ske torde böra

prövas senare. 5) Den i förteckningen upptagna kontoristtjänsten har

sin motsvarighet vid lärarhögskolan i Stockholm men har där tillkommit

av speciella, tidigare angivna skäl. Hade utbildningskapaciteten vid

båda lärarhögskolorna varit densamma, hade tjänsten således ej erfordrats.

Liksom de sakkunniga finner jag emellertid en dylik tjänst fullt motiverad

vid ett mera omfattande utbildningsalternativ. 6) Slutligen vill jag

förorda att värmeskötartjänsten vid den nya lärarhögskolan inrättas som

ordinarie.

Den redovisade personalökningen torde framstå som knapp i förhållande

till den kapacitetsökning den motsvarar. Den är resultat av en restriktiv

bedömning men avvägd så, att utbildningen, såvitt enligt gjorda erfarenheter

nu kan bedömas, skall kunna bedrivas med full effektivitet.

De sakkunniga redovisar utförliga beräkningar av lokalbehovet

för den egentliga lärarhögskolan men framhåller, att syftet därmed huvudsakligen

varit att få fram den erforderliga totala nettoytan och icke att

presentera ett lokalprogram. Jag har i det föregående mera utförligt redogjort

för de sakkunnigas synpunkter i detta avseende och lämnat en sammanställning

av vilka lokalenheter de sakkunniga räknat med, dessa enheters

ytor samt det totala ytinnehåll de sakkunniga funnit erforderligt för

en lärarhögskola med bland annat en utbildning enligt alternativet 60—96

—48. Mot de gjorda beräkningarna, vilka mycket väl fyller sitt syfte, har

jag inte funnit anledning till erinran. Jag har redan tidigare lämnat besked

om det ökade utrymme, som fordras, om utbildningskapaciteten utökas att

omfatta 90 ämneslärare per år. Jag framhöll därvid, att det av de sakkunniga

beräknade ytinnehållet för nyssnämnda alternativ — 4 650 in2 —

skulle behöva ökas med 110 nr eller 2,4 procent.

Självfallet kan de sakkunnigas utredning rörande lokalbehovet inte i

enskildheter få verka bindande vid den definitiva utformningen av lokalprogrammet

för den nya lärarhögskolan men den bör väl kunna tjäna som

utgångspunkt för detta arbete. Vidare bör en ungefärlig kostnadsram kunna

fastställas på grundval av det beräknade ytinnehållet. Jag återkommer till

kostnaderna i det följande.

Innan jag övergår till spörsmålet om övningsklasser, skall jag med några

ord beröra frågan om styrelse för den andra lärarhögskolan. Statskontoret

uttalar sig för en i huvudsak lokalt rekryterad styrelse, medan den andra

remissmyndighet som berört styrelsefrågan, skolöverstyrelsen, förordar de

sakkunnigas förslag om en gemensam styrelse, <1. v. s. samma styrelse som

för den nuvarande lärarhögskolan med den enda skillnaden att respektive

skolans rektor inträder som ledamot, då frågor som enbart rör den egna

skolan behandlas, medan båda rektorerna skall närvara vid frågor som är

gemensamma för båda skolorna.

Det torde, i varje fall under tiden för den andra lärarhögskolans uppbyggnad,

vara mest praktiskt och ändamålsenligt med en gemensam styrelse

i enlighet med de sakkunnigas förslag, varför jag tillstyrker bifall till

detta.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

Lärarutbildning måste i viss utsträckning bedrivas praktiskt. Lärarkandidaten

måste ha möjligheter att se vanliga skolklasser i arbete och öva sig i

undervisning i sådana under utbildningstiden. För att inte arbetet i de

klasser, som tages i anspråk för auskultationer och övningsundervisning,

skall förryckas och barnen utsättas för alltför allvarliga störningar i sin

skolgång fordras tillgång till ett i förhållande till antalet utbildade ganska

stort antal klasser. Ju mera tyngdpunkten skjutes över på den praktiska

delen av utbildningen desto större antal fordras för att inte belastningen på

de för övningsändamål använda klasserna skall bli för stor. Det är således

av vikt, såväl för lärarutbildningsanstalten som för skolväsendet i den ort

där den ligger, att förhållandet mellan utbildningskapacitet och tillgången

till klasser för övningsundervisningen är riktigt avvägt.

När det gäller den andra lärarhögskolans utbildningskapacitet har icke

ifrågasatts, att utbildningen av ämneslärare skulle vara mindre än 60 årligen,

medan olika alternativ för klasslärarutbildningens omfattning diskuterats.

I den föreslagna ämneslärarutbildningen har man således en fast utgångspunkt

för beräkning av det minsta behovet av övningsklasser för

utbildningen av denna lärarkategori och därmed för bedömningen av möjligheterna

att förlägga lärarhögskolan till den ena eller andra orten. Avgörande

vid en sådan prövning blir realiter tillgången på gymnasieklasser,

vilka i regel torde utgöra den smalaste sektorn inom en orts skolväsen.

De sakkunniga har från olika antagna förutsättningar beräknat den minimiorganisation

som fordras för att behovet av övningsklasser för 60 ämneslärarkandidaters

betygsatta undervisning — alltså i princip externa klasser

— skall bli tillgodosett. Jag har tidigare i huvudsak redogjort för hur de

sakkunniga därvid gått tillväga och upprepar här endast de slutsatser de

nått. Behovet beräknas till: 4 mellanstadieklasser för engelskundervisningen,

15 högstadieklasser och 27 gymnasieklasser. De senare förutsättes ungefär

lika fördelade på de tre linjerna. Enligt de sakkunnigas mening skulle relativt

stora variationer beträffande lärarkandidaternas ämneskombinationer

kunna förekomma med nämnda antal gymnasieklasser som underlag för

övningsundervisning. En viktig förutsättning är dock, framhålles det, att

läraruppsättningen är sådan, att praktiskt taget samtliga ämneslärare i de

samverkande klasserna kan anlitas som handledare.

Vid remissbehandlingen har de sakkunnigas beräkningar och bedömningar

i vad avser behovet av gymnasieklasser för övningsundervisningen utsatts

för ganska skarp kritik. I skolöverstyrelsens utlåtande, som är gemensamt

för överstyrelsen och styrelsen för lärarhögskolan i Stockholm, framhålles,

att ifrågavarande beräkningar måste anses vara hållna starkt i underkant,

och länsskolnämnden i Malmöhus län menar, att de sakkunniga i fråga om

utbildningen av ämneslärare räknat med ett i verkligheten alldeles otillräckligt

antal övningsklasser. Samma uppfattning har läroverkslärarnas riksförbund

givit bestämt uttryck åt i sitt yttrande.

En jämförelse mellan de sakkunnigas uppfattning och det antal klasser,

som tagits i anspråk för ämneslärarutbildningen vid lärarhögskolan i Stockholm,

synes också peka mot att i första hand antalet behövliga gymnasieklasser

för den av de sakkunniga förutsatta utbildningskapaciteten är något

större än de sakkunniga angivit. Vid de samverkande läroverken i Stockholm

tages nämligen innevarande läsår 36 gymnasieklasser i anspråk för

ämneslärarutbildningen. Även om man beaktar, att ämneslärarkandidaterna

i Stockholm är cirka 70 och att lärarna vid de samverkande läro
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

41

verken där inte utsetts med hänsyn till uppgiften att fungera som handledare,

tyder antalet ianspråktagna gymnasieklasser — 36 av 44 — på att

de sakkunnigas beräkningar är hållna i underkant.

I de uppgifter, som jag underhand inhämtat från lärarhögskolan, har

också framhållits, att försöken att något höja utbildningskapaciteten medfört

en så stark belastning för de samverkande läroverken att en minskning

av antalet intagna lärarkandidater av denna anledning blivit nödvändig.

Vidare har påpekats, att de gångna årens verksamhet vid lärarhögskolan

givit vid handen, att gymnasiets högsta ring av hänsyn till eleverna praktiskt

taget inte alls kan användas för övningsundervisning. På grundval av

de i samband med ämneslärarutbildningen vid lärarhögskolan i Stockholm

gjorda erfarenheterna har i överstyrelsens utlåtande också understrukits, att

hänsynen till elever och undervisningsresultat vid de samverkande läroverken

ofrånkomligen kräver återhållsamhet med undervisningsövningar i

klasserna.

Med hänsyn till det sagda finner jag att 27 gymnasieklasser som underlag

för utbildning av 60 ämneslärare vid en lärarhögskola enligt nu tillämpade

grunder icke skulle ge tillfredsställande säkerhet för en ändamålsenlig lärarutbildning

och skänka garantier mot en oskälig belastning av eleverna i de

för övningsundervisningen använda klasserna.

Anledningen till att jag så utförligt uppehållit mig vid de sakkunnigas

beräkningar i denna del är, att de sakkunniga vid sin undersökning av den

framtida utvecklingen av skolväsendet i Lund funnit, att antalet statliga

gymnasieklasser i staden, inklusive dem som av de sakkunniga förutsatts

skola ingå i den interna övningsskolan, kommer att uppgå till just det som

motsvarar den beräknade minimiorganisationens, alltså 27, varav nio skulle

vara sista ringar. Detta förhållande tillsamman med att de sakkunniga uttalat,

dels att tillgången på övningsklasser i Lund, framför allt statliga gymnasieklasser,

skulle kunna bli otillräcklig, om man i en framtid skulle vilja

utöka utbildningskapaciteten av ämneslärare, dels ock att det knappast vore

realistiskt att räkna med en möjlighet till ökning av denna kapacitet vid

förläggning till Lund, har för mig blivit avgörande vid valet av förläggningsort

för den andra lärarhögskolan, eftersom jag för egen del här förordat en

utökning av utbildningskapaciteten till 90 ämneslärare årligen.

Det vore uppenbarligen föga framsynt att förlägga en miljonanläggning

för lärarutbildning till en ort om vilken man vet att den i ett synnerligen

väsentligt hänseende icke erbjuder några möjligheter för utbyggnad av

anläggningen och beträffande vilken man måste hysa tvekan om dess

möjligheter att erbjuda tillfredsställande underlag ens för en planerad

minimiutbildning. Som utvägar att åtminstone delvis eliminera dessa brister,

om Lund i övrigt skulle framstå som önskvärd förläggningsort, kunde

man tänka sig att i planeringen taga med även icke-statliga gymnasieklasser

i staden eller statliga gymnasieklasser i Malmö. Jag har noga övervägt dessa

möjligheter men icke funnit, att de olägenheter som skulle följa därmed,

skulle vägas upp av några särskilda, med en förläggning till Lund förknippade

fördelar.

Som de sakkunniga antyder, är det dessutom inte enbart bristen på gymnasieavdelningar

som talar mot en förläggning till Lund. Även den beräknade

tillgången på övningsklasser för utbildning av mellanskollärare framstår

som knapp.

Vid en årlig utbildning av 96 mellanskollärare har de sakkunniga funnit,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

att av det totala antalet kommunala klasser av årskurserna 4—6 i Lund

närmare hälften eller 18 av 38 skulle behöva tagas i anspråk. Om man

räknar in övningsskolans klasser i stadens skolorganisation, visar det sig,

att det totala antalet klasser på nämnda stadium kommer att uppgå till 56,

av vilka inte mindre än 36 eller omkring 2/3 skulle behöva anlitas för

övningsundervisningen. Något avgörande hinder för en förläggning till

Lund synes de senast anförda förhållandena inte i och för sig utgöra, men

de ger anledning till tvekan om det lämpliga i att räkna med en mellanskollärarutbildning

av den av mig förordade omfattningen i Lund från den

synpunkten att det kan ifrågasättas om så stor del av lärarkåren, som skulle

behöva tagas i anspråk för lärarutbildningen, kan antagas ha önskvärda

förutsättningar för denna krävande uppgift.

Under erinran om vad jag tidigare anfört om angelägenheten av en så hög

utbildningskapacitet som möjligt vid den andra lärarhögskolan och med

hänvisning till den redogörelse jag nu lämnat för de beräknade resurserna

för övningsundervisning i Lund vill jag beträffande valet mellan Malmö

och Lund som förläggningsort uttala, att någon ytterligare argumentation

icke torde vara erforderlig för uppfattningen att den andra lärarhögskolan

bör förläggas till Malmö. Som de grundläggande och avgörande förhållandena

är, synes mig något annat val knappast kunna grundas på rationella

skäl.

Jag har på detta sätt bundit samman frågorna om behovet av övningsklasser

och förläggningsort, därför att jag funnit, att det behov av gymnasieavdelningar,

som i verkligheten erfordras vid en önskvärd utbildningskapacitet,

utesluter det ena av de två förläggningsalternativ, som de sakkunniga

i första hand haft att undersöka.

Vad de sakkunniga anfört om behovet av övningsklasser för småskolläraroch

mellanskollärarutbildningen vid en utbildning årligen av 48 respektive

96 lärare har inte givit mig anledning till erinran.

De sakkunnigas förslag rörande den interna övningsskolans

organisation vid utbildningsalternativet 60—96—48 synes mig vara

en lämplig avvägning mellan å ena sidan önskemålet att en övningsskola

skall vara så fullständig som möjligt och å andra sidan de krav på begränsning

av anläggningens omfattning som från pedagogiska och administrativa

synpunkter måste ställas.

Att övningsskolan bör rymma samtliga stadier inom enhetsskolan och

dessutom ett gymnasium finner jag naturligt. Likaså att hjälpklasser enligt

de sakkunnigas förslag samt läsklinik skall ingå. Beträffande gymnasiefrågan

finner jag fog föreligga för statskontorets reservation att en gymnasial

påbyggnad endast skall ingå, om gymnasium ändå erfordras på den

plats dit lärarhögskolan förlägges. Denna förutsättning är emellertid uppfylld

såväl i Lund som i Malmö.

Den ökning av antalet ämneslärarkandidater i förhållande till de sakkunnigas

förslag som jag förordat, anser jag inte böra inverka på utformningen

eller omfattningen av den interna övningsskolan. Antalet parallellklasser

i denna bör enligt min mening bli följande på de olika stadierna:

lågstadiet 4, mellanstadiet 6, högstadiet 5. Gymnasiet bör omfatta samtliga

tre linjer. Tillsammans med föreslagna två hjälpklasser skulle det totala

antalet klasser och ringar således komma att uppgå till 12 + 18 + 15 + 9

+ 2 = 56, vartill skulle komma en läsklinik.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959 43

Fullt utbyggd avses den till lärarhögskolan i Stockholm knutna övningsskolan

komma att omfatta 41 klasser på enhetsskolans lag-, mellan- och

högstadier för den utbildning som nu bedrives där. För småskollärarutbildningen

vid den andra lärarhögskolan fordras ett fullständigt lågstadium,

vilket medför ett behov av en större övningsskola för klasslärarutbildningen

än i Stockholm. Skillnaden utgör enligt de sakkunnigas förslag åtta klasser.

En annan olikhet i jämförelse med förhållandena i Stockholm blir gymnasiet,

vilket ökar övningsskolan med nio avdelningar. Från kostnadssynpunkt

spelar den sistnämnda utökningen på längre sikt ringa roll, eftersom gymnasieundervisningen

är en statlig uppgift och ett gymnasium — vare sig det

förlägges inom eller utom övningsskolan — förutsättes bli behövligt alldeles

oavsett lärarhögskolans behov av övningsskola. I organisatoriskt hänseende

menar emellertid de sakkunniga, att ett gymnasium inom övningsskolan

bör få till följd att ledningen av denna måste fördelas på två rektorer. Fn

sådan uppdelning finner också jag nödvändig. De sakkunniga har tänkt sig

att en rektor skulle leda enhetsskolans låg- och mellanstadium och en annan

enhetsskolans högstadium samt gymnasiet. Från bland annat folkskollärarförbundens

sida har emellertid den uppfattningen framförts, att hela enhetsskolan

bör sammanhållas under ledning av en rektor.

Eftersom meningen är att övningsskolan, om än uppdelad på olika byggnadsenheter,

skall få karaktär av en samlad anläggning, belägen på ett

sammanhängande tomtområde, och att lärarutbildningen för alla kategorier

skall bedrivas under ledning av högskolans rektor, som också i sista hand

skall ha ansvar för övningsskolan, anser jag inte att invändningarna mot de

sakkunnigas förslag på denna punkt är motiverade. Från praktisk synpunkt

skulle det knappast framstå som meningsfyllt att fördela de 56 klasserna i

övningsskolan så, att en rektor finge 47 och en annan nio klasser på sin lott,

vilket bleve följden vid en uppdelning i enlighet med bland annat folkskollärarförbundens

uppfattning.

I huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag beräknar

jag i fråga om personal behovet av ordinarie och heltidsanställda icke

ordinarie befattningshavare vid en fullt utbyggd övningsskola enligt följande;

jag anger samtidigt de lönegrader, som bör gälla för befattningarna.

1 rektor ................................................ Bp 1

1 rektor ................................................ ABp 24

9 lektorer .............................................. Ao 26

13 adjunkter ............................................. Ao 23

3 lärare i gymnastik med lek och idrott.................... Ao 20

2 lärare i musik......................................... Ao 20

1 lärare i teckning ...................................... Ao 20

5 folkskollärare.......................................... Ao 19

o., ••■in» I Ao 19

33 ovnmgsskollarare ...................................... j

2 lärare i kvinnlig slöjd .................................. Ao 17

2 lärare i manlig slöjd ................................... Ao 17

1 lärare i hemkunskap ................................... Ao 13

1 vaktmästare .......................................... Ao 8

1 värmeskötare.......................................... Ao 8

1 kanslibiträde .......................................... Ao 7

1 kontorsbitriide

reglerad befordringsgång

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

Från personalorganisationernas sida har framhållits, att antalet folkskollärare

i lönegrad 19 vid övningsskolan bör beräknas enligt samma grunder

som beträffande dylika tjänster på enhetsskolans högstadium. Det vill

synas som om antalet tjänster därvid skulle bli något högre än jag i anslutning

till de sakkunnigas förslag här räknat med. Jag anser emellertid att

med ställningstagande i denna fråga kan anstå, till dess personalförteckning

för övningsskolan första gången skall fastställas av riksdagen. Att vissa

andra modifikationer i de nu gjorda beräkningarna av personalbehovet då

kan behöva vidtagas, bör man naturligtvis räkna med som möjligt. Detsamma

gäller självfallet också beträffande personalbehovet vid den egentliga

lärarhögskolan.

Lokalbehovet för en övningsskola, omfattande 56 klasser,

har av de sakkunniga beräknats, såväl i vad avser de olika lokalenheterna

och dessas ytor som i vad gäller anläggningens totala ytinnehåll.

Den redogörelse jag tidigare lämnat för dessa beräkningar torde ge en god

uppfattning om anläggningens omfattning. Som därvid angivits, har kostnaderna

för dess uppförande beräknats till omkring 9,7 miljoner kronor.

Beträffande övningsskolan förutsättes emellertid i de sakkunnigas betänkande,

att den skall bekostas och uppföras av kommunen utan bidrag av

statsmedel. Så bör också enligt min mening ske och i det preliminära avtal,

som träffats med Malmö stad, har överenskommelse nåtts härom. Jag ämnar

gå närmare in på innebörden av denna överenskommelse i samband med

den redogörelse jag strax skall lämna för nämnda avtal. Dessförinnan vill

jag sammanfattningsvis beröra omfattningen av de på statsverket fallande

kostnaderna för den andra lärarhögskolan.

Byggnadskostnaderna för den egentliga lärarhögskolan med av mig förordad

omfattning kan på grundval av byggnadsstyrelsens för de sakkunnigas

räkning gjorda uppskattning beräknas komma att uppgå till 4,6 miljoner

kronor enligt nuvarande kostnadsnivå. Denna såväl som andra i det

följande angivna kostnader kan, även med bortseende från eventuella penningvärdeförändringar,

för närvarande inte anges med full bestämdhet, men

beloppen torde ge erforderligt underlag för en bedömning av vad ett principbeslut

om inrättande av en andra lärarhögskola från ekonomisk synpunkt

innebär. För nästa budgetår föreslår jag endast, att ett investeringsanslag

till det tidigare preliminärt beräknade beloppet av 200 000 kronor äskas

för upprättande av ritningar och vidtagande av andra förberedande åtgärder

för byggnadsföretaget.

De årliga driftkostnaderna har av de sakkunniga approximerats med

utgångspunkt i de för budgetåret 1958/59 till lärarhögskolan i Stockholm

anvisade medlen. Jag beräknar på grundval av det tidigare redovisade personalbehovet,

förordad utbildningskapacitet samt uppskattat behov av

annan icke-ordinarie personal än som förut nämnts avlöningskostnaderna

för en fullt utbyggd lärarhögskola i Malmö vid nuvarande lönenivå till följande

belopp: Till ordinarie tjänstemän 2 450 000 kronor; till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 546 000 kronor; till övrig

icke-ordinarie personal 2 960 000 kronor samt till rörligt tillägg m. m.

891 000 kronor eller tillhopa i avrundat tal 6 850 000 kronor. Av detta belopp

kan omkring 2 900 000 kronor beräknas åtgå till lärarkandidaternas

löner, d. v. s. omkring 42 procent av de totala lönekostnaderna.

Med utgångspunkt i anslaget till omkostnader vid lärarhögskolan i Stockholm

kan uppskattningsvis 500 000 kronor angivas som sannolikt erforder
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

45

ligt belopp för en skola av den andra lärarhögskolans omfattning. Till materiel

och böcker torde 100 000 kronor få beräknas.

När skolan hunnit bli fullt utbyggd, skulle dess årliga stat således kunna

beräknas omfatta ett belopp av omkring 7,5 miljoner kronor.

Engångsanskaffningar för övningsskolans inrättande skall icke till någon

del bekostas av statsmedel. Kostnaderna av detta slag för den egentliga

lärarhögskolans behov skall däremot falla på statsverket. Fördelade på ett

antal år torde de i enlighet med de sakkunnigas uppskattningar få beräknas

till omkring 600 000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang slutligen erinra om att jag redan i det

föregående uttalat, att folkskoleseminariernas utbildningskapacitet naturligtvis

inte skall förbli opåverkad genom tillkomsten av ytterligare en lärarhögskola

utan begränsas i samma mån som utbildningen kan överflyttas till

denna lärarhögskola. Jag förutsätter att skolöverstyrelsen beaktar detta vid

sin planläggning beträffande seminarieorganisationens fortsatta utbildningskapacitet

och upptar spörsmålet till prövning och förslag i samband med

vederbörliga anslagsäskanden till Kungl. Maj:t för de närmast följande

budgetåren. Det bör här erinras om att enligt ett mellan kronan och Malmöhus

läns landsting gällande avtal landstinget successivt skall ha senast år

1969 övertagit nuvarande folkskoleseminariets tomt i Lund jämte därå

befintliga byggnader.

Jag har nyss angivit, vad jag anser vara avgörande skäl för att den andra

lärarhögskolan bör förläggas till Malmö, nämligen att skolväsendet i Lund

icke är nog omfattande som övningsunderlag för den utbildningskapacitet,

som den andra lärarhögskolan enligt min mening bör ha. Av redogörelsen

för de sakkunnigas förslag och för remissyttrandena torde de väsentliga

synpunkter, som kan anläggas på förläggningsfrågan, ha framgått. Då de

samtliga synes vara sekundära i förhållande till frågan om underlaget för

övningsundervisningen och då dessutom även i övrigt tillfredsställande förutsättningar

enligt min mening finnes för en förläggning till Malmö, finner

jag inte anledning att här väga nämnda synpunkter mot varandra utan

hänvisar till min tidigare redogörelse. Med anledning av byggnadsstyrelsens

motivering för en förläggning till Lund — man skulle där obunden av befintliga

byggnader kunna ordna en för lärarhögskolan särskilt avpassad

anläggning — vill jag dock erinra om att detta i och för sig inte oviktiga

förhållande bortfallit som särskilt skäl till förmån för Lund i och med att

det så kallade Heleneholmsområdet i Malmö förts fram som förläggningsalternativ.

På mitt uppdrag har representanter för ecklesiastikdepartementet besett

de olika förläggningsplatserna i Malmö och vid överläggningar med företrädare

för staden undersökt de närmare förutsättningarna för lärarhögskolans

förläggning dit. Mellan företrädare för departementet och för

Malmö stad har därefter överenskommelse träffats om förslag till avtal

angående upprättande av en lärarhögskola i Malmö in. m. Beträffande

a vt a Isförslagets innebörd och vissa därmed sammanhängande

frågor vill jag anföra följande.

Vad först beträffar frågan om förläggning inom Malmö har del: visat sig,

att den plats som från allmänna synpunkter närmast ter sig som den fördelaktigaste,

nämligen det centralt belägna område som skulle disponeras

enligt något av Drolsenalternativen, skulle vara ett mindre lämpligt val.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1950

om man tager hänsyn till stadens skolplanering. Med den omfattning övningsskolan

enligt min mening bör ha, skulle en förläggning enligt något av

dessa alternativ framstå som direkt olämplig för staden, då ett naturligt

upptagningsområde för erforderligt antal elever i övningsskolan skulle komma

att saknas.

Vid val av Mellanhedsalternativet skulle man möta olägenheten att

tvingas övertaga befintliga lokaler, vilka enligt de sakkunnigas bestämda

mening icke erbjuder erforderligt utrymme för en anläggning av det slag

det gäller. I detta läge har jag, sedan det visat sig möjligt att träffa en från

statens synpunkt tillfredsställande överenskommelse med Malmö stad vid

en förläggning till Heleneholmsområdet, ansett mig böra förorda en förläggning

till detta område, där en för sitt ändamål planerad anläggning till alla

delar kan uppföras från grunden.

Avtalsförslaget avser således inrättande av en lärarhögskola, med tillhörande

statlig övningsskola, förlagd till Heleneholmsområdet. Den reguljära

utbildningsverksamheten avses skola börja den 1 juli 1962. Som allmän

förutsättning gäller, att staden efter i vederbörlig ordning gjord ansökan

inför försöksverksamhet med nioårig obligatorisk enhetsskola successivt i

hela staden så, att den läsåret 1962/63 omfattar årskurserna 1—7.

För högskolanläggningen skall staden utan kostnader till staten överlåta

ett markområde, omfattande cirka 60 000 m2, och därå utan bidrag av

statsmedel uppföra, inreda och utrusta erforderliga byggnader för en fullständig

övningsskola av den omfattning jag förut angivit såsom lämplig.

Klasser och ringar i övningsskolan skall till storleken avpassas för övningsskolans

uppgifter. Beträffande tillhandahållande av externa övningsklasser

skall tillämpas samma bestämmelser som från den 1 juli 1959 föreslagits

skola i detta hänseende gälla i fråga om folkskoleseminarierna.

Byggnadernas standard skall vara den för kommunala skolanläggningar

vanliga, dock att de särskilda behov, som skolans karaktär av övningsskola

medför, skall beaktas. Även i fråga om standard på utrustning och undervisningsmateriel

skall gälla vad nu sagts. Jag vill här erinra om att jag i

annat sammanhang med skärpa understrukit vikten av att verkligt allvarliga

ansträngningar göres för att hålla nere kostnaderna för statliga eller

med statsmedel finansierade byggnadsföretag och att i detta syfte alla till

buds stående möjligheter att genom förenklingar, rationellare planlösningar

och liknande åtgärder förbilliga byggnadsverksamheten på effektivaste sätt

utnyttjas. Vad jag sålunda framhållit gäller givetvis också beträffande den

del av lärarhögskolanläggningen, vars uppförande skall bekostas av staden.

Motsvarande synpunkter på angelägenheten av återhållsamhet i utgifterna

och effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser bör enligt min meningvidare

självfallet också gälla med avseende på den i 8 § avtalsförslaget avsedda

inredningen, undervisningsmaterielen m. m.

Att övningsskolans uppförande skall bekostas av Malmö stad innebär

helt naturligt inte att staten skall sakna inflytande över utformningen av

denna del av anläggningen. Förutom att ritningar, utrustningslistor m. m.

enligt avtalsförslaget skall godkännas av statlig myndighet förutsättes i

förslaget att intimt samråd alltifrån början skall äga rum mellan vederbörande

statliga och kommunala myndigheter rörande anläggningens utformning

och utförande. Med hänsyn till att den 1 juli 1962 i avtalsförslaget

angivits som den tidpunkt då byggnaderna skall överlämnas och förutsättes

vara färdigställda, är det angeläget, att kontakt mellan berörda myndig
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

47

heter tages så tidigt som möjligt och att samrådet bedrives kontinuerligt, så

att arbetet inte fördröjes genom att vidtagna åtgärder senare visar sig inte

vara i enlighet med båda parters uppfattning.

Enligt avtalsförslaget har vidare staden förbundit sig att från och med

höstterminen 1960 provisoriskt tillhandahålla behövliga lokaler för ämneslärarutbildning.

Jag vill också nämna, att staden åtagit sig att tillhandahålla

idrottsanläggningar för lärarhögskolans behov samt utfäst sig att

verka för att lärare och lärarkandidater skall kunna erhålla lämpliga bostäder

samt för att kommunikationerna mellan högskolan och den centrala

staden blir tillfredsställande.

Beträffande fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna för

den andra lärarhögskolan är avtalsförslaget utformat så, att vad kommunen

skall svara för uttryckligen angivits, medan övriga kostnader förutsättes

falla på staten. I fråga om investeringar skall i princip kostnaderna för

mark och för uppförande av övningsskolan, såsom redan sagts, falla på

staden, medan staten skall bestrida kostnaderna för den egentliga lärarhögskolans

uppförande och vad därmed sammanhänger.

Driftkostnaderna, d. v. s. underhåll av anläggningen, utgifter för personal

och materiel m. m., skall falla på staten utom i vad gäller skolsociala anordningar

och inköp av böcker till skolbibliotek, allt för övningsskolans elever,

samt undervisningen i yrkesteori och yrkespraktik. I den mån särskilda

statsbidrag utgår för dessa ändamål avses kommunen äga uppbära sådana

även för övningsskolans elever.

Utöver vad jag nu anfört, torde avtalsförslaget inte fordra några närmare

kommentarer från min sida. Jag förordar, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens

bemyndigande att med Malmö stad träffa överenskommelse i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag här förordat. Skulle smärre jämkningar

av eller tillägg till avtalsbestämmelserna senare erfordras, förutsätter

jag, att riksdagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Härutöver har departementschefen endast anfört vissa synpunkter på

förberedelsearbetet före den andra lärarhögskolans start.

Utskottet

Utskottet får inledningsvis anföra följande.

För att en lärarutbildning väl skall fylla sitt syfte, måste den till sitt

innehåll svara mot den skola den skall tjäna. Detta fordrar från tid till

annan en anpassning av lärarutbildningens innehåll till skolans föränderliga

behov. Eftersom skolreformen icke i första hand skall vara av

organisatorisk natur utan medföra en önskvärd förändring av skolans inre

arbete, förutsätter reformens genomförande — det var en utgångspunkt

redan i direktiven för 1946 års skolkommission — att också lärarutbildningen

omlägges. Principerna för en sådan omläggning beslöts av riksdagen

är 1950, och år 1954 fattade riksdagen beslut om förverkligande av den

första etappen på väg mot denna, omorganisation genom upprättande av en

första lärarhögskola, förlagd (ill Stockholm. Då en allmän övergång till

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

nioårig skola kan förutsättas börja inom en förhållandevis kort tid, delar

utskottet den av departementschefen uttalade meningen att en andra lärarhögskola

bör upprättas snarast möjligt. Utskottet finner det emellertid

också angeläget att utredning om inrättande av ytterligare lärarhögskolor

kommer till stånd och att för riksdagen — så snart förhållandena det medgiva

— framlägges förslag i ärendet, innefattande jämväl förslag om behövliga

åtgärder i övrigt för att modernisera lärarutbildningen och bringa

den i överensstämmelse med skolreformens pedagogiska grundtankar. Utskottet

får erinra därom att Kungl. Maj:t hittills endast i mycket begränsad

utsträckning förelagt riksdagen förslag, grundade på seminarieutredningens

betänkande »Seminarieorganisationen II» (SOU 1957:46). I detta

sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:t senast i samband med förslag om upprättande av en tredje lärarhögskola

lämnar riksdagen en närmare redogörelse för vilka minskningar i

kostnaderna för seminarieorganisationen, som upprättandet av lärarhögskolor

kan beräknas medföra inom den närmast överblickbara tiden.

Jämväl beträffande omfattning och organisation av en andra lärarhögskola

och vad därmed sammanhänger samt i fråga om förläggningsort för

en sådan har utskottet funnit sig böra biträda vad departementschefen

förordat. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1:417 och

II: 514. Utskottet har icke funnit något att erinra mot det föreliggande

avtalsförslaget mellan staten och Malmö stad angående upprättande av en

lärarhögskola i Malmö m. m., vilket förslag såsom Bilaga är fogat vid detta

utlåtande.

I anslutning till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag får utskottet ytterligare

framhålla följande.

Enligt utskottets mening torde det vara för tidigt att med utgångspunkt

från erfarenheterna av verksamheten vid den första lärarhögskolan nu

draga några avgörande slutsatser beträffande de följande högskolornas

organisation i olika avseenden. Utskottet har informerat sig om verksamheten

vid lärarhögskolan i Stockholm under de gångna första verksamhetsåren

och om vilka svårigheter och problem som därvid mött lärarhögskolans

ledning. Svårigheter synas främst vara förknippade med organisationen

av ämneslärarnas övningsundervisning. Det torde dock få antagas, att erfarenhet

av och vana vid de nya arbetsformerna så småningom skola få också,

denna del av verksamheten att löpa lättare. Utskottet vill för sin del understryka

vikten av att de hittills vid lärarhögskolan i Stockholm gjorda erfarenheterna

beaktas vid förberedelsearbetet för högskolan i Malmö i syfte

bland annat att genom lämpliga åtgärder minska påfrestningarna på de med

högskolan samverkande läroverkens lärare och elever samt, såvitt det

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959 49

genom noggrann organisation är möjligt, underlätta metodiklektorernas

arbete.

När det gäller de samverkande läroverken är det givetvis viktigast att

tillräckligt många klasser tagas i anspråk för övningsundervisningen. Utskottet

vill emellertid peka på en rent praktisk åtgärd, som det kan vara

angeläget att vidtaga för att skapa arbetstrivsel i den samverkan, som

måste ske mellan läroverk och högskola, nämligen att det beredes skäliga

lokalutrymmen av olika slag för de lärarkandidater, som tillsammans med

skolans ordinarie lärarkår måste uppehålla sig vid läroverket. I samband

med att frågan upptages om vilka läroverk som avses skola samverka med

lärarhögskolan bör uppmärksamhet riktas på nyssnämnda lokalbehov och,

om så skulle erfordras, undersökningar göras rörande möjligheterna att 1‘å

detta ändamålsenligt tillgodosett.

De kompletterande upplysningar rörande lärarhögskoleverksamheten i

Stockholm, som utskottet under hand inhämtat, stöder enligt utskottets

mening departementschefens uppfattning om att den andra lärarhögskolan

bör förläggas till Malmö, därest man inte vill allvarligt riskera att binda

sig för det mindre omfattande utbildningsalternativ de sakkunniga förordat,

innebärande en utbildning årligen av 60 ämneslärare och endast 96 klasslärare,

fördelade med 48 på mellanskollärarlinjen och 48 på småskollärarlinjen.

Enligt utskottets mening bör målet vara att för den framtida lärarutbildningen

skapa en i möjligaste män elastisk organisation. Förutsättningarna

att här i landet åstadkomma fullständiga lärarhögskolor med stor

utbildningskapacitet föreligga endast i ett begränsat antal fall. Malmö erbjuder

otvivelaktigt sådana möjligheter. Skulle man i stället välja att förlägga

en lärarhögskola med en enligt vad ovan angivits mera begränsad kapacitet

till Land, torde man därmed också avskära sig från möjligheterna att

begagna de större utbildningsresurserna i Malmö, eftersom det inte rimligen

kan komma i fråga att placera en lärarhögskola i vardera staden. Utskottet

vill icke förneka att starka skäl i andra fall kunna föreligga, vilka tvinga

till uppförande av utbildningsanstalter med mindre utbildningskapacitet.

Då sådana skäl emellertid inte i föreliggande fall äro för handen bör — såvitt

utskottet kan finna — det alternativ väljas som erbjuder de största utvecklingsmöjligheterna.

På grund av vad sålunda anförts och under hänvisning

till vad departementschefen därom framhållit förordar utskottet i

likhet med departementschefen att den andra lärarhögskolan får en kapacitet

för årlig utbildning av omkring 90 ämneslärare, 96 mellanskollärare och

48 småskollärare.

Fn jämförelse med nuvarande förhållanden vid lärarhögskolan i Stockholm

ger vid handen att Malmöhögskolan skulle uppbyggas jämväl för småskollärarutbildning

och att den i fråga om ämneslärarutbildningen skulle fä

en kapacitet som överstiger Stoekholmshögskolans med omkring 20 ämneslärare.

Med hänsyn till att det iir fråga om högskolemässig utbildning, fin
4

— liihang till riksdagen# protokoll 1059. G samt. Nr 77

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

ner utskottet inte anledning befara, att en dylik dimensionering av utbildningskapaciteten

skall inverka mindre förmånligt på utbildningens resultat,

då det måste förutsättas att lärarkrafterna komma att anpassas efter utbildningsvolymen.

Utskottet, som vill understryka vikten av att denna förutsättning

uppfylles, räknar med att när ställning skall tagas till en fullständig

personalförteckning för den andra lärarhögskolan och dess övningsskola

erfarenheterna av personalens omfattning och arbetsförhållandena vid lärarhögskolan

i Stockholm komma att läggas till grund för bedömningen. Vidare

får utskottet framhålla, att om den nya högskolans ledning så finner det

lämpligt och önskvärt en viss försiktighet synes böra iakttagas vid intagningarna

i begynnelseskedet, så att organisationen kan träda i funktion

successivt.

Slutligen vill utskottet betona, att lärarhögskoleverksamheten ännu

måste anses befinna sig i ett försöksskede och att de ställningstaganden

utskottet gjort i anslutning till det nu föreliggande förslaget om en andra

lärarhögskola inte av utskottet betraktas som bindande eller normgivande

beträffande organisationen av eventuella ytterligare högskolor av ifrågavarande

slag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 417 och II: 514,

a) besluta, att i Malmö skall upprättas en lärarhögskola

med i huvudsak de uppgifter och den organisation, som departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 6 mars 1959 förordat;

b) besluta, att utbildningsverksamheten vid nämnda lärarhögskola

skall taga sin början höstterminen 1962, dock

att utbildning av ämneslärare provisoriskt skall anordnas

från och med höstterminen 1960;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat sluta avtal

med Malmö stad angående upprättande av en lärarhögskola

i Malmö m. m. ävensom i övrigt fatta de beslut och

vidtaga de åtgärder, som i samband med upprättandet kan

erfordras;

d) till Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö för budgetåret

1959/60 under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Stockholm den 24 april 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

51

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Sundelin, Bergman, Holmqvist,

Pålsson, fru Wallentheim, herrar Nils Theodor Larsson, Jacobsson, Bengt

Gustavsson, Herbert Larsson och Edström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Staxäng, Persson

i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården,

fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Vinge och herr Helén.

Reservation

av herrar Edström och Blidfors, vilka ansett att

dels utskottets yttrande från och med det stycke på s. 48, som börjar

med »Jämväl beträffande», till och med det stycke på s. 50, som slutar med

»ifrågavarande slag», bort ha följande lydelse.

»Även om sålunda starka skäl kunna anföras till stöd för ett beslut om

upprättande av en andra lärarhögskola redan vid innevarande års riksdag,

har utskottet likväl funnit sig böra uttala, att Kungl. Maj:ts förevarande

förslag i vissa avseenden är behäftat med brister, vilka icke göra det helt

lämpligt att lägga till grund för ett riksdagens beslut. Enligt utskottets

mening är det nämligen icke tillfredsställande utrett, huruvida erforderliga

förutsättningar föreligga för att en lärarhögskola av den av departementschefen

förordade storleken kommer att uppfylla alla de krav, som från allmänna

pedagogiska och administrativa synpunkter böra ställas på en sådan

lärarutbildningsanstalt.

Vidare kan anmärkas, att storleken av den gymnasieorganisation, som

enligt departementschefens bedömande behöver stå till lärarhögskolans förfogande,

synes kunna medföra, att även gymnasieklasser i Lund måste tagas

i anspråk för ämneslärarutbildningen. En sådan eventualitet aktualiserar

frågan, huruvida inte gymnasieorganisationen i Lund och Malmö måste

betraktas som en enhet. Då denna omständighet i själva verket förändrar

förutsättningarna för valet av förläggningsort för lärarhögskolan i södra

Sverige, varvid en förläggning till Lund synes böra ytterligare omprövas,

finner utskottet även från denna synpunkt skäl föreligga för att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t måtte efter kompletterande

utredning snarast möjligt för riksdagen framlägga nytt förslag i

ämnet.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt i anledning av motionerna 1:417 och IT: 514, i skri
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

velse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte ompröva

frågan om den föreslagna lärarhögskolans utbildningskapacitet

och förläggning i enlighet med vad utskottet

angivit ävensom på grundval härav snarast möjligt för riksdagen

framlägga nytt förslag i ämnet.»

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

53

Bilaga

Förslag

till

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Malmö stad, å andra sidan,

angående upprättande av en lärarhögskola i Malmö m. m.

Mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt företrädare

för Malmö stad, å andra sidan, har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts

respektive stadsfullmäktiges godkännande före den 1 juli 1959 — träffats

följande avtal angående upprättande av en lärarhögskola i Malmö m.m.

1 §

I Malmö inrättas en lärarhögskola med därtill hörande statlig övningsskola,

innefattande fullständig enhetsskola samt gymnasium.

Utbildningsverksamheten avses skola börja den 1 juli 1962. Angående

tidigare igångsättande i provisoriska lokaler av utbildning för ämneslärarkandidater

stadgas i 21 §.

Kostnaderna för lärarhögskolan med den därtill hörande övningsskolan

bestrides av statsmedel, om ej annat följer av vad nedan sägs.

2 §

Försöksverksamhet med nioårig obligatorisk enhetsskola förutsättes skola

införas successivt i hela staden i sådan ordning att försöksverksamheten

läsåret 1962/63 omfattar årskurserna 1—7, där den icke på grund av tidigare

fattade beslut redan har större omfattning.

Övningsskolans enhetsskola skall läsåret 1962/63 omfatta årskurserna

1—7 samt därefter successivt utbyggas med årskurserna 8 och 9.

Övningsskolans gymnasium inrättas som treårigt, för manlig och kvinnlig

ungdom öppet gymnasium med allmän linje, latinlinje och reallinje. Det

upprättas successivt med början från och med läsåret 1962/63 i första

ringen.

Anm. Beträffande skolväsendets närmare organisation i Malmö förutsättes staden skola snarast

inkomma till skolöverstyrelsen med särskild utredning och förslag.

3 §

Övningsskolan förutsättes fullt utbyggd omfatta följande antal klasser

och ringar:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

enhetsskolans lågstadium (årskurs 1—3)........ 12 klasser

» mellanstadium (årskurs 4—6) .... 18 »

» högstadium (årskurs 7—9)....... 15 »

gymnasiet .................................. 9 ringar

hjälpklass .................................. 2 klasser

47 klasser

9 ringar

Härtill kommer 1 läsklinik.

4 §

Det åligger staden att anpassa övningsskolans upptagningsområde så, att

klasser och ringar erhåller med hänsyn till övningsskolans uppgifter lämplrg

storlek.

5 §

För i 1 § angivet ändamål överlåter staden utan ersättning samt fritt

från alla gravationer till kronan ett område, omfattande cirka 60 000 m2,

vilket angivits med röd begränsningslinje å ett av Malmö stadsingenjörskontor

den 13 februari 1957 upprättat förslag till stadsplan för del av

Söderväm (Heleneholm), begränsat i norr av Ystadvägen, i öster av Munkhättegatan,

i söder av Eriksfältsgatan samt i väster av området i övrigt.

6 §

Staden svarar för att området enligt gällande bestämmelser kan bebyggas

på sätt förutsättes i detta avtal.

7 §

Staden åtager sig att på området utan bidrag av statsmedel uppföra de

byggnader för övningsskolan, som erfordras med hänsyn till dess i 3 § angivna

omfattning (inklusive lokaler för skolsociala ändamål och andra

lokaler till elevernas omvårdnad, administrationslokaler samt tjänstebostäder

för vaktmästare och värmeskötare), allt enligt gängse kommunal standard,

dock med beaktande av övningsskolans särskilda behov.

Ovannämnda byggnader överlämnas i kronans ägo den 1 juli 1962.

8 §

Staden åtager sig att utan bidrag av statsmedel verkställa inredning av

övningsskolan före överlämnandet samt förse övningsskolan med den första

uppsättningen möbler, inventarier och undervisningsmateriel, allt enligt

gängse kommunal standard, dock med beaktande av övningsskolans särskilda

behov.

Till ovan angiven egendom erhåller kronan äganderätt.

Beträffande stadens tillhandahållande av viss särskild utrustning gäller

vad nedan i 17 § sägs.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

55

9 §

Staden åtager sig, i vad gäller övningsskolans behov, att utan kostnad

för statsverket iordningställa erforderliga skolgårdar, parkeringsplatser,

cykelställ och liknande anordningar samt i övrigt verkställa yttre planeringsarbeten.

10 §

Erforderliga vägar samt ledningar för anslutning till vatten och avlopp,

gas, elektricitet och central värmeanläggning (fjärrvärme), därest sådan nu

eller framdeles skulle ifrågakomma, åtager sig staden att utan kostnad för

statsverket framdraga till områdets gräns, såvitt gäller den egentliga

lärarhögskolan, samt över området, såvitt gäller övningsskolan.

11 §

Staden åtager sig att svara för anläggning, underhåll och renhållning av

området omgivande gatuområden.

12 §

Ritningar, utrustningslistor och andra grundläggande dokument beträffande

de byggnads- och anläggningsarbeten samt anskaffningar, som avses

i 7—9 §§, skall godkännas av Kungl. Maj:t eller den statliga myndighet,

som Kungl. Maj:t därtill bemyndigar.

Anm. Det förutsattes, att stadens samtliga åtgärder beträffande projektering, uppförande och

färdigställande av övningsskolanläggningen alltifrån början vidtages i samråd med vederbörande

statliga myndigheter.

13 §

Skulle kronan upphöra att använda de på området uppförda byggnaderna

huvudsakligen för ändamål, som avses i 1 §, eller för liknande utbildningsändamål,

skall området med vad därtill hör i fast egendom ävensom till

övningsskolan hörande möbler, inventarier, undervisningsmateriel och

annan lös inredning återgå till staden. De av kronan för den egentliga lärarhögskolan

uppförda byggnaderna skall därvid inlösas av staden med belopp,

motsvarande deras bruksvärde vid inlösningstillfället. I övrigt skall lösen

icke utgå.

14 §

Staden åtager sig att — med åtnjutande av i förekommande fall utgående

statsbidrag — omhänderhava undervisningen i yrkesteori och yrkespraktik

för övningsskolan.

15 §

Staden åtager sig att — med åtnjutande av i förekommande fall utgående

statsbidrag — tillhandahålla övningsskolans elever skolsociala förmåner

(t. ex. skolmåltider, hälsovård, tandvård, skolbad, fria läroböcker, fri undervisningsmateriel)

och andra kommunalt beviljade förmåner (t. ex. stöd
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 77 år 1959

undervisning, frivillig undervisning, fritidsverksamhet) i den omfattning

och på de villkor, som gäller för stadens övriga elever i motsvarande skolformer.

16 §

Staden åtager sig att — med åtnjutande av i förekommande fall utgående

statsbidrag — verkställa inköp av böcker för övningsskolans skolbibliotek

i den omfattning och på de villkor, som tillämpas beträffande

övriga skolbibliotek i motsvarande skolformer.

17 §

Till av staden bekostad verksamhet, som avses i 14—16 §§, tillhandahåller

kronan i 7 § avsedda lokaler utan hyresersättning eller ersättning för

bränsle, lyse och vatten. Upplåtelse av ifrågavarande lokaler för annat än

lärarhögskoleverksamhetens behov må ske först efter samråd med stadens

vederbörande myndigheter.

Inredning och utrustning för upprätthållande av sagda verksamhet anskaffas

och underhålles av staden.

18 §

Staden åtager sig att utan kostnad för statsverket tillhandahålla idrottsanläggningar,

till vilkas begagnande lärarhögskolan för sin verksamhet skall

äga företrädesrätt under lektionstid.

19 §

Staden åtager sig att ställa externa övning sklasser till förfogande i den

utsträckning som erfordras för övningsundervisningen, varvid de bestämmelser,

vilka från och med den 1 juli 1959 avses skola gälla för dylika

klasser vid folkskoleseminariums övningsskola, skall äga motsvarande tilllämpning.

20 §

Staden utfäster sig att verka för att personalen vid lärarhögskolan och

lärarkandidaterna skall kunna erhålla lämpliga bostäder i lärarhögskolans

närhet samt för att trafikförhållandena så ordnas, att tillfredsställande kommunikationsmöjligheter

erhålles med samverkande skolanläggningar av

olika slag samt stadens centrala delar.

21 §

Staden åtager sig att från och med läsåret 1960/61 till dess den egentliga

lärarhögskolans nybyggnad uppförts och kan tagas i bruk till kronan utan

kostnad för statsverket provisoriskt upplåta lokaler i befintligt skick i den

s. k. Åbergska flickskolan i staden i den utsträckning, som erfordras för en

årlig utbildning av högst 60 ämneslärarkandidater.

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959

500895

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:217 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av eu lärarhögskola i södra Sverige. a1 i texten