Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till seminarier för huslig utbildning jämte i ämnet väckta motioner.
1959-05-05 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till seminarier för huslig utbildning jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
1
Nr 88
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln
till seminarier för huslig utbildning jämte i
ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,
punkt 187, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, beräkna vissa anslag för budgetåret 1959/60 till seminarier för huslig
utbildning, har Kungl. Maj:t i propositionen nr 48, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
16 januari 1959, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 under
åttonde huvudtiteln anvisa
till Statens skolkölcsseminarium: Avlöningar ett förslagsanslag av 446 000
kronor,
till Statens skolköksseminarium: Omkostnader ett förslagsanslag av
68 000 kronor,
till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ett förslagsanslag
av 1 030 600 kronor,
till Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå ett förslagsanslag
av 430 600 kronor,
till Göteborgs skolköksseminarium ett förslagsanslag av 187 000 kronor,
samt
till Bidrag till vissa handarbetsseminarier ett förslagsanslag av 357 600
kronor.
l:o) Statens skolköksseminarium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 1, s. 2—15 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 16 januari 1959) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1959/60, vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens skolköksseminarium,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för statens skolköksseminarium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetaret 1959/60,
dels ock till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kronor.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 88
2
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
I samband med utskottets behandling av Kungl. Maj:ts förslag under
förevarande punkt, under vilken punkt upptagits vissa för samtliga seminarier
för huslig utbildning gemensamma frågor, har utskottet förehaft
följande motioner med anknytning till dessa frågor, nämligen
dels motionerna I: 396 och II: 480 av fru Hamrin-Thorell ra. fl. samt fröken
Olsson ra. fl., i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 48 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa att förslag angående lärarutbildningen på det husliga området
i anslutning till 1953 års lärarinneutbildningskommittés betänkande
förelägges 1960 års riksdag,
dels motionerna I: 397 och II: 481 av fru Svenson ra. fl. och fru Kristensso?i
ra. fl., i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
1. att utbildningstiden för ekonomiföreståndarinnor förlängs från nuvarande
ett år till två år, med början höstterminen 1959 vid statens skolköksseminarium
i Stockholm och vårterminen 1960 vid fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala,
2. att elevavgifterna vid ekonomiföreståndarinnekurserna vid fackskolan
för huslig ekonomi Uppsala slopas med början vårterminen 1960,
3. att intagningen av elever till ekonomiföreståndarinnekurser fr. o. m.
läsåret 1959/60 skall ske centralt genom skolöverstyrelsens försorg efter
samråd med seminarierektorerna.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 396 och II: 481.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Skolöverstyrelsen har framhållit följande rörande lärarbristen på
det husliga området.
För närvarande råder större brist på lärarinnor på det husliga området
än någonsin tidigare. Under läsåret 1957/58 har exempelvis 39 icke behöriga
lärarinnor i hushållsgöromål (hemkunskap) haft anställning med full
tjänstgöring. De med mindre omfattande tjänstgöring — klasslärare, som
handhar sådan undervisning ej medräknade — uppgår till minst 100. Lokalerna
för de flesta av ifrågavarande seminarier är också omoderna och otillräckliga,
varför ett tillräckligt antal lärarinnor ej kan utbildas med den
nuvarande organisationen.
Då det ej torde vara lika uppenbart, att det är brist på barnavårdslärarinnor
som på lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, må därom
särskilt framhållas följande. Inom de allmänna skolorna, särskilt vid enhetsskolan,
men också vid de kommunala flickskolorna, ökar behovet av barnavårdslärarinnor.
Skolor för yrkesundervisning har stort behov av dessa
lärarinnor. För närvarande kan exempelvis planerade kurser för utbildning
av barnsköterskor ej starta. Vidare behöves barnavårdslärarinnor till kurser
för mödrar och inom det frivilliga folkbildningsarbetet. Vid en del skolor
kan sjuksköterskor med utbildning i barnavård meddela undervisning.
Men i stor utsträckning handhaves denna undervisning av icke kompetenta
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
3
lärare. Detta är i hög grad beklagligt, då det är av stor vikt, att ungdomar
får kvalificerad undervisning i detta viktiga ämne. Svenska barnavårdslärarinnornas
förening har också i underdånig skrivelse den 12 februari
1958 framhållit det stora behovet av barnavårdslärarinnor.
Överstyrelsen har med hänsyn till nuvarande lärarinnebrist och seminariernas
begränsade lokalutrymmen ansett sig böra framlägga ett förslag till
största möjliga intagning läsåret 1959/60 i kurser med nuvarande utbildningsgång.
Förslaget framgår av följande sammanställning.
Seminarium
Statens skolköksseminarium
Fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala..............
Seminariet för huslig utbildning
i Umeå..............
Göteborgs skolköksseminarium
.....................
Nordenfeltska skolans handarbetsseminarium
i Göteborg
Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm ....
Summa nyintagna elever 1959
/1960
1 1
•o 0) .
U
1 1 Q)
1 <3
2
3-gs-S
Js.3-S
^•xacs
O rt ä w
öä
§= ås
te g
38
(48)
48
18
24
(32)
(18)
(24)
32
24
(32)
(24)
16
(32)
28
(42)
42
(28)
134
18
118
(144)
(18)
(118)
Barnavårds- lärarinne- kurser
(3 år)
Förberedande
skolkökslära- rinnekurser
(1 år)
Ekonomi- förestånda- rinnekurser
(1 år)
40
(28)
14
(14)
24
(12)
16
(34)
16
(16)
32
(32)
16
( 0)
24 104 30
(12) (94) (30)
Anm.: Siffrorna inom parentes anger intagningen 1958/59.
Bland de för seminarierna gemensamma frågorna har överstyrelsen även
upptagit förslag om central intagning av elever och om s 1 opande
av elevavgifter i vissa kurser. Överstyrelsen har föreslagit,
att terminsavgifterna vid seminarierna slopas från och med läsåret
1959/60 för i lärarinnekurser nyintagna elever. För kompensation av det
inkomstbortfall, som härigenom uppkommer, har under de särskilda anslagspunkterna
föreslagits uppräkning av driftkostnadsbidragen. Överstyrelsen
har vidare föreslagit, att överstyrelsen skall få i uppdrag att handha
central intagning av elever till utbildning av skolköks- och slöjdlärarinnor
till de kurser, som taga sin början läsåret 1959/60. Om dessa förslag inhämtas
av överstyrelsens framställning vidare följande.
4
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
Vid överstyrelsens utredning om antalet sökande till skolkökslärarinnekurserna
visade det sig, att det stora flertalet sökande anmälde sig till flera
seminarier samtidigt. 436 ansökningar insändes nämligen av de 197 sökandena.
Detta bereder givetvis seminarierna stora svårigheter. Många elever
antages till två eller flera seminarier. Återbud och inkallelse av reserver blir
följden. Reserverna i sin tur kan ha vunnit inträde vid annat seminarium.
Likartat är förhållandet vid intagning av elever i slöjdlärarinnekurserna.
Det vore således mest ändamålsenligt med central intagning av elever till
dessa båda utbildningslinjer. Starkt önskemål härom har uttalats från
seminarierna. Då fackskolan är den enda läroanstalt, som utbildar barnavårdslärarinnor,
och den enda under överstyrelsens inseende, som utbildar
lanthushållslärarinnor, vill överstyrelsen icke för närvarande föreslå central
intagning av elever till dessa kurser.
Vid statens skolköksseminarium och seminariet för huslig utbildning i
Umeå är utbildningen avgiftsfri i lärarinnekurserna. Så är ej fallet vid övriga
seminarier. En förutsättning för central intagning är emellertid, att elevavgifterna
slopas i lärarinnekurserna vid samtliga seminarier. Det vore
dessutom i och för sig skäligt, att undervisningen vid dessa seminarier liksom
vid folkskoleseminariema vore avgiftsfri.
Av följande sammanställning framgår avgifternas storlek för varje elev
och det beräknade inkomstbortfallet vid seminarierna, om avgifterna slopas
för de elever, som tages in i lärarinnekurser under läsåret 1959/60.
Elevavgifter
Inkomst-
per år och
minskning vid
Statens skolköksseminarium i Stock-
elev/kronor
seminarierna
holm ............................
Fackskolan för huslig ekonomi i Upp- sala:
Skolkökslärarinnekurs ............
460 o. 4201 |
Lanthushållslärarinnekurs.........
440 o. 410 1
37.200
Handarbetslärarinnekurs..........
455 o. 420 1
Barnavårdslärarinnekurs..........
195 o. 235 >
Seminariet för huslig utbildning i Umeå
—
—
Göteborgs skolköksseminarium ......
Nordenfeltska skolans handarbetssemi-
250
4.000
narium i Göteborg.................
Eneroths högre handarbetsseminarium
50 eller 1002
2.500
i Stockholm .......................
500 o. 6001
21.000
Summa kronor
64.700
1 De först angivna siffrorna avser första året, övriga följande år.
2 25 kronor per termin för elev skriven i Göteborg; 50 kronor för annan elev.
Om ej endast de nyintagna eleverna utan eleverna i samtliga årskurser i
lärarinneutbildningen befriades från avgifter, skulle den sammanlagda inkomstminskningen
vid seminarierna öka till 138 000 kronor. Om därjämte
ekonomiföreståndarinnekurserna skulle vara avgiftsfria, skulle inkomsterna
minska med ytterligare 8 200 kronor. Ur rättvisesynpunkt vore det enligt
överstyrelsens mening motiverat, att på en gång undervisningen bleve avgiftsfri
vid samtliga här ifrågavarande lärarinnekurser och ekonomiföreståndarinnekurserna.
Med hänsyn till det ekonomiska läget begränsar dock
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959 5
överstyrelsen för budgetåret 1959/60 sitt förslag om elevavgifternas slopande
på sätt förut angivits.
I detta sammanhang har överstyrelsen redovisat ett från styrelsen för
fackskolan i Uppsala framfört förslag om förlängning av ekonomiföreståndarinneutbildningen
till tvåårig, i enlighet med lärarinneutbildningskommitténs
förslag, redan vid den kurs, som börjar i januari 1959. Överstyrelsen
har emellertid funnit frågan om förlängning av denna utbildning
böra prövas i samband med ställningstagandet till kommitténs betänkande.
Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid behandlingen
i föregående års statsverksproposition av frågor om anslag till seminarierna
för huslig utbildning berörde det av 1953 års lärarinneutbildningskommitté
avlämnade betänkandet »Lärarutbildningen på det husliga området» (SOU
1957: 28). Han anförde då, att de av kommittén framlagda förslagen krävde
ytterligare överväganden i åtskilliga hänseenden och att han därför icke
var beredd att förorda, att proposition i anledning av nämnda förslag förelädes
1958 års riksdag. Under det gångna året ha, framhåller departementschefen,
de många och skiftande problem, som möta på detta område, varit
föremål för en ingående prövning och bearbetning inom ecklesiastikdepartementet.
Det har emellertid med hänsyn till rådande statsfinansiella läge,
enligt departementschefen, icke visat sig möjligt att nu bereda utrymme för
några mera genomgripande åtgärder inom denna sektor av lärarutbildningen.
Även om departementschefen alltså inte kan förorda framläggande till innevarande
års riksdag av något reformförslag i anslutning till lärarinneutbildningskommitténs
betänkande, säger han sig dock ämna föreslå förbättringar,
vilka tillsammans med de senare årens åtgärder för ökad utbildningskapacitet
och ökat ekonomiskt stöd från statens sida åt de icke statliga
seminarierna innebära icke oväsentliga insatser på området.
Departementschefen behandlar härefter översiktligt vissa för seminarierna
gemensamma frågor och framhåller därvid i huvudsak följande.
En ökning av utbildningskapaciteten måste i rådande läge anses vara den
mest angelägna uppgiften. Möjligheterna till ökad elevintagning är emellertid
beroende av seminariernas lokalresurser. Dessa är överlag knappa,
men vissa förbättringar är här att förvänta. Statens skolköks seminarium
i Stockholm, som hittills varit inrymt i förhyrda lokaler dels vid Götgatan,
dels vid Katarinavägen, kommer redan under innevarande termin att få
lämna lokalerna vid Katarinavägen men seminariet beredes därvid plats i
nyinredda utrymmen vid Stora Nygatan. Seminariets nuvarande lokalyta
kommer i samband därmed att ökas med omkring 500 m2, vilket medför
möjligheter till ökad elevintagning och en viss förbättring i övrigt av
seminariets standard.
Vid fackskolan i Uppsala, som under senare tid fått sina lokalresurser vid
huvudanstalten något ökade, upptages en del av tillgängliga utrymmen av
annan undervisning än lärarutbildning. — Innan yrkesutbildningen inom
den husliga sektorn i Uppsala kommer till stånd i sådan utsträckning att
6
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
lärarinneelevernas övningar beträffande vuxenundervisning kan förläggas till
skolor utanför fackskolan och vidare stadens resurser för undervisningen i
hushållsgöromål förbättrats, torde man knappast kunna räkna med att fackskolan
inom sina nuvarande lokaler i någon större utsträckning skall kunna
omfördela sin utbildningsverksamhet så att lärarutbildningen ökas, vilket
synes beklagligt under den rådande lärarbristen. Inte mindre besvärlig ter
sig lokalsituationen i fråga om barnavårdslärarutbildningen vid fackskolan;
vissa tidigare planer på ett kommunalt spädbarnsdaghem — som avsågs
samarbeta med fackskolan och därvid ersätta fackskolans eget, i mycket
bristfälliga lokaler inrymda daghem — har hittills ej förverkligats.
Seminariet för huslig utbildning i Umeå, vars huvudman är landstinget i
Västerbottens län, disponerar i enlighet med beslut av 1951 års riksdag för
sin nuvarande byggnad avgiftsfritt och med nyttjanderätt ett område av
folkskoleseminariets i Umeå tomt. Byggnaden är ansluten till den i folkskoleseminariet
inrymda värme- och elcentralen, varifrån värme och elström
med stöd av beslut av 1953 års riksdag kostnadsfritt erhålles. Landstinget
har nu under hösten 1958 — med hänsyn till behovet av ökad utbildningskapacitet
och den nuvarande överbeläggningen vid seminariet med omfattande
kvällstjänstgöring för lärarna — beslutat att uppföra en tillbyggnad
till den nuvarande seminariebyggnaden. Vid byggnadsfrågans behandling
inom landstinget har uttalats, att man förutsätter att landstinget erhåller
kompensation för de årliga kostnaderna genom en ytterligare uppräkning
av de statliga bidragen eller på annat sätt. En utökning av Umeåseminariets
lokalresurser genom den sålunda planerade tillbyggnaden synes mig
mycket angelägen. För den avsedda tillbyggnaden torde emellertid, enligt
vad som framkommit vid förberedande kontakter mellan representanter
för landstinget och berörda statliga organ, den nu av seminariet disponerade
delen av folkskoleseminarietomten komma att behöva utökas. Enligt
vad jag under hand inhämtat har byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen
funnit en sådan utvidgning möjlig även med hänsyn till folkskoleseminariets
framtida behov. Bemyndigande torde med hänsyn härtill böra lämnas
Kungl. Maj: t att för den nu planerade tillbyggnaden — liksom även för
eventuella i framtiden aktualiserade tillbyggnadsetapper —■ medge kostnadsfri
upplåtelse till landstinget av ytterligare erforderligt område av
ifrågavarande tomtmark, under de villkor Kungl. Maj:t finner skäligt
bestämma. Jag förutsätter vidare att, därest riksdagen inte har något att
erinra däremot, seminariet även i fråga om tillbyggnad, som anslutes till
folkskoleseminariets värme- och elcentral, skall kunna kostnadsfritt erhålla
värme och elkraft; kostnaderna kommer därvid att belasta folkskoleseminariernas
omkostnadsanslag. Den av landstinget angivna förutsättningen
beträffande tillbyggnaden föranleder ingen erinran från min sida. När den
nu aktuella tillbyggnaden av Umeåseminariet genomförts, kan enligt gjorda
uttalanden elevantalet där öka från nuvarande 136 till 216. Med hjälp
av vissa provisoriska anordningar blir det emellertid möjligt att redan vid
den intagning, som äger rum hösten 1959, i viss utsträckning öka elevantalet.
Vid Göteborgs skolköksseminanum torde för närvarande lokalökningar
kunna ske endast i mycket begränsad omfattning inom den folkskoleanläggning,
där seminariet är inrymt. Om genom tillskott av lokaler på annat
håll provisoriskt någon förbättring kan ske, synes ovisst. Skolöverstyrelsen
har dock i sin anslagsframställning ansett sig böra räkna med vissa höjda
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
7
lokalkostnader i samband med en ökning av seminariets totala elevantal
för läsåret 1959/60.
Handarbetsseminariet vid Nordenfeltska skolan i Göteborg, som redan
nu har sina lokaler splittrade på tre håll i staden, torde, enligt vad som
under hand inhämtats, ha möjligheter att erhålla ytterligare utrymme. —
Skolöverstyrelsen räknar vidare med att Andrea Eneroths handarbetsseminarium
i Stockholm genom överstyrelsens förmedling skall kunna erhålla
en viss lokalökning, som möjliggör större elevintagning.
Skolöverstyrelsen har vid uppgörande av förslag till elevintagning
läsåret 1959/60 sökt tillvarata möjligheterna till ökad intagning. Undersökningar
inom ecklesiastikdepartementet utvisar, att vissa ytterligare ökningar
av antalet elevplatser torde vara möjliga. —
Då man i vad avser utbildningen av skolkökslärarinnor under alla omständigheter
torde böra räkna med att intagning enligt nuvarande utbildningsgång
i tvåårig skolkökslärarinnekurs kommer att ske även läsåret
1960/61, får antalet elevplatser i den obligatoriska förberedande skolkökslärarinnekursen
nu ej göras alltför litet. Samtidigt är det givetvis
angeläget, att man i lärarinnekurserna i största möjliga utsträckning bereder
plats för dem, som nu uppfyller kraven på förutbildning, och därmed
når en snabbare verkande ökning av examinationen. Den av överstyrelsen
gjorda avvägningen av antalet elevplatser i lärarinnekurserna
och de förberedande kurserna vid de olika seminarierna, vilken i jämförelse
med förhållandena under innevarande läsår innebär en minskning
med 10 elever till 134 i lärarinnekurserna och en lika stor ökning till
104 i de förberedande kurserna, synes mig böra följas, dock med den mindre
avvikelsen att vid seminariet i Umeå elevantalet i lärarinnekursen bör
kunna ökas från 32 till 36. I detta sammanhang vill jag framhålla, att under
rådande förhållanden några enhetliga regler för i vilken utsträckning
undervisning får ske med mindre elevgrupper, inte kan följas. Det torde,
såsom i viss mån redan tillämpats, få ankomma på överstyrelsen att avgöra
denna fråga från fall till fall med beaktande av föreliggande lokalförhållanden
och angelägenheten av att utbildningskapaciteten hålles så hög
som möjligt. — Någon elevökning vid statens skolköksseminarium utöver
vad skolöverstyrelsen förordat anser jag mig ej böra räkna med. Vid nästa
års budgetbehandling torde bättre kunna överblickas vilken kapacitet seminariet
med det ökade lokalbeståndet i fortsättningen kan hålla. Beträffande
Göteborgs skolköksseminarium innebär den föreslagna intagningen,
att seminariets totala elevantal ökar från 48 till 64. Det är önskvärt att
detta högre elevantal kan hållas även följande år, men det synes med
hänsyn till seminariets besvärliga lokalförhållanden ännu ovisst om så
kan ske.
Det sammanlagda antalet nyintagna elever i skolkökslärarinnekurserna
och de förberedande skolkökslärarinnekurserna skulle, enligt vad jag här
förordat, för nästa läsår sålunda komma att kunna bibehållas vid innevarande
läsårs nivå och till och med öka något. För att situationen skall
ytterligare förbättras vill jag emellertid vidare, efter vissa kontakter med
av frågan berörda parter, såsom en engångsåtgärd förorda att för det kommande''
budgetåret anvisas medel för anordnande av en ettårig lärarutbildningskurs
för ekonomiföreståndarinnor. Avsikten med en sådan kurs skulle
vara atl tillvarata den utbildning med inriktning på storkök, som ekonomiföreståndarinnorna
redan har, och komplettera denna med en till över
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
vägande delen pedagogisk utbildning för att därmed få fram en grupp
lärare lämpade att undervisa vuxna elever främst vid kurser för utbildande
av storkökspersonal inom yrkesutbildningen. Behovet av lärarkraft för
utbildning av storkökspersonal blir nämligen allt mer framträdande och
med den nuvarande sparsamma tillgången på skolkökslärarinnor synes den
här föreslagna lärarutbildningskursen för ekonomiföreståndarinnor kunna
ge ett värdefullt tillskott. Intresse för deltagande i utbildningen torde finnas
och det synes vidare inte osannolikt, att rekryteringen till denna utbildning
skulle kunna till en del ske bland för närvarande icke yrkesverksamma
kvinnor med ekonomiföreståndarinneutbildning och bland ekonomiföreståndarinnor,
som i någon utsträckning redan nu ägnar sig åt undervisning;
åtgärden skulle alltså ej i nämnvärd grad behöva inverka minskande
på den nu inom yrket verksamma ekonomiföreståndarinnekåren. Vad
som utöver ekonomiföreståndarinneutbildningen bör krävas för tillträde till
kursen, exempelvis i fråga om föregående tjänstgöring, torde få avgöras
av skolöverstyrelsen efter samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning.
I samma ordning torde den närmare utformningen av kursen böra bestämmas.
Jag räknar med att utbildningen skall vara avgiftsfri. Antalet
kursdeltagare torde böra hålla sig omkring tolv; om antalet för tillträde
till kursen godkända sökande visar sig understiga åtta, torde frågan om
kursens igångsättande böra underställas Kungl. Maj:t, som därvid bör
vara oförhindrad att överväga utbyte av denna kurs mot en extra avdelning
inom den ordinära skolkökslärarinneutbildningen. Den föreslagna kursen
torde enligt vad jag inhämtat kunna anordnas vid fackskolan i Uppsala,
som för detta ändamål bör erhålla bidrag av statsmedel till lärarlöner m. m.
enligt samma normer som gäller för övrig lärarutbildning vid fackskolan
jämte en ökning av bidraget till driftkostnader. De föreskrifter i övrigt,
som kan befinnas erforderliga beträffande den föreslagna utbildningen och
därmed sammanhängande spörsmål, torde få meddelas av Kungl. Maj:t.
— Att utrymme för här ifrågavarande utbildning enligt gjorda beräkningar
torde kunna beredas vid fackskolan sammanhänger bland annat med att
jag, i likhet med skolöverstyrelsen, ansett mig icke böra biträda det från
fackskolans styrelse framförda önskemålet om en förlängning, i enlighet
med vad lärarinneutbildningskommittén förordat, av ekonomiföreståndarinneutbildningen
till tvåårig från och med den intagning, som äger rum
vid fackskolan innevarande vårtermin. Såsom överstyrelsen anfört bör frågan
om en förlängning av nämnda utbildning prövas i samband med ställningstagandena
i övrigt till kommitténs förslag.
Bristen på lärare inom den husliga sektorn är för närvarande kanske
mest markerad i fråga om lärare i kvinnlig slöjd. — Efter de ytterligare
undersökningar om utvidgningsmöjligheterna, som numera skett, anser
jag mig kunna räkna med en större elevintagning läsåret 1959/60 än
den av skolöverstyrelsen beräknade. Sålunda torde, som tidigare antytts,
vid seminariet i Umeå redan hösten 1959, innan den planerade tillbyggnaden
kommit till stånd, med hjälp av provisoriska anordningar elevintagningen
kunna ökas från 24 till 36. Vidare torde man vid Nordenfelts
handarbetsseminarium ha förutsättningar att åstadkomma en sådan
lokalökning, att intagningen även hösten 1959 kan omfatta 42 elever i
stället för av överstyrelsen beräknade 28. Det synes inte heller uteslutet,
att intagningen där kan ytterligare höjas till 56 elever, något som i nuvarande
bristsituation är i hög grad önskvärt. Då jag i fråga om fackskolan
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
9
i Uppsala och Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm ansluter
mig till överstyrelsens beräkning av en intagning av 24 respektive 42 elever,
skulle, med den nyss angivna maximala intagningen vid Nordenfelts
handarbetsseminarium, det totala antalet nyintagna elever i handarbetslärarinnekurser
nästa läsår kunna uppgå till 158.
Jag vill i detta sammanhang erinra om det av riksdagen föregående år
åt Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet att vidtaga erforderliga åtgärder
för genomförande av sådana ytterligare ökningar av elevintagningen i handarbetslärarinnekurser
i anslutning till befintliga seminarier, som kan visa
sig möjliga. Det torde även böra vara Kungl. Maj:t obetaget att medge omfördelning
mellan seminarierna av de nu beräknade intagningsavdelningarna
och särskilda medelsanvisningar härför, om så skulle visa sig erforderligt
för ett genomförande av högsta möjliga totala intagningskapacitet.
Skolöverstyrelsens förslag om en fördubblad intagning nästa läsår i
bamavårdslärarinnekursen vid fackskolan anser jag mig böra biträda. Denna
ökning från 12 till 24 elever kan genomföras endast som en engångsåtgärd
och genom anlitande i betydligt ökad omfattning av sjukhus och
barnavårdande institutioner i Stockholm.
Vid de medelsberäkningar, som departementschefen i det följande under
respektive anslagsrubriker redovisar, utgår departementschefen från att
elevintagningen läsåret 1959/60 i de här berörda kurserna blir den av
honom beräknade. Det ökade elevantalet föranleder därvid bland annat
en uppräkning av bidragen till driftkostnader vid de icke statliga seminarierna.
Bland de för seminarierna gemensamma frågorna har, såsom tidigare
redovisats, skolöverstyrelsen upptagit vissa förslag om slopande av
elevavgifter och om central elevintagning. Departementschefen
ansluter sig för egen del till vad överstyrelsen i dessa hänseenden
föreslagit. Departementschefen förordar sålunda, att nu utgående elevavgifter
i skolkökslärarinnekurser, lanthushållslärarinnekurser, handarbetslärarinnekurser
och barnavårdslärarinnekurser från och med läsåret 1959/60
successivt slopas, med början nämnda läsår för de i första årskursen av
respektive utbildning nyintagna eleverna, och att seminarierna kompenseras
för detta inkomstbortfall genom en ökning av de statliga driftkostnadsbidragen.
Överstyrelsen har beräknat den sammanlagda anslagsökningen
för denna åtgärd —■ vilken ej berör statens skolköksseminarium och
seminariet i Umeå, där inga avgifter upptages av eleverna i lärarinnekurserna
— till 64 700 kronor. Vid beräkningen av kostnaderna för den elevökning
utöver överstyrelsens förslag, som departementschefen i det föregående
förordat, har hänsyn tagits även till inkomstbortfallet på grund
av slopade elevavgifter. Den förordade avgiftsfriheten torde, framhåller
departementschefen, böra genomföras jämväl för elever, som genomgå
lanthushållslärarinneutbildning vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
på Rimforsa; Kungl. Maj:t torde enligt departementschefen
i anslutning härtill böra äga medge en ökning av det bidrag till
driftkostnader, som eljest skulle utgå till seminariet ur det under nionde
huvudtiteln uppförda anslaget till Understöd åt lanthushållningsseminariet
ä Rimforsa. I enlighet med överstyrelsens förslag förordar departementschefen
vidare, att intagningen av elever till seminariernas skolkökslärarinnekurser
och handarbetslärarinnekurser i fortsättningen sker centralt genom
överstyrelsens försorg efter samråd med seminariercktorerna, med tillämp
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
ning redan vid den elevintagning som äger rum till läsåret 1959/60. Enligt
vad som under hand upplysts, kan arbetet med den centrala intagningen
genom vissa särskilda anordningar genomföras utan ökade personalkostnader
för överstyrelsen.
Vad slutligen angår förevarande anslag till avlöningar vid
statens skolköksseminarium föreslår departementschefen i enlighet
med förslag av skolöverstyrelsen att anslaget för nästa budgetår ökas
med i runt tal 62 000 kronor enligt följande sammanställning.
1. Automatisk ökning på grund av ökad elevintagning hösten
1958 ................................................ + 50 250
2. Miskning på grund av minskad intagning i lärarinnekursen — 19 300
3. Kostnader för större intagning i förberedande lärarinnekursen
................................................. -f 28 850
4. Minskning i anslutning till utbyte av en ordinarie tjänst i
kvinnlig slöjd mot en i hushållsgöromål.................. — 1 000
5. Höjning av arvodet till en laboratorieföreståndare (nu 300) -f- 200
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter............ -f- 2 800
Summa ökning kronor 61 800
Avrundat 62 000
I motionerna I: 396 och II: 480 har anförts bland annat följande.
I drygt 20 år har frågan om utbildning av lärarinnor på det husliga området
varit föremål för utredning. Med utbildningen sammanhängande frågor
har sålunda ingående undersökts av den osvaldska kommittén rörande
utbildningen av lärarinnor inom det husliga området (SOU 1950: 46). Detta
betänkande föranledde ingen åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. 1953 tillsattes
i stället lärarinneutbildningskommittén för att verkställa en översyn och
omprövning av den tidigare utredningens utbildnings- och organisationsprogram.
Lärarinneutbildningskommitténs betänkande om lärarutbildningen
på det husliga området avlämnades i juli 1957 (SOU 1957: 28).
Under den långa tid som nu ifrågavarande utbildning utretts har bristen
på lärarinnor fortlöpande accentuerats, och situationen är i dag på vissa
områden synnerligen besvärande. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår
har skolöverstyrelsen framhållit, att bristen på lärarinnor är större än
någonsin. Under läsåret 1957/58 hade exempelvis 39 icke behöriga lärarinnor
i hushållsgöromål (hemkunskap) haft anställning med full tjänstgöring.
De med mindre omfattande tjänstgöring uppgick till minst 100. Lika färska
uppgifter synes icke föreligga för slöjdlärarinnornas del, men enligt vad
lärarinneutbildningskommittén redovisat skulle inom folkskolan läsåret
1954/55 den tjänstgöring, som då uppehölls av icke behöriga personer i
egenskap av timlärare, kunna beräknas till cirka 450 ordinarie eller extra
ordinarie tjänster med minst 15 veckotimmars tjänstgöring. Härtill skall
sedan Jäggas den brist på slöjdlärarinnor, som finns inom de högre skolorna.
Även inom andra grenar av det husliga området som t. ex. yrkesundervisningen
och barnavårdsundervisningen är bristsituationen påfallande.
Med hänsyn till rådande läge har man haft anledning hysa förhoppningar
att lärarinneutbildningskommitténs förslag snart skulle förverkligas och
att proposition i anledning härav skulle framläggas. Så har emellertid inte
blivit fallet. —
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
11
Det är inte bara examinationen som måste öka — något som i större
utsträckning först kan ske genom en reell utbyggnad av seminarieorganisationen.
Även utbildningen av dessa lärarinnor måste snarast effektiviseras
och moderniseras. Man behöver bara erinra om vilka stora ekonomiska värden
de svenska husmödrarna har att förvalta för att rätt förstå vad en god
utbildning betyder för de enskilda hemmens ekonomi samt i sista hand för
hela samhällsekonomien. En efter moderna krav anpassad huslig utbildning
är härvidlag den bästa ränteavkastningen. Vi anser därför att det är
ett samhällsintresse, att förslag snarast förelägges riksdagen om reformerad
utbildning för lärarinnor inom det husliga området.
Till stöd för de i motionerna I: 397 och II: 431 framställda yrkandena har
åberopats bland annat följande.
I proposition nr 48 har Kungl. Maj:t bland annat föreslagit viss utökning
av utbildningskapaciteten vid seminarierna för huslig utbildning samt därjämte
som en engångsåtgärd anordnandet av en ettårig lärarutbildningskurs
för ekonomiföreståndare i syfte att därmed främst stärka yrkesundervisningens
lärarresurser för utbildning av storkökspersonal. Även om dessa
åtgärder i och för sig är att hälsa med tillfredsställelse, är det dock beklagligt,
att Kungl. Maj:t ej nu ansett det möjligt att med hänsyn till rådande
statsfinansiella läge bereda utrymme för några mera genomgripande åtgärder
inom detta område av lärarutbildningen. —
Det är beklagligt, att vid fördelningen av under ifrågavarande huvudtitel
tillgängliga medel den under alltför många år eftersatta husliga utbildningen
ej getts den prioritet, som den enligt vår uppfattning bort åtnjuta.
En sektor inom denna utbildning är emellertid speciellt eftersatt, nämligen
ekonomiföreståndarinneutbildningen, vilken utan mera betydande
kostnadsökningar nu bort kunna bli föremål för en länge önskad modernisering.
Den nuvarande ekonomiföreståndarinneutbildningen har frånsett vissa
smärre justeringar varit oförändrad ända sedan yrkesutbildningskurser för
ekonomiföreståndare startade år 1918, under det att exempelvis skolkökslärarinnomas
utbildning förlängts och förbättrats såväl 1943 som 1944.
Från flera håll, inte minst från ekonomiföreståndarna själva, har under en
följd av år framhållits, att det är av allra största vikt, att ekonomiföreståndarinneutbildningen
förbättras och anpassas efter den moderna tidens
krav. —
1953 års lärarinneutbildningskommitté har i betänkande angående lärarutbildningen
på det husliga området uppmärksammat behovet av en förlängd
utbildning av ekonomiföreståndare. Utredningen har sålunda föreslagit
en tvåårig seminarieutbildning av denna kår. Detta förslag har icke
mött någon principiell kritik utan har av samtliga remissinstanser hälsats
med tillfredsställelse.
Mot bakgrunden av remissinstansernas positiva uttalanden synes inga
andra skiil än möjligen ekonomiska tala för att låta frågan om en förlängning
av ekonomiförest andarinneutbildningen prövas först i samband med
ställningstagandena i övrigt till lärarinneutbildningskommitténs förslag.
Skulle det av ekonomiska skäl ej vara möjligt att tillgodose såväl önskemålet
om lärarutbildningskurs för ekonomiföresåndare som den 2-åriga
ekonomiföreståndarinnoutbildningen, synes det oss uppenbart, att man bort
ge den 2-åriga ekonomiföreståndarinneutbildningen företräde. Vi anser därför,
att Kungl. Maj:t i stället för lärarutbildningskurs för ekonoiniförestån
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
dåre hade bort föreslå riksdagen att besluta om en 2-årig ekonomiföreståndarinneutbildning
vid statens skolköksseminarium i Stockholm med början
hösten 1959 och vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala från och med
vårteminen 1960.
Det framstår också såsom angeläget, att eleverna vid ekonomiföreståndarkursen
vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala medges avgiftsbefrielse
i likhet med vad som redan nu gäller för eleverna vid ifrågavarande
kurser vid statens skolköksseminarium i Stockholm och i likhet med vad
som i propositionen föreslås för elever vid skolkökslärarinnekurser, lanthushållslärarinnekurser,
handarbetslärarinnekurser och barnavårdslärarinnekurser.
Det vore även naturligt att på samma sätt som föreslås beträffande andra
kategorier utbildningssökande inom den husliga sektorn intagningen av
elever till ekonomiförest åndarkurser sker efter central prövning av de sökandes
inbördes kvalifikationer. En central elevintagning skulle nämligen
borga för att de i kursplanerna angivna fordringarna upprätthölls, vilket
skulle ge säkerhet för att samtliga ekonomiföreståndare uppfyller de teoretiska
minimikraven vid inträde till respektive läroanstalter. Detta är
dessutom en oundgänglig förutsättning för att ekonomiföreståndarna skall
kunna motsvara de allt större anspråk, som ställes och kommer att ställas
på yrkesutövarna.
Utskottet. Innan utskottet går närmare in på behandlingen av Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag vill utskottet erinra om den föreliggande
starkt framträdande lärarinnebristen på det husliga området. Med hänsyn
främst till enhetsskolans fortsatta utbyggnad och det därmed ökade lärarbehovet
kan denna brist väntas bli ytterligare accentuerad. Vidare bör
framhållas, att den nuvarande lärarutbildningen vid de husliga seminarierna
synes böra effektiviseras och anpassas efter moderna krav, något som bland
annat berörts i det av 1953 års lärarinneutbildningskommitté avgivna betänkandet
i ämnet (SOU 1957: 28).
Departementschefen har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
med hänsyn till rådande statsfinansiella läge icke heller i år ansett sig
kunna framlägga något reformförslag i anslutning till nyssnämnda betänkande.
Departementschefen har i stället föreslagit förstärkningsåtgärder
på det husliga utbildningsområdet, avseende huvudsakligen en ökning av
utbildningskapaciteten inom den nuvarande seminarieorganisationens ram.
Ehuru de ifrågavarande förstärkningsåtgärderna enligt utskottets mening
endast torde ha en relativt begränsad effekt har utskottet likväl — då i
princip varje åtgärd som kan bidraga till att minska den nuvarande hushållslärarinnebristen
måste hälsas med tillfredsställelse — funnit sig böra
godtaga vad departementschefen sålunda föreslagit.
I motionerna I: 396 och II: 480 har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa att förslag i anslutning till lärarinneutbildningskommitténs
betänkande förelägges 1960 års riksdag. Även om det för utskottet
framstår såsom synnerligen angeläget att mera definitiva och mera
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
13
samlade insatser än hittills skola kunna bli möjliga i syfte att förbättra
läget inom den husliga utbildningssektorn, har utskottet likväl icke ansett
sig böra biträda motionärernas yrkande i vidare mån än att utskottet förordar,
att riksdagen i skrivelse till Kungi. Maj:t anhåller att förslag i ämnet
förelägges riksdagen så snart detta från olika för frågans bedömande föreliggande
synpunkter befinnes möjligt.
Utskottet tillstyrker bifall till departementschefens förslag om att elevavgifterna
i skolköks-, lanthushålls-, handarbets- och barnavårdslärarinnekursema
vid de husliga seminarierna från och med nästa läsår successivt
slopas och att seminarierna i den omfattning som föreslagits kompenseras
för detta inkomstbortfall genom en ökning av de statliga driftkostnadsbidragen.
I detta sammanhang torde böra uppmärksammas, att riksdagen i
vad gäller Fredrika Bremer-förbundets lanthushållsseminarium på Rimforsa
i enlighet med Kungl. Maj:ts därom i annat sammanhang framlagda förslag
medgivit avgiftsfrihet för elever, som genomgå utbildning därstädes
(Rskr 1959: 9). Utskottet har icke heller något att erinra mot förslaget
om att intagningen av elever till seminariernas skolköks- och handarbetslärarinnekurser
likaledes från och med nästa läsår skall ske centralt
genom skolöverstyrelsens försorg. I anledning av vad i motionerna I: 397
och IT: 481 påyrkats med avseende på dels slopande av elevavgifterna
vid ekonomiföreståndarinnekurserna vid fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala, dels ock central intagning av elever till ekonomiföreståndarinnekurser
får utskottet framhålla, att goda skäl i och för sig synas tala för
ifrågavarande förslag. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t tager dessa
spörsmål under omprövning.
I de sist behandlade motionerna har tillika hemställts, att den nuvarande
ettåriga utbildningstiden för ekonomiföreståndarinnor skulle förlängas till
två år. Utskottet, som icke är berett att tillstyrka bifall till vad motionärerna
sålunda föreslagit, vill understryka vad departementschefen uttalat
i anledning av en framställning i samma syfte från styrelsen för fackskolan
i Uppsala, nämligen att en förlängning av nämnda utbildning — vilken förordats
av 1953 års lärarinnentbildningskommitté — borde prövas i samband
med ställningstagandena i övrigt till kommitténs förslag.
Emot departementschefens förslag om förstärkning av anslagsmedlen till
avlöningar vid statens skolköksseminarium har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 397 och II: 481, i vad de avse utbildningstiden
för ekonomiföreståndarinnor, icke må av riksdagen
bifallas;
II. att motionerna I: 397 och II: 481, i vad de avse intagningen
av elever till ekonomiföreståndarinnekurser, icke må
av riksdagen bifallas;
14
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
III. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för statens skolköksseminarium,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 155 800
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 1 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 241 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 45 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............... 2 800
Summa kronor 446 000
c) till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kronor;
IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 396
och II: 480, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag
rörande ytterligare förbättring av lärarutbildningen m. m.
på det husliga området.
2:o) Statens skolköksseminarium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 16 och 17), vilket innebär en anslagshöjning
med 28 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 68 000 kronor.
3:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 17 och 18), vilket innebär en
anslagshöjning med 123 500 kronor, och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 1 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 397 och II: 481, i vad de
avse elevavgifterna vid ekonomiföreståndarinnekurserna
vid fackskolan, till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 030 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959 15
4:o) Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 18 och 19), vilket innebär dels bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medge kostnadsfri upplåtelse av mark
för tillbyggnad av seminariet, dels en anslagshöjning med 52 600 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad departementschefen
förordat, för tillbyggnad av seminariet
för huslig utbildning i Umeå medgiva, att till Västerbottens
läns landsting kostnadsfritt med nyttjanderätt upplåtes
ytterligare erforderligt område av folkskoleseminariets
i Umeå tomt;
b) till Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 430 600
kronor.
5:o) Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 19 och 20), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
187 000 kronor.
6:o) Bidrag till vissa handarbetsseminarier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 6, s. 20—22), vilket innebär en anslagshöjning med
111 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa handarbetsseminarier
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
357 600 kronor.
Stockholm den 5 maj 1959
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ivar Johansson,
Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson,
fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Anders Johansson,
Kaijser och Nestrup; samt
från a n d r a kammaren: herrar Åkerström, Petterson i Degerlbrs, Malmborg,
Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson i
Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården,
fröken Elmén, fröken Karlsson, herr Hcckschcr och fröken Vinge.
16 Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1959
Reservationer
vid punkten 1 (Statens skolköksseminarium: Avlöningar) av
a) fru Wallentheim
b) herr Kaijser
c) fröken Elmén
d) fröken Karlsson
e) fröken Vinge.
Ivar Hasggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959
590945
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till seminarier för huslig utb a1 i texten