Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1959/60 till vattendomstolarna.

1959-04-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1959/60 till vattendomstolarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1959

1

Nr 84

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående

anslag för budgetåret 1959/60 till vattendomstolarna.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln (punkterna

24 och 25 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1959) föreslagit riksdagen att fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för vattendomstolarna, att

tillämpas under budgetåret 1959/60 samt att till Vattendomstolarna: Avlöningar

och Omkostnader för samma budgetår anvisa förslagsanslag av

2 949 900 kronor respektive 481 600 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 98, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 13 mars 1959 — med ändring av vad i propositionen nr 1 föreslagits

beträffande anslagen till vattendomstolarna — föreslagit riksdagen att dels

medgiva Kungl. Maj :t vidtaga erforderliga åtgärder för inrättande från och

med den 1 juli 1959 av en vattendomstol i Norrbottens län, dels godkänna

av departementschefen förordad personalförteckning för vattendomstolarna,

att tillämpas under budgetåret 1959/60, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för vattendomstolarna att tillämpas under

budgetåret 1959/60, dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar och Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa förslagsanslag av 3 301 000 kronor

respektive 578 100 kronor.

l:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Anslaget är i gällande riksstat uppfört

med 2 770 800 kronor.

I propositionen nr 1 föreslås att medel anvisas för att ytterligare kunna

anställa, vid Norrbygdens vattendomstol en vatlenrättsdomare, en biträdande

vattenrätlssekreterare och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

samt vid Mellanbygdens vattendomstol en vattenrättsdomare och en biträdande

vattenrättssekrelerare. Vattenrättsdomarna anses böra erhålla arvode

motsvarande B 3 jämte avlöningsförstärkning 4 200 kronor, och de biträdande

vattenrättssekreterarna placeras i Ag 21. De föreslagna personalförstärkningarna

föranleder en sammanlagd medelsökning av 141 100 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 84

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1959

Vidare föreslås, med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter,

att en biträdande vattenrättsdomarbefattning vid österbygdens vattendomstol,

som till sitt förfogande har en egen uppsättning av ingenjörer, omändras

till arvodesbefattning såsom vattenrättsdomare, motsvarande B 3 jämte

avlöningsförstärkning 4 200 kronor.

För Norrbygdens vattendomstol avsedda medel till extra skrivhjälp torde

— såsom föreslagits — i fortsättningen få stå till vattenöverdomstolens

förfogande för dylik hjälp till samtliga vattendomstolar och i samband därmed

det för ändamålet avsedda beloppet ökas från 3 500 kronor till 13 500

kronor. Arvodesposten anses, på sätt vattenöverdomstolen föreslagit, böra

uppräknas med 10 000 kronor.

Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter uppföres en särskild

post å 18 000 kronor.

I propositionen nr 1 beräknas sålunda medelsbehovet under anslaget till

2 949 900(-j- 179 100) kronor.

I propositionen nr 98 anför departementschefen, att den omfattande utbyggnad

av vårt lands vattenkrafttillgångar som pågått under senare år

har utsatt vattendomstolsorganisationen för mycket kännbara påfrestningar.

Arbetsökningen började bli märkbar redan under förra hälften av 1940- talet, och belastningen på organisationen har sedermera oavlåtligt stegrats.

Med anledning härav har det blivit nödvändigt att successivt förstärka organisationen,

särskilt i Norrland, där huvudparten av vattenkrafttillgångarna

finns. Till en början hade förstärkningarna tillfällig karaktär, men det visade

sig så småningom erforderligt att mera stadigvarande utöka arbetskrafterna.

År 1949 fattades beslut om inrättande av en ny vattendomstol •—- Mellanbygdens — genom uppdelning av Norrbygdens vattendomstol. Genom

den fortsatta kraftiga expansionen av vattenkraftutbyggnaden har frågan

om inrättande av ytterligare en vattendomstol i Norrland blivit aktuell.

Domsområdet för Norrbygdens vattendomstol, vars kansli är förlagt till

Umeå, omfattar för närvarande övre Norrland norr och öster om Ångermanälvens

flodsystem. Domstolen arbetar på tre avdelningar, av vilka en, den

första, handlägger främst målen från domsområdets nordliga delar, däribland

målen från Luleälvs nederbördsområde. Första avdelningen omfattar,

förutom sekreterar- och biträdespersonal, två vattenrättsdomare och tre

vattenrättsingenjörer. Vid den utredning, som på riksdagens initiativ utförts

angående eventuell delning av Norrbygdens vattendomstol, har konstaterats,

att utbyggnaden av vattenkrafttillgångarna successivt förskjutes

mot övre Norrland, främst Norrbottens län, och att mot denna bakgrund

första avdelningens nuvarande personal är otillräcklig för de rättskipningsuppgifter

som i fortsättningen kommer att åvila avdelningen. Detta har

även bestyrkts vid remissbehandlingen, bortsett från att på ett håll anmälts

viss tvekan med hänsyn till att man ej med säkerhet vet i vilken omfattning

beaktande av bl. a. naturskyddsintresset kan leda till att sjöar och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1959

3

strömfall lämnas orörda. Med hänsyn till att av landets återstående utbyggnadsvärda

vattenkraft omkring två tredjedelar är belägna i övre Norrland

.— bortåt hälften inom området för den föreslagna nya domstolen — måste

man emellertid räkna med en betydande utbyggnad i dessa delar av landet

under 1960- och 70-talen, även om — såsom i hög grad är önskvärt — ur

naturskyddssynpunkt värdefulla objekt skonas. Avdelningen behöver därför

snarast förstärkas, och då de övriga avdelningarna kan antagas bli fullt

sysselsatta inom sina områden även i fortsättningen, måste förstärkningen

ske genom nytillskott av arbetskraft. Det understrykes i detta sammanhang,

att de förseningar av utbyggnaden, som blir en följd av att vattendomstolsorganisationen

är otillräcklig, medför ekonomiska förluster som uppgår till

mycket avsevärda belopp i jämförelse med kostnaderna för upprustning

av organisationen. Det är också tydligt att tillräcklig kapacitet hos vattendomstolsorganisationen

är ägnad att motverka det understundom praktiserade,

mindre lämpliga förfarandet att byggnadsarbeten på land påbörjas

innan tillståndsfrågan prövats av vattendomstolen.

Såsom utredningsmannen framhållit kan förstärkningen åstadkommas

antingen genom inrättandet av en ny självständig vattendomstol för nordligaste

Norrland med kansliet förlagt inom domsområdet eller såsom en

utökning av den till Umeå förlagda domstolen. Att inrättandet av en särskild

domstol medför fördelar i ett flertal hänseenden är ovedersägligt. Sålunda

vinnes därigenom främst förkortning av resvägarna från kansliorten

till förrättningsplatserna samt goda förutsättningar för direkt kontakt mellen

å ena sidan domstolen samt å andra sidan myndigheter och befolkning

i de av kraftutbyggnadsföretagen berörda bygderna. Mot en delning av

Umeådomstolen har särskilt åberopats rekryteringssvårigheter och vissa

med delningen sammanhängande praktiska problem betingade därav, att

ett antal mål från Luleälvs nederbördsområde i fortsättningen måste tills

vidare handläggas av personal, som är och torde förbli knuten till Umeådomstolen.

Dessa synpunkter förtjänar visst beaktande men synes icke böra

föranleda att man avstår från de fördelar som en förläggning av domstolen

närmare de berörda områdena medför. Vad särskilt rekryteringsfrågan beträffar

har vattenöverdomstolen i sitt remissvar framhållit, att tillräckligt

kvalificerade krafter torde komma att stå till förfogande för att besätta

erforderliga tjänster vid den nya domstolen. De senaste årens erfarenheter

från de norrländska vattendomstolarna bestyrker också, att rekryteringsfrågan

icke kan väntas vålla några större svårigheter efter den betydande

löneförbättring som skett för vattendomstolarnas personal.

Departementschefen anser sig sålunda böra förorda alt — såsom utredningsmannen

föreslagit och flertalet remissinstanser tillstyrkt — den nuvarande

första avdelningen vid Norrbygdens vattendomstol utbrytes till en

ny, självständig domstol. Lämplig benämning på den nya domstolen synes

vara Övre Norrbygdens vattendomstol. Den domstol som kvarstannar i Umeå

bör kallas Nedre Norrbygdens vattendomstol.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1959

Domsområdet för Övre Norrbygdens vattendomstol bör sträcka sig t. o. m.

Piteälv men ej omfatta Skellefteälv. Frågan till vilken domstol de däremellan

belägna mindre vattendragen bör hänföras kräver vissa detaljbedömningar,

som torde få överlämnas till Kung], Maj:t.

Departementschefen ansluter sig till utredningsmannens av så gott som

samtliga remissorgan tillstyrkta förslag, att den nya domstolen skall förläggas

till residensstaden Luleå. Enligt vad som upplysts finns goda möjligheter

att i staden ordna lokaler för domstolen och bostäder för personalen.

Med hänsyn till vad tidigare anförts om angelägenheten av en snar förstärkning

av domstolsorganisationen föreslås, att domstolen inrättas redan

fr. o. m. den 1 juli 1959. Intill dess lokalfrågan och andra praktiska detaljer

ordnats anses dock kansliet böra förläggas till Umeå. Det bör få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma tidpunkt för domstolens flyttning till

Luleå.

Rörande personalorganisationen vid de båda domstolarna ansluter sig departementschefen

i huvudsak till utredningsmannens förslag. Med hänsyn

till pågående utredning angående vattendomstolarnas organisation och därmed

sammanhängande frågor kan departementschefen dock ej tillstyrka

inrättandet av den föreslagna kanslisttjänsten, varjämte samtliga de nya

tjänster, som föreslås för icke rättsbildad personal, bör placeras å extra stat.

Departementschefens ställningstagande till personalorganisationen vid de

båda domstolarna skulle innebära följande.

Vid den nya domstolen bör vara anställda tre vattenrättsdomare, varav

en chefsdomare, sex vattenrättsingenjörer (två vattenbyggnadstekniska och

fyra agrikulturtekniska), en vattenrättssekreterare, en extra vattenrättssekreterare,

en biträdande vattenrättssekreterare, en kansliskrivare, ett kanslibiträde,

fem biträden för skriv- och kontorsgöromål samt en expeditionsvakt.

Till domstolen överflyttas från Umeådomstolens första avdelning följande

tjänster, nämligen en som extra ordinarie vattenrättsdomare i Be 3, en som

ordinarie vattenrättsingenjör i Bo 3, två som extra ordinarie vattenrättsingenjörer

i Be 3, en som biträdande vattenrättssekreterare i Ag 21 samt tre biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål. Såsom utredningsmannen framhållit

kommer innehavaren av den nuvarande tjänsten som chefsdomare vid

den odelade domstolen vattenrättsdomaren Löwing under flera år framåt att

vara upptagen av handläggningen av de s. k. Suorvamålen. Av denna anledning

anser departementschefen liksom utredningsmannen, att dessa mål bör

tills vidare, efter särskilt förordnande, handläggas av Löwing vid den nya

domstolen.

Följande tjänster bör nyinrättas, nämligen två vattenrättsdomare, tre vattenrättsingenjörer,

en vattenrättssekreterare, en extra vattenrättssekreterare,

en kansliskrivare, ett kanslibiträde, två biträden för skriv- och kontorsgöromål

samt en expeditionsvakt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1959

5

Av de nyinrättade tjänsterna torde soin ordinarie i Bo 3 uppföras de båda

domartjänsterna med avlöningsförstärkning av respektive 5 640 kronor och

4 200 kronor samt två av ingenjör stjänsterna. En ingenjörstjänst torde inrättas

som extra ordinarie i Be 3. De nytillkommande befattningarna som

vattenrättssekreterare, extra vattenrättssekreterare, kansliskrivare, expeditionsvakt,

kanslibiträde och biträde för skriv- och kontorsgöromål bör placeras

i respektive Ag 23, Ag 23, Ag 10, Ag 7, Ag 7 och Ag 1—5.

Ehuru del bl. a. av rekryteringsskäl är ovisst, om samtliga nya tjänster

kan besättas redan från den 1 juli 1959, torde medel för avlöningar böra beräknas

för hela budgetåret.

Vid Nedre Norrbygdens vattendomstol kommer, om man inbegriper den

förstärkning av tredje avdelningen som förordats i årets statsverksproposition,

att från den 1 juli 1959 kvarstå följande befattningshavare, nämligen

fem vattenrättsdomare — av vilka en chefsdomare — fem vattenrättsingenjörer,

en vattenrättssekreterare, en extra vattenrättssekreterare, fyra biträdande

vattenrättssekreterare, en vattenrättsamanuens, en kanslist, en kansliskrivare,

ett kanslibiträde och sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Kostnaderna för den nu föreslagna förstärkningen av vattendomstolarnas

organisation kan, såvitt angår vattendomstolarnas avlöningsanslag, beräknas

till 351 100 kronor. Härav hänför sig 90 400 kronor till domare, 129 000

kronor till ingenjörer, 53 200 kronor till sekreterare samt 59 000 kronor

till biträden och expeditionsvakt. I kostnaderna ingår även 2 000 kronor till

kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

I propositionen nr 1 har föreslagits en höjning av vattendomstolarnas avlöningsanslag

med 179 100 kronor (jfr ovan). Den sammanlagda anslagsökningen

skulle sålunda uppgå till (179 100 + 351 100) 530 200 kronor.

Utskottet. Den utredning, som på riksdagens initiativ nu utförts angående

en eventuell delning av Norrbygdens vattendomstol, får anses ha klarlagt

att domstolens nuvarande personal snarast behöver förstärkas med hänsyn till

den pågående utbyggnaden av vattenkrafttillgångarna i övre Norrland, främst

i Norrbottens län. Enligt utredningsmannen kan förstärkningen åstadkommas

antingen genom att inrätta en ny självständig domstol i Luleå eller

genom en utökning av den nuvarande domstolen i Umeå. Utredningsmannen,

med vilken flertalet remissinstanser ävensom departementschefen instämt,

förordar det första alternativet och föreslår att den nuvarande första avdelningen

vid Norrbygdens vattendomstol utbrytes till en ny, självständig

domstol förlagd till Luleå.

Utskottet har i tidigare sammanhang, då utskottet haft att pröva väckta

motioner i frågan, ställt sig tveksamt till en sådan uppdelning av den nuvarande

domstolen. Främsta skälet härtill var, alt utskottet genom gjorda undersökningar

bibringats uppfattningen att rekryteringsfrågan icke skulle

kunna tillfredsställande lösas. Enligt vad departementschefen anfört kan

denna fråga numera icke vänlas vålla några större svårigheter efter den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8b år 1959

betydande löneförbättring som skett för vattendomstolarnas personal. Med

hänsyn härtill och då utskottet även funnit övriga av departementschefen

anförda skäl för en uppdelning av domstolen bärande tillstyrker utskottet

förslaget. Även den föreslagna personalorganisationen vid de båda domstolarna

har utskottet funnit sig kunna godtaga.

Då utskottet ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit beträffande förstärkning av övriga vattendomstolar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för inrättande från och med den 1 juli 1959 av en vattendomstol

i Norrbottens län;

b) godkänna följande personalförteckning för vattendomstolarna,

att tillämpas under budgetåret 1959/60:

Personalförteckning

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

12 vattenrättsdomare .......................... Bo 3

18 vattenrättsingenjörer......................... Bo 3

5 kansliskrivare .............................. Ao 10

1 kanslibiträde .......... Ao 7

6 kontorsbiträden.............................. Ao 5

Extra ordinär ie tjänstemän i högre lönegrad

än Ae 19:

3 vattenrättsdomare............................ Be o

6 vattenrättsingenjörer ........................ Be 3

3 biträdande vattenrättsdomare ................ Be 1

c) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna

att tillämpas under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................. 1 224 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 60 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 592 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 404 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 20 000

Summa kronor 3 301 000

d) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1959/60 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 301 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1959

7

2:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. Anslaget är i gällande riksstat

uppfört med 427 900 kronor.

I propositionen nr 1 föreslås, att posten till reseersättningar med hänsyn

till, bland annat, flyttnings- och resekostnader för befattningshavare vid

Söderbygdens vattendomstol höjes med 10 000 kronor.

Beträffande posten till bränsle, lyse och vatten föreslås med hänsyn till

de senaste belastningssiffrorna en uppräkning med 1 000 kronor.

I fråga om övriga expenser biträdes ett ökat medelsbehov av 51 700 kronor,

varav för engångskostnader 45 000 kronor. Av sistnämnda belopp avses

omkring 35 000 kronor till kostnader för flyttning av Söderbygdens vattendomstols

kansli, vilka kostnader anses böra bestridas från förevarande

anslag. Då i posten till övriga expenser för budgetåret 1958/59 ingår engångsutgifter

å 24 000 kronor, innebär förslaget en nettoökning med (51 700

-— 24 000) 27 700 kronor. Med hänsyn till att oförutsedda utgiftsbehov kan

uppstå under löpande budgetår föreslås fördenskull, att för övriga expenser

beräknas ytterligare 15 000 kronor, som efter Kungl. Maj :ts bestämmande

bör få användas för sådana ändamål.

I propositionen nr 1 beräknas alltså medelsbehovet under anslaget till

481 600 (+ 53 700) kronor.

I propositionen nr 98 anföres, att det är svårt att med säkerhet bedöma

storleken av den ökning som genom den föreslagna omorganisationen kan

uppkomma på de olika posterna — sjukvård m. m., reseersättningar m. m.

och expenser — men på grundval av gjorda beräkningar föreslår departementschefen,

att omkostnadsanslaget uppräknas med 96 500 kronor utöver

det belopp, 481 600 kronor, som äskats för detta ändamål i propositionen

nr 1. Det nämnda beloppet 96 500 kronor har framräknats genom att posterna

sjukvård m. m., reseersättningar m. m., bränsle, lyse och vatten samt

övriga expenser höjts med respektive 500, 45 000, 1 000 och 50 000 kronor.

Av sistnämnda summa, 50 000 kronor, är 40 000 kronor avsedda att täcka

engångskostnader för utrustning av domstolen med möbler, maskiner, instrument,

litteratur, telefon m. m.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 under andra huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 578 100 kronor.

Stockholm den 28 april 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1959

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson,

Axel Johannes Andersson, fru Wallentheim, herrar Bertil Petersson, Bagnar

Bergh, Jacobsson och Nestrup; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Thapper, Bubbestad, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i

Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården,

fröken Elmén, herrar Cassel, Almgren och Nihlfors.

590751 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.