Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1959-04-17 · 129 sidor, varav 128 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 128 av 129 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1959/60 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1959) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga av departementschefen

angiven ändring av personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för ecklesiastikdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60, dels ock till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 825 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 236)

och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.fl. (II: 297), i vilka

hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen vid sin behandling av

förevarande punkt till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 måtte anvisa ett förslagsanslag av 1 861 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motions vis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 297.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser — förutom

automatiska utgiftsändringar — inrättande av ytterligare en tjänst

som budgetsekreterare i ABr 25. Samtidigt beräknas en nedräkning av anslagsposten

till ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft med 36 000

kronor med hänsyn till ett under punkten 3 i det följande redovisat förslag

om inrättande av en utrustningsnämnd för universitet och högskolor. Sam
1

— liihang till riksdagens protokoll 1959. G saml. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

manlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande avlöningsanslag

en höjning med 21 000 kronor.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkten 3 i det

följande anför avstyrker utskottet bifall till det i motionerna I: 236 och

II: 297 framställda yrkandet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 236 och II: 297, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen......... 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 860100

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ 1 600

4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis....................... 154 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 525 800

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 226 600

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 9 700

Summa kronor 1 825 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 825 000

kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 2, s. 2 och 3) föreslagit riksdagen att till Ecklesiastikdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 100 500

kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 115 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 237)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

3

och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.jl. (II: 298), i vilka

hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen under förevarande punkt

måtte anvisa ett förslagsanslag av 90 500 kronor.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen

II: 248.

Utskottet. Med anledning av motionerna, i vilka yrkas en generell nedskärning

med 10 procent av vissa av Kungl. Maj:t föreslagna omkostnadsanslag

under åttonde huvudtiteln, vill utskottet erinra om att frågan om

att begränsa statsutgifterna för närvarande är föremål för en förutsättningslös

prövning av besparingsutredningen. Enligt utskottets mening bör en

diskussion om möjliga besparingsåtgärder lämpligen anknytas till utredningens

kommande förslag. I varje fall synes riksdagen icke nu böra binda

sig för någon generell besparingsmetod i enlighet med motionärernas förslag,

vars effekt för övrigt med hänsyn till bland annat omkostnadsanslagens

karaktär av förslagsanslag torde vara starkt begränsad.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu

är i fråga, till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 100 500

kronor.

3:o) Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Kungl.

Maj:t har (punkt 3, s. 3—5) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,

fastställa personalförteckning för utrustningsnämnden för universitet och

högskolor i enlighet med vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen angiven stat för utrustningsnämnden för universitet

och högskolor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60,

dels ock till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 236)

och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.jl. (II: 297), i vilka

hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen vid sin behandling av

förevarande punkt måtte besluta, dels att den redovisade utrustningsnämnden

för universitet och högskolor icke inrättas, dels ock att det under punkten

uppförda förslagsanslaget av 90 000 kronor icke skall utgå.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 297.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Departementschefen har under förevarande rubrik, som tidigare icke funnits

uppförd på riksstaten, anfört bland annat följande.

Frågan om inredning och utrustning av vetenskapliga undervisnings- och

forskningsinstitutioner får självfallet allt större betydelse och dimension

efter hand som universitet och högskolor expanderar. Metoden att för

utrustningsfrågornas lösning vid en högskola eller grupp av högskolor tillsätta

en särskild utrustningskommitté prövades första gången 1946, då en

sådan kommitté utsågs för tandläkarhögskolorna. Under 1950-talet har

utrustningsfrågor i större omfattning aktualiserats vid samtliga universitet

och högskolor och nya utrustningskommittéer tillsatts efter hand. Det har

därvid befunnits lämpligt att koncentrera utrustningsfrågorna till ett

mindre antal arbetsgrupper. För närvarande finnes sålunda inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde fyra med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndiganden tillsatta kommittéer, nämligen: 1) den nyssnämnda utrustningskommittén

för tandläkarhögskolorna; 2) 1954 ars utrustningskommitté

(utrustningsfrågor för Lunds universitet, karolinska institutet, medicinska

högskolan i Umeå, Stockholms högskola och farmaceutiska institutet

in. in.); 3) utrustningskommittén. för Uppsala universitet; 4) utrustningskommittén

för Göteborgs universitet. Frågan om en ytterligare koncentration

av kommittéernas antal bör enligt min mening övervägas. Jag vill

framhålla, att summan av de anslag till inredning och utrustning vid universitet

och högskolor, som är anvisade under åttonde huvudtiteln för innevarande

budgetår, utgör närmare 8 500 000 kronor och att den summan

kan beräknas öka icke obetydligt under den närmaste tioårsperioden.

En utrustningskommittés uppgift är tvåfaldig. Den ena huvuduppgiften

avser granskning av utrustningsförslag och prövning av vederbörande institutions

utrustningsbehov. Då det gäller utrustning och inredning av nybyggnad

eller mera omfattande ombyggnad, är det angeläget att utrustningskommittén

och dess expertis inkopplas helst redan vid byggnadsföretagets

projektering. Fortlöpande samrad med forskningsråden är också

nödvändigt i fråga om gränsdragningen mellan olika utrustningsbehov. Den

andra huvuduppgiften gäller den inköpsverksamhet, som utrustningskommittén

har att bedriva med anlitande av för ändamålet anvisade anslagsmedel.

Till en del inköpes utrustning över centrala statliga avropsavtal

eller genom sedvanligt upphandlingsförfarande. För speciell forskningsapparatur

o. dyl. sker en mycket betydelsefull samverkan mellan de olika

kommittéerna för kvantitetsköp i största möjliga omfattning efter särskilda

förhandlingar.

Samordningen mellan de olika utrustningskommittéernas verksamhet

sker, förutom helt naturligt genom gemensamma överläggningar o. dyl.,

genom det för kommittéerna upprättade gemensamma kansliet. Kostnaderna

för detta bestrides nu delvis från den i departementets avlöningsstat

upptagna anslagsposten till expertis och tillfällig arbetskraft, delsvis från

åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Kansliet ledes av en arvodesanställd

befattningshavare i byråchefs ställning, vilken tillika är ledamot av samtliga

utrustningskommittéerna. Vid kansliet finnes därjämte viss annan mot

arvode heltidsanställd personal för olika uppgifter.

För att konsolidera och ytterligare effektivisera arbetet med utrustningsfrågorna

och vad därmed äger samband är det enligt min mening nödvändigt

att åtminstone successivt bereda den vid kansliet heltidsanställda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

5

personalen extra ordinarie anställning. Med hänsyn till nödvändigheten

av att allt framgent fortsätta med ifrågavarande verksamhet och göra den

ännu rationellare samt med tanke på att det kan komma att visa sig ändamålsenligt

att utvidga verksamhetsområdet till att omfatta centralinköp

även av annan utrustning och apparatur än den, som bekostas ur universitetens

och högskolornas anslag för ändamålet, synes ingen invändning

kunna resas mot en fastare organisationsform för utrustningskommittéernas

kansli; tvärtom utgör en sådan form förutsättningen för ett ännu effektivare

arbete. Vid valet av organisationsform bör beaktas att kansliet icke

lämpligen bör knytas till universitetsförvaltningen utan bör vara direkt

underställt Kungl. Maj:t. Som jag redan framhållit bör en ytterligare koncentration

av utrustningskommittéernas antal övervägas. Till denna fråga

torde jag få återkomma i annat sammanhang. Det synes mig emellertid

redan nu lämpligt att en fristående utrustningsnämnd för universitet och

högskolor inrättas. I avvaktan på ett ställningstagande till nyssnämnda

koncentrationsfråga bör denna nämnd utgöras av de nuvarande utrustningskommittéerna,

var för sitt område. Till nämnden bör knytas ett kansli med

fastare organisation än nu är fallet. För kansliet bör särskild instruktion

fastställas av Kungl. Maj:t. Kommittéerna bör tills vidare vara verksamma

enligt sina hittillsvarande arbetsföreskrifter.

I anslutning härtill föreslår jag, att följande extra ordinarie tjänster

inrättas vid nämnden från och med nästa budgetår, nämligen en tjänst

som byråchef i Be 1, en tjänst som kontorsskrivare i Ae 13 och en tjänst

som kontorist i Ae 9.

Utskottet. Syftet med det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om en

fastare organisationsform för utrustningskommittéernas kansli är — såsom

av den lämnade redogörelsen framgår — att konsolidera och effektivisera

arbetet med utrustningsfrågorna samt att rationalisera verksamheten på

ifrågavarande område. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag och

avstyrker bifall till motionerna I: 236 och II: 297, i vad de avse förevarande

anslag, vill i anslutning till vad departementschefen därom anfört understryka

önskvärdheten av att en ytterligare koncentration av utrustningskommittéernas

antal kommer till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 236 och II: 297, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, fastställa personalförteckning

för utrustningsnämnden för universitet och

högskolor i enlighet med vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande stat för utrustningsnämnden för

universitet och högskolor, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1959/60:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal 60 200

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 9 400

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................ 400 70 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis......... 200

2. Reseersättningar, förslagsvis........ 6 000

3. Expenser, förslagsvis .............. 13 800 20 000

Summa kronor 90 000

c) till Utrustning snämnden för universitet och högskolor

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 90 000

kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

4:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 66, s. 106—110) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till

Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 419 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 123 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

För att sätta ämbetet i stånd att fullgöra sina alltjämt ökande och svårbemästrade

uppgifter har kanslern för rikets universitet föreslagit en ökning

av personalen med fem nya tjänstemän, nämligen två byrådirektörer i

Ao 26, en förste byråsekreterare i Ao 23, en kansliskrivare i Ao 10 och en

kontorist i Ao 9, samt anvisande av särskilda medel till experter och tillfällig

personal m. m. Därjämte har föreslagits förändring av tjänsten som kanslerssekreterare

i Bo 1 till tjänst som överdirektör (alternativt universitetsråd)

i Bo 4 samt ordinariesättning i Ao 5 av en kontorsbiträdestjänst i

reglerad befordringsgång.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

7

En förstärkning av kanslersämbetets personella resurser är enligt departementschefens

mening ofrånkomlig. I avvaktan på att vissa utredningar,

bland andra 1955 års universitetsutrednings rörande universitetsväsendets

framtida dimensionering, skall avslutas, är departementschefen dock icke

beredd att tillstyrka kanslerns förslag till alla delar.

Kanslerns förslag angående förändring av kanslerssekreterartjänsten till

en tjänst i Bo 4 anser sig departementschefen böra tillstyrka, dock att innehavaren

av den nya tjänsten bör benämnas kanslichef. Departementschefen

tillstyrker vidare inrättande av en byrådirektörstjänst. Denna bör tills

vidare placeras i Ag26. I fråga om den vid kanslersämbetet nu befintliga

byrådirektörstjänsten i Ao 26 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att kanslern

må, i den utsträckning så kan anses lämpligt, uppdraga åt tjänsteinnehavaren

att fatta beslut på kanslersämbetets vägnar. Departementschefen förutsätter,

att enahanda föreskrift kommer att tillämpas i fråga om den nya

tjänsten som byrådirektör.

I fråga om biträdespersonal tillstyrker departementschefen inrättande av

en tjänst som kontorist i Ae 9. Innehavaren av tjänsten bör, anser departementschefen,

vara språkkunnig samt främst avdelas för arbetsuppgifter

som kanslerns handsekreterare och förare av ämbetets sakregister. Härigenom

bör amanuensen vid ämbetet, som nu bland annat handhar sakregistret,

kunna frigöras för mera kvalificerade göromål. En kontorsbiträdestjänst i

reglerad befordringsgång bör enligt departementschefen såsom kanslern föreslagit

ordinariesättas i Ao 5.

I likhet med kanslern anser departementschefen, att en särskild förslagsvis

betecknad anslagspost till Arvoden till experter och tillfällig personal

m. in. bör uppföras i ämbetets avlöningsstat. Kanslern har beräknat medelsbehovet

under posten till 25 000 kronor. Då departementschefen inte anser

sig kunna tillstyrka inrättande av flera nya tjänster vid ämbetet än vad i

det föregående föreslagits, torde medelsbehovet, framhåller departementschefen,

böra beräknas till ett högre belopp, vilket han anser böra sättas till

70 000 kronor. Enligt departementschefen bör anslagsposten icke få överskridas

utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits torde enligt departementschefen

kanslerns under avlöningsanslaget framförda äskanden om förstärkning av

ämbetet få anses i allt väsentligt tillgodosedda.

I övrigt ifrågasätter departementschefen beträffande detta anslag inga

andra ändringar än sådana, som är av automatisk natur.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

angivit, att innehavaren av den föreslagna kontoristbefattningen i Ac 9

borde vara språkkunnig samt främst avdelas för arbetsuppgifter som kanslerns

handsekreterare och förare av ämbetets sakregister; amanuensen vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

ämbetet, som nu bland annat handhade sakregistret kunde härigenom frigöras

för mera kvalificerade göromål. Med understrykande av sistnämnda

förhållande anser utskottet för sin del, att man vid tillsättandet av tjänsten

bör fästa mindre avseende vid att innehavaren av densamma besitter språkkunskaper

än vid att vederbörande har nödiga kvalifikationer för de med

förandet av sakregistret förenade göromålen.

Med hänsyn till den starka arbetsbelastningen vid ämbetet torde enligt

utskottets mening böra övervägas om icke ytterligare grupper av ärenden

kunna decentraliseras från kanslersämbetet och överföras till de lokala

universitets- och högskolemyndigheterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1959/60:

Avlöningsstat

1. Arvode till universitetskanslern............ 45 144

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 165 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis........................ 70 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 97 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 39 656

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............... 2 200

Summa kronor 419 000

c) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 419 000

kronor.

5:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 67, s. 111) föreslagit riksdagen att till Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 44 000

kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 35 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundelin (I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

9

m. fl. (II: 298), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

under förevarande punkt för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 39 600 kronor.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen

II: 248.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,

Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt

nu är i fråga, till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

44 000 kronor.

6:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 70, s. 138 och 139), vilket innebär en anslagshöjning

med 267 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

1 427 000 kronor.

7:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 139 och 140), vilket innebär

en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

8:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 140 och

141), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

9:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 141—149), vilket

innebär en anslagsminskning med 393 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att inredning och utrustning för zoofysiologiska

institutionen vid Uppsala universitet må beställas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

till ett värde av högst 600 000 kronor, att gäldas tidigast

under budgetåret 1960/61;

b) till Uppsala universitet: Inredning och utrustning av

nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 1 357 000 kronor.

10:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 76, s. 165 och 166), vilket innebär en anslagshöjning med

71 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 959 000

kronor.

ll:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 166 och 167), vilket innebär

en anslagshöjning med 135 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 660 000 kronor.

12:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 167

och 168), vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 485 000 kronor.

13:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 168—176), vilket

innebär en anslagsminskning med 49 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att inredning och utrustning för nybyggnaden

för humanistiska fakulteten vid Lunds universitet må

beställas till ett värde av högst 300 000 kronor, att gäldas

tidigast under budgetåret 1960/61;

b) medgiva, att inredning och utrustning för nybyggnaden

för de patologiska och rättsmedicinska institutionerna

samt rättsläkarstationen i Lund må beställas till ett

värde av högst 200 000 kronor, att gäldas tidigast under

budgetåret 1960/61;

c) till Lunds universitet: Inredning och utrustning av

nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 681 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

11

14:o) Göteborgs universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 82, s. 192 och 193), vilket innebär en anslagshöjning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

598 000 kronor.

15:o) Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 194), vilket innebär en

anslagshöjning med 7 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 207 200 kronor.

16:o) Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för medicinska

fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 85, s. 195), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bokinköp

och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

110 000 kronor.

17:o) Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten

vid medicinska fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 86, s. 195—197), vilket innebär en anslagshöjning

med 22 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bidrag till

Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakidtetens

bibliotek för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 182 400 kronor.

18:o) Göteborgs universitet: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 198—209),

vilket innebär en anslagshöjning med 166 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att inredning och utrustning för institutionerna

för farmakologi, medicinsk kemi, fysiologi och

medicinsk fysik samt de mikrobiologiska institutionerna

må beställas till ett värde av högst 2 000 000 kronor, att

gäldas tidigast under budgetåret 1960/61;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

b) till Göteborgs universitet: Inredning och utrustning

av nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 4 366 000 kronor.

19:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 221 och 222), vilket innebär

en anslagshöjning med 70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 644 500 kronor.

20:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning av

apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, s. 223),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Nya?iskaffning av apparater m. m. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

21:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

92, s. 223 och 224), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 95 000

kronor.

22:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

93, s. 224—227), vilket innebär en anslagshöjning med 600 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att utrustning till institutionen för teoretisk

alkoholforskning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

må beställas till ett värde av högst 200 000 kronor, att

gäldas tidigast under budgetåret 1960/61;

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor.

23:o) Medicinska högskolan i Umeå: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 94, s. 227—232) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

13

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för medicinska högskolan i

Umeå, som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för medicinska högskolan i

Umeå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock

till Medicinska högskolan i Umeå: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 1 648 000 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär beträffande

personalorganisationen m. m. huvudsakligen följande.

Klinisk kemi

1) beräknande av medel för den nu vakanthållna laboratorstjänsten och

samtidigt indragning av arvode till biträdande lärare om 600 kronor

2) klinisk amanuens

3) kanslibiträde i Ae 7

4) laboratoriesköterska i Ae 9

Klinisk jysiologi

5) institutionsvaktmästare i Ae 8 från och med 1/1 1960

Medicin

6) ökning av medelsanvisningen till biträdande lärare från 11 850 till

23 700 kronor

Kirurgi

7) biträdande lärare (kostnad 12 600 kronor)

8) klinisk amanuens

Radioterapi med tumördiagnostik

9) biträdande lärare (kostnad 1 140 kronor)

Pediatrik

10) professor från och med 1/6 1960

11) lärare i Ae 24 från och med 1/6 1960

12) klinisk amanuens från och med 1/6 1960

13) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/6 1960

14) laboratoriebiträde i högst Ae 9 från och med 1/6 1960

Psykiatri

15) professor från och med 1/4 1960

16) lärare i Ae 24 från och med 1/4 1960

17) klinisk amanuens från och med 1/4 1960

18) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/4 1960

19) laboratoriebiträde i högst Ae 9 från och med 1/4 1960

Dermato-venereologi

20) professor från och med 1/10 1959

21) lärare i Ae 24 från och med 1/10 1959

22) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/10 1959

Klinisk epidemiologi

23) lärare (kostnad 3 060 kronor)

24) klinisk amanuens från och med 1/12 1959

Ftisiologi

25) lärare (kostnad 2 400 kronor)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Neurokirurgi

26) lärare (kostnad 720 kronor)

Neurologi

27) professor från och med 1/4 1960

28) lärare i Ae 24 från och med 1/4 1960

29) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/4 1960

Obstetrik och gynekologi

30) professor från och med 1/12 1959

31) lärare i Ae 24 från och med 1/12 1959

32) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/12 1959

33) laboratoriebiträde i högst Ae 9 från och med 1/12 1959

Oftalmiatrik

34) professor från och med 1/10 1959

35) lärare i Ae 24 från och med 1/10 1959

36) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/10 1959

Oto-rhino-laryngologi

37) professor från och med 1/12 1959

38) lärare i Ae 24 från och med 1/12 1959

39) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/12 1959

Hygien

40) professor från och med 1/10 1959

41) assistent från och med 1/10 1959

42) halvtidsanställd förste amanuens från och med 1/10 1959

43) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/10 1959

44) laboratoriebiträde i högst Ae 9 från och med 1/10 1959

45) vaktmästare i Ae 7 från och med 1/10 1959

S ocialmedicin

46) professor från och med 1/6 1960

47) klinisk amanuens från och med 1/6 1960

48) kurator i Ae 12 från och med 1/6 1960

49) statistiker med arvode av 1 000 kronor för månad från och med 1/6

1960

50) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/6 1960

Rättsmedicin

51) lärare (kostnad 2 160 kronor)

Krigsmedicin

52) lärare (kostnad 2 580 kronor)

53) kursamanuens (kostnad 480 kronor)

Medicinens historia

54) lärare (kostnad 600 kronor)

Biblioteket

55) ökning av medelsanvisningen till extra arbetskraft från 9 000 till 12 000

kronor

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

A dministrationen

56) medel till en extra tjänst (Kungl. Maj:t torde framdeles få meddela

beslut om lönegradsplacering och tjänstebenämning)

57) expeditionsvakt i Ae 7 och samtidigt indragning av ett för extra arbetskraft

beräknat belopp av 6 000 kronor

58) kontorsbiträde i Af 1—Ae 5

Gemensamt

59) ersättningar till ordförande, ledamöter och experter i organisationskommittén

(kostnad 30 000 kronor)

60) docent (befattning med företräde för kliniskt ämne)

61) särskild kursundervisning (kostnad 20 000 kronor)

62) förste instrumentmakare i Ae 12

63) instrumentmakare i Ae 9

64) djurvårdare i Ae 7

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

1 102 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för medicinska högskolan i

Umeå, som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan

i Umeå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 427 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 33 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,

amanuenser m. m., förslagsvis . . 365 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................... 684 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 230 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 10 400

Summa kronor 1 750 300

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från Västerbottens läns landsting till

avlönande av kliniska amanuenser ....... 102 300

Nettoutgift kronor 1 648 000

c) till Medicinska högskolan i Umeå: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 648 000

kronor.

24:o) Medicinska högskolan i Umeå: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 232—234), vilket innebär en anslagshöjning

med 117 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Umeå: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 162 000 kronor.

25:o) Medicinska högskolan i Umeå: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 234), vilket innebär en anslagshöjning

med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Umeå:

Materiel m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 260 000 kronor.

26:o) Medicinska högskolan i Umeå: Nyanskaffning av apparater

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 234 och 235),

vilket innebär anvisande under förenämnda rubrik av ett nytt reservationsanslag

av 70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Umeå: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

27:o) Medicinska högskolan i Umeå: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 235 och

236), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Umeå: Bokinköp

och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 145 000 kronor.

28:o) Medicinska högskolan i Umeå: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 236—

239), vilket, jämte en anslagshöjning med 1 200 000 kronor, innebär ett

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

17

bemyndigande för 1954 års utrustningskommitté att beställa inredning och

utrustning för högskolan till ett belopp av högst 1 000 000 kronor, att gäldas

tidigast under budgetåret 1960/61, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att inredning och utrustning för medicinska

högskolan i Umeå må beställas till ett belopp av högst

1 000 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret

1960/61;

b) till Medicinska högskolan i Umeå: Inredning och utrustning

av nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

29:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 240), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 72 000 kronor.

30:o) Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms stad. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 240), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för viss tomträttsavgäld

till Stockholms stad för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 113 000 kronor.

31 :o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 104, s. 240—244) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan i Stockholm,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels till

Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 5 181 000 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär beträffande

personalorganisationen m.m. huvudsakligen följande.

Vissa befattningar vid tandläkarhögskolan

i Stockholm:

1—5) en assistent med två tredjedelar av full assistentlön vid envar av avdelningarna

för karieslära, pulpa- och rolbehandling, proteslära, tandkirurgi

samt odontologisk ortopedi,

6) tandsköterska i Ae 7 vid avdelningen för dental röntgendiagnostik,

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. G saml. Nr 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

7) laboratoriebiträde i Ae 7 (heltid) i stället för ett i Ag 7 (halvtid) vid

allmänna avdelningen,

8) förste amanuens vid laboratoriet för speciell bakteriologi,

9) kontrollbiträde i Ae 7 vid mottagningsavdelningen,

10) arvoden för undervisning i allmän kirurgi och i rättsodontologi.

T a n d 1 ä k a r i n s t i t u t e t i Umeå:

11) kursamanuens vid undervisningen i tandhistopatologi,

12) arvode för undervisning i rättsodontologi.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

288 000 kronor, varav i runt tal 176 000 kronor är av i huvudsak automatisk

karaktär.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..........

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till biträdande lärare,

assistenter, amanuenser

m. m., förslagsvis.......... 1 160 300

b. Avlöningar till annan ickeordinarie

personal, förslagsvis 2 435 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...............

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .........................

Summa kronor

891 000

12 200

3 595 300

651 000

31 500

5 181 000

b) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 181 000

kronor.

32:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 244—246), vilket innebär en

anslagsminskning med 142 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 835 300 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

19

33:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 247), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning m.m. för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

34:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,

s. 247 och 248), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

35:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 251 och 252), vilket innebär en anslagsminskning

med 12 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 602 000 kronor.

36:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 253), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp

och bokbindning m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 18 000 kronor.

37:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 253

och 254), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.

38 :o) Tandläkarliögskolorna: Lä rarkliniker. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 114, s. 254), vilket innebär en anslagshöjning med

70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till T andläkar hög skolorna: Lär arkliniker

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

120 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

39 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 254 och 255),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

40:o) Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 255 och 256),

vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av ograduerade forskares

vetenskapliga verksamhet för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 2 650 000 kronor.

41:o) Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier

vid rikets universitet och högskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 117, s. 256 och 257), vilket innebär en anslagshöjning med

393 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för främjande av högre

vetenskapliga studier vid rikets universitet och högskolor

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

780 500 kronor.

42 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa

opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 118, s. 257), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

43:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

119, s. 258), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

44:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 120, s. 258—261), vilket innebär en anslagshöjning med

1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

21

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

4 444 000 kronor.

45:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121,

s. 261), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

46:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 261 och 262), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Gästföreläsningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

47:o) Gemensamma universitetsändamål: Vidareutbildning av

läkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 262), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

48:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 262 och

263), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ämnes- och fakidtetslconferenser för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

49:o) Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter. Kungl.

Maj:t har (punkt 126, s. 263—265) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 680 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 380 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Kungl. Maj ds förslag innebär bland annat i enlighet med universitetskanslerns

därom gjorda framställning en höjning av det under förevarande

anslag till kanslerns disposition upptagna beloppet med 60 000 kronor

till 120 000 kronor. Av kanslerns motivering för höjningen inhämtas enligt

statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Erfarenheterna visar, att vid omläggningar av studierna anslagsbehov

icke sällan uppstår, vilka omöjligt kunnat förutses, då beslut om respektive

reformer fattades. I dylika fall liksom i åtskilliga andra fall, då medel ur

anslaget för extra utgifter utgått, har det gällt att genom en tillfällig anslagsförstärkning

möjliggöra en effektivisering av undervisningen inom ett

visst område. Härtill kommer att de oförutsebara medelsbehoven — vilka

skall tillgodoses ur bland annat förevarande anslag — på grund av det stigande

studentantalet, tillkomsten av nya examensämnen o. s. v. successivt

har ökat. Såsom exempel på medelsbehov, som uppstått och lämpligen

bort tillfälligtvis bestridas ur förevarande anslag, nämner kanslern, att ett

ändamålsenligt anordnande av undervisningen i ämnet krigsmedicin enligt

den nya studieordningen visat sig medföra kostnader, till vilkas bestridande

de anvisade medlen icke helt förslår. Då det i detta fall — liksom ofta i

andra liknande fall, då behov av extra medelsanvisning uppstår — är fråga

om att täcka kostnaderna för ett angeläget och ur utbildningssynpunkt väl

motiverat men hittills oprövat ändamål, har kanslern icke ansett det lämpligt,

att redan från och med nästa budgetår äska härför erforderliga medel

under respektive avlöningsanslag. Under något läsår, intill dess närmare

erfarenheter vunnits av bland annat de verkliga kostnaderna, bör medel i

ett sådant fall i stället kunna anvisas från anslaget till extra utgifter. Utan

en väsentlig höjning av den till kanslerns disposition fördelade posten är

detta dock icke möjligt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ds ifrågavarande förslag. I

detta sammanhang får utskottet framhålla, att det synes utskottet skäligt,

att kanslern må i förekommande särskilda fall jämväl tillgodose universitetets

i Uppsala behov med bidrag ur det belopp av ytterligare 60 000

kronor, som för nästa budgetår kommer att stå till kanslerns disposition.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Extra utgijter för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 680 000 kronor.

50 :o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 127, s. 265), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors

rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

23

51 :o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 128, s. 265—274), vilket innebär en anslagshöjning

med 374 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 160 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 520

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,

amanuenser m. in., förslagsvis . . 354 300

b) Avlöningar till annan icke-ordinarie

personal ........................... 441 280

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 117 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........... 6 600

Summa kronor 1 082 200

Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationsfond .............. 7 000

Nettoutgift kronor 1 075 200

b) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 075 200 kronor.

52:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 275), vilket innebär en anslagshöjning

med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

115 700 kronor.

53:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 275 och 276), vilket innebär en anslagshöjning

med 108 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 218 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

54:o) Farmacevtiska institutet: Nyanskaffning av apparater

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 276) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

55:o) Farmacevtiska institutet: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 276—278),

vilket innebär en anslagshöjning med 180 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

56:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 133, s. 278 och 279), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

................................ 8 700

2 Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........................ 4 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 129 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 22 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............... 1 000

Summa kronor 165 600

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 165 600 kronor.

57:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 134, s. 279), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

18 900 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

25

58:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av

vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

135, s. 279), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 41 000 kronor.

59 :o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i

Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 279 och

280), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsoch

dialektforskning i Göteborg för budgetåret 1959/60

anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

60:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 137, s. 280 och 281), vilket innebär en anslagshöjning med

3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 325 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 51 400

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............... 2 300

Summa kronor 379 100

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 379 100 kronor.

61 :o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 138, s. 28f och 282), vilket innebär en anslagshöjning med

1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 22 000

kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

62 :o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139,

s. 282), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 81 000 kronor.

63:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 282 och 283), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning

i Göteborg för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag

av 28 900 kronor.

64 :o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 283),

vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m. m. för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

65:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142,

s. 283—285), vilket innebär en anslagshöjning med 22 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 879 200 kronor.

66 :o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

143, s. 285 och 286), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 46 000

kronor. ,

67:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 286), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

27

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

68:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 145, s. 287 och 288), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 14 200

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 51 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 8 100

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................400

Summa kronor 74 300

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 74 300 kronor.

69:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

146, s. 288) föreslagit riksdagen att till Garantilånenämnden: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor, innebärande

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 237)

och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.fl. (II: 298), i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen under förevarande punkt

måtte anvisa ett förslagsanslag av 18 000 kronor.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen

II: 248.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,

Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och IT: 298, såvitt nu

är i fråga, till Garantilånenämnden: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

70:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 147, s. 288—296) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 11 450 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Åman och fru

Segerstedt-Wiberg (I: 130) och den andra inom andra kammaren av herrar

Kellgren och Hammar (II: 299), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

under förevarande punkt dels för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 11 647 800 kronor, dels ock besluta, ej mindre att naturastipendium

må kunna åtnjutas under högst 10 månader per läsår, än även

att de studerande vid farmacevtiska institutets apotekarlinje må kunna

åtnjuta naturastipendium under två läsår.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till

motionen 1:130.

Här ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med

9 515 000 kronor under rubriken Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Efter beslut av 1953 års riksdag omfattar naturastipendieringen samtliga

akademiska utbildningsanstalter under åttonde och tionde huvudtitlarna.

Stipendietidens längd per läsår ökades samtidigt från högst åtta till högst

nio månader.

Det av studentsociala utredningen uppställda målet — stipendiering av

obemedlade och mindre bemedlade studenter vilka uppvisar god studielämplighet

— skulle enligt utredningen nås, om stipendieringen utsträcktes

till att omfatta 26 procent av totalantalet nyinskrivna vid universitet och

högskolor. Genom beslut av 1957 års riksdag anvisades till naturastipendier

det belopp, som för budgetåret 1957/58 beräknades erforderligt för utdelning

av dels fortsatta stipendier till alla därtill berättigade, dels nya stipendier

motsvarande en 26-procentig stipendiering av den aktuella årgången

nyinskrivna studerande. För innevarande budgetår har anvisats det belopp,

som beräknades erforderligt för ett bibehållande av en stipendieringsfrekvens

av nyssnämnda omfattning.

Naturastipendium får ej innehas under längre sammanlagd tid än tre läsår

vid universiteten och karolinska institutet samt Stockholms högskola,

två och ett halvt läsår vid tandläkarhögskolorna, två läsår vid tekniska

högskolorna, ett och ett halvt läsår vid handelshögskolorna och farmacevtiska

institutet, ett läsår vid gymnastiska centralinstitutet samt två

terminer vid socialinstituten. Denna maximitid för innehav av stipendium

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

29

må begränsas, om så erfordras för att antalet ledigblivna stipendier skall

kunna hållas i möjligaste mån konstant från ett år till ett annat.

Av innevarande budgetårs anslag å 9 515 000 kronor har beräknats

9 370 000 kronor till naturastipendier, 9 700 kronor till bokstipendier,

130 000 kronor till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader och

5 300 till Kungl. Maj:ts disposition.

Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

1 935 000 kronor till 11 450 000 kronor. Därvid beräknar nämnden en ökning

av anslagsmedlen till naturastipendier med 1 910 000 kronor till

11 280 000 kronor.

Vad beträffar fortsatta stipendier erinrar garantilånenämnden bland

annat om att fortsatt stipendium beviljas med förtursrätt framför utseende

av nya stipendiater. På grundval av uppgifter från statsstipendienämnderna

beräknar garantilånenämnden behovet av fortsatta stipendier — hela

eller delade — under budgetåret 1959/60 till motsvarande sammanlagt

2 870 hela stipendier.

Beträffande nya stipendier anser sig garantilånenämnden böra begränsa

sig till att beräkna anslagsmedel för budgetåret 1959/60 till en stipendiering

av samma omfattning som gällt de båda senaste budgetåren.

I fråga om utvecklingen av antalet nya stipendier vid universitet och

högskolor under de senaste fem åren hänvisar nämnden till följande tablå.

År

Antal

student-

examina

Nyinskrivna

Utdelade stipendier

Antal

% av student- examina

Antal

% av nyin- skrivna

1954

5 289

4 220

79,8

548

13

1955

5 886

4 468

76,0

690

15

1956

6 502

4 722

72,6

1081

23

1957

7 251

5 605

77,3

1 602

28

1958

8 050

6 150

76,4

1 710

28

1959

8 350

6 380

76,4

1785

28

Garantilånenämnden uppskattar med inräknande av socialinstitutens

stipendiebehov det totala antalet erforderliga nya stipendier för nästa budgetår

till (1 785 -f- 45 =) 1 830, innebärande en ökning med 75 stipendier

orsakad av studentantalets ökning.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) hemställer i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 3 oktober 1958, att anslagsmedlen till naturastipendier i enlighet

med studentsociala utredningens förslag avpassas så, att stipendier kan tilldelas

de mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet,

samt att för nästa budgetår beräknas till naturastipendier ett anslag av

23 840 000 kronor. Vidare föreslår SFS, att en särskild delpost av 2 080 000

kronor beräknas till kontanttillägg åt speciellt behövande stipendiater. I

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

skrivelsen föreslås härjämte att stipendietidens längd per läsår utökas till

högst tio månader; att stipendium bör kunna beviljas för första gången

även under senare delen av studietiden samt att studerande vid farmaceutiska

institutets apotekarlinje medgives rätt att inneha stipendium under

ytterligare ett halvt läsår, d. v. s. under sammanlagt två läsår. Mot bakgrunden

av de sålunda framförda förslagen och under antagande att naturastipendier

bör stå till förfogande för en 49-procentig stipendiering beräknar

SFS det erforderliga antalet stipendier till 6 932.

Departementschefen har ansett sig böra godtaga de av garantilånenämnden

angivna beräkningsgrunderna för naturastipendier.

De i motionerna 1:130 och II: 299 i det föregående redovisade yrkandena

sammanfaller, såvitt gäller stipendietidens längd, både i fråga om maximitiden

för innehav av stipendium och i fråga om stipendietidens längd per

läsår, med SFS:s ovan angivna framställning.

I motionerna har anförts bland annat följande.

Såsom SFS påpekat i sin framställning, är läsåret vid många lärosäten

längre än nio månader, t. ex. vid universiteten, Stockholms högskola och

karolinska institutet. Naturastipendium kan utgå under högst nio månader,

och de flesta studerande tillbringar förmodligen inte längre tid vid lärosätet.

Vissa kategorier måste dock i enlighet med de fastställda kursplanerna

bedriva studier i tio månader per läsår. Det är rimligt, att stipendium

utgår under hela den verkliga studietiden. Den andel studerande, för vilka

läsåret uppgår till tio månader, har av SFS beräknats till 15 procent av

samtliga studerande. Detta innebär en kostnad av 177 440 kronor för budgetåret

1959/60. Därvid fordras även en ändring av gällande reglemente för

utdelning av statsstipendier vid universiteten m. fl. läroanstalter, så att den

sammanlagda tiden per läsår, under vilken stipendium kan uppbäras, maximeras

till tio månader.

För stipendietidens längd är den grundläggande principen enligt studentsociala

utredningen att stipendium skall utgå under halva den genomsnittliga

studietiden för avsedd lägre akademisk examen. Särskilt iackhögskolorna

visar betydande avvikelser mellan den fastställda maximitiden för

innehav av stipendium och den verkliga studietiden. Den största avvikelsen

redovisar farmaceutiska institutets apotekarlinje, för vilken fastställda

maximitiden nu är 1 % år. Institutets studentkår har visat, att studietiden

där överstiger 4 74 år, och farmaceututbildningskommittén framhåller i

sitt första betänkande, att medianvärdet för studietiden uppgår till 4 år

och 7 månader. Stipendietiden för de studerande vid farmaceutiska institutets

apotekarlinje torde därför böra utsträckas till två år. För läsåret

1959/60 beräknas 17 stipendiater vara berättigade att söka dylikt förlängt

stipendium. Kostnaden beräknas till 17 X 1 200 = 20 400 kronor.

Utskottet. Departementschefens förslag innebär, att det statliga naturastipendiesystemet

vid ett bifall till vad han — i överensstämmelse med

garantilånenämndens äskanden — förordat för budgetåret 1959/60 skulle få

samma omfattning som under de båda senaste budgetåren. Stipendierings
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

frekvensen skulle sålunda bli cirka 26 procent av antalet nyinskrivna i

likhet med vad som föreslagits av studentsociala utredningen och i princip

beslutats av 1950 års riksdag.

I anslutning till vissa delar av det tidigare redovisade äskandet från SFS

har i motionerna I: 130 och II: 299 yrkats att anslaget måtte uppräknas

med ett belopp, som med 197 800 kronor överstiger vad Kungl. Maj:t

föreslagit.

Med anledning av motionerna får utskottet erinra därom, att 1957 års

riksdag — med godkännande av statsutskottets utlåtande nr 180 — i skrivelse

till Kungl. Maj:t (nr 398) anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

utredning, avseende en översyn av och en avvägning mellan olika

studiesociala åtgärder — i första hand lån och stipendier — för de grupper

studerande, som icke blivit föremål för bedömande av 1954 års familjeutredning

och 1956 års familjeberedning. Vidare pågår inom farmacevtutbildningskommittén

en granskning av de vid farmacevtiska institutet tillämpade

studieplanerna i syfte att nedbringa den reella studietiden, vilken i

förhållande till den nominella visat sig vara alltför lång. Utskottet förutsätter,

att ovannämnda, av riksdagen begärda utredning snarast kommer till

stånd.

Vid sålunda angivna förhållanden finner utskottet sig icke böra tillstyrka

bifall till motionerna I: 130 och II: 299. Utskottet, som ansluter sig till

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 130 och II: 299, till Naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 11 450 000 kronor.

71 :o) Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

kreditgaranti. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 296 och

297), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av vissa

studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

72:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser

för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 149, s. 297 och 298), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktiskpedagogiska

utbildning skurser för blivande läroverkslärare

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 42 000

kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Tekniska högskolor

73:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 299 och 300), vilket innebär

en anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 31400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 18 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 27 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 9 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 400

Summa kronor 86 100

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

86 100 kronor.

74:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 151, s. 300) föreslagit riksdagen att till Överstyrelsen

för de tekniska högskolorna: Omkostnader för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 14 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 13 400 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundelin (I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl

m. fl. (II: 298), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte under förevarande punkt för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 12 600 kronor.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen

II: 248.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,

Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu

är i fråga, till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 14 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

33

75:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 324—326), vilket innebär en

anslagshöjning med 301 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 2 006 800 kronor.

76:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Nyanskaffning av apparater

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 326 och 327),

vilket innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Nyanskaffning av apparater m.m. för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

77:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 156, s. 327 och 328), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

140 000 kronor.

78:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 328), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Resebidrag till studerande för budgetåret 1959/60 anvisa

ett anslag av 61 000 kronor.

79:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 343—345), vilket innebär en anslagshöjning

med 169 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 834 500 kronor.

80:o) Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning av apparater

m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 345 och 346),

vilket innebär en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

— Bihan g till riksdagens protokoll li) 50. G samt. Nr 8

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

81 :o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 163,

s. 346), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 140 000

kronor.

82:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 347), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag

till studerande för budgetåret 1959/60 anvisa ett

anslag av 25 000 kronor.

83:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 347),

vilket innebär anvisande endast av ett nominellt belopp av 1 000 kronor

och därmed en anslagsminskning med 1 799 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

84:o) Chalmers tekniska högskola: Bidrag till Göteborgs stad

för ombyggnadsarbeten i kvarteret Kronoberg. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 166, s. 347 och 348), vilket innebär anvisande av ett

nytt reservationsanslag av 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bidrag

till Göteborgs stad för ombyggnadsarbeten i kvarteret Kronoberg

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

85:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 348—350), vilket innebär dels ändrad

anslagsrubrik, dels en anslagshöjning med 49 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 35

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 323 500 kronor.

86:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 168, s. 350), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

87:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 350 och 351), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

88:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

170, s. 351), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 70 000

kronor.

Skolöverstyrelsen, anstalter för

lärarutbildning m. m.

89:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 171,

s. 352—358) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60 vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

med budgetåret 1959/60, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 554 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 236)

och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl. (II: 297), i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen under förevarande punkt

för budgetåret 1959/60 måtte anvisa ett förslagsanslag av 5 527 000 kronor.

Beträffande motiveringen till det motionsvis gjorda yrkandet, vilket betingas

av förslag om indragning av en byrådirektörstjänst i Ae 24 pa försöksavdelningen,

får utskottet hänvisa till motionen II: 297.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande

en anslagshöjning med 74 000 kronor — avser, förutom vissa automatiska

utgiftsändringar, huvudsakligen följande ändringar av överstyrelsens

personalorganisation m. m.:

1) anvisande av medel för ytterligare en arvodesanställd ämneskonsulent,

2) inrättande av en tjänst som kontorist i Ae 9 (undervisningsavdelningen),

3) inrättande av en tjänst som konsulent för skolmåltider i Ae 21 (under - visningsavdelningen),

4) fortsatt dubblering av en undervisningsrådstjänst (organisationsavdelningen),

5) utbyte av två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång mot

två kanslibiträdestjänster i Ae 7 (organisationsavdelningen),

6) fortsatt dubblering av en undervisningsrådstjänst (planerings- och

byggnadsroteln),

7) utbyte av en kontoristtjänst i Ae 9 mot en kansliskrivartjänst i Ae 10

(planerings- och byggnadsroteln),

8) indragning av två amanuensbefattningar i reglerad befordringsgång

(administrativa avdelningen),

9) indragning av en befattning som inspektör för blindundervisningen

(skolsociala roteln),

10) ändring av tjänstetiteln förste konsulent till byrådirektör för två

befattningshavare (undervisningsavdelningen).

Skolöverstyrelsen har härutöver bland annat framlagt förslag om indragning

av en byrådirektörstjänst i Ae 24 på försöksavdelningen och samtidigt

utbyte av en förste byråsekreterartjänst i Ao 23 mot en byrådirektörstjänst

i Ao 24 på organisationsavdelningen. Departementschefen finner de av överstyrelsen

anförda skälen för ifrågavarande utbyte av en förste byrasekreterartjänst

mot en byrådirektörstjänst icke tillräckligt bärande och anser

sig icke nu böra taga ställning till förslaget om indragning av en byradirektörstjänst.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

37

Utskottet är icke berett att på ovannämnda, motionsvis gjorda yrkande

förorda indragning av omförmälda byrådirektörstjänst inom skolöverstyrelsen.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 236 och II: 297, såvitt

nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 2 008 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 470 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. in., förslagsvis ...................... 110 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 252 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 683 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ......................... 31 000

Summa kronor 5 554 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 554 000 kronor.

90:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 172,

s. 359—361) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 891 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 800 000 kronor. Kungl. Maj:ts

förslag innebär uppräkning av anslagsposten till sjukvård och reseersättningar

med vardera 10 000 kronor och till tjänstgöringstraktamenten åt

vikarierande undervisningsråd med 26 000 kronor. Därutöver har förordats

en uppräkning dels till övriga expenser med 40 000 kronor, varav 10 000

kronor som en engångsanvisning för inköp av skrivmaskiner och mattor,

dels till publikations tryck med 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 237)

och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.fl. (II: 298), i vilka

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen vid behandling av förevarande

punkt för budgetåret 1959/60 måtte anvisa ett förslagsanslag av

801 900 kronor.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen

II: 248.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under punkten 2, Ecklesiastikdepartementet:

Omkostnader, anfört får utskottet med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt

nu är i fråga, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 891 000 kronor.

91 :o) Statens försöksskola i Linköping: Utrustning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 374 och 375), vilket innebär dels

ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 33 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens försöksskola i Linköping:

Utrustning för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 34 000 kronor.

92:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 176, s. 376 och 377), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 2 597 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 258 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till ex
perter

och tillfällig personal m. m., förslagsvis

................................... 314 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 220 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 450 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........... 20 000

Summa kronor 3 859 000

b) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 859 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1959

39

93:o) Länsskolnämnderna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

177, s. 377 och 378) föreslagit riksdagen att till Länsskolnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 039 000

kronor, innebärande en anslagsminskning med 82 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 237)

och den andra inom andra kammaren av herr Stålil m.fl. (II: 298), i vilka

hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen under förevarande punkt

måtte anvisa ett förslagsanslag av 935 100 kronor.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisar motionärerna till motionen

II: 248.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,

Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu

är i fråga, till Länsskolnämnderna: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 039 000

kronor.

94:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 178, s. 378—380) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,

vidtaga den ändring i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till

Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 5 552 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Helén väckt motion (II: 104), i vilken hemställts, att

riksdagen måtte besluta uppföra en tjänst som extra ordinarie skolpsykolog

i lönegrad Ae 24 vid lärarhögskolan i Stockholm på åttonde huvudtiteln

under punkt 178 samt göra motsvarande uppräkning av berörda avlöningsanslag.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebiir en anslagshöjning med 150 000 kronor och

avser enbart automatiska utgiftsökningar. Ett förslag av styrelsen för lärarhögskolan

om inrättande av en extra ordinarie skolpsykologtjänst i lönegrad

Ae 24 vid lärarhögskolan har icke biträtts av departementschefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 104 gjorda yrkandet.

I detta sammanhang får utskottet erinra därom, att skolöverstyrelsen förordnat

en halvtidsanställd skolpsykolog att mot arvode tjänstgöra vid lärarhögskolan

under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1959. Arvodet till denna

befattningshavare utgår ur anslaget till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet

m. m. Utskottet finner det önskvärt, att dylik skolpsykologisk sakkunskap

kommer att jämväl under nästa budgetår stå till högskolans förfogande

och har icke något att erinra mot att nyssnämnda anslag fortfarande

anlitas för bestridande av de härmed förenade kostnaderna. Utskottet

hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 104,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 1 917 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 380 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 2 512 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 712 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ..........................31 000

Summa kronor 5 552 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 552 000

kronor.

95:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 380 och 381), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 411 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

41

96:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 381 och 382), vilket innebär

en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kronor.

97:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

181, s. 382—403) föreslagit riksdagen att dels besluta att Brännans folkskoleseminarium

i Härnösand skall, i enlighet med vad departementschefen

förordat, från och med budgetåret 1959/60 samordnas med södra folkskoleseminariet

i Härnösand, dels besluta att norra folkskoleseminariet i Växjö

skall, i enlighet med vad departementschefen förordat, från och med budgetåret

1959/60 samordnas med västra folkskoleseminariet i Växjö, dels godkänna

av departementschefen förordade grunder för anordnande av externa

övningsskoleklasser, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för folkskoleseminarierna, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1959/60, dels ock till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 407 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande seminarieorganisationen innebär, att

intagningen på folkskollärarlinjerna och den 3-åriga småskollärarlinjen är

oförändrad, medan intagningen på den 2-åriga småskollärarlinjen ökas med

4 klasser.

Beträffande personalorganisationen m.m. innebär Kungl. Maj:ts förslag

följande:

1) ordinariesättning av 8 övningslärartjänster,

2) indragning av en rektorstjänst i Bp 1, 4 ordinarie och 4 extra ordinarie

lektorstjänster, 6 extra ordinarie övningsskollärartjänster vid folkskola, en

extra ordinarie vaktmästartjänst i Ae 7 och en extra vaktmästartjänst i Ag 7

vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Linköping.

Under punkten har vidare framlagts förslag på grundval av seminarieutredningens

betänkande »Seminarieorganisationen II» i vad detta betänkande

avser externa övningsskoleklasser. Förslaget innebär uppdragande av

vissa riktlinjer som grundval för bestämmelser rörande dylika övningsskoleklasser.

Beträffande departementschefens redogörelse för seminarieutredningens

betänkande »Seminarieorganisationen II» i vad detta avser externa övningsskoleklasser

jämte däröver avgivna remissyttranden får utskottet — i den

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

mån redogörelse härför icke lämnas här nedan — hänvisa till statsrådsprotokollet

s. 390—399. Av protokollet i denna del inhämtas i huvudsak

följande.

Utredningen framhåller, att några bestämmelser angående de externa

övningsskoleavdelningarna hittills inte funnits. Uppkommande frågor har

emellertid lösts i samarbetets tecken mellan seminariets rektor och den

kommunale skolledaren. Även med den bästa samarbetsvilja har det dock

inte kunnat undgås, säger utredningen, att den dubbla administrationen —

dels kommunal, dels statlig — försvårat ett fullt planmässigt arbete och

även verkat besvärande för lärarna. Det enda man haft att utgå från, är

vissa uttalanden av departementschefen vid 1947 års riksdag angående

anställande av övningsskollärare vid seminarieortens folkskolor. Enligt

utredningens bestämda uppfattning skulle hela systemet med externa

övningsskoleklasser erhålla en betydligt fastare form, om det fanns föreskrifter,

som på väsentliga punkter reglerade rektors och den kommunale

skolledarens arbetsuppgifter och befogenheter. Vid utarbetandet av sitt förslag

till kungörelse rörande dessa frågor har utredningen i huvudsak följt

förslagen till 1947 års riksdag samt det betänkande av 1945 års seminariesakkunniga,

som legat till grund för departementschefens uttalanden på

denna punkt. Vidare har den praxis, som utvecklats angående de externa

övningsskoleavdelningarna, uppmärksammats. Förslaget innebär därför i

allt väsentligt endast en kodifiering av vad som nu tillämpas. Då enligt

förslaget seminariekommunerna skulle åläggas vissa förpliktelser, torde

det enligt utredningens mening böra underställas riksdagen.

Ehuru utredningens kungörelseförslag innehåller åtskilliga detaljbestämmelser,

vilka inte är av den art att de bör underställas riksdagen, redovisas

för sammanhangets skull förslaget i dess helhet. Om ändringar i dylika

bestämmelser framdeles skulle visa sig erforderliga, torde det inte vara

nödvändigt att underställa fråga därom riksdagens prövning.

Utredningens förslag till kungörelse angående externa övningsskoleklasser

jämte kommentarer till vissa paragrafer i kungörelseförslaget är intaget å

s. 392—395 i ovannämnda statsrådsprotokoll.

Över utredningens förslag om externa övningsskoleklasser har skolöverstyrelsen

inhämtat yttranden från rektorer och kollegier vid folkskoleseminarierna

och från statens folkskolinspeJdörer. I dessa yttranden bestyrkes behovet

av föreskrifter rörande externa övningsskoleklasser. I vissa yttranden

förekommer kritik beträffande detaljer i utredningens kungörelseförslag.

Skolöverstyrelsen tillstyrker, att en särskild författning rörande externa

övningsskoleklasser utfärdas. Ur överstyrelsens utlåtande torde följande här

få återges.

(8 §) Den nya seminariestadgan innehåller inga bestämmelser om elevantalet

i interna övningsskoleklasser. Ej heller tidigare gällande stadgor

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

43

innehöll sådana föreskrifter. Lydelsen av 1 mom. bör därför ändras, förslagsvis

på följande sätt: »Beträffande elevantalet i externa övningsskoleklasser

skall gälla vad skolöverstyrelsen därom föreskriver med beaktande

av rådande förhållanden inom interna övningsskoleklasser.»

Svenska stadsförbundets styrelse understryker värdet av att en författning

kommer till stånd för att reglera seminarieledningens respektive den

kommunala skolledningens uppgifter och befogenheter i fråga om de externa

övningsskoleklasserna. Styrelsen anför vidare följande.

Med den kungörelse som i detta syfte nu föreslås blir seminariekommunerna

emellertid genom ett uttryckligt författningsstadgande ålagda att

ställa »erforderligt antal» folkskoleklasser till förfogande som externa

övningsskoleklasser och att härför upplåta lokaler, tillhandahålla utrustning

m. in. Denna författningsmässiga skyldighet skulle i och för sig kanske

inte behöva föranleda någon allvarligare erinran, om det inte vore så att

den enligt styrelsens mening fått en väl kategorisk utformning. Kommunen

får nämligen enligt förslaget ingen som helst medbestämmanderätt vid

fixeringen av det antal övningsskoleklasser, som skall förläggas till folkskolan.

Då elevantalet i dessa klasser emellertid har bestämts så, att det

väsentligt understiger det genomsnittliga elevantalet i vanliga folkskoleklasser,

kan givetvis förläggandet av övningsskoleklasser — i varje fall om

det blir fråga om ett större antal — till en folkskola medföra en sådan

ytterligare belastning rent numerärt på de övriga klasserna i skolan, att

betydande praktiska besvärligheter kan komma att uppstå. Därför synes

bestämmelserna böra utformas så, att seminariekommunen åtminstone inte

helt lämnas utan inflytande i berört avseende. Enligt kungörelseförslagets

lydelse behöver inte ens samråd med skolstyrelsen ske i dessa ting, liksom

heller inte i en del andra sammanhang, där det blott heter att samråd

»bör» ske. Detta förefaller att vara en orimlig ordning med hänsyn till

att det ändå är kommunen som ålägges ansvaret för lokaler, renhållning,

barnbespisning, skolmateriel m. m. även i fråga om de externa övningsskoleklasserna.

Styrelsen för svenska seminarielärarföreningen finner det angeläget, att

en kungörelse i ämnet utfärdas utan dröjsmål. Utredningens förslag vinner

i huvudsak styrelsens gillande.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad seminarieutredningen föreslagit,

vill jag förorda följande riktlinjer som grundval för bestämmelser

rörande externa övningsskoleklasser.

För kommun, där folkskoleseminarium är beläget, föreskrives skyldighet

att, i den mån så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig organisation

av övningsskolan vid seminariet, medverka till anordnandet av

externa övningsskoleklasser enligt de grunder och i den ordning, som i författningen

kommer att stadgas. Sådana övningsskoleklasser skall inrättas

vid det obligatoriska skolväsendet i seminariekommunen. Fördelningen av

elever på olika åldersstadier skall ske med hänsyn till den praktiska lärarutbildningens

behov. All undervisning i de här avsedda klasserna skall ombesörjas

av seminariet, vilket innebär, att kostnaderna för lärarpersonal

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

faller på staten. Å andra sidan skall det ankomma på kommunen att i samma

utsträckning som för det obligatoriska skolväsendet i övrigt tillhandahålla

bland annat lokaler och undervisningsmateriel ävensom att bekosta

och genom sina organ ombesörja hälsovård och skolsocial verksamhet. För

de externa övningsskoleklasserna bör samma regler bli tillämpliga som för

den interna övningsskolan, i vad avser beslut om införande av nya läroböcker.

Beträffande elevantalet i externa övningsskoleklasser bör gälla detsamma

som i fråga om interna övningsskoleklasser, vilket innebär att antalet blir

lägre än vad som är normalt inom det obligatoriska skolväsendet i övrigt.

Vid beräkningen av antalet klasser inom det obligatoriska skolväsendet i

seminariekommunen bör hänsyn tagas härtill.

När det gäller förfarandet vid uttagning och anordnande av externa övningsskoleklasser

synes lämpligen den ordningen böra tillämpas att, sedan

från seminariets sida behovet av sådana klasser utretts, skolöverstyrelsen

eller efter överstyrelsens bemyndigande seminariets rektor träffar erforderliga

överenskommelser med kommunen. Om enighet i något fall ej kan

nås, bör frågan hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning. I detta sammanhang

vill jag erinra om att det totala antalet övningsskoleklasser, såväl

interna som externa, kommer att liksom hittills ytterst regleras genom riksdagens

för varje år meddelade beslut om medelsanvisning till bland annat

övningsskollärartjänster av olika slag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att enligt de riktlinjer, som här

uppdragits, utfärda närmare bestämmelser i ämnet. Därvid torde böra

särskilt beaktas de av stadsförbundets styrelse i dess remissyttrande framförda

synpunkterna.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot de av departementschefen

förordade grunderna för anordnande av externa övningsskoleklasser. I detta

sammanhang vill utskottet framhålla, att — såvitt utskottet kunnat finna

— departementschefens uttalande angående beräkningen av antalet klasser

inom det obligatoriska skolväsendet i seminariekommuner innebär, att förekomsten

av externa övningsskoleklasser icke kommer att inverka i höjande

riktning på elevantalet i övriga klasser.

Utskottet biträder vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om seminarieorganisationen

och får — under åberopande av vad sålunda anförts — hemställa,

att riksdagen må

a) besluta att Brännans folkskoleseminarium i Härnösand

skall, i enlighet med vad departementschefen förordat, från

och med budgetåret 1959/60 samordnas med södra folkskoleseminariet

i Härnösand;

b) besluta att norra folkskoleseminariet i Växjö skall, i

enlighet med vad departementschefen förordat, från och

med budgetåret 1959/60 samordnas med västra folkskoleseminariet

i Växjö;

c) godkänna av departementschefen förordade grunder

för anordnande av externa övningsskoleklasser;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

45

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

e) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................. 10 755 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 377 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................ 10 258 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 2 870 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................ 147 000

Summa kronor 24 407 000

f) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 407 000 kronor.

98:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 182, s. 404 och 405), vilket innebär en anslagshöjning

med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

2 064 000 kronor.

99:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 406 och 407), vilket innebär en anslagsminskning

med 58 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

100:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 184, s. 407 och 408), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

550 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

101 :o) Vidareutbildning av folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt

185, s. 408—411) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh

(I: 125) och den andra inom andra kammaren av herrar Bengtsson i Göteborg

och Darlin (II: 163), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

vid behandlingen av förevarande punkt måtte till vidareutbildning

av folkskollärare för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

700 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 125.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor.

Från och med nästa budgetår skall därvid medel till Hermods s. k. ettbetygskurser

i sin helhet anvisas under nu förevarande anslag.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Till nu förevarande anslag har överförts en vid utgången av budgetåret

1957/58 förefintlig reservation av 462 526 kronor på reservationsanslaget till

Befordringskurser för folkskollärare, vilket sistnämnda anslag ej längre är

upptaget på riksstaten.

På grundval av förslag i propositionen 108 till 1958 års riksdag

beslöts — med sikte på förhållandena under de närmaste åren — vissa nya

grunder för vidareutbildning av folkskollärare och för inrättande av folkskollärartjänster

i lönegrad Ao 19 på enhetsskolans högstadium m. m. (SU

86, Rskr 211). Riksdagens beslut innebar en avveckling av dittillsvarande

system med befordringskurser för folkskollärare och folkskollärartjänster i

lönegrad A 17. I vad avser utbildningsverksamheten skulle den nya ordningen

träda i tillämpning från och med budgetåret 1958/59, i fråga om

tjänster däremot först från och med den 1 juli 1959.

Med vidareutbildning avses fortsatt utbildning av folkskollärare för vinnande

av behörighet till folkskollärartjänst i lönegrad A 19. Vidareutbildning

sker på två vägar, nämligen antingen genom en huvudsakligen akademisk

utbildningsväg, innefattande dels förvärv av minst två betygsenheter

för filosofisk ämbetsexamen i ett eller flera ämnen, dels genomgång

av biämneskurs, dels genomgång av kurs i psykologi och pedagogik, eller

genom särskilda vidareutbildningskurser.

Vidareutbildningskurser förekommer av följande slag: egentlig vidareutbildningskurs,

vidareutbildningskurs i merkantila ämnen och vidareutbildningskurs

för hjälpklasslärare. Kurserna anordnas av skolöverstyrelsen. Beträffande

egentliga vidareutbildningskurser skall i fråga om bland annat

antalet kurser och i dessa ingående ämnen samråd äga rum med universi
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

47

tetskanslern. Vid prövning av här avsedda frågor skall särskilt beaktas den

förutsebara tillgången på lärare i olika ämneskombinationer.

Egentlig vidareutbildningskurs omfattar dels två terminskurser, vilka kan

anordnas i ämnena modersmålet (två terminer), historia, samhällskunskap,

geografi, matematik, biologi (två terminer), fysik och kemi, dels en biämneskurs

av omkring tre veckors längd, avseende läroämne — dock ej främmande

språk — som skolöverstyrelsen bestämmer, dels en kurs i psykologi och

pedagogik av omkring tre veckors längd.

Vidareutbildningskurs i merkantila ämnen omfattar två terminer, varjämte

före eller i anslutning till kursen skall fullgöras viss praktiktjänstgöring.

Vidareutbildningskurs för hjälpklasslärare omfattar en eller två terminer,

beroende på om vederbörande redan genomgått viss hjälpklasslärarutbildning

eller ej. För tillträde till kursen fordras viss föregående lärartjänstgöring.

Skolöverstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning beträffande förevarande

anslag, att till de för läsåret 1958/59 utannonserade vidareutbildningskurserna

anmälde sig 409 sökande. Kursverksamhetens omfattning

under innevarande budgetår framgår av följande sammanställning, som

dock ej upptar biämneskurser och kurser i psykologi och pedagogik.

Antal deltagare

Ämnen och kursorter vid början av

höstterminen 1958

Matematik och fysik i Göteborg ........................ 19

Matematik och fysik i Jönköping ....................... 24

Matematik och fysik i Skellefteå ........................ 18

Matematik och fysik i Stockholm ....................... 20

Matematik och kemi i Linköping........................ 17

Matematik och kemi i Lund............................ 12

Modersmålet i Jönköping ............................... 20

Modersmålet i Lund ................................... 20

Modersmålet i Umeå................................... 24

Historia och samhällslära i Linköping.................... 23

Historia och samhällslära i Stockholm ................... 26

Merkantila ämnen i Stockholm.......................... 12

Hjälpklasslärarkurs i Stockholm (läsåret) ................. 20

Hjälpklasslärarkurs i Göteborg (höstterminen) ............ 20

Summa 275

Överstyrelsen föreslår, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår höjes

med 300 000 kronor till 900 000 kronor.

I fråga om beräkningen av kursverksamhetens omfattning och av medelsbehovet

för budgetåret 1959/60 inhämtas av överstyrelsens framställning

bland annat följande.

Under budgetåret 1959/60 torde enligt överstyrelsens mening vidareutbildningskurser

böra anordnas i ungefär samma omfattning som inneva
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

rande budgetår. Viss ändring kan dock komma att visa sig önskvärd beträffande

ämnen på den humanistiska utbildningsvägen. Vidare är det önskvärt

att anordna ytterligare kurser i matematik och fysik eller kemi. Vidare

anser överstyrelsen att utbildning av yrkesvalslärare bör upptas som ett

led i vidareutbildningskurserna, på samma sätt som enligt det tidigare tilllämpade

systemet kunde anordnas befordringskurs för yrkesvalslärare, nämligen

i form av en terminskurs. Denna terminskurs skulle drivas parallellt

och i huvudsak gemensamt med en av medel från försöksanslaget bekostad,

för vissa andra lärarkategorier avsedd kurs i yrkesvägledning m. m., ingående

såsom ett led i den nu försöksvis prövade anordningen med studierektorer

för yrkesvägledning och praktiska ämnen pa enhetsskolans högstadium.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Tillströmningen av sökande till de under innevarande budgetår för första

gången anordnade vidareutbildningskurserna visar, att stort intresse finns

för denna utbildningsform. Att särskilt notera är de av skolöverstyrelsen

redovisade uppgifterna om antalet kursdeltagare med ämneskombinationerna

matematik och fysik respektive matematik och kemi. En jämförelse

med den förutvarande närmast motsvarande utbildningsverksamheten,

d. v. s. befordringskurserna för folkskollärare, ger vid handen att man vid

de sistnämnda kurserna i fråga om ämnena matematik, fysik och kemi uppnådde

ett deltagarantal, som i genomsnitt per läsår utgjorde knappt en

tredjedel av deltagarantalet vid vidareutbildningskurserna inom samma

ämnesområde.

I fråga om kursverksamheten under nästa budgetår räknar överstyrelsen

med i stort sett oförändrad omfattning. Anordnande av ytterligare kurser

i matematik och fysik eller kemi anses dock önskvärt. I likhet med överstyrelsen

anser jag, att kursverksamheten under nästa budgetår bör beräknas

få ungefär samma volym som för närvarande. Formerna för anordnande

av utbildning med inriktning på yrkesvalsfrågor torde senare få

upptas till närmare prövning av Kungl. Maj:t.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av det i motionerna I: 125 och IT: 163 framställda yrkandet

får utskottet erinra därom, att enligt gällande bestämmelser samråd

skall äga rum mellan universitetskanslern och skolöverstyrelsen beträffande

antalet kurser och i dessa ingående ämnen, varvid särskilt skall beaktas den

förutsebara tillgången på lärare i olika ämneskombinationer. Härigenom

synes enligt utskottets mening viss garanti ha skapats för att kurser icke

anordnas i sådana ämnen, där överskott på lärare kan förväntas.

Under nästa budgetår räknar skolöverstyrelsen och departementschefen

med en kursverksamhet av ungefär samma omfattning som för innevarande

budgetår, varvid det dock befunnits önskvärt att anordna ytterligare kurser

i matematik och fysik eller kemi. Utskottet ansluter sig till nämnda uppfattning

rörande kursverksamhetens volym. På grund av vad sålunda anförts

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 125 och II: 163, såvitt här

är i fråga.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

49

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu

är i fråga, till Vidareutbildning av folkskollärare för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

102:o) Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 411), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 10 500 kronor.

103:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarut
bildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 413), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1959/60

anvisa ett anslag av 110 000 kronor.

104:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 190, s. 413—417), vilket innebär en anslagshöjning med 3 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 149 300 kronor.

105:o) Kurser för lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 191, s. 417 och 418), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 393 900

kronor.

106:o) Lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 418—421), vilket innebär en

anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 380 000 kronor.

4 — Hi han g till riksdagens protokoll 1959. 0 samt. Nr 8

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Folkskoleväsendet m. m.

Vissa för skolväsendet gemensamma ändamål

107:o) Bidrag till skolbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 211, s. 486)

föreslagit riksdagen att till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 73 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson

(I: 134) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund (II: 168), i

vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte dels besluta

att ändra grunderna för bidrag till skolbibliotek i enlighet med vad i motionerna

föreslagits, dels ock till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 591 000 kronor.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till

motionen II: 168.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat, dels att bidraget för

rubricerade ändamål för närvarande utgår från en särskild post under anslaget

till Bidrag till folk- och skolbibliotek, dels ock att ökningen av anslaget

är automatisk till följd av ökade lokala tillskott till verksamheten.

Utskottet. Utvecklingen på skolbibliotekens område har enligt utskottets

mening under senare år varit glädjande med allt större lokala bidrag, som

till viss maximigräns motsvarats av statsbidrag. Härigenom har en upprustning

av skolbiblioteken kommit till stånd. Den i motionerna föreslagna

ändringen av grunderna för statsbidraget till skolbiblioteksverksamheten

skulle antingen, med bibehållande av den uppnådda standarden, innebära

att en större del av utgifterna för detta ändamål överflyttades från staten

till kommunerna, eller medföra, att medel i mindre omfattning än tidigare

ställdes till bibliotekens förfogande för bokinköp. Utskottet, som icke finner

en sådan ändring önskvärd, avstyrker bifall till motionerna I: 134 och

11:168 och biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 134 och II: 168, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

51

108:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 212, s. 487—490) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna

till gällande kungörelse om statsbidrag till anordnande av skolmåltider,

dels godkänna av departementschefen förordade grunder för utformningen

av tillsynen vid skolmåltider, dels ock till Bidrag till anordnande av

skolmåltider för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000

kronor, innebärande en anslagsminskning med 5 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh (I: 125) och den andra inom andra kammaren av herrar

Bengtsson i Göteborg och Darlin (II: 163), vari hemställts — såvitt nu är i

fråga — att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte dels

besluta att från och med redovisningsåret 1959/60 statsbidrag till anordnande

av skolmåltider inte längre skall utgå, dels uttala, att kommun som

tillhandahåller skolmåltid må för i måltid deltagande barn uttaga avgift

motsvarande kommunens verkliga kostnader, dels ock till Bidrag till anordnande

av skolmåltider för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

15 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Karlsson m. jl. väckt motion

(II: 184), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

uttala, att där så visar sig möjligt i första hand annan personal än lärare

engageras att utöva tillsyn vid skolmåltider.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till

motionerna I: 125 och II: 184.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Bestämmelser angående detta statsbidrag är meddelade i kungörelsen

1946: 553 (ändr. 1950: 393, 1951: 518, 1952: 595, 1954: 413 och 822). Kungörelsen

avser folk- och fortsättningsskolor, seminariernas övningsskolor,

allmänna och kommunala läroverk, tekniska läroverk, vissa läroanstalter

för yrkesutbildning, vissa enskilda läroanstalter m. fl.

Statsbidraget utgår med viss procent av ett bidragsunderlag. Procentsatsen

utgör 0,2 procent för varje tiotal skatteören, varmed kommunens

skatteunderlag för redovisningsåret understiger 50 skattekronor per invånare

(där synnerliga skäl föreligger, må Kungl. Maj:t fastställa högre

procentsats). B i dragsunderlaget utgör 70 öre för varje utspisad

måltid; vid bespisningsenhet med högst två läraravdelningar utgör dock

bidragsunderlaget 90 öre per måltid. Kungl. Maj:t må, då synnerliga skäl

diirtill är, fastställa högre bidragsunderlag. För måltid utspisad till lärjunge,

som tillhör annan kommun, utgår statsbidraget med belopp motsvarande

kommunens kostnad för måltiden, dock med högst 85 öre.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Enligt gällande övergångsbestämmelser (1954: 413) må intill utgången

av budgetåret 1959/60 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Maj:t i särskilt

fall kan medgiva, kommun åtnjuta statsbidrag för måltid av viss

enklare typ, nämligen för a) oslofrukost eller b) gröt eller välling. Bidragsunderlaget

liksom statsbidraget för »främmande» lärjunge utgör därvid

för a) 35 öre och för b) 20 öre. Enligt övergångsbestämmelserna äger kommun

vidare under samma tid begränsa skolmåltiderna till vissa kategorier

av elever.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår sänkes med

4 200 000 kronor.

Skolöverstyrelsen hemställer tillika om förlängd giltighet av de ovannämnda

övergångsbestämmelserna intill utgången av juni 1962. Överstyrelsen

anför därom följande.

Giltigheten för dessa övergångsbestämmelser upphör visserligen icke förr

än vid slutet av anslagsåret 1959/60. Överstyrelsen anser dock, att det vore

av värde för de skoldistrikt, som vid anordnande av skolmåltider måste utnyttja

dessa bestämmelser, att de, innan dessa upphör att gälla, finge uppgift

om eventuell fortsatt giltighet. Det antal skoldistrikt eller kommuner,

som serverar oslofrukost eller gröt—vällingfrukost, och det antal skoldistrikt,

som icke kan bereda alla lärjungar möjlighet att deltaga i skolmåltiderna,

är visserligen jämförelsevis lågt men dessa skoldistrikt eller kommuner

är dock och torde de närmaste åren bliva så många, att det skulle

innebära en onödig arbetsbelastning att i varje särskilt fall medge undantag

från huvudbestämmelserna. Överstyrelsen får sålunda föreslå, att i samband

med att beslut fattas om ifrågavarande anslag för anslagsåret 1959/60

beslut även fattas om att övergångsbestämmelserna må äga giltighet till

och med den 30 juni 1962.

Statskontoret finner med hänsyn till belastningen budgetåret 1957/58

samt i betraktande av den för år 1957 inträdda stegringen av skatteunderlaget

(omkring 6,5 procent) icke något vara att erinra mot att anslaget i

enlighet med skolöverstyrelsens förslag uppföres med ett till 22 000 000

kronor minskat belopp. Ej heller har statskontoret funnit anledning till

erinran mot förslaget om förlängd giltighet av övergångsbestämmelserna.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I detta sammanhang vill jag till närmare behandling upptaga frågan om

tillsynen vid skolmåltiderna. Jag får då först erinra om att enligt uttalande

av 1946 års riksdag (jfr riksdagens skrivelse 1946: 528) tillsynen vid skolmåltiderna

i princip borde utgöra ett åliggande för vederbörande lärare.

I statsverkspropositionen 1954 (VIII ht, s. 373) gjorde dåvarande departementschefen

vissa principiella uttalanden om tjänstgöringsskyldigheten

och särskild ersättning för tillsynen vid skolmåltiderna, för att tillfälle

därigenom skulle lämnas riksdagen att yttra sig beträffande då tilllämpade

grunder i dessa hänseenden, till vilken redogörelse här torde få

hänvisas.

I anledning härav uttalade statsutskottet bland annat, att det syntes

utskottet motiverat, att en översyn verkställdes beträffande tillsynsskyl
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

53

dighetens närmare utformning och huru denna skyldighet lämpligen borde

uttagas med beaktande av bland annat lärarnas behöriga intresse av viss

avkoppling under skoldagens arbete. Sedan resultatet av denna översyn

förelåge och i anslutning därtill erforderliga förhandlingar med lärarorganisationerna

ägt rum, syntes de berörda frågorna jämte de förslag i ämnet,

vartill Kungl. Maj:t kunde finna anledning, böra i lämpligt sammanhang

underställas riksdagens prövning. Utskottet förutsatte vidare att spörsmålet

om en av departementschefen ifrågasatt omreglering av ersättningarnas

storlek bleve föremål för vederbörliga förhandlingar innan nya grunder

för ersättningarnas storlek fastställdes av Kungl. Maj:t. Riksdagen anslöt

sig till utskottets uttalande.

För att verkställa den sålunda av riksdagen begärda översynen beträffande

tillsynsskyldighetens utformning tillkallades jämlikt nådigt bemyndigande

den 29 oktober 1954 en utredning, som den 7 april 1955 avgav betänkande,

vilket varit föremål för vederbörlig remissbehandling.

Sedermera har överläggningar i hithörande frågor förts mellan företrädare

för civil- och ecklesiastikdepartementen, å ena sidan, samt för

Sveriges akademikers centralorganisation och tjänstemännens centralorganisations

statstjänstemannasektion, å andra sidan. Personalorganisationerna

har därvid förklarat sig — under förhandenvarande betingelser —

ej ha något att erinra mot att de i kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 518)

om ändring i kungörelsen den 28 juni 1946 (nr 553) angående statsbidrag

till anordnande av skolmåltider intagna anvisningarna skulle utgå och

ersättas med anvisningar av i sak följande innehåll.

1. Tillsynen vid skolmåltiderna bör vid varje skola anordnas i de former

och på det sätt, som är lämpligast för skolan. Tillsynens omfattning bör avpassas

efter det vid skilda skolor med hänsyn till exempelvis skolanläggningens

och måltidslokalernas belägenhet, storlek och utformning, antalet

samtidigt utspisade lärjungar samt lärjungarnas ålder och mognad växlande

behovet av uppsikt under måltiderna.

2. Om lärare anlitas för tillsynen, bör samråd mellan skolans ledning

och lärarpersonalen regelmässigt föregå beslutet om tillsynsuppgifternas

handhavande. I första hand bör därvid eftersträvas frivilliga åtaganden

från enskilda lärares sida. För att bereda tillsynsutövande lärare tillfälle till

avkoppling under skoldagens arbete bör tillsynen om möjligt anordnas så

att läraren under måltidsrasten kommer i åtnjutande av en halv timmes

sammanhängande fritid.

Under angivna förutsättningar har — under förbehåll för Kungl. Maj:ts

och riksdagens godkännande — överenskommelse träffats om ersättningsfrågans

reglering genom ändring av det under 2 § 6) förenämnda statsbidragskungörelse

intagna villkoret till i sak följande innebörd.

Såsom villkor för .statsbidrag skall gälla, att, om tillsynen vid skolmåltid

utövas av lärare, kommunen icke — utöver fri måltid — utgiver ersättning

härför i andra fall än då lärarens tillsynsuppgift avser i genomsnitt minst

två klasser eller däremot svarande antal lärjungar per dag.

Ersättning, som här avses, må utgå med högst två kronor 50 öre per

dag eller, om tillsynen avser i genomsnitt minst fyra klasser eller däremot

svarande lärjungeantal, högst fyra kronor per dag.

Till ledning vid handläggning av frågor om tillsynen vid skolmåltiderna

skall tjäna de vid denna kungörelse fogade anvisningarna.

hör egen del bär jag eller samråd med chefen för civildepartementet och

efter prövning av alla på frågan inverkande omständigheter ansett mig böra

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr S år 1959

förorda, att från och med den 1 juli 195!) tillsynen vid skolmåltiderna utformas

samt ersättningen regleras i överensstämmelse med vad här angivits.

Det bör sålunda enligt min mening stå kommunerna fullt fritt att för

dessa uppgifter anlita den personal, de kan finna för gott. Jag vill framhålla

att en sådan anordning ligger helt i linje med skolstyrelsereformen, som ju

i flera avseenden innebär vidgade befogenheter för de kommunala huvudmännen

med avseende på skolväsendet. Samtidigt vill jag erinra om att

vad som i förevarande sammanhang föreslagits icke innebär någon ändring

i nu gällande principiella tjänstgöringsskyldighet för lärarpersonalen i avseende

å tillsynen vid skolmåltiderna.

Jag förordar sålunda, att riksdagens godkännande inhämtas för en reglering

av tillsynen vid skolmåltiderna i överensstämmelse med vad nyss anförts.

I motionerna 1:125 och II: 163 har anförts bland annat följande.

Reglerna för detta statsbidrag är så utformade, att en mycket betydande

del av landets kommuner icke får något statsbidrag alls, medan för andra

kommuner statsbidraget har mycket ringa betydelse. För kommunernas

ekonomi vore det därför mer gynnsamt om de finge rätt att uttaga avgift

för de i skolmåltidsverksamheten deltagande eleverna. Denna avgift bör då

beräknas så att den motsvarar självkostnaden för skolmåltiden.

Eftersom för familjer med många barn och svag ekonomi besvärande

kostnadsökningar härvid kan uppkomma, bör kommunerna ha möjlighet att

medgiva nedsättning av eller i ömmande fall befrielse från avgift. Detta

skulle alltså innebära en övergång från generell avgiftsbefrielse till behovsprövad

sådan.

Då detta statsbidrag utgår i efterskott, kan ett borttagande av statsbidraget

inte slå fullt igenom förrän budgetåret 1960/61, utom i vad beträffar de

beräknade förskottsutbetalningarna. Vi har uppskattat dessa till 6 miljoner

kronor, med vilket belopp vi föreslår det av departementschefen äskade anslaget

minskat, samtidigt som vi föreslår, att intet statsbidrag skall utgå till

anordnande av skolmåltider från och med redovisningsåret 1959/60.

Till stöd för det i motionen II: 18J+ gjorda yrkandet har anförts bland

annat följande.

Om denna tjänstgöringsskyldighet har det länge stått strid. Inga delade

meningar torde däremot råda om att vakthållningen vid måltiderna för lärarna

i de flesta fall är mycket ansträngande. Den avkoppling, som läraren

för sitt fortsatta skolarbete så väl behöver under frukostrasten, går han sålunda

miste om. Visserligen föreskrives det att »för att bereda tillsynsutövande

lärare tillfälle till avkoppling under skoldagens arbete bör tillsynen

om möjligt anordnas så att läraren under måltidsrasten kommer i åtnjutande

av en halv timmes sammanhängande fritid». Enligt vår mening är

denna fritid — om den över huvud taget går att ordna — inte tillräcklig för

att bereda läraren den avkoppling och samling för eftermiddagens lektioner

som han så väl behöver för att kunna fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande

sätt. Lärarens viktigaste uppgift är dock att under sin arbetstid i

klassen fylla sin lärargärning, den undervisande och fostrande. Med det

stora antalet barn i klasserna och de påtagligt försvårade disciplinförhållandena

är den alltmer krävande och fordrar att läraren helt ägnar sig åt denna

sin uppgift.

Vi vill därför föreslå, att en lärare i princip ej bör utöva tillsyn vid skolmåltid.

I de fall där en lärare ej har någon undervisning efter frukostrasten

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

55

torde det däremot med hänsyn till vad ovan anförts ej möta något hinder

att han vaktar vid skolmåltider. Tillsynsskyldighet bör måhända i sådana

fall knnna åläggas honom om inte annan åtager sig vaktuppgiften.

Om lärarna i princip ej skall vara skyldiga att utöva tillsyn vid skolmåltiderna

måste vakthållningsfrågan ordnas på annat sätt. Enligt vår mening

torde denna fråga kunna lösas så att barnens föräldrar beredes möjlighet

att vakta vid måltiderna. Visserligen kan det kanske stöta på vissa svårigheter

att få tillräckligt antal frivilliga krafter, men med det ofta omvittnade

intresset från målsmännens sida är vi förvissade om att dessa svårigheter

kan övervinnas genom samverkan mellan skolan och målsmännens organisationer.

Genom en sådan anordning vinner man inte endast den fördelen

att lärarna får en nödvändig avkoppling under frukostrasten utan även

att föräldrarna får en större inblick i förhållandena vid en skola än vad nu

är fallet. Förståelsen för de problem — bland annat disciplinsvårigheterna

— som en lärare har att brottas med skulle säkerligen härigenom öka.

Ersättningen till dem som utövar tillsynen bör bestämmas till samma belopp

som nu föreslagits utgå till lärare.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 5 200 000 kronor.

I motionerna I: 125 och II: 163 har yrkats att kommun, som tillhandahåller

skolmåltid, skulle för i måltid deltagande barn få uttaga avgift motsvarande

högst kommunens verkliga kostnader med möjlighet för kommunen

att i vissa fall medgiva nedsättning eller befrielse från avgifterna. Med

anledning härav får utskottet framhålla, att utskottet under de sistförflutna

åren haft det i nämnda motioner berörda spörsmålet under bedömande och

senast i sitt av 1958 års A-riksdag godkända utlåtande nr 70 (punkten 1),

avstyrkt bifall till motionsvis gjorda yrkanden av samma innebörd som de

nu föreliggande. Utskottet har intagit denna ståndpunkt dels av familjepolitiska

skäl, dels ock under hänvisning till de betydande praktiska olägenheter

och för skolarbetet hindrande uppbörds- och kontrollanordningar, som

skulle vara förenade med det ifrågasatta avgiftssystemet. Utskottet anser

sig icke böra frångå den uppfattning som utskottet sålunda vid upprepade

tillfällen givit uttryck åt. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att

de sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område

avgivit betänkande rörande statsbidrag till anordnande av skolmåltider.

Utskottet förväntar, att förslag i frågan kommer att föreläggas nästa års

riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till

motionerna I: 125 och II: 163, såvitt här är i fråga.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

under förevarande punkt förordat vissa grunder för utformningen av tillsynen

vid skolmåltider och regleringen av ersättningen härför. Enligt departementschefens

mening bör det sålunda stå kommunerna fullt fritt att för

ifrågavarande uppgifter anlita den personal de kan finna för gott. Vad departementschefen

föreslagit innebär dock icke någon ändring i den nu gäl
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

lande principiella tjänstgöringsskyldigheten för lärarpersonalen i avseende

å tillsynen vid skolmåltiderna. Departementschefen har vidare upplyst om

att samförstånd uppnåtts med vederbörande personalorganisationer rörande

innehållet i de nya anvisningar, som avses skola ersätta nuvarande anvisningar

till kungörelsen den 28 juni 1946 (nr 553) angående statsbidrag till

anordnande av skolmåltider. Vid sålunda angivna förhållanden anser sig

utskottet icke böra tillstyrka bifall till det i motionen II: 184 framställda

yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

I. att motionen II: 184 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

II. att motionerna I: 125 och II: 163, såvitt de avse avskaffande

av statsbidrag till skolmåltider och medgivande

för kommunerna att uttaga avgift för skolmåltid, icke må

av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 163, såvitt

de avse medelsanvisning för budgetåret 1959/60,

a) godkänna av departementschefen förordad förlängning

av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna till gällande

kungörelse om statsbidrag till anordnande av skolmåltider;

b) godkänna av departementschefen förordade grunder

för utformningen av tillsynen vid skolmåltider;

c) till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000 kronor.

109:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 491), vilket innebär en

anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 350 000 kronor.

110:o) Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 492), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må för budgetåret 1959/60

bevilja statsbidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet med ett sammanlagt belopp av högst

4 000 000 kronor;

b) till Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 57

Folkskoleväsendet

lll:o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 505 och 506), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Försökskostnadsbidrag

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

3 540 000 kronor.

112:o) Folkskolor m.m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

218, s. 506 och 507), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. ra.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

113:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till avlöning åt lärare m.m. vid

vissa sjukvårdsanstalter och barnhem. Kungl. Maj:t har föreslagit, att

förevarande anslag uppföres med ett belopp av 670 000 kronor (punkt 219,

s. 507), innebärande en anslagsminskning med 30 000 kronor.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet i det följande under punkten

136 anför förordar utskottet att förevarande anslag minskas med ytterligare

16 000 kronor till 654 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Folkskolor ra. in.: Bidrag till avlöning åt lärare ra. ra .

vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 654 000 kronor.

114:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

elevhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

221, s. 508 och 509), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000

kronor.

115:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn m.m. Kungl. Maj:t har (punkt 222, s. 509—512)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 45 000 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar

Bergh (I: 125) och den andra inom andra kammaren av herrar Bengtsson i

Göteborg och Darlin (II: 163), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte dels besluta, att

statsbidrag till anordnande av skolskjutsar skall utgå med 70 procent av de

verkliga kostnaderna från och med budgetåret 1959/60, dels ock att till

Folkskolor in. in.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 39 500 000

kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionen I: 125.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Från och med den 1 juli 1958 gäller de nya bestämmelser om statsbidrag

till kostnaderna för skolskjutsar och inackordering, som meddelats i kungörelsen

1958: 380. Enligt denna kungörelse kommer statsbidrag till skolskjuts-

och inackorderingsanordningar för fortsättningsskolpliktiga elever,

till vilka anordningar bidrag tidigare utgått enligt särskilda bestämmelser i

kungörelserna 1932: 589 och 1946: 295, att utgå efter samma grunder som

för folkskolans elever. Såsom under föregående anslag anmärkts, har i samband

med denna omläggning från och med budgetåret 1958/59 anslaget till

Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

utgått ur riksstaten. Under budgetåret 1958/59 avföres ifrågakommande

utgifter för statsbidrag till såväl skolskjuts- som inackorderingsanordningar

under redovisningsåret 1957/58 enligt kungörelserna 1932: 589 och 1946: 295

från förevarande skolskjutsanslag. Från och med budgetåret 1959/60 bör

emellertid bidragen till fortsättningsskolans ifrågavarande anordningar efter

sin art avföras från skolskjuts- respektive inackorderingsanslaget.

Skolöverstyrelsen finner i sina äskanden beträffande förevarande anslag

på grundval av uppgifter, som infordrats från dåvarande statens folkskolinspektörer,

och med erfarenhet av den verkliga belastningen å anslaget

under senare år, att anslaget bör uppföras med 45 000 000 kronor nästkommande

budgetår.

Överstyrelsen har vidare gjort framställning om sådan ändring av kungörelsen

1958: 380, att denna göres tillämplig jämväl å elever, som efter

skolpliktens upphörande genomgår i kommunen anordnade obligatoriska årskurser,

ävensom å eleverna i folkskolans högre avdelning. Någon nämnvärd

kostnadsökning torde förstnämnda elever ej förorsaka, då de i regel medföljer

skjutsar, som ändå måste anordnas, och med det fåtal av dem, som kan

ifrågakomma till inackordering, kan statsbidragen för detta ändamål antagas

komma att röra sig om oväsentliga belopp. Även eleverna i folkskolans

högre avdelning beräknas medföra obetydliga merkostnader.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

59

Statskontoret finner icke något vara att erinra mot det av skolöverstyrelsen

beräknade medelsbehovet och anser, att en utvidgning av statsbidragsgivningen

till att omfatta jämväl eleverna i folkskolans högre avdelning

med hänsyn till den av överstyrelsen förebragta utredningen knappast

bör ingiva några betänkligheter. En dylik vidgad bidragsrätt bör, såsom

överstyrelsen förutsatt, även omfatta de elever i obligatorisk skola, vilka

efter skolpliktens upphörande genomgår obligatoriska skolkurser.

Departementschefen har godtagit skolöverstyrelsens anslagsberäkningar

och tillstyrker en höjning av anslaget med 4 000 000 kronor. Jämväl förslaget

om utvidgning av statsbidragsgivningen har tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke funnit sig

böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu är i

fråga, framställda yrkandet.

I detta sammanhang vill utskottet beröra spörsmålet om elevernas väntetider.

Utskottet har uppmärksammat de svårigheter som uppstå i skolskjutskommunerna

till följd av att eleverna ha olika lästider i olika klasser.

Med det begränsade antal extra återskjutsar per vecka (högst två) som kan

medgivas enligt gällande anvisningar till skolskjutskungörelsen, blir följden,

att många elever få mycket långa väntetider före hemfärden. Enligt utskottets

mening torde det böra övervägas huruvida icke möjligheter föreligga

för medgivande av ytterligare extra återskjutsar, när särskilda förhållanden

göra detta påkallat. Utskottet har under hand inhämtat att skolöverstyrelsen

vid utarbetandet av anvisningar till kungörelsen om statsbidrag till

kostnaderna för skolskjutsar och inackordering har sin uppmärksamhet

riktad på detta problem.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu

är i fråga, till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av

skolskjutsar för skolplikt^ a barn m. m . för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kronor.

116:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 512 och 513),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

117:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 513),

vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

118:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 513—515), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

119:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 515), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 160 000 kronor.

120:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, s. 515 och 516), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 51 900 kronor.

121:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 228, s. 516 och 517), vilket innebär en anslagsminskning med

150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 540 000

kronor.

122:o) Resestipendier åt lärare vid folk- och fortsättningsskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 517), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

61

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid folkoch

fortsättning sskolor för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 63 000 kronor.

123:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet

att undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

230, s. 518), vilket innebär en anslagsminskning med 80 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

124:o) Bidrag till vissa särskilda skoländamål. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 518—521), vilket innebär en anslagshöjning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa särskilda skoländamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

125:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 232, s. 521—524), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 520 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 572 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 131 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........... 7 000

Summa kronor 1 240 000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond............ 17 000

Nettoutgift kronor 1 223 000

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 1 223 000 kronor.

126:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 233, s. 524—526), vilket innebär en anslagshöjning med

90 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 638 400

kronor.

127:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s. 526 och 527),

vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

jör nomadbarn för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 70 700 kronor.

Folkhögskolor

128:o) Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 527—529), vilket innebär

en anslagshöjning med 470 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till driften av

folkhögskolor för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 15 793 000 kronor.

129:o) Folkhögskolor: Byggnadsbidrag. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 236, s. 529), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Byggnadsbidrag för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 000 kronor.

130:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 529—531), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

63

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

131:o) Folkhögskolor: Utbildning av lärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 238, s. 531 och 532), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Utbildning av lärare

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

46 000 kronor.

Specialskolor m. m.

132:o) Skolor för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 239, s. 532—535), vilket avser sammanförande till ett förslagsanslag

av de för innevarande budgetår å riksstaten uppförda två förslagsanslagen

Läroanstalter för blinda: Avlöningar och Vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar samt i anslagshänseende

innebär en anslagshöjning med 154 100 kronor i jämförelse med den sammanlagda

medelsanvisningen under nämnda två anslag för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för

blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 825 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 26 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 1 374 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 319 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ......................... 15 400

Summa kronor 2 560 800

b) till Skolor för blinda: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 560 800 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

133:o) Skolor för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 240, s. 535—539), vilket avser sammanförande till ett förslagsanslag

av de för innevarande budgetår å riksstaten uppförda två förslagsanslagen

Läroanstalter för blinda: Omkostnader och Vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader samt i anslagshänseende

innebär en anslagshöjning med 141 600 kronor i jämförelse med den

sammanlagda medelsanvisningen under nämnda två anslag för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för blinda: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 805 400

kronor.

134:o) Skolor för blinda: Skrivmaskiner åt avgående elever. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 539), vilket innebär dels

ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 5 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skolor för blinda: Skrivmaskiner åt

avgående elever för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 49 400 kronor.

135:o) Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för

blinda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 540), vilket

avser sammanförande till ett reservationsanslag av de för innevarande

budgetår å riksstaten uppförda två reservationsanslagen Tryckning av

blindskrifter och Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda samt i anslagshänseende

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till framställning av blindskrifter

och talböcker för blinda för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

136:o) Skolor för döva: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 243,

s. 540—545) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den

ändring i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes av

vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för skolorna för döva, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1959/60, dels ock till Skolor för döva: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 400 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Kaijser

och fru Wallentheim (I: 135) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Håstad och fröken Olsson (II: 180), i vilka hemställts att riksdagen — för

att de döva och hörselskadade barnen med cerebral pares icke må bli

ställda utan undervisning — i samband med att propositionen om anslag

till skolorna för döva behandlas måtte besluta att anslå medel till minst en

extra ordinarie tjänst som lärare i kunskapsämne vid skola för döva med

placering tills vidare vid Eugeniahemmet i Stockholm, varvid den nuvarande

timlärartjänsten förutsättes bortfalla.

Beträffande motiveringen för det motions vis gjorda yrkandet hänvisas

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — till motionen

I: 135.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 41 100 kronor. I

fråga om personalorganisationen m. m. innebär Kungl. Maj:ts förslag i

huvudsak följande.

1) Inrättande av en extra ordinarie lärartjänst i kunskapsämne för fortsättningsskolorna

och överflyttning av den ordinarie lärartjänsten vid lantbruksskolan

å Broby till dessa skolor.

2) Inrättande av en biträdande husmoderstjänst i Ae 9 vid skolan i Vänersborg

och överflyttning av husmodern vid Broby till sagda tjänst.

3) Inrättande av en kontoristtjänst i Ae 9 (Örebro).

4) Förändring av en extra vaktmästartjänst i Ag 7 till extra ordinarie i

Ae 7 (Boden).

5) Inrättande av två vårdarinnetjänster i Ae 6 (Vänersborg).

6) Indragning av lantbruksskolan å Broby.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag vissa arvodeshöjningar och tillkomst

av nya arvoden samt genomförande av utvidgad teoretisk undervisning

vid fortsättningsskolorna.

Skolöverstyrelsen har i anslutning till en inom överstyrelsen verkställd

utredning rörande diagnostisering, placering och behandling av hjärnskadade

döva barn föreslagit, att den lärartjänst, som nu är knuten till

Eugeniahemmet för undervisning av döva barn med cerebral pares, från

och med budgetåret 1959/60 överflyttas till förevarande anslag med skyldighet

för innehavaren att tills vidare tjänstgöra vid Eugeniahemmet samt

att ytterligare en tjänst av samma slag inrättas. Departementschefen har

förklarat sig icke vara beredd att nu framlägga förslag med avseende å

lärartjänster vid Eugeniahemmet, då han ännu icke fått del av den av

överstyrelsen åberopade utredningen.

I motionerna 1:135 och II: ISO har anförts bland annat följande.

Döva och hörselskadade barn med cerebral pares (tidigare kallade spastiska)

har från samhällets sida liinge varit starkt försummade. Först i och

med att en specialavdelning inrättades läsåret 1956/57 vid Eugeniahemmet,

har de kunnat erhålla en skolundervisning, som iir anpassad efter deras svåra

5 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1060. G samt. Nr 8

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

handikapp. Erfarenheterna av denna verksamhet är ytterligt positiva. För

föräldrarna till dessa hårt drabbade barn har den inneburit en länge efterlängtad

lösning av skolproblemet.

På särskild framställning från skolöverstyrelsen har medel till specialundervisningen

vid Eugeniahemmet beviljats under läsåret 1956/57 för 15

veckotimmar, kungl. brev 28 september 1956, och under läsåren 1957/58 och

1958/59 för 30 veckotimmar, kungl. brev 30 augusti 1957 och 13 juni 1958.

Medlen har utgått ur förslagsanslaget Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare m. in. vid vissa sjuk vårdsanstalter och barnhem. En lärare har

varit anställd som timlärare. Han har haft utbildning såsom lärare i kunskapsämne

i skola för döva, en kompetens som är nödvändig för denna

undervisning.

Lärare i kunskapsämne vid skola för döva har efter folkskollärarexamen

2 års särskild utbildning vid dövlärarseminariet. I många fall har läraren

före specialutbildningen innehaft ordinarie eller extra ordinarie tjänst inom

folkskolan. Det är naturligt, om man efter en sådan utbildning också gör

anspråk på rimliga anställningsförhållanden, särskilt om det gäller tjänstgöring

under de mycket svåra och särartade förhållanden, som det här rör

sig om. Den nuvarande anställningsformen såsom timlärare är synnerligen

oförmånlig.

Den lärare, som nu tjänstgör vid undervisningsavdelningen, är den tredje

i ordningen på mindre än tre år. Han har meddelat, att han icke kommer att

kvarstå i tjänsten, om denna icke ges fastare karaktär. Det måste betraktas

som i hög grad olämpligt med så täta lärarbyten för en undervisning med så

speciella krav, som det här är fråga om. Det är också mycket tveksamt, om

man med nuvarande anställningsförhållanden kan få någon annan sökande

till befattningen.

Skolöverstyrelsens utredning om de hjärnskadade döva barnen innefattar

frågan om döva och hörselskadade barn med cerebral pares. Departementschefen

anför i bil. 10 till statsverkspropositionen år 1959, punkt 243/33,

s. 544, att han icke nu är beredd att framlägga förslag med avseende på de

av skolöverstyrelsen begärda lärartjänsterna vid Eugeniahemmet, då han

icke fått del av den av överstyrelsen åberopade utredningen.

I och för sig är denna motivering helt förklarlig, men den innebär, att

skolfrågan för en grupp allvarligt handikappade barn löper risk att över

huvud taget icke kunna lösas. Oavsett hur skolöverstyrelsens utredning i

övrigt kommer att behandlas, är det nödvändigt att döva och hörselskadade

barn med cerebral pares beredes specialundervisning. Skolöverstyrelsens

förslag att organisatoriskt överföra ifrågavarande undervisning till dövundervisningen

med anknytning till distriktsskolan för döva å Manilla utgör

en naturlig och smidig lösning av organisationsproblemet, som garanterar

att dövlärare i framtiden kan rekryteras till denna undervisningsform.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1959/60 bland annat hemställt

om inrättande av två extra ordinarie tjänster som lärare i kunskapsämnen

vid Eugeniahemmet. Departementschefen har icke biträtt detta förslag.

I motionerna I: 135 och II: 180 har yrkats att medel måtte anslås till

minst en extra ordinarie lärartjänst med placering vid Eugeniahemmet.

Utskottet har inhämtat, att den utredning rörande diagnostisering, placering

och behandling av hjärnskadade döva barn, varpå skolöverstyrelsen

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 67

byggt sina anslagsäskanden i förevarande avseende, numera med överstyrelsens

yttrande överlämnats till Kungl. Maj:t.

Utskottet finner det angeläget, att för undvikande av täta lärarbyten

nuvarande anordning med timlärare för undervisning av de döva barnen

med cerebral pares vid Eugeniahemmet så snart som möjligt ersättes med

en fastare anställningsform för lärare med denna undervisning. Utskottet

tillstyrker därför med anledning av utredningen samt motionerna 1:135 och

II: 180, att för ifrågavarande ändamål från och med nästa budgetår inrättas

en extra ordinarie tjänst för lärare i kunskapsämne i Ae 17.

Vid sådant förhållande bör de i avlöningsstaten för skolorna för döva ingående

anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och

och till rörligt tillägg höjas med i avrundade tal 16 000 kronor och 2 600

kronor samt avlöningsanslagets slutsumma ökas med 18 600 kronor.

Utskottet förutsätter, att samtidigt med inrättandet av den extra ordinarie

tjänsten den nuvarande timlärartjänsten bortfaller. Kostnaderna för

denna har bestritts ur anslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning av

lärare m. m. vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem. Utskottet har i det

föregående föreslagit att nyssnämnda anslag av denna anledning för nästa

budgetår minskas med i runt tal 16 000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 135 och II: 180,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes

av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för döva,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 2 027 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 73 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 2 057 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 631 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ..........................28 500

Summa kronor 4 819 000

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 4 819 000 kronor.

137:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 244, s. 546 och 547), vilket avser sammanförande till ett

anslag av de för innevarande år å riksstaten uppförda två förslagsanslagen

Skolor för döva: Omkostnader och Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

döva m. fl. samt i anslagshänseende innebär en anslagshöjning

med 70 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 684 200

kronor.

138:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 547—549), vilket innebär

en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning

av utrustning m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 170 000 kronor.

139:o) Bidrag till vissa skolor och skolhem för döva barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 549—552), vilket innebär dels

ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 149 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa skolor och skolhem

för döva barn för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 529 000 kronor.

140:o) Bidrag till kulturell verksamhet bland döva. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 552 och 553), vilket avser sammanförande

till ett anslag av de för innevarande budgetår å riksstaten uppförda

två obetecknade anslagen Bidrag till bildningsverksamhet bland döva och

Bidrag till tidning för döva samt i anslagshänseende innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturell verksamhet

bland döva för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

141 :o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 248, s. 553 och 554), vilket innebär en anslagshöjning med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för

budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 64 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

69

142:o) Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 554 och 555), vilket avser

sammanförande till ett förslagsanslag av de för innevarande budgetår i riksstaten

uppförda två förslagsanslagen Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare och Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare

samt i anslagshänseende innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blind- och dövskolelever

jämte ledsagare för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 160 000 kronor.

143:o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 556—558), vilket avser sammanförande

av de för innevarande budgetår å riksstaten uppförda två förslagsanslagen

Arvoden åt blivande blindlärare och Skolor för döva: Arvoden åt

blivande lärare för döva samt i anslagshänseende innebär en anslagsminskning

med 37 400 kronor i jämförelse med den sammanlagda medelsanvisningen

under nämnda två anslag för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för

blinda och döva för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 130 000 kronor.

144:o) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, s. 558 och 559), vilket

innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 1 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för ''personal in. fl. vid skolor

för blinda och döva för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 7 000 kronor.

Yrkesundervisningen

145:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 560—565), vilket innebär en

anslagshöjning med 248 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,

som föranledes av vad departementschefen förordat;
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 827 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 11 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis ...................... 332 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 068 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 303 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 18 000

Summa kronor 2 559 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 559 000

kronor.

146:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. Kungl.

Maj:t har (punkt 253, s. 566—568) föreslagit riksdagen att till Överstyrelsen

för yrkesutbildning: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 535 200 kronor, innebärande en anslagshöjning med 247 000

kronor.

Av den föreslagna anslagshöjningen belöper 200 000 kronor på en ny

anslagspost, avsedd för kostnader i samband med överstyrelsens flyttning

till nya tjänstelokaler.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundelin (I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl

m. fl. (II: 298), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

under förevarande punkt för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 481 700 kronor.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen

II: 248.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,

Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt

nu är i fråga, till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 535 200 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

71

147:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s.

568), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

148:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 255, s. 568—584) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i Östersund,

Uppsala och Skövde skall, beträffande Östersund och Uppsala från

och med budgetåret 1959/60 och beträffande Skövde från och med budgetåret

1960/61 eller de senare tidpunkter, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt

upprättas högre tekniska läroverk under villkor att städerna åtager sig

att tillhandahålla för läroverken erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal eller, efter

Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för de högre tekniska läroverken, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de

högre tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60, dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 14 097 000 kronor.

Kungl. Maj:t föreslår, att beslut vid innevarande års riksdag fattas om

inrättande från och med budgetåret 1959/60, eller den senare tidpunkt

Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, av ett högre tekniskt läroverk i

vardera Östersund och Uppsala samt från och med budgetåret 1960/61, eller

den senare tidpunkt Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, i Skövde. I

enlighet med överstyrelsens förslag föreslås läroverken i Östersund och

Uppsala omfatta gymnasium med en byggnadsteknisk och en maskinteknisk

linje samt läroverket i Östersund tills vidare två avdelningar av varje årskurs

och läroverket i Uppsala tre avdelningar av varje årskurs. Beslutet

rörande inrättandet av ett högre tekniskt läroverk i Skövde föreslås avse ett

läroverk omfattande gymnasium med tills vidare två avdelningar av varje

årskurs samt fackskola med en avdelning av varje årskurs. Sammanlagt

föreslås antalet intagningsavdelningar för nästa budgetår öka med sju, vartill

kommer tre avdelningar vid det vid föregående års riksdag beslutade

högre tekniska läroverket i Trollhättan. I fråga om antalet klassavdelningar

vid befintliga läroverk förordas härutöver en automatisk ökning med 19 till

följd av tidigare fattade beslut om utbyggnad av de högre tekniska läroverkens

organisation. Vidare föreslås att principbeslut fattas om att staten

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

från och med budgetåret 1961/62 skall övertaga ansvaret för den för närvarande

av Svenska gruvföreningen bekostade gruvtekniska linjen vid

läroverket i Skellefteå. Den likaledes med enskilda medel bekostade skeppsbyggnadslinjen

vid läroverket i Malmö bör enligt Kungl. Maj:ts förslag

nedläggas med utgången av innevarande budgetår. Beträffande den textiltekniska

linjen vid läroverket i Norrköping bör enligt förslaget med hänsyn

till den synnerligen ringa tillströmningen av elever överstyrelsen tilläggas

rätt att besluta, huruvida undervisning skall få anordnas om mindre än fem

elever anmält sig för att påbörja studier vid denna linje.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med

2 241 000 kronor, förutom automatiska utgiftsökningar, i huvudsak inrättande

av en rektorstjänst vid högre tekniska läroverket i Trollhättan, inrättande

av 24 ordinarie lektorstjänster och 22 adjunktstjänster i Ae 23,

ordinariesättning av en adjunktstjänst i Ae 23, inrättande vid läroverket

i Trollhättan av en vaktmästartjänst i Ao 7 och en tjänst som laboratorievaktmästare

i Ae 7, indragning av en värmeskötartjänst vid läroverket

i Örebro, anvisande av ett särskilt arvode för biträdeshjälp vid läroverket

i Stockholm ävensom anvisande av ökade medel till vaktmästargöromål,

till biträdeshjälp å rektorsexpeditionerna, till särskilda påbyggnadskurser

m. m. och till privatistexamen. Slutligen beräknas avlöningskostnaderna

för nya läroverk i Östersund och Uppsala för nästa budgetår till

respektive 160 000 och 205 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att i Östersund, Uppsala och Skövde skall,

beträffande Östersund och Uppsala från och med budgetåret

1959/60 och beträffande Skövde från och med budgetåret

1960/61 eller de senare tidpunkter, Kungl. Maj:t bestämmer,

successivt upprättas högre tekniska läroverk under

villkor att städerna åtager sig att tillhandahålla för läroverken

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje

särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

73

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Avlöningar och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................. 60 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

.................... 23 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........................

Summa kronor

6 733 000

83 000

5 638 000

1 716 000

87 000

14 257 000

Särskilda ujppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m.......... 160 000

Nettoutgift kronor 14 097 000

d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 14 097 000 kronor.

149:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 584—587), vilket innebär en anslagshöjning

med 345 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

1 643 000 kronor.

150:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 587—589), vilket innebär en

anslagshöjning med 560 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 2 095 000 kronor.

151:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 589), vilket

innebär anvisande endast av ett nominellt belopp av 1 000 kronor och därmed

en anslagsminskning med 61 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

152:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 259, s. 590—591), vilket innebär en anslagshöjning med

12 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 529 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 36 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 841 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 159 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........... 9 000

Summa kronor 1 574 300

Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis........ 22 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

...................... 236 920 261 800

Nettoutgift kronor 1 312 500

b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 312 500 kronor.

153:o) Konstfackskolan: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

260, s. 591 och 592) föreslagit riksdagen att till Konstfackskolan: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor

eller samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I detta sammanhang får utskottet erinra om att utskottets vederbörande

avdelning avlagt besök vid nybyggnaden för konstfackskolan. Med anledning

av därvid gjorda iakttagelser har utskottet funnit sig böra ifrågasätta

ändamålsenligheten av den inredning som kommit till stånd, framför allt

vägginredningen med opreparerat furuvirke i skollokalerna. Till följd av inredningens

utformning torde enligt utskottets uppfattning finnas grundad

anledning räkna med avsevärda olägenheter icke minst med avseende på

rengöring och städning samt ökade underhållskostnader. Utskottet har

funnit sig böra rikta uppmärksamheten på nu angivna förhållanden.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

75

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 250 000

kronor.

154:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 592—595), vilket innebär en

anslagsminskning med 99 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 276 000 kronor.

155:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 262, s. 595—598), vilket innebär en anslagshöjning med

431 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 037 000

kronor.

156:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 598), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

157:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m.m. Kungl. Maj:t har

(punkt 264, s. 599—601) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 92 300 kronor eller samma belopp

som för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Källqvist m. fl.

(I: 136) och den andra inom andra kammaren av herr Cassel m. fl. (II: 167),

i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att statsbidraget för upprätthållande

av bergsskolan i Filipstad måtte för nästa budgetår utgå med

sammanlagt 197 510 kronor.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet — i

den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till

motionen II: 167.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Anslaget disponeras för innevarande budgetår på följande sätt.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

1. Bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad .............................................. 90 680

2. Bidrag till kostnaden för pension åt f. d. vaktmästaren vid

bergsskolan i Falun Fredrik Edvard Skoog .................. 1 620

Summa kronor 92 300

Den nuvarande 2-åriga bergsskolan i Filipstad är närmast jämförbar med

teknisk fackskola vid högre tekniskt läroverk. Båda skolformerna (teknisk

fackskola med heltidsundervisning) ger en 2-årig, inom ett visst tekniskt

område specialiserad utbildning. Inträdesfordringarna är i stort sett desamma.

En stor skillnad föreligger emellertid ifråga om språkundervisningen.

Vid bergsskolan förekommer sålunda för närvarande icke någon undervisning

i svenska, engelska och tyska. Vid teknisk fackskola omfattar i allmänhet

undervisningen i ett vart av dessa ämnen fyra veckotimmar eller cirka

150 timmar.

I underdånig framställning har Jernkontoret anhållit om att statsbidrag

enligt för bergsskolan förmånligare grunder måtte utgå för budgetåret

1959/60 med dels 212 294 kronor för ändamål under punkt 1 ovan dels ock

1 620 kronor för ändamål under punkt 2. Samtidigt framlägger Jernkontoret

en plan för omorganisation av undervisningen vid skolan. Omorganisationen

går i huvudsak ut på följande.

Lärotiden, som nu är fyra terminer, utökas till fem terminer. Mellan

fjärde och femte lästerminerna inlägges en obligatorisk praktiktermin (den

tredje höstterminen). Hela utbildningstiden blir härigenom tre år. Inträdesfordringarna

blir i stort sett oförändrade. Intagningskapaciteten ökas från

25 till 35 elever. Då under de senaste 20 åren någon kvarsittning icke förekommit

och praktiskt taget alla de intagna erhållit examen, kommer examinationen

att öka i motsvarande grad. Av den utökade lästiden faller cirka

75 procent på de nya ämnena svenska, engelska, tyska och samhällslära.

Återstoden faller i huvudsak på de grundläggande ämnena matematik, fysik

och kemi. Indelningen på tre linjer, metallurgiska, bergskemiska och gruvtekniska

bibehålies. Differentieringen skall, liksom nu är fallet, börja från

och med den andra terminen i klass I.

Överstyrelsen för yrkesutbildning uttalar beträffande denna omorganisation,

som är avsedd att genomföras successivt från och med läsåret 1959/60,

bland annat följande.

Det är onekligen en stor brist i bergsskolans utbildning att någon undervisning

icke förekommer i svenska och främmande språk. Överstyrelsen hälsar

därför med största tillfredsställelse förslaget om anordnande av språkundervisning

vid bergsskolan, även om antalet timmar med nödvändighet måste

bli knappt tilltaget. Föreslaget antal timmar i språk blir dock praktiskt

taget detsamma som vid de tekniska fackskolorna. Från utbildningssynpunkt

innebär en växelutbildning stora fördelar.

Rörande den av Jernkontoret begärda ändringen av nu tillämpade grunder

för statsbidragsgivningen anför överstyrelsen bland annat följande.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

77

Några föreskrifter om hur statsbidrag skall utgå till bergsskolan i Filipstad

finnes icke. I kungl. brevet den 21 maj 1954 anges endast de villkor,

som måste vara iakttagna för att beviljat statsbidrag skall utgå. Under

senare år har en viss praxis tillämpats för statsbidraget. Sålunda har för

lönekostnaderna för rektor, tre lektorer, en adjunkt, en extra lärare och en

vaktmästare bidrag i allmänhet kommit att utgå med 40 procent av de

verkliga kostnaderna. För övriga kostnader har bidraget bestämts till ett

visst belopp, som understigit 40 procent av de verkliga kostnaderna. Såsom

framgår av den på sidan 12 i Jernkontorets underdåniga ansökan intagna

uppställningen har under senare år statsbidraget täckt cirka 35 procent av

de verkliga kostnaderna. Den andel av de verkliga kostnaderna, som täckts

av statsbidrag, har sålunda från det statsbidrag första gången beviljades på

1870-talet sjunkit från 75 procent till 35 procent.

Bergsskolan är den enda tekniska skola här i landet, som utbildar ingenjörer

på läroverksstadiet inom alla de tre områdena metallurgi, bergskemi

och gruvteknik. Den vid högre tekniska läroverket i Skellefteå inrättade

gruvtekniska gymnasielinjen är icke differentierad. För övrigt kan denna

linje långt ifrån fylla behovet av gruvtekniska ingenjörer. Hade bergsskolan

icke funnits, skulle otvivelaktigt vid de tekniska läroverken ha framtvungits

facklinjer med inriktning på såväl metallurgi och bergskemi som gruvteknik.

Överstyrelsen finner det därför både rimligt och skäligt, att staten på

helt annat sätt än hittills skett svarar för utbildningen av den kategori av

ingenjörer, varom här är fråga.

Vid sina överväganden om vilka statsbidragsgrunder, som borde gälla,

har överstyrelsen funnit övervägande skäl tala för att för bergsskolan tilllämpas

samma grunder som nu gäller för textilinstitutet i Borås och för

Lennings textiltekniska institut i Norrköping. Dessa grunder innebär i

huvudsak, att bidraget till avlöningar (inklusive pensionskostnader) utgår

med 78 procent av på vissa grunder beräknat bidragsunderlag samt att

bidraget till verksamheten i allmänhet och till undervisningsmateriel utgår

med 2/3 av till visst belopp beräknat bidragsunderlag.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang påpeka att ett belopp av sammanlagt

drygt 750 000 kronor, vilket erhållits huvudsakligen som gåvor, nu

användes för en ordentlig upprustning av bergsskolans lokaler.

Enligt de av överstyrelsen sålunda tillstyrkta ändrade statsbidragsgrunderna

skulle statsbidraget till avlöningar för nästa budgetår uppgå till

158 510 kronor samt sedan reformen genomförts till cirka 185 000 kronor.

Bidraget till verksamheten i allmänhet beräknar överstyrelsen till 27 000

kronor. Vidare tillstyrkes 12 000 kronor i bidrag till kostnader för anskaffande

av stadigvarande undervisningsmateriel.

Statskontoret har inte funnit anledning till erinran mot den föreslagna

omorganisationen av undervisningen men anser icke skäl föreligga att nu

överväga en ändring av hittills tillämpade grunder för statsbidragsgivningen

till skolan. Ämbetsverket förordar att statsbidrag för nästa budgetår utgår

med oförändrat belopp.

Departementschefen framhåller att en omorganisation av undervisningen

vid bergsskolan i enlighet med det förslag som här redovisats synes innebära

eu väsentlig förbättring av den vid skolan meddelade utbildningen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Ett genomförande av omorganisationen föranleder därför ingen erinran från

departementschefens sida. Departementschefen är emellertid inte beredd att

förorda ändrade grunder för statsbidragsgivningen utan ansluter sig till

statskontorets mening att bidraget för nästa budgetår bör utgå enligt hittills

tillämpade grunder och med oförändrat belopp.

Utöver vad som framgått av den nu lämnade redogörelsen beträffande

framställningarna från jernkontoret och överstyrelsen, vilka framställningar

åberopas i motionerna 1:136 och II: 167, anföres i nämnda motioner bland

annat följande.

Jernkontorets nettoutgifter för bergsskolan ha från år 1936 ökats från

cirka 31 000 kronor om året till cirka 152 000 år 1957, medan statsbidraget

under samma tid ökat från 21 500 kronor (41 procent) till 82 150 kronor

(35 procent).

Inom Jernkontorets fullmäktige ha vid upprepade tillfällen många röster

höjts för en avveckling av kontorets engagemang i bergsskolan. Orsakerna

därtill ha varit dels att de ständigt stigande kostnaderna för bergsskolan

alltför hårt inkräktat på vad många av delägarna anse vara det primära i

Jernkontorets verksamhet, nämligen en alltmer intensifierad järnbruksforskning,

dels att man med fog betraktar den tekniska undervisningen för

ingenjörer av fackskole- och gymnasietyp som en rent statlig angelägenhet.

Härvid har man också uppmärksammat, att de vid bergsskolan iitbildade

teknikerna ingalunda enbart komma järnhanteringen till godo. I själva

verket förhåller det sig så, att medan Jernkontoret under åren 1936—1957

svarat för 60—65 procent av bergsskolans kostnader, ha av de under samma

tid utexaminerade bergsskoleingenjörerna endast cirka 58 procent tillförts

järnhanteringen, medan de återstående 42 procenten anställts vid

företag utanför denna hantering, främst gruvor, metallverk och mekaniska

verkstäder.

Från Jernkontorets sida har å andra sidan framhållits, att man alltjämt

önskar bistå skolan i dess verksamhet, om endast en överenskommelse kan

träffas med statsmakterna, som för Jernkontoret blir ekonomiskt mindre

betungande än den nuvarande anordningen.

Från bergsskolan har utgått en lång rad märkesmän inom svensk järnhantering.

Ett utmärkande drag har vidare varit, att skolan sökt bereda

möjligheter till fortsatt teoretisk och praktisk utbildning åt mogen och

redan yrkesverksam ungdom. Den är i hög grad en utbildningsanstalt för

den långa vägens män och fyller därmed, såvitt vi förstå, en viktig skolpolitisk

uppgift.

Utskottet. Ehuru onekligen vissa skäl tala för en höjning av förevarande

bidragsanslag, har utskottet likväl i nuvarande statsekonomiska läge funnit

sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrka bifall till det i motionerna

I: 136 och II: 167 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 136 och II: 167, till Bidrag

till bergsskolan i Filipstad m.m. för budgetåret 1959/60

anvisa ett anslag av 92 300 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

79

158:o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 265, s. 601 och 602), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 262 000

kronor.

159:o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 603 och 604), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 210 000 kronor.

160:o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 604—607), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 715 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

17 815 000 kronor.

161 :o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt 268, s. 607—613) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 13 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Aastrup m. fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 110), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att från och med den 1 juli 1959 bevilja

inbyggda skolor inom det husliga arbetets område statsbidrag efter

samma grunder som gäller för inbyggda skolor inom industri och hantverk;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Boman m. fl. (I: 248) och den andra inom andra kammaren av herrar

Tliapper och Kärrlander (II: 306), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att statsbidrag skall utgå såsom till inbyggd skola för av yrkesskola

anordnade, i motionen avsedda kurser för utbildning av vårdpersonal, samt

att statsbidraget måtte fastställas i enlighet med av överstyrelsen för yrkesutbildning

framlagt förslag;

dels ock en inom andra kammaren av fru Lewén-Eliasson m. fl. väckt

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

motion (II: 344), vari hemställts, att riksdagen vid besvarande av Kungl.

Maj:ts förslag under förevarande anslagspunkt ville beakta vad i motionen

anförts angående statsbidrag till utbildning av sjukvårdsbiträden.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 110, II: 306 och II: 344.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Bestämmelserna rörande statsbidragsgrunderna för de lokala yrkesskolorna

finns i kungörelsen 1957: 480 och innebär, såvitt gäller driftbidrag, i

huvudsak följande.

Kommunala yrkesskolor: Till heltidskurs utgår statsbidrag

dels med 78 procent av en beräknad normallönekostnad, dels med visst

årligt belopp till övriga kostnader, nämligen 8 000 kronor till kurs för industri

och hantverk av verkstadsskolkaraktär eller kurs, som bedömes eljest

vara av sådan art, att den bör föras till denna grupp, 1 000 kronor till

kurs för handel samt kurs för industri och hantverk av övervägande teoretisk

karaktär, samt 1 500 kronor till kurs för husligt arbete. Den beräknade

normallönekostnaden utgör för industri- och hantverkskurser 4/3 av

lönen enligt löneklass 17, för handelskurser och andra övervägande teoretiska

kurser 4/3 av lönen enligt löneklass 20 och för husligt arbete 4/3

av lönen enligt löneklass 16. Statsbidrag till deltidskurs utgår med nio

kronor 85 öre per undervisningstimme; dock att, då särskilda skäl föreligger,

bidrag må utgå med högst 14 kronor 60 öre. Till inbyggd skola inom industri

och hantverk utgår statsbidrag för teoriundervisning enligt samma

grunder som till deltidskurs samt för undervisning i yrkesarbete med ett

belopp av högst 13 000 kronor. Statsbidrag till ersättning åt föreläsare utgår

med 75 procent av verkliga kostnaden, dock högst 25 kronor för föreläsningstimme,

när rese- och traktamentsersättning icke utgår till föreläsare,

och högst 50 kronor för föreläsningstimme, när sådan ersättning utgår.

Enskilda yrkesskolor: Enskilda yrkesskolor indelas i statsbidragshänseende

i två grupper, A-skolor och B-skolor. Kungl. Maj:t bestämmer

till vilken grupp skola skall hänföras. Till A-skola utgår statsbidrag

efter samma grunder som gäller för lokal yrkesskola. Till B-skola

utgår statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att anslaget för nästa

budgetår skall höjas med 14 000 000 kronor till 56 000 000 kronor. Höjningen

hänför sig till följande förslag.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 81

1. Ökat medelsbehov på grund av skedd och väntad utbyggnad.

........................................ + 13 000000

2. Höjning av statsbidraget till övriga kostnader vid heltids
kurser.

.......................................... + l 000 000

3. Höjning av statsbidraget till deltidskurser från 9 kronor

85 öre respektive 14 kronor 60 öre per undervisningstim
me

till 10 kronor respektive 14 kronor 90 öre.......... + 285 000

4. Statsbidrag till inbyggda skolor och företagsskolor inom

handelns och det husliga arbetets område............ + 200 000

+ 14 485 000

Av överstyrelsens motivering för anslagshöjningen under 4. inhämtas

bland annat följande.

1952 års yrkesutbildningssakkunniga föreslog i sitt betänkande om

yrkesutbildningen (SOU 1954: 11), att statsbidrag skulle kunna utgå, förutom

till företagsskolor och inbyggda skolor för industri och hantverk, även

till företagsskolor och inbyggda skolor för handel och för husligt arbete.

Vad det husliga arbetets område beträffar syntes de sakkunniga därmed

också avse sådana arbetsområden som sjukhus, hotell och restauranger.

Överstyrelsen tillstyrkte i sitt utlåtande över betänkandet att, i den mån

intresse härför kunde yppa sig, försök skulle göras med inbyggda kurser

även för nu angivna områden. Föredragande departementschefen ansåg sig

emellertid på denna punkt inte kunna följa de sakkunnigas förslag (prop.

1955: 139, s. 95).

De inbyggda skolorna, liksom företagsskolorna, har kommit att få stor

betydelse för yrkesutbildningen inom industri och hantverk. Från företrädare

för handeln och för områden med speciellt kvinnliga yrkesutövare

har i flera fall framställningar och förfrågningar gjorts angående möjligheterna

att i former, liknande den inbyggda skolans (och företagsskolans),

ordna yrkesutbildning. Det torde böra erinras om att överstyrelsen den 30

oktober 1957 hemställt att Kungl. Maj:t måtte inhämta riksdagens medgivande

till att statsbidrag får utgå för vid inbyggd skola anordnad utbildning

av sjukvårdsbiträden. Statsverkets kostnader för en i inbyggda skolans

form anordnad planenlig yrkesutbildning blir relativt avsevärt mindre än

för övrig heltidsundervisning. Det är angeläget, att varje möjlighet att

skapa ökade resurser att meddela yrkesutbildning tillvaratages. Företagens

medverkan är därvid av stor betydelse. Överstyrelsen hemställer därför,

att förslag förelägges riksdagen om att statsbidrag även får utgå till

inbyggda skolor och företagsskolor inom handelns och det husliga arbetets

område, det sistnämnda området då inkluderande även vårdyrken.

_ Överstyrelsen föreslår, med beaktande av storleken av det statsbidrag,

som utgår för inbyggd skola inom industri och hantverk, och de

förslag, som på sin tid framlades av yrkesutbildningssakkunniga, att statsbidrag

till kostnaderna för undervisning i yrkesarbete må utgå med till

inbyggd skola för handel 13 000 kronor för år och avdelning samt till inbyggd

skola för husligt arbete m. m. It) 800 kronor för år och avdelning.

Till kostnaderna för teoriundervisning i de nyssnämnda inbyggda skolorna

bör statsbidrag, liksom när det gäller inbyggd skola inom industri och

hantverk, utgå enligt 38 § statsbidragskungörelsen.

6 — llihang till riksdagens protokoll 1959. 0 samt. Nr 8

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Till enskild skola (företagsskola), som meddelar såväl undervisning i yrkesarbete

som undervisning i teori, föreslår överstyrelsen, att statsbidrag

utgår med 14 500 kronor respektive 13 000 kronor för år och avdelning.

Statsbidragsgivningen till inbyggda skolor och företagsskolor inom handel

och inom det husliga arbetets område torde till att börja med icke kunna

förväntas få någon större omfattning. Medelsbehovet beräknas till 200 000

kronor.

I den nyss angivna framställningen av den 30 oktober 1957 angående

statsbidrag till kostnaderna för vid inbyggd skola anordnad utbildning av

sjukvårdsbiträden, som således gäller ett redan aktuellt fall, där bidrag

ansetts böra utgå till en inbyggd skola inom området för vårdyrken, anför

överstyrelsen bland annat följande.

Svenska landstingsförbundets styrelse beslöt år 1953 — efter samråd med

Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation och efter inhämtande av yttranden

från landstingens förvaltningsutskott — att gemensamt med den

nämnda delegationen och Svenska kommunalarbetareförbundet företaga

en utredning angående ordnande av grundutbildning för sjukvårdsbiträden.

Utredningsarbetet anförtroddes åt en kommitté under ordförandeskap av

riksdagsman F. Thapper. Kommittén har redovisat sina förslag den 8 maj

1957 i ett tryckt betänkande.

Kommittén har funnit, att behov föreligger av en ordnad utbildning för

sjukvårdsbiträden och att sådan utbildning bör komma till stånd snarast

möjligt. Tiden anses också lämplig att nu sätta igång denna verksamhet.

Det har ansetts självfallet, att den praktiska utbildningen får inta en betydande

plats men också viktigt, att en teoretisk bakgrund till det praktiska

handlandet gives. Den praktiska utbildningen har kommittén funnit icke

kunna förläggas annat än å sjukhus. Den teoretiska utbildningen har kommittén,

som anför, att betydande svårigheter att ordna teoretisk utbildning

vid sjukhusen föreligger, övervägt att knyta till det reguljära yrkesutbildningsväsendet.

Rent principiellt, anför kommittén, finnes intet skäl till att

icke sjukvårdsbiträdesutbildningen liksom utbildningen för en rad andra

yrken skulle kunna ingå som ett led i den reguljära yrkesutbildningen.

Kommittén har utformat ett förslag till utbildningsgång. Enligt detta

skall utbildningen påbörjas med en teoretisk kurs om förslagsvis fyra veckor.

Därefter skall följa praktisk tjänstgöring å sjukhus under nio månader.

Efter praktiktiden avses eleverna skola under en vecka återgå till skolan för

repetition och fördjupande av de teoretiska kunskaperna. Genom koncentrationen

av teoriundervisningen beräknas ett flertal kurser kunna anordnas

av en och samma skola under ett år.

I betänkandet har statsbidrag beräknats kunna utgå för den till yrkesskola

förlagda teoretiska utbildningen.

Åtgärder har vidtagits i Södertälje genom Södertälje yrkesskola och i

Umeå genom Västerbottens läns landstings centrala yrkesskola för att få

till stånd försöksutbildning av sjukvårdsbiträden, i huvudsak enligt förenämnda

kommittés intentioner.

Till överstyrelsen har från huvudmännen för nyssnämnda yrkesskolor

under hand gjorts framställning om att statsbidrag skall utgå icke blott för

den teoretiska undervisningen i samband med utbildningen av sjukvårdsbiträden

utan även för den praktiska utbildningen. Det har anförts, bland

annat, att respektive yrkesskolor behöver ha sin hand över eleverna under

hela utbildningstiden och att hela utbildningen bör ses såsom en enhet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

83

Överstyrelsen hyser stor förståelse för det av kommittén understrukna

behovet av en ändamålsenlig grundutbildning för sjukvårdsbiträden. Att

denna, där så lämpligen kan ske, ordnas genom vederbörande yrkesskola,

finner överstyrelsen vara en mycket lämplig åtgärd. Vilka möjligheter som

skall föreligga för yrkesskolorna att på programmet ta upp även utbildning

av sjuksköterskebiträden, torde emellertid i väsentlig grad bli beroende av

om ett i förhållande till annan verksamhet väl avvägt statsbidrag kan utgå.

Utbildningsgången omfattar i detta fall praktisk och teoretisk undervisning.

Den praktiska utbildningen är — liksom när det gäller inbyggda verkstadsskolor

— förlagd utanför skolan, i detta fall till ett sjukhus. Överstyrelsen

anser att man bör kunna draga paralleller och här kunna tala om

en »inbyggd skola», där teoriundervisningen i huvudsak koncentrerats till

särskilda perioder.

Statskontoret har beträffande framställningen rörande sjukvårdsbiträdesutbildningen

i utlåtande den 27 november 1957 uttalat, att det är ägnat

att ingiva betänkligheter att redan nu överväga utvidgning av den vid 1955

års riksdag bestämda ramen för statsbidragsgivningen. Med hänsyn till att

de i ärendet aktualiserade kurserna endast har försökskaraktär, håller ämbetsverket

före, att det i avvaktan på resultatet av verksamheten inte nu

bör vidtagas åtgärder för att genomföra den med framställningen åsyftade

reformen.

Beträffande överstyrelsens anslag säskanden för budgetåret 1959/60 och

i samband därmed framförda förslag anför statskontoret bland annat följande.

Beträffande överstyrelsens förslag att utvidga statsbidragsgivningen

jämväl till inbyggda skolor och företagsskolor inom handelns och det husliga

arbetets område finner statskontoret att ett frångående av den ståndpunkt

som intogs vid 1955 års riksdag icke bör ifrågakomma utan starka

skäl därför. Vad nu anförts är enligt ämbetsverkets mening alltför knapphändigt

för att kunna ligga till grund för ett ändrat ställningstagande. Sålunda

saknas uppgifter om hur undervisningen skulle läggas upp, hur stor

omfattning den kunde beräknas få och vilka de ekonomiska konsekvenserna

skulle bli på längre sikt.

Då statskontoret tillstyrker förslaget, i vad gäller automatisk uppräkning,

föreslår ämbetsverket att anslaget uppföres med 55 000 000 kronor.

Departementschefen framhåller att den av överstyrelsen beräknade automatiska

ökningen av detta anslag för nästa budgetår, 13 000 000 kronor,

innebär en höjning av utgående anslag med mer än 30 procent och även i

och för sig är ett betydande belopp. Anslagsbehovet för yrkesutbildningen

har, anför departementschefen, stegrats i avsevärt snabbare takt än man

hade anledning räkna med vid beslutet om yrkesskolväsendets utbyggnad

år 1955. Eller med andra ord, utbyggnaden har kunnat ske hastigare än som

kunnat förutses. Detta förhållande är enligt departementschefen enbart

glädjande med hänsyn till det stora och ännu inte tillgodosedda behov av

yrkesutbildning som föreligger. Departementschefen finner det emellertid

icke möjligt att för närvarande öka medelsanvisningen till förevarande än
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

damål utöver vad själva utbyggnaden gör nödvändigt. Beträffande frågan

om bidrag till kostnaderna för utbildning av sjukvårdsbiträden framhåller

departementschefen att han finner skäl tala för att statsbidrag må kunna

utgå, då sådan utbildning anordnas vid inbyggd skola på sätt överstyrelsen

angivit. Med hänsyn dels till att inbyggda kurser av nu ifrågavarande slag

uttryckligen undantagits från statsbidragsgivningen dels ock till att den

verksamhet på området, som för närvarande bedrives, pågått för kort tid för

att ge underlag för en säker bedömning av undervisningen, är departementschefen

icke beredd att tillstyrka den föreslagna ändringen av principerna för

statsbidragsgivningen.

I motionerna I: 77 och II: 110 har — såvitt nu är i fråga — anförts bland

annat följande.

Departementschefen finner skäl tala för att statsbidrag må kunna utgå

vid utbildning av sjukvårdsbiträden vid inbyggda skolor men vill inte tillstyrka

den föreslagna ändringen av principerna för statsbidragsgivningen.

Enligt vår mening bör emellertid utbildningen av såväl sjukvårdsbiträden

som viss ekonomipersonal främjas. Dessa arbetsområden ligger ofta synnerligen

väl till både för husmödrar som vid ändrade familjeförhållanden behöver

ett inkomstbringande arbete och för kvinnor som blir friställda vid en

sysselsättningskris.

‘ Behovet av utbildad ekonomipersonal för restauranger, självservermgar,

barnbespisningar m. m. har blivit allt större. Med den nuvarande utbildningskapaciteten

inom det husliga området är det icke möjligt att tillgodose

detta ökade behov. Nya vägar bör därför prövas för att öka utbildningsmöjligheterna

för denna personal. Genom att ge ekonomipersonalen yrkesundervisning

vid redan befintliga institutioner såsom restauranger, barnbespisningar

m.m. skulle utbildningskapaciteten väsentligt kunna utökas

till en jämförelsevis ringa kostnad. Den teoretiska undervisningen skulle

härvid eventuellt kunna meddelas genom hushållsskolor och kommunala

yrkesskolor.

En ändring av bidragsreglerna behöver inte i och för sig föranleda en

uppräkning av anslaget. Kostnaderna beräknas av överstyrelsen till 10 800

kronor för år och avdelning. Vi förutsätter att denna undervisning under

budgetåret 1959/60 ordnas i den utsträckning, som de i statsverkspropositionen

föreslagna medlen medger. Riksdagen bör emellertid vid behandlingen

av punkten Bidrag till driften av lokala yrkesskolor m.m. bemyndiga

Kungl. Maj:t att från den 1 juli 1959 bevilja inbyggda skolor inom

det husliga arbetets område statsbidrag efter samma grunder som gäller för

inbyggda skolor inom industri och hantverk.

I motionerna 1:248 och 11:306 anföres bland annat följande med avseende

å kurser för sjukvårdsbiträden.

Hösten 1957 kom här avsedda kurser till stånd inom två landstingskommuner.

År 1958 anordnades kurser inom ytterligare sex landstingskommuner

och i Göteborgs stad. Under första halvåret 1959 beräknas verksamheten

kunna starta inom ytterligare sexton landstingskommuner och fyra

landstingsfria städer. Sammanlagt torde i år 1 500—2 000 elever kunna utbildas.

Utbildningen är så ordnad, att eleverna först deltager i en fyra—fem

veckors teoretisk kurs, därefter följer praktisk utbildning under nio månader

på sjukvårdsinrättningar av olika slag och så avslutas kursen med två

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

85

veckors teoretisk undervisning. De teoretiska kurserna ordnas av kommunala

(lokala) yrkesskolor eller landstingskommunal yrkesskolor.

Verksamheten har såsom framgår redan nått stor omfattning och har

pågått så lång tid, att erfarenheter hunnit erhållas. De är, enligt vad vi

erfarit, mycket goda. Icke minst i nuvarande arbetsmarknadsläge är det

angeläget att denna kursverksamhet snabbt utbygges i erforderlig omfattning.

Det pågår enligt vad som meddelats oss överväganden att på liknande

sätt ordna utbildning även för andra kategorier av vårdpersonal.

Det är av stort allmänt intresse, att utbildning av vårdpersonal kan ske

på bästa möjliga sätt. Olägenheter är förenade med att den nu förekommande

utbildningen av sjukvårdsbiträden icke är organiserad såsom en enhet

vad gäller praktisk och teoretisk utbildning. Respektive yrkesskolor

behöver ha sin hand över eleverna under hela utbildningstiden och hela

utbildningen bör ses såsom en enhet. Så skulle bliva fallet, om kurserna,

såsom överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit, vore statsunderstödda

»inbyggda skolor» med hela utbildningsgången reglerad genom av överstyrelsen

fastställda undervisningsplaner.

I motionen II: 344- anföres i huvudsak följande.

I anslutning till årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt

268, behandlas bland annat frågan om statsbidrag till utbildning av sjukvårdsbiträden

som igångsatts enligt den kursplan, om vilken överenskommelse

träffats mellan landstingsförbundet och kommunalarbetarförbundet

och vilken godkänts av kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning. Sådan

utbildning är sedan hösten 1957 i full gång både i Södertälje och i Umeå. I

Södertälje har sålunda den 2 januari detta år igångsatts den femte kursen.

Denna har liksom två av de tidigare kurserna rekryterats bland flickor, vilka

ej haft anställning inom sjukvården tidigare, under det de övriga kurserna

haft som elever flickor, som redan var anställda som biträden vid lasarettet.

Som bekant är avsikten att så småningom alla som anställes som biträden

skall ha genomgått denna grundutbildning, men under en övergångstid är

det nödvändigt att lämna stort utrymme för efterutbildning av redan anställda

biträden. För denna senare kategori utgår från huvudmannen för

sjukhuset (landstinget) full lön under kurstiden, de övriga eleverna erhåller

kontant 150 kronor per månad jämte fritt vivre likaledes från landstinget.

Enligt förutsättningarna för denna utbildning är den inordnad i det reguljära

yrkesskolväsendet och statsbidrag utgår endast till viss del av undervisningsmateriel

och lärarlön under den teoretiska delen av kursen, resten

av dessa kostnader jämte utgifterna för administrationen faller på respektive

yrkesskola.

Då man utformar bidragsformerna till denna utbildning är en avgörande

fråga vilken vikt man lägger på kursens praktiska del. Skall den fä en sådan

effekt som man åstundat, nämligen att ge eleverna i olika avseenden goda

arbetsvanor och insikter i sjukvårdsbiträdesyrket, är det nödvändigt att låta

en särskild handledare följa deras arbete även under praktikmånaderna ute

på avdelningarna. Här torde man kunna göra en direkt jämförelse med den

inbyggda utbildning, som meddelas inom industri och hantverk. Nu kan

visserligen sägas, att utbildningsformen är ny och alltfort har en ringa omfattning

och alt man följaktligen inte skall göra några justeringar av bidragen

för närvarande. Det är emellertid av många skäl angeläget att denna

yrkesutbildning snarast byggs ut (iver hela landet och får de olika landstingsområdena

emellan samma utformning. Fara föreligger emellertid för,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

att om kostnaderna för landstinget blir alltför stora och i jämförelse med

övrig yrkesutbildning orimliga, detta kommer att hindra en sådan utveckling.

Motionärerna anser med ovan anförda motivering att mycket goda skäl

föreligger för överstyrelsens hemställan angående bidrag till sjukvårdsbiträdesutbildningen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen —

utan att därför vara beredd att tillstyrka den föreslagna ändringen av principerna

för statsbidragsgivningen — framhållit, att han funnit skäl tala för

att statsbidrag borde kunna få utgå, då utbildning av sjukvårdsbiträden

anordnades vid inbyggd skola på sätt överstyrelsen för yrkesutbildning

angivit.

Utskottet vill i anslutning till departementschefens sålunda gjorda uttalande

samt till vad i de föreliggande motionerna anförts i ämnet framhålla,

att enligt utskottets mening goda skäl tala för att ifrågavarande vid inbyggda

skolor anordnande kurser för utbildning av sjukvårdsbiträden så

snart ske kan inrangeras bland de statsbidragsberättigade kurserna under

förevarande anslag. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på ifrågavarande spörsmål. Utskottet är icke berett att

tillstyrka bifall vare sig till de i motionerna I: 77 och II: 110, såvitt nu är i

fråga, eller till de i motionerna I: 248 och II: 306 samt motionen II: 344

gjorda yrkandena.

Utskottet hemställer alltså,

a) att motionerna I: 77 och II: 110, såvitt nu är i fråga,

icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionerna I: 248 och II: 306 icke må av riksdagen

bifallas;

c) att motionen II: 344 icke må av riksdagen bifallas;

d) att riksdagen må till Bidrag till driften av lokala

yrkesskolor för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 55 000 000 kronor.

162:o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska

installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269,

s. 613 och 614), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

163:o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 614), vilket innebär

en anslagsminskning med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

87

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättnings-

och arbetsterapeuter för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

164:o) Kurser för utbildning av preparatriser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 614 och 615), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildning av preparatriser

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av

54 700 kronor.

165:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl.

Maj:t har (punkt 272, s. 615—617) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 523 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 399 000 kronor.

Detta anslag är i första hand avsett till bestridande av kostnaderna för

utbildning av lärare för industri och hantverk, vissa lärare vid högre tekniska

läroverk samt handelslärare. Ur anslaget bestrides även kostnader

för utbildning och fortbildning i viss omfattning av yrkeslärare inom det

husliga arbetsområdet. Allmänna bestämmelser för ifrågavarande utbildning

har meddelats av Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1958.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom

andra kammaren av fröken Vinge väckt motion (II: 71), vari hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av punkten 80, Bidrag till vissa omskolningskurser

m. in., under femte huvudtiteln ville besluta uttala, att kostnaderna

för sådana i motionen berörda instruktörskurser, som kan erfordras för

instruktörer och lärare vid omskolningskurserna, må kunna bestridas från

sistnämnda anslag.

I motionen II: 71 har anförts bland annat följande.

Vid den yrkesutbildning som anordnas med bidrag från femte huvudtiteln

(punkt 80: Bidrag till vissa omskolningskurser m.m.) vållar lärarbristen

stora svårigheter. Kungl. Maj:t har därför tillstyrkt ett förslag från

överstyrelsen för yrkesutbildning, att vissa fasta lärartjänster skall inrättas

för att rekryteringen skall underlättas. Åtgärden är välbehövlig, men

den är knappast tillräcklig. Med tillstyrkan av Kungl. Maj:ts förslag i

denna del vill undertecknad peka på en åtgärd av annat slag som även

torde visa sig erforderlig.

Såväl vid nybörjarkurser som vid omskolnings- och fortbildningskurser

är det av utomordentlig vikt att utbildningen i så stor utsträckning som

möjligt avser sådana yrken, där behov av arbetskraft kan föreligga i framtiden

och inte endast de närmaste åren. I en del fall kan det därför bli

fråga om nya utbildningsområden, där som liirare och instruktörer sådana

yrkesmän måste anlitas, som saknar lärarerfarenhet och lärarutbildning.

Även vid utbildning av mera traditionell art är bristen på yrkeslärare stor.

1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss

lärarutbildning har i skrivelse till Konungen den 27 november 1958 anfört

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

vissa synpunkter på behovet av lärare i yrkesämnen. Ett avsnitt av skrivelsen

avser just lärarna vid arbetslöshetskurserna. Denna skrivelse berörs

inte av socialministern under punkt 80 i femte huvudtiteln. Förklaringen är

sannolikt den, att skrivelsen endast behandlats inom ecklesiastikdepartementet.

I skrivelsen anföres bland annat följande:

Bristen på yrkeslärare kan komma att ytterligare accentueras, om på

grund av uppträdande arbetslöshet omskolningskurser i större omfattning

behöver anordnas. För sådana kurser torde man icke i större utsträckning

kunna räkna med att disponera lärarkrafter med fullständig lärarutbildning.

Men å andra sidan kan det icke vara tillfredsställande, att flertalet

lärare och instruktörer vid sådana kurser helt saknar pedagogisk utbildning.

Då behovet av omskolningskurser och därmed instruktörer och lärare vid

sådana kurser vid en förskjutning på arbetsmarknaden kan aktualiseras

mycket snabbt, synes överstyrelsen för yrkesutbildning böra beredas möjlighet

att även snabbt ordna i detta sammanhang erforderliga instruktörskurser

(tillfälliga, kortare kurser för instruktörer och lärare vid omskolningskurserna)

. De sakkunniga vill därför förorda, att anslagsposten Bidrag

till vissa omskolningskurser m.m. beviljas under sådana former, att kostnaderna

för i samband med dessa kurser erforderliga instruktörskurser kan

täckas från sagda anslagspost.

I enlighet med de sakkunnigas förslag torde riksdagen böra uttala, att

det här nämnda anslaget jämväl får tagas i anspråk för de för verksamheten

erforderliga instruktörskurserna.

Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 1 523 000 kronor.

Vad angår det i motionen II: 71 gjorda yrkandet har utskottet med hänsyn

till det där redovisade och för utskottet uppenbara behovet av berörda

instruktörskurser icke i och för sig något att erinra mot att dylika kurser

anordnas inom ramen för tillgängliga medel. Utskottet anser emellertid med

hänsyn till de planerade kursernas naturliga anknytning till den reguljära

yrkesundervisningen att därvidlag icke bör komma i fråga det i motionen

föreslagna anslaget till Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. utan att i

stället nu förevarande anslag främst bör få tagas i anspråk för ändamålet.

Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna

vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

1 523 000 kronor;

b) i anledning av motionen II: 71 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

166:o) Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 617), vilket innebär en

anslagshöjning med 460 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

89

att riksdagen må till Ersättning till deltagare i vissa kurser

för lärarutbildning för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 1 260 000 kronor.

167:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 617 och 618), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 18 000 kronor.

168:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 275, s. 618—621) föreslagit dels att det i gällande

riksstat uppförda anslaget till Främjande av lärlingsutbildning hos

hantverksmästare måtte för nästa budgetår uppföras under rubriken Främjande

av lärlingsutbildning hos hantverksmästare in. m., dels att riksdagen

måtte till sistnämnda ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 690 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 290 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Aastrup m. fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m.fl. (II: 110), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter framställning härom

från överstyrelsen för yrkesutbildning, för varje budgetår fastställa antalet

bidragsrum vid lärlingsutbildning hos hantverksmästare, dels till Främjande

av lärlingsutbildning hos hantverksmästare för budgetåret 1959/60 anvisa

ett förslagsanslag av 1 730 000 kronor, vilket innebär en höjning i jämförelse

med Kungl. Maj:ts förslag av 40 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ebbe Ohlsson (1:137) och den andra inom andra kammaren av

herrar Nordgren och Magnusson i Borås (II: 171), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte 1) fastställa, att hantverksmästare, som åtager sig utbildning

av lärlingar, erhåller ett statsbidrag å 2 000 kronor för en fullständig

utbildning om minst tre år samt ett kurstillägg å 1 200 kronor, därest lärlingen

erhåller ledighet för att å betald arbetstid genomgå teoretisk utbildning,

2) besluta, med hänsyn till den rådande arbetslösheten bland ungdomarna,

att antalet bidragsrum till främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m.m. fastställes till 2 000, samt 3) besluta, att de ökade

bidrag, som detta föranleder utöver det redan anslagna beloppet å 1 690 000

kronor till främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. in.,

måtte täckas genom ianspråktagande av medel under femte huvudtiteln:

»För arbetslöshetens bekämpande»;

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Torsten Andersson m. fl. (I: 263), och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (IT: 326), i vilka — såvitt nu är i fråga

— hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Främjande av lärlingsutbildning

hos hantverksmästare in. in. för budgetåret 1959/60 anvisa ett

förslagsanslag av 1 900 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Rydén väckt motion (II: 1),

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslaget till Bidrag till

vissa omskolningskurser m. in. å femte huvudtiteln för budgetåret 1959/60

måtte för avhjälpande av sysselsättningssvårigheterna bland ungdomen

hemställa att tillfälligtvis ett statsbidrag på 1 000 kronor per år och lärling

lämnas såsom företagarbidrag, varvid sammanlagt 3 000 ungdomar

skulle kunna beredas sysselsättning och utbildning, samt att kostnaderna

härför, överslagsvis beräknade till 3 000 000 kronor under budgetåret

1959/60, må täckas under det härovan angivna anslaget.

Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 110, II: 171 och II: 1.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Enligt gällande bestämmelser beviljas statsbidrag för utbildande av

lärling med 1 500 kronor (grundbidrag) för varje lärling samt, om lärlingen

beredes tillfälle att med bibehållen lärlingslön deltaga i teoriundervisning

av viss omfattning, med ett tilläggsbidrag av 1 000 kronor (kurstillägg).

Det förra beloppet utanordnas med 800 kronor efter första utbildningsåret,

med 400 kronor efter andra utbildningsåret och med 300 kronor efter

utbildningstidens slut, sedan lärlingsombud styrkt att utbildningen bedrivits

ändamålsenligt. Kurstillägget utbetalas sedan lärlingen genomgått den

föreskrivna teoriundervisningen. Till lärlingsombud utgår ersättning med

45 kronor per lärlings utbildningsår och, om ombudet är bosatt å annan

ort än den, där utbildningen äger rum, även resekostnadsersättning enligt

klass C i allmänna resereglementet samt traktamente med 11 kronor per

dag för resor i den omfattning överstyrelsen må föreskriva. Överstyrelsen

har bemyndigats att under innevarande budgetår utdela understöd för

utbildning av högst 900 lärlingar. Under budgetåren 1950/56 höjdes antalet

bidragsrum successivt från 300 till 600 och samma antal stod till förfogande

budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 höjdes antalet bidragsrum till

800. Antalet inkomna ansökningar har emellertid under senare år väsentligt

överstigit antalet tillgängliga bidragsrum.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit att detta anslag för

nästa budgetår höjes med 475 000 kronor till 1 725 000 kronor. Höjningen

grundar sig på av överstyrelsen föreslagna ändringar av nuvarande förhållanden

i följande avseenden. 1) Bidragsbeloppen höjes, grundbidraget med

500 kronor till 2 000 kronor och kurstillägget med 200 kronor till 1 200 kronor.

2) Bidragsrummens antal bestämmes av Kungl. Maj:t; för budgetåret

1959/60 har överstyrelsen beräknat kostnaderna efter 1 150 bidragsrum. 3)

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

91

Ersättningen till yrkesombuden höjes från 45 till 75 kronor per år och

traktamentsbeloppet från 11 till 13 kronor.

Kostnadsökningen vid oförändrade grunder, såväl ifråga om antalet

bidragsrum som bidragsbelopp och ersättningar till lärlingsombud, har av

överstyrelsen beräknats till 203 000 kronor. Denna ökning föranledes av

tidigare beslutade ökningar av bidragsrummens antal och är således av

automatisk karaktär.

För innevarande budgetår är på riksstaten under rubriken Främjande

av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m. uppfört

ett förslagsanslag med ett belopp av 150 000 kronor. Om detta gäller i korthet

följande.

Ur anslaget, som uppförts på riksstaten sedan budgetåret 1952/53, utgår

bidrag till byggnadsföretag, som anordnar lärlingsutbildning inom muraryrket

och andra byggnadsyrken. Under budgetåret 1958/59 får överstyrelsen

för yrkesutbildning bevilja bidrag för utbildning av högst 300 lärlingar.

Bidraget utgör för varje lärling 900 kronor, vilket belopp utanordnas

med 600 kronor efter första utbildningsåret och med 300 kronor efter utbildningens

slut. Den statsunderstödda utbildningen står under tillsyn av

överstyrelsen för yrkesutbildning med biträde av yrkesombud, som av

överstyrelsen förordnas till ett antal av högst två för varje lärling. Till

yrkesombud utgår ersättning enligt ovan angivna grunder för lärlingsombud

vid utbildning hos hantverksmästare.

Med hänsyn bland annat till det förhållandevis dåliga utnyttjandet av

lärlingsbidragen för utbildning inom muraryrket har i enlighet med uttalande

i förra årets statsverksproposition (VIII ht, s. 680) frågan om det

föreligger skäl att bibehålla dessa bidrag blivit föremål för utredning genom

överstyrelsens för yrkesutbildning försorg. På grundval av den sålunda

gjorda utredningen, vid vilken medverkan lämnats av arbetsmarknadsstyrelsen,

svenska byggnadsindustriförbundet, svenska byggnadsarbetareförbundet

och svenska murareförbundet, har överstyrelsen funnit sig böra

föreslå att anslaget till nu ifrågavarande ändamål bibehålies. Beträffande

utredningens närmare innehåll och överstyrelsens motivering för detta förslag

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Med utgångspunkt i att lärlingsbidragen för utbildning inom muraryrket

m. m. sålunda kommer att finnas kvar har överstyrelsen för yrkesutbildning

beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 250 000 kronor,

vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande års anslag med

100 000 kronor. Vid denna beräkning har överstyrelsen utgått från följande

förändringar av nuvarande förhållanden. 1) Bidraget höjes från 900 kronor

till 1 400 kronor. 2) Ersättningen till yrkesombud höjes från 45 till 75

kronor per år. 3) Traktamenten till ombuden höjes från 11 till 13 kronor.

Dessa ändringar har beräknats medföra kostnadsökningar med i runt tal

75 000 kronor, vartill skulle komma 25 000 kronor på grund av förutsatt

större utnyttjande av bidraget än som för närvarande är fallet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Statskontoret har yttrat sig över överstyrelsens utredning och äskanden

i vad de gäller bidrag till lärlingsutbildning inom muraryrket m. m. Enligt

ämbetsverkets mening bör det för denna utbildning avsedda anslaget utgå

från riksstaten från och med budgetåret 1959/60. Statskontoret har vidare

anfört bland annat.

Därest fråga är om lärlingsutbildning hos hantverksmästare inom byggnadsfacken,

lär förutsättningar föreligga att efter slopandet av ovan angivna

bidragsform bevilja bidrag för ändamålet från anslaget till främjande av lärlingsutbildning

hos hantverksmästare. Vid sådant förhållande kan viss uppräkning

av antalet bidragsrum under sistnämnda anslag bliva erforderlig.

De av Kungl. Maj:t den 2 maj 1958 meddelade bestämmelserna angående

statsbidrag till lärlingsutbildning hos hantverksmästare torde härvid i

huvudsak böra äga tillämpning.

Departementschefen framhåller att anslaget till främjande av lärlingsutbildning

hos hantverksmästare under en följd av år regelbundet höjts.

Från och med budgetåret 1955/56 höjdes bidragsbeloppet för lärling från

900 kronor till 1 500 kronor och från och med det därpå följande budgetåret

tillkom möjligheten att höja beloppet till 2 500 kronor, om utbildningen på

visst sätt kompletterades med teoriundervisning. Ersättningarna till lärlingsombud

ha höjts så sent som 1956 och 1957. Någon ändring av bidragsbelopp

och ersättningar är departementschefen därför icke beredd att nu

tillstyrka. Då efterfrågan på bidrag alltjämt synes vara större än som kan

tillmötesgås inom det nuvarande anslagets ram torde emellertid denna

enligt departementschefen på visst sätt böra vidgas.

Beträffande det statliga stödet till lärlingsutbildning inom muraryrket

to. to. anför departementschefen först, att den av överstyrelsen gjorda utredningen

och i samband därmed framkomna synpunkter lett honom till

den uppfattningen att detta stöd tills vidare bör bibehållas. I enlighet med

statskontorets mening bör emellertid enligt departementschefen något särskilt

anslag för ändamålet i fortsättningen icke uppföras på riksstaten utan

medel i erforderlig utsträckning beräknas under anslaget till främjande av

lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Departementschefen erinrar om att antalet bidragsrum för den sistnämnda

lärlingsutbildningen som förut sagts för innevarande budgetår är

900 och för utbildning inom muraryrket m. m. 300. Medan efterfrågan på

bidrag från hantverksmästarnas sida är större än tillgången, råder enligt

departementschefen det motsatta förhållandet när det gäller byggnadsföretagen.

En förbättring av hantverksmästarnas möjligheter att erhålla

bidrag torde enligt departementschefen ernås, om man samtidigt med sammanförandet

av anslagsmedlen under ett anslag lägger samman de nuvarande

antalen bidragsrum och ställer dem till överstyrelsens förfogande med

rätt för överstyrelsen att disponera samtliga sålunda erhållna 1 200 bidragsrum

i enlighet med föreliggande behov. Vid anslagsberäkningen har departementschefen

tagit som utgångspunkt att 1 050 bidragsrum komma att utgå

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1959

93

till utbildning av lärlingar hos hantverksmästare och 150 för utbildning av

lärlingar inom olika byggnadsyrken. Fördelningen kan, framhåller departementschefen

självfallet bli något annorlunda i verkligheten. Rent

erfarenhetsmässigt finns enligt departementschefen emellertid anledning

räkna med att på detta sätt en icke oväsentlig ökning av antalet bidragsrum

till hantverksmästare står att vinna, utan att någon reell minskning av

omfattningen av stödet till lärlingsutbildningen inom byggnadsyrken sker.

Vad själva bidragsbeloppet beträffar föreslår departementschefen en höjning

med 200 kronor till 1 100 kronor. Utbetalningen torde därvid böra ske

med 800 kronor efter första utbildningsåret liksom nu är fallet med bidragen

till hantverksmästare samt med 300 kronor efter utbildningstidens

slut. I övrigt torde bestämmelser rörande dessa bidrag kunna gälla oförändrade.

I motionerna 1:77 och 11:110 har — såvitt nu är i fråga — anförts

följande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har påvisat olägenheterna av den nuvarande

begränsningen av antalet bidragsrum vid denna lärlingsutbildning

och föreslagit att antalet i varje fall inte skall bestämmas av riksdagen

på sätt som nu sker. I stället föreslås bemyndigande för Kungl. Maj:t att

efter framställning av överstyrelsen fastställa bidragsrummens antal, så att

detta antal skall kunna anpassas snabbt och smidigt till utbildningsbehovet.

Trots en betydande ökning av bidragsrummens antal från den 1 juli 1957

visade sig antalet ändå vara otillräckligt, så att bidragsgivningen måste

inställas under en tid i slutet av budgetåret. Lärlingsutbildningen hos de

arbetsgivare vilkas framställningar blivit bordlagda fick till följd härav

fortgå utan den kontroll som utövas av överstyrelsens ombud. De olyckligaste

verkningarna torde emellertid enligt överstyrelsens mening vara av

psykologisk art:

Begränsningarna och de långa dröjsmålen har ute i landet skapat den

uppfattningen, att det är förenat med alltför stora svårigheter att erhålla

statsbidrag till lärlingsutbildning. Överstyrelsen har inom hantverkskretsar

märkt en viss motvilja mot att anställa lärlingar, något som betingas inte

endast av de otillräckliga statsbidragen utan även av den anledningen, att

chanserna att kunna få ett bidrag från staten bedömts vara så små, att

man inte ansett sig böra räkna med att erhålla något bidrag. I och för sig

är detta naturligtvis felaktigt. Överstyrelsen kan emellertid förstå, att

dylika uppfattningar kunnat uppstå.

Starka skäl talar för överstyrelsens ståndpunkt. Då riksdagen bestämmer

antalet bidragsrum, måste detta ske så tidigt alt situationen är svår

att överblicka. Om riksdagen i stället bemyndigar Kungl. Maj:t att bestämma

antalet, kan avgörandet träffas när såväl behovet av utbildningsplatser

som belastningen på anslaget bättre kan överblickas. Fn jämnare fördelning

över året skulle därigenom kunna uppnås. T och för sig skulle en sådan jämnare

fördelning inte öka totalkostnaderna vid oförändrad omfattning av

verksamheten. Vissa utbetalningar skulle dock komma att tidigareläggas.

Emellertid syftar ju reformen på längre sikt till att förmå fler hantverksmästare

att åtaga sig lärlingsutbildning. Vi vill därför förorda att anslaget

uppräknas med 40 000 kronor. Om man antar att den första utbetalningen i

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

inemot halva antalet fall hinner göras under budgetåret 1959/60, skulle eu

sådan höjning medge att ytterligare omkring 100 bidragsrum kan beviljas

intill utgången av juni 1960.

Som motivering för de i motionerna 1:137 och II: 171 framförda yrkandena

ha motionärerna anfört bland annat följande.

Det är angeläget att yrkesutbildningens resurser snabbt ökas. En möjlighet

härtill synes oss vara att stimulera hantverksmästarna till att i ökad

utsträckning antaga lärlingar. En dylik stimulans kan lämpligen ges genom

en ökning av bidragens storlek liksom genom slopandet av någon övre

gräns beträffande bidragens antal. — Utbildningen av lärlingar hos hantverksmästare

sker i mästarnas verkstadslokaler, varvid användes mästarnas

egna maskiner, material o. s. v. Detta betyder med andra ord, att

staten icke behöver placera några medel i fasta investeringar, exempelvis

i yrkesskolebyggnader, maskiner etc. En normal investering per lärlingsplats

vid en central verkstadsskola torde försiktigt räknat uppgå till mellan

20 000 och 30 000 kronor, inklusive maskinutrustning. Genomsnittligt torde

varje plats komma att kosta cirka 25 000 kronor. Genom statsbidragen för

lärlingsutbildning hos hantverksmästare behöver staten som ovan nämnts

icke på detta sätt binda kapital, eftersom hantverksmästarnas egna anläggningar

står till förfogande.

Det kan även finnas anledning att analysera kostnaderna per lärlingvid

exempelvis de centrala verkstadsskolorna. Utbildningskostnaden är icke

låg. Den varierar givetvis från skola till skola men torde uppgå till minst

4 000 ä 5 000 kronor per lärling och är. Till denna summa bör vid beräkningen

läggas den räntekostnad, som staten åsamkas för fasta platser vid

yrkesskolor. Om man räknar med en räntefot på 4 procent innebär detta,

om man utgår ifrån den ovan beräknade kostnaden av 25 000 kronor per

plats, 1 000 kronor per år.

I relation till de kostnader, som här ovan redovisats för utbildning av

lärlingar vid särskilda yrkesutbildningsanläggningar, kan sättas de ovan

nämnda statsbidragen för utbildning hos hantverksmästare. En sammanställning

av siffrorna visar, att bidragen till hantverksmästare ur statens

synvinkel är ett billigt sätt att främja lärlingsutbildningen. Det är dessutom

ett system, som snabbt kan byggas ut, vilket är viktigt icke minst för

närvarande, när ungdomsarbetslösheten är ett stort problem.

Bidraget till en hantverksmästare är som nämnts 1 500 kronor per lärling

och utanordnas med 800 kronor efter första läroåret, 400 kronor efter

andra läroåret och 300 kronor efter utbildningstidens slut, d. v. s. fullt

bidrag utgår endast vid en minst 3-årig utbildning. Detta innebär, att

bidraget i genomsnitt är 500 kronor per år. Ett dylikt bidrag är förhållandevis

alltför lågt med hänsyn till de omkostnader en hantverksmästare

åsamkas i samband med yrkesutbildningen. Det är dessutom synnerligen

lågt, om man jämför med de medel det allmänna lägger ned på yrkesutbildning

andra vägar.

Med hänvisning till ovanstående resonemang vill vi föreslå, att riksdagen,

i enlighet med vad kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning anfört i sina

petita, måtte höja grundbidraget från det angivna 1 500 kronor till 2 000

kronor för en fullständig yrkesutbildning om minst tre år, samtidigt som

kurstillägget höjes till 1 200 kronor.

Även om denna höjning skulle medföra ökade statsutgifter är den i verkligheten

skenbar, då yrkesutbildningen hos hantverksmästare är billigare

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

95

för staten än yrkesutbildningen vid yrkesskolor. Vidare är en utgift i detta

sammanhang väl motiverad med tanke på den ökade produktion, som

denna utbildade arbetskraft kan komma att tillföra landet.

Vi anser det vara i landets intresse, att så många ungdomar som möjligt

nu bereds tillfälle att snabbt påbörja sin yrkesutbildning. Åtgärder

syftande härtill är av speciellt värde för närvarande, eftersom de är ett

effektivt medel i bekämpandet av arbetslösheten. Arbetsförmedlingarnas

statistik för höstmånaderna under de tre senaste åren visar en kontinuerlig

stegring av antalet arbetslösa ungdomar under 18 år. 1958 uppgick siffran

för enbart arbetslösa ungdomar till över 6 000. De här föreslagna åtgärderna

är speciellt ägnade att bekämpa denna ungdomsarbetslöshet. Det

är därför angeläget, att så många ungdomar som möjligt bereds tillfälle till

denna utbildning, och vi vill därför föreslå, att antalet bidragsrum höjes

från det av departementschefen föreslagna 1 200 till 2 000. Vi är införstådda

med att en dylik ökning kan synas stor, men vi anser en ökning

av antalet bidrag vara väl motiverad med hänsyn till den omedelbara effekt

de ovan föreslagna åtgärderna kommer att medföra beträffande ungdomsarbetslösheten.

I motionerna I: 263 och 11: 326 framhålla motionärerna bland annat, att

det torde vara fullt klart att de nuvarande bidragsbeloppen äro alltför låga

och att det från hantverksmästarnas sida ständigt anföres klagomål däröver.

Motionärerna föreslå därför att det av Kungl. Maj:t äskade beloppet

— med oförändrat antal bidragsrum — ökas med 210 000 kronor till

1 900 000 kronor.

I motionen II: 1 har anförts bland annat följande.

Tyvärr är vårt yrkesskoleväsen icke så starkt utbyggt, att vi äger möjligheter

att ta hand om alla de unga, som vill ha yrkesutbildning. Inför detta

faktum har man på vissa håll i vårt land ansett att det skulle vara lämpligt

att i dagens läge söka intressera Sveriges hantverks- och småindustriidkare

att åtaga sig utbildningen av fler ungdomar. Sålunda har inom Örebro

län dess hantverks- och industriförening gjort en undersökning i slutet

av år 1958 bland sina medlemmar angående möjligheterna att taga sig an

ett större antal ungdomar för utbildning inom olika yrken, utöver vad man

normalt brukar åtaga sig. Det visade sig vid en snabbt genomförd enkät,

att man inom 83 företag i ett 20-tal olika yrken var villig att anställa 101

ungdomar inom Örebro län. Samtidigt betonades emellertid att det är en

mycket tids- och kostnadskrävande uppoffring för »mästarna» att ta hand

om lärlingar inte minst i nuvarande läge och att det fördenskull måste anses

fullt naturligt och skäligt att hantverksidkarna finge en viss ersättning

härvidlag.

Enligt gällande normer medger staten ett bidrag på 500 kronor per år till

de hantverkare som utbildar lärlingar — maximerat till 1 500 kronor för

tre år. Enligt av hantverksföreningar utförda undersökningar är detta

belopp en alltför ringa ersättning, och man har funnit att det vore skäligt

med 2 000 kronor per år och lärling. Om man utgår ifrån att landsting och

vissa städer har stort intresse av att också lämna ett bidrag till denna form

av utbildning, skulle det vara av mycket stort värde om staten i dagens

läge tillfälligtvis kunde lämna ett statsbidrag på 1 000 kronor per år och

lärling.

Kostnaderna för lärlingsutbildningen sammanhänger med att lärlingen

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

skall ha ledning och undervisning, varigenom dyrbar tid bindes för den

mindre företagaren eller dennes fullgoda ställföreträdare. Utbildningen skall

vara så allsidig som möjligt i alla inom yrket förekommande grenar och

tempon, varigenom lärlingens omedelbara arbetsprestation helt naturligt

måste bli av relativt ringa värde för arbetsgivaren. Lärlingen skall dessutom

ha lön, som belöper sig till 2 000 å 3 000 kronor per år.

Till ledning för ett ekonomiskt bedömande av kostnaderna för samhället

för utbildningen vid t. ex. centrala verkstadsskolor kan nämnas, att man

genomsnittligt räknar med drygt 5 000 kronor per år och elev och därvid

har ingen hänsyn tagits till räntor och amorteringar för byggnader, maskiner

o. dyl.

Naturligtvis vore det betydelsefullt om denna utbildning på arbetsplatserna

kunde kombineras med teoretisk utbildning vid yrkesskolorna. Med

hänsyn till överbeläggningen på dessa skolor torde det vara lämpligt och

möjligt att endast ordna aftonkurser härvidlag.

Det är svårt att bedöma hur starkt intresset för att åtaga sig nya lärlingar

utöver det normala kan vara bland landets hantverkare och småindustriidkare,

men genom samarbete med vederbörande organisationer

torde man lätteligen snabbt kunna få en klar uppfattning härom. Om man

dessutom utgår från örebrolänsenkäten torde man kunna räkna med att

cirka 3 000 ungdomar på detta sätt skulle kunna beredas arbete och få en

god yrkesutbildning. Detta antal är just nu av särskild betydelse då det

gäller att lösa sysselsättningsproblemen för de unga. Ur statens synpunkt

skulle det erfordras 3 miljonor kronor i form av statsbidrag per år — ett

belopp, som, satt i relation till de betydande lättnader på sysselsättningsfronten

vilka härigenom kan åvägabringas, ter sig synnerligen välmotiverat.

Förslagsvis skulle dessa kostnader kunna inrymmas under socialdepartementets

äskanden om 25 miljoner kronor för Bidrag till vissa omskolningskurser

in. m. Och samtidigt skulle denna utbildning stå under överinseende

av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Utskottet får erinra därom, att förevarande anslag sedan budgetåret

1954/55 till och med budgetåret 1958/59 höjts från 310 000 kronor till icke

mindre än 1 250 000 kronor. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär en

ytterligare uppräkning av anslaget till 1 690 000 kronor. Utskottet biträder

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och har icke funnit något att

erinra mot vad departementschefen anfört och förordat.

Med anledning av de förslag, som i sysselsättningsstödjande syfte framlagts

i ovannämnda motioner I: 77 och II: 110, I: 137 och II: 171, I: 263

och II: 326 samt II: 1 vill utskottet erinra därom, att riksdagen som ett

led i en effektiv arbetslöshetspolitik givit Kungl. Maj:t vidsträckta möjligheter

att anpassa åtgärderna efter förhållandena i varje särskilt fall (se

statsutskottets utlåtande 1959: 5, punkten 65). Utskottet anser med hänsyn

härtill att motionärernas förslag, som innefatta vissa enligt utskottets mening

ändamålsenliga åtgärder för motverkande av ungdomsarbetslösheten,

i första hand böra prövas av Kungl. Maj:t. I vidare mån än nu sagts är

utskottet icke berett att tillstyrka motionärernas förslag.

Med anledning av vad i motionerna 1:77 och II: Ilo påyrkats beträffande

fastställandet av antalet bidragsrum vill utskottet framhålla, att

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 97

vissa skäl tala för att beslutanderätten härom överlåtes åt Kungl. Maj:t.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål till närmare

bedömande och för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, som

Kungl. Maj:t må finna påkallat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 77 och II: 110 samt

I: 263 och II: 326, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,

till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

1 690 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77 och

II: 110 ävensom I: 263 och II: 326, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, I: 137 och II: 171 samt II: 1 i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

169:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 621 och 622), vilket

innebär en anslagsminskning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

170:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 277, s. 622), vilket innebär en anslagshöjning med

4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av

84 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

171 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 648 och 649), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 8

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 181 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 29 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 262 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 62 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......................... 3 100

Summa kronor 539 400

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 539 400

kronor.

172:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 649 och 650), vilket innebär en

anslagsminskning med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 158 100 kronor.

173:o)Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 301, s. 650), vilket innebär en

anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett

reservationsanslag av 41 000 kronor.

174:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i

idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

302, s. 650), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1959/60 anvisa ett anslag av 18 300 kronor.

175:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 651),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m.m. för budgetåret 1959/60

anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 99

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

176:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 652 och

653), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1959/60

anvisa ett reservationsanslag av 181 500 kronor.

177:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 653), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk

språkvård för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

178:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens

resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 655),

vilket innebär en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den

svenska djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

179:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 656—661), vilket innebär en

anslagshöjning med 119 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska

nämnden, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 3 000

2. Ersättning till tillfällig arbetskraft, förslagsvis

.................................... 75 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 351 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 54 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 2 500

Summa kronor 486 500

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

b) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 486 500

kronor.

180:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 661 och 662), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 26 000 kronor.

181 :o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 662),

vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

182:o) Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 663 och 664), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 3 200 000 kronor.

183:o) Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 664 och 665), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nordiska institutet för

teoretisk atomfysik för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 240 000 kronor.

184:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 321, s. 665—671) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,

vidtaga den ändring i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för matematikmaskinnämnden att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Matema
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 101

tikmaskinnämnden: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 411 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med endast ett nominellt

belopp av 1 000 kronor.

Departementschefen har enligt statsrådsprotokollet anfört bland annat

följande.

Av min redogörelse för matematikmaskinnämndens anslagsäskanden

torde framgå, att nämnden nu är beredd att igångsätta ett omfattande

arbete för att stimulera användningen av elektroniska databehandlingsmetoder

inom skilda områden av statsförvaltningen. Den ekonomiska betydelsen

av tillämpningen av dessa metoder inom statsförvaltningen synes

numera klart dokumenterad. Enligt min mening talar starka skäl för att

sådana åtgärder vidtages, att nämndens ställning som samordnings- och

expertorgan på detta område kan befästas och ytterligare utvecklas.

En förskjutning av tyngdpunkten i matematikmaskinnämndens framtida

verksamhet till den mera servicebetonade funktion, som uppgiften att leda

och samordna databehandlingsarbetet inom den statliga förvaltningen får

anses innebära, påkallar enligt min mening vissa administrativa förändringar.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att matematikmaskinnämndens

organisation och fortsatta verksamhet för närvarande är under utredning

genom särskilda sakkunniga, som av chefen för finansdepartementet,

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955, tillkallats

för att verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner

och därmed sammanhängande spörsmål. Utan att

vilja föregripa kommitténs kommande förslag rörande nämndens organisation

m. m. vill jag dock framhålla, att nämndens ställning som samordningsorgan

på databehandlingsområdet motiverar att nämnden framdeles kommer

att sortera under samma departement som de centrala ämbetsverk

inom vilkas förvaltningsområden databehandlingen kan beräknas få en

speciell betydelse. Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner

jag det vara lämpligt att nämnden från och med den 1 juli 1960 sorterar

under finansdepartementet och att dess anslag sålunda från och med samma

tidpunkt redovisas under sjunde huvudtiteln. Mot bakgrunden av det

anförda vill jag även anmäla, att jag i ett senare sammanhang torde få återkomma

till vissa frågor rörande nämndens sammansättning m. m.

Sättet för finansieringen av matematikmaskinnämndens verksamhet bör

enligt min mening nu omprövas. Jag vill först erinra om att inkomsterna

från nämndens verksamhet under budgetåren 1950/56 uppförts såsom

särskilda uppbördsmedel under nämndens avlöningsanslag. Inkomsterna

bär under ifrågavarande budgetår regelmässigt överstigit det i avlöningsstaten

för vederbörande budgetår upptagna beloppet. Det årliga överskottet

bär genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t tillgodoförts materielanslaget

och stiillts till nämndens förfogande för anskaffning av materiel in. in. Från

och med budgetåret 1956/57 har viss del av de beräknade inkomsterna uppförts

såsom uppbördsmedel jämväl under omkostnadsanslaget. Från och

med sistnämnda budgetår har samtliga anslag — avlönings-, omkostnadsoch

materielanslagen — uppförts med endast nominella belopp.

Jag har av flera skäl blivit övertygad om att det i fortsättningen är

mindre lämpligt att eu så pass omfattande verksamhet som matematik
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

maskinnämndens redovisas på sätt nn sker. Jag vill därför föreslå att den

nuvarande nettoredovisningen från och med nästa budgetår ersättes med

bruttoredovisning. Detta innebär att inkomsterna från nämndens verksamhet

skall redovisas över inkomsterna å driftbudgeten och att medel för

avlöningar, omkostnader och materiel m. m. skall i vanlig ordning anvisas

såsom utgiftsanslag. De beräknade inkomsterna bör i specifikationen av

inkomsterna å driftbudgeten lämpligen uppföras såsom en särskild post

under Egentliga statsinkomster: Uppbörd i statens verksamhet, benämnd

Inkomster vid matematikmaskinnämnden.

För nästa budgetår beräknar jag i likhet med nämnden inkomsterna till

cirka 2 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag med avseende å förevarande anslag avser formellt

en anslagshöjning med 1 410 000 kronor. Reellt innebär förslaget emellertid

vid övergång till det i det föregående omnämnda bruttoredovisningssystemet

en ökning med 212 000 kronor i jämförelse med för innevarande budgetår

under anslaget upptagna utgifter.

Beträffande nya tjänster m. m. innebär Kungl. Majrts förslag i huvudsak

följande.

1. indragning av två vakanta tjänster som matematikerbiträde i respektive

Ag 15 och Ag 13 å matematiska avdelningen,

2. byrådirektör i Ag 26,

3. tre matematiker i Ag 23,

4. två matematiker i Ag21,

5. kontorist i Ag 9, samtliga för databehandling,

6. förste byråingenjör i Ag 23 för tekniska avdelningen,

7. extraordinariesättning av åtta extra tjänster, nämligen en som matematiker

i Ag 21, en som matematiker och en som ingenjör i Ag 17, en som

ingenjör och en som matematikmaskinskötare i Ag 13, en som laboratoriebiträde

och en som verkstadsbiträde i Ag 7 samt en som biträde

i Ag 3,

8. en ny, förslagsvis betecknad anslagspost, benämnd Ersättning till expertis

och tillfällig arbetskraft å 120 000 kronor med samtidig minskning

av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med

80 000 kronor.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framlagda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60 vidtaga den ändring

i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 103

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 17 000

2. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis....................... 120 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 1 089 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 177 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 7 600

Summa kronor 1 411 000

c) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 411 000 kronor.

185:o) Matematikmaskinnämnden: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s. 672), vilket i anslutning till den under

nämndens avlöningsanslag föreslagna övergången till ett system med

bruttoredovisning av nämndens anslag innebär en anslagshöjning med

144 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 145 500 kronor.

186:o) Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 672 och 673), vilket i anslutning till

den under nämndens avlöningsanslag föreslagna övergången till ett system

med bruttoredovisning av nämndens anslag innebär en anslagshöjning med

724 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Materiel

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 725 000 kronor.

187:o) Bidrag till Konung Gustaf V :s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s. 673), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf F:s

forskningsinstitut för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag

av 231 300 kronor.

188:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 325, s. 673), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 141 900 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

189:o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i

Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326, s. 673 och

674), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska

institutet i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa

ett anslag av 130 000 kronor.

190:o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom

bibliotek. Kungl. Majt har (punkt 327, s. 674—677) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

1 015 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 145 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman (I: 74) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson

(II: 108), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att ersättningen till

författare för utlåningen av deras verk genom biblioteken höjs från tre till

fyra öre per boklån och att anslaget på grund härav uppräknas med 300 000

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Åman (I: 75) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson

m.jl. (II: 109), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta om ett

anslag på 200 000 kronor, motsvarande ett öre per boklån, som ersättning

till översättarna för utlåningen av översatta böcker genom biblioteken.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 108 och II: 109.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Detta förslagsanslag är uppfört å riksstaten sedan budgetåret 1954/55.

Ur anslaget utgår ersättning åt de svenska författarna för utlåningen genom

landsbibliotek, statsunderstödda folkbibliotek samt skolbibliotek av enligt

gällande auktorrättsliga lagstiftning rättsskyddade verk av svensk författare.

Enligt gällande grunder utgår ersättningen med ett sammanlagt belopp,

motsvarande tre öre för varje hemlån och tolv öre per volym av det totala

antalet referensböcker som på en gång är i bruk inom här ifrågavarande

bibliotek. Av nämnda tre öre per hemlån och tolv öre per referensexemplar

tillfaller i regel två öre respektive åtta öre vederbörande författare, medan

återstoden i huvudsak går till gemensamma ändamål för de svenska författarna,

främst understöd och pensioner. Sedan det sammanlagda belopp

som skall utgå ur anslaget fastställts, skall beloppet avsättas till en särskild

diversemedelsfond, benämnd Sveriges författarfond. Fonden förvaltas av

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

105

statskontoret, medan de till fonden avsatta medlen disponeras av ett särskilt

organ, styrelsen för Sveriges författarfond.

Styrelsen för Sveriges författarfond har föreslagit, att ifrågavarande anslag

för nästa budgetår höjes med 645 000 kronor till 1 515 000 kronor. Av

höjningen avser 90 000 kronor automatisk utgiftsstegring på grund av beräknad

ökad bokutlåning, 55 000 kronor ökning av ersättningen för referensböcker

med hänsyn till belastningen budgetåret 1957/58, 300 000 kronor ett

förslag om höjning av biblioteksersättningen från tre till fyra öre samt

200 000 kronor ett förslag om särskild ersättning för översatta verk. Därjämte

har styrelsen hemställt om uppförande å riksstaten av ett nytt förslagsanslag

av 23 800 kronor, avsett till bestridande av avlöning enligt lönegrad

Ae 21 åt en sekreterare hos styrelsens kansli.

Beträffande frågan om höjning av biblioteksersättningen framhåller styrelsen,

att de författarföreningar, som är representerade i fondens styrelse,

starkt understrukit kravet på en höjning av biblioteksersättningen. Författarföreningarnas

krav vitsordas av styrelsen, som framhåller, att behovet av

särskilda pensions- och understödsmedel framdeles kommer att öka i mycket

betydande utsträckning, främst beroende på den svenska författarkårens

åldersstruktur. Styrelsen begränsar sig till att föreslå en mindre

höjning av biblioteksersättningen, nämligen vad som motsvarar en indexmässig

ökning sedan den tid, då denna ersättning fastställdes. Styrelsen

framhåller att löneutvecklingen för tjänstemän i allmän och enskild tjänst

företett en ökning i det allmänna löneläget med minst 30 procent under

åren 1954—1958. Detta skulle motsvara en höjning av biblioteksersättningen

med ett öre, eller från tre öre till fyra. Höjningen bör enligt styrelsens

uppfattning helt tillföras fondens allmänna del för att möjliggöra en

mera omfattande stipendie- och understödsverksamhet bland författarna.

Någon ändring i de nu gällande principerna för beräkningen av de enskilda

ersättningsbeloppen skulle därmed icke vara påkallad, utan denna ersättning

skulle såsom hittills utgå med två öre för boklån mellan 500 och

50 000 och med ett öre för överskjutande antal boklån.

Vad avser förslaget om ersättning för översatta verk uttalar styrelsen,

att även i en tid som präglas av strängaste restriktivitet beträffande statens

utgifter undantag har kunnat göras för sådana medborgargrupper, som i utpräglad

grad befunnit sig i ett ogynnsamt och beträngt läge, och det är alltjämt

styrelsens bestämda uppfattning, att översättarkåren utgör en sådan

grupp inom det svenska kulturlivet. Styrelsen åberopar statsutskottets utlåtande

nr 8 år 1958, vari utskottet förutsatte, att Kungl. Maj:t efter närmare

undersökningar beträffande förevarande spörsmål övervägde vilka åtgärder

som kunde befinnas ägnade att på lämpligt sätt bereda översättarna viss

gottgörelse. — Styrelsen föreslog i samband med anslagsäskandena för budgetåret

1958/59, att ersättningsbeloppet per boklån måtte sättas till ett. öre

beträffande översatt litteratur och alt det sålunda framräknade anslagsbeloppet,

192 000 kronor (= 19 200 000 boklån), måtte få fördelas i form

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

av stipendier, understöd och pensioner m. m. bland översättarna. Denna

anknytning av anslagspostens beräkning till den samlade utlåningsvolymen

har för styrelsen framstått som den naturligaste beräkningsgrunden, då

biblioteksersättningen i övrigt vilar på samma princip. Styrelsen har av

kostnadsskäl icke låtit utföra nya, mera exakta beräkningar av antalet utlånade

översättningsböcker men uppskattar ersättningen i detta hänseende

till i runt tal 200 000 kronor.

Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka förslaget

om en särskild biblioteksersättning för översatta verk och har icke

heller ansett sig kunna förorda den föreslagna höjningen av biblioteksersättningen

från tre till fyra öre. Departementschefen har tillstyrkt en automatisk

uppräkning med sammanlagt 145 000 kronor, varav 90 000 kronor avser

utgiftsökning på grund av beräknad ökning av bokutlåningen och

55 000 kronor utgiftsökning på grund av förändrade kalkyler rörande omfattningen

av det ersättningsberättigade beståndet av referensböcker. I

övrigt har departementschefen icke förutsatt någon ändring beträffande

förevarande anslag och har ej heller ansett sig kunna tillstyrka något särskilt

förvaltningsanslag.

Av för utskottet tillgängliga handlingar framgår att statskontoret utlåtit

sig över styrelsens för Sveriges författarfond framställning. Av statskontorets

utlåtande framgår med avseende å förslaget om en utvidgning av systemet

med biblioteksersättningar till att omfatta även översättarkåren att

statskontoret av vad i denna fråga förekommit icke funnit anledning frångå

sitt tidigare ställningstagande, redovisat i statskontorets utlåtande över

styrelsens anslagsäskanden för innevarande budgetår. Statskontoret hade då

icke ansett sig kunna tillstyrka motsvarande förslag. — Vad beträffar förslaget

om en höjning av biblioteksersättningen med ett öre har statskontoret

funnit det tveksamt om ramen för fondens allmänna del nu bör vidgas. Den

beslutade höjningen av folkpensionen torde enligt statskontoret för övrigt

reducera behovet av ökade medel till stipendie- och understöds verksamhet.

I sitt utlåtande har statskontoret i övrigt bland annat ifrågasatt om icke

författarpenningens undre gräns (för närvarande 10 kronor) främst av

praktiska och administrativa skäl borde justeras uppåt och förslagsvis sättas

till lägst 50 kronor. Följderna härav belysas, framhåller statskontoret, i

efterföljande uppställning rörande av statskontoret under innevarande budgetår

utbetalade författarpenningar avseende år 1957:

Beloppets storlek Antal

10—24 kr ................................ 437

25—49 kr ................................ 328

50—99 kr ................................ 271

100 kr och därutöver....................... 524

Summa

kronor

7 062

11 425

19 329

316 300

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

107

I motionerna 1:74 och 11:108 har anförts bland annat följande.

De svenska författarna hade redan innan bokutredningen tillsattes 1948

krävt, att deras rätt till ersättning för utlåningen av deras verk genom

biblioteken erkändes av statsmakterna. Bokutredningen fastslog denna rätt.

I föreliggande förslag till nordisk lagstiftning om upphovsmannarätt till

litterära och konstnärliga verk är denna rätt kodifierad. Det bör alltså understrykas,

att det under ovanstående rubrik utgående beloppet inte är att

anse som en gåva från det allmänna till författarna utan en ersättning, grundad

på författarrätten.

Bland de svenska författarna diskuterade man länge formerna för denna

ersättning, å ena sidan önskade man ekonomisera ersättningen med hjälp

av direkta avgifter i någon form för bokutlåningen: den bokläsande allmänheten

skulle betala. Å andra sidan hävdade man, att ett sådant system

skulle verka hämmande på bokutlåningen och folkbildningsarbetet. I stället

borde staten ställa motsvarande belopp till förfogande. Bokutredningen och

statsmakterna anslöt sig till den sistnämnda lösningen. Från författarhåll

framhölls emellertid, att man fruktade, att det statliga anslaget kunde bli

sänkt vid de tidpunkter då budgetläget åtstramades och att man accepterade

den för författarna sämre lösningen endast under förutsättning att anslaget

finge betraktas som stabilt.

Författarnas farhågor har gått i uppfyllelse. Anslaget har för varje år

sänkts, inte siffermässigt men värdemässigt per boklån räknat. Då författarföreningarna

nu krävt att ersättningen skall höjas med det belopp, som

motsvarar penningvärdets fall och den allmänna standardhöjningen sedan

1954, och då styrelsen för Sveriges författarfond vitsordat det berättigade

i detta krav, ställer sig Kungl. Maj:t avvisande. Författarna ställs utanför

den allmänna inkomstökningen, också utanför den ersättning för penningvärdeförsämringen

som kommit alla andra yrkesutövare till del. Då biblioteksersättningen

bygger på författarrätten, är det svårt att inse det berättigade

i Kungl. Maj:ts avvisande hållning.

Enligt författarfondstyrelsens förslag skulle den begärda ökningen av anslaget

helt gå till den del av fonden, som tas i anspråk för stipendier och

understöd åt författarna. Erfarenheterna under de år fonden verkat visar,

att ett betydande antal författare lever i närheten av eller under existensminimum.

Detta gäller om många i konstnärligt avseende högtstående författare,

ja, om några av de största. Ytterst sammanhänger detta med att

vårt språkområde är så litet. Bibliotekspenningarna är nödvändiga: de hjälper

till att hålla den rena misären på avstånd. Då nu författarna själva

föreslagit, att — under förutsättning att den begärda höjningen beviljas —

inte mindre än hälften av biblioteksersättningen skall undantas och användas

till stipendier, premier, pensioner och understöd, är det sin egen rätt till

ersättning de avstår från. Inte minst detta bör vittna om att talet om författarna

som låglönegrupp och om nödläget bland många författare motsvarar

den bistra verkligheten.

Till stöd för det i motionerna 1: 75 och II: 109 framställda yrkandet har

åberopats bland annat följande.

Sedan 1954 åtnjuter författarna ersättning för utlåningen av deras verk

genom biblioteken. Deras rätt till sådan ersättning är auktorsrättsligt fastslagen.

Principen bär accepterats av statsmakterna.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Översättarna har samma upphovsmannarätt till sina översättningar som

författarna till sina verk. I det föreliggande förslaget till nordisk lagstiftning

om upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk är denna

översättarnas rätt kodifierad. Men därav följer, att översättarna har samma

rätt till biblioteksersättning som författarna.

De enda som inte erkänner översättarnas upphovsmannarätt är bokförlagen.

De anser, att de genom engångsersättning för översättningen övertagit

också författarrätten. En sådan ståndpunkt, som strider mot den

juridiska, fastslagen i auktorsrättskommitténs betänkande (SOU 1956: 25,

s. 133 och 251), kan de segerrikt hävda endast därför att de på bokmarknaden

gentemot översättarna utgör den starkare parten. Men den omständigheten,

att bokförläggarna inte erkänner översättarnas upphovsmannarätt

till sina översättningar, kan inte rätteligen åberopas av statsmakterna —

såsom statskontoret råkade göra, då det 1958 avstyrkte motsvarande framställning

om biblioteksersättning åt översättarna. Den juridiska sakkunskapen

bör härvidlag tillerkännas större auktoritet än de för sina ekonomiska

intressen kämpande bokförlagen.

Översättarna utför en betydelsefull kulturgärning. Det är genom deras

förmedling som den större delen av vårt folk får möjlighet att läsa den utländska

litteraturen. Översättningsarbetet är ofta mycket krävande och

förutsätter inte endast språkkunskaper utan också förmåga att konstnärligt

återge originaltexten på svenska. Översättningsverksamheten betalas mycket

dåligt. Trots detta har vi en rad mycket kvalificerade översättare. Det

är ett kulturintresse att översättarkårens kvalitet hålls uppe, att den utländska

värdefulla litteraturen kläds i en fullödig svensk språkdräkt och att

språkvården på ett kvantitativt betydande område inte eftersätts. Det är

därför angeläget, att statsmakterna stöder översättarna, desto mer som det

är deras rätt det är fråga om att hävda.

Enligt styrelsens för Sveriges författarfond förslag skall hela den biblioteksersättning

som begärs — ett öre per boklån, motsvarande cirka 200 000

kronor årligen — gå till fonden och användas till stipendier, premier, pensioner

och understöd åt översättare. Dessa, som utgör en utpräglad låglönegrupp

och inte kan påräkna hjälp vid sjukdom och annan nedsättning

av arbetsförmågan och inte heller kan beräknas på egen hand skaffa sig

trygghet på ålderdomen, skulle genom bibliotekspenningarna få stöd och

uppmuntran, möjligheter till vidareutbildning och ekonomisk hjälp vid

sjukdom och inkomstbortfall samt viss trygghet på ålderdomen. Det är här

fråga om en numerärt obetydlig men kulturellt betydelsefull samhällsgrupp.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

icke funnit sig beredd att tillstyrka det framställda förslaget

om en särskild biblioteksersättning för översatta verk och icke heller ansett

sig kunna förorda den föreslagna höjningen av biblioteksersättningen från

tre till fyra öre.

Utskottet vill i anledning av förstnämnda förslag erinra om vad utskottet

därom uttalade vid 1958 års A-riksdag (utlåtande nr 8, punkten 171). Utskottet

framhöll då bland annat att vissa skäl onekligen talade för att kravet

på att ersättning för biblioteksutlåning jämväl borde tillkomma översättare

tillgodosåges. Utskottet förutsatte också att Kungl. Maj:t efter

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

109

närmare undersökningar beträffande förevarande spörsmål övervägde vilka

åtgärder, som kunde befinnas ägnade att på lämpligt sätt bereda översättarna

viss gottgörelse, och — därest detta befunnes böra ske genom anvisande

av medel på riksstaten — i samband med anslagsavvägningarna

prövade om utrymme framdeles kunde beredas för detta ändamål. Utskottet,

som icke är berett att förorda det i de nu föreliggande motionerna I: 75

och II: 109 framställda yrkandet om ett anslag på 200 000 kronor för nästa

budgetår som ersättning till översättarna, vill emellertid ånyo understryka

vad utskottet förra året fann anledning uttala i ämnet.

Vidkommande förslaget om en höjning av biblioteksersättningen, avsett

att tillföra författarfondens allmänna del ytterligare medel för att möjliggöra

en mera omfattande stipendie- och understödsverksamhet bland författarna,

och de i anslutning till detta förslag väckta motionerna I: 74 och

II: 108 får utskottet framhålla, att utskottet icke ansett sig böra för detta

ändamål tillstyrka en uppräkning för nästa budgetår av förevarande anslag.

Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på vad som i styrelsens för författarfonden framställning och berörda

motioner framhållits i syfte bland annat att bereda författarna en tryggad

ålderdom.

I detta sammanhang vill utskottet i anslutning till vad statskontoret härom

uttalat i sitt ovan redovisade utlåtande över nyssnämnda styrelses anslagsframställning

understryka önskvärdheten av att den undre gränsen för

författarpenningen av praktiska och administrativa skäl justeras uppåt.

Enligt utskottets mening synes gränsen böra sättas till förslagsvis 100

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag samt med avslag å motionerna I: 74 och II: 108, till

Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom

bibliotek för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 015 000 kronor;

b) att motionerna I: 75 och II: 109 icke må av riksdagen

bifallas.

191:o) Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 677), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt författare av hög

litterär förtjänst för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag

av 100 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

192:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 678), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till TJnderstöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av

7 000 kronor.

193:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

330, s. 678), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1959/60 anvisa ett anslag av 14 800 kronor.

194:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl.

Maj:t har (punkt 331, s. 678 och 679) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor eller samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nyström m.fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av fru

Lewén-Eliasson m.fl. (11:74), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

— med bifall till Kungl. Maj:ts förslag att till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor — i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en

skyndsam prövning av de åtgärder som kan vara möjliga i enlighet med

motionernas syfte, avseende stödåtgärder för att säkerställa en sund och

kulturbefrämjande utveckling inom statens konstfrämjande verksamhet,

samt om framläggande av de förslag vartill utredningen kan föranleda;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt

motion (II: 315), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den män redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 74 och II: 315.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen icke ansett sig

kunna tillstyrka en av statens konstråd begärd uppräkning av anslaget med

150 000 kronor till 350 000 kronor. Uppräkningen skulle enligt vad rådet

hävdat vara erforderlig med hänsyn till omfattningen av den statliga byggnadsverksamheten,

penningvärdets fall och den genomsnittliga inkomstökningen.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

111

I motionerna. 1:54 och 11:74 har anförts bland annat följande.

Sveriges^ konstnärer har under flera år haft en möjlighet, dock endast

nådd av fåtalet, att ur Konung Gustav VI Adolfs minnesfond för svensk

kultur erhålla hjälp till studier, resor och slutförande av uppgifter. Om ett

par år återstår ej längre denna möjlighet efter fondens upplösning. Forna

tiders mecenater finnes ej mer. Blickarna riktas alltmer intensivt mot staten

och kommunerna. Det estetiska skapandets hand måste hjälpande omfattas

av det sociala ansvaret. Om talangfulla yngre konstnärer har sina svårigheter,

har de gamla konstnärerna det än värre genom icke ordnad egenpension.

Förslagsvis kunde viss procent av skatteintäkten från konstnärsarvoden

i samband med statliga uppdrag tillföras Konstnärernas hjälpfond.

Att genom konstnärligt arbete berika samtid och eftervärld har alltför

länge för många konstnärer och deras familjer fått innebära den självvalda

fattigdomens försakelser.

I en tid av dämpad konjunktur, då staten lägger ut stora belopp för att

skapa sysselsättning åt olika medborgargrupper, kan det inte vara rimligt

att stödet åt konstnärerna hålles nere. De torde vara en grupp som drabbas

synnerligen hårt i en sådan situation.

Konstnärernas egen organisation KRO synes själv förlita sig till det stöd

som ett införande av enprocentregeln skulle vara. Statens konstråd har

givit uttryck för samma mening senast 1958.

Utan att ta ställning till vilka metoder man bör använda för att tillförsäkra

våra konstnärer rimliga livsvillkor har vi anledning framhålla att

samhällets insatser i detta syfte hittills varit alltför blygsamma, och alla

skäl talar för ett bifall till det anslagsäskande på 350 000 kronor som framlagts

av statens konstråd. Men med hänsyn till det statsfinansiella läget

är detta måhända icke möjligt. Likväl anser vi det nödvändigt att riksdagen

snarast får ta ställning till stödåtgärder för att säkerställa en sund och

kulturbefrämjande utveckling inom detta aktuella område. Vi utgår ifrån

att tillräckligt mycket material finns genom tidigare utredningar så att

någon ytterligare sådan icke kräves för att Kungl. Maj:t skall kunna förelägga

riksdagen förslag i ärendet.

Till stöd för motionen 11:315 har motionären anfört följande.

Anslaget för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader under åttonde

huvudtiteln har icke utökats, trots att statens konstråd hemställt

att anslaget bör höjas med 150 000 kronor. Jag erinrar om Arthur Engbergs

reform i slutet av 1930-talet, enligt vilken minst en procent av byggnadsanslaget

för varje statlig nybyggnad skulle användas för konstnärlig utsmyckning.

Denna reform försattes ur kraft under krigsåren och har senare

icke återinförts.

Det senaste årets ekonomiska nedgång och åtstramning på alla områden

har avsevärt försämrat de svenska konstnärernas levnadsbetingelser. De

tillhör de fria yrken som får den allvarligaste känningen av en sådan nedgång.

Statsmakterna bör slå vakt om Sveriges kulturella värden och se

till att de aktiva kulturarbetarna icke drabbas av svält och umbäranden

och därmed hindras i sin konstnärliga verksamhet. Jag är alltjämt anhängare

av den av riksdagen suspenderade reformen att minst en procent

av totalkostnaden för ett statligt nybygge skall gå till konstnärlig utsmyck
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

ning. Då det knappast torde finnas någon utsikt att i år få riksdagen med

på ett sådant beslut anser jag dock att riksdagen bör bifalla den anslagshöjning

som föreslagits av statens konstråd.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vidkommande motionerna I: 54 och II: 74 samt motionen II: 315 har

utskottet i anslutning till vad där anförts funnit ett intensifierat statligt

stöd på nu ifrågavarande område i och för sig motiverat. Utskottet, som

likväl icke är berett att biträda vare sig det i motionerna I: 54 och II: 74

framställda yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj:t i förevarande ämne

eller den i motionen II: 315 föreslagna anslagsuppräkningen, förutsätter

emellertid att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på spörsmålet

om ytterligare statliga stödåtgärder till ifrågavarande ändamål samt i samband

med anslagsavvägningarna prövar om utrymme framdeles kan beredas

för detta ändamål.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionen II: 315, till Konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor;

b) att motionerna I: 54 och II: 74 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

195:o) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332,

s. 679), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

196:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 333, s. 679), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för

budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Diverse

197:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna

f astighetsf ond; Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens

allmänna f astighetsf ond: Lunds universitets delfond. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 680), vilket innebär beträffande

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

113

det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande det

andra anslaget en höjning med 1 244 000 kronor, beträffande det tredje

anslaget en höjning med 182 000 kronor och beträffande det sista anslaget

en höjning med 171 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 15 023 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 742 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 364 000

kronor.

198:o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 680), vilket innebär en

anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond

för upplåten mark för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 25 400 kronor.

199:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336,

s. 681), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

200:o) Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 681—684), vilket innebär dels ändrad

anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institut i utlandet

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av

135 000 kronor.

8 — Dihamj till riksdagens protokoll 1059. G samt. Nr 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

201 :o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 338, s. 684), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 11 000

kronor.

202:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 684

och 685), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1959/60

anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

203 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 685), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 375 000 kronor.

204:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t

har (punkt 341, s. 685—687) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Per-Olof Hanson

(I: 255) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström (II: 314),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att av de till främjande av

nordiskt-kulturellt samarbete anvisade medlen visst belopp må begagnas

för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 314.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor med

hänsyn till det ständigt ökande internordiska samarbetet inom olika verksamhetsgrenar.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 255 och II: 314 får utskottet framhålla,

att utskottet under hand inhämtat, att framställning till Kungl. Maj:t om

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

115

medelstilldelning för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska

förberedes av den svenska sektionen inom nordiska kulturkommissionen,

vilken framställning därefter kommer att bli föremål för Kungl. Maj:ts

prövning. Vid sådant förhållande torde det motionsvis gjorda yrkandet icke

böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 325 000 kronor;

b) att motionerna I: 255 och II: 314 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

205:o) Avsättning till svensk-finska kulturfonden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 687 och 688) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till svensk-finska kulturfonden

för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av

2 500 000 kronor.

206:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl. Maj:t

har (punkt 343, s. 688—691) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 003 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Möller m.fl.

(1:139) och den andra inom andra kammaren av herr Kellgren m.fl.

(II: 174), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels uttala sig för medverkan

i Unescos Östern-Västernprojekt, dels ock till täckande av kostnader

härför för budgetåret 1959/60 anvisa ett belopp å 35 000 kronor inom förslagsanslaget

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco eller i vart fall

uttala sig för medverkan i projektet i enlighet med i motionerna i övrigt

ifrågasatta möjligheter.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionen I: 139.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor. Av

anslaget avses 855 000 kronor (1958/59 830 000) skola användas till årsbidrag

till Unesco, 20 000 kronor eller oförändrat belopp till bestridande

av kostnaderna för deltagande i av Unesco anordnade internationella konferenser

m. in., 98 000 kronor eller oförändrat belopp till bestridande av

kostnaderna för svenska Unescorådets verksamhet samt slutligen sammanlagt

30 000 kronor till bestridande av kostnaderna dels för deltagande i

sammanträden med Unescos styrelse, dels för Sveriges medverkan i Unescos

Östern-Västernprojekt.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Svenska Unescorådet har till stöd för sina yrkanden anfört, i huvudsak

följande.

Vid generalkonferensens sammanträde i november—december 1958 invaldes

professor Hilding Eek i Unescos styrelse. Hittills har de nordiska

länderna varit representerade i styrelsen av Norge (1946—1952) och Danmark

(1952—1958). Styrelsen sammanträder i Paris.

Av de för ifrågavarande ändamål äskade medlen, 41 000 kronor, avser

11 000 kronor rese- och traktamentskostnader, varav 1 000 kronor för inomnordiska

resor, 20 000 kronor ersättning för mistade löneförmåner till ledamot

och expert samt 10 000 kronor utredningar, biträdespersonal, expenser

m. m.

Vid sammanträde i New Delhi 1956 beslöt Unescos generalkonferens

att som ett särskilt 10-årsprojekt vidtaga åtgärder för att få till stånd dels

ökade ömsesidiga kunskaper om förhållanden i Österlandet (Asien och

Nordostafrika) och Västerlandet (Europa och Amerika), och dels ökad ömsesidig

förståelse för livsformer och kulturvärden i dessa områden. Beträffande

bakgrunden till projektet, som erhållit den svenska benämningen

»Östern-Västern-projektet», erinrar rådet om Asiens växande internationella

betydelse samt nödvändigheten att i samband härmed, som ersättning

för de gamla koloniala förbindelserna, finna nya vägar för utbyte och samarbete

mellan Österns och Västerns länder. De asiatiska folkens inställning

till Västerlandet är ofta ensidigt influerad av erfarenheter från tidigare

kolonialmakter. Intresset för vidgade kunskaper om och kontakter med

andra delar av Västerlandet är uppenbart. I hög grad gäller detta intresse

de nordiska länderna, vilka samtidigt som de uppvisar ett demokratiskt

styrelseskick och en betydande social och ekonomisk utveckling, saknar

kolonalpolitisk belastning. Genom en samordnad nordisk upplysningsverksamhet

i Asien inom ramen för ett ömsesidigt kulturutbyte skulle Norden

åt sig kunna skapa en avsevärd goodwill av värde också på det politiska och

ekonomiska planet. Rådet framhåller vidare att kunskapen om Asien i vårt

land är synnerligen bristfällig. Som exempel kan nämnas att en av rådet

föranstaltad undersökning om behandlingen av Asien i svenska historieböcker

har visat att knappt fem procent av innehållet i dessa ägnas åt

Asien, och att då så sker det vanligen är i form av ensidiga och föråldrade

framställningar av vissa europeiska länders relationer till asiatiska områden

vid särskilda tillfällen. Förberedande undersökningar visar att också inom

den akademiska forskningen och undervisningen liksom inom folkbildningsverksamheten

Asien hittills beretts mycket litet utrymme. Åtgärder för att

få till stånd bättre kunskaper om Asien i Sverige är nödvändiga, om vi

skall kunna förstå, förhandla och samarbeta med länder och folk i denna

betydande världsdel. Mot denna bakgrund har rådet i likhet med unescoråden

i de övriga nordiska länderna funnit aktivt deltagande i projektet

önskvärt.

I början av 1958 tillsatte rådet en rådgivande kommitté, under ordförandeskap

av professor Hilding Eek, med uppgift att inledningsvis utreda

och föreslå lämpliga former för Sveriges medverkan i projektet. Kommittén

har numera framlagt förslag till riktlinjer för Sveriges medverkan i detsamma.

Dessa riktlinjer har av rådet godtagits som grund för föreliggande

äskande om medelsanvisning av 67 000 kronor, varav 10 000 kronor avser

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

117

dagarvoden och reseersättningar till ledamöter i kommittén, 20 000 kronor

upplysningsverksamhet m. m., 30 000 kronor upprättande av ett sekretariat

med sekreterare och ett skrivbiträde samt 7 000 kronor expenser.

Beträffande upplysningsverksamheten föreslås att rådets uppgifter inom

detta område i huvudsak begränsas till att initiera och samordna sådan

verksamhet, som avser att öka kunskapen om och uppskattningen av Orientens

kulturvärden i Sverige och vice versa. Rådet bör bland annat eftersträva

att hos myndigheter, institutioner och organisationer vidga intresset

för att stärka kulturkontakterna mellan Orienten och Sverige samt genom

deras frivilliga insatser uppnå ett aktivt svenskt deltagande i projektet.

Enligt statskontorets mening bör medel anvisas till kostnaderna för

svensk representation i Unescos styrelse. Statskontoret vill därvid icke motsätta

sig att Sveriges representant biträdes av en expert. Ämbetsverket

ifrågasätter emellertid, huruvida expertens medverkan erfordras i föreslagen

utsträckning. Den av expertuppdraget föranledda tjänstledigheten borde

sålunda kunna begränsas. Med utgångspunkt häri och med en viss minskning

i expertens deltagande i sammanträden föreslår statskontoret en reducering

med 9 000 kronor av under punkten beräknat belopp. Beträffande

Östern-Västern-projektet förutsätter statskontoret att därest Sverige anses

böra medverka i detsamma det undersökes om icke nedräkning kan göras

av det för ändamålet beräknade beloppet.

Till stöd för de i motionerna 1:139 och 11:174 gjorda yrkandena har

anförts bland annat följande.

Som framgår av statsrådsprotokollet är Unescos Östern-Västern-projekt

ett långtidsprojekt, som för sitt genomförande kräver aktiv medverkan av

medlemsstaterna. Sådan medverkan har också utlovats och särskilda åtgärder

härför vidtagits i flertalet medlemsstater. Projektet innebär inte såsom

programmen för tekniskt bistånd, att hjälp lämnas från länderna i väster

till dem i Asien eller till andra ekonomiskt underutvecklade länder i världen.

Projektet är ömsesidigt; det avser såväl att skapa förståelse för västers

kulturväsen och livsformer bland folken i Asien som att lära oss i

Västerlandet att uppskatta och rätt förstå de asiatiska folkens kulturarv

och därpå grundade livsformer i dag.

I detta sammanhang vill vi också erinra om uttalanden från svenska

producent-, konsument- och löntagarintressen angående nödvändigheten av

en svensk exportoffensiv på de underutvecklade länderna för att stärka

deras uppbyggnadsarbete och vår egen sysselsättning. Våra egenintressen

sammanfaller härvid med vår moraliska skyldighet mot de sämre lottade

länderna.

Av statsverkspropositionen framgår att »beträffande Östcrn-Viistcrnprojektet

förutsätter statskontoret att, därest Sverige anses böra medverka

i detsamma, det undersökes om icke nedräkning kan göras av det för ändamålet

beräknade beloppet». Departementschefen synes emellertid icke anse

sig för närvarande kunna tillstyrka något belopp för svensk medverkan i

projektet.

Under åberopande av ovan anförda motiveringar finner undertecknade

synnerligen önskvärt att svensk medverkan i projektet snarast möjligt kan

komma i gång. Med hänsyn till det statsfinansiella läget synes dock en

sådan medverkan under det kommande budgetåret böra begränsas till ett

fullföljande av den utredning och planering som redan påbörjats av svenska

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr S år 1959

unescorådet. I anslutning härtill och till statskontorets uttalande föreslår

vi att det av unescorådet föreslagna beloppet nedräknas till 35 000 kronor

i enlighet med följande.

Dagarvoden och reseersättningar nedräknas till 5 000 kronor. Detta

belopp förutsättes täcka kostnaderna för fem sammanträden med den av

unescorådet tillsatta Östern-Västern-kommittén samt för medverkan i förutsatt

nordiskt samarbete i form av bland annat planerings- och samordningskonferenser.

Beträffande upplysningsverksamhet in. m. föreslår vi att

denna begränsas till föreslagna kontakt- och planeringskonferenser med

representanter bland annat för bildningsförbund, lärarorganisationer, press,

universitet, bibliotek, ungdoms- och studentorganisationer samt till anskaffande

av viss upplysningsmateriel. För detta ändamål och för mottagande

av stipendiater och studiegrupper inom projektets ram föreslår vi ett till

6 000 kronor nedräknat belopp. Slutligen måste förutsättas som nödvändigt

att medel, nedräknade till förslagsvis 24 000 kronor, ställes till förfogande

för sekretariats- och expenskostnader.

Ehuru unescoprojektet uppenbarligen i första hand är av kulturell och

bildningsfrämjande karaktär, vill vi dock med hänsyn till dess allmänna

anknytning till den tekniska biståndsverksamheten ifrågasätta, om icke viss

del av kostnaderna för Sveriges medverkan i projektet lämpligen kunde

täckas från anslag under tredje huvudtiteln för »Övrig internationell hjälpverksamhet».

Av statsverkspropositionen (bil. 5, tredje huvudtiteln) framgår

bland annat att ett reservationsanslag av 1 118 878 kronor fanns tillgängligt

vid slutet av budgetåret 1957/58 för »Katastrofhjälp och andra

tillfälliga ändamål». Vi ifrågasätter därför om icke detta anslag, som således

står till Kungl. Maj:ts disposition, i vart fall tillfälligt borde kunna utnyttjas

för bidrag till kostnader för Sveriges medverkan i ifrågavarande

uneseo-projekt. Vi vill slutligen också ifrågasätta möjligheten att föreslagen

utredning och planering göres av en av ecklesiastikministern tillkallad kommitté

i samarbete med svenska unescorådet. Kostnaderna härför torde

kunna täckas från anslaget »Kommittéer och utredningar genom sakkunniga»

under åttonde huvudtiteln.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av motionerna 1:139 och 11:174 får utskottet anföra

följande. Då Kungl. Maj:ts förslag, enligt vad utskottet inhämtat, innebär,

att medel i viss utsträckning beräknats för täckande av kostnaderna för

Sveriges medverkan i Östern-Västern-projektet, synes yrkandet i motionerna

i vad det avser ett uttalande från riksdagens sida till förmån för en dylik

medverkan icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vidkommande vad i motionerna yrkats om medelstilldelning inom anslagets

ram för nu ifrågavarande ändamål vill utskottet erinra därom, att

det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa stat för rådet. Möjlighet föreligger

sålunda — om så skulle visa sig erforderligt —- till omfördelning av

till Svenska Unescorådets verksamhet anvisade medel. Utskottet finner sig

därför icke böra tillstyrka bifall till vad i motionerna i detta avseende

föreslagits och ej heller till vad beträffande möjligheten att täcka kostnaderna

för Sveriges medverkan i Östern-Västern-projektet i övrigt ifrågasatts.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

119

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 139 och II: 174 i vad

de avser medelsanvisning under förevarande anslag, till

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 003 000 kronor;

b) att motionerna I: 139 och II: 174 i vad de avser uttalande

om Sveriges medverkan i Unescos Östern-Västernprojekt

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

207:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. Kungl. Maj:t har (punkt 344, s. 692)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa

250 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en i andra

kammaren av herr Rimås väckt motion (II: 73), i vilken hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att bidrag

av allmänna medel för femte internationella kongressen för genealogi och

heraldik icke måtte lämnas.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. Sammanlagt har bidrag äskats för åtta kongresser

med 425 000 kronor.

Utskottet. Den restriktiva inställning Kungl. Maj:t visat vid anslagsberäkningen

under förevarande rubrik i förhållande till äskade bidrag delas

av utskottet.

Med anledning av motionen II: 73 får utskottet uttala, att på grund av

det allmänna ekonomiska läget enligt utskottets mening försiktighet i görligaste

mån bör iakttagas vid medelsanvisningen från anslaget. Då det ankommer

på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om anslagets disposition,

finner utskottet, att motionen icke bör till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 250 000

kronor;

b) att motionen II: 73 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

208 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 692 och 693), vilket innebär en

anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 1 450 000 kronor.

209:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

346, s. 693), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 355 000 kronor.

210:o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt, om vilka utskottet

tidigare avgivit utlåtanden, finnes förtecknade i vid detta utlåtande fogad

bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen

meddela.

211:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga

(Bilaga 2), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 april 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ivar Johansson,

Birger Andersson, Sundelin, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel

Johannes Andersson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Palme, Jacobsson

och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Rubbestad,

Staxäng, Persson i Växjö, Karlsson i Olofström, fröken Elmén, fröken Olsson,

herr Blidfors, fröken Karlsson, herr Nihlfors, fru Lewén-Eliasson, herrar

Arvidson, Lassinantti, fröken Vinge och herr Gustafsson i Kårby;

dock att vid behandlingen av punkterna 190—211 deltagit herr Bengt

Gustavsson i stället för herr Birger Andersson.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

121

Tidigare behandlade frågor.

Bilaga 1

Punkt i

8:e huvud- titeln

Avsnitt

Utskotts- utlåtande nr

4—36

37—48

50—65

158

193—205 I

207

209—210 |

Arkiv, bibliotek och museer

Kyrkliga ändamål

Akademier m. m.

Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler

Allmänna läroverken m. m.

•

Uppskjutna frågor.

43

43

43

56

51

Bilaga 2

Punkt i 8:e

huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

49

Bidrag till vetenskaplig verksamhet vid vetenskapsakademien

68

Ökat stöd åt forskning

Uppsala universitet

69

Avlöningar

71

Materiel m. m.

Lunds universitet

75

Avlöningar

77

Materiel m. m.

Göteborgs universitet

81

Avlöningar

83

Materiel m. m.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

88

Avlöningar

90

Materiel m. m.

100

Vissa kostnader för läkarutbildningen

101

Bidrag till Stockholms högskola

Tandläkarhögskolan i Stockholm

106

Materiel m. m.

Tandläkarhögskolan i Malmö

109

Avlöningar

in

Materiel m. ra.

123

Gemensamma universitetsändam&l: Klinisk forskning

Tekniska högskolan i Stockholm

152

Avlöningar

154

Materiel m. m.

Chalmers tekniska högskola

159

Avlöningar

161

Materiel in. in.

173

Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m.

174

Statens försöksskola i Linköping: Driftkostnader

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

Punkt i 8:e

huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

187

Statens skolköksseminarium m. m.

188

Seminarium för utbildning av lärare i manlig slöjd

206

Psykologisk-pedagogiska institutet

208

Studiebidrag och stipendier

214

Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom skolväsendet

Folkskolor m. m.

216

Bidrag till driften av folkskolor m. m.

220

Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.

278—298

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

306

Humanistisk forskning

Statens medicinska forskningsråd

307

Förvaltningskostnader

308

Medicinsk forskning

Statens naturvetenskapliga forskningsråd

309

Förvaltningskostnader

310

Naturvetenskaplig forskning

Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd

312

Förvaltningskostnader m. m.

313

Samhälls- och rättsvetenskap!^ forskning

314

Psykologisk och pedagogisk forskning

318

Atomforskning

Reservationer

1) vid punkten 2 (Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader) av herrar

Sundelin, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Staxäng, fröken Elmén, fröken Karlsson, herr Nihlfors och fröken

Vinge, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget att

alla möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratages, finner

utskottet det välbetänkt att i motionerna I: 237 och II: 298 föreslagna

nedskärningar i medelsäskandena på omkostnadssidan vidtages. Utskottet

tillstyrker därför bifall till motionsyrkandet under före varande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu

är i fråga, till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 90 500

kronor.»

2) vid punkten 5 (Universitetskanslersämbetet: Omkostnader) av herrar

Sundelin, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Dovers
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

123

torp, Staxäng, fröken Elvnén, fröken Karlsson, herr Nihlfors och fröken

Vinge, vilka ansett att utskottet — med hänsyn till att kanslerns äskanden

om personalförstärkning endast i vissa avseenden biträtts av departementschefen,

något som bort påverka jämväl beräkningen av omkostnadsanslagets

storlek — bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu är i fråga,

till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.»

3) vid punkten 69 (Garantilånenämnden: Omkostnader) av herrar Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Staxäng, fröken Elmén, fröken Karlsson, herr Nihlfors och fröken Vinge,

vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till den i motionerna I: 237 och II: 298 föreslagna

anslagsminskningen och att utskottet därför bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 298, såvitt

nu är i fråga, till Garantilånenämnden: Omkostnader för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 18 000

kronor.»

4) vid punkten 7Jf (Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader)

av herrar Sundelin, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser,

Skoglund i Doverstorp, Staxäng, fröken Elmén, fröken Karlsson, herr

Nihlfors och fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade

reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till den i motionerna

I: 237 och II: 298 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet

därför bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 298, såvitt

nu är i fråga, till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 12 600 kronor.»

5) vid punkten 89 (Skolöverstyrelsen: Avlöningar) av herrar Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Staxäng,

fröken Elmén, fröken Karlsson och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka den i motionerna I: 236 och II: 297 förordade indragningen

av en byrådirektörstjänst och den till följd härav föreslagna anslagsminskningen

samt förty hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 236 och II: 297, såvitt nu

är i fråga,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1959/60 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som

föranledes av vad departementschefen och utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 2 008 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 470 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis....................... 110 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 225 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 683 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ......................... 31 000

Summa kronor 5 527 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 527 000 kronor.»

6) vid punkten 90 (Skolöverstyrelsen: Omkostnader) av herrar Sundelin,

Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Staxäng,

fröken Elmén, fröken Karlsson och herr Nihlfors, vilka under åberopande

av den med 1) betecknade reservationen ansett att utskottet bort

tillstyrka den i motionerna I: 237 och II: 298 föreslagna anslagsminskningen

och att utskottet därför bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu

är i fråga, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 801 900 kronor.»

7) vid punkten 107 (Bidrag till skolbibliotek) av herrar Kaijser, Skoglund

i Doverstorp, Staxäng och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 134 och II: 168, såvitt nu är i fråga,

samt att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 134 och II: 168, såvitt nu

är i fråga,

a) besluta att ändra grunderna för bidrag till skolbibliotek

i enlighet med vad i motionerna föreslagits;

b) till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 3 591 000 kronor.»

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

125

8) vid punkten 108 (Bidrag till anordnande av skolmåltider)

a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, fröken Elmén och

fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen

II: 184 och att därför utskottets hemställan under I. bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 184, i

skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att där så visar sig möjligt

i första hand annan personal än lärare engageras att

utöva tillsyn vid skolmåltider;»

b) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och fröken Karlsson,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 125

och II: 163, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels utskottets yttrande på s. 55 fr. o. m. det stycke, som börjar med »I

motionerna», t. o. m. det stycke, som slutar med »i fråga», bort ha följande

lydelse:

»Det statsfinansiella läget gör det nödvändigt att man minskar statens

utgifter, varför utskottet i enlighet med vad i motionerna I: 125 och II: 163

påyrkats tillstyrker, att denna statsbidragsform skall upphöra. I samband

härmed synes kommunerna böra införa någon avgift för att inte få sina

kostnader ökade. Utskottet förutsätter dock att kommunerna, därest de

inför en avgift, i förekommande fall medger nedsättning i eller befrielse

från avgiften.»

dels ock att utskottets hemställan under II. och III. bort ha följande

lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 125

och II: 163, såvitt de avse statsbidrag till skolmåltider, besluta

att fr. o.m. redovisningsåret 1959/60 statsbidrag till

anordnande av skolmåltider ej längre skall utgå ävensom i

skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att kommun, som tillhandahåller

skolmåltid, må för i måltid deltagande barn

uttaga avgift motsvarande högst kommunens verkliga

kostnader;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 125 och II: 163, såvitt

de avse medelsanvisningen, till Bidrag till anordnande

av skolmåltider för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 000 kronor.»

9) vid punkten 115 (Folkskolor m. in.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn m. m.) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Staxäng och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

bifall till motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu är i fråga, samt att därför

utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu

är i fråga,

a) besluta att statsbidrag till anordnande av skolskjutsar

skall utgå med 70 procent av de verkliga kostnaderna

från och med redovisningsåret 1959/60;

b) till Folkskolor m.m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn m.m. för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 39 500 000 kronor.»

10) vid punkten 161 (Bidrag till driften av lokala yrkesskolor) av herr

Sundelin, fru Wallentheim, herr Jacobsson, fröken Elmén, herr Nihlfors,

fru Lewén-Eliasson, herr Lassinantti och fröken Vinge, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 86, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »gjorda yrkandena», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill i anslutning till departementschefens sålunda gjorda uttalanden

samt till vad i de föreliggande motionerna I: 77 och II: 110, I: 248

och II: 306 samt II: 344 anförts i ämnet framhålla, att enligt utskottets

mening utbildningen av såväl sjukvårdsbiträden som annan vård- och ekonomipersonal

bör främjas. En ökning av utbildningskapaciteten på de husliga

och vårdande områdena är starkt motiverad med hänsyn både till

behovet av väl utbildad arbetskraft på dessa områden och till nödvändigheten

av att skapa ökade sysselsättningsmöjligheter för såväl yngre som

äldre kvinnlig arbetskraft. Med den nuvarande bristen på lokaler och

lärare talar starka skäl för att sådan utbildning i viss utsträckning ordnas i

den inbyggda skolans form såsom föreslagits såväl av överstyrelsen för

yrkesutbildning som i föreliggande motioner, d. v. s. med den praktiska

utbildningen förlagd till befintliga institutioner och den teoretiska undervisningen

förlagd till hushållsskolor och kommunala yrkesskolor. Därvid

bör statsbidrag utgå såsom till inbyggd skola med det av överstyrelsen för

yrkesutbildning föreslagna beloppet, 10 800 kronor för år och avdelning.

Såsom förutsättes i motionerna I: 77 och II: 110 bör denna undervisning

under budgetåret 1959/60 ordnas i den utsträckning, som de i statsverkspropositionen

föreslagna medlen medger.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77

och II: 110, såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t

att från och med den 1 juli 1959 bevilja statsbidrag till inbyggda

skolor inom det husliga arbetets område med av

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

127

överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagna belopp per år

och avdelning;

b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 248

och II: 306, i skrivelse till Ivungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet anfört;

c) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 344, i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört.»

11) vid ''punkten 168 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m. m.) av herrar Ivar Johansson, Sundelin, Pålsson, Axel Johannes

Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Staxäng,

fröken Elmén, fröken Karlsson, herr Nihlfors, fröken Vinge och herr Gustafsson

i Kårby, vilka ansett att

dels utskottets yttrande på s. 96 fr. o. in. det stycke, som börjar med

»Utskottet får», t. o. m. det stycke, som slutar med »motionärernas förslag»,

bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser starka skäl föreligga för en höjning av bidragsbeloppen

för den lärlingsutbildning, som påbörjas från och med den 1 maj 1959. I

sådant avseende förordar utskottet, i anslutning till vad i motionerna I: 137

och II: 171 påyrkats, att grundbidraget höjs med 500 kronor till 2 000 kronor

och kurstillägget med 200 kronor till 1 200 kronor. Utskottet, som

biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag i vad det avser antalet bidragsrum,

anser sig böra tillstyrka, att anslaget för budgetåret 1959/60 ökas med

60 000 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag för tillgodoseende av

här angivna höjning av bidragsbeloppen.

Härjämte vill utskottet med anledning av de förslag, som i sysselsättningsstödjande

syfte framlagts i motionerna 1:77 och 11:110, 1:137 och

II: 171,1: 263 och II: 326 samt II: 1 erinra därom, att riksdagen som ett led

i en effektiv arbetslöshetspolitik givit Kungl. Maj:t vidsträckta möjligheter

att anpassa åtgärderna efter förhållandena i varje särskilt fall (se statsutskottets

utlåtande 1959:5, punkten 65). Utskottet utgår från att antalet

bidragsrum efter den förstärkning, som utskottet här förordat av bidragens

storlek, lättare kan anpassas till det verkliga behovet. Utskottet förutsätter

vidare att samråd sker mellan överstyrelsen för yrkesutbildning och

arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att vinna ett effektivt utnyttjande av ifrågavarande

bidragsgivning för bekämpande av arbetslösheten bland ungdom.

Den kostnadsstegring som härigenom kan uppkomma utöver under förevarande

punkt anvisat anslag anser utskottet kunna täckas med arbetslöshetsmedel.

»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 77 och II: 110 samt I: 263 och

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959

II: 326, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Främjande

av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för

budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000

kronor;

II. att riksdagen må

a) i anledning av motionerna I: 137 och II: 171, såvitt

nu är i fråga, besluta att höja bidragsbeloppen för den lärlingsutbildning,

som påbörjas från och med den 1 maj 1959,

grundbidraget till 2 000 kronor och kurstillägget till 1 200

kronor;

b) i anledning av motionerna I: 77 och II: 110,1: 137 och

II: 171 ävensom I: 263 och II: 326, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, samt II: 1 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört.»

12) vid punkten 190 (Ersättning åt författare för utlåning av deras verk

genom bibliotek) av fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Arvidson

och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 74 och II: 108 och att därför

dels utskottets yttrande på s. 109 fr. o. m. det stycke, som börjar med

»Vidkommande förslaget», t. o. m. det stycke, som slutar med »100 kronor»,

bort ha följande lydelse:

»Såsom ersättning till författare för utlåning av deras verk genom biblioteken

utgår för närvarande 3 öre per boklån. Ersättningens storlek har

varit oförändrad sedan systemet med sådan ersättning först tillämpades

1954. På grund av penningvärdets förändring och den allmänna standardhöjningen

har löntagarna sedan 1954 i genomsnitt erhållit en inkomstförbättring

med cirka 30 procent. I anledning härav har från författarnas

organisationer framställts anspråk på en motsvarande höjning av biblioteksersättningen,

nämligen från 3 till 4 öre per boklån. Då det här icke är

fråga om en gåva från det allmänna till författarna utan om en fastslagen

rätt till ersättning för tjänster åt det allmänna och då inga andra inkomsttagargrupper

vägrats kompensation, motsvarande den nu av författarna

begärda höjningen av biblioteksersättningen, finner utskottet det ofrånkomligt,

att denna ersättning höjs från 3 till 4 öre per boklån.

Utskottet, som alltså understryker författarnas rätt till här ifrågavarande

ersättning, har ingenting att invända emot att en del av ersättningen i enlighet

med författarorganisationernas egna önskningar disponeras av Sveriges

författarfond för utdelning till författare av stipendier, premier och

understöd. Utskottet får därför tillstyrka, att för varje boklån 2 öre tillfaller

fonden för detta ändamål.

I detta sammanhang vill utskottet i anslutning till vad statskontoret

härom uttalat i sitt ovan redovisade utlåtande över nyssnämnda fonds an
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 129

slagsframställning understryka önskvärdheten av att den undre gränsen

för författarpenningen av praktiska och administrativa skäl justeras uppåt.

Enligt utskottets mening synes gränsen böra sättas till förslagsvis 25

kronor.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 74 och II: 108, till

Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom

bibliotek för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 315 000 kronor;»

13) vid punkten 194 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader)

av fröken Olsson, fru Lewén-Eliasson och herr Lassinantti, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 54 och II: 74 och att därför

utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 54

och 11:74, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en

skyndsam prövning av de åtgärder som kan vara möjliga i

enlighet med motionernas syfte, avseende stödåtgärder för

att säkerställa en sund och kultur befrämjande utveckling

inom statens konstfrämjande verksamhet, samt om framläggande

av de förslag vartill utredningen kan föranleda.»

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1059. G samt. Nr 8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60 und s. 1 i texten