Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till seminarier för huslig utbildning jämte i ämnet väckta motioner.

1959-05-05 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till seminarier för huslig utbildning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

1

Nr 88

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln

till seminarier för huslig utbildning jämte i

ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,

punkt 187, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, beräkna vissa anslag för budgetåret 1959/60 till seminarier för huslig

utbildning, har Kungl. Maj:t i propositionen nr 48, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

16 januari 1959, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 under

åttonde huvudtiteln anvisa

till Statens skolkölcsseminarium: Avlöningar ett förslagsanslag av 446 000

kronor,

till Statens skolköksseminarium: Omkostnader ett förslagsanslag av

68 000 kronor,

till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ett förslagsanslag

av 1 030 600 kronor,

till Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå ett förslagsanslag

av 430 600 kronor,

till Göteborgs skolköksseminarium ett förslagsanslag av 187 000 kronor,

samt

till Bidrag till vissa handarbetsseminarier ett förslagsanslag av 357 600

kronor.

l:o) Statens skolköksseminarium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 1, s. 2—15 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 16 januari 1959) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1959/60, vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens skolköksseminarium,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för statens skolköksseminarium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetaret 1959/60,

dels ock till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret 1959/60

anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

I samband med utskottets behandling av Kungl. Maj:ts förslag under

förevarande punkt, under vilken punkt upptagits vissa för samtliga seminarier

för huslig utbildning gemensamma frågor, har utskottet förehaft

följande motioner med anknytning till dessa frågor, nämligen

dels motionerna I: 396 och II: 480 av fru Hamrin-Thorell ra. fl. samt fröken

Olsson ra. fl., i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa att förslag angående lärarutbildningen på det husliga området

i anslutning till 1953 års lärarinneutbildningskommittés betänkande

förelägges 1960 års riksdag,

dels motionerna I: 397 och II: 481 av fru Svenson ra. fl. och fru Kristensso?i

ra. fl., i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

1. att utbildningstiden för ekonomiföreståndarinnor förlängs från nuvarande

ett år till två år, med början höstterminen 1959 vid statens skolköksseminarium

i Stockholm och vårterminen 1960 vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala,

2. att elevavgifterna vid ekonomiföreståndarinnekurserna vid fackskolan

för huslig ekonomi Uppsala slopas med början vårterminen 1960,

3. att intagningen av elever till ekonomiföreståndarinnekurser fr. o. m.

läsåret 1959/60 skall ske centralt genom skolöverstyrelsens försorg efter

samråd med seminarierektorerna.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 396 och II: 481.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har framhållit följande rörande lärarbristen på

det husliga området.

För närvarande råder större brist på lärarinnor på det husliga området

än någonsin tidigare. Under läsåret 1957/58 har exempelvis 39 icke behöriga

lärarinnor i hushållsgöromål (hemkunskap) haft anställning med full

tjänstgöring. De med mindre omfattande tjänstgöring — klasslärare, som

handhar sådan undervisning ej medräknade — uppgår till minst 100. Lokalerna

för de flesta av ifrågavarande seminarier är också omoderna och otillräckliga,

varför ett tillräckligt antal lärarinnor ej kan utbildas med den

nuvarande organisationen.

Då det ej torde vara lika uppenbart, att det är brist på barnavårdslärarinnor

som på lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, må därom

särskilt framhållas följande. Inom de allmänna skolorna, särskilt vid enhetsskolan,

men också vid de kommunala flickskolorna, ökar behovet av barnavårdslärarinnor.

Skolor för yrkesundervisning har stort behov av dessa

lärarinnor. För närvarande kan exempelvis planerade kurser för utbildning

av barnsköterskor ej starta. Vidare behöves barnavårdslärarinnor till kurser

för mödrar och inom det frivilliga folkbildningsarbetet. Vid en del skolor

kan sjuksköterskor med utbildning i barnavård meddela undervisning.

Men i stor utsträckning handhaves denna undervisning av icke kompetenta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

3

lärare. Detta är i hög grad beklagligt, då det är av stor vikt, att ungdomar

får kvalificerad undervisning i detta viktiga ämne. Svenska barnavårdslärarinnornas

förening har också i underdånig skrivelse den 12 februari

1958 framhållit det stora behovet av barnavårdslärarinnor.

Överstyrelsen har med hänsyn till nuvarande lärarinnebrist och seminariernas

begränsade lokalutrymmen ansett sig böra framlägga ett förslag till

största möjliga intagning läsåret 1959/60 i kurser med nuvarande utbildningsgång.

Förslaget framgår av följande sammanställning.

Seminarium

Statens skolköksseminarium

Fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala..............

Seminariet för huslig utbildning

i Umeå..............

Göteborgs skolköksseminarium

.....................

Nordenfeltska skolans handarbetsseminarium

i Göteborg

Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm ....

Summa nyintagna elever 1959

/1960

1 1

•o 0) .

U

1 1 Q)

1 <3

2

3-gs-S

Js.3-S

^•xacs

O rt ä w

öä

§= ås

te g

38

(48)

48

18

24

(32)

(18)

(24)

32

24

(32)

(24)

16

(32)

28

(42)

42

(28)

134

18

118

(144)

(18)

(118)

Barnavårds- lärarinne- kurser

(3 år)

Förberedande

skolkökslära- rinnekurser

(1 år)

Ekonomi- förestånda- rinnekurser

(1 år)

40

(28)

14

(14)

24

(12)

16

(34)

16

(16)

32

(32)

16

( 0)

24 104 30

(12) (94) (30)

Anm.: Siffrorna inom parentes anger intagningen 1958/59.

Bland de för seminarierna gemensamma frågorna har överstyrelsen även

upptagit förslag om central intagning av elever och om s 1 opande

av elevavgifter i vissa kurser. Överstyrelsen har föreslagit,

att terminsavgifterna vid seminarierna slopas från och med läsåret

1959/60 för i lärarinnekurser nyintagna elever. För kompensation av det

inkomstbortfall, som härigenom uppkommer, har under de särskilda anslagspunkterna

föreslagits uppräkning av driftkostnadsbidragen. Överstyrelsen

har vidare föreslagit, att överstyrelsen skall få i uppdrag att handha

central intagning av elever till utbildning av skolköks- och slöjdlärarinnor

till de kurser, som taga sin början läsåret 1959/60. Om dessa förslag inhämtas

av överstyrelsens framställning vidare följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

Vid överstyrelsens utredning om antalet sökande till skolkökslärarinnekurserna

visade det sig, att det stora flertalet sökande anmälde sig till flera

seminarier samtidigt. 436 ansökningar insändes nämligen av de 197 sökandena.

Detta bereder givetvis seminarierna stora svårigheter. Många elever

antages till två eller flera seminarier. Återbud och inkallelse av reserver blir

följden. Reserverna i sin tur kan ha vunnit inträde vid annat seminarium.

Likartat är förhållandet vid intagning av elever i slöjdlärarinnekurserna.

Det vore således mest ändamålsenligt med central intagning av elever till

dessa båda utbildningslinjer. Starkt önskemål härom har uttalats från

seminarierna. Då fackskolan är den enda läroanstalt, som utbildar barnavårdslärarinnor,

och den enda under överstyrelsens inseende, som utbildar

lanthushållslärarinnor, vill överstyrelsen icke för närvarande föreslå central

intagning av elever till dessa kurser.

Vid statens skolköksseminarium och seminariet för huslig utbildning i

Umeå är utbildningen avgiftsfri i lärarinnekurserna. Så är ej fallet vid övriga

seminarier. En förutsättning för central intagning är emellertid, att elevavgifterna

slopas i lärarinnekurserna vid samtliga seminarier. Det vore

dessutom i och för sig skäligt, att undervisningen vid dessa seminarier liksom

vid folkskoleseminariema vore avgiftsfri.

Av följande sammanställning framgår avgifternas storlek för varje elev

och det beräknade inkomstbortfallet vid seminarierna, om avgifterna slopas

för de elever, som tages in i lärarinnekurser under läsåret 1959/60.

Elevavgifter

Inkomst-

per år och

minskning vid

Statens skolköksseminarium i Stock-

elev/kronor

seminarierna

holm ............................

Fackskolan för huslig ekonomi i Upp- sala:

Skolkökslärarinnekurs ............

460 o. 4201 |

Lanthushållslärarinnekurs.........

440 o. 410 1

37.200

Handarbetslärarinnekurs..........

455 o. 420 1

Barnavårdslärarinnekurs..........

195 o. 235 >

Seminariet för huslig utbildning i Umeå

—

—

Göteborgs skolköksseminarium ......

Nordenfeltska skolans handarbetssemi-

250

4.000

narium i Göteborg.................

Eneroths högre handarbetsseminarium

50 eller 1002

2.500

i Stockholm .......................

500 o. 6001

21.000

Summa kronor

64.700

1 De först angivna siffrorna avser första året, övriga följande år.

2 25 kronor per termin för elev skriven i Göteborg; 50 kronor för annan elev.

Om ej endast de nyintagna eleverna utan eleverna i samtliga årskurser i

lärarinneutbildningen befriades från avgifter, skulle den sammanlagda inkomstminskningen

vid seminarierna öka till 138 000 kronor. Om därjämte

ekonomiföreståndarinnekurserna skulle vara avgiftsfria, skulle inkomsterna

minska med ytterligare 8 200 kronor. Ur rättvisesynpunkt vore det enligt

överstyrelsens mening motiverat, att på en gång undervisningen bleve avgiftsfri

vid samtliga här ifrågavarande lärarinnekurser och ekonomiföreståndarinnekurserna.

Med hänsyn till det ekonomiska läget begränsar dock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959 5

överstyrelsen för budgetåret 1959/60 sitt förslag om elevavgifternas slopande

på sätt förut angivits.

I detta sammanhang har överstyrelsen redovisat ett från styrelsen för

fackskolan i Uppsala framfört förslag om förlängning av ekonomiföreståndarinneutbildningen

till tvåårig, i enlighet med lärarinneutbildningskommitténs

förslag, redan vid den kurs, som börjar i januari 1959. Överstyrelsen

har emellertid funnit frågan om förlängning av denna utbildning

böra prövas i samband med ställningstagandet till kommitténs betänkande.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid behandlingen

i föregående års statsverksproposition av frågor om anslag till seminarierna

för huslig utbildning berörde det av 1953 års lärarinneutbildningskommitté

avlämnade betänkandet »Lärarutbildningen på det husliga området» (SOU

1957: 28). Han anförde då, att de av kommittén framlagda förslagen krävde

ytterligare överväganden i åtskilliga hänseenden och att han därför icke

var beredd att förorda, att proposition i anledning av nämnda förslag förelädes

1958 års riksdag. Under det gångna året ha, framhåller departementschefen,

de många och skiftande problem, som möta på detta område, varit

föremål för en ingående prövning och bearbetning inom ecklesiastikdepartementet.

Det har emellertid med hänsyn till rådande statsfinansiella läge,

enligt departementschefen, icke visat sig möjligt att nu bereda utrymme för

några mera genomgripande åtgärder inom denna sektor av lärarutbildningen.

Även om departementschefen alltså inte kan förorda framläggande till innevarande

års riksdag av något reformförslag i anslutning till lärarinneutbildningskommitténs

betänkande, säger han sig dock ämna föreslå förbättringar,

vilka tillsammans med de senare årens åtgärder för ökad utbildningskapacitet

och ökat ekonomiskt stöd från statens sida åt de icke statliga

seminarierna innebära icke oväsentliga insatser på området.

Departementschefen behandlar härefter översiktligt vissa för seminarierna

gemensamma frågor och framhåller därvid i huvudsak följande.

En ökning av utbildningskapaciteten måste i rådande läge anses vara den

mest angelägna uppgiften. Möjligheterna till ökad elevintagning är emellertid

beroende av seminariernas lokalresurser. Dessa är överlag knappa,

men vissa förbättringar är här att förvänta. Statens skolköks seminarium

i Stockholm, som hittills varit inrymt i förhyrda lokaler dels vid Götgatan,

dels vid Katarinavägen, kommer redan under innevarande termin att få

lämna lokalerna vid Katarinavägen men seminariet beredes därvid plats i

nyinredda utrymmen vid Stora Nygatan. Seminariets nuvarande lokalyta

kommer i samband därmed att ökas med omkring 500 m2, vilket medför

möjligheter till ökad elevintagning och en viss förbättring i övrigt av

seminariets standard.

Vid fackskolan i Uppsala, som under senare tid fått sina lokalresurser vid

huvudanstalten något ökade, upptages en del av tillgängliga utrymmen av

annan undervisning än lärarutbildning. — Innan yrkesutbildningen inom

den husliga sektorn i Uppsala kommer till stånd i sådan utsträckning att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

lärarinneelevernas övningar beträffande vuxenundervisning kan förläggas till

skolor utanför fackskolan och vidare stadens resurser för undervisningen i

hushållsgöromål förbättrats, torde man knappast kunna räkna med att fackskolan

inom sina nuvarande lokaler i någon större utsträckning skall kunna

omfördela sin utbildningsverksamhet så att lärarutbildningen ökas, vilket

synes beklagligt under den rådande lärarbristen. Inte mindre besvärlig ter

sig lokalsituationen i fråga om barnavårdslärarutbildningen vid fackskolan;

vissa tidigare planer på ett kommunalt spädbarnsdaghem — som avsågs

samarbeta med fackskolan och därvid ersätta fackskolans eget, i mycket

bristfälliga lokaler inrymda daghem — har hittills ej förverkligats.

Seminariet för huslig utbildning i Umeå, vars huvudman är landstinget i

Västerbottens län, disponerar i enlighet med beslut av 1951 års riksdag för

sin nuvarande byggnad avgiftsfritt och med nyttjanderätt ett område av

folkskoleseminariets i Umeå tomt. Byggnaden är ansluten till den i folkskoleseminariet

inrymda värme- och elcentralen, varifrån värme och elström

med stöd av beslut av 1953 års riksdag kostnadsfritt erhålles. Landstinget

har nu under hösten 1958 — med hänsyn till behovet av ökad utbildningskapacitet

och den nuvarande överbeläggningen vid seminariet med omfattande

kvällstjänstgöring för lärarna — beslutat att uppföra en tillbyggnad

till den nuvarande seminariebyggnaden. Vid byggnadsfrågans behandling

inom landstinget har uttalats, att man förutsätter att landstinget erhåller

kompensation för de årliga kostnaderna genom en ytterligare uppräkning

av de statliga bidragen eller på annat sätt. En utökning av Umeåseminariets

lokalresurser genom den sålunda planerade tillbyggnaden synes mig

mycket angelägen. För den avsedda tillbyggnaden torde emellertid, enligt

vad som framkommit vid förberedande kontakter mellan representanter

för landstinget och berörda statliga organ, den nu av seminariet disponerade

delen av folkskoleseminarietomten komma att behöva utökas. Enligt

vad jag under hand inhämtat har byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen

funnit en sådan utvidgning möjlig även med hänsyn till folkskoleseminariets

framtida behov. Bemyndigande torde med hänsyn härtill böra lämnas

Kungl. Maj: t att för den nu planerade tillbyggnaden — liksom även för

eventuella i framtiden aktualiserade tillbyggnadsetapper —■ medge kostnadsfri

upplåtelse till landstinget av ytterligare erforderligt område av

ifrågavarande tomtmark, under de villkor Kungl. Maj:t finner skäligt

bestämma. Jag förutsätter vidare att, därest riksdagen inte har något att

erinra däremot, seminariet även i fråga om tillbyggnad, som anslutes till

folkskoleseminariets värme- och elcentral, skall kunna kostnadsfritt erhålla

värme och elkraft; kostnaderna kommer därvid att belasta folkskoleseminariernas

omkostnadsanslag. Den av landstinget angivna förutsättningen

beträffande tillbyggnaden föranleder ingen erinran från min sida. När den

nu aktuella tillbyggnaden av Umeåseminariet genomförts, kan enligt gjorda

uttalanden elevantalet där öka från nuvarande 136 till 216. Med hjälp

av vissa provisoriska anordningar blir det emellertid möjligt att redan vid

den intagning, som äger rum hösten 1959, i viss utsträckning öka elevantalet.

Vid Göteborgs skolköksseminanum torde för närvarande lokalökningar

kunna ske endast i mycket begränsad omfattning inom den folkskoleanläggning,

där seminariet är inrymt. Om genom tillskott av lokaler på annat

håll provisoriskt någon förbättring kan ske, synes ovisst. Skolöverstyrelsen

har dock i sin anslagsframställning ansett sig böra räkna med vissa höjda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

7

lokalkostnader i samband med en ökning av seminariets totala elevantal

för läsåret 1959/60.

Handarbetsseminariet vid Nordenfeltska skolan i Göteborg, som redan

nu har sina lokaler splittrade på tre håll i staden, torde, enligt vad som

under hand inhämtats, ha möjligheter att erhålla ytterligare utrymme. —

Skolöverstyrelsen räknar vidare med att Andrea Eneroths handarbetsseminarium

i Stockholm genom överstyrelsens förmedling skall kunna erhålla

en viss lokalökning, som möjliggör större elevintagning.

Skolöverstyrelsen har vid uppgörande av förslag till elevintagning

läsåret 1959/60 sökt tillvarata möjligheterna till ökad intagning. Undersökningar

inom ecklesiastikdepartementet utvisar, att vissa ytterligare ökningar

av antalet elevplatser torde vara möjliga. —

Då man i vad avser utbildningen av skolkökslärarinnor under alla omständigheter

torde böra räkna med att intagning enligt nuvarande utbildningsgång

i tvåårig skolkökslärarinnekurs kommer att ske även läsåret

1960/61, får antalet elevplatser i den obligatoriska förberedande skolkökslärarinnekursen

nu ej göras alltför litet. Samtidigt är det givetvis

angeläget, att man i lärarinnekurserna i största möjliga utsträckning bereder

plats för dem, som nu uppfyller kraven på förutbildning, och därmed

når en snabbare verkande ökning av examinationen. Den av överstyrelsen

gjorda avvägningen av antalet elevplatser i lärarinnekurserna

och de förberedande kurserna vid de olika seminarierna, vilken i jämförelse

med förhållandena under innevarande läsår innebär en minskning

med 10 elever till 134 i lärarinnekurserna och en lika stor ökning till

104 i de förberedande kurserna, synes mig böra följas, dock med den mindre

avvikelsen att vid seminariet i Umeå elevantalet i lärarinnekursen bör

kunna ökas från 32 till 36. I detta sammanhang vill jag framhålla, att under

rådande förhållanden några enhetliga regler för i vilken utsträckning

undervisning får ske med mindre elevgrupper, inte kan följas. Det torde,

såsom i viss mån redan tillämpats, få ankomma på överstyrelsen att avgöra

denna fråga från fall till fall med beaktande av föreliggande lokalförhållanden

och angelägenheten av att utbildningskapaciteten hålles så hög

som möjligt. — Någon elevökning vid statens skolköksseminarium utöver

vad skolöverstyrelsen förordat anser jag mig ej böra räkna med. Vid nästa

års budgetbehandling torde bättre kunna överblickas vilken kapacitet seminariet

med det ökade lokalbeståndet i fortsättningen kan hålla. Beträffande

Göteborgs skolköksseminarium innebär den föreslagna intagningen,

att seminariets totala elevantal ökar från 48 till 64. Det är önskvärt att

detta högre elevantal kan hållas även följande år, men det synes med

hänsyn till seminariets besvärliga lokalförhållanden ännu ovisst om så

kan ske.

Det sammanlagda antalet nyintagna elever i skolkökslärarinnekurserna

och de förberedande skolkökslärarinnekurserna skulle, enligt vad jag här

förordat, för nästa läsår sålunda komma att kunna bibehållas vid innevarande

läsårs nivå och till och med öka något. För att situationen skall

ytterligare förbättras vill jag emellertid vidare, efter vissa kontakter med

av frågan berörda parter, såsom en engångsåtgärd förorda att för det kommande''

budgetåret anvisas medel för anordnande av en ettårig lärarutbildningskurs

för ekonomiföreståndarinnor. Avsikten med en sådan kurs skulle

vara atl tillvarata den utbildning med inriktning på storkök, som ekonomiföreståndarinnorna

redan har, och komplettera denna med en till över
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

vägande delen pedagogisk utbildning för att därmed få fram en grupp

lärare lämpade att undervisa vuxna elever främst vid kurser för utbildande

av storkökspersonal inom yrkesutbildningen. Behovet av lärarkraft för

utbildning av storkökspersonal blir nämligen allt mer framträdande och

med den nuvarande sparsamma tillgången på skolkökslärarinnor synes den

här föreslagna lärarutbildningskursen för ekonomiföreståndarinnor kunna

ge ett värdefullt tillskott. Intresse för deltagande i utbildningen torde finnas

och det synes vidare inte osannolikt, att rekryteringen till denna utbildning

skulle kunna till en del ske bland för närvarande icke yrkesverksamma

kvinnor med ekonomiföreståndarinneutbildning och bland ekonomiföreståndarinnor,

som i någon utsträckning redan nu ägnar sig åt undervisning;

åtgärden skulle alltså ej i nämnvärd grad behöva inverka minskande

på den nu inom yrket verksamma ekonomiföreståndarinnekåren. Vad

som utöver ekonomiföreståndarinneutbildningen bör krävas för tillträde till

kursen, exempelvis i fråga om föregående tjänstgöring, torde få avgöras

av skolöverstyrelsen efter samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning.

I samma ordning torde den närmare utformningen av kursen böra bestämmas.

Jag räknar med att utbildningen skall vara avgiftsfri. Antalet

kursdeltagare torde böra hålla sig omkring tolv; om antalet för tillträde

till kursen godkända sökande visar sig understiga åtta, torde frågan om

kursens igångsättande böra underställas Kungl. Maj:t, som därvid bör

vara oförhindrad att överväga utbyte av denna kurs mot en extra avdelning

inom den ordinära skolkökslärarinneutbildningen. Den föreslagna kursen

torde enligt vad jag inhämtat kunna anordnas vid fackskolan i Uppsala,

som för detta ändamål bör erhålla bidrag av statsmedel till lärarlöner m. m.

enligt samma normer som gäller för övrig lärarutbildning vid fackskolan

jämte en ökning av bidraget till driftkostnader. De föreskrifter i övrigt,

som kan befinnas erforderliga beträffande den föreslagna utbildningen och

därmed sammanhängande spörsmål, torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

— Att utrymme för här ifrågavarande utbildning enligt gjorda beräkningar

torde kunna beredas vid fackskolan sammanhänger bland annat med att

jag, i likhet med skolöverstyrelsen, ansett mig icke böra biträda det från

fackskolans styrelse framförda önskemålet om en förlängning, i enlighet

med vad lärarinneutbildningskommittén förordat, av ekonomiföreståndarinneutbildningen

till tvåårig från och med den intagning, som äger rum

vid fackskolan innevarande vårtermin. Såsom överstyrelsen anfört bör frågan

om en förlängning av nämnda utbildning prövas i samband med ställningstagandena

i övrigt till kommitténs förslag.

Bristen på lärare inom den husliga sektorn är för närvarande kanske

mest markerad i fråga om lärare i kvinnlig slöjd. — Efter de ytterligare

undersökningar om utvidgningsmöjligheterna, som numera skett, anser

jag mig kunna räkna med en större elevintagning läsåret 1959/60 än

den av skolöverstyrelsen beräknade. Sålunda torde, som tidigare antytts,

vid seminariet i Umeå redan hösten 1959, innan den planerade tillbyggnaden

kommit till stånd, med hjälp av provisoriska anordningar elevintagningen

kunna ökas från 24 till 36. Vidare torde man vid Nordenfelts

handarbetsseminarium ha förutsättningar att åstadkomma en sådan

lokalökning, att intagningen även hösten 1959 kan omfatta 42 elever i

stället för av överstyrelsen beräknade 28. Det synes inte heller uteslutet,

att intagningen där kan ytterligare höjas till 56 elever, något som i nuvarande

bristsituation är i hög grad önskvärt. Då jag i fråga om fackskolan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

9

i Uppsala och Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm ansluter

mig till överstyrelsens beräkning av en intagning av 24 respektive 42 elever,

skulle, med den nyss angivna maximala intagningen vid Nordenfelts

handarbetsseminarium, det totala antalet nyintagna elever i handarbetslärarinnekurser

nästa läsår kunna uppgå till 158.

Jag vill i detta sammanhang erinra om det av riksdagen föregående år

åt Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet att vidtaga erforderliga åtgärder

för genomförande av sådana ytterligare ökningar av elevintagningen i handarbetslärarinnekurser

i anslutning till befintliga seminarier, som kan visa

sig möjliga. Det torde även böra vara Kungl. Maj:t obetaget att medge omfördelning

mellan seminarierna av de nu beräknade intagningsavdelningarna

och särskilda medelsanvisningar härför, om så skulle visa sig erforderligt

för ett genomförande av högsta möjliga totala intagningskapacitet.

Skolöverstyrelsens förslag om en fördubblad intagning nästa läsår i

bamavårdslärarinnekursen vid fackskolan anser jag mig böra biträda. Denna

ökning från 12 till 24 elever kan genomföras endast som en engångsåtgärd

och genom anlitande i betydligt ökad omfattning av sjukhus och

barnavårdande institutioner i Stockholm.

Vid de medelsberäkningar, som departementschefen i det följande under

respektive anslagsrubriker redovisar, utgår departementschefen från att

elevintagningen läsåret 1959/60 i de här berörda kurserna blir den av

honom beräknade. Det ökade elevantalet föranleder därvid bland annat

en uppräkning av bidragen till driftkostnader vid de icke statliga seminarierna.

Bland de för seminarierna gemensamma frågorna har, såsom tidigare

redovisats, skolöverstyrelsen upptagit vissa förslag om slopande av

elevavgifter och om central elevintagning. Departementschefen

ansluter sig för egen del till vad överstyrelsen i dessa hänseenden

föreslagit. Departementschefen förordar sålunda, att nu utgående elevavgifter

i skolkökslärarinnekurser, lanthushållslärarinnekurser, handarbetslärarinnekurser

och barnavårdslärarinnekurser från och med läsåret 1959/60

successivt slopas, med början nämnda läsår för de i första årskursen av

respektive utbildning nyintagna eleverna, och att seminarierna kompenseras

för detta inkomstbortfall genom en ökning av de statliga driftkostnadsbidragen.

Överstyrelsen har beräknat den sammanlagda anslagsökningen

för denna åtgärd —■ vilken ej berör statens skolköksseminarium och

seminariet i Umeå, där inga avgifter upptages av eleverna i lärarinnekurserna

— till 64 700 kronor. Vid beräkningen av kostnaderna för den elevökning

utöver överstyrelsens förslag, som departementschefen i det föregående

förordat, har hänsyn tagits även till inkomstbortfallet på grund

av slopade elevavgifter. Den förordade avgiftsfriheten torde, framhåller

departementschefen, böra genomföras jämväl för elever, som genomgå

lanthushållslärarinneutbildning vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium

på Rimforsa; Kungl. Maj:t torde enligt departementschefen

i anslutning härtill böra äga medge en ökning av det bidrag till

driftkostnader, som eljest skulle utgå till seminariet ur det under nionde

huvudtiteln uppförda anslaget till Understöd åt lanthushållningsseminariet

ä Rimforsa. I enlighet med överstyrelsens förslag förordar departementschefen

vidare, att intagningen av elever till seminariernas skolkökslärarinnekurser

och handarbetslärarinnekurser i fortsättningen sker centralt genom

överstyrelsens försorg efter samråd med seminariercktorerna, med tillämp
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

ning redan vid den elevintagning som äger rum till läsåret 1959/60. Enligt

vad som under hand upplysts, kan arbetet med den centrala intagningen

genom vissa särskilda anordningar genomföras utan ökade personalkostnader

för överstyrelsen.

Vad slutligen angår förevarande anslag till avlöningar vid

statens skolköksseminarium föreslår departementschefen i enlighet

med förslag av skolöverstyrelsen att anslaget för nästa budgetår ökas

med i runt tal 62 000 kronor enligt följande sammanställning.

1. Automatisk ökning på grund av ökad elevintagning hösten

1958 ................................................ + 50 250

2. Miskning på grund av minskad intagning i lärarinnekursen — 19 300

3. Kostnader för större intagning i förberedande lärarinnekursen

................................................. -f 28 850

4. Minskning i anslutning till utbyte av en ordinarie tjänst i

kvinnlig slöjd mot en i hushållsgöromål.................. — 1 000

5. Höjning av arvodet till en laboratorieföreståndare (nu 300) -f- 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter............ -f- 2 800

Summa ökning kronor 61 800

Avrundat 62 000

I motionerna I: 396 och II: 480 har anförts bland annat följande.

I drygt 20 år har frågan om utbildning av lärarinnor på det husliga området

varit föremål för utredning. Med utbildningen sammanhängande frågor

har sålunda ingående undersökts av den osvaldska kommittén rörande

utbildningen av lärarinnor inom det husliga området (SOU 1950: 46). Detta

betänkande föranledde ingen åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. 1953 tillsattes

i stället lärarinneutbildningskommittén för att verkställa en översyn och

omprövning av den tidigare utredningens utbildnings- och organisationsprogram.

Lärarinneutbildningskommitténs betänkande om lärarutbildningen

på det husliga området avlämnades i juli 1957 (SOU 1957: 28).

Under den långa tid som nu ifrågavarande utbildning utretts har bristen

på lärarinnor fortlöpande accentuerats, och situationen är i dag på vissa

områden synnerligen besvärande. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår

har skolöverstyrelsen framhållit, att bristen på lärarinnor är större än

någonsin. Under läsåret 1957/58 hade exempelvis 39 icke behöriga lärarinnor

i hushållsgöromål (hemkunskap) haft anställning med full tjänstgöring.

De med mindre omfattande tjänstgöring uppgick till minst 100. Lika färska

uppgifter synes icke föreligga för slöjdlärarinnornas del, men enligt vad

lärarinneutbildningskommittén redovisat skulle inom folkskolan läsåret

1954/55 den tjänstgöring, som då uppehölls av icke behöriga personer i

egenskap av timlärare, kunna beräknas till cirka 450 ordinarie eller extra

ordinarie tjänster med minst 15 veckotimmars tjänstgöring. Härtill skall

sedan Jäggas den brist på slöjdlärarinnor, som finns inom de högre skolorna.

Även inom andra grenar av det husliga området som t. ex. yrkesundervisningen

och barnavårdsundervisningen är bristsituationen påfallande.

Med hänsyn till rådande läge har man haft anledning hysa förhoppningar

att lärarinneutbildningskommitténs förslag snart skulle förverkligas och

att proposition i anledning härav skulle framläggas. Så har emellertid inte

blivit fallet. —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

11

Det är inte bara examinationen som måste öka — något som i större

utsträckning först kan ske genom en reell utbyggnad av seminarieorganisationen.

Även utbildningen av dessa lärarinnor måste snarast effektiviseras

och moderniseras. Man behöver bara erinra om vilka stora ekonomiska värden

de svenska husmödrarna har att förvalta för att rätt förstå vad en god

utbildning betyder för de enskilda hemmens ekonomi samt i sista hand för

hela samhällsekonomien. En efter moderna krav anpassad huslig utbildning

är härvidlag den bästa ränteavkastningen. Vi anser därför att det är

ett samhällsintresse, att förslag snarast förelägges riksdagen om reformerad

utbildning för lärarinnor inom det husliga området.

Till stöd för de i motionerna I: 397 och II: 431 framställda yrkandena har

åberopats bland annat följande.

I proposition nr 48 har Kungl. Maj:t bland annat föreslagit viss utökning

av utbildningskapaciteten vid seminarierna för huslig utbildning samt därjämte

som en engångsåtgärd anordnandet av en ettårig lärarutbildningskurs

för ekonomiföreståndare i syfte att därmed främst stärka yrkesundervisningens

lärarresurser för utbildning av storkökspersonal. Även om dessa

åtgärder i och för sig är att hälsa med tillfredsställelse, är det dock beklagligt,

att Kungl. Maj:t ej nu ansett det möjligt att med hänsyn till rådande

statsfinansiella läge bereda utrymme för några mera genomgripande åtgärder

inom detta område av lärarutbildningen. —

Det är beklagligt, att vid fördelningen av under ifrågavarande huvudtitel

tillgängliga medel den under alltför många år eftersatta husliga utbildningen

ej getts den prioritet, som den enligt vår uppfattning bort åtnjuta.

En sektor inom denna utbildning är emellertid speciellt eftersatt, nämligen

ekonomiföreståndarinneutbildningen, vilken utan mera betydande

kostnadsökningar nu bort kunna bli föremål för en länge önskad modernisering.

Den nuvarande ekonomiföreståndarinneutbildningen har frånsett vissa

smärre justeringar varit oförändrad ända sedan yrkesutbildningskurser för

ekonomiföreståndare startade år 1918, under det att exempelvis skolkökslärarinnomas

utbildning förlängts och förbättrats såväl 1943 som 1944.

Från flera håll, inte minst från ekonomiföreståndarna själva, har under en

följd av år framhållits, att det är av allra största vikt, att ekonomiföreståndarinneutbildningen

förbättras och anpassas efter den moderna tidens

krav. —

1953 års lärarinneutbildningskommitté har i betänkande angående lärarutbildningen

på det husliga området uppmärksammat behovet av en förlängd

utbildning av ekonomiföreståndare. Utredningen har sålunda föreslagit

en tvåårig seminarieutbildning av denna kår. Detta förslag har icke

mött någon principiell kritik utan har av samtliga remissinstanser hälsats

med tillfredsställelse.

Mot bakgrunden av remissinstansernas positiva uttalanden synes inga

andra skiil än möjligen ekonomiska tala för att låta frågan om en förlängning

av ekonomiförest andarinneutbildningen prövas först i samband med

ställningstagandena i övrigt till lärarinneutbildningskommitténs förslag.

Skulle det av ekonomiska skäl ej vara möjligt att tillgodose såväl önskemålet

om lärarutbildningskurs för ekonomiföresåndare som den 2-åriga

ekonomiföreståndarinnoutbildningen, synes det oss uppenbart, att man bort

ge den 2-åriga ekonomiföreståndarinneutbildningen företräde. Vi anser därför,

att Kungl. Maj:t i stället för lärarutbildningskurs för ekonoiniförestån
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

dåre hade bort föreslå riksdagen att besluta om en 2-årig ekonomiföreståndarinneutbildning

vid statens skolköksseminarium i Stockholm med början

hösten 1959 och vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala från och med

vårteminen 1960.

Det framstår också såsom angeläget, att eleverna vid ekonomiföreståndarkursen

vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala medges avgiftsbefrielse

i likhet med vad som redan nu gäller för eleverna vid ifrågavarande

kurser vid statens skolköksseminarium i Stockholm och i likhet med vad

som i propositionen föreslås för elever vid skolkökslärarinnekurser, lanthushållslärarinnekurser,

handarbetslärarinnekurser och barnavårdslärarinnekurser.

Det vore även naturligt att på samma sätt som föreslås beträffande andra

kategorier utbildningssökande inom den husliga sektorn intagningen av

elever till ekonomiförest åndarkurser sker efter central prövning av de sökandes

inbördes kvalifikationer. En central elevintagning skulle nämligen

borga för att de i kursplanerna angivna fordringarna upprätthölls, vilket

skulle ge säkerhet för att samtliga ekonomiföreståndare uppfyller de teoretiska

minimikraven vid inträde till respektive läroanstalter. Detta är

dessutom en oundgänglig förutsättning för att ekonomiföreståndarna skall

kunna motsvara de allt större anspråk, som ställes och kommer att ställas

på yrkesutövarna.

Utskottet. Innan utskottet går närmare in på behandlingen av Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag vill utskottet erinra om den föreliggande

starkt framträdande lärarinnebristen på det husliga området. Med hänsyn

främst till enhetsskolans fortsatta utbyggnad och det därmed ökade lärarbehovet

kan denna brist väntas bli ytterligare accentuerad. Vidare bör

framhållas, att den nuvarande lärarutbildningen vid de husliga seminarierna

synes böra effektiviseras och anpassas efter moderna krav, något som bland

annat berörts i det av 1953 års lärarinneutbildningskommitté avgivna betänkandet

i ämnet (SOU 1957: 28).

Departementschefen har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

med hänsyn till rådande statsfinansiella läge icke heller i år ansett sig

kunna framlägga något reformförslag i anslutning till nyssnämnda betänkande.

Departementschefen har i stället föreslagit förstärkningsåtgärder

på det husliga utbildningsområdet, avseende huvudsakligen en ökning av

utbildningskapaciteten inom den nuvarande seminarieorganisationens ram.

Ehuru de ifrågavarande förstärkningsåtgärderna enligt utskottets mening

endast torde ha en relativt begränsad effekt har utskottet likväl — då i

princip varje åtgärd som kan bidraga till att minska den nuvarande hushållslärarinnebristen

måste hälsas med tillfredsställelse — funnit sig böra

godtaga vad departementschefen sålunda föreslagit.

I motionerna I: 396 och II: 480 har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa att förslag i anslutning till lärarinneutbildningskommitténs

betänkande förelägges 1960 års riksdag. Även om det för utskottet

framstår såsom synnerligen angeläget att mera definitiva och mera

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

13

samlade insatser än hittills skola kunna bli möjliga i syfte att förbättra

läget inom den husliga utbildningssektorn, har utskottet likväl icke ansett

sig böra biträda motionärernas yrkande i vidare mån än att utskottet förordar,

att riksdagen i skrivelse till Kungi. Maj:t anhåller att förslag i ämnet

förelägges riksdagen så snart detta från olika för frågans bedömande föreliggande

synpunkter befinnes möjligt.

Utskottet tillstyrker bifall till departementschefens förslag om att elevavgifterna

i skolköks-, lanthushålls-, handarbets- och barnavårdslärarinnekursema

vid de husliga seminarierna från och med nästa läsår successivt

slopas och att seminarierna i den omfattning som föreslagits kompenseras

för detta inkomstbortfall genom en ökning av de statliga driftkostnadsbidragen.

I detta sammanhang torde böra uppmärksammas, att riksdagen i

vad gäller Fredrika Bremer-förbundets lanthushållsseminarium på Rimforsa

i enlighet med Kungl. Maj:ts därom i annat sammanhang framlagda förslag

medgivit avgiftsfrihet för elever, som genomgå utbildning därstädes

(Rskr 1959: 9). Utskottet har icke heller något att erinra mot förslaget

om att intagningen av elever till seminariernas skolköks- och handarbetslärarinnekurser

likaledes från och med nästa läsår skall ske centralt

genom skolöverstyrelsens försorg. I anledning av vad i motionerna I: 397

och IT: 481 påyrkats med avseende på dels slopande av elevavgifterna

vid ekonomiföreståndarinnekurserna vid fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala, dels ock central intagning av elever till ekonomiföreståndarinnekurser

får utskottet framhålla, att goda skäl i och för sig synas tala för

ifrågavarande förslag. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t tager dessa

spörsmål under omprövning.

I de sist behandlade motionerna har tillika hemställts, att den nuvarande

ettåriga utbildningstiden för ekonomiföreståndarinnor skulle förlängas till

två år. Utskottet, som icke är berett att tillstyrka bifall till vad motionärerna

sålunda föreslagit, vill understryka vad departementschefen uttalat

i anledning av en framställning i samma syfte från styrelsen för fackskolan

i Uppsala, nämligen att en förlängning av nämnda utbildning — vilken förordats

av 1953 års lärarinnentbildningskommitté — borde prövas i samband

med ställningstagandena i övrigt till kommitténs förslag.

Emot departementschefens förslag om förstärkning av anslagsmedlen till

avlöningar vid statens skolköksseminarium har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 397 och II: 481, i vad de avse utbildningstiden

för ekonomiföreståndarinnor, icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionerna I: 397 och II: 481, i vad de avse intagningen

av elever till ekonomiföreståndarinnekurser, icke må

av riksdagen bifallas;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

III. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för statens skolköksseminarium,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 155 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 1 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 241 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 45 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............... 2 800

Summa kronor 446 000

c) till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kronor;

IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 396

och II: 480, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag

rörande ytterligare förbättring av lärarutbildningen m. m.

på det husliga området.

2:o) Statens skolköksseminarium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 16 och 17), vilket innebär en anslagshöjning

med 28 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium: Omkostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 68 000 kronor.

3:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 17 och 18), vilket innebär en

anslagshöjning med 123 500 kronor, och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 1 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 397 och II: 481, i vad de

avse elevavgifterna vid ekonomiföreståndarinnekurserna

vid fackskolan, till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag

av 1 030 600 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959 15

4:o) Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 18 och 19), vilket innebär dels bemyndigande

för Kungl. Maj:t att medge kostnadsfri upplåtelse av mark

för tillbyggnad av seminariet, dels en anslagshöjning med 52 600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad departementschefen

förordat, för tillbyggnad av seminariet

för huslig utbildning i Umeå medgiva, att till Västerbottens

läns landsting kostnadsfritt med nyttjanderätt upplåtes

ytterligare erforderligt område av folkskoleseminariets

i Umeå tomt;

b) till Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 430 600

kronor.

5:o) Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 19 och 20), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

187 000 kronor.

6:o) Bidrag till vissa handarbetsseminarier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 6, s. 20—22), vilket innebär en anslagshöjning med

111 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa handarbetsseminarier

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

357 600 kronor.

Stockholm den 5 maj 1959

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ivar Johansson,

Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Anders Johansson,

Kaijser och Nestrup; samt

från a n d r a kammaren: herrar Åkerström, Petterson i Degerlbrs, Malmborg,

Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson i

Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården,

fröken Elmén, fröken Karlsson, herr Hcckschcr och fröken Vinge.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959

Reservationer

vid punkten 1 (Statens skolköksseminarium: Avlöningar) av

a) fru Wallentheim

b) herr Kaijser

c) fröken Elmén

d) fröken Karlsson

e) fröken Vinge.

Ivar Hasggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959

590945

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till seminarier för huslig utb a1 i texten